Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2007 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

2

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Försättsblad 1. Verksamheten Läger och avlastning 3 3. Anpassningsträning och fritidsverksamhet 4 4. Idrott och Motion 4 5. Rådgivning 5 6. Information och Publikation 5 7. Kurser 5 8. LÄRUM 6 9. Sensoteksverksamhet ABC läs- och skrivutvecklingsprojektet Försöks- och utvecklingsverksamhet EU-projekt och speciella insatser LL- center Organisationsverksamhet Samarbete med andra organisationer Nordisk verksamhet Internationell verksamhet 15 Specifikationer Resultaträkning Balansräkning

4 FÖRBUNDET DE UTVECKLINGSSTÖRDAS VÄL r.f. FÖRBUNDSKANSLIET: Tölögatan 27 A HELSINGFORS TELEFON: (09) TELEFAX: (09) E-POST: WEBBPLATS: fduv@fduv.fi VASAKANSLIET och LÄRUM: Handelsesplanaden 20 A VASA TELEFON: (60) (60) (LÄRUM) TELEFAX: (60) E-POST: fduv.vasa@fduv.fi larum@fduv.fi FDUV:s förbundsstyrelse : ORDFÖRANDE: VICE ORDFÖRANDE: ORDINARIE MEDLEMMAR: Christel Granholm-Hagen Benita Ivars Inger Karlsson Egon Nordström Kjell Lindroos Birgitta Spåra Ritva Sund Ossian Wassborr Niclas Åkerholm Gun-Britt Östman Pehr Löv Johan Hanstensgränd JAKOBSTAD Rabbe Sjöberg Beatrice Wahlström SUPPLEANTER: Majvor Wärnå Maja Häggblom Curt-Henrik Boucht Monika Karlsson Nanny Sundström Christina Mannfolk Joakim Smeds Jarl Haga Bengt Sydén Margit Westerlund

5 FDUV:s fullmäktige : Östra Nyland Gunvor Flykt, ordförande Mellersta Nyland Mauri Nyqvist Västra Nyland Christer Ekebom Kimitonejden Leila Sundqvist Västra Åboland Eskil Engström Åland Gunnar Westerholm Sydösterbotten Kent Berglund Vasanejden Lars-Erik Björklund Nykarleby Kim Stenvik Jakobstadsnejden Monica Svenfelt Karlebynejden Christina Omars Steg för Steg Joakim Smeds Från den kommunala sektorn; den kyrkliga verksamheten inom Borgå stift och områden inom undervisning och sociala tjänster samt sakkunniga medlemmar: Christel Brunberg-Lindholm Stig Bäcklund Boris Björklund Kristina Jansson-Saarela Stefan Näse Sixten Snellman Dan Anders Ventus Björn Öhman FDUV:s PERSONAL HELSINGFORS Verksamhetsledare: Lisbeth Hemgård Fritidssekreterare: Mailen Murmann Organisationssekreterare: Rufus Vahanen (från ) Ekonom: Anitta Mehlem, deltid Informatör Nina Colliander-Nyman ( ) Projektsekreterare: Maarit Aalto, deltid Utbildningssekreterare: Marita Mäenpää Pedagogisk utvecklare: Heidi Lindqvist Redaktör LL-Bladet: Maria Österlund Redaktör LL-Center: Johanna von Rutenberg, deltid Kontorsbiträde: Kari Lautjärvi Koordinator: Elina Sagne ( ) Ergoterapeut: Matilda Friberg, deltid VASA Regional verksamhetsledare: Annika Björne, deltid (från , tid. moderskapsledig) Vik. reg.verksamhetsledare: Maria Hammar (till ) Projektsekreterare LÄRUM: Camilla Sundqvist (från , kanslichef för Vasakontoret) Pedagogisk utvecklare: Ulla Stina Åman Projektsekr. Sensoteket: Stina Wiklund Ergoterapeut: Joana Holmlund Projektledare: Nea Kronberg Projektkoordinator: Anne Uppgård Projektanställd: Henrik Husberg, deltid ( ) Kanslist: Jeanette Williamsson (från ) Ann-Christin Hagstrand (moderskapsledig)

6 MEDLEMSFÖRENINGAR Antal medlemmar DUV i Östra Nyland rf 149 DUV i Mellersta Nyland rf 311 DUV i Västnyland 218 DUV i Kimitonejden rf 95 DUV i Västra Åboland rf 126 DUV på Åland rf 356 DUV i Sydösterbotten rf 263 DUV i Vasanejden rf 322 DUV i Nykarleby rf 174 DUV i Jakobstadsnejden rf 274 DUV i Karlebynejden rf 153 Steg för Steg rf 136 Inalles 2577 medlemmar FDUV är medlem i följande organisationer: Centralförbundet för barnskydd Finlands Svenska Handikappförbund Finlandssvenskt Specialpedagogiskt Resurscenter (SPERES) Handikapphistoriska Sällskapet Kehitysvammaliitto Penningautomatföreningen (RAY) Servicecentrum för Biståndssamarbete (KePa) Sosiaali- ja terveysturvan keskusliitto Sosiaali- ja terveysjärjestöjen yhteistyöyhdistys (YTY) Studiecentralen Svenska Studieförbundet Vammaisfoorumi ry Vates-stiftelsen Disabled Peoples International (DPI) Inclusion Europe Inclusion International Nordiska Samarbetsrådet för Utvecklingshämmade (NSR) European Association of Service Providers for Persons with Disability (EASPD) Förkortningar: RFUB Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna DUV De Utvecklingsstördas Väl (lokalföreningar inom FDUV) Pro.studium, FDUV:s kurs-, forsknings- och utvecklingsverksamhet LÄRUM, pedagogisk handledning, sensoteksverksamhet och förlaget inom FDUV FPA, Folkpensionsanstalten

7 Verksamhetsberättelse år VERKSAMHETEN 2007 Det gångna året har varit mycket händelserikt med tanke på omsorgsverksamhetens utveckling i Finland. FN-konventionen om funktionshindrades rättigheter skrevs under av Finland i mars. Utredningsman Markku Niemelä utkom med sin rapport om individuellt boende för personer med utvecklingsstörning i slutet av året. Personlig assistans har lyfts fram som en av de avgörande frågorna när man utvecklar individuell service för funktionshindrade. I december demonstrerade olika handikappförbund i Finland för att personlig assistans skall bli en subjektiv rättighet för funktionshindrade. Arbetet kring förnyelsen av handikapplagstiftningen har dock framskjutits, dels på grund av att kommunreformen och nya utvecklingsstrategier inom social- och hälsovården upptar regeringens och riksdagen tid. FDUV har deltagit aktivt i debatten bland annat via dagspressen med insändare både i HBL och Helsingin Sanomat och via demonstrationen den 6 december då handikappförbunden framförde sitt budskap om personlig assistans. Kommunreformen har väckt mycket diskussion bland anhöriga till funktionshindrade. Hur skall man kunna garantera svensk service i framtiden? På våren den 2 mars hade Kårkulla samkommun och FDUV:s styrelser ett gemensamt möte i Pedersöre där man diskuterade Kårkulla samkommuns fortsatta roll som serviceproducent. FDUV understöder Kårkulla samkommun som en garant för svenskspråkig omsorgsservice. Det är viktigt att Kårkulla samkommun utvecklar sin verksamhet så att de i framtiden kan fungera som ett resurscenter för hela Svenskfinland. I november arrangerade förbundet ett seminarium kring rätten till rättigheter. Där diskuterade man utvecklingsstördas rättigheter ur ett mänskorättsperspektiv. Bland annat presenterades den nya FN-konventionen för funktionshindrade. För FDUV är det fortfarande viktigt att poängtera bevakningen av mänskliga rättigheter. När man planerar den kommande handikapplagstiftningen bör man ta hänsyn till vad som skett inom lagstiftningen också inom EU. Inom EU fokuserar man mera på medborgarrättsperspektivet och förbud mot diskriminering när man i Finland fortfarande har en serviceinriktad lagstiftning som är beroende av det ekonomiska läget och konjunkturer. FDUV vill poängtera vikten av stöd i närsamhället och avlastning till familjer med handikappade barn. FDUV understryker vikten av att i framtiden också få service på svenska och att kunna utveckla begåvningshjälpmedel och alternativ kommunikation. Ett aktivt samarbete mellan Finlands Svenska Handikappförbund och FDUV har fördjupats dels via gemensamma projekt såsom Inclusive Diversity, stödpersonsverksamheten och SOS-aktuellt. FDUV:s verksamhetsledare är vice ordförande i handikappförbundet och är på så sätt med och utvecklar gemensam verksamhet för finlandssvenska funktionshindrade. FDUV har inlett sitt arbete för att förnya sin egen organisation. En ledningsgrupp har bildats inom personalen. I ledningsgruppen ingår verksamhetsledaren, ekonomen, organisationssekreteraren och kanslichefen vid Vasakansliet. 1

8 Inom personalen skedde flera nyrekryteringar och omorganiseringar, bland annat Lärums vd valdes till chef för Vasa-kontoret, en ny organisationssekreterare anställdes och en kanslist till Vasa. I juni hölls planeringsdagar för personalen i Sibbo, där arbetsfördelningen, framtidsvisioner och gemensamma frågor diskuterades. Förbundet har i sin förändringsprocess fått stöd av organisationskonsulten Mats Hildén. Regionala möten ordnades i oktober med DUV-föreningarna, där man diskuterade förändringar i redovisningen av fritidsverksamheten, förbundets planer för framtiden, nya möjligheter för DUV-föreningarna att skapa egna hemsidor och kongressen Många mötte upp på mötena och önskemål har framförts om att motsvarande träffar borde ordnas regelbundet. Under året försiggick en intensiv planering av det kommande verksamhetscentret vid Arabiastranden i Helsingfors. Efter en lång och svår process beslöt styrelsen på sitt möte i november, de gedigna planerna till trots, att lägga ner hela projektet. Beslutet gjordes dels på grund av de utökade kostnaderna förorsakade av överhettningen inom byggbranschen, dels på grund av att RAY:s slutgiltiga understöd inte motsvarade det som tidigare hade budgeterats av FDUV för finansiering av byggprojektet. Ett extra bekymmer gav oss branden i grannlokalen på Helsingforskontoret. I oktober 2007 blev FDUV:s kontorslokaliteter på Tölögatan rök- och sotskadade vid en brand som uppkom i restaurangen nedanför. Efter branden kunde personalen inte arbeta på kontoret och förbundet var tvunget att så fort som möjligt hitta nya lokaliteter. I två månader var Helsingforskansliet tillfälligt inhyrt i Neurotalo vid Nordenskiöldsgatan i Helsingfors. 1.1 Fritidsaktiviteter och kulturtjänster En av förbundets viktiga verksamhetsformer är läger- och fritidsverksamhet för utvecklingsstörda personer. Verksamheten gäller barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten skapar sociala nätverk och möjligheter för utvecklingsstörda personer att påverka och fungerar samtidigt som en flexibel form av avlastning för anhöriga. Under de senaste åren har speciellt deltagarna i lägerverksamheten ökat och det verkliga behovet är uppenbart betydligt större än det behov som kan täckas in av nuvarande verksamhet. Penningautomatföreningen (RAY) stödjer inte serviceformer som enligt lag och förordning hör till kommunernas uppgift. De regler som tillkommit kring offentlig upphandling har för sin del medverkat till att gränsen mellan köpverksamhet inom det kommunala ansvarsområdet och annan verksamhet inom den s.k. tredje sektorn blivit allt skarpare. Service som kommunerna köper av organisationerna sker med stöd av ett klart lagbestämt organisationsansvar. Detta har även varit FDUV:s utgångspunkt och grunden för de köpavtal som ingåtts med kommunerna. Efterhand har inom en del kommuner skett en olycklig omtolkning, som går ut på att läger- och fritidsverksamhet i själva verket ligger utanför gällande lagstiftning och inte entydigt hör till kommunens ansvarsområde. Denna utveckling har inneburit att kommunernas stöd för fritids- och lägerverksamhet har minskat under åren. FDUV har trots denna utveckling kunnat erbjuda fritids- och lägerverksamhet till personer med utvecklingsstörning, dels på grund av att FDUV erhållit fondfinansiering till den del kommunerna inte understött verksamheten. 2

9 Trots det väl tilltagna stödet från fonderna oroar vi oss för det stöd som kommunerna idag inte erbjuder utvecklingsstörda mänskor. Det blir allt viktigare för FDUV att påverka den kommande lagstiftningen så att det tydligt stipuleras om utvecklingsstörda mänskors behov av fritids- och kulturtjänster. 1.2 FDUV:s roll som kunskapscentrum och utvecklare av nya serviceformer FDUV har under de senaste åren målmedvetet utvecklat organisationen till att kunna fungera som ett kunskaps- och resurscenter inom området. I samband med att olika serviceformer för personer med en utvecklingsstörning eller någon annan form av kommunikationshandikapp integreras med allmän service blir betydelsen av att säkra kunskap och sprida denna allt viktigare. Detta gäller redan inom skolsektorn, där undervisningen sedan länge administrativt är helt integrerad. FDUV:s samarbete med SPERES har blivit allt viktigare. De pedagogiska utvecklarna har fått en tydlig och central roll i utbyggnaden av specialpedagogisk kunskap och rådgivning. FDUV:s roll via Lärum som producent av pedagogisk handledning, spridare av läromedel och pedagogiska material har ökat både i Österbotten och södra Finland under de senaste åren. Tack vare ABC-projektet i samarbete med Åbo Akademi har vi ytterligare breddat vårt fält genom det stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter som projektet erbjuder. I Vasakansliet har Sensoteksverksamheten kunnat utvecklas och kompletteras tack vare det EU-finansierade SENS-it-projektet, som stöder Sensotekets verksamhet och utvecklar datastödd habilitering. I anslutning till detta bör ytterligare noteras utlåning och utprövning av MALIKE-hjälpmedel (hjälpmedel för att röra sig i skog och mark) vid Vasakansliet. I och med stöd från RAY har man i södra Finland kunnat utveckla en egen multisensorisk verksamhetsenhet, SESAM. Enheten har skapats i samarbete med föreningen Mahdollisuus lapselle, Autism- och Aspergerförbundet och Jaatinen ry. Inom pro.studium har man lyckats ta fasta på det som är aktuellt inom fortbildningen bland annat service och kommunikation för svårt handikappades. LL- Center har under år 2007 med stöd från Kulturfonden fortsatt det tvååriga läsombudsprojektet i Svenskfinland. Ett läsombud är en person som läser för och med personer som har svårt att läsa själva. Läsombuden sprider också kunskap om läsning och lättläst material och inspirerar andra till läsning. Modellen med läsombud kommer från Sverige, där det idag finns cirka utbildade läsombud. 2. LÄGER OCH AVLASTNING FDUV arrangerade under året 27 lägerperioder för personer med begåvningshandikapp (barn-, ungdoms- och vuxenläger, temaläger, semesterveckor, avlastningsläger). FDUV:s läger har haft som mål att ge begåvningshandikappade personer möjlighet till en meningsfull sommarvistelse och semester. Lägren fungerar också som en form av avlastning för föräldrarna samt som träning för begåvningshandikappade att vara borta hemifrån. Intresset för lägren har varit stort och lägren har varit mycket välbesökta. Under de senaste två åren har antalet nya deltagare ökat. Framför allt gäller det en ökning av barn, gravt handikappade och äldre personer. Å andra sidan har kommunernas sparåtgärder bidragit till att en del av deltagarna inte kunnat delta i lägren även om de önskat det. 3

10 Som ett alternativ till lägren ordnade DUV-föreningarna 3 smågruppsresor. Sammanlagda antalet deltagare på läger, resor och under veckoslutsaktiviteter år 2007 var ca 450. Sammanlagda antalet ledare var ca 300. Sammanfattning av läger och resor, veckoslutsaktiviteter 2007, se specifikation. 3. ANPASSNINGSTRÄNING OCH FRITIDSVERKSAMHET Samtliga DUV-föreningar har under året upprätthållit ett varierande och omfattande utbud av fritids-, kultur- och idrottsaktiviteter för utvecklingsstörda personer. Målet har varit att planera fritiden med normalisering och medbestämmande som vägledande principer. Samarbetet med samhällets olika instanser är viktigt då man bereder utvecklingsstörda personer tillgång till olika slag av fritids- och kulturutbud i samhället. De kommunala besparingsåtgärderna har dock under det gångna året negativt påverkat möjligheterna till en meningsfull kvalitativ utveckling av fritidsverksamheten i DUV-föreningarna. Under året har man även strävat efter att i mån av möjlighet utveckla de utvecklingsstördas individuella fritid med hjälp av stödpersoner. De gravt utvecklingsstördas fritidsbehov har även i högre grad uppmärksammats. Under året har även idrotts- och motionsverksamheten för utvecklingsstörda inom DUV-föreningarna fått större uppmärksamhet. En meningsfull fritid utgör alltså en mycket viktig stödfunktion i en lyckad samhällsintegrering. För individen bidrar fritiden till ett rikare socialt liv, förhindrar isolering och segregering. Under året har även folkdansverksamheten VI KAN fortsatt. Vid utgången av år 2007 fanns 6 fungerande folkdanslag med begåvningshandikappade folkdansare. I Dansens dag den 8 10 juni 2007 deltog 21 VI KAN-dansare. Den 2 4 november 2007 ordnades en tvådagars kurs för folkdanslag med utvecklingsstörda dansare. Verksamheten har genomförts med stöd av bidrag från Svenska Kulturfonden. Sammanlagda antalet utvecklingsstörda personer som fick något slag av fritidsservice under år 2007 var ca 580. Sammanlagt ca 175 ledare, stödpersoner och frivilliga har varit engagerade i verksamheten. Sammanfattning av DUV-föreningarnas fritidsverksamhet, se specifikation. 4. IDROTT OCH MOTION Ett vinterveckoslut på Peurunka bad- och rehabiliteringsanläggning arrangerades den februari 2007 för familjer och utvecklingsstörda med handledare. I veckoslutet deltog 55 personer. Den februari 2007 ordnades ett sportlovsläger för skolbarn på Högsand. DUV-föreningarna arrangerade även motions- och idrottsverksamhet för utvecklingsstörda inom ramen för sin fritidsverksamhet. De vanligaste aktiviteterna har varit simning, gymnastik, bowling, boccia, innebandy, friidrott, idrottsdagar, friluftsdagar och folkdans. DUV-föreningarna arrangerar en del av sin motionsverksamhet i samarbete med kommunernas idrottsnämnder eller idrottsföreningar. Åtta DUVföreningar är medlemmar i IMU, Idrott och motion för utvecklingsstörda i Finland, som är en tvåspråkig riksomfattande organisation. 4

11 5. RÅDGIVNING Föräldrarådgivarnas uppgift är att stödja och informera familjer med en utvecklingsstörd familjemedlem. Som föräldrarådgivare kan man arbeta på många olika sätt, till exempel genom att leda samtalsgrupper men också bara genom att vara tillhands när någon behöver en. Under året har sju föräldrarådgivare rapporterat om verksamhet och erhållit ett bidrag på 600 euro för sitt arbete. 6. INFORMATION OCH PUBLIKATION Förbundet lediganslog informatörstjänsten i början av året, en informatör anställdes i maj, men den anställda informatören beslöt att inte fortsätta efter prövotiden. Informatörstjänsten lediganslogs på nytt, den nya informatören inledde sitt arbete först i början av år Den interna informationen har skötts med gemensamma krafter med koordineringsansvar hos verksamhetsledaren. Den externa informationen har till stora delar skötts som köptjänst utifrån. Förbundets verksamhet har presenterats i Gula pressen, som utkom med två nummer, ett i februari och ett i september. Upplagan var ca Samtidigt har vi aktivt presenterat vår verksamhet även i tidningen SOS-aktuellt. FDUV stöder SOSaktuellt ekonomiskt genom att prenumerera den till alla sina medlemmar till ett reducerat pris. Förbundets webbplats flyttade till Kulturhuset i oktober och webbsidorna fick en grundlig uppdatering. En fungerande händelsekalender med aktuella evenemang sattes upp. 6.1 Specialbiblioteket FDUV upprätthåller vid sitt kansli i Helsingfors ett specialbibliotek med facklitteratur, omsorgsvetenskap och videofilmer som berör olika funktionshinder. I biblioteket finns också lättläst skönlitteratur. Biblioteket är en viktig kunskaps- och informationskälla eftersom en stor del av den här typen av litteratur inte finns tillgänglig i vanliga bibliotek eller bokhandlar. Tack vare ett årligt understöd från Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius Fond har det varit möjligt att upprätthålla verksamheten och hålla biblioteket up-to-date. Utbildningssekreteraren har ansvarat för nyanskaffningar och rådgivning vid utlåning. På grund av sot- och rökskadan i oktober måste biblioteket genomgå en sanering. Bland annat måste alla VHS filmer överföras till DVD. 7. KURSER Inom FDUV:s utbildningsavdelning pro.studium arrangeras kurser för personer med begåvningshandikapp och deras familjer. Vi erbjuder också kurser och föreläsningar till personal inom omsorgen, lärare och daghemspersonal och andra grupper som ger service, vård eller omsorg. Under år 2007 ordnades en fem dagars FPA-kurs för familjer som har barn med Downs syndrom i åldern I den deltog fem familjer från olika regioner i Svenskfinland. Med stöd av RAY ordnades tre familjehelger, en i Österbotten och två i södra Finland. På Norrvalla möttes familjer med barn i åldern år. Som gemensamt 5

12 program för alla ingick ledd simning i en terapibassäng och föreläsningar av både vårdpersonal och anhöriga. På Raseborgsinstitutet i Karis träffades familjer med barn i åldersgruppen 2 12 år. Pedagogiska handledaren Susanna Gröndahl föreläste om kognitiva funktionshinder och hjälpmedel. För familjer med tonåringar ordnades ett veckoslut på Päiväkumpu i Karislojo där psykolog Anita Norrdahl föreläste och diskuterade kring puberteten och tonårstiden. Ett veckoslut med vila och innehåll, allt från Afrikansk dans och avslappning till hudvård, fick 11 mammor delta i på Norrvalla-Folkhälsan. DUV dagarna hölls på hotell Victoria i Tammerfors. I dagarna deltog organisationskonsulten Mats Hildén och organisationsutbildaren och handledaren Hannele Kause. Ett besök på Malike-keskus ingick också i programmet. I samarbete med SPERES (som huvudarrangör) hölls en välbesökt AKK-mässa på Zacharias Topeliusskolan i Helsingfors. Övriga samarbetspartner var Folkhälsans kommunikationscenter, Kårkulla samkommun, Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening, Kehitysvammaisten Tikoteekki samt Zacharias Topeliusskolan. Från Sverige deltog Trollreda Resurscenter som har en lång erfarenhet av begåvningsstödjande hjälpmedel. Kerstin Åberg från Trollreda höll också en dataworkshopsdag på Helsingfors arbis. Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening köpte år 2007 tjänster av pro.studium. På Finns folkhögskola ordnades två dagars PECS Training Workshop med talterapeut Neil Stevens från England. PECS är en metod som används vid inlärning av kommunikationsfärdigheter. I kursen deltog personal och föräldrar. Två sommarläger ordnades för barn och ungdomar med ADHD, autism och Aspergers syndrom. I november hölls ett veckoslutsläger i Sibbo. 8. LÄRUM Lärum erbjuder läromedel för elever med särskilda behov, lättläst litteratur, facklitteratur om olika handikapp, sinnesstimulerande material och miljöer samt pedagogisk utveckling. 8.1 Material Det har varit ett produktivt år för FDUV:s förlag, Lärum-förlaget. I februari utkom Finlands historia som lättläst. Boken är en översättning från finska med några tilläggssidor som berör finlandssvenska fenomen. Under sommaren utkom Sjung Guds Lov ett urval psalmer med stödtecken. För att underlätta inlärningen av tecknen följer en dvd med där psalmerna både sjungs och tecknas. Behovet av anpassade läromedel i lättläst form har länge varit mycket stort. Senaste år inleddes ett stort projekt kring lättlästa läromedel. Lagom till skolstarten utkom läromedelsserien Solklart som förser årskurserna 3 6 med lättlästa läromedel i alla läsämnen (religion, historia, miljö- och naturkunskap, biologi, geografi, fysik/kemi) totalt 12 mappar. Läromedlets utformning med material i digital form ger lärarna möjlighet att skapa läromedel i bokform helt enligt individuella behov. Författarna till läromedelsserien har fått understöd av fondernas samarbetsgrupp. 6

13 Litteratur och övrigt material har förevisats på läromedelsutställningar runtom i Svenskfinland, på AKK-mässan i Vasa 16.3, på minimässan i Helsingfors 18.4, på Möjligheternas dag i Vasa 5.9 samt i samband med olika kurser och föreläsningar. En informationsrunda om Solklart ordnades under hösten i Borgå, Helsingfors, Esbo, Karis, Åbo, Närpes, Jakobstad och Vasa. I november hölls i Helsingfors ett möte med läromedelscentralen OPIKE kring olika samarbetsmöjligheter. Ett intensivare samarbete planeras för framtiden. Det märks att Lärum börjar bli ett känt begrepp i den finlandssvenska skolvärlden. Webbshoppen används flitigt men fortsättningsvis står den personliga rådgivningen via besök, telefonsamtal och e-post för en stor del av kontakterna. Sortimentet uppdateras kontinuerligt med nya produkter som gagnar Lärums målgrupper. 8.2 Pedagogisk utveckling De pedagogiska utvecklarnas arbetsuppgifter har varierat allt från att bearbeta läromedel, handleda föräldra- och personalgrupper till att föreläsa kring inlärningssvårigheter och andra svårigheter. Till arbetsuppgifterna hör bl.a. att skapa regionala nätverk för lärare och skolpersonal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Inom dessa nätverk ordnades 23 nätverksträffar med fortbildning och information. Dessa träffar samlade ca 740 deltagare, främst lärare och elevvårdspersonal men även vårdnadshavare. En satsning på fortbildning med temat psykisk hälsa hos barn och unga har bl.a. genomförts. I samband med studiebesök av olika grupper vid Lärum och FDUV har de pedagogiska utvecklarna informerat om sin verksamhet och arbetet kring elever med särskilda behov. Arbetet med att bygga upp ett kontaktnät och skapa samarbetsnätverk har fortsatt och utvecklats. Bland kontakterna kan nämnas Utbildningsstyrelsen, Folkhälsans projekt Språknät, Åbo Akademi i Vasa, Kårkullas omsorgsbyråer, Inläsningstjänst samt Hem och Skola. De pedagogiska utvecklarna medverkar, i mån av möjlighet, aktivt i Lärumförlagets materialutställningar och som sakkunniga inom läromedelsproduktionen. I samband med informationsrundan om läromedlet Solklart ordnades utbildning kring temat läsförståelse i samarbete med ABC-projektet. 198 personer deltog. SPERES har traditionellt ordnat Dyslexiforum varje höst. Detta år föreläste Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, kring Pedagogik som främjar läs- och skrivutvecklingen hos alla barn vad säger forskningen? Två seminarier ordnades i Vasa och i Helsingfors. Mats Myrberg var en kunnig och omtyckt föreläsare, deltagarantalet uppgick till 116 personer. Satsningen på Matteskatten ett urval laborativt och konkret material samt litteratur, som skolorna får låna och prövafortsatte hela året. De pedagogiska utvecklarna har förevisat materialet och handlett sammanlagt 286 personer vid 18 tillfällen. Satsningen möjliggjordes tack vare en donation från Elfvings stiftelse. SPERES tillsatte 2006 en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga det material och de hjälpmedel som står till buds kring alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Arbetsgruppen bestod, förutom av den pedagogiska utvecklaren, av nätverkets egna och utomstående sakkunniga inom området. En mässa med föreläsningar kring ämnet ordnades i Helsingfors i april Mässan besöktes av ca 250 personer. 7

14 9. SENSOTEKSVERKSAMHET FDUV har upprätthållit två sensotek/multisensoriska center: SESAM i Helsingfors och Sensoteket i Vasa. Sensoteket är främst avsett för flerfunktionshindrade personer, personer med begåvningshandikapp och personer med autism eller autismliknande tillstånd. 9.1 SESAM i Helsingfors Det multisensoriska verksamhetscentret SESAM i Malmgård i Helsingfors har fortsatt sin verksamhet i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet rf, FDUV rf, Mahdollisuus lapselle ry och Jaatinen ry. SESAM är ett multisensoriskt center bestående av tre rum; Balans, Palett och Panorama som erbjuder sinnesintryck, upplevelser och aktiviteter. SESAM är ett projekt finansierat av Penningautomatföreningen, RAY. Huvudmålet med SESAM:s verksamhet är att ytterligare utveckla de multisensoriska utrymmena samt kundverksamheten. Dessutom är konsultation och utvecklandet av samarbete mellan olika handikapporganisationer både nationellt och internationellt en viktig del av SESAM:s verksamhet. SESAM har fortsatt att erbjuda multisensorisk verksamhet för personer med specialbehov både individuellt och i grupp. Dessutom har det ordnats studiebesök till SESAM för personal inom utbildnings- och hälsovårdsbranschen. I november 2007 ordnades ett internationellt seminarium som avslutning på det treåriga SESAM-projektet. 9.2 Sensoteket i Vasa Sensoteket i Vasa har haft sitt sjätte verksamhetsår. Genom projektet Sens-IT (år ) har information om Sensoteket nått ut via kurser, föreläsningar och produkter som utvecklats inom projektet bl. a. filmen Lugn och roa dej en modell för arbete i Sensoteket. Filmen visar hur man med modern teknik och sinnesstimulerande material kan påverka inlärning. Filmen finns både som dvd och som en kortare filmversion på Sensotekets webbsidor. Besökarantalet under 2007 var ca 640 och bestod av studiebesök och kundbesök. Utöver detta har Sensotekspersonalen varit engagerad i föreläsningar, seminarier och kurser både som arrangörer och föreläsare. I mars 2007 arrangerades ett möte om bolltäcket. Politiker, beslutsfattare och hälsovårdspersonal ställde upp. En arbetsgrupp bildades för att få bolltäcket godkänt som medicinskt hjälpmedel i Finland. De internationella kontakterna har utökats under året tack vare projektet Sens-IT. Det nära samarbetet med Datero, Kårkulla, Åbo Akademi, Svenska yrkesinstitutet, Svenska yrkeshögskolan, Mussor skola, Tutoris och andra för oss intressanta institutioner har fortsatt. 8

15 10. ABC läs- och skrivutvecklingsprojektet ABC-projektet är ett RAY-finansierat samarbetsprojekt mellan FDUV och Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi Vasa. Under projektets andra, och nästsista verksamhetsår har verksamheten varit livlig. Förutom projektpersonalen på två man har man under året fortsatt köpa tjänster från Vasa specialpedagogiska center. I samarbete med centret hade man också möjligheten att ha en speciallärare anställd under sommaren för uppdateringar av dataspelet Spel-Ett. Under hösten har projektet haft en praktikant anställd i samband med normeringen av läs- och skrivtester för årskurs sju. Dataspelet Spel-Ett, vars syfte är att stödja nybörjarläsare med svårigheter i läsutvecklingen, har krävt större arbetsinsatser än projektplanen ursprungligen förutsatte. Den snabba spelutvecklingen vid Jyväskylä universitet ledde till att man varit tvungen att vidare uppdatera och utveckla spelet under det gångna året. Målet är nu att under det sista projektåret nå fram till en spelversion som kan göras tillgänglig för lärare och föräldrar i Svenskfinland. Inom årskurserna sju, åtta och nio har insatserna för att utveckla intensiva träningsprogram och framför allt arbetssätt för att stödja läsförståelsen fortsatt. Projektet har fortsättningsvis engagerat åtta speciallärare för utvecklingen av träningsprogrammen. Samtidigt har normeringen av rikssvenska läs- och skrivtest för finlandssvenska sjunde- och niondeklassister startats. En ytterligare insats för läsförståelsen har gjorts genom att man har inlett utformningen av ett nytt, finlandssvenskt prov i läsförståelse för årskurs fem. I samarbete med Niilo Mäki Institutet har ett matematiktest (KTLT Ett test i räknefärdighet) normerats med finlandssvenska elever i årskurs nio. Inom andra stadiets yrkesutbildning har man utprövat arbetsformer för att hjälpa studerande att utveckla struktur i sin studievardag. Dessutom har man inlett en insats för att kartlägga läs- och skrivkraven inom yrkeslivet i bil- och vårdbranschen, med avsikten att tillföra utbildningen inom dessa branscher samt studiehandledare information om yrkets krav. Med avsikten att underlätta för utbildningarna att finna studerande i behov av stöd har man fokuserat på informationsöverföringen av testresultat i läsning och skrivning från årskurs nio till andra stadiet. Inom yrkeshögskolesektorn har fortbildning för kollegierna vid Yrkeshögskolan Arcada och Svenska yrkeshögskolan ordnats. Därutöver har nio lärare från dessa högskolor engagerats i en fortbildning kring att stöda studerande med bristfälliga läsoch skrivstrategier inom detta stadium. Inom universitetssektorn har fortbildning för ÅA Vasapersonal initierats och en kartläggning av studerandes läs- och skrivsvårigheter planerats. 11. FÖRSÖKS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET 11.1 Stöd i närsamhället Projektets mål är att förbättra livskvaliteten för personer med utvecklingsstörning. Projektet fokuserar på jämställdhet och delaktighet. Under året har projektledaren deltagit i flera internationella konferenser arrangerade av EASPD (europeisk samarbetsorganisation för serviceproducenter). Dessutom har man samarbetat kring frågan om personlig hjälpare med bland annat föreningen Tröskeln och Kehitysvammaisten palvelusäätiö. 9

16 Inom projektet vill man skapa en dialog mellan familjen och olika myndigheter, kommuner och serviceproducenter. Anhöriga har träffats på möten och seminarier under året. Under träffarna har olika frågor diskuterats bland annat diskriminering av utvecklingsstörda personer i samhället och kommunernas service. De anhörigas synpunkter på avlastning, boendekvalitet och omsorgsservice har beaktats då FDUV framfört sina synpunkter i arbetet med den nya omsorgslagen/handikappservicelagen. I oktober ordnades ett seminarium Rätt till rättigheter vars syfte var att beskriva FNkonventionen i praktiken Etiska Rådet FDUV:s etiska råd består av representanter för följande organisationer: FDUV, Kårkulla Samkommun, Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening, Borgå Stift och föreningen Steg för Steg. Inom det etiska rådet kan man framföra synpunkter till myndigheter i enskilda fall där familjen eller den funktionshindrade upplever att de blivit orättvist behandlade. Fem enskilda fall har behandlats under året. Etiska rådet har både träffat myndigheter, anhöriga och personal i olika etiska frågor och konflikter. Etiska rådets roll i dessa fall har främst varit förmedlande, informerande och stödjande. I de flesta fallen har goda resultat nåtts. Etiska rådet hade fem möten under året. 12. EU-PROJEKT OCH SPECIELLA INSATSER 12.1 EQUAL-projektet Inclusive Diversity och HopSkipJump Projektet ingår i EU:s EQUAL-program och projektet består av två olika delar, den nationella delen Inclusive Diversity och den transnationella delen HopSkipJump. Båda helheterna riktar sig till arbetsgivare, myndigheter och arbetsgivarorganisationer. FDUV har deltagit i EQUAL-projektets transnationella del HopSkipJump som berör temat funktionshindrade personers arbetssituation. Deltagarländer är Belgien, Holland, Österrike, Ungern och Finland. Under året anordnades två internationella konferenser och flera möten. Projektet pågick fram till Det nationella projektet betonar betydelsen av mångfald på arbetsplatsen och vill främja funktionshindrade personers möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Inom den nationella helheten samarbetar åtta finlandssvenska organisationer: Finlands Svenska Handikappförbund, FDUV, Förbundet Finlands svenska hörselskadade, Finlands Svenska Psykosociala Centralförbund, Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Invalidförbundet, Svenska Studiecentralen och Svenska Yrkesinstitutet. Inom projektet arbetar man via nätverk och olika seminarier har arrangerats. En broschyr har utgivits och en egen webbplats har öppnats Projektet Sens-IT ESF (Europeiska Socialfonden) har finansierat Sens-IT, ett samarbetsprojekt mellan FDUV:s Sensotek och Datero. Projektet anhöll om förlängning och beviljades pengar för hela året och slutfördes därmed Ett mål med projektet var att man på ett bra sätt lär sig utnyttja informationsteknologin inom utbildning, vård och omsorg. Projektanställda har deltagit i fortbildning för att få kunskap och färdigheter att använda nya IKT-baserade hjälpmedel och sinnesstimulerande material i undervisning, lärande, vård och omsorg. 10

17 Ett annat mål för projektet var att utveckla en modell för arbetet i Sensoteket med modern teknik och sinnesstimulerande material och redskap. Modellen Lugn och roa dej en modell för arbete i Sensoteket finns nu som dvd och på Internet. Även en pilotstudie utfördes kring utprovning av sinnesstimulerande material i undervisningen, som resulterade i rapporten; Slutrapport av pilotprojekt kring bolltäcke och bolldyna. Som avslutning på projektet ordnades ett seminarium, Möjligheternas dag, 5.9 i Vasa med föreläsningar och utställning av pedagogiska och tekniska hjälpmedel Learning in motion-projektet (LIM) Learning in motion Outdoor education för mentally handicapped är ett Grundtvig 1- projekt som omfattade tre år ( ) med inalles sju partner. Målet med projektet var att skapa nya former för uteaktiviteter för personer med utvecklingsstörning. Projektet koordinerades av Studiebefrämjandet i Uppsala. Under 2007 fortsatte projektet genom ett upplevelseläger i södra Finland. På lägret fick gravt handikappade uppleva naturen på egna villkor genom olika sinnesupplevelser och anpassade aktiviteter med redskap och utrustningar som cyklar, kärror, gungor och anpassade kanoter. Ett samarbetsmöte arrangerades i Uppsala i september där ergoterapeuten från SESAM deltog tillsammans med verksamhetsledaren. En rapport utarbetades och översattes till finska. 13. LL-CENTER LL-Centers uppgift är att producera och främja lättläst material på svenska i Finland för personer som har svårt att läsa och/eller förstå vanliga texter. Till målgrupperna hör bland annat personer med utvecklingsstörning, dyslektiker, äldre med demenssjukdomar, invandrare, afatiker, skolelever (både i svensk- och finskspråkiga skolor) och språkstuderande. Vid LL-Center arbetar en heltidsanställd redaktör och en planerare på deltid (80%). LL-Center ger ut den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet (se nedan). I samarbete med olika ministerier, myndigheter och organisationer ger LL-Center ut samhällsinformation i lättläst form, både som tryckta broschyrer och på Internet. År 2007 gjordes broschyren Gör din röst hörd i samarbete med justitieministeriet inför riksdagsvalet, broschyren och Internet-sidorna Så här fungerar vår demokrati i samarbete med justitieministeriets program för politisk medborgarpåverkan och broschyren Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor (en lättläst version av FN:s konvention om funktionshindrade personers rättigheter) i samarbete med Social- och hälsovårdsministeriet. LL-Center ansvarar för de lättlästa sidorna på Internet-portalen Papunet ( I mars 2007 genomgick sidorna en teknisk förnyelse och fick nytt utseende. LL-Center erbjuder rådgivning om lättläst och granskning av lättlästa texter. År 2007 deltog planeraren med rådgivning bland annat i Lärum-förlagets Solklartprojekt (lättlästa läromedel). Under året har LL-Center också i övrigt fortsatt att samarbeta med Lärum-förlaget kring lättlästa böcker. Till LL-Centers uppgifter hör också att föra ut LL-konceptet i samhället. Det har under det gångna året skett bland annat genom en föreläsning om LL på Mediespråksseminariet i Vasa i januari och en LL-presentation för Specialpedagogiska klubben i Helsingfors i september. Genom LL- 11

18 Centers samarbetsgrupp fortsatte centret att hålla kontakt med representanter för olika målgrupper för lättläst. En stor satsning för LL-Center under år 2007 var läsombudsprojektet, som pågick för andra året (se nedan). Från och med hösten 2007 har LL-Center också medverkat i det RAY-finansierade projektet Kommunicera lätt (Selkokieli ja vuorovaikutus). Huvudansvarig för projektet är Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto. Projektet pågår fram till och har som mål att skapa riktlinjer för hur LL-språk används i muntliga sammanhang. FDUV deltar i projektet med en läs- och diskussionsgrupp inom DUV i östra Nyland. LL-Center koordinerar läsgruppens verksamhet, deltar i utbildningen av läsledarna och ansvarar för projektets svenskspråkiga material. LL-Center har år 2007, liksom tidigare år, samarbetat aktivt med finska Selkokeskus. Under år 2007 har LL-Center deltagit i det internationella Grundtvig-projektet (se nedan) och i uppbyggnaden av den internationella webbplatsen Easy-to-readnetwork.org LL-Bladet Den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet utkommer regelbundet varannan vecka sedan år 1990 med 26 nummer per år. Utgivare är FDUV och Kehitysvammaliitto. LL-Bladet utkommer på finska under namnet Selkouutiset. Utgivningen av tidningen stöds ekonomiskt av Penningautomatföreningen. När det gäller marknadsföring har tidningen fått stöd av social- och hälsovårdsorganisationernas LL-arbetsgrupp. Tidningen har fortsättningsvis marknadsförts till skolor med mängdrabatter. Dock har postens (Itella) prissättning gjort att tidningarna under hösten fattade beslut om att lägga om grupprenumerationssystemet. Den sammanlagda upplagan uppgår till ex., varav LL-Bladets upplaga är ungefär exemplar. Tidningen är en lättläst nyhets- och aktualitetstidning med utrikes- och inrikesnyheter, samt artiklar om sport, underhållning och kultur. Även många andra vardagsnära ämnen och fritid tas upp genom artiklar och personintervjuer. LL-Bladet läses i grupp på många arbetscentraler. Tidningen prenumereras till flera av Kårkullas boenden i Svenskfinland. Dessutom är det många enskilda vuxna utvecklingsstörda som prenumererar på tidningen. En stor del av prenumeranterna är skolelever och vuxna i finskspråkiga skolor och läroinrättningar, som använder tidningen i undervisningen i svenska. I många svenskspråkiga skolor används LL-Bladet som en inkörsport till tidningsläsning och en källa till aktuell information. En del av LL-Bladets prenumeranter är invandrare och flyktingar med olika bakgrund. Till tidningens läsare hör även finländare som bor utomlands, dyslektiker, afatiker, äldre personer (Alzheimer- och demenspatienter), syn- och hörselskadade samt andra handikappade. Under år 2007 avslutades det internationella Grundtvig-projektet där europeiska LLtidningar tillsammans jobbade med att utveckla lättläst. LL-Bladets redaktör representerade Finland i projektet. Hon fungerade också som koordinator för det avslutande samarbetsprojektet där parterna producerade en lättläst bilaga om klimatförändringen på många språk. Alla länder medverkade och materialet publicerades i olika format (som tryckt eller elektroniskt) i samtliga deltagande länder. 12

19 I slutet av året kontaktades LL-Bladet av Svenska.nu-projektets koordinator. Svenska.nu är ett nätverk för svenska språket och kulturen i Finland. Projektet koordineras av Hanaholmen. Det beslöts att LL-Bladet samarbetar med projektet bland annat i form av extra marknadsföring till svensklärare i finska skolor Läsombudsprojektet LL-Center har under år 2007 med stöd från Kulturfonden fortsatt det tvååriga läsombudsprojektet i Svenskfinland. Modellen med läsombud kommer från Sverige, där det idag finns cirka utbildade läsombud. Till läsombud utbildas personer som arbetar på enheter med personer med utvecklingsstörning eller äldre personer med demens. I LL-Centers läsombudsprojekt har tre personer som arbetar vid Kårkulla samkommun (en från Nyland, en från Åboland och en från Österbotten) utbildats till läsombud. I januari 2007 deltog dessa tre tillsammans med LL-Centers planerare i en kurs på Centrum för lättläst i Stockholm. De tre fick också utbildning om lättläst på LL- Center i Helsingfors. Under våren och hösten förde de tre läsombuden sedan kunskapen vidare till kolleger på Kårkullas enheter i var sin region genom att samla anställda till inspirationsoch informationsträffar. Projektet bekostade var sitt bokpaket på cirka 50 LL-böcker för läsombuden att använda i sitt inspirationsarbete och låna ut till enheterna. 14. ORGANISATIONSVERKSAMHET Under år 2007 inledde FDUV en omorganisering av verksamheten. I juni arrangerades planeringsdagar för personalen i Sibbo, där all personal både från Helsingfors och från Vasa deltog. Förbundet har fått stöd av organisationskonsulten Mats Hildén och under hösten inledde ledningsgruppen sitt arbete. I ledningsgruppen ingår organisationssekreteraren, ekonomen, kanslichefen vid Vasakansliet och verksamhetsledaren. På DUV-dagarna den 2 3 februari var temat organisationsutveckling. DUVföreningarna deltog aktivt i Tammerfors och diskussionen om FDUV:s framtid var livlig. Omorganiseringen har inneburit nyanställningar och nya uppgifter för personalen. En ny organisationssekreterare anställdes i april och Lärum-förlagets vd fungerar fr.o.m. 1 april 2007 som Vasakansliets kanslichef. I oktober anställdes en kanslist till Vasa. En studerande praktiserade på Vasakansliet i sex veckor under hösten. Personalens titlar förändrades för att bättre motsvara arbetsuppgifterna: fritidssekreterare blev fritidskoordinator, projektsekreterare blev projektledare, utbildningssekreterare blev kursplanerare, LL-centers redaktör blev planerare. För att bättre motsvara arbetsuppgifterna ändrades Vasakansliets regionala verksamhetsledares titel till regional koordinator. Förbundet anställde en informatör under våren men informatören vill inte fortsätta efter prövotid och en ny informatör inleder sitt arbete i januari Under hösten anställdes en koordinator för att arbeta med kurser och hjälpa till i projektet Stöd i närsamhället eftersom både kursplaneraren och projektledaren arbetade deltid. Regionala möten ordnades i oktober med DUV-föreningarna, där man diskuterade förändringar i redovisningen av fritidsverksamheten, förbundets planer för framtiden, nya möjligheter för DUV-föreningarna att skapa egna hemsidor och kongressen

20 Många mötte upp på mötena och önskemål har framförts om att motsvarande träffar borde ordnas regelbundet. Styrelsen sammankom för sex styrelsemöten under 2007 och fullmäktige hade ett vårmöte och ett höstmöte. Styrelsens arbetsutskott hade tre möten. 15. SAMARBETE MED ANDRA ORGANISATIONER Kårkulla samkommun och FDUV:s styrelser sammankom i mars på ett möte i Pedersöre för att diskutera omsorgens framtid. FDUV samarbetar aktivt med Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) genom flera gemensamma projekt såsom, Inclusive Diversity, stödpersonsverksamhet och tidningen SOS-aktuellt. Förbundets verksamhetsledare är viceordförande i handikappförbundet. Förbundets kursplanerare och fritidskoordinator deltar i arbetsgrupper inom stödpersonsprojektet. Projektledaren ingår i ledningsgruppen för Inclusive Diversity och verksamhetsledaren är ordförande för styrgruppen. FDUV:s verksamhetsledare är medlem i styrelsen för ASPA, (Asumispalvelusäätiö) samt i redaktionsrådet för LL-bladet Selko-uutiset. Dessutom är verksamhetsledaren medlem i Papunets samarbetsgrupp. Inom samarbetsgruppen för svenskspråkiga organisationer inom social- och hälsovården finns en arbetsgrupp kring projektet Min familj där verksamhetsledaren representerar förbundet. Projektledaren är styrelsemedlem i EASPD (European Association of Service Providers for Disabled Persons), medlem i delegationen för VIKE (Mänskorättscenter för personer med funktionshinder), styrgruppsmedlem i projektet för personlig hjälpare (Kehitysvammaisten Palvelusäätiö) samt medlem i Assistentti.infos utbildnings- och forskningsavdelning. Fritidskoordinatorn representerar förbundet i fullmäktige för Idrott och Motion för Utvecklingsstörda i Finland (IMU), i planeringsgruppen för Stödpersonsverksamheten (FSH), i arbetsgruppen för kultur, fritid och semester (Kehitysvammaisten palvelusäätiö) samt i samarbetsgruppen för FDUV och Kårkulla samkommun. FDUV:s pedagogiska utvecklare i Helsingfors är medlem i Speres arbetsutskott, i styrgruppen för Folkhälsans Kyrkslättsprojekt samt i Specialpedgogiska klubben, som upprätthålls av Omsorgsbyrån. I ledningsgruppen för Vasa specialpedagogiska center representeras ABC-projektet av dess projktledare. LL-Centers planerare och verksamhetsledaren är medlem i Selkokeskuksen neuvottelukunta (delegationen för frågor kring lättläst). LL-Bladets redaktör representerade Finland i det internationella Grundtvig-projektet där europeiska LLtidningar tillsammans jobbade med att utveckla lättläst. Den regionala koordinatorn har varit med i PuTu-arbetsgruppen (Puhevammaisten Tulkkipalvelu -työryhmä) och Rehabiliterings-kommissionen i Vasa sjukvårdsdistrikt. Samarbetet med Malike (verksamhet inom Kehitysvammaisten Tukiliitto gällande hjälpmedel för fritidsverksamhet) har fortsatt under året. FDUV erbjuder lokaliteter till Malike och hyr ut fritidshjälpmedel. Den regionala koordinatorn deltog i en träff som ordnades för hela Malike-personalen samt alla som jobbar på uthyrningsplatserna runt om i Finland. 16. NORDISK VERKSAMHET FDUV är medlem i de nordiska intresseorganisationernas samarbetsråd (Nordiska samarbetsrådet) NSR. Under år 2007 har NSR hållit två möten, ett under våren, april i Ebletoft i Danmark, där verksamhetsledaren Lisbeth Hemgård och 14

21 fritidskoordinatorn Mailen Murmann samt Joakim Smeds från Steg för Steg deltog. På hösten hölls det andra mötet på Island den september där verksamhetsledare Lisbeth Hemgård och Joakim Smeds med Helena Björses som stödperson deltog. Under året samarbetade FDUV med NSH (Nordiska Samarbetsorganet för Handikappfrågor) i ett nordiskt projekt om utvecklingsstörda personers livsvillkor i Norden. 17. INTERNATIONELL VERKSAMHET FDUV är medlem i den europeiska intresseorganisationen för personer med utvecklingsstörning Inclusion Europe liksom i dess internationella motsvarighet Inclusion International. I december deltog verksamhetsledaren i ett möte i Dublin, arrangerat speciellt för verksamhetsledare inom branschen i Europa. FDUV är engagerad i den europeiska organisationen EASPD och inom EU:s Social Platforms arbetsgrupp för grundläggande rättigheter (FRAND). Projektledaren har deltagit i fem möten under året. ^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^ Förbundsstyrelsen uttalar sitt varma tack för det stöd den fått såväl av DUV:s medlemmar som av olika institutioner i det finländska samhället. Likaså uttalar förbundsstyrelsen sitt varma tack till alla dem som ekonomiskt bidragit till förbundets strävanden. FDUV tackar även såväl sina systerorganisationer som Kårkulla samkommun för ett givande samarbete och stimulerande utbyte av åsikter under året. fil: VBR 07 15

22 Specifikationer 2007 SAMMANFATTNING AV DUV-FÖRENINGARNAS FRITIDSVERKSAMHET 2007 I sammanfattningen ingår både egen DUV-verksamhet och verksamhet som genomförs i samarbete med andra instanser t.ex. medborgarinstitut, kommunala nämnder, föreningar, församlingar m.fl. samt verksamhet som arrangeras helt av någon annan. ÖSTRA NYLAND Verksamhetsberättelse över fritidsverksamheten i Borgå 2007 Verksamhet i egen regi: I samarbete med andra: Simning, augusti maj en gång i veckan Simskola, varannan lördag september maj Konstterapi, 10 ggr under våren Veckoslutsläger, två under våren och två på hösten Friluftsdagar, en i maj och en i september Läsgrupp fr.o.m. november en gång i veckan Teaterbesök till Svenska Teatern Vändagsmiddag- och dans Endagsutfärd till Västra Nyland och Raseborgs sommarteater Biokväll, en under våren och en under hösten Smågruppsresa i juli till Haapsalu (Estland) Endagsutfärd för gravt handikappade till Högholmen Julfest Påskpysselkurs (Borgå folkakademi) Kulturdag med Tove Jansson som tema (Borgå folkakademi) Julkurs (Borgå folkakademi) Verksamhet som ordnas av andra: Borgå MI: Musikklubb Folkdans Konstterapi under hösten Borgå stad: Idrottsverksamhet för utvecklingsstörda Borgå ev.luth.församling: Diskussionsklubb Familjegudstjänst och lunch på Mariagården Deltagare: ca 80 Ledare: 15 personer Ansvarig fritidsledare: Beatrice Wahlström 16