Innehåll. 1. Verksamhetsledaren har ordet. 2. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster. 3. Kunskapscentrum och utveckling av nya serviceformer

Transkript

1 Årsberättelse 2007

2 Innehåll 1. Verksamhetsledaren har ordet 2. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster 2.1 Läger och avlastning 2.2 Anpassningsträning och fritidsverksamhet 3. Kunskapscentrum och utveckling av nya serviceformer 3.1 Familjearbete Rådgivning Stöd i närsamhället Etiska Rådet 3.2 Kursverksamhet 3.3 Sensoteksverksamhet 3.4 Lärum Pedagogisk utveckling 3.5 Lärum-förlaget 3.6 LL-verksamhet 4. Försöks- och utvecklingsverksamhet 4.1 ABC läs- och skrivutvecklingsprojektet 4.2 Projektet Sens-IT 4.3 EQUAL-projektet Inclusive Diversity och HopSkipJump 4.4 Learning in motion-projektet (LIM) 5. Information och publikation 6.1 Specialbiblioteket 6. Internationell verksamhet 7. Organisationsverksamhet 8. Ekonomi Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf Helsingforskansliet: Vilhelmsbergsgatan 11 C Helsingfors tfn +358 (0) fax +358 (0) fduv@fduv.fi Vasakansliet: Handelsesplanaden 20 A Vasa tfn +358 (0) fax +358 (0) fduv.vasa@fduv.fi

3 1. Verksamhetsledaren har ordet Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård Det gångna året har varit mycket händelserikt med tanke på omsorgsverksamhetens utveckling i Finland. FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter skrevs under av Finland i mars. Utredningsman Markku Niemelä utkom med sin rapport om individuellt boende för personer med utvecklingsstörning i slutet av året. Personlig assistans har lyfts fram som en av de avgörande frågorna när man utvecklar individuell service för funktionshindrade. I december demonstrerade olika handikappförbund i Finland för att personlig assistans skall bli en subjektiv rättighet för funktionshindrade. Arbetet kring förnyelsen av handikapplagstiftningen har dock framskjutits, dels på grund av att kommun reformen och nya utvecklingsstrategier inom social- och hälsovården upptar regeringens och riksdagens tid. FDUV har deltagit aktivt i debatten bland annat via dagspressen med insändare både i HBL och Helsingin Sanomat och via demonstrationen den 6 december då handikappförbunden framförde sitt budskap om personlig assistans. Kommunreformen har väckt mycket diskussion bland anhöriga till funktionshindrade. Hur skall man kunna garantera svensk service i framtiden? På våren hade Kårkulla samkommuns och FDUV:s styrelser ett gemensamt möte i Pedersöre där man diskuterade Kårkulla samkommuns fortsatta roll som serviceproducent. FDUV understöder Kårkulla samkommun som en garant för svenskspråkig omsorgsservice. Det är viktigt att Kårkulla samkommun utvecklar sin verksamhet så att samkommunen i framtiden kan fungera som ett resurscenter för hela Svenskfinland. I november arrangerade förbundet ett seminarium kring rätten till rättigheter. Där diskuterade man utvecklingsstördas rättigheter ur ett mänskorättsperspektiv. Bland annat presenterades den nya FN-konventionen för funktions hindrade. För FDUV är det fortfarande viktigt att poängtera bevakningen av mänskliga rättigheter. När man planerar den kommande handikapplagstiftningen bör man ta hänsyn till vad som skett inom lagstiftningen också inom EU. Inom EU fokuserar man mera på medborgarrättsperspektivet och förbud mot diskriminering när man i Finland fortfarande har en serviceinriktad lagstiftning som är beroende av det ekonomiska läget och konjunkturer. FDUV vill poängtera vikten av stöd i närsamhället och avlastning till familjer med handikappade barn. FDUV understryker vikten av att i framtiden också få service på svenska och att kunna utveckla begåvningshjälpmedel och alternativ kommunikation. Ett aktivt samarbete mellan Finlands Svenska Handikappförbund och FDUV har fördjupats dels via gemensamma projekt såsom Inclusive Diversity, stödpersonsverksamheten och SOS-Aktuellt. FDUV:s verksamhetsledare är vice ordförande i handikappförbundet och är på så sätt med och utvecklar gemensam verksamhet för finlandssvenska funktionshindrade. FDUV har inlett sitt arbete för att förnya sin egen organisation. Inom personalen skedde flera nyrekryteringar och omorganiseringar. I juni hölls planeringsdagar för personalen, där arbetsfördelningen, framtidsvisioner och gemensamma frågor diskuterades. Regionala möten ordnades i oktober med DUVföreningarna, där man diskuterade förändringar i redovisningen av fritidsverksamheten, förbundets planer för framtiden, nya möjligheter för DUV-föreningarna att skapa egna hemsidor och kongressen Många mötte upp på mötena och önskemål har framförts om att motsvarande träffar borde ordnas regelbundet. Under året försiggick en intensiv planering av det kommande verksamhetscentret vid Arabiastranden i Helsingfors. Efter en lång och svår process beslöt styrelsen på sitt möte i november, de gedigna planerna till trots, att lägga ner hela projektet. Beslutet fattades dels på grund av de utökade kostnader som en överhettning inom byggbranschen förorsakade, dels på grund av att RAY:s slutgiltiga understöd inte motsvarade det som tidigare hade budgeterats av FDUV för finansiering av byggprojektet. Ett extra bekymmer gav oss branden i grannlokalen på Helsingforskansliet. I oktober 2007 blev FDUV:s kontors lokaliteter på Tölögatan rök- och sotskadade vid en brand som uppkom i restaurangen nedanför. Efter branden kunde personalen inte arbeta på kontoret och förbundet var tvunget att så fort som möjligt hitta nya lokaliteter. I två månader var Helsingforskansliet tillfälligt inhyrt i Neurotalo vid Nordenskiöldsgatan i Helsingfors. FDUV ÅRSBERÄTTELSE

4 2. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster En av förbundets viktiga verksamhetsformer är lägeroch fritidsverksamhet för utvecklingsstörda personer. Verksamheten gäller alla åldersgrupper barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten skapar sociala nätverk och möjligheter för utvecklingsstörda personer att påverka och fungerar samtidigt som en flexibel form av avlastning för anhöriga. Under de senaste åren har speciellt deltagarna i läger verksamheten ökat och det verkliga behovet är uppenbart betydligt större än det behov som kan täckas in av nuvarande verksamhet. Penningautomatföreningen (RAY) stödjer inte serviceformer som enligt lag och förordning hör till kommunernas uppgift. De regler som tillkommit kring offentlig upphandling har för sin del medverkat till att gränsen mellan köpverksamhet inom det kommunala ansvars området och annan verksamhet inom den s.k. tredje sektorn blivit allt skarpare. Service som kommunerna köper av organisationerna sker med stöd av ett klart lagbestämt organisationsansvar. Detta har även varit FDUV:s utgångspunkt och grunden för de köpavtal som ingåtts med kommunerna. Efter hand har inom en del kommuner skett en olycklig omtolkning, som går ut på att läger- och fritidsverksamhet i själva verket ligger utanför gällande lagstiftning och inte entydigt hör till kommunens ansvarsområde. Denna utveckling har inneburit att kommunernas stöd för fritids- och lägerverksamhet har minskat under åren. FDUV har trots denna utveckling kunnat erbjuda fritids- och lägerverksamhet till personer med utvecklings störning, delvis tack vare att FDUV erhållit fondfinansiering till den del kommunerna inte understött verksamheten. Trots det väl tilltagna stödet från fonderna oroar vi oss för det stöd som kommunerna idag inte erbjuder utvecklingsstörda människor. Det blir allt viktigare för FDUV att påverka den kommande lagstiftningen så att det tydligt stipuleras om utvecklingsstörda människors behov av fritids- och kulturtjänster. 2 FDUV ÅRSBERÄTTELSE 2007

5 2.2 Anpassningsträning och fritidsverksamhet Samtliga DUV-föreningar har under året upprätthållit ett varierande och omfattande utbud av fritids-, kulturoch idrottsaktiviteter för utvecklingsstörda personer. De gravt utvecklingsstördas fritidsbehov har även i högre grad uppmärksammats. Målet har varit att planera fritiden med normalisering och medbestämmande som vägledande principer. Under året har man även strävat efter att utveckla de utvecklingsstördas individuella fritid med hjälp av stödpersoner De kommunala besparingsåtgärderna har dock under det gångna året negativt påverkat möjligheterna till en meningsfull kvalitativ utveckling av fritidsverksamheten i DUV-föreningarna. 2.1 Läger och avlastning FDUV arrangerade under året 27 lägerperioder för personer med begåvningshandikapp (barn-, ungdoms- och vuxenläger, temaläger, semesterveckor, avlastnings läger). FDUV:s läger har haft som mål att ge begåvningshandikappade personer möjlighet till en meningsfull sommarvistelse och semester. Lägren fungerar också som en form av avlastning för föräldrarna samt som träning för begåvningshandikappade att vara borta hemifrån. Intresset för lägren har varit stort och lägren har varit mycket välbesökta. Under de senaste två åren har antalet nya deltagare ökat. Framför allt gäller det en ökning av barn, gravt handikappade och äldre personer. Å andra sidan har kommunernas sparåtgärder bidragit till att alla som önskat delta i lägren inte kunnat göra det. Som ett alternativ till lägren ordnade DUVföreningarna 3 smågruppsresor. Sammanlagda antalet deltagare på läger, resor och under veckoslutsaktiviteter år 2007 var ca 450. Sammanlagda antalet ledare var ca 300. Under året har även idrotts- och motionsverksamheten för utvecklingsstörda inom DUV-föreningarna fått större uppmärksamhet. De vanligaste aktiviteterna har varit simning, gymnastik, bowling, boccia, innebandy, friidrott, idrottsdagar, friluftsdagar och folkdans. Samarbetet med samhällets olika instanser är viktigt då man bereder utvecklingsstörda personer tillgång till olika slag av fritids- och kulturutbud i samhället. DUVföreningarna arrangerar en del av sin motionsverksamhet i samarbete med kommunernas idrottsnämnder eller idrottsföreningar. Åtta DUV-föreningar är medlemmar i IMU, Idrott och motion för utvecklingsstörda i Finland, som är en tvåspråkig riksomfattande organisation. Folkdansverksamheten VI KAN har år 2007 haft 6 fungerande folkdanslag med begåvningshandikappade folkdansare. Verksamheten har genomförts med stöd av Svenska Kulturfonden Under år 2007 arrangerades ett vinterveckoslut på Peurunka bad- och rehabiliteringsanläggning för familjer och utvecklingsstörda med handledare samt ett sportlovsläger för skolbarn på Högsand. Sammanlagda antalet utvecklingsstörda personer som fick något slag av fritidsservice under år 2007 var ca 580. Sammanlagt ca 175 ledare, stödpersoner och frivilliga har varit engagerade i verksamheten. FDUV ÅRSBERÄTTELSE

6 3. Kunskapscentrum och utveckling av nya serviceformer FDUV har under de senaste åren målmedvetet utvecklat organisationen till att kunna fungera som ett kunskaps- och resurscenter inom området. I samband med att olika serviceformer för personer med en utvecklingsstörning eller någon annan form av kommunikationshandikapp integreras med allmän service blir betydelsen av att säkra kunskap och sprida denna allt viktigare. Detta gäller redan inom skolsektorn, där undervisningen sedan länge administrativt är helt integrerad. 3.1 Familjearbete Under år 2007 ordnades en FPA-kurs för familjer som har barn med Downs syndrom, tre familjehelger och ett veckoslut med vila och innehåll för mammor. En dataworkshopsdag ordnades med presentation av begåvningsstödjande hjälpmedel. FDUV deltog i en välbesökt AKK-mässa i Helsingfors som arrangerades av SPERES. I samarbete med Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening ordnades två sommarläger och ett veckoslutsläger för barn och ungdomar med ADHD, autism och Aspergers syndrom samt en två dagars PECS Training Workshop. PECS är en metod som används vid inlärning av kommunikationsfärdigheter Rådgivning Föräldrarådgivarnas uppgift är att stödja och informera familjer med en utvecklingsstörd familjemedlem. Som föräldrarådgivare kan man arbeta på många olika sätt, till exempel genom att leda samtalsgrupper men också bara genom att vara till hands när någon behöver en. Under året har sju föräldrarådgivare rapporterat om sin verksamhet Stöd i närsamhället Verksamheten har som mål att förbättra livskvaliteten för personer med utvecklingsstörning genom att skapa en dialog mellan familjen och olika myndigheter, kommuner och serviceproducenter. Anhöriga har träffats på möten och seminarier under året. I oktober ordnades ett seminarium Rätt till rättigheter vars syfte var att beskriva FN-konventionen i praktiken Etiska rådet FDUV:s etiska råd består av representanter för FDUV, Kårkulla Samkommun, Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening, Borgå Stift och föreningen Steg för Steg. Hos det Etiska rådet kan man framföra synpunkter till myndigheter i enskilda fall där familjen eller den funktionshindrade upplever att de blivit orättvist behandlade. Fem enskilda fall har behandlats under år Kursverksamhet FDUV:s utbildningsavdelning pro.studium arrangerar kurser för personer med begåvningshandikapp och deras familjer men också kurser och föreläsningar till personal inom omsorgen, lärare och daghemspersonal och andra grupper som ger service, vård eller omsorg. 3.3 Sensoteksverksamhet FDUV har upprätthållit två sensotek/multisensoriska center: Sensoteket i Vasa och SESAM i Helsingfors. Sensoteket är främst avsett för flerfunktionshindrade personer, personer med begåvningshandikapp och personer med autism eller autismliknande tillstånd. Sensoteket i Vasa har kunnat utvecklas och kompletteras tack vare det EU-finansierade SENS-itprojektet. Besökarantalet under 2007 var ca 640 och bestod av studiebesök och kundbesök. I anslutning till detta bör ytterligare noteras utlåning och utprövning av MALIKE-hjälpmedel (hjälpmedel för att röra sig i skog och mark) vid Vasakansliet. I och med stöd från RAY har man i södra Finland kunnat utveckla en egen multisensorisk verksamhetsenhet, SESAM. Enheten har skapats i samarbete med föreningen Mahdollisuus lapselle, Autism- och Aspergerförbundet och Jaatinen ry. I november 2007 ordnades ett internationellt seminarium som avslutning på det treåriga SESAM-projektet. 4 FDUV ÅRSBERÄTTELSE 2007

7 3.4 Lärum Pedagogisk utveckling FDUV:s roll via Lärum som producent av pedagogisk handledning, spridare av läromedel och pedagogiska material har ökat både i Österbotten och södra Finland under de senaste åren. Samarbetet med SPERES har blivit allt viktigare. De pedagogiska utvecklarna har fått en tydlig och central roll i utbyggnaden av specialpedagogisk kunskap och rådgivning. Tack vare ABC-projektet i samarbete med Åbo Akademi har vi ytterligare breddat vårt fält genom det stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter som projektet erbjuder. De pedagogiska utvecklarnas arbetsuppgifter har varierat allt från att bearbeta läromedel, handleda föräldra- och personalgrupper till att föreläsa kring inlärningssvårigheter och andra svårigheter. Inom de regionala nätverken för lärare och skolpersonal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd, ordnades 23 nätverksträffar med fortbildning och information. Satsningen på Matteskatten ett urval laborativt och konkret material samt litteratur, som skolorna får låna och pröva fortsatte hela året. Satsningen möjliggjordes tack vare en donation från Elfvings stiftelse. 3.5 Lärum-förlaget FDUV:s förlag, Lärum-förlaget, erbjuder läromedel för elever med särskilda behov, lättläst litteratur, facklitteratur om olika handikapp samt sinnesstimulerande material. Det har varit ett produktivt år för Lärum-förlaget. Under året utkom Finlands historia som lättläst samt Sjung Guds Lov ett urval psalmer med stödtecken. Lagom till skolstarten utkom läromedelsserien Solklart som förser årskurserna 3 6 med lättlästa läromedel i alla läsämnen. Författarna till läromedelsserien har fått understöd av fondernas samarbetsgrupp. Lärum börjar bli ett känt begrepp i den finlandssvenska skolvärlden. Litteratur och övrigt material har förevisats på läromedelsutställningar runtom i Svenskfinland. Webbshoppen används flitigt men fortsättningsvis står den personliga rådgivningen via besök, telefonsamtal och e-post för en stor del av kontakterna. Sortimentet uppdateras kontinuerligt med nya produkter som gagnar Lärums målgrupper. 3.6 LL-verksamhet LL-Centers uppgift är att producera och främja lättläst material på svenska i Finland, både i tryck och på Internet, för personer som har svårt att läsa och/eller förstå vanliga texter. Till målgrupperna hör bland annat personer med utvecklingsstörning, dyslektiker, äldre med demenssjukdomar, invandrare, afatiker, skolelever och språkstuderande. Till LL-Centers uppgifter hör också att föra ut LL-konceptet i samhället. LL-Center ansvarar för de lättlästa sidorna på Internet-portalen Papunet samt erbjuder rådgivning om lättläst och granskning av lättlästa texter. Under år 2007 har LL-Center fortsatt att samarbeta med Lärum-förlaget kring lättlästa böcker. Den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet utkommer regelbundet varannan vecka sedan år 1990 med 26 nummer per år. Utgivare är FDUV och Kehitysvammaliitto. LL-Bladet utkommer på finska under namnet Selkouutiset. Den sammanlagda upplagan uppgår till ex., varav LL- Bladets upplaga är ungefär exemplar. Utgivningen av tidningen stöds ekonomiskt av Penningautomatföreningen. När det gäller marknadsföring har tidningen fått stöd av social- och hälsovårdsorganisationernas LL-arbetsgrupp. LL-Center har under år 2007 med stöd från Kulturfonden fortsatt det tvååriga läsombudsprojektet i Svenskfinland. Ett läsombud är en person som läser för och med personer som har svårt att läsa själva. Läsombuden sprider också kunskap om läsning och lättläst material och inspirerar andra till läsning. Modellen kommer från Sverige, där det idag finns cirka utbildade läsombud. Till läsombud utbildas personer som arbetar på enheter med personer med utvecklingsstörning eller äldre personer med demens. LL-Center har också medverkat i Svenska.nuprojektet som är ett nätverk för svenska språket och kulturen i Finland samt i det RAY-finansierade projektet Kommunicera lätt (Selkokieli ja vuorovaikutus) som har som mål att skapa riktlinjer för hur LL-språk används i muntliga sammanhang. Under år 2007 har LL-Center deltagit i det internationella Grundtvig-projektet där europeiska LLtidningar tillsammans jobbade med att utveckla lättläst samt att bygga upp den internationella webbplatsen Easy-to-read-network.org. FDUV ÅRSBERÄTTELSE

8 4. Försöks- och utvecklingsverksamhet 4.1 ABC läs- och skrivutvecklings projektet ABC-projektet är ett RAY-finansierat samarbetsprojekt mellan FDUV och Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi Vasa. Under projektets andra, och nästsista verksamhetsår har verksamheten varit livlig. Dataspelet Spel-Ett, vars syfte är att stödja nybörjarläsare med svårigheter i läsutvecklingen, har uppdaterats och utvecklats. Inom årskurserna sju, åtta och nio har insatserna för att utveckla intensiva träningsprogram och arbetssätt för att stödja läsförståelsen fortsatt. Samtidigt har normeringen av rikssvenska läs- och skrivtest för finlandssvenska sjunde- och niondeklassister startats. Utformningen av ett nytt, finlandssvenskt prov i läsförståelse för årskurs fem har inletts och i samarbete med Niilo Mäki Institutet har ett matematiktest normerats med finlandssvenska elever i årskurs nio. Inom andra stadiets yrkesutbildning har man utprövat arbetsformer för att hjälpa studerande att utveckla struktur i sin studievardag samt inlett en kartläggning av läs- och skrivkraven inom yrkeslivet i bil- och vårdbranschen. Inom yrkeshögskolesektorn har fortbildning för kollegierna vid Yrkeshögskolan Arcada och Svenska yrkeshögskolan ordnats. Inom universitetssektorn har fortbildning för ÅA Vasapersonal initierats och en kartläggning av studerandes läs- och skrivsvårigheter planerats. 4.2 Projektet Sens-IT ESF (Europeiska Socialfonden) har finansierat Sens- IT, ett samarbetsprojekt mellan FDUV:s Sensotek och Datero. Projektet, vars mål var att stödja Sensotekets verksamhet och utveckla datastödd habilitering slutfördes i december Inom projektet har ny kunskap och nya färdigheter att använda IKT-baserade hjälpmedel och sinnesstimulerande material i undervisning, lärande, vård och omsorg undersökts. En modell för arbetet i Sensoteket med modern teknik och sinnesstimulerande material och redskap har utvecklats. Även en pilotstudie utfördes kring utprövning av sinnesstimulerande material i undervisningen. Som avslutning på projektet ordnades ett seminarium, Möjligheternas dag, i Vasa med föreläsningar och utställning av pedagogiska och tekniska hjälpmedel. 4.3 EQUAL-projektet Inclusive Diversity och HopSkipJump Projektet ingår i EU:s EQUAL-program och består av två delar, den nationella delen Inclusive Diversity och den transnationella delen HopSkipJump. Båda helheterna riktar sig till arbetsgivare, myndigheter och arbetsgivarorganisationer. HopSkipJump, som berör temat funktionshindrade personers arbetssituation, avslutades i juni Det nationella projektet Inclusive Diversity betonar betydelsen av mångfald på arbetsplatsen och vill främja funktionshindrade personers möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Inom projektet har åtta finlandssvenska organisationer samarbetat. 4.4 Learning in motion-projektet (LIM) Learning in motion är ett Grundtvig 1-projekt som omfattade tre år med inalles sju partner. Målet med projektet var att skapa nya former för uteaktiviteter för personer med utvecklingsstörning. Under 2007 fortsatte projektet genom ett upplevelseläger i södra Finland för gravt handikappade. Ett samarbetsmöte arrangerades i Uppsala i september och en rapport utarbetades. Projektet avslutades i september FDUV ÅRSBERÄTTELSE 2007

9 5. Information och publikation 6. Internationell verksamhet Den interna informationen har under år 2007 skötts med gemensamma krafter med koordineringsansvar hos verksamhetsledaren. Den externa informationen har till stora delar skötts som köptjänst utifrån. Förbundets verksamhet har presenterats i Gula Pressen, som utkom med två nummer, ett i februari och ett i september. Upplagan var ca Samtidigt har förbundet aktivt presenterat sin verksamhet även i tidningen SOS-aktuellt. FDUV stödjer SOS-Aktuellt ekonomiskt genom att prenumerera den till alla sina medlemmar till ett reducerat pris. Förbundets webbplats flyttade till Kulturhuset i oktober och webbsidorna fick en grundlig uppdatering. 5.1 Specialbiblioteket FDUV upprätthåller vid sitt kansli i Helsingfors ett specialbibliotek med facklitteratur, omsorgsvetenskap och videofilmer som berör olika funktionshinder. I biblioteket finns också lättläst skönlitteratur. Biblioteket är en viktig kunskaps- och informationskälla eftersom en stor del av den här typen av litteratur inte finns tillgänglig i vanliga bibliotek eller bokhandlar. Tack vare ett årligt understöd från Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius Fond har det varit möjligt att upprätthålla verksamheten. På grund av sot- och rökskadan i oktober måste biblioteket genomgå en sanering. Bland annat måste alla VHS filmer överföras till DVD. FDUV är medlem i de nordiska intresseorganisationernas samarbetsråd (Nordiska samarbetsrådet) NSR. Under år 2007 har NSR hållit två möten, ett under våren i Danmark och ett på hösten på Island, i vilka representanter för FDUV deltog. Under året samarbetade FDUV med NSH (Nordiska Samarbetsorganet för Handikappfrågor) i ett nordiskt projekt om utvecklingsstörda personers livsvillkor i Norden. FDUV är medlem i den europeiska intresseorganisationen för personer med utvecklingsstörning Inclusion Europe liksom i dess internationella motsvarighet Inclusion International. I december deltog verksamhetsledaren i ett möte i Dublin, arrangerat speciellt för verksamhetsledare inom branschen i Europa. FDUV är också engagerad i den europeiska organisationen EASPD och inom EU:s Social Platforms arbetsgrupp för grundläggande rättigheter (FRAND). FDUV ÅRSBERÄTTELSE

10 7. Organisationsverksamhet 8. Ekonomi Under år 2007 hade FDUV 11 medlemsföreningar med inalles medlemmar. På DUV-dagarna i februari var temat organisationsutveckling. DUV-föreningarna deltog aktivt och diskussionen om FDUV:s framtid var livlig. Regionala möten ordnades i oktober med DUV-föreningarna, där man diskuterade förändringar i redovisningen av fritidsverksamheten, förbundets planer för framtiden, nya möjligheter för DUV-föreningarna att skapa egna hemsidor samt kongressen Medlemsföreningarna DUV i Östra Nyland rf DUV i Mellersta Nyland rf DUV i Västnyland DUV i Kimitonejden rf DUV i Västra Åboland rf DUV på Åland rf DUV i Sydösterbotten rf DUV i Vasanejden rf DUV i Nykarleby rf DUV i Jakobstadsnejden rf DUV i Karlebynejden rf Steg för Steg rf Under år 2007 inledde FDUV en omorganisering av verksamheten. I juni arrangerades planeringsdagar för personalen. Förbundet har fått stöd av organisationskonsulten Mats Hildén och under hösten inledde ledningsgruppen sitt arbete. I ledningsgruppen ingår organisationssekreteraren, ekonomen, kanslichefen vid Vasakansliet och verksamhetsledaren. Omorganiseringen har inneburit nyanställningar och nya uppgifter för personalen. FDUV hade 22 anställda under år Den egentliga verksamhetens totala kostnader uppgår till drygt 1,85 miljoner euro. Slutsumman är lite högre än året innan. Trots att en ny organisationssekreterare och kanslist anställdes under år 2007 har inte kostnaderna ökat. Det beror delvis på att bokföringen till vissa delar överförts i egen regi och på att flera av de tidigare heltidsanställda har arbetat deltid. Förvaltningskostnaderna har minskat genom en effektivare fakturering och minskade adb-kostnader. I de RAY- finansierade projekten har kostnaderna följt planerna och på så sätt inte belastat förbundet mer än inom förvaltningen. I kontakterna med kommunerna har det framkommit att de hellre betalar för faktiska kostnader än för bruksgånger. Arvoden och ersättningar inom fritidsverksamheten kan därför förenhetligas så att förhandlingarna med kommunerna underlättas då de faktiska kostnaderna tydligare kan påvisas. Lägerkostnaderna har fortfarande ökat, vilket beror dels på det ökade intresset för lägerverksamhet, dels på större personalbehov då deltagarna blir äldre och har svåra handikapp. Tack vare det stora stödet från fonder, har förbundet lyckats genomföra lägerverksamheten trots det stora underskottet. Bidragen från Penningautomatföreningen (RAY) ökade under 2007, främst på grund av en markant förhöjning av det allmänna verksamhetsbidraget. Från att ha varit euro är det nu höjt till euro per år. Kostnader som inte ersätts via fonder eller andra medel är sammanlagt ca euro. Resultatet av den ordinära verksamheten uppvisar en förlust på ca euro som har täckts med medel från placerings- och finansieringsverksamhet. Förbundet har genomfört ca 85 % av den planerade verksamheten. Styrelsen sammankom för sex styrelsemöten under 2007 och fullmäktige hade ett vårmöte och ett höstmöte. Styrelsens arbetsutskott hade tre möten. 8 FDUV ÅRSBERÄTTELSE 2007

11 Vilhelmsbergsgatan 11 C, Helsingfors t tfn +358 (0) , e-post: fduv@fduv.fi Regionalt kansli i Vasa: Handelsesplanaden 20 A, Vasa t tfn +358 (0) , e-post: fduv.vasa@fduv.fi Handelsesplanaden 20 A Vasa tfn +358 (0) forlaget@larum.fi LL-Center Vilhelmsbergsgatan 11 C Helsingfors tfn +358 (0) e-post: ll-center@fduv.fi Vilhelmsbergsgatan 11 C Helsingfors tfn +358 (0) e-post: fduv@fduv.fi Förbundsstyrelse FDUV:s fullmäktige Ordförande Pehr Löv Vice ordförande Rabbe Sjöberg Beatrice Wahlström Medlemmar Suppleanter Christel Granholm-Hagen Majvor Wärnå Benita Ivars Maja Häggblom Inger Karlsson Curt-Henrik Boucht Egon Nordström Monika Karlsson Kjell Lindroos Nanny Sundström Birgitta Spåra Christina Mannfolk Ritva Sund Joakim Smeds Ossian Wassborr Jarl Haga Niclas Åkerholm Bengt Sydén Gun-Britt Östman Margit Westerlund Östra Nyland Mellersta Nyland Västra Nyland Kimitonejden Västra Åboland Åland Sydösterbotten Vasanejden Nykarleby Jakobstadsnejden Karlebynejden Steg för Stegs Gunvor Flykt, ordf. Mauri Nyqvist Christer Ekebom Leila Sundqvist Eskil Engström Gunnar Westerholm Kent Berglund Lars-Erik Björklund Kim Stenvik Monica Svenfelt Christina Omars Joakim Smeds

12 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf