VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2017

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2017 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

2 FÖRBUNDET DE UTVECKLINGSSTÖRDAS VÄL rf FÖRBUNDSKANSLIET: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS TELEFON: (09) E-POST: WEBBPLATS: fduv@fduv.fi VASAKANSLIET och LÄRUM: Storalånggatan VASA TELEFON: (06) E-POST: WEBBPLATS: fduv.vasa@fduv.fi larum@larum.fi MEDLEMSFÖRENINGAR DUV i Östra Nyland rf DUV i Mellersta Nyland rf DUV i Västnyland rf DUV i Kimitonejden rf DUV i Västra Åboland rf DUV på Åland rf DUV i Sydösterbotten rf DUV i Vasanejden rf DUV i Nykarleby rf DUV i Jakobstadsnejden rf DUV i Karlebynejden rf Steg för Steg rf

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1. Riktlinjer Samarbete förbund förening 3 3. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster Lägerverksamhet Fritidsverksamhet 5 4. Familjearbete Kurser, seminarier och intressepolitiskt arbete Familjestödjare Mer än ord Rätt stöd för rätt person 9 5. Lärum Pedagogisk utveckling, RAY Pedagogisk utveckling, BMR Lärum-förlaget LL-Center LL-Center lättläst och läsombud LL-Bladet Läsombud och frivilliga högläsare Textbearbetning, rådgivning och information om lättläst Lättläst skönlitteratur Skräddarsydd boendeservice Information och publikation Utvecklingssamarbete Nordiskt samarbete Internationellt samarbete 18 Budget 2017 Specifikationer

4 VERKSAMHETSPLAN RIKTLINJER FDUV är en riksomfattande intresseorganisation som arbetar för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras närstående. FDUV arbetar också för personer med inlärnings- och kommunikationssvårigheter. I Finland sker stora förändringar inom social- och hälsovården; vårdreformen ska äntligen genomföras och den har djupgående konsekvenser för hur servicen inom specialomsorgen utvecklas. Det finns risk för att tjänster som är självklara i dag, inte erbjuds i framtiden. För FDUV blir det allt viktigare att informera politiker och beslutsfattare om vilka konsekvenser ändringar och sparåtgärder kan ha för vår målgrupp. I och med att vårdreformen nu tagit fart har annan lagstiftning fördröjts. Funktionshinderlagstiftningen (VALAS) ska förnyas men också annan lagstiftning ska förnyas, såsom lagen om självbestämmanderätt (IMO) samt lagen om arbete för personer i svårt utsatt ställning på arbetsmarknaden (TEOS). Ändringarna i lagstiftningen är beroende av hur vårdreformen kommer att utformas. Därför får många av dessa ändringar vänta, allt känns fortfarande osäkert inom funktionshinderområdet. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft den 10 juni Samtidigt ändrades lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Lagparagraferna om rätten till självbestämmande och begränsning av denna rätt förtydligades, vilket kan leda till ett utökat självbestämmande för personer med utvecklingsstörning. I och med att FN-konventionen trädde i kraft och i och med ändringarna i lagstiftningen om självbestämmanderätten kommer FDUV att sprida information om vad dessa ändringar har för praktisk betydelse för den enskilda medlemmen. Detta kommer också att ske via lokala träffar och utbildningar som riktar sig till anhöriga och personer med utvecklingsstörning. En av de viktigaste frågorna för FDUV är Kårkulla samkommuns framtida roll och uppgift i Svenskfinland. Ett förslag är att Kårkulla samkommun bevaras i sin nuvarande form och i framtiden betjänar också andra svenskspråkiga funktionshindergrupper. Förslaget utgår från en särlösning för Svenskfinlands del och innebär att man fortsätter upprätthålla Kårkulla samkommun som ett specialomsorgsdistrikt för att garantera svenskspråkiga tjänster i framtiden. Alla andra omsorgsdistrikt i Finland läggs ner. 1

5 Förslaget grundar sig på att samla alla personer med funktionsnedsättning under samma tak och på det sättet garantera ett tillräckligt kundunderlag för att upprätthålla specialkunnande inom området. Man försvarar särlösningen med att det behövs en stark enhet för att kunna upprätthålla tjänster på svenska. FDUV har i ett utlåtande våren 2016 framfört sina synpunkter på situationen och bland annat poängterat att specialkunnandet måste bevaras via ett kompetenscenter som skulle kunna verka landskapsöverskridande mellan de svensk- och tvåspråkiga landskapen. En del av Kårkulla samkommun (boendeverksamhet, arbets- och dagverksamhet mm.) skulle däremot kunna bolagiseras i enlighet med regeringens riktlinjer för produktion av socialoch hälsovårdstjänster. Detta har varit viktigt för FDUV, våra medlemmar vill också i framtiden ha samma möjligheter till stöd och service som de finskspråkiga. Samtidigt oroar sig våra medlemmar för hur svenska tjänster garanteras i framtiden. Förbundets ställning som intresseorganisation kräver en målmedveten dokumentation och spridning av information. Via lobbyverksamhet såsom utlåtanden och skrivelser arbetar förbundet aktivt för att påverka service och tjänster för personer med utvecklingsstörning. Genom aktivt samarbete med de finska systerorganisationerna, Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK), Det finlandssvenska kompetenscentret FSKC och Handikappforums nätverk samlar FDUV information om reformerna och sprider den vidare till fältet. FDUV samarbetar också aktivt med SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder särskilt kring intressebevakningsfrågor och tjänster på svenska. Det svaga ekonomiska läget i samhället påverkar också understöden för förbundets verksamhet. Särskilt lägerverksamheten har drabbats av sparåtgärder vilket innebär ett minskat antal sommarläger för Nationellt sett har kommunernas, de finlandssvenska fondernas och Penningautomatföreningen RAY:s understöd minskat. För att FDUV:s ekonomi ska vara i balans krävs en god planering och ett aktivt sökande av medel från olika sektorer. De flesta kurser erbjuds via projekten, den allmänna kursverksamheten minskar på grund av att det inte finns kontinuerlig finansiering för kursplanering. Den multisensoriska verksamheten erbjuds på kurser och läger samt som föreläsningar. RAY är fortfarande den största finansieringskällan. Om FDUV beviljas de bidrag som ansökts kommer drygt 60 procent av förbundets verksamhet att finansieras av RAY. FDUV har ansökt om ett nytt femårigt projekt från RAY för utveckling av daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning. Det finns ett stort behov av att utveckla den dagliga verksamheten särskilt för unga och för personer med stort stödbehov. Projektet utförs i samarbete med flera aktörer, bland annat har kommuner i de olika regionerna varit intresserade av samarbete, liksom också Kårkulla samkommun. FDUV anhåller även om kontinuerligt stöd för flyttningsförberedelse. Projektet Skräddarsydd boendeservice avslutas i början av 2017, projektet har då pågått i fem år i huvudstadsregionen. FDUV vill fortsätta detta värdefulla arbete och har ansökt om stöd från RAY för att kunna erbjuda flyttningsförberedelse i hela Svenskfinland. 2

6 FDUV har under de senaste åren vuxit. Detta på grund av att förbundet har utökat sin projektverksamhet särskilt inom Lärum och inom specialomsorgen. Flera nya projekt inleddes redan 2016 och FDUV har anhållit om två nya projekt för Det har också inneburit utmaningar för förbundet, förvaltningen har inte utökats även om vi i dag har drygt 25 anställda. Under 2017 ska FDUV förnya sitt målprogram och sin strategi. Viktiga frågor för FDUV är hur mycket vi ska växa och vilka centrala områden vi ska satsa på i framtiden. För FDUV är 2017 ett kongressår vilket innebär att förbundet kommer att arrangera en kongress med studiedagar i oktober. Kongressen arrangeras som en båtresa till Stockholm där deltagarna har möjlighet att göra studiebesök. 2. SAMARBETE FÖRBUND FÖRENING Förbundets uppgift är att stärka föreningarna genom att stödja dem i deras arbete och att arrangera träffar där förbund och förening möts. Målet för 2017 är att ge DUVföreningarna ett lyft gällande ekonomiska frågor. Särskilt i början av året stöder förbundet föreningarna i att göra bidragsansökningar i form av bidragsverkstäder. Förbundet stöder de flesta föreningar ekonomiskt ur egna medel, men ger även stöd när det gäller föreningarnas kontakter till kommuner och alternativa finansieringskällor. Föreningarnas behov av stöd kan variera. Stöd i kommunikation via webbsidor och sociala medier samt stöd i administrationen är långt gemensam för alla föreningar. Föreningarna använder ett gemensamt adress- och medlemsregister och får stöd av förbundet. Förbundet besöker föreningarna enligt behov och främjar ett erfarenhetsutbyte med och mellan lokalföreningarna. På hösten arrangeras FDUV:s studiedagar och kongress. För att upprätthålla kontakten till föreningarna fortsätter förbundet att skicka ut månadsbrev med de viktigaste nyheterna och information om aktuell verksamhet. FDUV har en deltidsanställd föreningskoordinator i Vasa som samarbetar med föreningarna i Österbotten samt en fritidskoordinator i Helsingfors som samarbetar med föreningarna i södra Finland. När det gäller webbsidor och annat administrativt arbete hjälper förbundets administrativa planerare och informatör vid behov. Under 2017 vidareutvecklas dokumenteringen av intressepolitiska frågor inom förbundet. FDUV informerar månatligen om aktuella intressepolitiska ärenden i månadsbrevet, som föreningarna får. Information ges också om vad de kommande lagändringarna i praktiken kan betyda för förbundets medlemmar främst genom trycksaker, webb och sociala medier. Inför kommunalvalet 2017 informerar förbundet föreningarna om aktuella frågeställningar inom funktionshinderområdet. FDUV arrangerar program under Temaveckan för personer med utvecklingsstörning, som infaller

7 Därtill erbjuds förbundets medlemmar allmän rådgivning kring service och tjänster för personer med utvecklingsstörning. Den sakkunniga sammankallar också den intressepolitiska arbetsgruppen, som består av representanter för olika lokalföreningar samt personal från kanslierna i både Vasa och Helsingfors, till möten 3 4 gånger per år. Arbetsgruppen informerar styrelsen om sitt arbete och kan också förbereda utlåtanden för godkännande av styrelsen. 3. FRITIDSAKTIVITETER OCH KULTURTJÄNSTER 3.1 Lägerverksamhet Målet med lägren för personer med utvecklingsstörning är att erbjuda semester med meningsfulla aktiviteter, vila och avkoppling, träning i att vara borta hemifrån, avlastning för föräldrar, gemenskap, nya upplevelser, nya kontakter och kontakt med gamla vänner. Lägren har en stor social betydelse för deltagarna, man får möjlighet till nya sociala kontakter i en avslappnad atmosfär. FDUV har varit tvungen att minska på antalet sommarläger, särskilt drabbade är vuxenlägren. FDUV har inte tillräcklig finansiering för vuxenlägren. Deltagaravgiften är lite lägre än under 2016 men fortfarande rätt hög. Deltagarna kan ansöka om bidrag för lägerdeltagandet, summan för bidrag utökas under Vår ambition är att ingen lägerdeltagare uteblir på grund av ekonomiska orsaker. FDUV har utvidgat samarbetet med andra organisationer. Ett läger om militärliv arrangeras på Nylands brigad i Dragsvik. Lägret genomförs i samarbete med Försvarsutbildningsföreningen. Ett Robinsonläger arrangeras i samarbete med Stiftelsen Bensow och integrerade dagsläger arrangeras i samarbete med Nylands Svenska Ungdomsförbund och UngMartha. Ett musikläger arrangeras i samarbete med Lärkulla Folkakademi och Svenska Semesterförbundet arrangerar ett vuxenläger med temat hälsa och välbefinnande. Allt fler som deltar är äldre och har därmed ett större behov av stöd. Det innebär fler personliga stödpersoner, ökat antal ledare och ökat transportbehov. Det igen betyder ökade kostnader. Längden på lägren varierar mellan 4 och 6 dagar beroende på tema och målgrupp. Det är också möjligt att delta enbart dagtid i lägren. Deltagarantalet på lägren varierar mellan 5 och 20 deltagare. Antalet lägerdeltagare planeras uppgå till cirka 300 deltagare. Antalet ledare som anställs för lägren beräknas uppgå till cirka 230. Under 2017 arrangerar FDUV 24 sommarläger. Lägren har ofta olika teman till exempel skärgård, musik, konst och drama. Andra läger igen riktar sig till en särskild målgrupp, till exempel barn och unga, personer med stort stödbehov eller läger för äldre. Vintern 2017 arrangerar FDUV två sportlovsläger för barn och unga med utvecklingsstörning, ett i södra Finland och ett i Österbotten. 4

8 Lägerverksamheten finansieras med deltagaravgifter, kommunala bidrag som deltagarna anhåller om själva från sin egen kommun samt med bidrag för barn och ungdomar från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Till vuxenlägren anhålls om bidrag från andra fonder och stiftelser. 3.2 Fritidsverksamhet Fritidsverksamheten för personer med utvecklingsstörning arrangeras av de lokala DUVföreningarna. Fritidsverksamheten har en central betydelse för många personer med utvecklingsstörning och kan inte ersättas med integrerad verksamhet. Föreningarna samarbetar flitigt med kommunerna (arbetarinstitut, ungdoms- och idrottsnämnder m.fl.), församlingar och föreningar. Målet är att anpassa den normala servicen så att den är lämplig också för personer med utvecklingsstörning. Men det är fortfarande också många som önskar egna klubbar och fritidsverksamheter som är riktade enbart till personer med utvecklingsstörning. Antalet personer med utvecklingsstörning som under 2017 erbjuds någon form av organiserad fritidsverksamhet uppskattas till cirka 550. Under 2017 arrangerar förbundet såsom tidigare år aktivitetsdagar, en i södra Finland och en i Österbotten, inom ramen för fritidsverksamheten. För föreningarnas fritidsledare och andra föreningsaktiva arrangeras, i samarbete med Malike, en utbildningsdag i Tammerfors med temat tillgänglig fritid. Förbundet stöder DUV-föreningarna ekonomiskt med ett fritidsbidrag och deltar gärna också praktiskt i planeringen av fritidsverksamheten. Dansverksamheten VI KAN fortsätter med en kurs för folkdansare. Denna verksamhet finansieras med understöd av Svenska kulturfonden. 4. FAMILJEARBETE Förbundets familjearbete har en central roll då det gäller att stödja familjerna i olika skeden av barnets utveckling. Förbundets uppgift är också att informera om tjänster och service. Det är också viktigt att familjer får mötas och dela med sig av sina erfarenheter. Till exempel syskon får träffa andra syskon med liknande erfarenheter. Familjerna erbjuds kurser, träffar och seminarier. En del kurser är till för avkoppling och trevlig samvaro när andra igen är direkt information om nya lagar och förändringar i samhället. Förbundets ambition är att erbjuda något för alla, familjer med små barn, med tonåringar och vuxna barn. För att kunna erbjuda det som önskas är det viktigt med en dialog, vi vill upprätthålla en levande kontakt med våra familjer. 5

9 4.1 Kurser, seminarier och intressepolitiskt arbete Förbundet arrangerar familjekurser för familjer med barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Dessutom arrangeras föreläsningar, seminarier och träffar kring aktuella frågor som berör omsorgsverksamhet och intressepolitiska frågor. Seminarier och kurser arrangeras delvis inom förbundets projekt. Till målgruppen hör personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga men också andra personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga deltar i våra kurser. Dessutom riktar vi våra kurser till skol- och daghemspersonal och andra grupper som stöder eller kommer i kontakt med personer som har utvecklingsstörning. I Österbotten arrangeras i samarbete med Folkhälsans verksamhet för närståendevårdare en kurs för familjer som har barn med utvecklingsstörning. I södra Finland arrangeras en familjekurs för familjer som har barn med funktionsnedsättning i dagis- och skolålder. En familjesemestervecka arrangeras i samarbete med Svenska semesterförbundet. Rekreationsdagar för föräldrar i södra Finland arrangeras i samarbete med Folkhälsan som tidigare år i början av oktober. Samtidigt arrangeras ett barnläger främst för de familjer som deltar i rekreationsdagarna. Under 2017 arrangeras en aktivitetsdag i södra Finland och en i Österbotten där fokus ligger på att hela familjen tillsammans ska få pröva på olika fysiska aktiviteter såsom lekar, spel och motionsaktiviteter. En föreläsningsserie om sexualitet arrangeras både i Österbotten och i södra Finland. Utbildningen erbjuds först till anhöriga och sedan till personer med utvecklingsstörning. För äldre personer med utvecklingsstörning arrangeras en veckoslutskurs i Österbotten. En kurs för vuxna personer med utvecklingsstörning arrangeras i Österbotten. Temat är Catwalk, ett tema som väckt stort intresse. Den multisensoriska verksamheten fortsätter i form av workshopar, föreläsningar och kurser för personal, studerande och övriga intresserade inom omsorgen. En sinnesverkstad arrangeras i Österbotten för personal på boenden med personer som har svår funktionsnedsättning. I mars deltar FDUV i arrangemangen kring konferensen Människan i centrum fullvärdigt medborgarskap 100 år som arrangeras inom ramen för KVANK:s (Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning) verksamhet. Inom ramen för det intressepolitiska arbetet arrangeras tre regionala temakvällar för anhöriga och brukare kring den nya specialomsorgslagen och kring självbestämmande och etik. Därtill erbjuds förbundets medlemmar allmän rådgivning om stöd och tjänster för personer med utvecklingsstörning. Kurserna och temakvällarna finansieras med deltagaravgifter och med stöd från RAY eller finlandssvenska fonder. 6

10 4.2 Familjestödjare Syftet med projektet Familjestödjare är att familjestödjare ska fungera som en resurs för familjer som har barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning/funktionsnedsättning. Projektet erbjuder familjestödjare utbildning kostnadsfritt under åren I den pågående utbildningen deltar 20 familjestödjare från 11 lokala DUV föreningar, nio från Österbotten, nio från Nyland och två från Åland. Familjestödjarna har en personlig erfarenhet av barn med funktionsnedsättning, man kan vara förälder, syskon, mor- eller farförälder eller ha en annan långvarig relation till ett barn med funktionsnedsättning. Att ha kontakt med familjestödjare kan vara särskilt värdefullt för en nybliven förälder. Det kan vara svårt att föreställa sig vad den nya situationen med ett barn med funktionsnedsättning innebär både praktiskt och känslomässigt. Familjestödjarna finns till för att lyssna och diskutera. De kan vara ett personligt stöd som hjälper med information för att komma fram till olika lösningar. En familjestödjare kan träda in till exempel vid olika livsförändringar, som när barnet ska börja i skola, när familjen kanske får behov av korttidsvård eller när det blir aktuellt med flyttning till ett eget hem. Familjestödjarna kan också informera om FDUV:s familjestöd till olika personalgrupper, såsom rådgivningsbyråer, dagvård och skola. Under år 2017 arrangeras en gemensam utbildning för de 20 familjestödjarna som deltar i utbildningen. Hösten 2017 planeras regionala utbildningsträffar i Österbotten och södra Finland där också tidigare familjestödjare kan delta. I den nuvarande utbildningen deltar enbart mammor och diskussioner har förts om pappans roll i en familj som har barn med funktionsnedsättning. Därför arrangeras några träffar för pappor där man diskuterar pappans roll och vilken typ av utbildning som kunde stödja pappor i deras föräldraskap. Under 2017 är det viktigt att planera hur verksamheten fortsätter efter projekttiden. Det är viktigt att också efter projekttiden få med nya familjestödjare och att erbjuda de aktiva familjestödjarna fortbildning. Kontakten till DUV-föreningarna som påbörjades hösten 2016 fortsätter under 2017 då vi tillsammans med familjestödjarna och DUV-föreningarna planerar hur man i regionen kan sprida information om familjestödjarna och upprätthålla verksamheten. I projektet arbetar en heltidsanställd projektkoordinator. Projektet pågår under åren och finansieras av RAY. 7

11 4.3 Mer än ord Det treåriga projektet Mer än ord besked om funktionsnedsättning startade våren 2016 under namnet Sakligt bemötande. Projektet fokuserar på de anhörigas rätt till ett sakligt bemötande och relevant information då de får besked om att deras barn har eller misstänks ha en funktionsnedsättning. Inom projektet kartläggs hur besked om funktionsnedsättning borde ges, vilken form av stöd familjerna behöver och vilken information de önskar få. Projektpersonalen samlar in information och erfarenheter dels från familjer med barn med funktionsnedsättning, dels från professionella som ger besked om funktionsnedsättning eller påtalar behov av vidare utredningar. Den insamlade kunskapen i kombination med forskningsresultat kommer att utmynna i informationsmaterial både för anhöriga och professionella och även i utbildningar för personal på sjukhus, barnrådgivningar, i daghem och skolor. Under år 2017 fortsätter insamlingen av erfarenheter och information av anhöriga och professionella. Detta sker dels via enskilda intervjuer, dels genom träffar med fem regionala föräldrareferensgrupper i kommunerna Pargas, Ekenäs, Borgå, Vasa och Jakobstad. Varje referensgrupp, bestående av omkring tio anhöriga till barn med olika former av funktionsnedsättning, sammankallas 2 3 gånger under år Information samlas även in via en webbenkät för anhöriga. Resultaten analyseras under hösten Enkäten utförs i samarbete med socialpsykologistuderande vid Helsingfors universitet. Under år 2017 gör projektpersonalen studiebesök till samarbetsorganisationer i Finland. En studieresa till Stockholm och Göteborg i Sverige äger rum i början av år Under resan bekantar sig projektpersonalen med hur besked om funktionsnedsättning ges och hur anhöriga bemöts i Sverige. De utreder även vad det finns för informationsmaterial för anhöriga. Projektpersonalen planerar besöka bland annat kompetenscentrumet Ågrenska, intresseorganisationen FUB och spädbarnsverksamheten Tittut. Nationellt och internationellt material evalueras under våren av både projektets styrgrupp och föräldrareferensgrupperna. Utgående från all insamlad kunskap utarbetar projektpersonalen nytt kompletterande informationsmaterial för anhöriga och professionella; broschyrer, videor och webbmaterial. Styr- och referensgrupperna deltar under processens gång med idéer och kritik. Planeringen av personalutbildningarna inleds under hösten Information om projektet och hur det framskrider sprids via projektets webbsida, Facebook-grupp och projektbroschyrer. Information till professionella sprids via ett elektroniskt nyhetsbrev som utkommer 3 4 gånger år På webbplattformen Pearltrees, som är öppen för alla, samlar projektpersonalen relevant och aktuellt material gällande första informationen och sakligt bemötande. Projektet Mer än ord pågår och finansieras av RAY. Det är ett samarbetsprojekt mellan FDUV, Folkhälsan Välfärd, Förbundet Hem och Skola, Autism- och Aspergerförbundet och Kårkulla samkommun. Samarbetspartnerna är representerade i projektets styrgrupp. Projektpersonalen består av två av FDUV heltidsanställda projektkoordinatorer samt som köptjänst konsultation av representanter för Folkhälsan Välfärd. 8

12 4.4 Rätt stöd för rätt person FDUV har av RAY ansökt om ett nytt femårigt projekt för utvecklande av daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning i Svenskfinland. Det finns ett stort behov av att utveckla den dagliga verksamheten särskilt för unga och för personer med stort stödbehov. Av tradition har den dagliga verksamheten för personer med utvecklingsstörning ordnats som gruppverksamhet i särskilda enheter för dag- och arbetsverksamhet. FDUV har blivit kontaktad av anhöriga och personer med utvecklingsstörning som upplever att den dagliga verksamheten som i dag erbjuds inte stimulerar den stödbehövande i tillräcklig grad och att funktionsförmågan därmed inte upprätthålls eller utvecklas. Målet med projektet är att stimulera arbetstagarna med utvecklingsstörning till ett större medbestämmande inom ramen för daglig verksamhet. På basis av en individuell kartläggning av personens situation görs det upp ett utbildningsprogram för hur personen kan stärka sina färdigheter. Fokusområden är kommunikation, övergångsfaser i livet samt stärkande av samhällskunskap, vilka i sin tur stärker personens möjligheter att ta del av det omgivande samhället. Personer med utvecklingsstörning behöver oftast stöd och information från personalen för att kunna nå sina mål. Ett sekundärt mål är därför att utarbeta nya arbetssätt för omsorgspersonalen samt sprida information om medbestämmande till kommuner och samarbetsorganisationer. Samarbetspartner inom projektet är Kårkulla samkommun och kommuner i de berörda regionerna Österbotten, västra Nyland, huvudstadsregionen samt östra Nyland. Under år 2017 kommer man att genom enkäter och intervjuer samla in information av personer med utvecklingsstörning och anhöriga om hur den dagliga verksamheten fungerar och vilka utmaningarna är. På basis av resultaten och i samarbete med projektets styrgrupp planeras de första utbildningsprogrammen för personer med utvecklingsstörning; ett i västra Nyland och ett i Vasanejden. I samband med dessa arrangeras temaföreläsningar för personal inom omsorgen om självbestämmande och personcentrerad serviceplanering. Under året arrangerar projektpersonalen studiebesök till olika enheter inom daglig verksamhet samt till specialyrkesläroanstalten Optima i Nykarleby. Projektpersonalen sammanställer och sprider information om självbestämmande, personcentrerad planering och om olika alternativ när det gäller meningsfull sysselsättning om daglig verksamhet. Projektet planeras för fem år, För projektet anställs två projektkoordinatorer vars uppgift är att i samarbete med styrgruppen utveckla och utvärdera verksamheten samt genomföra projektet. Den ena är placerad på FDUV:s huvudkontor i Helsingfors och den andra på filialkontoret i Vasa. Därtill skapas lokala nätverksgrupper kring arbets- och dagverksamhet; en i södra Finland och en i Österbotten. Dessa koordineras av projektpersonalen. 9

13 5. LÄRUM 5.1 Pedagogisk utveckling RAY Lärums vision stöder sig på artikel 24 om rätten till utbildning i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning enligt vilken alla personer med funktionsnedsättning har rätt till livslångt lärande på lika villkor och med deras fulla potential så att de effektivt kan delta i ett fritt samhälle. Den enskilda individens möjligheter påverkas av det stöd som lärare, speciallärare, annan skolpersonal och anhöriga kan erbjuda. För att stödja dessa i deras uppdrag förmedlar, producerar, utvecklar och sprider Lärum läromedel och material. Verksamheten stöds av RAY. För att öka den digitala inkluderingen och för att ge personer i behov av stöd i inlärningen möjlighet att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) fortsätter Lärum att utveckla Lättläst it-material. För att sprida kunskap om it-materialet ordnas workshopar för lärare och pedagogiska handledare. För anhöriga ordnas föreläsningar om Lättläst it-material och IKT-handledning. För att få direktkontakt med målgruppen och testa materialets användbarhet medverkar Lärum vid FDUV:s it-läger. I samarbete med Kårkulla samkommun ordnas nu kontinuerligt kurser för IKT-stödpersoner. Stödpersonerna har själva en utvecklingsstörning och arbetar efter avslutad kurs som assistenter inom IKT-kursverksamhet vid Kårkulla samkommun. Uppbyggnaden av en ny webbsida med materialbank fortsätter för att på detta sätt sprida kunskap och information kring specialpedagogiska frågeställningar. Materialbanken fungerar som ett stöd för lärare och övriga som använder den att bygga upp lektioner, använda och bearbeta materialet fritt i specialundervisningen. Uppbyggnaden av materialbanken stöder den nya läroplanen som togs i bruk hösten 2016 genom ämnesövergripande helheter. För att sprida information om nya undervisningsmetoder och digitala läromedel ordnar Lärum workshopar och informationsmöten och deltar i utställningar och mässor, bland annat utbildningsmässan Educa och elevvårdsdagarna. Nytt för i år är ett Låna Lärum-koncept, som pedagogerna har utvecklat, där läromedel och material lånas ut för en vecka till alla finlandssvenska grundskolor. Som resurser har Lärum en pedagog i södra Finland och en pedagog i Österbotten samt en pedagog som har ansvar för IKT. Viktiga samarbetspartner är Utbildningsstyrelsen, Regionförvaltningsverket, Åbo Akademi, Optima, Valteri Skilla och Speciallärarföreningen. 10

14 5.2 Pedagogisk utveckling BMR Enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska dessa personer få lära sig praktiska och sociala färdigheter för att underlätta deras fulla och likvärdiga deltagande i utbildning och som samhällsmedlemmar. Därför producerar Lärum anpassade läromedel för grundskolan enligt gällande läroplan. I och med att den nya läroplanen utgår från ämnesövergripande inlärningshelheter uppdateras även Lärums material enligt samma utgångsläge. Omgivningsläran är en ämneshelhet som omfattar biologi, geografi, kemi, fysik, hälsofostran och trafik. Lärums material Solklart omformas och förnyas för att passa de nya kriterierna. De författare som tidigare producerat Solklart-material anlitas som referensgrupp. Historia och Religion är också delar av Solklart-materialet som kommer att förnyas, förbättras och anpassas till den nya läroplanen. Planeringsarbetet för detta startar redan år Utvecklingen av läromedel i samhällslära för årskurserna 7 9 utgår från Lärums material Jag i samhället och materialet färdigställs under 2016 och finns från och med 2017 tillgängligt på vår nya webbsida. Det nya materialet är nu två mer avskalade versioner, en mycket lättläst version för gratis nerladdning och en mellanversion med symbolstöd. För detta arbete har Lärum även fått bidrag från Utbildningsstyrelsen. För undervisning i finska produceras ett heltäckande material för hela den grundläggande undervisningen inom specialundervisningen. Materialet utarbetas med tanke på att det ska passa elever med olikheter inom både kunskaps- och mognadsnivå. Inom denna helhet ska även ingå material för att stödja elevens läsförståelse i såväl modersmålet som i finska. För högstadiet årskurserna 7 9 kommer planeringen av material i fysik och kemi att starta under 2017 enligt konceptet Flipped classroom som ett digitalt verktyg för lärarna. Flipped classroom innebär att teorin görs som hemläxa med uppgifter till exempel genom videon, podcast eller dylikt och de praktiska övningarna görs när klassen träffas. Under 2017 kommer även förberedande arbete att göras för ett läromedel i matematik och läsförståelse för högstadiet. 5.3 Lärum-förlaget Lärum-förlaget erbjuder produkter på svenska inom specialundervisningen i Finland. Förlaget ger ut specialpedagogiska läromedel och undervisningsmaterial, lärarhandledningar, kartläggningsmaterial samt lättläst fack- och skönlitteratur. Utvalda och sorterade produkter från Sverige förmedlas via Lärum-förlaget till de finlandssvenska skolorna. Bolaget ägs till 100 procent av FDUV. Marknadsföringen sker via den årliga produktkatalogen, som distribueras till alla finlandssvenska skolor och förskolor. Katalogen finns både i tryckt form och digitalt. Marknadskommunikationen sker även genom sociala medier såsom Facebook och Twitter till nuvarande och potentiella kunder. 11

15 Lärum-förlaget presenterar årligen sitt material på Educamässan i Helsingfors i januari. Förlaget deltar i Bokkatalogen, som har stor spridning i Svenskfinland och bokmässor runtom i landet. Annonsering av produkter sker kontinuerligt i valda publikationer som når målgruppen. Webbshoppen som finns på Lärums webbplats förnyades under 2016 och utvecklas i takt med utvecklingen i samhället. Det ska vara enkelt att söka sig fram till den produkt som intresserar. Eftersom Lärum-förlaget inte kan konkurrera i pris ligger fokus på snabb och personlig kundservice. Samarbetet med läromedelscentralen Opike vid Kehitysvammaliitto fortsätter. I samarbete med förlaget Schildts & Söderström ordnas ambulerande materialutställningar både i södra Finland och i Österbotten. I samarbete med LL-Center och Förlaget M ges två av Tove Janssons böcker ut i lättläst bearbetning. Förlaget förmedlar också Protacs bolltäcken och andra bollprodukter som hjälpmedel för avslappning och sinnesstimulering. Produkterna kan hyras så att kunderna kan pröva produkterna för att undersöka om de passar för just dem. 6. LL-CENTER 6.1 LL-CENTER lättläst och läsombud FDUV:s LL-Center producerar och främjar lättläst material på svenska i Finland och främjar läsning inom omsorgen genom läsombudsverksamhet. LL-Centers mål är att göra nyheter, information och litteratur tillgängliga för personer som har svårt att läsa vanliga texter, eller svårt att klara av att läsa själva. Till målgrupperna hör bland annat personer med utvecklingsstörning, autism, minnessjukdomar, olika inlärningssvårigheter, dyslexi, eller personer som inte ännu kan språket och behöver lättläst under en övergångsperiod. Till målgrupperna hör också yrkesfolk, frivilliga och anhöriga som arbetar med eller stöder dessa personer, liksom myndigheter och andra instanser som behöver information och rådgivning för att producera lättläst material. LL-Center samarbetar aktivt med finska Selkokeskus. LL-Centers verksamhet består av tre helheter: 1) den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet, 2) läsombud och frivilliga högläsare, 3) textbearbetning, rådgivning och information. Den huvudsakliga finansiären är RAY men verksamheten stöds även av finlandssvenska fonder LL-Bladet LL-Center ger ut den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet i samarbete med Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto. Tidningen kommer ut på finska med namnet Selkosanomat. LL-Bladets mål är att öka läsarnas förmåga att påverka sitt eget liv och vara delaktiga i samhället genom att informera om det som händer i samhället på ett lättfattligt sätt. 12

16 LL-Bladet utkommer med 20 tryckta nummer per år. Upplagan uppgår till nästan exemplar. LL-Bladet utkommer också som webbversion på adressen På webben publiceras också kontinuerligt färska nyheter mellan tidningens utgivningsdagar. Under verksamhetsåret utreds möjligheterna att erbjuda läsarna videomaterial i samband med tidningens nätversion. Tidningen marknadsförs förutom till personer med utvecklingsstörning och andra funktionsnedsättningar även till invandrare, utlandsfinländare, äldre, språkstuderande och skolelever. LL-Bladet hoppas under 2017 kunna fortsätta sitt samarbete med Hanaholmens projekt Svenska nu som främjar det svenska språket i Finland. Genom projektet erbjuds svensklärare och elever i finska skolor gratis prenumerationer på LL-Bladet. Samarbetet höjer tidningens upplaga märkbart Läsombud och frivilliga högläsare LL-Centers läsombudsverksamhet sprider läsning inom special- och äldreomsorgen genom att utbilda personal och frivilliga högläsare. Läsombudsverksamheten ingår som en permanent del i LL-Centers verksamhet sedan Målet är att allt fler personer som har svårt att läsa själva, till exempel på grund av en utvecklingsstörning, en minnessjukdom eller mycket hög ålder, ska få hjälp med läsning på sitt boende eller sin dagliga verksamhet. Läsombud och frivilliga högläsare som läser högt, diskuterar och förklarar innehållet i texterna gör böcker, nyheter och information tillgängliga för dessa personer. Regelbunden högläsning ger bland annat innehåll och stimulans i vardagen, bättre kontakt mellan personal och klienter, stunder av lugn och ro och ökad delaktighet i samhället. Läsombuden är personal, oftast vårdare, i vars arbetsuppgifter det ingår att läsa högt, känna till lättläst material och inspirera sina kolleger till läsning. Högläsarna är volontärer som besöker ett boende eller en dagverksamhet till exempel en gång i veckan och läser högt för en grupp eller en enskild person. Under verksamhetsåret hålls två kurser för nya läsombud och en kurs för nya frivilliga högläsare. För att sprida verksamheten mera effektivt utbildar LL-Center ett antal utomstående personer som kan hålla kurser för läsombud och högläsare. Utbildningsträffar för dessa ordnas en gång per termin. Samtidigt kommer kurskonceptet att utvecklas och standardiseras ytterligare. Målet är att LL-Center på sikt ska få en allt mer koordinerande och utvecklande roll och att även andra aktörer ska kunna utbilda läsombud med stöd av LL-Centers kunnande och material. LL-Center stöder också lokala läsombudsnätverk där biblioteken, omsorgen, föreningar och utbildningar samarbetar för att ordna kurser och träffar för läsombud och högläsare i sin region. Kontinuerligt stöd till tidigare utbildade läsombud och högläsare är en viktig del av arbetet och det sker i form av inspirationsträffar, nyhetsbrev och kontakter på sociala medier. Stöd och rådgivning erbjuds även chefer som har infört eller vill införa regelbunden läsning på sin enhet. På den internationella högläsningsdagen i februari utmanas alla läsombud och 13

17 högläsare runt om i landet att ordna en extra festlig läsestund med inbjudna gäster. Målet är att aktivera läsombud och högläsare, rekrytera nya och sprida information om verksamheten Textbearbetning, rådgivning och information om lättläst Till LL-Centers uppdrag hör att i samarbete med Selkokeskus granska svenskspråkiga texter som anhåller om märkning med symbolen för lättläst. I granskningsarabetet ingår även rådgivning. Mot betalning gör LL-Center bearbetningar av texter till lättläst och översättningar av finska lättlästa texter till svenska. Under verksamhetsåret beräknas gransknings- och bearbetningsuppdragen bli cirka 20 stycken. För att sprida kunskap om hur man skriver lättläst ordnar LL-Center 2 4 skrivkurser. Kurser ordnas även på beställning. Till LL-Centers uppgifter hör även att sprida information och kunskap om lättläst material. Det sker genom föreläsningar, mässor, materialutställningar och på webbsidor och sociala medier. Information sprids också genom samarbetsprojekt med olika aktörer som jobbar med målgrupperna för lättläst. Efterfrågan på lättläst material och samarbete är för tillfället stor bland dem som jobbar med integration av invandrare på svenska. LL-Center kommer under verksamhetsåret att satsa en del av sina resurser på detta. Lättläst för barn och unga sprids genom kontakter till lärare, föräldrar, bibliotek och andra som jobbar med de här grupperna. För samarbete med omsorgen, se punkt om läsombud. LL-Center sköter det redaktionella arbetet för lättläst skönlitteratur som ges ut av Lärumförlaget. Se punkt 6.2. LL-Center deltar i det finska samarbetsorganet Delegationen för lättläst (Selkokeskuksen neuvottelukunta). Under verksamhetsåret kommer LL-Center att grunda en egen svenskspråkig samarbetsgrupp med representanter för bland annat special- och äldreomsorgen, biblioteken, olika utbildningar och språkexperter. Samarbetsgruppens uppgift är att stöda och utveckla LL-Centers arbete och att sprida information om lättläst. LL-Center följer också aktivt med lättläst i Sverige, både vad gäller språkutveckling, materialproduktion och läsombudsverksamhet. 6.2 Lättläst skönlitteratur LL-Center och Lärum-förlaget samarbetar kring utgivning av lättläst skönlitteratur. Det gäller både återberättade lättlästa versioner av finlandssvenska romaner och böcker skrivna direkt i lättläst form. Målet med de återberättade böckerna är att göra finlandssvensk litteratur tillgänglig för dem som inte klarar av att ta till sig originalversionerna. Det är också viktigt att de läsare som behöver lättläst kan ta del av nyskrivna finlandssvenska LL-böcker. Under verksamhetsåret ger Lärum-förlaget i samarbete med Förlaget M ut två av Tove Janssons böcker i lättläst bearbetning. Lärum-förlaget ger också ut en nyskriven lättläst berättelse. LL-Center sköter det redaktionella arbetet med böckerna. 14

18 7. SKRÄDDARSYDD BOENDESERVICE Skräddarsydd boendeservice erbjuder flyttningsförberedelse och stöd efter flyttningen för personer med utvecklingsstörning och deras familjer. Verksamheten har en stark koppling till Statsrådets principbeslut för individuellt boende för personer med utvecklingsstörning (KEHAS) och till FN-konventionens artikel 19 enligt vilken alla personer som har en funktionsnedsättning ska ges möjlighet att välja var och med vem man bor. Syftet i flyttningsförberedelse är att stödja individerna och familjerna att hitta rätt boende för rätt person och att fungera som ett stöd efter själva flyttningen. FDUV har ansökt om medel från RAY för att kunna erbjuda flyttningsförberedelseverksamhet i hela Svenskfinland. Skräddarsydd boendeservice arrangerar utbildningar, föreläsningar, diskussionsgrupper, workshopar, och studiebesök. För att boendelösningar ska motsvara individuella behov måste anhöriga och personen som flyttar tas med i planeringen i ett så tidigt skede som möjligt. I flyttningsförberedelse används en processbeskrivning som inleds med en kartläggning av den personliga livssituationen. Som verktyg för kartläggningen används materialet Så här klarar jag mig och tillhörande bildmaterial. På kurserna får flyttare, anhöriga och personal i separata diskussionsgrupper fundera över de förväntningar, tankar och känslor som var och en har inför flytten och livsförändringen. Det kan handla om tonåringar som går i grundskolan och på andra stadiets utbildning samt deras anhöriga, personer som kommer att flytta från ett hem till ett annat hem och äldre personer med utvecklingsstörning, som bor hos sina anhöriga. FDUV ger också individuell handledning i flyttprocessen. FDUV utbildar personer som lär sig stödja i flyttprocessen. Utbildningen består av tre gånger två utbildningsdagar under ett år. Syftet med utbildningen är att det finns hållbara strukturer i Svenskfinland för flyttningsförberedelse. I samarbete med Lärum utvecklas ett digitalt material kring flyttningsförberedelse som är tillgängligt för alla som berörs av en flytt. År 2017 initieras samarbetsnätverk i de olika regionerna kring boende där personer med utvecklingsstörning och anhöriga blir hörda. FDUV samordnar och koordinerar regionala arbetsgrupper som främjar en gemensam utveckling av bostadsnätverk. Bostadsnätverk innefattar helheter av bostäder, service och sociala nätverk inom samma bostadsområde. I verkstäderna utreds vilka önskemål de kommande invånarna har på sitt blivande hem och vilka möjligheter olika bostadsområden erbjuder för bostadsnätverket. I de regionala arbetsgrupperna ingår upp till åtta olika parter. Vidareutveckling av arbetet kring flyttningsprocessen förutsätter ständig fortbildning och det görs i samarbete med Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) och Kehitysvammaisten Palvelusäätiös (KVPS) utvecklingsnätverk kring flyttningsförberedelse. FDUV och Aspa-stiftelsen samarbetar kring en årlig svenskspråkig utbildning för boendeutvärderare (Vertaisarviointi). Verksamheten Skräddarsydd boendeservice får stöd av en referensgrupp, som fungerar som rådgivningsexpert och ett bollplank. I referensgruppen ingår erfarenhetsexperter, representanter för Steg för Steg, kommuner och anhöriga. Inom Skräddarsydd 15

19 boendeservice arbetar två anställda, en verksamhetskoordinator i södra Finland och en regionalkoordinator i Österbotten. Vid behov anlitas timanställda. 8. INFORMATION OCH PUBLIKATION Förbundets ställning som påverkansorganisation kräver en målmedveten informationsspridning och profilering via olika kommunikationskanaler, såsom direkt kommunikation med målgrupperna, webbplatser, trycksaker, sociala medier och nyhetsmedier. Under 2017 kommer förbundet att fortsätta strukturera upp kommunikationen mellan de olika verksamheterna. Förbundets många kanaler förutsätter att allt flera producerar relevant material, texter och bilder till webbplatsen, sociala medier och tryckta publikationer. Under året görs en policy för vem som har ansvar för vad inom kommunikationsverksamheten. På årsbasis gör de olika verksamheterna kommunikationsplaner som innehåller de viktigaste åtgärderna under året och vem som har ansvar för att utföra dem. En kriskommunikationsplan som gjorts upp under år 2016 har delgetts dem som berörs av kriskommunikation. Gula Pressen är fortsättningsvis förbundets interna språkrör och det informationsverktyg som förmedlar viktig information till alla DUV-medlemmar. Gula Pressen utkommer fyra gånger under 2017 med en upplaga på exemplar. Ombrytningen av tidningen utlokaliseras och tidningen får en ny och fräschare utformning. Viktig information förmedlas även via månadsbrevet direkt till föreningarna och via ett elektroniskt nyhetsbrev till alla intresserade. Förbundets webbplats med sin nyhetsproduktion, Facebooksidan med bilder, texter och länkar samt Twitter-kanalen med korta nyheter och kommentarer är huvudsakliga kanaler för webbkommunikationen. En mobil anpassning av webbplatserna gjordes under 2016 och arbetet med att utveckla den mobila sajten fortsätter. DUV-föreningarna får tillgång till en likadan mobilt responsiv sidmall och får stöd av informatören i att ta i bruk den nya sidmallen. FDUV:s specialbibliotek innehåller förutom mångsidig facklitteratur och LL-litteratur även ett varierande urval av bland annat filmer på DVD och VHS, rapporter, avhandlingar och nordiska facktidskrifter. Nyanskaffningen av facklitteratur under de senaste åren har medfört ett ökat antal nya låntagare och tack vare detta en ökad utlåning. Under 2017 fortsätter marknadsföringen av specialbiblioteket och dess tjänster till de viktigaste målgrupperna. Under 2017 ligger fokus fortsättningsvis på facklitteratur, men andelen lättläst litteratur ökar. 16

20 9. UTVECKLINGSSAMARBETE FDUV planerar tillsammans med KAIH ett nytt femårigt utvecklingssamarbetsprojekt under perioden Projektet är en fortsättning på tidigare utvecklingssamarbete och riktar sig till anhöriga och personer med utvecklingsstörning i föräldraföreningen KAIH, Kenya Association of the Intellectually Handicapped i Kenya. Statsrådets beslut att göra nedskärningar i utvecklingssamarbetet kommer att innebära att arbetet i Kenya görs i mindre skala än under tidigare år. Nedskärningen beräknas vara cirka 40 procent. Finansieringsbeslut görs ett år i taget. KAIH har cirka medlemmar, delade på drygt 100 föräldragrupper och fem brukargrupper i åtta distrikt i Kenya. KAIH är aktiv i flera samarbetsnätverk i Kenya och deltar till exempel i uppföljningen av hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beaktas i Kenya. Målet med projektet är att personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga ska öka sina möjligheter att påverka sin närmiljö och bli delaktiga i närsamhället. Projektet finansieras med medel från Utrikesministeriet som koordineras av Samverkan inom funktionshinder, samarbetsföreningen för handikapporganisationer med utvecklingssamarbete. FDUV:s verksamhetsledare är viceordförande i föreningens styrelse och förbundet är också representerat i föreningens styrgrupp. En projektkoordinator arbetar deltid med projektet. FDUV ger KAIH handledning, hjälper till att skapa nya kontakter till andra möjliga samarbetspartner och följer upp projektets ekonomi och resultat. FDUV deltar i ett utvecklingsprojekt som Kehitysvammaliitto administrerar. Projektet stöder unga vuxna i Zanzibar, i projektet erbjuds 20 unga personer med utvecklingsstörning yrkesutbildning så att de får en möjlighet till arbete och uppehälle. Projektet är ett samarbete med Kehitysvammaisten tukiliitto, Kehitysvammaliitto och FDUV. 10. NORDISKT SAMARBETE FDUV samarbetar med sina systerorganisationer i Norden genom sitt medlemskap i Nordiska Samarbetsrådet (NSR). Inom Samarbetsrådet fokuserar man på medborgarverksamhet och aktuella samhällsfrågor samt följer upp hur rättigheterna för personer med utvecklingsstörning förverkligas och utvecklas i de nordiska länderna. År 2017 sammankommer Nordiska samarbetsrådet till vårmöte och sammankommer härefter endast en gång per år. FDUV deltar i vårmötet och representeras av den sakkunniga inom intressepolitiska frågor och enligt behov av verksamhetsledaren. 17

21 11. INTERNATIONELLT SAMARBETE FDUV är medlem i både Inclusion International och Inclusion Europe båda är organisationer för personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga. FDUV har delat medlemskap med Kehitysvammaisten Tukiliitto. Inclusion Europe arrangerar årligen ett möte i Europa kring aktuella teman och därtill ett möte som riktar sig till organisationernas verksamhetsledare. FDUV är medlem i följande organisationer: Aspa-stiftelsen Centralförbundet för barnskydd Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) Disabled Peoples International (DPI) FSKC Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området Handikappforum Vammaisfoorumi Inclusion Europe Inclusion International Kehitysvammaliitto Förbundet Utvecklingshämning Nordiska Samarbetsrådet för Utvecklingshämmade (NSR) Penningautomatföreningen (RAY) SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Samverkan inom funktionshinder (tidigare Fidida) Servicecentrum för Biståndssamarbete (KePa) SOSTE Finlands social och hälsa rf Svenska Studieförbundet VATES-stiftelsen 18