Innehåll. 1. Verksamhetsledaren har ordet. 2. Samarbete förbund förening. 3. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster. 4.

Transkript

1 Årsberättelse 2008

2 Innehåll 1. Verksamhetsledaren har ordet 2. Samarbete förbund förening 3. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster 3.1 Läger och avlastning 3.2 Anpassningsträning och fritidsverksamhet 4. Kursverksamhet 5. Sensoteksverksamhet 6. Lärum Pedagogisk utveckling 7. Lärum-förlaget 8. LL-verksamhet Lättläst 9. Projekt och utvecklingsverksamhet 9.1 ABC läs- och skrivutvecklingsprojektet 9.2 Arbete genom samarbete 9.3 Föräldrakraft i vardagen 9.4 Läsombudsprojektet 10. Information och publikation 11. Internationellt samarbete 12. Organisationsverksamhet 13. Ekonomi Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf Helsingforskansliet: Vilhelmsbergsgatan 11 C Helsingfors tfn +358 (0) fax +358 (0) fduv@fduv.fi Vasakansliet: Handelsesplanaden 20 A Vasa tfn +358 (0) fax +358 (0) fduv.vasa@fduv.fi

3 1. Verksamhetsledaren har ordet Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård FDUV inledde året 2008 genom att flytta till Vilhelmsbergsgatan i Sörnäs, Helsingfors. Förbundets kansli på Tölögatan var fortfarande inte sanerat och dessutom otillräckligt på grund av det stora antalet anställda. Två nya projekt inleddes under verksamhetsåret, Arbete genom samarbete och Föräldrakraft i vardagen. Båda projekten stödjer samarbetet med föreningarna. Inom Arbete genom samarbete arrangerades regionala träffar där föreningarna var en aktiv part. Inom projektet Föräldrakraft kontaktades föreningarna för att utbilda och arrangera utbildning för föräldrar med utvecklingsstörda barn. FDUV har fortsatt sitt samarbete med Finlands Svenska Handikappförbund via projektet Juridiskt ombud, stödpersonsverksamheten och SOS Aktuellt. FDUV:s verksamhetsledare har varit vice ordförande i Handikappförbundet och ordförande i styrgruppen för juridiskt ombud. FDUV har inlett ett aktivare samarbete med Kårkulla samkommun och Folkhälsan bland annat för att utveckla personlig assistans service i Svenskfinland. Inom intressebevakningen har förbundet aktivt deltagit i debatten via dagspress och i radio och TV. FDUV har varit med och utarbetat sju utlåtanden bland annat om den förnyade handikappservicelagen, hälsovårdslagen och om boendeservicen för personer med utvecklingsstörning. Det är viktigt för förbundet att ha ett tydligt målprogram för det politiska arbetet och lika viktigt att förankra intressebevakningen också till fältet. Lokal föreningarna bör känna till och dela organisationens målsättning. Det finns alltid regionala skillnader och då är det viktigt att förbunden stödjer de lokala föreningar na i deras speciella svårigheter. Inför kommunalvalet utarbetade förbundet kommunalvalsteser vilka sändes till alla föreningar för att användas i valdebatter. Förbundet ordnade i samarbete med DUV-föreningarna välbesökta valdebatter med inriktning på handikappolitik. I Norden och i många europeiska länder utarbetar man nya modeller för boendeservice. I Finland har en delegation bildats kring boendeservice för personer med utvecklingsstörning. Medlemmarna i delegationen representerar både serviceproducenter och intresseorganisationer. Delegationen fortsätter det arbete som utredningsman Markku Niemelä gjorde för social- och hälsovårdsministeriet, en utredning kring boende servicen för personer med utvecklingsstörning. FDUV:s verksamhetsledare har aktivt deltagit i delegationens arbete under året. Arbetet med revideringen av handikappservicelagen har pågått under hela verksamhetsåret. Den reviderade lagen träder i kraft den 1 september I lagförslaget framhålls att handikappservicelagen är primär i förhållande till specialomsorgslagen. Stöd och service för personer med utvecklingsstörning förbättras i och med att också utvecklingsstörda personer kan erhålla tjänster via handikappservicelagen, vilket inte varit så vanligt tidigare. Att personer med utvecklingsstörning och autism ska behandlas på samma sätt som övriga handikappgrupper är en utveckling i rätt riktning. Det här kan jämföras med utvecklingen i de övriga nordiska länderna. Den stora förändringen är att stödet inte enbart berör hemmets fyra väggar utan också arbete, fritid och studier. Rätten till personlig assistans förstärks, lagändringen innebär en subjektiv rätt till personlig assistans för gravt funktionshindrade. Arrangemangen kring personlig assistans utvecklas, både via servicesedlar och som köptjänst. Inom personalen skedde flera nyrekryteringar och omorganiseringar, bland annat en kanslichef och en kanslist anställdes till Helsingforskansliet. I juni hölls planeringsdagar i Solvalla för personalen där arbetsfördelningen, framtidsvisioner och gemensamma frågor diskuterades. I slutet av oktober hölls FDUV:s kongress med studiedagar. Över 200 deltagare möttes i Vasa med intressanta föreläsningar. Samtidigt avtackades den tidigare verksamhetsledaren Mikael Lindholm. Under året pågick ett aktivt sökande efter ett nytt verksamhetscenter i Helsingfors, eftersom FDUV beviljats medel från RAY för att köpa ett nytt center för sin verksamhet. Under hösten förhandlades med Invalidförbundet om ett gemensamt objekt, Neurohuset vid Nordenskiöldsgatan 18 i Helsingfors. Underhandlingar pågick under hela hösten med Epilepsistiftelsens konkursbo, RAY, Social- och hälsovårdsministeriet och Invalidförbundet. Affären var ännu inte uppgjord under år FDUV ÅRSBERÄTTELSE

4 2. Samarbete förbund förening 2.1 Stöd i närsamhället Syftet med verksamheten är att förbättra möjligheterna för personer med utvecklingsstörning och anhöriga att påverka sina egna levnadsförhållanden. Målet är att stödja familjer att aktivt engagera sig i sitt eget närsamhälle och sålunda själva kunna påverka sin situation i samhället. Hjälp till självhjälp och intressebevakning är tyngdpunkterna i arbetet. Den primära målgruppen är familjer med funktionshindrade barn. För att uppnå resultat krävs, förutom förbundets egen arbetsinsats också ett genuint engagemang på lokal nivå. Under året har tre samhällspolitiska frågor särskilt uppmärksammats, nämligen kommunreformen, kommunalvalet och revideringen av handikapplagstiftningen. Särskilt intressanta frågor på organisationsnivå var bl.a. en egen webbplats för alla föreningar och förbundskongressen som föreningarna deltog aktivt i. Förbundet besökte under året de flesta föreningarna för att med styrelse och medlemmar diskutera angeläg na ärenden kring samarbetet mellan föreningarna och förbundet. Tillsammans ordnades på flera orter samhällspolitiska debatter kring kommunreformen och familjepolitiska angelägenheter. Under hösten arrangerades flera valdebatter inför kommunalvalet. Förutsättningar för verksamheten är ett nära samarbete med föreningarna och deras medlemmar. Många evenemang samlade ett stort antal deltagare, särskilt glädjande var kommunala beslutsfattares och tjänsteinnehavares intresse att engagera sig i för oss angelägna ärenden. Samtidigt kan konstateras att man som arrangör och innovatör bör vara lyhörd och känslig för lokala omständigheter och målgruppens rådande stämningar. 2.2 Etiska Rådet FDUV har länge arbetat med diskriminering och FDUV:s Etiska Råd är ett forum för att medverka i konkreta situationer där diskriminering pågår. Detta arbete ingår som ett delprojekt i Stöd i närsamhället. Etiska Rådet strävar efter att påverka, informera och förändra aktuella situationer. Etiska Rådet har representanter från Föreningen Steg för Steg, Kårkulla skn, Borgå Stift, Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening och FDUV. Etiska Rådet sammankom regelbundet under verksamhetsåret. Utöver medling och utlåtanden behandlade rådet FN-konventionen samt tragiska nyheter i media om händelser som drabbat personer med funktionshinder. Under året diskuterades också rådets fortsatta verksamhet samt hur man bättre kan nå sin målgrupp. 3. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster En av förbundets viktiga verksamhetsformer är lägeroch fritidsverksamhet för utvecklingsstörda personer. Verksamheten gäller alla åldersgrupper barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten skapar sociala nätverk och möjligheter för utvecklingsstörda personer att påverka och fungerar samtidigt som en flexibel form av avlastning för anhöriga. Under de senaste åren har speciellt deltagarna i läger verksamheten ökat och det verkliga behovet är uppenbart betydligt större än det behov som kan täckas in av nuvarande verksamhet. Penningautomatföreningen (RAY) stödjer inte serviceformer som enligt lag och förordning hör till kommunernas uppgift. De regler som tillkommit kring offentlig upphandling har för sin del medverkat till att gränsen mellan köpverksamhet inom det kommunala ansvars området och annan verksamhet inom den s.k. tredje sektorn blivit allt skarpare. Service som kommunerna köper av organisationerna sker med stöd av ett klart lagbestämt organisationsansvar. Detta har även varit FDUV:s utgångspunkt och grunden för de köpavtal som ingåtts med kommunerna. Efter hand 2 FDUV ÅRSBERÄTTELSE 2008

5 kappade att vara borta hemifrån. Intresset för lägren har varit stort och lägren har varit mycket välbesökta. Under de senaste åren har antalet nya deltagare ökat. Framför allt gäller det en ökning av barn, gravt handikappade och äldre personer. Kommunernas spar åtgärder har bidragit till att alla som önskat delta i lägren inte kunnat göra det. Som ett alternativ till lägren ordnade DUVföre ningarna tre smågruppsresor. Sammanlagda antalet deltagare på läger, resor och under veckoslutsaktiviteter år 2008 var ca 450 och det sammanlagda antalet ledare var ca Anpassningsträning och fritidsverksamhet har inom en del kommuner skett en olycklig omtolkning, som går ut på att läger- och fritidsverksamhet i själva verket ligger utanför gällande lagstiftning och inte entydigt hör till kommunens ansvarsområde. Denna utveckling har inneburit att kommunernas stöd för fritids- och lägerverksamhet har minskat under åren. FDUV har trots denna utveckling kunnat erbjuda fritids- och lägerverksamhet till personer med utvecklings störning, delvis tack vare att FDUV erhållit fondfinansiering till den del kommunerna inte understött verksamheten. Trots det väl tilltagna stödet från fonderna oroar vi oss för det stöd som kommunerna idag inte erbjuder människor med utvecklingsstörning. Glädjande nog ökade understödet från kommunerna, men svarar inte på de behov som finns. 3.1 Läger och avlastning FDUV arrangerade under året 27 lägerperioder för personer med begåvningshandikapp (barn-, ungdoms- och vuxenläger, temaläger, semesterveckor, avlastnings läger). FDUV:s läger har haft som mål att ge begåvningshandikappade personer möjlighet till en meningsfull sommarvistelse och semester. Lägren fungerar också som en form av avlastning för föräldrarna samt som träning för begåvningshandi Samtliga DUV-föreningar har under året upprätthållit ett varierande och omfattande utbud av fritids-, kulturoch idrottsaktiviteter för personer med utvecklingsstörning. De gravt utvecklingsstördas fritidsbehov har även i högre grad uppmärksammats. Målet har varit att planera fritiden med normalisering och medbestämmande som vägledande principer. Under året har man även strävat efter att utveckla de utvecklingsstördas individuella fritid med hjälp av stödpersoner De kommunala besparingsåtgärderna har dock under det gångna året negativt påverkat möjligheterna till en meningsfull kvalitativ utveckling av fritidsverksamheten i DUV-föreningarna. DUV-föreningarna arrangerade motions- och idrottsverksamhet för personer med utvecklingsstörning inom ramen för sin fritidsverksamhet. De vanligaste aktiviteterna har varit simning, gymnastik, bowling, boccia, innebandy, friidrott, idrottsdagar, friluftsdagar och folkdans. DUV-föreningarna arrangerar en del av sin motionsverksamhet i samarbete med kommunernas idrottsnämnder eller idrottsföreningar. Åtta DUV-föreningar är medlemmar i IMU, Idrott och motion för utvecklingsstörda i Finland, som är en tvåspråkig riksomfattande organisation. Folkdansverksamheten VI KAN har år 2008 haft sex fungerande folkdanslag med begåvningshandikappade folkdansare. Ett 30-tal VI KAN-dansare deltog i ett dansveckoslut i Falkenberg i Sverige. Verksamheten har genomförts med stöd av Svenska kulturfonden. FDUV arrangerade ett vinterveckoslut på Peurunka bad- och rehabiliteringsanläggning i februari för familjer och personer med utvecklingsstörning samt ett sportlovsläger för skolbarn på Högsand i Lappvik. Sammanlagda antalet utvecklingsstörda personer som fick något slag av fritidsservice under år 2008 var ca 580. Sammanlagt ca 175 ledare, stödpersoner och frivilliga har varit engagerade i verksamheten. FDUV ÅRSBERÄTTELSE

6 4. Kursverksamhet 5. Sensoteksverksamhet FDUV:s kursverksamhet pro.studium vill stödja familjernas förmåga att klara av vardagen då en familjemedlem har utvecklingsstörning/funktionshinder. Målgruppen för verksamheten är personer med utvecklingsstörning och deras familjer men även personal inom omsorgen, lärare och daghemspersonal, andra grupper som ger service, vård eller terapi, ungdomsledare, studerande och övriga intresserade. Ett nytt RAY-projekt inleddes, Föräldrakraft i vardagen, som speciellt fokuserar på nya stödformer för familjer med utvecklingsstörda barn. Under år 2008 arrangerades en tvådelad FPA-kurs för familjer som har barn med utvecklingsstörning samt en fem dagars FPA-kurs för familjer med barn med Downs syndrom. Med stöd av RAY ordnades två familjehelger, en för familjer med ungdomar med utvecklingsstörning och en för familjer med barn med Downs syndrom. I Österbotten ordnades en mammahelg och i Nyland en pappahelg som finansierades med fondmedel. Två seminarier ordnades under år 2008 i samarbete med Lärum. Christina Renlund, författare till boken Doktorn kunde inte riktigt laga mig föreläste om barn och funktionshinder i Vasa och Helsingfors. En föreläsning ordnades kring visuell perception med speciallärare och synpedagog Anne Ström som föreläsare. I samarbete med Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening ordnades en ungdomskryssning till Stockholm för ungdomar med Aspergers syndrom. Under hösten 2008 har blivande fysioterapeuter vid Yrkeshögskolan Arcada fått handledning av pro.studiums kursplanerare. Fysioterapistuderandena leder motion för ungdomar med funktionshinder som går på den yrkesförberedande linjen på Prakticum. FDUV har upprätthållit två sensotek/multisensoriska center: Sensoteket i Vasa och SESAM i Helsingfors. Sensoteket är främst avsett för multihandikappade personer, personer med begåvningshandikapp och personer med autism eller autismliknande tillstånd. Sensoteket i Helsingfors monterades ner under sommaren 2008 och turnerade som ett mobilt sensotek på sommarlägren. På hösten lades verksamheten ner. Sensoteket i Vasa har haft sitt sjunde verksamhetsår. Besökarantalet under 2008 var ca 800. En ökning har skett i antalet klienter med betalningsförbindelse för terapi samt besökare som kommer via olika utbildningsenheter och via de kurser som Sensotekspersonal håller vid Åbo Akademi, Novia och Yrkesakademin i Vasa. Antalet studiebesök från arbetsplatser har minskat medan antalet besökare från den egna målgruppen har hållits stabil. Sensoteket fick under verksamhetsåret ny webbplats 6. Lärum Pedagogisk utveckling FDUV:s roll via Lärum som producent av pedagogisk handledning, spridare av läromedel och pedagogiska material har ökat både i Österbotten och södra Finland under de senaste åren. Samarbetet med SPERES minskade under året då den pedagogiska utvecklaren i södra Finland avgick i juni. Pedagogisk utvecklings huvuduppgift är att skapa positiva attityder och visa på möjligheter till goda undervisningsarrangemang för elever i behov av särskilt stöd. Det innefattar också skapandet av nätverk mellan skolan och anhöriga liksom konsultativt arbete inom skolan, företrädesvis gällande olika teman i anslutning till integrerad undervisning. Arbetet sker huvudsakligen inom den grundläggande utbildningen, men även inom såväl förskola som andra stadiets utbildning. Nya tekniska framsteg inom utbildningsteknologi och tanken på livslångt lärande har gjort att målgruppen delvis utvidgats till även vuxna med främst läs- och skrivsvårigheter. Verksamhetsområdet är hela Svenskfinland. Inom de regionala nätverken för lärare och skolpersonal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd, ordnades fem fortbildningar med tema barns psykiska 4 FDUV ÅRSBERÄTTELSE 2008

7 8. LL-verksamhet Lättläst 7.1 LL-Center välbefinnande, två med tema inklusion i skolan, två med tema språkstörningar och fyra med tema sinnesöverkänslighet hos barn. I november ordnades i samarbete med SPERES, Utbildningsstyrelsen och Länsstyrelsen två elevvårdsdagar i Helsingfors. Särskild vikt lades också vid den tekniska utvecklingen inom skolsektorn. Projektet Kompensatoriska datorprogram för barn och unga med läs- och skrivsvårigheter, som startade under höstterminen, väckte stort intresse. I samband med detta gjordes även en satsning på Daisyteknik och inlästa böcker. 7. Lärum-förlaget FDUV:s förlag, Lärum-förlaget, erbjuder läromedel för elever med särskilda behov, lättläst litteratur, facklitteratur om olika handikapp samt sinnesstimulerande material. Den andra lättlästa barnboken i serien om Filip utkom i mars. På Kårkullas initiativ har Lärum tagit över utgivningen av den färgkodade väggkalendern som inför 2009 tryckts upp på Lärum. Studiematerialet Vuxenliv har omarbetats från rikssvenska förhållanden till att passa i vår finlandssvenska miljö. Materialet är tänkt för vuxna personer med utvecklingsstörning och behandlar områden som varje vuxen behöver känna till: egna personuppgifter, postoch bankärenden mm. Samarbetet med Opike har intensifierats under året. Lärum-förlagets lättlästa läromedel Solklart: Fysik och Kemi har bearbetats och översatts till finska av Opike.Liksom tidigare år distribuerades Lärumförlagets produkt katalog till alla svenskspråkiga skolor i Finland. Litteratur och övrigt material har förevisats både på läromedelsutställningar och på olika kurser och före läs ningar runtom i Svenskfinland. Efterfrågan på det rogivande och sinnesstimu lerande bolltäcket höll i sig. LL-Center producerar och främjar lättläst material på svenska i Finland både i tryck och på Internet, för personer som har svårt att läsa och/eller förstå vanliga texter. Till målgrupperna hör bland annat personer med utvecklingsstörning, demens, afasi eller dyslexi, invandrare, skolelever och språkstuderande. Målet är att öka målgruppernas delaktighet i samhället genom ökad tillgänglighet till information och kultur. Centret ger ut den lättlästa nyhetstidningen LL- Bladet, gör lättläst samhällsinformation i samarbete med myndigheter och organisationer, upprätthåller lättlästa internetsidor, erbjuder bearbetningar av texter till lättläst och handledning i att skriva lättläst samt sprider information om lättläst. LL-Center bedriver och deltar i projekt kring lättläst och läsning. LL-Center ansvarar för innehållet på de svenska lättlästa sidorna på portalen för alternativ kommunikation, Papunet, Under 2008 förnyade LL-Center också sin egen webbplats, med information om lättläst och centrets verksamhet. Den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet utkommer regel bundet varannan vecka sedan år 1990 med 26 nummer per år. Utgivare är FDUV och Kehitysvammaliitto. LL-Bladet utkommer på finska under namnet Selko uutiset. Tidningen är en lättläst nyhets- och aktualitets tidning med utrikes- och inrikesnyheter, samt artiklar om sport, underhållning och kultur. Den sammanlagda upplagan uppgår till exem plar, varav LL-Bladets upplaga är ungefär exemplar. Utgivningen av tidningen stöds ekonomiskt av Penningautomatföreningen (RAY). Under året fortsatte samarbetet mellan LL-Bladet och svenska.nu-projektet. Svenska.nu är ett nätverk för svenska språket och kulturen i Finland. Projektet koordineras av Hanaholmen. LL-Center har under året fortsatt att delta i det RAY-finansierade projektet Kommunicera lätt (Selkokieli ja vuorovaikutus). Projektet bedrivs av Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto och pågår Projektets mål är att skapa modeller för hur LL-språk kan användas för att främja kommunikation och samverkan. FDUV deltar med en läsgrupp i Borgå inom DUV i Östra Nyland. FDUV ÅRSBERÄTTELSE

8 9. Projekt och utvecklingsverksamhet 9.1 ABC läs- och skrivutvecklingsprojektet ABC-projektet är ett RAY-finansierat samarbetsprojekt mellan FDUV och Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi Vasa. Dataspelet Spel-Ett, vars syfte är att stödja nybörjarläsare med svårigheter i läsutvecklingen, har uppdaterats och utvecklats. Inom årskurserna sju, åtta och nio har insatser för att utveckla intensiva träningsprogram och framför allt arbetssätt för att stödja läsförståelsen gjorts. Projektet har engagerat åtta speciallärare för utvecklingen av träningsprogrammen. En ytterligare insats för läsförståelsen har gjorts genom att man har inlett utformningen av ett nytt, finlandssvenskt prov i läsförståelse för årskurs fem. I samarbete med Niilo Mäki Institutet har ett matematiktest (KTLT Ett test i räknefärdighet) normerats med finlandssvenska elever i årskurs nio. Inom andra stadiets yrkesutbildning har man utprövat arbetsformer för att hjälpa studerande att utveckla struktur i sin studievardag. Med avsikten att underlätta för utbildningarna att finna studerande i behov av stöd har man fokuserat på informationsöverföringen av testresultat i läsning och skrivning från årskurs nio till andra stadiet. Inom yrkeshögskolesektorn har fortbildning för kollegierna vid Yrkeshögskolan Arcada och Svenska yrkeshögskolan ordnats. Därutöver har nio lärare från dessa högskolor engagerats i en fortbildning kring att stödja studerande med bristfälliga läs- och skrivstrategier inom detta stadium. Inom universitetssektorn har fortbildning för ÅA Vasapersonal initierats och en kartläggning av studerandes läs- och skrivsvårigheter planerats. 9.2 Arbete genom samarbete Projektet Arbete genom samarbete startade i januari 2008 och finansieras med medel från kyrkans insamling Gemensamt Ansvar Projektets mål är att förbättra möjligheterna för personer med utvecklingsstörning att få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En viktig målsättning för projektet är också att sammanföra olika aktörer. I praktiken betyder det att det i Svenskfinland har bildats åtta forumgrupper med representanter för arbetsgivare, arbetsgivarföreningar, arbets- och näringsbyråer, FPA, personer med utvecklingsstörning, Kårkulla samkommun, kommuner, församlingar samt Optima och Axxell. I Österbotten finns tre forumgrupper, i Åboland en, i Nyland tre och på Åland en grupp. Forumgrupperna arbetade i huvudsak utifrån de lokala behoven som finns i regionen. Projektet leds av en styrgrupp vars medlemmar representerar personer med utvecklingsstörning, Folkpensionsanstalten, Vasa stad, Domkapitlet i Borgå, Kårkulla samkommun och Manpower. Runtom i Svenskfinland ordnades rundabordsdiskussioner och informationsmöten om praktiska frågor kring arbete och utbildning. Temadagar ordnades för arbetstagare med utvecklingsstörning. Inom projektet har man aktivt informerat den finlandssvenska pressen om arbetssituationen för personer med utvecklingsstörning. 9.3 Föräldrakraft i vardagen Projektets syfte är att stödja föräldrar till barn med funktionshinder. Verksamheten baserar sig dels på FDUV:s aktiva föräldrarådgivare och dels på familjestöd. Verksamheten bestod av bl.a. telefonrådgivning, diskussionsträffar, hembesök och allmän informationsspridning. I april träffades föräldrarådgivarna för att utbyta erfarenheter och höra senaste nytt från handikapporganisationerna och projektet Juridiskt ombud. Åtta aktiva föräldrar fördelade över hela Svenskfinland deltog i den första delen av en grundkurs för att efter den avslutande delen i januari 2009 kunna förstärka FDUV:s föräldrarådgivarutbud. Familjestöd för familjer som har barn med funktionshinder har för avsikt att hjälpa familjer att möta andra i liknande situation. Genom temakvällar och självhjälpsgrupper skapades tillfälle för medlemmar i 6 FDUV ÅRSBERÄTTELSE 2008

9 10. Information och publikation lokalföreningar att träffas för informella diskussioner. I samarbete med bl.a. Kårkulla och Folkhälsan planerades hur man kan arrangera informella träffar mellan t.ex. invånare, anhöriga och personal på boende. I samarbete med kursavdelningen ordnades kurser som ger hela familjen verktyg att fungera i vardagen. 9.4 Läsombudsprojektet FDUV:s informationsverksamhet syftar till att öka medvetenheten samt förändra människors inställning och attityd till utvecklingsstörning. Med information och kommunikation vill förbundet rikta uppmärksamheten på det som är vårt mål ett samhälle för alla och full delaktighet. Förbundets verksamhet har presenterats i Gula Pressen, som utkom med fyra nummer, i februari, juni, september och december. Upplagan var cirka Samtidigt har förbundet aktivt presenterat sin verksamhet även i tidningen SOS Aktuellt. FDUV stödjer SOS Aktuellt ekonomiskt genom att prenumerera den till alla sina medlemmar till ett reducerat pris. I juni öppnades LL-Centers nya webbplats och i september Sensotekets nya webbplats I september upprättades en egen webbportal för DUV-föreningarna FDUV upprätthåller vid sitt kansli i Helsingfors ett specialbibliotek med svenskspråkig facklitteratur inom området, lättläst skönlitteratur samt DVD:n som berör olika funktionshinder. År 2008 avslutades LL-Centers tvååriga Läsombudsprojekt som finansierades av Svenska kulturfonden. Projektets mål var att sprida kunskap om läsverksamhet och lättläst material bland anställda på Kårkullas enheter runt om i Svenskfinland. Inom projektet utbildades tre Kårkulla anställda en i Nyland, en i Åboland och en i Österbotten till läsombud. Läsombuden ordnade sedan informations- och inspirationsträffar för andra Kårkulla-anställda. I februari hölls projektets slutseminarium i Helsingfors, med föreläsare både från Sverige och från Finland. Under våren spreds information om projektet via medier. Läsombudsprojektet resulterade i att man på många av Kårkullas enheter nu har infört mera läsning och fått bättre kunskap om lättläst material. Flera nya läsgrupper har startat och på vårdhemmet i Pargas och dagcentret i Helsingfors har man inrättat små bibliotek med LL-böcker som bekostades av projektet. Läsombuden knöt också kontakter till flera kommunala bibliotek. FDUV ÅRSBERÄTTELSE

10 11. Internationellt samarbete 13. Ekonomi FDUV är medlem i de nordiska intresseorganisationernas samarbetsråd (Nordiska samarbetsrådet) NSR. Under år 2008 har NSR hållit två möten, ett under våren i Mariehamn och ett på hösten i Oslo, Norge, i vilka representanter för FDUV deltog Under mötena diskuterades bland annat arbete för personer med utvecklingsstörning och pensionssystem samt gemensamma biståndsprojekt. FDUV är medlem i den europeiska intresseorganisationen för personer med utvecklingsstörning, Inclusion Europé, liksom i dess internationella motsvarighet Inclusion International. Inclusion Europe arrangerade sin årliga konferens i Wien. Temat var en skola för alla. På FDUV:s initiativ presenterade speciallärare Ann-Marie Knuuttila, från Grankulla, den finlandssvenska skolmodellen på konferensen. 12. Organisationsverksamhet Under år 2008 hade FDUV elva medlemsföreningar med inalles medlemmar. På DUV-dagarna i februari bestod programmet av föreläsningar gällande aktuella områden så som FDUV:s organisation och roll som serviceproducent och intressebevakare. I juni arrangerades planeringsdagar för personalen, där all personal både från Helsingfors och från Vasa deltog. Temat var uppgiftsfördelningen inom förbundet, FDUV:s målsättning och personalutveckling. FDUV:s organisationsutveckling fortgår, under våren anställdes en kanslichef och en kanslist till Helsingforskansliet. Organisationssekreterartjänsten avslutades. I FDUV:s ledningsgrupp ingår kanslicheferna, ekonomen, och verksamhetsledaren. I oktober arrangerades FDUV:s förbundskongress och studiedagar i Vasa. Kongressen samlade över 200 deltagare från hela Svenskfinland. Temat var bl.a. FNkonventionen, självständigt boende självständigt liv och personlig assistans. Styrelsen sammankom för fem styrelsemöten under 2008 och fullmäktige hade ett vårmöte och ett höstmöte. Styrelsens arbetsutskott hade ett möte. Den egentliga verksamhetens totala kostnader under år 2008 uppgår till drygt 2,1 miljoner euro. Slutsumman är lite högre än året innan. FDUV:s verksamhet finansieras till stor del med RAY-medel. Den sammanlagda bidragssumman från RAY var under år 2007, euro och under 2008, euro. Verksamhetsbidraget från RAY möjliggör en intressebevakning, administration och information som är nödvändig för att få synlighet. Glädjande för förbundet är att flera nya projekt kunde inledas under år 2008, ett finansierat av RAY och ett finansierat via insamlingen Gemensamt ansvar. Genom förbättrade kontakter till kommunerna har förbundet också lyckats öka det kommunala stödet, som dock inte är tillräckligt. Genom att aktivt anhålla och presentera förbundets verksamhet för de finlandssvenska fonderna har under stödet ökat från fonderna. Trots denna ökning visar förbundets ekonomiska resultat en förlust. Orsakerna är många, dels beror det på att stödet för den multi sensoriska verksamheten har minskat, dels på att både LL-center och kursverksamheten visar på en större förlust än tidigare. Värdet på förbundets aktieportfölj har markant sjunkit i marknadsvärde. Förbundet har också belastats av att Tölögatans kontor sanerades under hela våren och sommaren och i och med den ekonomiska recessionen blev svårsålt. Under hösten beslöt förbundet att hyra ut kontoret. Under hela år 2008 har förbundet betalat dubbel hyra i Helsingfors. Resultatet av den ordinära verksamheten uppvisar en förlust på euro av vilken närmare euro består av nedskrivning av förbundets aktier. Den egentliga förlusten i den ordinära verksamheten är ca euro. Enligt budgeten har förbundet förverkligat cirka 98 % av den planerade verksamheten. Medlemsföreningarna DUV i Östra Nyland rf DUV i Mellersta Nyland rf DUV i Västnyland rf DUV i Kimitonejden rf DUV i Västra Åboland rf DUV på Åland rf DUV i Sydösterbotten rf DUV i Vasanejden rf DUV i Nykarleby rf DUV i Jakobstadsnejden rf DUV i Karlebynejden rf Steg för Steg rf 8 FDUV ÅRSBERÄTTELSE 2008

11 Vilhelmsbergsgatan 11 C, Helsingfors t tfn +358 (0) , e-post: fduv@fduv.fi Regionalt kansli i Vasa: Handelsesplanaden 20 A, Vasa t tfn +358 (0) , e-post: fduv.vasa@fduv.fi Handelsesplanaden 20 A Vasa tfn +358 (0) forlaget@larum.fi LL-Center Vilhelmsbergsgatan 11 C Helsingfors tfn +358 (0) e-post: ll-center@fduv.fi Vilhelmsbergsgatan 11 C Helsingfors tfn +358 (0) e-post: fduv@fduv.fi Förbundsstyrelse FDUV:s fullmäktige Ordförande Pehr Löv Vice ordförande Rabbe Sjöberg Beatrice Wahlström Medlemmar Suppleanter Christel Granholm-Hagen Majvor Wärnå Benita Ivars Maja Häggblom Inger Karlsson Curt-Henrik Boucht Egon Nordström Monika Karlsson Kjell Lindroos Nanny Sundström Birgitta Spåra Christina Mannfolk Ritva Sund Joakim Smeds Ossian Wassborr Jarl Haga Niclas Åkerholm Bengt Sydén Gun-Britt Östman Margit Westerlund Östra Nyland Mellersta Nyland Västra Nyland Kimitonejden Västra Åboland Åland Sydösterbotten Vasanejden Nykarleby Jakobstadsnejden Karlebynejden Steg för Stegs Gunvor Flykt, ordf. Mauri Nyqvist Christer Ekebom Leila Sundqvist Eskil Engström Gunnar Westerholm Kent Berglund Lars-Erik Björklund Kim Stenvik Monica Svenfelt Christina Omars Joakim Smeds

12 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf