Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

2 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1. Verksamheten FDUV:s verksamhet FDUV år Samarbete förbund förening Stöd i närsamhället Etiskt forum 4 3. Fritids-, idrotts- och kulturaktiviteter Lägerverksamhet Fritidsverksamhet Idrott och Motion 5 4. Kurser 6 5. Multisensorisk verksamhet 6 6. Lärum Pedagogisk utveckling Lärum-förlaget 8 7. LL-verksamhet Lättläst LL-Center LL-Bladet Projekt och utvecklingsverksamhet Finlandssvenska LL-bearbetningar Kom i kapp Läsförståelse genom strukturerade textsamtal Lättläst it enligt Tikas Styrka genom nätverk Skräddarsydd boendeservice Nordiskt nätverk kring lättläst Läsombud Lukutuki Platsen är ledig Information och Publikation Samarbete med andra organisationer Nordiskt samarbete Internationellt samarbete Utvecklingssamarbete i Kenya Organisationsverksamhet 19 Specifikationer 21 Sammanfattning av DUV-föreningarnas fritidsverksamhet 2014 Balansbok

3 FÖRBUNDET DE UTVECKLINGSSTÖRDAS VÄL r.f. FÖRBUNDSKANSLIET: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS TELEFON: (09) E-POST: WEBBPLATS: fduv@fduv.fi VASAKANSLIET och LÄRUM: Handelsesplanaden 20 A VASA TELEFON: (06) (06) (LÄRUM) E-POST: WEBBPLATS: fduv.vasa@fduv.fi FDUV:s förbundsstyrelse : ORDFÖRANDE: VICE ORDFÖRANDE: ORDINARIE MEDLEMMAR: Susan Enberg Christel Granholm-Hagen Gösta Höijer Benita Ivars Inger Karlsson Åsa Krook Gunilla Sandelin Birgitta Spåra Jonne Tallberg Gun-Britt Östman Nils Torvalds Beatrice Wahlström Ossian Wassborr ERSÄTTARE: Benita Johans Majvor Wärnå Sylvan Höijer Katarina Källberg Ant Simons Nanny Sundström Robert Helin Lars-Erik Backman Ulrica Sund Margit Westerlund

4 FDUV:s fullmäktige : Från föreningar inom FDUV ORDINARIE MEDLEMMAR: ERSÄTTARE: Östra Nyland Gunvor Flykt, ordförande Göran Sjöström Mellersta Nyland Mauri Nyqvist Sarah Rizzo Västra Nyland Leif Ekholm Krister Stenroos Kimitonejden Leila Sundqvist Harriet Mattsson Västra Åboland Gunilla Fröberg Susanne Agge Åland Mikael Holm Ann-Britt Alén Sydösterbotten Ann-Charlotte Åkerman Gunvor Gullans Vasanejden Majvor Neuman Monica Johnson Nykarleby Ralph Ström Mirja Sundqvist Jakobstadsnejden Mikaela Asplund Micaela Svenlin Karlebynejden Christina Omars Jarl Haga Steg för Steg Erik Weyand Anders Ranta-Aho Från den kommunala sektorn, den kyrkliga verksamheten inom Borgå stift och områden inom undervisning och sociala tjänster samt sakkunniga medlemmar: Maria Helsing Björn Öhman Sixten Snellman Stefan Näse Kristina Jansson-Saarela Petra-Mari Kaske FDUV:s PERSONAL I HELSINGFORS verksamhetsledare Lisbeth Hemgård ekonomichef Martin Bengtström administrativ planerare Anne Wetterhoff informatör Laura Rahka verksamhetschef Monica Avellan fritidskoordinator Jon Jakobsson projektkoordinator Marita Mäenpää projektkoordinator, boendeprojekt Elina Sagne-Ollikainen, moderskapsledig från vik. projektkoordinator, boendeproj. Johanna Warius, vik. projektkoordinator, boendeproj. Nonni Mäkikärki, från projektledare, boendeprojekt Annette Tallberg vik. redaktör LL-Center Solveig Arle redaktör LL-Bladet Maria Österlund projektledare, läsombudsprojekt Johanna von Rutenberg projektledare, Lättläst it Carina Frondén kontorsbiträde Kari Lautjärvi, studieledig kontorsbiträde Isa Moisio, , från assistent för lägerverksamhet Elin Andersson, Steg för Steg rf verksamhetssekreterare vik. verksamhetssekreterare projektkoordinator Sofia Jernström, moderskapsledig Elin Andersson Carl Lindgren

5 FDUV:s PERSONAL I VASA verksamhetschef Marlene Ahlberg pedagogisk handledare Ulla Stina Åman vik. pedagogisk handledare Sofie Vikström, till pedagogisk handledare Malin Beijar, från regional koordinator Annika Martin projektkoordinator Tina Holms kanslist Ann-Christin Hagstrand MEDLEMSFÖRENINGAR Antal medlemmar DUV i Östra Nyland rf 141 DUV i Mellersta Nyland rf 300 DUV i Västnyland 216 DUV i Kimitonejden rf 90 DUV i Västra Åboland rf 169 DUV på Åland rf 359 DUV i Sydösterbotten rf 232 DUV i Vasanejden rf 349 DUV i Nykarleby rf 209 DUV i Jakobstadsnejden rf 313 DUV i Karlebynejden rf 177 Steg för Steg rf 132 Inalles 2687 medlemmar FDUV är medlem i följande organisationer: Centralförbundet för barnskydd Handikappforum Handikapphistoriska Sällskapet Inclusion Europe Inclusion International Kehitysvammaliitto KePa Servicecentrum för utvecklingssamarbete Nordiska Samarbetsrådet för Utvecklingshämmade (NSR) Penningautomatföreningen RAY SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder SOSTE Finlands social och hälsa rf SPERES Finlandssvenskt Specialpedagogiskt Resurscenter Studiecentralen Svenska Studieförbundet Vammaiskumppanuus Samverkan inom funktionshinder VATES-stiftelsen Förbundsstyrelsen framför sitt varma tack för det stöd förbundet fått såväl av DUV:s medlemmar som av olika institutioner i det finländska samhället. Likaså framför förbundsstyrelsen sitt varma tack till alla dem som ekonomiskt bidragit till förbundets strävanden.

6 Verksamhetsberättelse år VERKSAMHETEN FDUV:s verksamhet Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf (FDUV) är en handikapporganisation med verksamhet i hela Svenskfinland. FDUV bildades redan 1971 i sin nuvarande form, då med enbart en anställd. Under åren har förbundet vuxit och har idag drygt 20 anställda. FDUV:s främsta uppgift är att bevaka utvecklingsstördas och deras familjers intressen. FDUV:s fritid och läger, Lärum, LL-Center, är uppskattad verksamhet som är väl kända i Svenskfinland. FDUV har tolv medlemsföreningar och cirka medlemmar men vi erbjuder många fler personer tjänster; personer med flerfunktionsnedsättning med stort stödbehov till personer med läs- och skrivsvårigheter som har ett mindre stödbehov, får i dag stöd via vår verksamhet. FDUV är en viktig plattform för personer med utvecklingsstörning, för anhöriga och för personal inom omsorgen och personal inom skolvärlden. FDUV informerar, utbildar och påverkar attityder på svenska i Finland. 1.2 FDUV år 2014 År 2014 var för FDUV ett jubileumsår, förbundet fyllde 60 år. I och med jubiléet ville vi förnya vår framtoning och också förnya våra arbetsmetoder. Vår ambition var att synas på ett nytt sätt, aktivt delta i samhällsdebatten och samarbeta med andra organisationer kring olika frågor. FDUV har också tidigare satsat på synlighet, men under detta år har vi förnyat vår logo, vår webb och aktivare deltagit i den allmänna samhällsdebatten via sociala medier. De sociala medierna har inneburit en tätare kontakt till massmedierna och vår röst har genom detta hörts mer i hela Svenskfinland. För förbundet har det haft en stor betydelse att våra synpunkter har uppmärksammats. Processen kring olika lagstiftningsändringar har varit en stor utmaning för FDUV under året. Både lagstiftningen kring självbestämmande, socialvården, handikappservicen och småbarnspedagogiken har omarbetats. Det har krävt en aktiv bevakning där FDUV tagit ställning till många olika frågor via utlåtanden, bloggar, uttalanden i massmedierna och via Facebook. I och med alla förändringar har också Kårkulla samkommuns fortsatta roll som serviceproducent diskuterats och olika aspekter på hur framtidens tjänster kan se ut i Svenskfinland har dryftats. Vårdreformens vara eller icke vara har också krävt en del uppföljning och diskussioner. Mycket av lagstiftningen och reformerna fullföljdes inte under året utan senarelades och Finland har fortfarande inte ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 1

7 Under våren hade FDUV möjlighet att kommentera Kårkulla samkommuns kommande anhörigstrategi. Strategin är ett välkommet dokument som utvecklar samarbetet mellan anhöriga och personal. I maj och juni besökte FDUV:s verksamhetsledare tillsammans med annan personal föreningarna för att diskutera samarbetet mellan föreningarna och förbundet. En enkät hade sänts i förväg till alla föreningar om dels deras egen verksamhet och dels deras syn på förbundets verksamhet. Vårt nya målprogram för åren baserade sig också delvis på enkätens resultat. Målprogramsarbetet fortsatte på FDUV:s personaldagar och i styrelsen. I oktober firade FDUV sitt 60-årsjubileum på G18 i Helsingfors. Närmare 200 gäster deltog och stämningen var festlig. Som festtalare hade vi bjudit in författaren och programledaren Mark Levengood. Efter jubileumsfesten samlades cirka 100 medlemmar till en kongresskryssning till Stockholm. Under förbundskongressen, som hölls på fartyget, valdes musikmagister Wivan Nygård-Fagerudd från Vasa till ny ordförande för den kommande treårsperioden. Också en ny styrelse och fullmäktige valdes för åren Flera nya medlemmar valdes men också gamla erfarna medlemmar återvaldes. I december överraskades förbundet av en inbjudan till presidentens självständighetsmottagning den 6 december, FDUV:s fullmäktigeordförande Gunvor Flykt och verksamhetsledaren fick en inbjudan till mottagningen som erkännande för ett synligt och gott arbete för personer med utvecklingsstörning. Förbundets verksamhet har ökat särskilt då det gäller projektverksamheten. Under 2014 pågick sju större projekt och några mindre projekt. Bland annat Lärums position stärktes genom flera nya projekt. Den löpande kursverksamheten har minskat, de flesta kurser erbjuds via olika projekt. När det gäller FDUV:s löpande verksamhet har anpassningskurserna och den multisensoriska verksamheten minskat. Detta har skett dels på grund av förändrade bidragssystem och dels på grund av att kommunerna inte längre har råd att köpa tjänster. Det är lättare att få projektfinansiering, men det gör också förbundets arbete mindre långsiktigt och förbundets administrativa helhet lider av så många finansieringskällor. Varje projekt förutsätter en mer detaljerad planering och rapportering och dessutom en ekonomisk uppföljning som betyder mer arbete för den redan ansträngda administrationen. Förbundets ekonomi är i balans, men detta har förutsatt en minskning av verksamhet och en direkt avveckling av verksamhet som tidigare finansierats av kommunerna. Under verksamhetsåret fick FDUV RAY-bidrag för ett nytt projekt, Platsen är ledig, vars syfte är att stödja ungas inträde i arbetslivet. Dessutom förlängdes de tidigare projekten Lättläst it och Styrka genom nätverk med ett år. Förbundet gjorde under räkenskapsåret en vinst på ,72 euro. Den ordinarie verksamhetens totala kostnader uppgick till ,19 euro. De budgeterade kostnaderna var euro. Motsvarande förverkligade intäkter var ,14 euro, och budgeten euro. Den ordinarie verksamhetens resultat har förbättrats med cirka två procent jämfört med föregående år. 2

8 2. SAMARBETE FÖRBUND FÖRENING Samarbetet mellan förbundet och föreningarna har stärkts via aktiv kontakt med föreningarna. Under det gångna året gjordes en enkät till alla föreningar om dels deras egen verksamhet och dels deras syn på förbundets verksamhet. Förbundet besökte alla föreningar och diskuterade svaren, möjliga förbättringar och idéer inför utformandet av målprogrammet I oktober ordnade förbundet sin förbundskongress ombord på Viking Line i samband med förbundets 60-årsjubileumsfest. Under verksamhetsåret har tio månadsbrev skickats till föreningarna. Förbundet har även fortsatt att introducera det gemensamma medlemsregistret för föreningarna och hjälpt till med föreningarnas webbplatser. Fritidsverksamheten har varit mycket aktiv under 2014 (se separat sammanfattning av DUV-föreningarnas fritidsverksamhet 2014). DUV-föreningarna har under 2014 själva förhandlat med kommunerna gällande finansiering av fritidsverksamheten. En del föreningar har önskat hjälp med förhandlingarna och då har förbundets personal engagerats. 2.1 Stöd i närsamhället Stöd i närsamhället har under 2014 varit en fortlöpande verksamhet med syftet att stödja personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga att engagera sig i närsamhället. I verksamheten betonas vikten av att ge information om samhällets stöd och service till den primära målgruppen, personer med utvecklingsstörning, deras föräldrar och anhöriga. Under 2014 fästes särskild uppmärksamhet vid livssituationen för äldre personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga. Ett seminarium ordnades i Helsingfors och ett i Vasa för både personal och föräldrar. Huvudföreläsare var specialrådgivare Frode K Larsen från Utviklingshemning og aldring, Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse i Norge. Under året ordnades tre träffar för äldre föräldrar och anhöriga som har vuxna barn med funktionsnedsättning, en Må bra-dag i Karis och en i Borgå samt en föreläsning om arv, testamente och intressebevakning i Närpes. FDUV deltar i nätverket (KVANK) som arbetar med frågor kring utvecklingen av arbetsoch dagverksamheten för personer med utvecklingsstörning. Förbundet är medlem i styrgruppen för Vates-stiftelsens svenskspråkiga RAY-finansierade projekt, Aktivera resurser, som bevakar och samlar kunskap om svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning och deras ställning på arbetsmarknaden. FDUV är medlem i en finskspråkig arbetsgrupp som arbetar för att få kvalitetskriterier för Första information i Finland enligt en modell från Irland. Gruppen har arbetat vidare med en rekommendation som anpassas till finska förhållanden. FDUV:s personal har hållit en föreläsning på yrkeshögskolan Arcada om första information för blivande barnmorskor. 3

9 För sjätte året i följd arrangerades en svenskspråkig temadag om funktionshinder. Huvudarrangör var Samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS. FDUV var en av medarrangörerna. 2.2 Etiskt forum FDUV:s etiska forum verkar som en egen samarbetsgrupp inom verksamheten Stöd i närsamhället. Etiskt forum har som mål att ta upp situationer där funktionsnedsatta personers rättigheter kränkts. Syftet är att påverka, informera och förändra livssituationen för personer med utvecklingsstörning. Etiskt forum har ändrat sin verksamhet under de senaste åren på grund av att kontakten till forumet har minskat. Tyngdpunkten har lagts på att skapa och möjliggöra dialog mellan anhöriga, personal och brukare genom arrangemang av så kallade etiska kvällar. Under år 2014 ordnade Etiskt forum etiska kvällar kring tystnadsplikt och sekretess för anhöriga och personal i Korsholm, i Mariehamn och i Raseborg. I Etiskt forum deltar representanter för FDUV, föreningen Steg för Steg, Kårkulla samkommun, Borgå Stift och Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening. 3. FRITIDS- IDROTTS -OCH KULTURAKTIVITETER 3.1 Lägerverksamhet Under 2014 arrangerade FDUV 29 lägerperioder för personer med utvecklingsstörning (barn-, ungdoms- och vuxenläger, temaläger, semesterveckor, avlastningsläger). Intresset för lägren har varit stort och lägren har varit välbesökta. Målet med mindre lägergrupper har uppnåtts. Ledarantalet har ökat från tidigare år vilket kan förklaras av att grupper med större hjälpbehov har deltagit flitigt i lägerverksamheten. Från 2014 är dygnspriset detsamma oberoende av om deltagarna får understöd av hemkommunen eller ej. Detta har medfört en liten minskning i deltagarantalet i Nyland och Åboland medan det inte har påverkat deltagandet i Österbotten. Målet för FDUV:s sommarverksamhet har varit att erbjuda personer med utvecklingsstörning möjlighet till meningsfull sommarvistelse och semester. Sommarlägren fungerar också som en form av avlastning för föräldrar och som träning för personer med utvecklingsstörning att vara borta hemifrån. Den september arrangerades i samarbete med Försvarsutbildningsföreningen ett militärläger i Syndalen med deltagare från Nyland, Åboland och Österbotten. I samband med en rekreationshelg för föräldrar arrangerades på Kuntokallio den 3 5 oktober ett veckoslutsläger för barn med särskilda behov och för deras syskon. 4

10 Det sammanlagda antalet deltagare i läger, resor och veckoslutsaktiviteter under 2014 var cirka 418 och antalet ledaranställningar var cirka 270. Verksamheten finansierades med kommunala medel, fondmedel och deltagaravgifter. Sammanfattning av läger och resor samt veckoslutsaktiviteter 2014, se specifikation. 3.2 Fritidsverksamhet En meningsfull fritid är en mycket viktig stödfunktion i en lyckad samhällsintegrering. För individen bidrar fritiden till ett rikare socialt liv och förhindrar isolering och utslagning. Samtliga DUV-föreningar har under året haft ett varierande och omfattande utbud av fritids-, kultur- och idrottsaktiviteter för personer med utvecklingsstörning. Strävan har varit att planera fritiden med normalisering och medbestämmande som vägledande principer. Samarbetet med olika sektorer i samhället är viktigt då man ger personer med utvecklingsstörning tillgång till olika slag av fritids- och kulturutbud i samhället. De kommunala sparåtgärderna har ändå under det gångna året påverkat möjligheterna till en meningsfull och högklassig utveckling av fritidsverksamheten i DUVföreningar på vissa orter. Under året har man i den mån det är möjligt strävat efter att utveckla den individuella fritiden med hjälp av stödpersoner. Särskilt fritidsbehovet hos personer med svår utvecklingsstörning har uppmärksammats. Under året har idrott och motion för personer med utvecklingsstörning fått större uppmärksamhet i DUV-föreningarna. Under 2014 fick cirka personer med utvecklingsstörning något slag av fritidsservice. Cirka 172 ledare, stödpersoner och frivilliga har varit engagerade i verksamheten. Verksamheten i föreningarna finansierades huvudsakligen med stöd från olika fonder och från FDUV, med kommunala stöd och föreningarnas egna medel. 3.3 Idrott och motion FDUV arrangerade ett vinterveckoslut för familjer och för personer med utvecklingsstörning på Peurunka badhotell den februari I veckoslutet deltog 49 personer från Nyland och Österbotten. DUV-föreningarna arrangerade motions- och idrottsverksamhet för personer med utvecklingsstörning inom ramen för sin fritidsverksamhet. De vanligaste aktiviteterna har varit simning, gymnastik, bowling, boccia, innebandy, friidrott, idrottsdagar, friluftsdagar och dans. DUV-föreningarna arrangerar en del av sin motionsverksamhet i samarbete med kommunernas idrottsnämnder eller idrottsföreningar. FDUV har representation i centralorganisationen för handikappidrotten i Finland, Finlands Handikappidrott och -motion VAU rf. 5

11 4. KURSER Målet för kursverksamheten är att öka medvetenheten och ge bättre kunskap om stöd som underlättar vardagen hos personer med funktionsnedsättning/utvecklingsstörning. Seminarierna och föreläsningarna ordnas delvis i samarbete med andra organisationer. Målgruppen för FDUV:s kursverksamhet är familjer i Svenskfinland, men också personal som ger stöd eller service till familjer där det finns ett barn, en ungdom eller en vuxen med utvecklingsstörning eller andra inlärningssvårigheter. De flesta kurser som ordnades under verksamhetsåret utgjorde en del av något pågående projekt vid FDUV. Inom projekten Skräddarsydd boendeservice och Styrka genom nätverk erbjöds både anhöriga och personer med utvecklingsstörning kurser. Under verksamhetsåret fortsatte samarbetet med Svenska semesterförbundet, Folkhälsans förbund och Finlands Handikappidrott och -motion VAU rf. Kurser som inte direkt hänför sig till något projekt var bland annat en språkträningskurs enligt Karlstadmodellen som ordnades i Kronoby. Målgruppen var familjer med barn med språkstörning. Hösten 2014 ordnades i samarbete med Folkhälsans förbund rekreationsdagar i Sibbo för föräldrar och samtidigt ordnades ett barnläger för familjerna som deltog i rekreationsdagarna. I samarbete med Folkhälsans förbund ordnades också en rekreationshelg på Norrvalla i Vörå för familjerna. I april arrangerades i samarbete med 22 andra finlandssvenska aktörer en kulturdag för alla barn på Annegården i Helsingfors. FDUV deltog med sensotekets mörka rum som visat sig vara ett omtyckt koncept. Sammanfattning av kursverksamheten 2014, se specifikationer. 5. MULTISENSORISK VERKSAMHET Under verksamhetsåret 2014 har FDUV haft två multisensoriska center, sensotek, ett i Vasa och ett i Helsingfors. De är främst avsedda för flerfunktionshindrade personer, personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer med autism eller autismliknande tillstånd. Sensoteket i Vasa har haft cirka 490 besökare. Ungefär 85 procent av besöken var besök av personer med funktionsnedsättning, vilket är en ökning från föregående år. En del smågrupper och en del enskilda personer har kommit på regelbundna besök. På Barnkonventionens dag i november hade Sensoteket i Vasa öppet hus med många besökare. Under hösten ordnades sex ljusworkshoppar med totalt 27 deltagare i Sensoteket i Vasa. Deltagarnas konstverk, dvs. fotografierna som togs då deltagarna målade med ljus i ett mörkt rum, ställdes ut i Vasakansliet i december. Sensoteket i Helsingfors har främst haft studiebesök. Sensoteket besöktes av studerande inom pedagogik, samhällspedagogik, social- och hälsovård samt ungdomsarbete (Åbo Akademi, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors 6

12 universitet, yrkeshögskolan Novia, yrkeshögskolan Arcada och yrkesskolan Prakticum) och personal från handikapporganisationer och äldreomsorgen samt skol- och daghemsgrupper och deras personal. Under verksamhetsåret besöktes Sensoteket även av några finskspråkiga grupper. De enskilda besöken har minskat så som planerat. Sensoteken hyr ut och sprider information i hela Finland om bolltäcket, bolldynor, bollvästar och den nya produkten knätäcket. Produkterna, som kan köpas genom Lärumförlaget, är rogivande och sinnesstimulerande hjälpmedel som ökar kroppsmedvetenheten. Under 2014 hade sensoteken totalt 17 uthyrningar med en genomsnittlig uthyrningstid på cirka tre veckor. 6. LÄRUM Lärum erbjuder handledning och information kring lättläst litteratur, läromedel för elever i behov av stöd, facklitteratur om olika funktionsnedsättning och specialpedagogik, sinnesstimulerande material samt pedagogisk utveckling. Huvuduppgiften för Lärum är att visa på möjligheter till goda undervisningsarrangemang för elever i behov av stöd. Det innefattar också skapandet av nätverk mellan skolan och anhöriga liksom konsultativt arbete inom skolan, främst gällande olika teman i anslutning till integrerad undervisning. Arbetet sker huvudsakligen inom den grundläggande utbildningen, men även inom förskola och andra stadiets utbildning. Också vuxna med läs- och skrivsvårigheter eller intellektuell funktionsnedsättning är viktiga målgrupper. Verksamhetsområdet är hela Svenskfinland och verksamheten stöds av RAY. Lärum har under året informerat om aktuella teman bland annat via e-postlistan Interaktion och via sin webbsida. Under året delade Lärum 47 nyheter på sin Facebooksida, som vid slutet av året följdes av uppemot 200 personer. Under våren arbetade den ordinarie pedagogiska utvecklaren till stor del med projektet Läsförståelse genom strukturerade textsamtal (se punkt 8.3). Därför anställdes en vikare på deltid. Vikarien hade ansvar för att handleda lärare som tog kontakt, att skapa digitala övningar och ha hand om materialutställningen. Samarbetet med Lärum-förlaget fortsatte under året. Samarbetet skedde bland annat i form av medverkan vid utställningar och studiebesök, handledning av lärare och föräldrar, utvecklings- och informationsarbete kring materialen Solklart och Jag i samhället. Digitala övningar till serien Jag i samhället publicerades till Educamässan Lärum har samarbetat med FDUV:s projekt Styrka genom nätverk genom att medverka vid föräldraträffar där skolfrågor har varit aktuella. År 2014 erhöll Lärum ett projektstöd från RAY:s program Platsen är ledig samt en fortsättning på projektet Lättläst it enligt Tikas (se punkt 8.4). Målet med programmet Platsen är ledig är att stödja ungas inträde i arbetslivet. En ung arbetslös pedagog anställdes för att sköta handledning kring digitala läromedel, appar och pekplattor (se punkt 8.9). 7

13 6.1 Pedagogisk utveckling Under 2014 påbörjades ett nytt projekt inom pedagogisk utveckling, som handlar om att göra anpassade läromedel i läsämnen för grundskolans högre årskurser, som en fortsättning på Solklart-materialet för lågstadiet. Under projektets första år bestod arbetet av att ta kontakt med speciallärare i högstadierna i Svenskfinland för att få en bild av vilka behoven är och i vilket format materialet borde utföras. Kontakter skapades till läromedelsförfattare och en utbildning för läromedelsförfattare planerades i samråd med Utbildningsstyrelsen och Läromedelsgruppen vid Svenska Kulturfonden. De första materialen som ska komma ut är en vidare anpassning av serien Jag i samhället, delvis med symbolstöd i form av InPrint- och SymWriterfiler. I samarbete med Opike görs också en fortsättning på Solklart Historia för åk 6. Dessa båda produkter kan komma ut redan i slutet av 2015 eller i början av 2016 eftersom de grundar sig på nuvarande läroplan och inte nämnvärt ska uppdateras till läroplan Projektet stöds med medel från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Lärums pedagogiska utvecklare medverkade som sakkunnig inom lättläst och specialpedagogik i Utbildningsstyrelsens läroboksprojekt för högstadiet (kemi och historia). 6.2 Lärum-förlaget Lärum-förlaget ger ut och förmedlar läromedel, lättläst litteratur och facklitteratur kring funktionsnedsättning. Förlaget erbjuder framför allt produkter för svenska specialundervisningen i Finland. De rikssvenska produkter som kan användas i den finlandssvenska skolan förmedlas via Lärum-förlaget. Under året har den egna produktionen bestått av fyra nya lättlästa böcker: LL-bearbetningar av de finlandssvenska romanerna Orgelbyggaren (Robert Åsbacka), Där vi en gång gått (Kjell Westö) och Tusenblad (Birgitta Boucht), samt originalverket Tårar, kärlek, efterrätter av Birgitta Boucht, en produkt inom Lättläst it: Lättläst om e-post, och två material inom serien finlandssvenska kartläggningsprodukter: Frida och djuren, kartläggning av läsförståelse i åk 2 samt Fyra toner på dragspelet, kartläggning av läsförståelse för åk 3. Under Educamässan i januari2014 delade Lärum-förlaget monter med Svenska Skolan för Synskadade och SPERES. Under mässan mottog Lärum-förlagets läromedel Jag i samhället, skrivet av Mats Österback, priset som årets läromedel. Lärum-förlaget ordnade tillsammans med Schildts och Söderströms förlag läromedelsutställningar i de finlandssvenska regionerna. Samarbetet med läromedelscentralen Opike har under året närmast utgjorts av en översättning av den förnyade utgåvan av Finlands historia (lättläst) som kommer ut i början av I slutet av 2014 knöt förlaget kontakter med Hegas förlag, för att börja distribuera deras lättlästa ungdoms- och barnböcker. Samarbetet med Bokverkstan i Sverige fördjupades också genom att Lärum-förlaget från denna tid även kan förevisa 8

14 Bokverkstans digitala läromedel. Lärum-förlagets samt Nyponförlagets produktkataloger har distribuerats till alla svenskspråkiga skolor samt språkbadsskolor i Finland. Webbshoppens utseende förnyades med delvis ny font och de nya FDUV-färgerna. 7. LL-VERKSAMHET LÄTTLÄST 7.1 LL-Center LL-Center främjar lättläst på svenska i Finland och producerar lättläst material. Målgrupperna är alla som har svårt att läsa eller att förstå text. Det innebär bland annat personer med utvecklingsstörning, demens, afasi eller dyslexi, invandrare, skolelever (både i svensk- och finskspråkiga skolor) och språkstuderande. Målet för verksamheten är att genom ökad tillgång till information och kultur öka målgruppernas delaktighet i samhället. LL-Center ger ut den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet (se punkt 7.2) och producerar annat lättläst material. Man håller kurser i att skriva lättläst, föreläser i ämnet och informerar om lättläst material. LL-Center producerar lättläst samhällsinformation i samarbete med myndigheter och organisationer, samlar lättläst material på webben, erbjuder bearbetningar av texter till lättläst och handledning i att skriva lättläst, bedriver projekt kring lättläst och läsning samt sprider information om lättläst. LL-Center beviljar i samarbete med Selkokeskus rätten att märka svenskspråkiga broschyrer och webbsidor med LL-symbolen. LL-Center har ett nära och brett samarbete med Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto, och deltar i Delegationen för lättlästs arbete (Selkokielen neuvottelukunta). Vid LL-Center arbetade under 2014 en redaktör för LL-Bladet, en projektledare för läsombudsverksamheten (se punkt 8.8), samt en planerare på deltid. Under 2014 producerade LL-Center lättlästa svenska texter till broschyren Europeiska unionen och Europavalet 2014 utgiven av Justitieministeriet och Europaparlamentets informationskontor i Finland samt FPA:s broschyr Hälsa och rehabilitering. LL-Center har också fortsatt att ansvara för innehållet på de svenska lättlästa sidorna på portalen för alternativ kommunikation, Papunet ( LL-Center har under 2014 drivit projektet Finlandssvenska LL-bearbetningar (se punkt 8.1). Projektet innebar att tre lättlästa finlandsvenska romaner gavs ut på Lärum-förlaget. Under hösten deltog LL-Center i Helsingfors bokmässa och Göteborgs bokmässa med eget program, det handlade främst om marknadsföring av de nya skönlitterära verken. LL- Center har aktivt deltagit och arrangerat flera träffar där man marknadsfört de nya lättlästa böckerna. Internationellt samarbete har främst bedrivits genom ett nordiskt nätverk kring lättläst (se punkt 8.7). 9

15 I den nationella arbetsgruppen för lättläst litteratur, hjälper LL-Center med översättningar kring stipendiebesluten och bistår arbetsgruppen med information om lättläst på svenska. LL-Center får främst sitt stöd från RAY, men också från finlandssvenska fonder. 7.2 LL-Bladet Den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet kommer ut regelbundet varannan vecka sedan År 2014 kom tidningen ut planenligt med 23 nummer. Utgivare är FDUV och Kehitysvammaliitto. LL-Bladet kommer ut på finska under namnet Selkosanomat. Utgivningen av tidningen stöds ekonomiskt av RAY. Utgivningen stöds också med mindre bidrag från Konstsamfundet och under det gångna året dessutom av Svenska Kulturfonden. Tidningen är en lättläst nyhets- och aktualitetstidning med utrikes- och inrikesnyheter, samt artiklar om sport, underhållning och kultur. Under 2014 kom tidningen med en ny webbversion som finns på adressen En stor del av den tryckta tidningens material läggs ut på nätet samma dag som den tryckta tidningen når läsarna. Webbversionen är gratis för läsarna. LL-Bladets upplaga uppgick under 2014 till närapå exemplar. Redaktionen utgår ifrån att läsarna är många fler än upplagan indikerar, eftersom tidningen går till ett flertal adresser där många har möjlighet att läsa den. Det är ändå troligt att en del läsare har övergått till att läsa LL-Bladets nätversion. Under året fortsatte samarbetet mellan LL-Bladet och projektet Svenska nu. Svenska nu är ett nätverk för svenska språket och kulturen i Finland. Projektet koordineras av Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland. Detta år bestod samarbetet i att en stor mängd svensklärare i finska skolor fick en prenumeration av LL-Bladet. Vidare lades frågor som gällde tidningens innehåll ut på webbplatsen. På det sättet ville man marknadsföra webbversionen för både lärare och elever. På många arbetscentraler läser man LL-Bladet i grupp. Tidningen prenumereras till flera av Kårkullas boendeenheter i Svenskfinland. Många enskilda personer med utvecklingsstörning prenumererar på tidningen. En stor del av läsarna är skolelever och vuxna i finskspråkiga skolor och läroinrättningar, som använder tidningen i undervisningen i svenska. I många svenskspråkiga skolor används LL-Bladet som en inkörsport till tidningsläsning och en källa till aktuell information. Till tidningens läsare hör även invandrare och flyktingar med olika bakgrund, finländare som bor utomlands, personer med dyslexi eller afasi, äldre personer (bland annat med minnessjukdomar), personer med syn- eller hörselskada eller andra funktionsnedsättningar. 10

16 8. PROJEKT OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET 8.1 Finlandssvenska LL-bearbetningar LL-Center har sedan 2012 drivit projektet Finlandssvenska LL-bearbetningar. Projektets huvudmål uppnåddes 2014 då de tre första finlandssvenska lättlästa bearbetningarna kom ut på Lärum-förlaget. De bearbetade romanerna är: Tusenblad av Birgitta Boucht, Där vi en gång gått av Kjell Westö och Orgelbyggaren av Robert Åsbacka. LL-Center har administrerat projektet, gjort det redaktionella arbetet inklusive skött kontakter till illustratörer och grafiker samt stött de författare som skrivit LL-bearbetningarna. Projektet stöds av Svenska kulturfonden, Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Lisi Wahls stiftelse samt Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och drivs av en projektansvarig vid FDUV/LL-Center. 8.2 Kom i kapp Fortbildningsprojektet Kom i kapp har erbjudit fortbildning för olika yrkesgrupper som arbetar för och kring barn inom det intensifierade och särskilda stödet (inom utbildningssektorn). Målet har varit att stärka det mångprofessionella samarbetet mellan grupperna och öka kunskaperna om att skriva och använda lättlästa texter, ge en vidgad syn på användningen av informationsteknologi i undervisningen och beredskap att introducera internetanvändning för elever i behov av stöd. Under 2014 hölls den avslutande delen av lärarutbildningen inom lättläst it, som inletts i november året innan. Kurserna ordnades i Helsingfors, Åbo och Vasa. Projektet avslutades i början av året. Projektet koordinerades av personal vid FDUV/Lärum, finansierades av Utbildningsstyrelsen och pågick åren Läsförståelse genom strukturerade textsamtal År 2013 inledde Lärum ett tvåårigt samnordiskt forskningsprojekt. Projektledningen är dansk och forskningsledare är Dorthe Klint Petersen. Projektet riktar sig främst till elever med utvecklingsstörning och/eller autism och kommer att stärka Lärums kunnande inom en viktig disciplin läsförståelse för elever i behov av stöd. Forskningsprojektet utprövar och jämför två olika metoder att genom strukturerade textsamtal stärka textförståelsen och kommunikationsförmågan hos åriga skolelever med utvecklingsstörning och/eller autism. Tre finlandssvenska skolor deltog i forskningsprojektet. Projektet har koordinerats av en anställd vid FDUV/Lärum och pågår åren Projektet har fått finansiering från TrygFonden i Danmark, danska undervisningsministeriet och Nordplus vilket möjliggjort Lärums deltagande. Projektets slutrapport offentliggörs den 20 maj 2015 på læsevejlederdag Veje til Literacy i Middelfart, Danmark. Rapporten ges också ut på svenska. 11

17 8.4 Lättläst it enligt Tikas Det RAY-finansierade projektet Lättläst it enligt Tikas inleddes 2011 och har som mål att öka möjligheterna för personer med stora inlärningssvårigheter, till exempel personer med utvecklingsstörning, att använda dator och internet. FDUV ansökte om medel för fortsättning av projektet för åren från RAY med målet att fortsättningsvis öka delaktigheten och minska den digitala exkluderingen. RAY beviljade understöd för en fortsättning för år Under 2014 kom den femte publikationen inom projektet ut, Lättläst om e-post. Översättningen av en ny lättläst bok om IKT, Rör dig tryggt på internet, inleddes och boken publiceras Information om Lättläst it och Tikas undervisningsmodell spreds till olika enheter i Svenskfinland. Inom ramen för projektet ordnades på våren och hösten en internetklubb i samarbete med DUV i Mellersta Nyland och i juli ordnades det omtyckta it-lägret. Under året inleddes ett samarbete med Kårkulla samkommun i och med att en gemensam internetklubb med Helsingfors Arbetscenter och en kurs för IKT-stödpersoner med Kårkulla samkommun i Raseborg startade. Kursen för IKT-stödpersoner fortsätter under Den riktar sig till personer med särskilt intresse för IKT och har som syfte att ge dessa personer färdighet att hjälpa och stödja andra personer med större inlärningssvårigheter och sämre kunskaper i IKT. 8.5 Styrka genom nätverk Styrka genom nätverk är ett föräldranätverksprojekt, där målgruppen är föräldrar till barn och unga med olika typer av funktionsnedsättning. Målet med projektet är att ge familjerna bättre färdigheter att påverka sin egen situation och bli delaktiga i de beslut som rör dem själva. Inom projektet verkar sex föräldranätverksgrupper som har träffats ungefär en gång per månad. Grupperna finns i norra, mellersta och södra Österbotten, Helsingfors, Raseborg och Åboland och består totalt av cirka 70 föräldrar. Föräldranätverksgruppen i Borgå avslutades våren Utgående från föräldrars önskemål i nätverksgruppen i Borgå startades en ungdomsgrupp i samarbete med föreningen DUV i Östra Nyland. Nätverksgrupperna arbetar med olika frågor och på olika sätt utgående från de behov som finns i gruppen och i regionen. En del av nätverksgrupperna har haft behov av att få information om olika stöd- och serviceformer andra grupper vill arbeta mer med påverkansarbete. En del av grupperna har fungerat mera som kamratstöd. I alla grupper har föräldrarna fått tips och råd av varandra eller av inbjudna sakkunniga om rättigheter som familjerna har. På föräldrars initiativ, i samarbete med Lärum, har information om pekplattor och appar spridits till regionerna. Tack vare samarbete med finska organisationer har projektet haft möjlighet att översätta en arbetsbok som stöder familjens serviceplanering, Pussel för ett gott liv, till svenska. 12

18 Projektet ordnade en familjehelg i norra Österbotten på våren. Under hösten ordnades i samarbete med Vasa stad och andra organisationer en äventyrsdag för familjer i Vasa och i samarbete med Folkhälsan en familjehelg i Vörå. Under hösten startade också samarbetet med DUV i Sydösterbotten kring ordnandet av Liv och rörelse-dagar en gång per månad. Syskonträffar och pappaträffar har hållits under verksamhetsåret. I södra Finland har projektet ordnat en familjehelg i Karislojo och en Pröva på-dag i föreningen Jaatinens verksamhetscenter Maja i Helsingfors. Ett större seminarium ordnades i Helsingfors och i Vasa för personal och anhöriga där bland annat utredaren och planeraren Ann-Marie Stenhammar föreläste om temat att lyssna på barn och berättade om projektet Delaktiga barn och unga. Styrka genom nätverk har en öppen Facebooksida med information om projektet. Projektet har även ett slutet diskussionsforum på Facebook. Styrgruppen för projektet består av representanter för Folkhälsan, Hjärnförbundet, Kårkulla samkommun och FDUV. Gruppen har träffats tre gånger under Projektet förvaltas av FDUV och har som samarbetspartner i de olika regionerna Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening, Lärum, lokala DUV-föreningar, Bamsegruppen och Folkhälsan. 8.6 Skräddarsydd boendeservice Skräddarsydd boendeservice är ett femårigt projekt, vars syfte är att utveckla en modell för flyttnings- och boendeförberedelse samt att ge stöd i anpassningsskedet för personer med utvecklingsstörning i huvudstadsregionen. Modellen baserar sig på Kehitysvammaisten Palvelusäätiös (KVPS) modell och verksamheten sker i form av diskussionsgrupper, workshoppar, seminarier och studiebesök för personer som ska flytta samt för deras anhöriga och boendepersonal. Via projektpersonalen förmedlar FDUV information om behovet av boendeservicetjänster på svenska till kommuner och serviceproducenter. Syftet är att stödja och uppmuntra kommunerna att utveckla sådana lokala lösningar som familjerna vill ha och som i enlighet med FN-konventionen stöder personer med utvecklingsstörning att bli delaktiga i närsamhället. Projektet bedriver en aktiv intressebevakning kring boendefrågor bland annat via representation i Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) och i en nätverksgrupp inom Helsingfors stad. Projektet främjar också tillämpningen av Statsrådets principbeslut för individuellt boende för personer med utvecklingsstörning (KEHAS). Inom projektet arbetar en heltidsanställd projektledare och en deltidsanställd projektkoordinator. Projektet finansieras av RAY och beräknas pågå åren Under verksamhetsåret 2014 fortsatte följande diskussionsgrupper, som inletts tidigare under projektet: Pilotgruppen (flyttare, anhöriga), Äldre nätverket (anhöriga), Stjärnhem (anhöriga) och Majparken (anhöriga). I september inleddes två nya kurser, Drömhem (med personer som redan flyttat från sitt barndomshem, men som vill flytta till en ny bostad och/eller byta boendeform), samt Allmän flyttförberedelse (för unga vuxna personer med utvecklingsstörning som bor i barndomshemmet och vars familjer önskar 13

19 information om boendeformer). I december inleddes en intensivkurs för personer som flyttar till Kårkulla samkommuns nyrenoverade boendeenhet Andelslagsvägen. Under kursens gång ordnas separata träffar för flyttare, anhöriga och personal. Projektkoordinatorn ordnade enligt styrgruppens önskemål 11 träffar för studerandena på den yrkesförberedande linjen vid Optima i Malm. Genom övningar och diskussioner fick studerandena möjlighet att fundera på vad ett självständigt vuxenliv och en flyttning till ett eget hem kan innebära. Teman som behandlades var bland annat att lära känna sig själv och uttrycka sina önskemål, välmående, sociala kontakter och fritid. Därtill har projektpersonalen samarbetat med Prakticums närvårdarlinje och SAMS/Stödpersonsverksamheten 4bt kring kursen Vuxenliv. I oktober ordnade projektet i samarbete med Folkhälsan en rekreationshelg för anhöriga till personer med utvecklingsstörning. Samtidigt ordnade FDUV ett höstläger för brukarna själva. Projektpersonalen gjorde studiebesök till bland annat Kårkulla samkommuns vårdhem i Pargas, Killinmäki vårdhem i Kyrkslätt och Sofielunds vårdhem i Helsingfors. I november var projektet huvudarrangör för ett svenskspråkigt seminarium kring flyttning och boende. Seminariet ordnades tillsammans med Kårkulla samkommun och Yrkeshögskolan Arcada. Föreläsningarna handlade om olika boendealternativ samt hur man kan stödja flyttare och familjen i flyttningsprocessen. Deltagare var bland annat personer med utvecklingsstörning, anhöriga, boendepersonal, personal från omsorgsbyråerna samt studerande vid Arcada och Prakticum. I december ordnade projektet en temakväll kring Självbestämmande i boende och under kvällen belystes självbestämmande ur såväl brukares, anhörigas som juridiska experters perspektiv. Projektledaren representerade FDUV i Kehitysvammaisten Palvelusäätiös utvecklingsgrupp för livsförändring (Elämänmuutostoiminta) och därtill har projektpersonalen deltagit i utbildningar och seminarier inom området flyttning och boende. Projektet har också deltagit i en kommuninvånarkväll arrangerad av Grankulla stad. Syftet med kvällen var att genom servicedesign kartlägga vilka förväntningar och önskemål familjerna har angående boendelösningar för personer med utvecklingsstörning samt att sprida information om flyttningsförberedelse. Projektets styrgrupp har sammanträtt tre gånger under året. Styrgruppen består av anhöriga, representanter för de berörda kommunerna, representanter för Kehitysvammaisten Palvelusäätiö, Kårkulla samkommun och Steg för Steg samt FDUV:s verksamhetsledare och projektanställda. Inom ramen för projektet har också materialet Så här klarar jag mig! (fi: Näin minä pärjään!) översatts till svenska. Materialet används som verktyg i kartläggning av livssituationen och stöder personen med utvecklingsstörning att formulera sitt eget stödbehov. Inom ramen för projektet gjordes också ett slutarbete om flyttningsförberedelse och delaktighet vid Yrkeshögskolan Arcada. Det sammanlagda antalet deltagare på evenemang och kurser som projektet under 2014 varit huvudarrangör för uppgick till cirka 315 deltagare. Sammanlagt deltog 50 familjer i projektets ordinarie kursverksamhet. 14

20 8.7 Nordiskt nätverk kring lättläst LL-Center har under 2014 administrerat och drivit ett projekt där Sverige, Norge och Finland nätverkat kring lättläst. Planen var att träffas tre gånger under året, och vid dessa tillfällen utbyta information och kunskap om lättläst och om vår respektive verksamhet. Den tredje träffen sköts ändå upp till januari De organisationer som deltog i projektet var Selkokeskus, Centrum för Lättläst och Leser söker bok. Projektet bedrevs med medel beviljade av Kulturkontakt Nord. 8.8 Läsombud Lukutuki Målet för projektet Läsombud Lukutuki är att sprida läsombudsverksamheten inom special- och äldreomsorgen. Tanken bakom verksamheten är att också den som inte kan eller som har svårt att läsa själv ska få regelbunden tillgång till högläsning, nyheter, litteratur och samhällsinformation. Det sker genom utbildning av personal (läsombud) på boenden och dagliga verksamheter för personer med utvecklingsstörning eller minnessjukdomar, genom information och stöd till chefer om hur man inför verksamheten och genom utbildning av frivilliga högläsare. Projektet pågår och finansieras av RAY. Projektet är tvåspråkigt och bygger på det tidigare projektet Läsombud i Svenskfinland, men inkluderar nu spridning av verksamheten även på finska. Under 2014 ordnades tre kurser för nya läsombud två på svenska och en på finska. De svenska kurserna ordnades i Vasa och i Helsingfors. Den finska kursen ordnades i Helsingfors. Dessutom utbildades anställda inom specialomsorgen i Satakunta. Sammanlagt utbildades 67 nya läsombud. På hösten ordnades den första kursen för frivilliga högläsare i Helsingfors. Kursen var svenskspråkig och ordnades i samarbete med Folkhälsan. Kurskonceptet innehåller sammankoppling av högläsarna med mottagande äldreboenden och stöd till båda parter. Totalt 15 personer deltog i kursen och 10 av dem påbörjade regelbunden högläsning på äldreboenden i huvudstadsregionen. Drygt 20 omsorgsenheter besöktes under 2014 för att informera om verksamheten. Information spreds också på seminarier och mässor. Samarbete med biblioteken utgör en viktig del av verksamheten. År 2014 hölls två utbildningar om läsombud och lättläst material för bibliotekspersonal i samarbete med Celia-bibliotekets projekt Bibliotek för alla. Flera allmänna bibliotek besöktes också för att presentera verksamheten. Under året trycktes den finska översättningen av Handbok för läsombud (Lukutuen käsikirja) och läsombudsdiplom och -affischer på finska. Kontakt med tidigare utbildade läsombud hölls genom nyhetsbrev, webbsida och Facebook. Projektet har en heltidsanställd projektledare vid FDUV:s LL-Center och en heltidsanställd projektplanerare vid Kehitysvammaliittos Selkokeskus. Planeraren var moderskaps- och föräldraledig under hela Den finska verksamheten sköttes från mars till december av två deltidsresurser, en i Helsingfors och en i Björneborg. 15

21 8.9 Platsen är ledig Platsen är ledig var ett ettårigt projekt som finansierades av RAY och pågick från mitten av februari 2014 till slutet av januari Målet med programmet Platsen är ledig är att stödja ungas inträde i arbetslivet. FDUV anställde en ung arbetslös pedagog till Lärum. Pedagogens uppgift var att ge pedagogisk handledning kring digitala verktyg och appar till elever, lärare och familjer med särskilda behov. Pedagogen fick möjlighet att på djupet förkovra sig i digitala verktyg och läromedel med fokus på pekplattor och appar. I samarbete med Folkhälsans Datatek producerade pedagogen två lättlästa instruktionshäften om hur man använder en ipad med ios8 och en Samsung GalaxyTab 3 pekplatta. Dessa publicerades fritt tillgängliga på Lärums webbsida och säljs i tryckt form av Lärum-förlaget. Därtill gjordes nedladdningsbara instruktioner om inbyggda hjälpmedel i både ipad och Samsung GalaxyTab 3. Pedagogen har i samarbete med Folkhälsan och projektet Styrka genom nätverk ordnat Skoj på ipad för barn med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Därtill har också kurser ordnats i samarbete med Medborgarinstitutet i Kronoby och Arbis i Nykarleby. Handledning har skett genom kurser, föreläsningar, telefon, e-post, utställningar och mässor. Merparten av handledningen har skett i Österbotten. Handledning i mindre skala har också ordnats i södra Finland. 9. INFORMATION OCH PUBLIKATION Målet med FDUV:s informations- och publikationsverksamhet är att öka medvetenheten om utvecklingsstörning, bevaka medlemmarnas intressen och lyfta fram rätten till ett fullvärdigt medborgarskap för alla. Förbundets viktigaste informationskanaler är webbplatsen, medlemstidningen Gula Pressen, månadsbrevet till föreningarna och sociala medier. Under 2014 har en förnyelse av förbundets och föreningarnas visuella profil genomförts. Förbundets styrelse hade 2012 fattat beslut om att den visuella profilen ska förnyas inför jubileumsåret. Den nya logon och profilen för samtliga enheter och även föreningarna har tagits i bruk gradvis under Förbundets verksamhet presenteras på webben på tre olika webbplatser: och På samtliga webbplatser publiceras även nyheter, artiklar och blogginlägg som berör förbundet, dess verksamhet, enheter och handikappområdet. I och med förnyelsen av förbundets visuella profil har förbundets alla webbplatser fräschats upp. Även föreningarna erbjöds möjlighet att förnya sina webbplatser och i slutet av 2014 hade alla föreningar tagit i bruk den nya webbprofilen. Under 2014 har medlemstidningen Gula Pressen fått mera lättläst innehåll. Tidningen kom under året ut med fyra nummer med olika teman, boende i februari, 60-årsjubiléet i maj, Kenya i september och självbestämmande i december. Upplagan var cirka exemplar. Förbundet har även skrivit om sin verksamhet i tidningen SOS Aktuellt. FDUV:s 16

22 medlemmar får Gula Pressen och SOS Aktuellt som medlemsförmån. Tidningen kompletteras av ett månatligt informationsbrev till föreningarna. Höstens 60-årsjubileumsfest var en lyckad satsning för förbundet och informationsverksamheten. I festen deltog närmare 200 personer och den uppmärksammades i medier. Huvudtalare var författaren och programledaren Mark Levengood från Sverige. Under 2014 har förbundet blivit ännu aktivare på sociala medier. Förutom Facebook har Twitter använts aktivt i kommunikationen utåt. Förbundet har fått synlighet i både nationella och lokala medier under året, bland annat kring Lättläst it (e-post), nyhetsinslagen om Sagaboendet i Sibbo, de första finlandssvenska lättlästa bearbetningarna och jubileumsseminariet. FDUV:s specialbibliotek i Helsingfors innehåller förutom mångsidig facklitteratur och lättläst litteratur även ett varierande urval av bland annat filmer på DVD, rapporter, avhandlingar och nordiska facktidskrifter. Biblioteket har främst besökts av studerande vid yrkeshögskolor och yrkesinstitut, personer från arbetscentraler och boendeenheter och föräldrar och anhöriga till barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Tack vare ett årligt understöd från Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond har det varit möjligt att förse biblioteket med aktuellt material och att prenumerera på tidningar och facktidskrifter. Administrationen av biblioteket sker med biblioteksprogrammet PrettyLib, som förutom normala biblioteksfunktioner som katalogisering och utlåning också möjliggör webbaserad sökning i bibliotekets databas för bibliotekets användare. 10. SAMARBETE MED ANDRA ORGANISATIONER FDUV samarbetar aktivt med många olika organisationer. Det mest omfattande samarbetet bedrivs via styrelseuppdrag eller samarbetsgrupper. FDUV är medlem i SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder. Under 2014 var FDUV:s styrelsemedlem Inger Karlsson medlem i SAMS styrelse och vice ordförande Ossian Wassborr och fullmäktigeordförande Gunvor Flykt fungerade som ersättare. Vice ordförande Ossian Wassborr representerar förbundet i social- och hälsovårdsministeriets KEHAS arbetsgrupp kring boende och verksamhetsledaren är sakkunnig i samma grupp. Förbundets verksamhetsledare är styrelsemedlem i Penningautomatföreningen RAY, i Samverkan inom funktionshinder föreningen för utvecklingssamarbete, i Aspa-stiftelsen samt i Aspa palvelut. Verksamhetsledaren ingår i ledningsgruppen för Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) som representerar alla större aktörer inom boendeservice i Finland. I anslutning till KVANK har en arbetsgrupp kring upphandling bildats i vilken verksamhetsledaren deltagit. Dessutom representerar verksamhetsledaren förbundet i Kehitysvammaliittos fullmäktige. 17