Redaktionen. Daniel Vesterholm Lärare. Matilda Holmdahl Skribent. Felix Jönsson Illustratör. Lina Daun Skribent. Linnea Löfgren Skribent och fotograf

Transkript

1 h

2 Redaktionen Daniel Vesterholm Lärare Lina Daun Skribent Cecilia Törngren Gonzalez Skribent och fotograf Robin Bergström Layout Paul Cadonau Skribent, fotograf och illustratör Matilda Holmdahl Skribent Felix Jönsson Illustratör Linnea Löfgren Skribent och fotograf Emma Roxström Skribent och fotograf Louise Sundqvist Skribent och illustratör Magasinet Läget är ett samarbete mellan Landstinget Västmanland och Kopparlundsgymnasiet. Artiklarna är skrivna av elever på Kopparlundsgymnasiet och är baserade på Landstinget Västmanlands undersökning Liv och hälsa ung h FOTO OMSLAG: Linnéa Löfgren TRYCK: Åtta.45 UPPLAGA: ex

3 Hur är läget? Välkomna till Läget, ett magasin om ungas liv och hälsa. Teman till texterna har hämtats från Landstinget Västmanalnds undersökning Liv och hälsa ung Magasinet är indelat i tre avdelningar: livsvillkor, hälsa och levnadsvanor. Du får ta del av ungas egna berättelser, med deras egna ord. Om våndan att välja. Om ätstörningar. Om dansens inverkan på kroppen och knoppen. Kanske känner du igen dig i mycket. Kanske känner du igen dig i en del. Här är Läget. Just nu. Redaktionen Kopparlundsgymnasiet 3

4 Innehåll 5 Livsvillkor 6 8 Val eller kval Mår man bättre av konst? 9 Hälsa Frida blev fri från ätstörningen Dansen hemlighet Stress and depress Träning - en viktig del i vardagen 17 Levnadsvanor Ungas levnadsvanor och hälsa Det här med sömn... Unga dricker 4

5 Människors livsvillkor, den vardagliga miljö i vilken de lever och verkar, har stor betydelse för hälsan. I de flesta fall ligger dessa dock utanför den enskilda människans omedelbara kontroll. Levnadsvanor har också stor betydelse för folkhälsan och kanske särskilt i ungdomsåren då många hälsovanor grundläggs. Vi människor behöver vanor och rutiner för att få vardagen att fungera. Dessa vanor och rutiner bildar levnadsmönster som för många utgör en viktig trygghet eftersom de inte sällan har en social förankring. De ska också förstås utifrån våra livsvillkor och inte minst en socioekonomisk kontext, som i hög uträckning påverkar människors möjligheter att leva ett sunt liv. - Liv och hälsa ung 2012 LIVSVILLKOR 5 5 LIVSSTIL

6 Val eller kval Många av Västmanlands unga ser ljust på framtiden, men många vet samtidigt inte vad de vill göra. Många frågor ställs, men kanske finns för få svar. Många val ska göras. Vissa är nyfikna och andra är rädda för att misslyckas. Här nedan följer fyra personer som gjort viktiga val för sin framtid. Gymnasieval Johanna, 16 Att veta när man är 15 år vad man vill göra senare i livet är inte alltid inte helt lätt. Därför blir många unga stressade och oroliga när de ska välja gymnasium. Johanna har gått sitt första år på Thorén Business School i Västerås med inriktning samhällsvetenskap. Eftersom hon inte vet vad hon vill göra i framtiden var det viktigt för henne att välja bred linje, så att hon kan bestämma sig senare i livet vad hon vill jobba med. Innan Johanna började gymnasiet låg den största oron i om hon hade valde fel skola och inte skulle trivas. Idag är hon nöjd med sitt gymnasieval. När jag frågar Johanna om hon har några tips till kommande gymnasieväljare svarar hon - Jag tycker inte ni ska oroa er i onödan om ni har valt fel eller inte eftersom det är väldigt lätt att byta! Vad händer om man ångrar sig? Om man ångrar sitt gymnasieval är det inte hela världen. Gymnasieguiden informerar om att det mest handlar om praktiska frågor, som att ta kontakt med den nya skolan. Det brukar ofta gå att ordna. Måste man läsa på högskola? Johan, 20 Johan tog studenten På gymnasiet läste han byggprogrammet med inriktning på måleri och idag jobbar han som målare, vilket han har gjort sedan han gick ut gymnasiet. - Jag var så osäker på vad jag ville bli så för mig var det nog ganska bra att få komma ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet. Johan anser att fördelarna med att gå direkt ut i arbetslivet är att man får komma in i rutiner och lära sig vad arbetsmoral innebär, men för honom har det också hjälpt mycket med den social biten med kollegor. Dock tror han att det kan vara lätt att bli för bekväm om man börjar jobba på en gång, och att man stannar kvar istället för att gå efter det man verkligen vill bli. Johan har planer på att plugga vidare på högskola till nästa höst, men han är också ett bevis på att det går att lyckas utan att läsa på högskola. Språkresa Anna, 19 Att åka på språkresa ger dig så mycket mer än bara språkkunskaper. Du får upptäcka andra delar av världen, lära känna nya människor och uppleva en annan kultur. - Resan gav inte bara mera spanskakunskaper utan också vänner över många delar av världen, säger Anna om sin språkresa till Spanien förra sommaren. Anna var 18 år när hon åkte på språkresa till Spanien, Malaga i två veckor. Hon hade läst spanska två år på gymnasiet och planerade att läsa ett tredje. - På kort tid lärde jag mig mycket användbar spanska, många saker som jag inte fått lära mig i Sverige. Samtidigt fanns det mycket tid över för att gå till stranden, åka på utflykter och gå ut på kvällarna. Anna åkte på sin språkresa via organisationen Blueberry World Wide, men det finns otroligt många andra att välja mellan, beroende på var just du vill åka och vilka krav du har. - Alla trevliga människor från olika delar av världen var det bästa med hela resan. Ärligt talat var nog det ända dåliga med resan att den var lite för kort. Hade lätt spenderat några veckor till där. Volontärarbete Julia, 18 Julia går på Carlforska gymnasiet i Västerås och ska snart åka som volontärarbetare till Zimbabwe i Afrika i en månad. I veckorna kommer hon att ta hand om hemlösa barn, leka med dem, och vara med på lektioner i skolan. På helgerna kommer hon ta hand om lejon. - Jag vill åka som volontär för att det är en upplevelse som man bara får en gång i livet. Jag vill känna att jag varit med och hjälpt de som har det svårt och är utsatta. Jag hoppas på att man blir uppskattad och att jag kan göra en liten skillnad. Lina Daun Text och foto LIVSVILLKOR 6

7 7 LIVSVILLKOR

8 Mår man bättre av konst? Stor press ligger på unga idag, på vilket sätt kan konst och skapande påverka vår hälsa? Kan det till och med hjälpa till att förebygga sjukdomar? - Man lär sig att ifrågasätta, det tror jag definitivt kan få en att må bättre i slutändan, menar konstnären Dan Widh. Det är en stor press på unga idag, både från skola och familj. Det påverkar inte bara skolresultat och siffror på papper, utan även de utsatta personernas tillvaro. Hur kan man ändra på detta? Jo, det första man kanske bör se på om man är utsatt, är sin egen situation. På många olika sätt kan man förbättra sin egen situation. För många har till exempel konst varit ett utlopp för känslor och tankar när annan terapi kanske inte funkat. Men kan konst verkligen förbättra vår hälsa? Lokalkonstnären Dan Widh menar att konst är hälsosamt på många sätt. - Jag tror det handlar om vad konsten skapar i huvudet, det tror jag kan få en att tänka till. Jag tror man mår bra rent psykiskt av just det! Man lär sig att ställa frågor, man lär sig att ifrågasätta, det tror jag definitivt kan få en att må bättre i slutändan. Sen kan man ju ta med aspekten av att det är kul att skapa, och om man exempelvis jobbar i grupp får man gemenskap och glädje utav det, förklarar Dan Widh. Dan har hållt på med konst så länge han kan minnas. Han har jobbat med både unga och äldre personer och sett hur olika människor reagerar när de sätts framför papper och penna. Äldre och dementa personer har varit en av de mest intressanta och givande grupperna han jobbat med: - Jag märker tydligt att de dementa personerna mår fruktansvärt bra av att jobba med händerna och skapa. Många börjar minnas sina gamla hus och liknande, berättar Dan. Om konst kan få dementa människor att minnas gamla minnen och mildra deras sjukdom, bör konst som terapi kunna förbättra förhållandena för fler. Dan håller även konstlektioner för barn och ungdomar inom Kulturskolan i Västerås där han även sett hur konst kan utveckla ungdomars sätt att tänka och i sin tur bidra till förbättring av deras hälsa. - Konst i grund och botten tror jag är en förståelse av hur världen fungerar och en reflektion utav den. Alla kan göra konst om de vill! Man får använda sin fantasi och kreativitet på ett sätt som man gjorde när man var barn, på ett kravlöst sätt. Det kan vara svårt att hålla kvar vid det när man växer upp och börjar plugga eller jobba och blir mer stressad. Jag tror definitivt att om man lyckas hitta det tänket igen kan det göra stor förändring i ens liv, förklarar Dan. Louise Sundqvist Text och illustration LIVSVILLKOR 8

9 Vad är då hälsa? Hälsa är enligt Världshälsoorganisation inte endast frånvaro av sjukdom utan inbegriper även en dimension av allmänt välbefinnande. Det här är viktigt. Inte minst när vi diskuterar betydelsen av olika levnadsvanor och våra förutsättningar att påverka utvecklingen av ungdomars livsstil. Hälsan bör också förstås utifrån att människan är en tänkande, kännande varelse med drömmar och ambitioner som påverkas av sin samtid och dess värderingar. - Liv och hälsa ung 2012 HÄLSA 9

10 Frida blev fri från ätstörningen Den press som idag finns på unga är stor och kan leda till psykisk ohälsa. Frida fick diagnosen anorexi. Frida var knubbig som barn. När hon var 14 år upptäckte hon att hon inte kunde kontrollera maten. Hon började springa ofta, slutade äta allt som var onyttigt och ställde sig på vågen varje dag. Stressen och paniken inifrån var svår att kontrollera, vilket gjorde att hon fick ännu mer ångest över att hon inte visste hur hon skulle ta kontrollen, trots att hon nu var smalare. - Ingen pratade om ångest, panikångest eller ätstörningar. Jag visste inte alls vad det betydde, förklarar hon. Fridas kompisar gick till skolsystern på skolan och berättade att de var oroliga för henne. Det syntes inte mycket utanpå att hon var speciellt smal just då, men hon åt ingenting i skolan och kompisarna märkte att något var fel. - Skolsystern gick efter olika diagram och jag var bra på att manipulera för att slippa jobbiga frågor. Hon frågade inte speciellt mycket utan sa att kroppen kunde utvecklas olika mycket i ungdomsåren och att det inte var något fel. Jag ville därifrån så fort som möjligt och fick henne att tro att allt var bra. Tiden gick och det blev värre och värre. - Jag gick till en psykolog på sjukhuset, men självklart svarade jag bara så som psykologen ville att jag skulle svara och därför blev jag inte kallad på några återbesök dit. Det tyckte jag var bra just då, säger Frida. Hon åkte några gånger till sjukhuset för panik för att hjärtat slog fort och där konstaterades panikångest. Desto mer tiden gick, desto starkare blev känslan av att hon inte kunde styra sitt liv på grund av all panik och det stora kontrollbehovet. Nu var hon 18 år. Hon reste och jobbade ständigt för att slippa tänka på allt det jobbiga. Tankarna om maten gick upp och ner då hon fokuserade mer på ångesten. Hon fick panik över sitt liv på kvällarna och visste inte alls hur hon skulle undvika mat inför andra och hur hon skulle kunna dölja ångesten. - Jag stängde kompisar ute, och även mina föräldrar och min bästa vän ibland. Alla som någon gång frågade om mitt mående ljög jag för eller skyllde det på något annat. Jag blev irriterad på att de lade sig i mitt liv och därför bröt jag ofta kontakten med kompisarna. Jag reste ju även väldigt mycket och därför tyckte jag inte att det gjorde så mycket just då, jag träffade nytt folk hela tiden, berättar hon. Hennes liv fortsatte i samma spår, men efter några år började hon fundera ordentligt på varför hon inte kunde släppa in folk i sitt liv. Hon hade börjat ett nytt jobb och hennes chef märkte snabbt att något var fel. Hon tog in Frida på sitt kontor och frågade hur det egentligen var med henne. Det brast för henne och hon berättade allt. Hon kände att hon hade avslöjat sig själv och att känslan var konstig. Chefen fick henne att söka hjälp, och det var där den riktiga vändningen började. - Jag hamnade på en ätstörningsenhet i Stockholm. Jag blev inskriven på en avdelning och började gå till en psykolog regelbundet. Jag insåg då hur mycket jag egentligen gått och burit inom mig och hur mycket jag hade dolt för andra. Jag började även förstå att det var många som var i samma situation som mig. Psykologen På behandlingshemmet var alla lika gav mig verktyg för att jag skulle lära mig att hantera mina tankar. Det var till en början svårt att inse tanken av att jag skulle leva med sjukdomen överallt, hela tiden, mer eller mindre. En sjukdom försvinner ju inte bara sådär, berättar hon. HÄLSA 10

11 Frida kände att livet blev bättre, men hon kände sig ännu inte stark nog att klara sig själv. Hon åkte till ett behandlingshem och stannade där i ungefär tre månader. Där var alla lika, kanske inte till utseendet, men alla bar på samma tankar och känslor. Hon tyckte att det var en lättnad att kunna sitta vid samma bord som flera personer och äta mat utan att känna panik och ångest. Hon fick tillbaka sitt liv mer och mer och kände sig för första gången på länge stark i sig själv. behöver kanske bara några verktyg att jobba med för att klara det, säger hon. Vid minsta lilla oro eller bekymmer ska man prata med någon, det hjälper alltid i slutändan. Man är aldrig ensam om sina tankar eller problem, även om det ofta känns så. Om man känner att man inte vet hur man ska hantera det man har inom sig ska man ta professionell hjälp, till exempel genom att prata med en psykolog eller en kurator. Man kan inte klara allting själv. Hon funderar på om något borde gjorts annorlunda för att hon skulle få hjälp snabbare. - Jag önskar nog att skolsystern från början uppmärksammade mig mer och kanske tog kontakt med mina föräldrar från första samtalet vi hade i skolan. Det hade kanske inte gått så långt då. Idag är Frida 27 år och mår mycket bättre. Sjukdomen finns alltid kvar i bakhuvudet, men nu kan hon leva med den på ett helt annat sätt. - Man ska acceptera sig själv som man är. Trivs man inte med sig själv kan man lära sig att göra det, man Frida heter egentligen något annat. Linnéa Löfgren Text och foto 11 HÄLSA

12 Dansens hemlighet Att dansa är det bästa man kan göra, åtminstone om man vill må bra både fysiskt och psykiskt, enligt dansaren Oscar Törnell. För Oscar och Ellinor är det något de inte kan leva utan, att sluta dansa skulle vara som att förlora en del av sig själva. Men vad är då dansens hemlighet? Det viktigaste intresset Vid träning bildas nya celler och hjärnceller och bra hormoner så som endorfiner släpps ut, enligt doktorn Jill Taube. Fördelar som minskning av stress, smärtlindring och ökad rörlighet är bara tre av oändligt många positiva effekter av denna träningsform. De båda ungdomarna Ellinor och Oscar brinner för samma intresse, nämligen dans. Ellinor är 15 år och dansar på en dansskola i Enköping. Oscar är 18 år och går estetiska linjen med inriktning dans i Västerås. Under mellan- och högstadiet studerade han på Fryxellska skolan, även där dansinriktning. -Det var skolan som verkligen startade mitt intresse, lärarna uppmuntrade och stöttade mig även när jag var urkass, säger Oscar. Oscars intresse för dans har alltid funnits, med dans i släkten så har föreställningar och diskussioner om ämnet varit en självklarhet. Hiphop var den första stilen han började dansa, samtidigt som han tränade kampsport. Den udda kombinationen beror på att han ville göra något coolt för att få acceptans och respekt bland killarna, men samtidigt göra det han älskar. - Jag blev först kallad bög och dansfjolla, men när alla insåg att jag var bra och fortsatte så blev jag accepterad, säger Oscar. Varför ska man dansa? Dans är enligt både Ellinor och Oscar en bra träningsform, då man tränar hela kroppen. Några områden är kondition, koordination, inlärningsförmåga och kroppsmedvetenhet. Till skillnad från andra träningsformer så har dansen inga gränser, man kan uttrycka känslor och tankar helt fritt ihop med musik. Ellinor tränar för att få röra sig till musiken, träffa vänner och uppträda på scen. Oscar siktar däremot högt, hans mål är att synas på tv, som till exempel i Melodifestivalen eller Idol. Dans har visat sig vara bra både för fysiken och det mentala. Ett projekt som genomförts av Örebro kommun visar att dans kan fungera som en skyddsfaktor för att förebygga psykisk ohälsa. Andra undersökningar visar också att dans ökar kreativiteten och livsenergin medan den dämpar ångest och aggressioner. Man ökar sin förmåga att skilja på sina egna och andras känslor, samt att kunna sätta ord på och uttrycka dem. Otrolig påverkan på livet Genom dansen har Ellinor blivit mer självsäker och vågar stå inför andra människor, till exempel när hon ska hålla ett föredrag i skolan. Hon har även lättare att koncentrera sig. Tack vare att hon dansat i 7 år så har också hennes förmåga att göra flera saker samtidigt utvecklats. - Det gäller att hålla takten, räkna takten i huvudet, samspela med de andra dansarna, utstråla en känsla eller ett uttryck och samtidigt andas, säger Ellinor och ler. - Hade jag inte dansat skulle jag vara en riktigt tjockis, säger Oscar och skrattar. Om han inte hade tränat dans så skulle han antingen spelat massor av datorspel eller skapat musik. I skolan så hade han inte varit lika koncentrerad. Med hjälp av träningen orkar han mer, han brukar tänka att han måste hinna klart med det han gör, för annars får han inte dansa. Vardagen hade inte varit HÄLSA 12

13 lika rolig, då i princip hela hans liv handlar om dans. När han har tråkigt tittar han på videos, övar eller koreograferar. Sedan fyra år tillbaka har han drivit en dansskola i Irsta, i höstas startade han en helt egen under hans namn. Detta har gjort att han vill vara en förebild för alla hans elever, han tänker på allt han säger och gör. Ellinor Föreställningar inför hundratals Dansshowerna har Ellinor i slutet av varje termin, för henne blir dem som ett mål, något att längta efter. -Man blir jätteglad när det är dags för dansshow, att stå inför flera hundra människor stärker verkligen ens självkänsla. Nervositeten är som högst sekunderna innan man går ut på scen, men när man väl börjat dansa så släpper den och man kan bara njuta av att stå i rampljuset, säger Ellinor. Hur vågar man börja dansa? Det finns inga gränser för vad man kallar dans, det är bara ett sätt att uttrycka sina känslor ihop med rytmiska rörelser till musik. Man måste få göra det man tycker är kul och inte jämföra sig med andra. Emma Roxström Text och foto Oscar 13 HÄLSA

14 Stress and depress I Västmanland är det många unga som lider av stress. Tjejer mellan år är speciellt utsatta. Hela 58% av dem upplever stress flera dagar i veckan. Emilia Rydberg, 18 år är en av dem. Stress är någonting vi människor alltid blivit påverkade av. Det är en funktion som fungerar som en försvarsmekanism. I rätt situation och i rätt mängd är stress nödvändig och till och med livsavgörande. Förr kunde stresshormonerna vara det som gjorde ifall en skulle överleva eller inte. Det var stresshormonerna som hjälpte till att agera snabbt, att få adrenalin och kunna springa ifrån en fiende. Idag har vi inte fiender som vi måste springa ifrån. Idag är det stressen som är vår fiende. Mitt i surret på inne på ett café sitter Emilia Rydberg. Hon har precis slutat sin skoldag på Grillska Gymnasiet i Västerås och ser nöjd ut. Kanske ser hon nöjd ut för att fika väntar, för att hon går sista året på gymnasiet och inte har många veckor kvar till studenten eller för att det är helg imorgon och det då kommer finnas tid att andas och ta det lugnt igen. Idag spenderar Emilia nästan lika många timmar i Västerås som hon gör i sin hemstad Sala, där hon är född och bofast. Emilia sitter och fingrar lite på koppen, tar en klunk av sin varma choklad innan hon börjar berätta hur det var för henne, när hon blev deprimerad. - Det var nog många faktorer som gjorde att jag började må dåligt. En var att min mormor dog och det var en stor sorg. Jag stod henne nära och tänkte på henne varje dag. Och så var det det där med hösten Att hösten är jobbig för många är inte en nyhet. Skolan sätter igång och solen visar sig inte framme lika många timmar. Det kan leda till stress och i vissa fall att en del människor blir deprimerade. I Emilias fall sammanföll det också med att gymnasiet ställde andra krav än hon var van vid. Läsåret 2011/2012 infördes ett nytt skolsystem och betygssystem. Det var det året Emilia gick det första året på gymnasiet som det nya systemet infördes. - Den nya ordningen skrek nyanserat, utförligt, källkritiskt! Eftersom jag fick MVG i det mesta på högstadiet tänkte jag att jag självklart skulle kunna plocka hem A:n också, trots att många sa att det är svårare att få A än det var att få MVG. Emilia ler och fortsätter sedan - Men självklart kunde och kan jag nöja mig med E i vissa ämnen, som till exempel matematik, för det är ett ämne jag vet att jag inte är bra på. Värre är det med till exempel svenska, engelska och psykologi. Det är ämnensom jag MÅSTE ha bra betyg i. Ibland kunde kvällarna sluta i gråtattacker. Vissa kvällar och nätter satt Emilia ensam inne på sitt rum hemma i Sala. Hon kunde sitta flera timmar i sträck framför datorn. Trots att hon hade arbeten med deadline kunde hon inte skicka in dem eftersom hon aldrig kände sig nöjd. - Ibland kunde kvällarna sluta i gråtattacker. Emilia sjunker ihop, en förstår av hennes kroppsspråk att kroppen minns. Stressen övergick i depression. Hon kunde inte glädjas över något. Tillvaron var i en gråskala Emilia använde skolans toaletter för att gråta av sig. Det var svårt att inte gråta i skolan. Flera nätter satt Emilias pappa med henne och försökte lugna henne. Det gjorde han dels genom att hjälpa till med plugg och dels genom att säg att hennes skolarbeten faktiskt var nyanserade och i den nivå som hon själv ville. Efter att Emilia själv insett att hon spenderade alldeles för många timmar åt att gråta på skoltoaletten beslutade hon sig att besöka skolans kurator. HÄLSA 14

15 - Det var ett bra beslut det här med kuratorn. Vi började träffas regelbundet och jag försökte få ur mig det jag själv trodde var kärnan till min nedstämdhet. Hos kuratorn fick Emilia hjälp med att ändra på sitt tankesätt. Emilia gjorde olika övningar hos kuratorn och fick även med sig övningar hem. En övning gick ut på att jag skulle rabbla upp allt bra som hänt under dagen innan jag somnade. Kuratorn hjälpte även till med att få Emilia att själv inse att Emilias livsstil gav negativa konsekvenser. Emilia bestämde sig för att berätta om sin livssituation för vissa lärarna. Det resulterade till att hon fick stöd från dem. Hon kunde få längre tid på sig till vissa uppgifter. Efter att hösten övergått till vinter kände Emilia att stressen övergivit henne. Emilia ler stolt medans hon säger; Jag hade övervunnit stressen genom att jag lärt mig hantera den. Jag vet att jag hinner mer än jag tror och jag vet att allt bara blir svårare om jag stressar. Leendet övergår till ett fundersamt ansiktsuttryck. - Trots att jag blivit bättre på att hantera stress kan jag bli jättetrött ofta och lätt när jag kommer i stressiga situationer. Emilias situation är inte unik. I Sverige idag visar det sig enligt en undersökning att över 50 % av alla tjejer i årskurs 2 på gymnasiet känner sig stressade över sin skolsituation. Bland killar i samma ålder är det 19 %. Här kan man föra in begreppet prestationsprinsessor och glidarkillar. Det är ett högt pris tonårstjejer får betala för att ligga på topp. Kopplar man sedan ihop det med att tjejer fortsätter att vara duktiga i arbetslivet men då med lägre lön känns det hela väldigt ohållbart. Vad är det då för slutsatser Emilia kan dra av den här resan hon gått igenom? - Att gå till en vuxen du har förtroende för. Jag fick hjälp av skolans kurator som hjälpte mig att fokusera på det positiva i livet och på att försöka tänka på att sänka kraven. Slappna av. Du får inte bättre resultat bara för Emilia Rydberg hade det extremt stressigt i sin vardag under tonåren, men en dag kunde fick hon se skymten av ljuset och idag kan hon gå med rak rygg. att du stressar eller oroar dig över betyg. Får du inte det resultat du vill går det även oftast att lösa på ett eller annat sätt, genom komplettering till exempel. - Våga släppa trots att det är jättemycket i skolan. Träffa människor som ger dig energi. Emilia tror att det är viktigt att inte bära på allt det jobbiga själv. Att det är viktigt att lätta på allt det tunga genom att prata med någon. Kanske kan den personen ta bort lite av det jobbiga med hjälp av kloka råd. - Ändra tankesätt! säger Emilia. Livet går inte under, faktiskt. Cecilia Törngren Gonzáles Text och foto 1515 HÄLSA SKOLA

16 Träning - en viktig del i vardagen Tiden som unga i Västmanland lägger på träning minskar ju äldre de blir. Även andelen överviktiga ökar, främst bland pojkar. Många faktorer kan spela in och en skulle kunna vara att skolan kräver mer tid i högre ålder. Andra undersökningar visar på att många ledare inom sporter toppar sin lag i tidig ålder vilket kan göra att de ungdomar som idrottar för att ha kul istället tröttnar och lägger av. Men träning behöver inte bara innebära sport och tävling. Träning är viktigt för kroppen, oavsett om det är mycket eller lite. Våra kroppar är byggda för rörelse och om den ska orka med hela livet är det viktigt att den får den motion den kräver. Av träning kommer din kropp både känna sig friskare, piggare och starkare. Att träna är bra för kroppen är ingen nyhet, men träning ger så mycket mer än bara träning. Genom att träna minskar vi också risken för att utsätta oss för sjukdomar som till exempel diabetes, depression och övervikt. Även stressen minskar om kroppen fungerar på ett hälsosamt sätt. Oroväckande höga siffror visar på hur stressade länets ungdomar är idag, och ofta beror det på skolan och höga prestationskrav. Att leva ett hälsosamt liv höjer dock prestationsförmågan på grund av den förbättrade blodcirkulationen som hjärnan får av fysisk aktivitet. Viktigt att också komma ihåg gällande träning är att du gör det för din egen skull. Ingen annan behöver må bra av din träning och livsstil. Och pressa dig inte för hårt, du gör det för att du och din kropp ska må bra, inte tvärtom. Motionera fram kroppens endorfiner och gör dig till en friskare och gladare människa! Att träna och ta hand om vår kropp är en investering i oss själva. Lina Daun Text HÄLSA 16

17 Levnadsvanor har också stor betydelse för folkhälsan och kanske särskilt i ungdomsåren då många hälsovanor grundläggs. Vi människor behöver vanor och rutiner för att få vardagen att fungera. Dessa vanor och rutiner bildar levnadsmönster som för många utgör en viktig trygghet eftersom de inte sällan har en social förankring. - Liv och hälsa ung 2012 LEVNADSVANOR 1717 LIVSSTIL

18 Ungas levnadsvanor och hälsa Det finns en bild av att dagens unga sitter klistrade framför internet, är asociala, rör på sig för lite, äter för mycket socker och till följd av det mår allt sämre både psykiskt och fysiskt. Men hur ligger det till egentligen? Liv & Hälsa Ung Västmanland är en undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningen omfattar elever i åk 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet. Resultatet från undersökningen används av politiker och andra för att fatta beslut i folkhälsoarbetet. Per Tillgren, professor i folkhälsovetenskap på Mälardalens högskola: - Vi baserar oss på den kunskap som Landstinget Västmanland får fram i sina återkommande studier. Om man tittar på Liv & Hälsa Ung avviker inte Västmanland så mycket från riksgenomsnittet, men det finns variationer mellan kommuner, och Västerås är en så pass stor stad att man ser variationer i måendet mellan olika bostadsområden. För oss som jobbar förebyggande är sådant här jätteviktigt att veta. I undersökningen syns tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Flickorna mår generellt sämre än pojkar och sedan 2012, då den förra undersökningen genomfördes, kan man tydligt se att flickornas mående har försämrats. Det har visat sig i undersökningarna att unga som har en positiv framtidstro mår bättre. Man kan se att pojkar har en mer positiv syn på framtiden än flickor. De senaste två åren har flickor blivit mer pessimistiska inför framtiden. Stress brukar nämnas som en viktig förklaring till att det är skillnad mellan hur pojkar och flickor mår. Pojkar är nämligen mindre stressade än flickor.skolan är en viktig faktor för hur ungas hälsa och hur de mår. Per Tillgren förklarar: - Den viktigaste parametern för att leva länge är att ha en hög utbildning. Man ser att de som inte fullföljer grundskolan har sämre hälsa än sina kompisar. Om man tittar på studier internationellt ser man att flickor i låginkomstländer som har fått en grundläggande utbildning skaffar färre barn och utsätts för mindre risker i livet. Från ett svenskt perspektiv kan vi se att den viktigaste investeringen är att ge barn en bra start i livet, till exempel med förskola och stödjande miljöer/ kamrater. När man går från barn till vuxen påverkar dessa faktorer hälsan och hur många år man blir. Frågan är, varför är det så stora skillnader mellan dem som är lågutbildade och de som är högutbildade? Det skiljer i snitt cirka fem år, men det varierar kraftigt. 84% av pojkarna och 79% av flickorna trivs antingen mycket bra eller ganska bra i skolan och arbetsron i klassrummet har ökat samtidigt som skolket från skolan har minskat de senaste 10 åren. Men var femte elev blir retad i skolan och många av dessa utsätts för fysisk mobbning. - Utbildningen, hela den här fasen, är enormt viktig en investering på sikt om man vill bli gammal. Nu kanske det inte är livets mening, men det är en viktig faktor. Skolan kan ju också vara jättejobbig för vissa. De kan bli mobbade och utsatta. Skola, förskola och dagis måste vara en stödjande miljö som stärker ungdomarna. De senaste 10 åren har andelen bland niondeklassare som dricker alkohol och använder tobak regelbundet minskat till hälften. - Andelen unga som dricker alkohol går ner även i Västmanland, men det är högre andel av dem som dricker som går de praktiskt inriktade gymnasieutbildningarna jämfört med de teoretiska. Likadant är det med rökning och andra typer av droger. Sexdebuten sker också tidigare hos dem som går en praktisk linje och det är fler där som har oskyddat sex. Det finns alltså en selektion som påverkar hälsan. Vi kan se att dina kompisar som inte fullföljer gymnasieutbildningen kommer att ha en sämre hälsa och avlida betydligt tidigare än genomsnittsgruppen. Alltfler ungdomar tränar mer och trenden med stigande övervikt och fetma har nu brutits. Men ungdomar sitter alltjämt still alldeles för mycket och i nian uppger hälften av eleverna att de sitter mer än 6 timmar framför teven eller datorn varje dag. - Om man går till min generation, då fanns inte datorer, det fanns inga datorspel. Ofta var man trångbodda. Många syskon delade rum. Det gick inte att sitta uppe på nätterna. Nu har man tillgång till media som man LEVNADSVANOR 18

19 inte hade då och det har både för- och nackdeler. En kollega till mig har forskat på ungdomars datavanor och upptäckt att strategispel är kompetensutvecklande och producerar framtida företagsledare. Men problemet är tidsåtgången. Och sömnen. Och att du undviker andra sociala kontaktytor. Det behöver inte vara problem, men det kan påverka dina kost- och motionsvanor. Det tittar man på nu i studier. Du går ner i fysisk aktivitet men intellektuellt kan det vara berikande, säger Per Tillgren och tillägger: - En skillnad jämfört med när jag började en gång i tiden är att hälsofrågor får mycket utrymme i media. Det har aldrig funnits så många tidskrifter som är inriktade på hälsa. Men för ungdomar kan det också vara en stressfaktor. Man ska se ut på ett speciellt sätt. Man ska vara slimmad. Ungdomar fokuserar kring idoler, role models, som påverkar. Men man vet ju inte hur dessa späkar sig för att se ut som de gör. Mediabilden måste man vara observant på. Men vi lever åtminstone i en tid där hälsan finns på agendan! Paul Cadonau Text och illustration 19 LEVNADSVANOR

20 Det här med sömn... Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också för hur elever presterar i skolan. Västmanlands nyaste undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa visar att framförallt flickor får för få timmars nattsömn. Minst sömntimmar har flickor som går årskurs 2 på gymnasiet. 58% av dem har låg sömnkvalitet och 35% för lite (mindre än 7 timmar). En studie visar att flickor som sover mindre än 7 timmar och/eller har störd nattsömn har fem gånger så större chans att de får underkända betyg. Undersökningen i Västmanland visar att pojkar sover mer och bättre än flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet. Problemet antas starta i tidiga tonår och ökar i skillnad i de övre tonåren. Sömn är alltså även den genusberoende. Man kan undra vad det kan bero på. Kan det vara att flickor i tonårsåldern ligger och grubblar på problem och har svårare att släppa dem än pojkar? Kan det vara menssmärtor som får flickorna vakna om nätterna? Kan stressen, som även den är högre för flickor, vara anledningen? Har skärmar och mobiltelefoner stor påverkan? Frågetecknen är många och rätas inte ut helt i undersökningar av detta slag. Logiskt är ändå att tänka att eftersom flickor i högre grad än pojkar upplever stress så borde ju sömnen vara sämre hos flickor eftersom stress har en negativ påverkan på sömn. Vad händer med oss när vi sover? Sömnen delas upp i olika cykler som repeteras under nattens gång. Cyklerna varar i ca en till två timmar. I den sömn som kallas djupsömn återhämtar sig kroppen och en uppbyggnad av kroppen sker. I REM-sömnen (rapid eye movement) så jobbar hjärnan för fullt och man drömmer. Att drömma är en säkerhetsventil. Det är då man bearbetar djupa problem som under drömsömnen kan komma upp och kläs i olika bilder från det omedvetna. Flera psykoanalytiker har intresserat sig för drömmar och dess betydelse. Freud och Jung är två av dem. En känd tortyrmetod för att knäcka sina offer är att väcka tortyroffren precis när de börjar drömma. Efter en tid av avbrutna drömmar börjar offret hallucinera, få helt fel verklighetsuppfattning och må väldigt dåligt. Under sömnen sker också produktionen av ett tillväxthormon i tallkottkörteln. I puberteten är det extra viktigt att man sover bra för att man ska kunna växa och utvecklas. Utan sömn kan det bli svårare att komma ihåg saker. Det kan även blir svårare att prestera. Minnet försämras av för lite sömn. Tyvärr påverkas också hungercentrat på så sätt att man får ett sockersug vid för få timmars sömn. Det är inte farligt att ha en eller två dåliga nätter utan att kunna sova eller att sova dåligt. Det tar man snabbt igen. Men blir det för många nätter med för få timmars sömn kan det leda till negativa konsekvenser. Cecilia Törngren Gonzáles Text och foto Bra att komma ihåg angående sömn De flesta tonåringar, mellan år, behöver sova ungefär 9 timmar per dygn. I puberteten är det extra viktigt att man sover bra för att man ska kunna växa och utvecklas. Sömnen hjälper oss att hålla oss friska, kunna tänka, lära oss nya saker. Utan sömn kan det bli svårare att komma ihåg saker. Det kan även blir svårare att prestera. LEVNADSVANOR 20