Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

2

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Försättsblad 1. Verksamheten FDUV:s verksamhet FDUV år Samarbete förbund förening Stöd i närsamhället Etiska Rådet 4 3. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster Läger och avlastning Anpassningsträning och fritidsverksamhet Idrott och Motion 5 4. Kursverksamhet pro.studium 5 5. Multisensorisk verksamhet Sensoteket Vasa Sensoteket Helsingfors 7 6. Lärum Pedagogisk utveckling Lärum-förlaget 8 7. LL-verksamhet Lättläst LL-Center LL-Bladet Projekt och utvecklingsverksamhet ABC-projektet Arbete genom samarbete Föräldrakraft i vardagen Projekt Läsombud i Svenskfinland Övrig verksamhet Juridiskt ombud Övriga projekt De förändrade tolktjänsterna Sign Web Information och Publikation Samarbete med andra organisationer Nordiskt samarbete Internationellt samarbete Utvecklingssamarbete i Kenya Organisationsverksamhet 17 Specifikationer 19 Balansbok

4 FÖRBUNDET DE UTVECKLINGSSTÖRDAS VÄL r.f. FÖRBUNDSKANSLIET: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS TELEFON: (09) TELEFAX: (09) E-POST: WEBBPLATS: fduv@fduv.fi VASAKANSLIET och LÄRUM: Handelsesplanaden 20 A VASA TELEFON: (06) (06) (LÄRUM) TELEFAX: (06) E-POST: WEBBPLATS: fduv.vasa@fduv.fi FDUV:s förbundsstyrelse : ORDFÖRANDE: VICE ORDFÖRANDE: ORDINARIE MEDLEMMAR: Susan Enberg Jenny Eriksson Christel Granholm-Hagen Benita Ivars Inger Karlsson Maj-Britt Malmén Rabbe Sjöberg Birgitta Spåra Ulrica Sund Gun-Britt Östman Nils Torvalds Beatrice Wahlström Ossian Wassborr SUPPLEANTER: Benita Johans Egon Nordström Majvor Wärnå Katarina Källberg Lena Gyllenberg Nanny Sundström Sylvan Höijer Christina Mannfolk John Westerholm Margit Westerlund

5 FDUV:s fullmäktige : Från föreningar inom FDUV ORDINARIE MEDLEMMAR: SUPPLEANTER: Östra Nyland Gunvor Flykt, ordförande Göran Sjöström Mellersta Nyland Mauri Nyqvist Leena Nummelin Västra Nyland Linnea Henriksson Åsa Häggblom Kimitonejden Leila Sundqvist Harriet Mattsson Västra Åboland Majvor Henriksson Anna Alexandersson Åland Mikael Holm Ann-Britt Alén Sydösterbotten Maja Häggblom Gunvor Gullans Vasanejden Lars-Erik Björklund Majvor Neuman Nykarleby Annika Stenvik Mirja Sundqvist Jakobstadsnejden Mikaela Asplund Micaela Svenlin Karlebynejden Christina Omars Jarl Haga Steg för Steg Anders Ranta-Aho Daniela Frankenhaeuser Från den kommunala sektorn, den kyrkliga verksamheten inom Borgå stift och områden inom undervisning och sociala tjänster samt sakkunniga medlemmar: Boris Björklund Kristina Jansson-Saarela Bjarne Westerlund Stefan Näse Dan Anders Ventus Sixten Snellman FDUV:s PERSONAL I HELSINGFORS Verksamhetsledare: Lisbeth Hemgård Kanslichef: Tina Romberg Fritidskoordinator: Mailen Murmann, deltid Projektkoordinator: Rufus Vahanen, till Ekonom: Martin Bengtström Informatör Anne Wetterhoff Projektledare: Maarit Aalto, till Projektledare: Marita Mäenpää Tf Projektledare: Kerstin Österlund, till Redaktör LL-Bladet: Maria Österlund Tf redaktör LL-Center Solveig Arle, från Projektledare för Läsombudsprojekt Johanna von Rutenberg, från redaktör LL-Center till Kontorsbiträde: Kari Lautjärvi Kursplanerare: Elina Sagne-Ollikainen Ergoterapeut: Matilda Friberg-Hommas till Assistent för lägerverksamhet: Jon Jakobsson, Juridiskt Ombud: Ulrika Krook, från Johanna Lindholm, från

6 Steg för Steg r.f. verksamhetssekreterare Sofia Jernström, moderskapsledig Niklas Toivakainen, till Anna Kantanen, till Alexandra Boëthius, från FDUV:s PERSONAL I VASA Kanslichef: Camilla Sundqvist, till Regional koordinator: Annika Martin, deltid Projektkoordinator: Tina Holms, Projektkoordinator: Sofia Kullberg, till Special- och datapedagog: Stina Mellberg, deltid, till Ergoterapeut: Joana Holmlund, tjänsteledig från Projektledare: Nea Kronberg, moderskapsledig, deltid, till Tf Projektarbetare: Camilla Rönnholm, till (moderskapsledig) Projektkoordinator: Anne Uppgård Kanslist: Ann-Christin Hagstrand, deltid, från heltid MEDLEMSFÖRENINGAR Antal medlemmar DUV i Östra Nyland rf 136 DUV i Mellersta Nyland rf 339 DUV i Västnyland 210 DUV i Kimitonejden rf 82 DUV i Västra Åboland rf 121 DUV på Åland rf 321 DUV i Sydösterbotten rf 232 DUV i Vasanejden rf 322 DUV i Nykarleby rf 221 DUV i Jakobstadsnejden rf 270 DUV i Karlebynejden rf 148 Steg för Steg rf 138 Inalles 2540 medlemmar FDUV är medlem i följande organisationer: Centralförbundet för barnskydd Finlandssvenskt Specialpedagogiskt Resurscenter (SPERES) Handikapphistoriska Sällskapet Kehitysvammaliitto Penningautomatföreningen (RAY) Servicecentrum för utvecklingssamarbete (KePa) SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa rf (STKL) Social- och hälsoorganisationernas samarbetsförbund (YTY) Studiecentralen Svenska Studieförbundet Handikappforum Inclusion Europe Inclusion International Nordiska Samarbetsrådet för Utvecklingshämmade (NSR)

7 Verksamhetsberättelse år VERKSAMHETEN FDUV:s verksamhet Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf (FDUV) är en handikapporganisation med verksamhet i hela Svenskfinland. FDUV grundades redan 1971 i sin nuvarande form, då med enbart en anställd. Under åren har förbundet vuxit och har idag över 20 anställda. FDUV:s främsta uppgift är att bevaka utvecklingsstördas och deras familjers intressen. Förbundet har utvecklats till en betydande serviceproducent inom handikappsektorn i Svenskfinland. FDUV:s fritid och läger, Lärum, LL-Center, kursverksamheten pro.studium, Sensoteket är alla väletablerade varumärken som erbjuder tjänster i Svenskfinland. FDUV har tolv medlemsföreningar och ca medlemmar men vi erbjuder många fler personer tjänster; personer med flerfunktionshinder med stort stödbehov till personer med läs- och skrivsvårigheter som har ett mindre stödbehov, får idag hjälp via vår verksamhet. FDUV är en viktig plattform för personer med utvecklingsstörning, för anhöriga, personal inom omsorgen och personal inom skolvärlden. FDUV informerar, utbildar och påverkar attityder på svenska i Finland. 1.2 FDUV år 2010 FDUV inledde sin verksamhet år 2010 i nya lokaler i Vegahuset på Nordenskiöldsgatan 18 A i Helsingfors. Vi hade äntligen fått vårt efterlängtade verksamhetscenter i Helsingfors. Avsikten är att våra medlemmar kan samlas i de nya fina lokalerna i Helsingfors. Det nya biblioteket, multisensoriska rummen, och Lärum-förlagets nya utställning har möjliggjort flera träffar och seminarier än tidigare. I Vasa fortsatte verksamheten i de gamla lokalerna som reducerats på grund av att vi hyrt ut fler rum än tidigare. På Vasa kansliet har insatserna minskat, dels på grund av att Sensotekets ergoterapeut varit tjänstledig och ingen anställts i stället. Specialpedagogen som arbetat deltid, pensionerades på hösten. Insatserna för sensoteksverksamheten minskade drastiskt i Vasa och den regionala koordinatorn har under hösten skött de flesta kundbesöken till Sensoteket. ABC-projektet var underbemannat en stor del av år 2010 på grund av flera moderskapsledigheter. Förutom dessa förändringar har Lärum-förlagets verksamhet lidit av underbemanning på grund av långvarig sjukskrivning. Förbundet har stött den österbottniska verksamheten genom att anställa extra personal under våren. Administrationen av Vasa kontoret har skötts till stora delar från Helsingforskontoret under år

8 FDUV inledde året med ett boendeseminarium i Helsingfors, bristen på bostäder för personer med utvecklingsstörning dryftades och bland annat ASPA och ARA presenterade sina tankar kring boende. Speciellt huvudstadsregionen har ett stort behov av bostäder och tjänster när det gäller boende och personer med utvecklingsstörning. Det centrala temat i samarbetet med de finska systerorganisationerna, Kehitysvammaliitto, Kehitysvammaisten Tukiliitto och Kehitysvammaisten Palvelusäätiö, har varit boendeservice. Avvecklingen av institutionerna är i full gång och det blir allt viktigare att utveckla servicen och stödet i närsamhället. Delegationen för utvecklingsstördas boendeservice har ambitiöst uppvaktat både ministrar och tjänstemän för att utveckla kriterierna för boendeservice och för att utveckla tjänster. I februari arrangerades DUV-dagar, den 6 februari i Helsingfors och den 13 februari i Vasa. På DUV-dagen i Helsingfors föreläste Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä om att inspirera föreningarna, i Vasa föreläste Lisa Kamis-Nyfors om förändring och utveckling. Efter föreläsningen arrangerades diskussion och workshopar i egen regi. När det gäller intressebevakning har den centrala frågan varit hur den reviderade handikappservicelagen från hösten 2009 tolkats i kommunerna. FDUV har tillsammans med juridiska ombuden varit med och utarbetat flera utlåtanden, besökt politiker och arrangerat seminarier kring speciellt serviceplanens betydelse när det gäller tjänster. I september arrangerade FDUV i samarbete med andra organisationer ett seminarium kring personlig assistans. Den andra ytterst viktiga frågan är det nationella handikappolitiska programmet (VAMPO). Det har varit en lång process och FDUV har följt med programmets tillblivelse. Programmet består av 122 konkreta åtgärder, vilka är indelade i fjorton olika teman där bland annat utbildning, arbetsliv, tillgänglighet, boende, forskning och förebyggande av fattigdom lyfts fram. Kungstanken i det handikappolitiska programmet är att det ska genomsyra all samhällelig verksamhet vilket betyder att handikapperspektivet ska införlivas i samhällets alla sektorer. Verksamheten Juridiskt ombud som tidigare administrerades av Finlands Svenska Handikappförbund, administrerades under år 2010 av FDUV. Detta innebar extra insatser, bland annat handledning och administration. Men det gav också FDUV en närmare inblick i det juridiska arbetet och samarbetet med de juridiska ombuden har betytt mycket för FDUV:s intressebevakning, både genom gemensamma utlåtanden och i samarbete kring flera seminarier. Inom projektet Föräldrakraft i vardagen vill man stärka föräldrarnas roll när det gäller stödet till barnen och i förhållande till serviceproducenterna. Det har under år 2010 utmynnat i flera familjekurser och seminarier. En temadag ordnades för föräldrastödjare i Nyland med Inger Carlson från Center för Sorgbearbetning i Jakobstad. Projektet Arbete genom samarbete, som finasierats med insamlingen Gemensamt Ansvar, avslutades i början av året med ett slutseminarium i Vasa. De förbund som fick projektfinansiering via Gemensamt Ansvar 2008 ordnade ett gemensamt slutseminarium Delaktighet genom arbete i Helsingfors. FDUV deltog i planeringen och arrangemangen kring seminariet, som också innehöll en svenskspråkig session. Ett nytt projekt, Läsombud i Svenskfinland, beviljades medel av RAY för åren Projektet genomförs i samarbete med Folkhälsans förbund, Kårkulla samkommun och projektet Äldrecentrum Österbotten. Också flera kommuner och DUV-föreningar är engagerade. Flera seminarier har arrangerats till de över 40 nya ombuden, främst personal från special- och äldreomsorgen. 2

9 FDUV:s verksamhet finansieras till stor del av RAY. Vårt verksamhetsunderstöd av RAY möjliggör en intressebevakning, informationsspridning och en administration som krävs för att upprätthålla verksamhet och genomföra projekt. Målet för FDUV har under de senaste åren varit att inte driva verksamhet som inte garanterats finansiering. FDUV har fått bidrag från flera finlandssvenska fonder för pedagogisk verksamhet och för kurs- och sensoteksverksamhet. Kommunerna köper läger- och fritidstjänster och också multisensoriska och pedagogiska tjänster även om kommunfinansieringen inte täcker de kostnader vi har för denna verksamhet. Dessa förluster är vi tvungna att täcka med egen finansiering och fondfinansiering. FDUV har till ca 90 procent kunnat fullfölja den planerade verksamheten under år Vi anhöll om medel av RAY och från Europeiska socialfonden för ett personligt assistansprojekt och för ett fortsatt projekt kring Arbete genom samarbete, men fick avslag. Från de finlandssvenska fonderna har vi anhållit om bidrag för bland annat Lärums verksamhet och för LL-Center. Vi har beviljats bidrag både från Svenska kulturfonden och Svenska Folkskolans Vänner, men bidragen har inte täckt alla våra kostnader. 2. SAMARBETE FÖRBUND FÖRENING 2.1 Stöd i närsamhället Avsikten med verksamheten Stöd i närsamhället är att förbättra möjligheterna för personer med utvecklingsstörning och anhöriga att påverka sina egna levnadsförhållanden. Vi vill stödja familjer att aktivt engagera sig i sitt eget närsamhälle och således själva kunna påverka sin situation i samhället För att uppnå resultat krävs, förutom arbetsinsatser av förbundets anställda, också ett genuint engagemang på lokal nivå. Förbundet har varit i kontakt med föreningarna för att engagera och aktivt erbjuda resurser för att ordna evenemang till stöd för föreningsmedlemmarnas vardag i närsamhället. Särskild fokus lades under verksamhetsåret på handikappservicelagen med inriktning på serviceplanen. Temakvällar ordnades på fem olika platser i Svenskfinland och arrangerades i samarbete med de lokala DUV-föreningarna, Juridiskt ombud och delvis också med andra handikapporganisationer. Som föreläsare engagerades Juridiskt ombud och kommunens socialarbetare. I Nyland finns ett stort behov av bostäder och boendeservice för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning. För att uppmärksamma den problematiken ordnades i januari ett seminarium om bostäder för personer med utvecklingsstörning. Inom verksamheten Stöd i närsamhället eftersträvar FDUV också samarbete med andra handikapporganisationer när det gäller att föra fram olika handikappolitiska frågor med specifik inriktning på Svenskfinland. För andra året i rad arrangerades en svenskspråkig Personlig assistans dag som är en motsvarighet till de finskspråkiga Henkilökohtaisen avun päivät som årligen ordnas av Assistentti.info. På den svenkspråkiga PA-dagen som hölls i Vasa diskuterades Finlands nationella handikappolitiska program (VAMPO) och personlig assistans ur både en teoretisk och praktisk synvinkel. I planeringen och genomförande av seminariet deltog representanter för riksomfattande handikapprådet VANE, Assistentti.info. Invalidförbundet, FDUV, Finlands Svenska Handikappförbund och Juridiskt ombud i Svenskfinland. 3

10 2.2 Etiskt forum FDUV:s Etiska forum fungerar som en egen samarbetsgrupp inom verksamheten för Stöd i närsamhället. Etiskt forum strävar efter att påverka, informera och förändra problematiska situationer och arbetar utgående från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FN:s handikappkonvention). I och med namnbyte från Etiska rådet till Etiskt forum trycktes en broschyr som distribuerades till DUV-föreningar och andra målgrupper. Etiskt forum har haft åtta möten under år 2010 och tagit emot uppdrag av bland annat Steg för Steg. Etiskt forum har också tagit ställning och gett stöd i etiska frågor. Etiskt forum har representanter för föreningen Steg för Steg, Kårkulla samkommun, Kyrkans central för det svenska arbetet, Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening och FDUV. 3. FRITIDSAKTIVITETER OCH KULTURTJÄNSTER 3.1. Läger och avlastning Målet för FDUV:s sommarverksamhet har varit att erbjuda personer med utvecklingsstörning möjlighet till meningsfull sommarvistelse och semester. Sommarlägren fungerar också som en form av avlastning för föräldrar samt som träning för personer med utvecklingsstörning att vara borta hemifrån. FDUV arrangerade under året 26 lägerperioder för personer med utvecklingsstörning (barn-, ungdoms- och vuxenläger, temaläger, semesterveckor, avlastningsläger). Intresset för lägren har varit stort och lägren har varit mycket välbesökta. Under de senaste två åren har antalet nya deltagare ökat. Framför allt gäller det en ökning av barn och personer med grav utvecklingsstörning samt äldre personer. Kommunernas sparåtgärder har bidragit till att en del av de österbottniska deltagarna inte kunnat delta i lägren även om de önskat. Som ett alternativ till lägren ordnades inom DUV-föreningarna fyra smågruppsresor. I februari ordnades ett vinterveckoslut på Peurunka badhotell. Sammanlagda antalet deltagare i läger, resor och veckoslutsaktiviteter under 2010 var ca 450. Sammanlagda antalet ledaranställningar var ca 300. Verksamheten finansierades huvudsakligen med kommunala medel och med fondmedel. Sammanfattning av läger och resor samt veckoslutsaktiviteter 2010, se specifikation Anpassningsträning och fritidsverksamhet En meningsfull fritid utgör en mycket viktig stödfunktion i en lyckad samhällsintegrering. För individen bidrar fritiden till ett rikare socialt liv, förhindrar isolering och utslagning. Samtliga DUV-föreningar har under året upprätthållit ett varierande och omfattande utbud av fritids-, kultur- och idrottsaktiviteter för personer med utvecklingsstörning. Strävan har varit att planera fritiden med normalisering och medbestämmande som vägledande principer. Samarbetet med samhällets olika instanser är viktigt då man bereder personer med utvecklingsstörning tillgång till olika slag av fritids- och kulturutbud i samhället. 4

11 De kommunala sparåtgärderna har dock under det gångna året negativt påverkat möjligheterna till en meningsfull och högklassig utveckling av fritidsverksamheten i DUV-föreningarna. Under året har man strävat efter att i den mån det är möjligt utveckla den individuella fritiden med hjälp av stödpersoner. Även de gravt utvecklingsstörda personernas fritidsbehov har fortsättningsvis uppmärksammats. Under året har idrott och motion för personer med utvecklingsstörning inom DUV-föreningarna fått större uppmärksamhet. Folkdansverksamheten VI KAN har fortsatt. Vid utgången av år 2010 fanns fem fungerande folkdanslag bestående av folkdansare med utvecklingsstörning. Sommaren 2009 stod Finland värd för den nordiska folkdansstämman Nordlek 2009 i Lahtis. FDUV koordinerade de nordiska VI KAN-gruppernas deltagande i Nordlek i samarbete med Nordlek-arrangörerna. Totalt 115 deltagare från 9 nordiska VI KAN-grupper deltog integrerat i Nordlek. Den 6 7 november 2010 ordnades en tvådagars kurs för folkdanslag med utvecklingsstörda dansare. Kursen samlade 45 deltagare. VI KAN-verksamheten har genomförts med stöd av bidrag från Svenska kulturfonden och Svenska studiecentralen. Under år 2010 fick sammanlagt cirka 580 personer med utvecklingsstörning något slag av fritidsservice. Sammanlagt cirka 175 ledare, stödpersoner och frivilliga har varit engagerade i verksamheten. Verksamheten i föreningarna finansierades med kommunala medel via FDUV, fondmedel och föreningarnas egna medel Idrott och Motion FDUV arrangerade ett vinterveckoslut för familjer och personer med utvecklingsstörning på Peurunka badhotell den februari I veckoslutet deltog 68 personer från Nyland, Åland och Österbotten. DUV-föreningarna arrangerade motions- och idrottsverksamhet för personer med utvecklingsstörning inom ramen för sin fritidsverksamhet. De vanligaste aktiviteterna har varit simning, gymnastik, bowling, boccia, innebandy, friidrott, idrottsdagar, friluftsdagar och folkdans. DUV-föreningarna arrangerar en del av sin motionsverksamhet i samarbete med kommunernas idrottsnämnder eller idrottsföreningar. Takorganisation för handikappidrotten i Finland, Finlands Handikappidrott och - motion VAU rf, grundades i september 2009 och inledde sin verksamhet FDUV, som har representation i VAU:s förbundsfullmäktige, har inlett samarbete med det nya förbundet under dess första verksamhetsår. 4. KURSVERKSAMHET pro.studium Målet för kursverksamheten är att öka medvetenheten och ge bättre kunskap om stöd som underlättar vardagen hos personer med funktionsnedsättning/utvecklingsstörning. Seminarierna och föreläsningarna ordnas delvis i samarbete med andra organisationer. Målgruppen för FDUV:s kursverksamhet är familjer i Svenskfinland, men också yrkesgrupper som ger vård eller service till familjer där det finns ett barn, en ungdom eller en vuxen med utvecklingsstörning eller andra inlärningssvårigheter. 5

12 Under verksamhetsåret förnyades delvis kursinnehållet. I Helsingfors ordnades lördagsskoj för familjer, i Åbolands skärgård ordnades en parkurs och i Pernå ordnades rekreationsdagar för föräldrar. Två familjekurser och ett mammaveckoslut ordnades i Vörå. På grund av ett lågt deltagarantal annullerades en syskonkurs för äldre syskon över 18 år. Kurserna har ordnats med understöd av RAY och finlandssvenska fonder. Med finansiering via Folkpensionsanstalten ordnades två anpassningskurser för familjer. Målgruppen var barn i skolåldern. Sammanlagda antalet deltagare på evenemang och kurser år 2010 var cirka 260 och antalet föreläsare cirka 40. Föreläsningsserien Inblick i funktionshinder mot ett mer öppet och tillgängligt samhälle i samarbete med Vasa och Helsingfors Arbis fortsatte under verksamhetsåret och avslutades i april Under året ordnade FDUV temaföreläsningar om sömnproblem hos personer med utvecklingsstörning och om problem i sensorisk integration. I samarbete med nätverket Min familj ordnades seminariet Vardagslycka. Ett seminarium om delaktighet ordnades i samarbete med Steg för Steg. Kursverksamheten ordnade en välbesökt dansgala i Vörå i samarbete med DUV i Vasanejden och Vänskapskortsverksamheten. Ett friluftsevenemang ordnades i samarbete med Steg för Steg och två sommarläger som köptjänst för Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening. En stödpersonskurs har ordnats i Vasa i samarbete med Åbo Akademi. Många nya stödpersoner har rekryterats under året. Kursavdelningen har handlett social- och hälsovårdsstuderande på kursen Sports for all på yrkeshögskolan Metropolia. Sammanfattning om kursverksamheten, se specifikationer. 5. MULTISENSORISK VERKSAMHET Under verksamhetsåret har FDUV haft två sensotek/multisensoriska center, Sensoteket Vasa och Sensoteket Helsingfors. Sensoteket är främst avsett för flerfunktionshindrade personer, personer med begåvningshandikapp och personer med autism eller autismliknande tillstånd. 5.1 Sensoteket Vasa Sensoteket har under året ordnat regelbundet återkommande musikgrupp, klubbverksamhet och allsång i samarbete med DUV i Vasanejden och Vänskapskortsverksamheten. Även en friluftsdag och en vandringsdag ordnades. Från och med hösten ordnades i samarbete med Vasa stads idrottsavdelning en avslappningskurs. Denna var omtyckt och fortsätter under våren Under hösten hade sensoteket fyra temaevenemang; äventyrskväll, discokväll, karaokekväll och allsång. Endast äventyrskvällen och allsången lockade tillräckligt antal besökare. På hösten gjordes en marknadsföringskampanj där tonvikten lades på avslappning. Reklam skickades ut till skolor, daghem, Kårkullas enheter, hälsocentraler, föreningar och samarbetspartner. Kampanjen resulterade i en hel del nya kunder. Totalt har sensoteket under året haft drygt 730 besökare. Sensoteket har inte haft några regelbundna kvällsöppettider, men istället hållit öppet enligt behov och möjlighet även kvällar och helger. 6

13 Under hösten har föreläsningar om sinnen hållits för Novias socionom- och estenomstuderande. Trots dessa olika evenemang har inte sensoteket lyckats med att bli ekonomiskt självbärande. Malike-uthyrningen i Vasa avslutades den 1 december 2010 eftersom intäkterna från de uthyrda hjälpmedlen var för små i jämförelse med hyresavgifterna enligt Malike. Hjälpmedlen har delats ut till olika verksamhetsställen i nejden. 5.2 Sensoteket Helsingfors Sensoteket i Helsingfors erbjuder personer med specialbehov multisensorisk verksamhet både individuellt och i grupp. I sensoteket i Helsingfors finns också möjlighet till skapande verksamhet och tillgång till ett musikrum. Från januari till mars 2010 gjordes installeringar och inredningsarbeten i sensoteket. Materialen från det tidigare verksamhetsstället i Malmgård flyttades in i de nya rummen i Vegahuset. I mars 2010 stod sensoteket i Helsingfors klart för att ta emot besökare. De första besökarna var familjer under Lördagsskoj. De kontakter som sensoteket redan hade etablerat under Malmgårdsperioden återupplivades. Under året har olika evenemang arrangerats för att göra sensoteket känt. I mars kunde deltagare på seminariet Vardagslycka besöka sensoteket. I april ordnades föreläsningar kring sömnsvårigheter och sinnesproblematik och i augusti en friluftsdag i samarbete med Steg för Steg. Sensoteket har tillsammans med biblioteket haft kvällsöppet en gång i månaden. För sensoteksverksamheten ansvarar kursplaneraren tillsammans med kanslichefen i Helsingfors. Sensoteket har marknadsförts på seminarier, föreläsningar och mässor. Personalgrupper, skolklasser, studerande, barn, unga och vuxna med olika funktionshinder samt representanter för medierna har besökt sensoteket. Besöken har instruerats både på svenska och på finska. Under året har en regelbunden avslappnings- och motionstimme ordnats under ledning av Jonas Dufvelin. I medeltal har sensoteket haft besök varannan vecka. Under år 2010 har totalt cirka 335 personer besökt sensoteket. 6. LÄRUM Lärum erbjuder lättläst litteratur, läromedel för elever i behov av stöd, facklitteratur om olika funktionshinder, sinnesstimulerande material samt pedagogisk utveckling. 6.1 Pedagogisk utveckling Huvuduppgiften för pedagogisk utveckling är att skapa positiva attityder och visa på möjligheter till goda undervisningsarrangemang för elever i behov av stöd. Det innefattar också skapandet av nätverk mellan skolan och anhöriga liksom konsultativt arbete inom skolan, företrädesvis gällande olika teman i anslutning till integrerad undervisning. Arbetet sker huvudsakligen inom den grundläggande utbildningen, men även inom såväl förskola som andra stadiets utbildning. Nya tekniska framsteg inom utbildningsteknologin och tanken på livslångt lärande har gjort att målgruppen delvis utvidgats till även vuxna med främst läs- och skrivsvårigheter. Verksamhetsområdet är hela Svenskfinland. 7

14 I april ordnades i samarbete med SPERES, Datero, Kårkulla, Åbo Akademi och Folkhälsan den första AKK-mässan i Vasa. Mässan ordnades i Åbo Akademis lokaler. Evenemanget var mycket välbesökt och såväl besökare som utställare var till största delen nöjda med arrangemanget och många önskemål framfördes om att detta kunde bli ett återkommande evenemang. Ett tema som fortsatte under hela året och som planeras fortsätta ytterligare ett verksamhetsår är informationsträffar kring Daisyteknik och kompensatoriska datorprogram för barn och unga med läs- och skrivsvårigheter. Träffarna har ordnats som öppna föreläsningar, nätverksträffar, beställda punktinsatser, men även personlig handledning till enskilda studerande och lärare har förekommit. Under 2010 har flera föreläsningar beställts av utbildningsanordnare. Totalt har informationen nått ut till ett stort antal personer, under detta år över 400 personer. Pedagogisk utveckling har medverkat som köptjänst i utbildningen som leder till yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda genom fyra föreläsningsdagar kring kommunikation, nätverksarbete och handledning. De direkta kontakterna med skolor och andra intresserade har fortsatt. Detta har skett genom studiebesök, mindre samlingar och handledning. Samarbetet med Lärum-förlaget fortsatte under året och utökades delvis på grund av personalsituationen. Samarbetet skedde bland annat i form av medverkan vid utställningar, information om material bland annat kring barns tal- och språkutveckling, medverkan vid fortbildning kring ABC-projektets kartläggningsmaterial för läsförståelse, handledning av lärare och föräldrar, utvecklings- och informationsarbete kring Solklartserien, samarbete med Opike och information och föreläsningar kring LL. Även detta år deltog Lärum i Educamässan i Helsingfors i januari. 6.2 Lärum-förlaget I början av året ingick Lärum-förlaget ett samarbetsavtal med Serholt från Horred i Sverige om att Lärum tar hand om försäljningen av Serholts produkter i Finland och på Åland. Samarbetet presenterades första gången på Educa 2010, som är det största riksomfattande evenemanget inom skola och undervisning i Finland. Samarbetet har utfallit väl och Serholts produkter är populära i våra finlandssvenska skolor. I juli utkom Från stenåldern till nutid. Europas historia och världshistorien i lättläst version. Ett samarbetsprojekt med Opike kring lättläst samhällslära har pågått under året. Materialet är tänkt för grundskolans högre årskurser, men kan bra användas av många olika grupper, bland annat i invandrarundervisningen. Den första delen i serien Samhället och jag: Familj och välfärd blev klar för tryckning på både svenska och finska i slutet av året och beräknades utkomma till Educa Arbetet med del 2 Rättsstaten Finland har pågått under hösten. Under året bildades en referensgrupp kring läromedel med representanter för Lärum, författare, språkgranskare och LL-granskare. Under hösten påbörjades ett skönlitterärt projekt baserat på ett manuskript av Birgitta Boucht om Edith Södergran. Projektet sker i samarbete med LL-Center. Förutom Educa-mässan har Lärum hållit sedvanliga materialutställningar i Österbotten i samarbete med övriga finlandssvenska förlag. Nytt för året är att Lärum även deltog i förlagens materialutställningar i södra Finland och ordnade en helt egen utställning på Åland. Dessutom har litteratur och övrigt material förevisats på både läromedelsutställningar och i samband med olika kurser och föreläsningar runt om i Svenskfinland. Lärum-förlagets produktkatalog har distribuerats till alla svenskspråkiga skolor i Finland tillsammans med Serholts produktkatalog, som försetts med Lärums 8

15 kontaktuppgifter och priser i euro. Webbshopen används flitigt, men fortfarande ringer många för att få personlig handledning om materialet. 7. LL-VERKSAMHET LÄTTLÄST 7.1 LL-Center LL-Center producerar och främjar lättläst material på svenska i Finland. Målgruppen är personer som har svårt att läsa och/eller att förstå vanliga texter. Det gäller bland annat personer med utvecklingsstörning, demens, afasi eller dyslexi, invandrare, skolelever (både i svensk- och finskspråkiga skolor) och språkstuderande. Målet för verksamheten är att öka målgruppernas delaktighet i samhället genom ökad tillgång till information och kultur. LL-Center ger ut den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet (se nedan), gör lättläst samhällsinformation i samarbete med myndigheter och organisationer, svarar för lättlästa internetsidor, erbjuder bearbetningar av texter till lättläst och handledning i att skriva lättläst, bedriver projekt kring lättläst och läsning samt sprider information om lättläst. LL-Center beviljar också rätten att märka svenskspråkiga broschyrer och webbsidor med LL-symbolen. LL-Center samarbetar tätt med Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto. LL-Center stöds av RAY, men den växande verksamheten kräver också annan finansiering. Under 2010 producerade LL-Center fem lättlästa broschyrer i samarbete med FPA: Hem och familj, Hälsa och rehabilitering, Studier och arbete, Pension samt Flytta till Finland eller utomlands. Vi gjorde också den svenska texten till en ny version av broschyren Goda råd om pengar i samarbete med Selkokeskus och Konsumentverket. LL-Center har fortsatt att ansvara för innehållet på de svenska lättlästa sidorna på portalen för alternativ kommunikation, Papunet ( Papunet har under året byggt om sina lättlästa sidor, LL-Center har jobbat med förnyelsen av de svenska sidorna, som slutligen öppnades i januari LL-Center har tack vare ett bidrag från Arbetsgruppen för lättläst under 2010 gjort bearbetningar av sex kända folksagor till lättlästa webböcker. Två av dem lades ut på Papunet redan 2010: Tre små grisar samt Räven och korpen. Också produktionen av Birgitta Bouchts lättlästa bok om Edith Södergran, som ges ut av Lärum-förlaget i mars 2011, har pågått under året. LL-Center har synliggjort lättläst genom att delta i Helsingfors bokmässa där också läsombudsverksamheten presenterades. LL-Center deltog i en utbildningsdag för lärare i huvudstadsregionen där ca 500 lärare deltog. Under 2010 förnyades skrivreglerna för att skriva lättläst och ett nytt kurs- och föreläsningsmaterial skapades. Det materialet kommer att publiceras under En kurs i att skriva lättläst ordnades i samarbete med Lärum och Hangö sommaruni i juni LL-Center har under 2010 fortsatt sitt internationella samarbete genom att delta i det internationella nätverket Easy-to-read och genom att delta i konferenser och mässor i de nordiska länderna. Projektet kommunicera lätt (Selkokieli ja vuorovaikutus) som LL-Center har medverkat i avslutades våren Under våren producerade LL-Center dvd:n Läsgruppen samlas som kommer att användas i utbildningen av läsgruppsledare och läsombud. LL-Center startade år 2010 sitt treåriga läsombudsprojekt (se punkt 8.4). 9

16 7.2 LL-Bladet Den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet utkommer regelbundet varannan vecka sedan år 1990 med 26 nummer per år. Utgivare är FDUV och Kehitysvammaliitto. LL-Bladet utkommer på finska under namnet Selkouutiset. Utgivningen av tidningen stöds ekonomiskt av RAY. Tidningen är en lättläst nyhets- och aktualitetstidning med utrikesoch inrikesnyheter, samt artiklar om sport, underhållning och kultur. LL-Bladet läses i grupp på många arbetscentraler. Flera av Kårkullas boenden i Svenskfinland och också många enskilda personer med utvecklingsstörning prenumererar på tidningen. En stor del av läsarna är skolelever och vuxna i finskspråkiga skolor och läroinrättningar, som använder tidningen i undervisningen i svenska. I många svenskspråkiga skolor används LL-Bladet som en inkörsport till tidningsläsning och en källa till aktuell information. Till tidningens läsare hör även invandrare och flyktingar med olika bakgrund, finländare som bor utomlands, dyslektiker, afatiker, åldringar (alzheimer- och demenspatienter), syn- och hörselskadade samt andra funktionshindrade. Den sammanlagda upplagan uppgår till nästan exemplar, varav LL-Bladets upplaga är ungefär exemplar. Under året fortsatte samarbetet mellan LL-Bladet och svenska.nu-projektet. Svenska.nu är ett nätverk för svenska språket och kulturen i Finland. Projektet koordineras av Hanaholmen. LL-Bladet deltog genom att distribuera tidningar till ett stort antal svensklärare i finska skolor. Tidningen skapade också tilläggsmaterial som distribuerades till användarna via nätet. Under året fortsatte planeringen av en omarbetningsprocess som gäller tidningarna LL-Bladet och finska Selkouutiset. Resultatet ser ut att bli en större satsning på webben, men bibehållen utgivning av papperstidningen varannan vecka. 8. PROJEKT OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET 8.1 ABC läs- och skrivutvecklingsprojektet Målgruppen för ABC läs- och skrivutvecklingsprojektet var elever och studerande med läs- och skrivsvårigheter inom den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen på andra stadiet samt högskole- och universitetsutbildning på tredje stadiet. Det RAYfinansierade projektet har pågått sedan år 2006 och avslutades i januari Inom den grundläggande utbildningen har provet Ida och Filip, som kartlägger läsförståelse för åk 5, utgivits med tillhörande lärarhandledning och läsförståelsehäften i samarbete med pedagogisk utveckling och Lärum-förlaget, som distribuerar materialet. I samband med utgivningen ordnades tre fortbildningar. Insatsen Struktur i studievardagen, som fokuserar på andra stadiet och bottnar i principen om att ingen inlärning sker så länge struktur saknas, har färdigställts. Modellen har ingått i utbildningsprogrammet för den första årskursen läsåret vid yrkesinstitutet Prakticum i Nyland. Från hösten 2010 omfattades samtliga årskurser av strukturstödet. Materialet Skriftbruk i arbetslivet har utgivits. ABC-projektet har fokuserat på att studera bilmekanikerns och närvårdarens yrkesverksamhet. ABC-projektets insatser för studerande i behov av läs- och skrivstöd på universitet har koncentrerats på Åbo Akademi och enheten i Vasa. Arbetet har varit ett pionjärarbete för att klargöra att studerande med läs- och skrivsvårigheter har rätt att studera vid universitet och erbjudas stödåtgärder. Projektet har ordnat fortbildning på 10

17 Åbo Akademi Vasa tillsammans med Center för livslångt lärande. I samband med den nationella lärarkonferensen Lärande 2010 ordnades fortbildning och det blev ett avslutningsseminarium för delprojektet. Några av levnadsberättelserna av universitetsstuderande med läs- och skrivsvårigheter publicerades på projektets webbplats. Projektet har i samarbete med Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi sökt om medel för inköp av datoriserade kompensatoriska hjälpmedel till Åbo Akademi Vasa. Alldeles vid projektslutet gav påtryckningarna resultat och intern finansiering ordnades. Härmed kommer studerande vid Åbo Akademi Vasa från början av år 2011 att ha tillgång till två datorer utrustade med fem olika kompensatoriska datoriserade hjälpmedel. Projektet har under året presenterat datoriserade kompensatoriska hjälpmedel för bibliotekspersonal. Vetenskapsbiblioteket Tritonia har därefter köpt in program för talsyntes och skanning av böcker och erbjuder numera sina kunder med läshinder information om stödtjänsterna på sin webbplats. Projektets närmaste samarbetspartner har varit Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi. Andra samarbetspartner har varit bland annat Lärum, Center för språk och kommunikation vid Åbo Akademi Vasa, Lärcentret vid Åbo Akademi Åbo, yrkesinstituten Optima och Practicum, Åbo Akademi, yrkeshögskolorna Arcada och Novia i Åbo och vetenskapsbiblioteket Tritonia. 8.2 Arbete genom samarbete FDUV var ett av fyra nationella förbund (FDUV, Kehitysvammaliitto, Kehitysvammaisten tukilitto och Nuorten Ystävät) som beviljades understöd av Kyrkans insamling Gemensamt Ansvar 2008 med temat Jag vill ha ett arbete. FDUV:s projekt Arbete genom samarbete inleddes officiellt och avslutades Målet med projektet har varit att förbättra möjligheterna för personer med utvecklingsstörning att få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Projektets slutseminarium hölls i Vasa De förbund som fick projektfinansiering via Gemensamt Ansvar 2008 ordnade ett gemensamt slutseminarium Delaktighet genom arbete i Helsingfors FDUV deltog i planeringen och arrangemangen kring seminariet som också innehöll en svenskspråkig session. Efter att projektet är avslutat har FDUV som mål att driva och påverka frågor kring arbete för personer med funktionshinder genom att aktivt delta i den svenskspråkiga samarbetsgruppen inom VATES, som initierades via projektet Arbete genom samarbete. Målet med verksamheten är att utforma ett forum där svenskspråkiga aktörer kan diskutera, dela erfarenheter, tankar och idéer i nätverket Kyvyt käyttöön, som är en del av VATES-stiftelsens verksamhet. I planerna finns också utbildning på svenska och svenskspråkigt material via VATES, bland annat nätverksbrev och broschyr. 8.3 Föräldrakraft i vardagen FDUV erhåller medel av RAY för projektet Föräldrakraft i vardagen. År 2010 är projektets sista år. Projektets syfte är att stödja föräldrar till barn med funktionshinder. Inom ramen för projektet har FDUV ordnat utbildning och kurser. FDUV:s föräldrastödsbroschyr, med kontaktuppgifter till 31 föräldrar runt om i landet, har delats ut på seminarier, familjekurser och träffar. En temadag ordnades för föräldrastödjare i Nyland med Inger Carlson från Center för Sorgbearbetning i 11

18 Jakobstad. I samarbete med kursavdelningen har projektet ordnat kurser som ger hela familjen verktyg att fungera i vardagen. Familjekurserna ger, förutom kontakt med andra familjer, information och utbildning om barnets/ungdomens funktionsnedsättning och dess konsekvenser och om samhällets service. Fem veckoslutskurser ordnades år Tre veckoslutskurser ordnades för föräldrar (mammakurs, parkurs och rekreationskurs), en kurs för familjer med ungdomar och en kurs för småbarnsfamiljer med barn under 8 år. Kursorter har varit Kasnäs, Pernå och Vörå. Familjernas närmiljö (assistenter, personal inom omsorg m.m.) har nåtts via gratisföreläsningar på Arbis i Vasa och Helsingfors under föreläsningsserien Inblick i funktionshinder mot ett mer öppet och tillgängligt samhälle och kursen Sömnstörningar och sinnesproblematik (Helsingfors). Projektet Föräldrakraft har samarbetat med BAMSE-gruppen (som är en stödgrupp för föräldrar) och föräldrar aktiva i DUV. Samarbetsseminariet Vardagslycka och föreläsningen Att få ett barn med behov av mera omsorg en känslomässig upplevelse för föräldrar och anhöriga arrangerades i Vegahuset i Helsingfors. Under år 2010 ordnades två nätverksträffar för äldre föräldrar och anhöriga med vuxna barn som bor i gruppbostad eller kvar i sitt barndomshem. FDUV vill också i fortsättningen stödja äldre föräldrars välmående genom att ordna utbildningar och nätverksträffar. Målet är att skapa ett forum för dessa föräldrar och anhöriga. 8.4 Projekt Läsombud i Svenskfinland Projekt Läsombud i Svenskfinland är ett treårigt projekt som finansieras av RAY och startade Projektet utbildar läsombud inom handikapp- och äldreomsorgen i Svenskfinland och utvecklar en modell för hur läsningen kan göras bestående och spridas till flera enheter. Projektet har en heltidsanställd projektledare som arbetar vid FDUV:s LL-Center. Samarbetspartner i projektet är Kårkulla samkommun, Folkhälsans förbund, Närpes stad (äldreomsorgen) och Vörå kommun (äldreomsorgen) inom ramen för projektet Äldrecentrum Österbotten, samt DUV-föreningar. I projektet deltar Kårkulla med 12 enheter och 13 läsombud, Folkhälsan med 6 enheter och 12 läsombud, Vörå med 2 enheter och 5 läsombud, Närpes med 1 enhet och 2 läsombud, DUV i Jakobstadsnejden med 1 läsombud och DUV på Åland med 1 läsombud. Vid varje enhet finns en ansvarsperson oftast enhetsledaren som är engagerad i projektet och följer med läsombudets verksamhet. Under våren bildades också en projektgrupp med medlemmar som representerar samarbetspartnerna och experter på läsning och lättläst. Läsombudens första utbildningsdag hölls 28.9 i Helsingfors och 29.9 i Vasa. Föreläsare var Katharina Laurell, dramapedagog och läsombudsutbildare från Sverige samt projektledaren. På utbildningsdagen i Helsingfors deltog 15 personer och i Vasa 20 personer. Alla enheter som deltar i projektet har fått ett bokpaket med sex utvalda lättlästa böcker för att komma igång med läsandet. Läsombuden fick också en läsdagbok att fylla i, för att följa med hur läsningen fungerar och som stöd för minnet när de senare i projektet ska svara på enkätfrågor. Alla läsombud fick också var sin prenumeration på LL-Bladet för hela projektperioden. Den föreläste projektledaren på Kårkullas personalutbildning tillsammans med Christina Grönroos, som har deltagit i LL-Centers tidigare läsombudsprojekt. Rubriken var Alla ska ha rätt till läsning vad gör ett läsombud? Projekt Läsombud i Svenskfinland deltog i bokmässan i Helsingfors med två program på scenen. Publiken fick veta vad ett läsombud gör och vad projektet går ut på och därefter se hur det kan gå till i en läsgrupp. 12

19 Den ordnade projektet ett inspirationsseminarium i Helsingfors för alla läsombud, ansvarspersoner och andra intresserade. Föreläsare var Marie Schelander- Jönsson, läsombud inom äldreomsorgen i Göteborg och Ellinor Forssmed-Östh, enhetsledare och vårdplanerare med erfarenhet av läsombudsverksamheten inom handikappomsorgen i Stockholm. Totalt 56 personer deltog i seminariet. Under hösten gjordes en informationsbroschyr för projektet och en tygkasse med projektets slogan Alla har rätt till läsning, som delades ut på inspirationsseminariet. 8.5 Övrig verksamhet Juridiskt ombud Verksamheten Juridiskt ombud i Svenskfinland för det finlandssvenska handikappområdet (Juridiskt ombud) är en juridisk stödfunktion för de finlandssvenska handikapporganisationerna och handikappsektorn i Svenskfinland. FDUV är administratör av verksamheten. Parter i verksamheten är FDUV, Finlands Svenska Handikappförbund rf, Finlands svenska socialförbund rf, Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Verksamheten Juridiskt ombud finansieras av Penningautomatföreningen i Finland (RAY). RAY beviljade år 2010 medel för en fortgående verksamhet och en andra person anställdes heltid i april Verksamhetsrummen finns i Vegahuset. FDUV verkar som de juridiska ombudens arbetsgivare. Verksamheten styrs av en styrgrupp som består av en representant för alla parter i verksamheten. Verksamhetens syfte är att ge service på svenska till personer med funktionsnedsättning och deras närstående oberoende av diagnos eller föreningstillhörighet. Syftet är också att erbjuda personal inom finlandssvenska och tvåspråkiga handikapporganisationer samt kommunala och statliga tjänstemän svenskspråkig service. De juridiska ombuden har arbetat med att nå syftet med verksamheten genom att erbjuda juridisk konsultation, sprida svenskspråkig information om handikappfrågor samt utöva handikappolitisk intressebevakning. Personer med funktionsnedsättning, deras närstående och personer som arbetar med handikappfrågor har erbjudits juridisk konsultation. Målet är fortfarande att utöka möjligheten för personer med funktionsnedsättning och deras närstående att tillvarata sina rättigheter och bevaka sina intressen, samt att informera dem om deras skyldigheter. År 2010 har 127 enskilda ärenden och 24 allmänna konsultationsfrågor kommit in till verksamheten. Konsultationsärendena ökar med jämn takt och har ökat med ca 30 procent sedan Målgruppen som kontaktar konsultationen har också breddats. De fall som kommit in år 2010 berör främst handikappservice och serviceplan, personlig assistans, specialomsorger om personer med utvecklingsstörning samt frågor kring skola, dagvård, morgon- och eftermiddagsvård. För att sprida information på svenska om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och om aktuell handikappolitik har Juridiskt ombud låtit översätta informationsmaterial i samarbete med Assistentti.info. Bland annat har Assistentti.infos guide Den reviderade lagen om service och stöd på grund av handikapp Rätten till personlig assistans stärks översatts från finska till svenska. Arbetet med att översätta och publicera Assistentti.infos guide Serviceplanering inleddes i slutet av verksamhetsåret. För att nå ut till de enskilda medlemmarna föreläser de juridiskt ombuden också på kurser, seminarier och andra tillställningar. År 2010 har de juridiska ombuden föreläst på sammanlagt 36 kurser, seminarier och andra tillställningar för drygt 1000 åhörare. 13

20 Föreläsningarna handlade bland annat om handikappservice, serviceplan, specialomsorg, närståendevård, FPA och mänskliga rättigheter. Juridiskt ombud organiserade ett seminarium om jämlikhet i september med Sveriges diskrimineringsombudsman Katri Linna som huvudföreläsare. Juridiskt ombud deltog också i arrangerandet av den svenskspråkiga Personlig assistans dagen, som ordnades för andra året i rad. Dagen handlade detta år också om VAMPO (Finlands handikappolitiska program ). Seminariet ordnades i samarbete med VANE, Assistentti.info, FDUV, Invalidförbundet och Finlands Svenska Handikappförbund. Dessutom arrangerade de juridiska ombuden i samarbete med FDUV två seminarier om tolktjänstens överföring från kommunerna till FPA och fungerade som huvudarrangör av två valdebatter. De juridiska ombuden har arbetat med handikappolitisk intressebevakning genom att skriva utlåtanden och kommentarer, bidra med inlägg till andra organisationers utlåtanden samt delta i arbetsgrupper och samarbetsnätverk. Utlåtanden har avgivits om intressebevakning, jämlikhetslagstiftning, hemkommun, nationell människorättsinstitution, socialvårdslagstiftningen, hälso- och sjukvården och 112- textmeddelandetjänst. Tillsammans med representanter för de finlandssvenska och tvåspråkiga handikapporganisationerna har de juridiska ombuden utarbetat ett förslag till regeringsprogram inför riksdagsvalet De juridiska ombuden har deltagit i ett antal nätverk med intressebevakning som mål, varav Handikappforums intressentnätverk (Vammaisfoorumin vaikuttajaverkosto), VIKE (Vammaisten ihmisoikeuskeskus) och Assistentti.info varit de mest centrala. 8.6 Övriga projekt De förändrade tolktjänsterna Lagen om tolkningstjänst för handikappade personer trädde i kraft FDUV deltar i ett projekt i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet, Finlands CPförbund, Kehitysvammaisten Tukiliitto, Kehitysvammaliitto (Tikoteekki) och Stroke- och Dysfasiförbundet som bevakat lagberedningen av tolktjänstservicen, skrivit utlåtanden och bevakat hur övergången till FPA fungerat. FDUV har bevakat de svenskspråkigas intressen och ordnat två informationsmöten om de förändrade tolktjänsterna. Informationsmötena hölls i Vasa och i Helsingfors Riikka Heikkinen från FPA och Juridiskt ombud i Svenskfinland informerade. FDUV har också översatt Handbok om tolktjänst för talhandikappade. Finlands CP-förbund erhåller understöd för projektet av Penningautomatföreningen RAY. Kanslichef Tina Romberg representerar FDUV SignWebb FDUV deltar i föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga rf:s projekt SignWebb. Projektet har som syfte att få flera webbsidor översatta till finlandssvenskt teckenspråk samt att informera om det finlandssvenska teckenspråket. För produktionen av teckenspråkssidor har projektet SignWebb startat Moxio som står för själva utförandet av teckenspråksöversättningen. Föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga erhåller understöd av Penningautomatföreningen RAY för projektet. Kanslichef Tina Romberg representerar FDUV. 14