VERKSAMHETSPLAN 2018

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2018 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

2 FÖRBUNDET DE UTVECKLINGSSTÖRDAS VÄL RF FÖRBUNDSKANSLIET: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS TELEFON: (09) E-POST: WEBBPLATS: fduv@fduv.fi VASA-KANSLIET och LÄRUM: Storalånggatan VASA TELEFON: (06) E-POST: WEBBPLATS: fduv.vasa@fduv.fi larum@larum.fi MEDLEMSFÖRENINGAR DUV i Östra Nyland rf DUV i Mellersta Nyland rf DUV i Västnyland rf DUV i Kimitonejden rf DUV i Västra Åboland rf DUV på Åland rf DUV i Sydösterbotten rf DUV i Vasanejden rf DUV i Nykarleby rf DUV i Jakobstadsnejden rf DUV i Karlebynejden rf Steg för Steg rf

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1. Riktlinjer Samarbete förbund förening 2 3. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster Lägerverksamhet Fritidsverksamhet 4 4. Stöd till familjen Kurser, seminarier och intressepolitiskt arbete Boendeverksamhet Familjestödjare Mer än ord 7 5. Lärum Pedagogisk utveckling Material Handledning Information LL-Center lättläst och läsombud LL-Bladet Läsombud och frivilliga högläsare Textbearbetning, rådgivning och information om lättläst Information och publikation Utvecklingssamarbete Nordiskt samarbete Internationellt samarbete Föreningen Steg för Stegs verksamhet Medlemskap 16

4 VERKSAMHETSPLAN RIKTLINJER FDUV är en nationell människorätts- och intresseorganisation som arbetar för att svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska få en jämlik ställning i samhället samt service och stöd på sitt eget modersmål. FDUV erbjuder också tjänster till personer med inlärnings- och kommunikationssvårigheter. FDUV representerar elva regionala DUV-föreningar och riksföreningen för personer med intellektuell funktionsnedsättning Steg för Steg. De regionala DUV-föreningarna är verksamma i hela Svenskfinland och har tillsammans cirka medlemmar. FDUV har ett kansli i Helsingfors och ett i Vasa, och den sammanlagda personalstyrkan uppgår till 26 anställda. En av förbundets viktigaste uppgifter under 2018 är att bevaka och informera om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Inom påverkansarbetet fokuserar vi särskilt på sammanslagningen av specialomsorgslagen och handikappservicelagen samt på självbestämmande för personer med funktionsnedsättning. Viktiga frågor är också uppföljningen av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den förestående social- och hälsovårdsreformen, ibruktagande av valfrihetsmodeller och personlig budget. En central fråga för FDUV är Kårkulla samkommuns framtida roll och uppgift i Svenskfinland. Via lobbyverksamhet såsom utlåtanden och skrivelser samt uppvaktning av beslutsfattare, arbetar förbundet aktivt för att påverka service och tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Förbundet har stärkt intressebevakningen genom en deltidsanställning i Österbotten. Förbundet samarbetar med de finska systerorganisationerna Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK), Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området FSKC och Handikappforum. Via dessa nätverk samlar förbundet in information om lagreformer, som sedan sprids vidare till fältet. FDUV samarbetar också aktivt med SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder, särskilt kring juridiska intressebevakningsfrågor och tjänster på svenska. Inför landskapsvalet 2018 ordnar FDUV i samarbete med de finska systerorganisationerna en kampanj kring aktuella frågor inom funktionshinderområdet. Det finns risk för att tjänster som är självklara i dag, inte erbjuds i framtiden. För FDUV blir det allt viktigare att informera politiker och beslutsfattare om vilka konsekvenser ändringar och sparåtgärder kan ha för vår målgrupp. FDUV informerar också regelbundet förbundets medlemmar om förändringar som gäller tjänster och service, samt om vad kommande lagändringar kan betyda i praktiken. Detta sker via förbundets webbplats, sociala medier, medlemsbrev och olika träffar i regionerna. Under våren 2018 publiceras en serviceenkät riktad till anhöriga till personer med 1

5 intellektuell funktionsnedsättning. Enkäten, som handlar om delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning, görs i samarbete med VamO-projektet (som administreras av Lapplands universitet). Syftet med enkäten är att utreda hur anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever att tjänsterna fungerar. Under hösten ordnas också ett seminarium om etiska frågor gällande fosterdiagnostik och ett gott liv. Förbundets medlemmar erbjuds allmän rådgivning kring service och tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Förbundets intressepolitiska arbetsgrupp, bestående av representanter för olika lokalföreningar och personal från både Helsingforsoch Vasakansliet, sammankallas till möten 3 4 gånger under år Utöver detta kan Skype-möten ordnas vid behov. Arbetsgruppen informerar styrelsen om sitt arbete, och kan också förbereda utlåtanden och ställningstaganden för godkännande av styrelsen eller arbetsutskottet. Inom ramen för det intressepolitiska arbetet arrangeras tre regionala temakvällar för anhöriga i södra Finland och två för anhöriga i Österbotten. Temat för temakvällarna 2018 är serviceplan och servicehandledning. Kurserna och temakvällarna finansieras med stöd från STEA eller finlandssvenska fonder. Under 2018 kommer föreningen Steg för Steg att öka samarbete med förbundet då föreningens STEA-bidrag administreras av FDUV. Förbundet kommer att ha ansvar för att rapportera och ansvara för uppföljningen av hur medlen används. De flesta kurser erbjuds via projekten. Den allmänna kursverksamheten minskar dock på grund av att det inte finns kontinuerlig finansiering för kursplanering. Gällande lägren bidrar det strama ekonomiska läget i kommunerna till att det har blivit allt svårare att få finansiering. Flera deltagare har meddelat att de inte kan delta på grund av höga deltagaravgifter. För att kunna sänka lägerdygnsavgifterna för deltagarna, kommer förbundet att under 2018 göra en större insats för att samla in medel till lägren. STEA är fortfarande förbundets största finansieringskälla; cirka hälften av förbundets medel kommer från STEA. Förbundet har anhållit om ett nytt, treårigt STEA-projekt för att stärka stödet till svenskspråkiga familjer som har barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Inom projektet erbjuds kurser och seminarier till föräldrar, syskon och barn med intellektuell funktionsnedsättning. 2. SAMARBETE FÖRBUND FÖRENING Förbundet upprätthåller en kontinuerlig kontakt med föreningarna gällande stöd, verksamhet och påverkansarbete i regionerna. Förbundet och föreningarna informerar varandra om aktuell verksamhet, och föreningarna kan få praktiska råd beträffande medlemsregister och webbplatsuppdatering. Målet för 2018 är att fortsätta ge DUV-föreningarna stöd gällande ekonomiförvaltning och bidragsansökningar. Föreningarna uppmuntras till nya sätt att nå våra målgrupper. De nya 2

6 familjestödjarna kan tillsammans med föreningsaktiva utveckla kontakten till nya familjer i regionerna. Förbundet arrangerar i samarbete med föreningarna program kring Temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning, som infaller Förbundets koordinatorer besöker föreningarna enligt behov och främjar samarbetet föreningar emellan. I början av februari 2018 ordnas DUV-dagar, under vilka föreningarna har möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Förbundet kommer att fortsätta med sitt månadsbrev till föreningsaktiva. I månadsbrevet presenteras de viktigaste nyheterna. FDUV har en deltidsanställd föreningskoordinator i Vasa som samarbetar med föreningarna i Österbotten samt en fritidskoordinator i Helsingfors som samarbetar med föreningarna i södra Finland. Förbundet understöder de flesta föreningar med ett verksamhetsbidrag. 3. FRITIDSAKTIVITETER OCH KULTURTJÄNSTER 3.1 Lägerverksamhet Lägerverksamheten är en av FDUV:s kärnverksamheter. Syftet med lägren för personer med intellektuell funktionsnedsättning är att erbjuda verksamhet enligt vars och ens individuella behov. För en del innebär lägren meningsfulla aktiviteter, gemenskap, kontakt med gamla vänner samt vila och avkoppling. För andra kan lägren innebära träning i att vara borta hemifrån, nya kontakter och upplevelser samt avlastning för föräldrar. Lägren har en stor social betydelse för deltagarna och ger dem en möjlighet till sociala kontakter i en avslappnad atmosfär. Lägerverksamheten finansieras med deltagaravgifter och kommunala bidrag som deltagarna själva anhåller om från sin egen kommun. Därtill finansieras lägren med bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne samt med bidrag från andra stiftelser och fonder. FDUV har under flera års tid varit tvunget att minska på antalet sommarläger på grund av minskande kommunfinansiering samt ökade kostnader för transport, kost och logi. Deltagaravgifterna för deltagarna har höjts, vilket har lett till att flera varit tvungna att avstå från lägren på grund av ekonomiska orsaker. Särskilt drabbade är vuxenlägren, eftersom förbundet inte har tillräcklig finansiering för dem. Under senare år har behovet av läger- och semesterservice för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning ändå ökat och trenden är fortgående. Under 2018 sänks deltagaravgiften för alla lägerdeltagare och en finansieringsplan görs upp för att trygga verksamheten på lång sikt. Avsikten är att förhindra att lägerdeltagare uteblir på grund av att deltagaravgiften är för hög. Deltagarna erbjuds möjlighet att ansöka om bidrag för lägerdeltagandet. År 2018 ordnar FDUV läger för barn, tonåringar, ungdomar, vuxna och äldre med intellektuell funktionsnedsättning. Av dessa är en del läger specifikt riktade till personer 3

7 med stort hjälpbehov. På dessa läger är takten på programmet lite långsammare och aktiviteterna på lägret består av bland annat sinnesstimulering, avslappning och simning. Det är också möjligt att delta enbart dagtid i lägren. FDUV ordnar också läger i samarbete med olika aktörer i Svenskfinland. Ett läger om militärliv arrangeras för unga och vuxna på Nylands brigad i Dragsvik i samarbete med Försvarsutbildningsföreningen. Ett scoutläger för unga vuxna arrangeras i samarbete med Finlands Svenska Scouter rf och Stiftelsen Bensow. I södra Finland ordnas ett sommarläger för barn med autismspektrumstörning i samarbete med Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening och under sommaren fortsätter samarbetet med Lärkkulla Folkakademi genom ett gemensamt bandläger. FDUV ordnar också temaläger utanför sommarperioden. Sportlovsläger ordnas för barn och unga både i södra Finland och i Österbotten. I södra Finland ordnas ett veckoslutsläger för barn med särskilda behov och deras syskon i samarbete med Folkhälsan. Lägren ordnas på olika lägergårdar runt om i Svenskfinland och förbundet strävar efter att få en jämn geografisk spridning av lägren. Längden på sommarlägren varierar mellan 4 och 6 dagar beroende på tema och målgrupp. Deltagarantalet på lägren varierar mellan 5 och 18 deltagare. Antalet lägerdeltagare i södra Finland förväntas uppgå till cirka 170 deltagare och i Österbotten till cirka 120 deltagare. Antalet ledare som anställs för lägren beräknas uppgå till cirka 120 i södra Finland respektive 95 i Österbotten. 3.2 Fritidsverksamhet Fritidsverksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning arrangeras av de lokala DUV-föreningarna. Fritidsverksamheten har en central betydelse för många personer med intellektuell funktionsnedsättning, och kan inte ersättas helt med integrerad verksamhet. Föreningarna samarbetar med kommunerna (arbetar- och medborgarinstitut, ungdoms- och idrottsnämnder m.fl.), församlingar och föreningar. Samtidigt försöker vi påverka dem som ordnar fritidsverksamhet i kommunerna att anpassa sin verksamhet så att den också är lämpad för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dansverksamheten VI KAN fortsätter med kurser för folkdansare och arrangeras i samarbete med Finlands Svenska Folkdansring rf. Kurser arrangeras både i södra Finland och i Österbotten, och finansieras med fondmedel. Förbundet erbjuder föreningarna fritidsledarträffar i första hjälpen, i sakligt bemötande och i vad det är bra att tänka på då kurser för personer med intellektuell funktionsnedsättning ordnas. Antalet personer med intellektuell funktionsnedsättning som under 2018 erbjuds någon form av organiserad fritidsverksamhet uppskattas till cirka 550. För föreningarnas fritidsledare och andra föreningsaktiva arrangeras, i samarbete med VAU, en utbildningshelg med temat tillgänglig idrott. Förbundet stöder DUV-föreningarna ekonomiskt med ett fritidsbidrag och deltar gärna också praktiskt i planeringen av fritidsverksamheten. 4

8 4. STÖD TILL FAMILJEN Inom de närmaste åren sker stora förändringar inom social- och hälsovården, då landskapen tar över vårdtjänsterna och barn- och familjetjänsterna omorganiseras i enlighet med spetsprojektet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE). Tjänsterna för svenskspråkiga familjer med barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning kommer att splittras i olika landskap och därför krävs mer koordinering av tjänster. Förbundet har anhållit om ett nytt, treårigt STEA-projekt för att stärka stödet till svenskspråkiga familjer som har barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Att få ett barn med särskilda behov anstränger familjen och ställer hela familjen i en särskild position jämfört med andra familjer som inte har barn med funktionsnedsättning. Familjerna behöver kamratstöd, information om tjänster samt samhälleligt stöd. Förbundet vill genom detta projekt kartlägga, koordinera och planera stödet till familjen på ett mer tydligt och långsiktigt sätt. Inom projektet erbjuds kurser och seminarier till föräldrar, syskon och barn samt ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. 4.1 Kurser och seminarier En stor del av förbundets kurs- och seminarieverksamhet sker inom STEA-finansierad projekt- och annan riktad verksamhet (dessa finns nämnda på andra ställen i verksamhetsplanen). Utöver dem arrangerar vi olika kurser, föreläsningar och evenemang med fondmedel. Under året arrangeras träffar för både mammor och pappor. Flera föreläsningar för anhöriga ordnas kring temat att ta hand om sig själv för att få styrka i vardagen. I oktober ordnas en rekreationshelg för anhöriga till barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning i södra Finland. Rekreationshelgen ordnas i samarbete med Folkhälsan. Under hösten ordnas en dansgala i Österbotten. Under funktionshinderveckan (1 7.12) ordnas träffar för seniorföräldrar på olika orter i södra Finland. Träffarna riktar sig till anhöriga till äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och närståendevårdare. Syftet är att erbjuda en möjlighet att mötas och ta del av kamratstöd. Förbundet ordnar två familjekurser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer. Den ena kursen ordnas i södra Finland och den andra i Österbotten. Under helgen ordnas såväl gemensamma som separata program för de tre målgrupperna: barn med intellektuell funktionsnedsättning, syskon samt föräldrar. På familjekurserna får föräldrarna ta del av föreläsningar och information samt kamratstöd och rekreation. För barn med funktionsnedsättning och deras syskon fungerar kurserna som ett ställe att träffa nya och gamla kompisar på. Barnen med funktionsnedsättning får ta del av anpassade aktiviteter och för syskonen erbjuds kamratstöd och lek. En aktivitetsdag ordnas i 5

9 Österbotten i samband med Downs syndrom-dagen Under aktivitetsdagen kommer Downs syndrom att uppmärksammas. I samarbete med Svenska semesterförbundet i Finland rf ordnas en familjesemestervecka under sommaren. Semesterveckan ordnas för att familjer med barn med funktionsnedsättning ska få ta del av olika anpassade programutbud under avslappnade former. Semesterveckan finansieras av Svenska semesterförbundet i Finland rf. FDUV anställer hjälpledare till kursen. Kurserna finansieras med deltagaravgifter, medel från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och fonder. 4.2 Boendeverksamhet Målet med boendeverksamheten är att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning och med andra inlärnings- eller kommunikationssvårigheter samt deras anhöriga i planeringen av framtiden och en förestående flytt. Målgruppen är personer i olika åldrar och i olika livsskeden som behöver stöd för att planera de följande stegen i det vuxna livet. Verksamheten startade efter ett femårigt projekt i april 2017 och finansieras av STEA. För att uppnå målet finns tre kärnområden under Det första kärnområdet är det direkta stödet till familjer och brukare att komma igång med flyttningsförberedelsen i samråd med kommunens socialarbetare. Vi ordnar flyttningsförberedelse både i grupp och som individuellt stöd. Föreningen Steg för Steg kommer att involveras i verksamheten. Vi erbjuder också personal inom boendeservice utbildning i flyttningsförberedelse och personcentrerad planering. Utbildning ges även till serviceproducenter och övriga som har behov. Ett material som stöder brukare, anhöriga och personal i flyttprocessen utvecklas under Det andra kärnområdet handlar om att stärka brukarperspektivet inom boendeverksamheten genom att skapa separata regionala referensgrupper där personer med intellektuell funktionsnedsättning och anhöriga blir hörda. Referensgrupperna bestående av personer med intellektuell funktionsnedsättning fokuserar på arbetssätt inom boende som stödjer delaktighet. Referensgruppen med anhöriga och professionella fokuserar på utveckling av boendetjänsterna i regionen och stärkande av brukarperspektiv i planeringen av boende. Under året ordnar vi diskussionsforum kring boende i såväl södra Finland som i Österbotten. Det tredje kärnområdet handlar om att påverka beslutsfattare i närsamhället att utveckla nya former av boendetjänster. Detta kommer att ske under året genom ett seminarium i maj med fokus på delaktighetsmodellen, personlig budgetering och nytänkande inom boendeverksamhet. Genom att arbeta utgående från personcentrerad planering inspireras brukare, familj och kommun till individuella lösningar. Vi gör också studiebesök till olika boendealternativ tillsammans med beslutsfattare och andra intressenter. Samarbetet med andra aktörer, både nationellt och i Svenskfinland, utvecklas kontinuerligt. Under 2018 uppgör vi i samarbete med Aspa-stiftelsen en långsiktig plan för hur vi kan garantera kontinuitet, utveckling och kvalitet inom verksamheten för 6

10 boendeutvärdering (på finska vertaisarviointi) på svenska i Finland. Ett gemensamt seminarium ordnas med Valvira i enlighet med tillsynsprogrammet om självbestämmande inom boendeverksamhet. FDUV ingår också som samarbetspart i Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA:s och Kehitysvammaliittos projekt #påhemvägen, som handlar om att utveckla boendeformer för unga vuxna enligt modellen Boende mitt i vardagen. Inom ramen för projektet stöder FDUV svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i åldern som är på väg att flytta till ett eget hem. Samarbetet började hösten 2017 i Pargas och fortsätter i andra finlandssvenska kommuner om intresse finns. I samarbete med Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) ordnas ett svenskspråkigt seminarium om implementeringen av kvalitetskriterierna för boende och service. Beträffande boendeverksamheten är två personer anställda, en för Österbotten och en för södra Finland. 4.3 Familjestödjare Under åren har FDUV administrerat ett projekt kring att utbilda familjestödjare. Familjestödjarna är själva anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning och stöder inom ramen för sitt uppdrag familjer som har barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning genom kamratstöd och råd. Kontakt med en familjestödjare kan vara särskilt värdefullt för nyblivna föräldrar. Familjestödjarna kan också hjälpa med information i livets brytningsskeden och vid större förändringar, exempelvis vid val av skola, korttidsvård eller flytt till ett eget hem. Under projekttiden har sammanlagt 20 frivilliga familjestödjare från 11 DUV-föreningar haft möjlighet att delta i en avgiftsfri familjestödjarutbildning. Därtill har FDUV återupptagit kontakten med tidigare familjestödjare och upprätthåller därmed idag ett nätverk av 31 familjestödjare runtom i Svenskfinland. Familjestödjarna utför sitt uppdrag på frivillig basis och rapporterar regelbundet till förbundet om uppdragens omfattning. Förbundet stöder i fortsättningen familjestödjarna genom att ordna fortbildning och rekreation. Projektet avslutas officiellt Med överförda projektmedel ordnas under år 2018 ytterligare en familjestödjarutbildning för alla 31 familjestödjare i Tammerfors och tre regionala uppföljningsträffar i Österbotten, i Nyland och på Åland. Temat för uppföljningsträffarna är handledning kring familjestödsarbetet och enskilda uppdrag samt rapportering och fortsatt marknadsföring. Under 2018 integreras verksamheten i FDUV:s övriga stöd till familjen och samtidigt görs slutrapporteringen för projektet. Projektet finansieras av STEA. 4.4 Mer än ord Projektet Mer än ord besked om funktionsnedsättning pågår under åren och finansieras av STEA. Projektet fokuserar på de anhörigas rätt till ett sakligt bemötande, adekvat stöd och relevant information då de får besked om att deras barn har, eller kan 7

11 tänkas ha en funktionsnedsättning. Inom projektet har vi samlat in information om hur de anhöriga önskar att besked om funktionsnedsättning ges. Föräldrarnas önskemål speglas mot sakkunnigas åsikter. Den insamlade kunskapen kommer under år 2018, projektets sista år, att spridas till professionella och nya anhöriga. År 2018 kommer vi att organisera pilotutbildningar för professionella på sjukhus och på barnrådgivningar, i daghem och i skolor. En del utbildningar arrangeras i samarbete med Folkhälsan. Våra målgrupper är läkare, barnmorskor, hälsovårdare, socialarbetare, barnträdgårdslärare och lärare. Föräldrarnas önskemål utgör stommen för utbildningarna. Kärnbudskapen förs fram i form av videoklipp baserade på intervjuer med föräldrar i olika regioner. Till utbildningarna inbjuds anhöriga som erfarenhetstalare. I slutet av året arrangerar vi ett öppet slutseminarium med inbjudna föreläsare. I början av året lanseras vår webbplats för anhöriga och professionella. Webbplatsen kompletteras med material under årets lopp. Webbplatsen innehåller text, video och audio. På webbplatsen kan anhöriga som nyss fått besked hitta erfarna föräldrars bästa tips, känna igen sig, hitta en gemenskap och få stöd eller utvald information. Professionella får ta del av föräldrars önskemål och får därtill en grov översikt av utbudet av tjänster och stöd för anhöriga som talar svenska. En reklamvideo görs för webbplatsen. De fem regionala föräldrareferensgrupperna, samt pilotreferensgruppen, träffas två gånger under året. Föräldrarna bidrar under arbetets gång med synpunkter på webbplatsen, videoklippen och innehållet i utbildningarna. Arbetet i grupperna avslutas med en inbjudan till projektets öppna seminarium. Då möts referensgruppsföräldrarna från olika regioner för första gången och avtackas samtidigt för sin stora insats. Projektets elektroniska nyhetsbrev till professionella skickas ut 3 4 gånger under Vi gör två större marknadsföringsinsatser: under våren då webbplatsen öppnar och under hösten inför slutseminariet. Information om webbplatsen och de öppna utbildningarna sprids i första hand över nätet. Då utnyttjas FDUV:s webbplats, sociala kanaler och nätverk samt projektets aktiva Facebook-grupp. Våra samarbetspartners sprider information till sina nätverk. Nyckelpersoner för att sprida information är projektets kontaktnätverk av professionella som arbetar inom området; personer vi har intervjuat eller samarbetat med och som i sin tur möter anhöriga på olika håll i Svenskfinland. Därtill produceras tryckta reklamblad som sprids i olika regioner i Svenskfinland. I projektet ingår endast pilotutbildningar och materialproduktion. Under 2018 gör vi upp en plan över hur webbplatsen kan leva kvar och utbildningarna av professionella kan fortsätta efter att projektet avslutas. Det vore viktigt att de utbildningsmodeller vi piloterat fotsätter att användas och når ut till många professionella. Därtill har vi byggt upp en viktig informationskälla för föräldrar, vår webbplats, som bör uppdateras och vidareutvecklas för att den ska fortsätta att vara relevant för nya föräldrar och professionella. Projektpersonalen består av en heltidsanställd projektledare och en projektkoordinator som arbetar 80 procent. Därtill anlitas experter inom området som föreläsare på utbildningarna. Projektets samarbetspartners är Folkhälsan Välfärd Ab, Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Autism- och Aspergerförbundet, Kårkulla samkommun och Svensk- Finlands barnmorskeförening rf. 8

12 5. LÄRUM 5.1 Pedagogisk utveckling Lärum utvecklar och erbjuder verktyg för anpassade inlärningsmiljöer, till exempel i specialundervisningen eller på boenden. Lärum stöder och handleder lärare och andra som arbetar med personer som behöver anpassade inlärningsmiljöer samt sprider kunskap om särskilda behov i inlärningen. Till Lärums målgrupper hör yrkesgrupper som arbetar med personer som behöver anpassade inlärningsmiljöer samt personer med intellektuell funktionsnedsättning, elever inom specialundervisningen och deras anhöriga. Även seniorer, invandrare och personer med olika funktionsnedsättningar har nytta av Lärums tjänster. Lärum samarbetar aktivt med Folkhälsans Datatek kring alternativ- och kompletterande kommunikation (AKK) och med Kårkulla samkommun kring IKT-stödpersonsverksamheten. Lärum samarbetar även med Valteri, Skilla, Datero, Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Utbildningsstyrelsen samt Papunet och Oppimateriaalikeskus Opike vid KVL. Lärums verksamhet finansieras i huvudsak av STEA och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Även Svenska kulturfonden och Svensk-Österbottniska samfundet har finansierat delar av verksamheten. Lärums pedagoger fortbildar sig kontinuerligt och under 2018 kommer pedagogerna att delta i fortbildning kring AKK i Sverige. Dessutom deltar personalen i olika kurser och seminarier under året. 5.2 Material Lärum producerar, utvecklar och förmedlar specialpedagogiska läromedel och material i Svenskfinland. Under 2018 publiceras de återstående delarna av Solklart omgivningslära och ytterligare tre delar av läromedlet i finska digitalt. Ett digitalt läromedel i samhällslära planeras och påbörjas. Två böcker om matematik i vardagen påbörjas. Temat för de två böckerna är tid och pengar. Ett digitalt material i kemi och fysik för elever i specialundervisningen i årskurs 7 9 påbörjas. Produktionen av taktila böcker med symbolstöd inleds i samarbete med Folkhälsan. Lärum arbetar även för att främja digital delaktighet och kommunikation för personer i behov av stöd i inlärningen, bland annat genom att producera och utveckla lättläst material om IKT. Lärum kommer att grunda en referensgrupp för materialproduktion och kartläggning av behov hos målgruppen. Under 2018 publiceras även nyheter med bildstöd i samarbete med LL- Center och Papunet. 9

13 Den digitala materialbanken, som lanserades 2016, uppdateras kontinuerligt. Materialet växer ständigt och är indelat i temahelheter enligt den fastställda läroplanen. Detta för att underlätta implementeringen av läroplanen i specialundervisningen. I materialbanken publicerar Lärum även eget material. I Lärums utställningar i Vasa och Helsingfors har målgruppen möjlighet att pröva på verktyg och bekanta sig med det material som Lärum producerar och förmedlar. Lärum-förlaget, som ägs av FDUV, ger ut specialpedagogiska läromedel och specialpedagogiskt material samt lättläst fack- och skönlitteratur. Utvalda produkter från Sverige förmedlas via Lärum-förlaget till de finlandssvenska skolorna. I samarbete med LL-Center ges den tredje muminboken Trollkarlens hatt av Tove Jansson ut i lättläst bearbetning. Behovet av finlandssvensk lättläst skönlitteratur kommer att utredas under året. Bolaget köper in försäljnings- och distributionstjänster av FDUV, och har därmed ingen egen personal. Det finns heller inte i planerna att anställa personal. 5.3 Handledning Lärum erbjuder handledningstjänster i anknytning till de material som produceras och förmedlas. Handledningens innehåll och utformning varierar enligt det behov som finns. Under 2018 fortsätter Lärums pedagoger att handleda genom personliga möten, e-post eller telefonkontakt. De frågor och ärenden som når oss ger oss information om specialpedagogiska behov på fältet. Det populära konceptet Låna Lärum Lådan fortsätter Lärum lånar ut material enligt önskemål, och tack vare denna tjänst kan lärare och annan personal i lugn och ro bekanta sig med materialet på sin arbetsplats. Under 2018 räknar vi med att nå 30 instanser via Låna Lärum Lådan-konceptet, främst skolor och enheter för daglig verksamhet. År 2018 ordnas, i samarbete med Kårkulla samkommun, kurser för IKT-stödpersoner i Helsingfors och Åbo. Lärum erbjuder även handledning i IKT i anpassade inlärningsmiljöer och ordnar workshoppar om material samt föreläsningar och fortbildningar om hur skolan kan möta och hjälpa elever som är i behov av stöd i inlärningen. 5.4 Information Lärum är en aktiv aktör på relevanta forum och evenemang. Under 2018 deltar Lärum bland annat i Educa-mässan, AKK-mässan, Läromedelsrundan och Elevvårdsdagarna. Dessutom deltar Lärum som utställare på kurser, seminarier och mässor. Lärum strävar också efter att vara närvarande på forum där nya lösningar för anpassade inlärningsmiljöer presenteras. På dessa evenemang har vi också möjlighet att nå och möta lärare och 10

14 skolpersonal. Det är mycket värdefullt för Lärum, eftersom vi då får in spontana frågor och önskemål samt information om behov. Lärums kampanj för synlighet fortsätter och pågår under hela året. Vi besöker skolor och effektiverar den digitala informationen. Målet är att nå dem som behöver Lärum. 6. LL-CENTER lättläst och läsombud LL-Center producerar och främjar lättläst material på svenska i Finland och främjar läsning inom omsorgen genom läsombudsverksamheten. LL-Centers uppgift är att göra nyheter, information och litteratur tillgängliga för personer som har svårt att läsa vanliga texter eller svårt att läsa själva. Vår verksamhet består av tre helheter: 1) den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet, 2) läsombudsverksamhet och 3) textbearbetning, rådgivning och information om lättläst. Till målgrupperna hör bland annat personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism, minnessjukdomar, afasi, olika inlärningssvårigheter eller dyslexi och personer som inte ännu kan språket och behöver lättläst under en övergångsperiod. Målgrupper är också yrkesfolk, frivilliga och anhöriga som arbetar med eller stöder dessa personer, liksom myndigheter och andra instanser som behöver tjänster och rådgivning för att producera lättläst information. LL-Center samarbetar aktivt med finska Selkokeskus och har delvis samma uppgifter, men på svenska. Vi deltar i samarbetsorganet Delegationen för lättläst (Selkokielen neuvottelukunta) och följer också aktivt med lättläst i Sverige, både vad gäller språkutveckling, materialproduktion och läsombudsverksamhet. LL-Centers verksamhet finansieras huvudsakligen av STEA, men verksamheten stöds också av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och andra finlandssvenska fonder. 6.1 LL-Bladet LL-Center ger ut nyhetstidningen LL-Bladet i samarbete med Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto. Tidningen kommer ut på finska med namnet Selkosanomat. Tidningarna har en gemensam redaktion och den svenska redaktören är anställd vid FDUV:s LL-Center. LL-Bladet informerar om det som händer i samhället på ett lättfattligt sätt. Språket är enklare än i vanliga tidningar, bakgrundskunskap tas inte för given, layouten är tydligare och bilderna stöder texten. LL-Bladets mål är att öka läsarnas förmåga att påverka sitt eget liv och vara delaktiga i samhället. Tidningen riktar sig förutom till personer med intellektuell funktionsnedsättning och andra funktionsnedsättningar även till invandrare, äldre, språkstuderande och skolelever. 11

15 Tidningen utkommer i pappersversion varannan vecka, förutom en längre paus på sommaren och kring julen. År 2018 kommer LL-Bladet att utkomma med 20 tryckta nummer. Tidningen utkommer också som webbversion på adressen På webben publiceras kontinuerligt färska nyheter även mellan den tryckta tidningens utgivningsdagar. För webbversionen finns ljudstöd. Under året kommer ett urval av LL- Bladets nyheter att användas som material för de nyheter med bildstöd som Lärum planerar att producera. LL-Bladets redaktör kommer att träffa läsare 2 3 gånger under året för att samla respons på tidningens texter. 6.2 Läsombud och frivilliga högläsare LL-Centers läsombudsverksamhet sprider läsning inom special- och äldreomsorgen genom att utbilda personal och frivilliga högläsare. Syftet är att göra högläsning till en regelbunden del av vardagen på boenden och dagliga verksamheter, så att personer som på grund av intellektuell funktionsnedsättning, minnessjukdom eller mycket hög ålder har svårt att läsa själva, ska få tillgång till litteratur, nyheter och information. Regelbunden högläsning i omsorgen ger bland annat innehåll och stimulans i vardagen, bättre kontakt mellan personal och klienter, stunder av lugn och ro och ökad delaktighet. Läsombudsverksamheten är också en effektiv kanal för att nå ut med lättläst material till dem som behöver det. Läsombud är personal som har högläsning och annan hjälp med läsningen som en av sina arbetsuppgifter. Frivilliga högläsare är volontärer som besöker ett boende eller en dagverksamhet till exempel en gång i veckan. År 2018 ordnar vi två grundkurser för nya läsombud och en för nya frivilliga högläsare. Utbildningen sker dels i LL-Centers egen regi, dels med hjälp av utomstående kursledare som fått utbildning av LL-Center. En viktig del av arbetet består av information till chefer som ansvarar för att läsning införs i verksamheten. Utöver grundkurserna ordnas fortbildning och träffar för tidigare utbildade läsombud och högläsare, för att säkerställa att verksamheten inte dör ut. Målet är att ordna fyra fortbildningar eller inspirationsträffar år 2018, både i egen regi och i samarbete med andra, till exempel lokala bibliotek. År 2018 kommer vi i samarbete med Kårkulla samkommun att ordna en pilotutbildning av så kallade brukarläsombud, det vill säga brukare som kan och vill hjälpa andra brukare med till exempel högläsning, boktips och biblioteksbesök. Kårkulla och Folkhälsan är de viktigaste samarbetspartnerna för vår läsombudsverksamhet. 6.3 Textbearbetning, rådgivning och information om lättläst Till LL-Centers uppdrag hör att i samarbete med Selkokeskus granska svenskspråkiga texter som någon anhåller om att få märka med symbolen för lättläst. I granskningsarbetet ingår även rådgivning. LL-Center erbjuder också, mot betalning, översättningar av finska lättlästa texter till svenska och bearbetningar av texter till lättläst svenska. Uppdragsgivare är ofta myndigheter eller andra statliga och kommunala instanser som vill informera lättfattligt på båda inhemska språken. Efterfrågan på de här arbetena har ökat kraftigt under de senaste åren, och Selkokeskus beräknar att ökningen kommer att fortsätta. Det innebär sannolikt 12

16 att LL-Center också får fler översättningsarbeten. År 2018 beräknas gransknings-, översättnings- och bearbetningsarbetena uppgå till stycken. Bland annat presidentvalet i januari och landskapsvalet, som eventuellt ordnas i oktober, kommer att innebära en ökad efterfrågan på våra tjänster. LL-Center erbjuder också kurser i att skriva lättläst. År 2018 planerar vi att hålla fyra skrivkurser. Till vårt uppdrag hör också att sprida information och kunskap om lättläst material till de olika målgrupperna. Det sker genom föreläsningar, besök, utställningar, nyhetsbrev, på webben och i sociala medier. År 2018 ligger fokus på att utveckla vår nya webbplats. Vi sprider också information genom samarbete och kontakter till aktörer som jobbar med målgrupperna för lättläst. Samarbete med special- och äldreomsorgen sker främst genom läsombudsverksamheten (se ovan), lättläst material till invandrare sprids genom kontakter till lärare och andra som jobbar med integration av invandrare på svenska och lättläst för barn och unga sprids genom kontakter till lärare, föräldrar, bibliotek och andra som jobbar med de här grupperna. 7. INFORMATION OCH PUBLIKATION Förbundets ställning som påverkansorganisation kräver en målmedveten informationsspridning och profilering via olika kommunikationskanaler, såsom direkt kommunikation med målgrupperna, webbplatser, sociala medier och nyhetsmedier. Det är viktigt att definiera de olika målgrupperna och anpassa kommunikationen enligt dem. Under 2018 kommer förbundet att göra en kommunikationsstrategi och fortsätta strukturera upp kommunikationen mellan de olika verksamheterna. Förbundets många kanaler förutsätter att allt fler producerar relevant material, texter och bilder till webbplatsen, sociala medier och tryckta publikationer. Samtidigt är det viktigt med en enhetlig visuell profil och tydlig ansvarsfördelning. På årsbasis gör de olika verksamheterna kommunikationsplaner som innehåller de viktigaste åtgärderna under året och vem som har ansvar för att utföra dem. Ett eventuellt namnbyte medför ett behov att uppdatera en del av förbundets PR-material. Gula Pressen är förbundets interna språkrör och det informationsverktyg som förmedlar viktig information till alla DUV-medlemmar. Gula Pressen utkommer fyra gånger under 2018 med en upplaga på exemplar. Ombrytningen av tidningen har outsourcats och tidningens utformning uppdateras i samarbete med ombrytaren. Även ett byte av namn på tidningen är aktuellt. Viktig information förmedlas också via månadsbrevet direkt till föreningarna. Förbundets webbplats med sin nyhetsproduktion, Facebook-sidan med bilder, texter och länkar samt Twitter-kanalen med korta nyheter och kommentarer är huvudsakliga kanaler för webbkommunikationen. Den nya responsiva webbplatsen behöver fortsättningsvis utvecklas och under år 2018 satsar vi särskilt på att bygga upp de lättlästa sidorna. DUV- 13

17 föreningarna har tillgång till en likadan mobil responsiv sidmall och får stöd av informatören i att ta i bruk den nya sidmallen. FDUV:s specialbibliotek innehåller förutom mångsidig facklitteratur och LL-litteratur även ett varierande urval av bland annat filmer på DVD och VHS, rapporter, avhandlingar och nordiska facktidskrifter. Nyanskaffningen av facklitteratur under de senaste åren har medfört ett ökat antal nya låntagare och tack vare detta en ökad utlåning. Under 2017 fortsätter marknadsföringen av specialbiblioteket och dess tjänster till de viktigaste målgrupperna. Under 2017 ligger fokus fortsättningsvis på facklitteratur, men andelen lättläst litteratur ökar. 8. UTVECKLINGSSAMARBETE FDUV: samarbete med KAIH fortsätter under perioden Projektet är en fortsättning på tidigare utvecklingssamarbete och riktar sig till anhöriga och personer med intellektuell funktionsnedsättning i föräldraföreningen KAIH, Kenya Association of the Intellectually Handicapped i Kenya. Utvecklingssamarbetets finansieringsbeslut görs ett år i taget. FDUV och systerorganisationerna i Samverkan inom funktionshinder har ansökt om att projekten får samma bidragsnivå som innan de stora nedskärningarna år Bidragsnivån avgörs av statsrådet i början på år KAIH har cirka medlemmar, delade på drygt 130 föräldragrupper och fem brukargrupper i tolv distrikt i Kenya. KAIH är aktiv i flera samarbetsnätverk i Kenya och deltar till exempel i uppföljningen av hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning beaktas i Kenya. Under år 2018 anlitas KAIH av organisationen Solidaritet som är verksam i Kenya gällande förebyggande av våld mot kvinnor. KAIH fungerar som expert i frågor som gäller kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras rätt till integritet. Målet med projektet är att personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska öka sina möjligheter att påverka sin närmiljö och bli delaktiga i närsamhället. Projektet finansieras med medel från utrikesministeriet som koordineras av Samverkan inom funktionshinder, samarbetsföreningen för handikapporganisationer med utvecklingssamarbete. FDUV:s verksamhetsledare är medlem i föreningens styrelse och förbundet är också representerat i föreningens styrgrupp. En projektkoordinator arbetar deltid med projektet. FDUV ger KAIH handledning, hjälper till att skapa nya kontakter till andra möjliga samarbetspartner och följer upp projektets ekonomi och resultat. FDUV deltar även i ett utvecklingsprojekt som Kehitysvammaliitto administrerar. Projektet stöder unga vuxna i Zanzibar. I projektet erbjuds 20 unga personer med intellektuell funktionsnedsättning yrkesutbildning så att de får en möjlighet till arbete och uppehälle. Projektet är ett samarbete med Kehitysvammaisten tukiliitto, Kehitysvammaliitto och FDUV. FDUV:s roll i projektet är främst att vara med och planera innehållet genom att delta i projektets referensgrupp. 14

18 9. NORDISKT SAMARBETE FDUV samarbetar med sina systerorganisationer i Norden genom sitt medlemskap i Nordiska Samarbetsrådet (NSR). Inom Samarbetsrådet fokuserar man på medborgarverksamhet och aktuella samhällsfrågor samt följer upp hur rättigheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning förverkligas och utvecklas i de nordiska länderna. År 2018 deltar FDUV i Nordiska samarbetsrådets vårmöte. 10. INTERNATIONELLT SAMARBETE FDUV är medlem i både Inclusion International och Inclusion Europe båda är organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. FDUV har delat medlemskap med Kehitysvammaisten Tukiliitto. Inclusion Europe arrangerar årligen ett möte i Europa kring aktuella teman och därtill ett möte som riktar sig till organisationernas verksamhetsledare. 11. FÖRENINGEN STEG FÖR STEGS VERKSAMHET Steg för Steg, intresseföreningen för och med personer med intellektuell funktionsnedsättning, arbetar för att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning förutsättningar att höras och synas i samhället, delge sina åsikter och vara med och påverka. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är centrala aktörer i organiseringen av verksamheten och är aktivt med om alla beslut som fattas i föreningen. De centrala delarna i vår verksamhet under det kommande året är erfarenhetstalarverksamheten, den lokala verksamheten och engagemanget bland medlemmarna när det gäller att planera och utveckla föreningens verksamhet. År 2018 inleder vår nya styrelse sitt arbete för perioden och samtidigt antar vi vårt första målprogram (för åren ). Det centrala under 2018 är att sprida information om erfarenhetstalarna och deras möjlighet att påverka i samhället. Steg för Steg har fjorton erfarenhetstalare från olika orter i Svenskfinland. Erfarenhetstalarna berättar om sina egna erfarenheter och anlitas som experter i frågor som berör t.ex. arbete, boende och fritid för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns ett stort intresse för och behov av erfarenhetstalare bland t.ex. skolor och utbildningsenheter. År 2018 breddar och intensifierar vi vår marknadsföring av erfarenhetstalarna och riktar oss till nya beställare såsom politiska partier, föreningar, kommunala nämnder och till med offentliga evenemang som marknader och torg. Målsättningen är att erfarenhetstalarna under året får fler och varierande uppdrag. Vi fortsätter vidareutbilda våra erfarenhetstalare och 15

19 deras handledare under kommande verksamhetsår. Det finns efterfrågan på erfarenhetstalare som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), och därför kommer vi att kontakta nya erfarenhetstalare för att påbörja en utbildning för personer som använder AKK. Under 2018 fortsätter vi med att arbeta mer lokalt genom att ordna diskussionskvällar i samarbete med FDUV och lokala DUV-föreningar. Temat på diskussionskvällarna är självbestämmande ur olika synvinklar. Målsättningen är att vi under de kommande åren kan starta lokala grupper eller Steg för Steg-kaféer med regelbunden verksamhet vid boenden eller i kommuner runt om i Svenskfinland. Under 2017 startade den första lokala gruppen som träffas regelbundet en gång i månaden i Helsingfors. Steg för Steg arbetar för ett ökat påverkansarbete och deltar aktivt i samhällsdebatten genom att skriva insändare, uttalanden och pressmeddelanden om frågor som berör våra medlemmar. Samarbete med andra organisationer är en viktig kanal för påverkan när det gäller ärenden som berör personer med intellektuell funktionsnedsättning, och vi har representanter i olika arbetsgrupper både nationellt och internationellt. Föreningen ökar sin kontakt med politiker och beslutsfattare under det kommande året och ordnar mer synliga landsomfattande kampanjer kring teman som medlemmarna anser vara viktiga. Steg för Steg genomför även övrig verksamhet i form av jippon och andra evenemang finansierade av finlandssvenska stiftelser och fonder. 12. MEDLEMSKAP FDUV är medlem i följande organisationer: Aspa-stiftelsen Centralförbundet för barnskydd Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) Disabled Peoples International (DPI) FSKC Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området Handikappforum Vammaisfoorumi Inclusion Europe Inclusion International Kehitysvammaliitto Förbundet Utvecklingshämning Nordiska Samarbetsrådet för Utvecklingshämmade (NSR) STEA (tidigare Penningautomatföreningen RAY) SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Samverkan inom funktionshinder (tidigare Fidida) Servicecentrum för Biståndssamarbete (KePa) SOSTE Finlands social och hälsa rf Svenska Studieförbundet VATES-stiftelsen 16