Redaktionen. Daniel Vesterholm Lärare. Matilda Holmdahl Skribent. Felix Jönsson Illustratör. Lina Daun Skribent. Linnea Löfgren Skribent och fotograf

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktionen. Daniel Vesterholm Lärare. Matilda Holmdahl Skribent. Felix Jönsson Illustratör. Lina Daun Skribent. Linnea Löfgren Skribent och fotograf"

Transkript

1 h

2 Redaktionen Daniel Vesterholm Lärare Lina Daun Skribent Cecilia Törngren Gonzalez Skribent och fotograf Robin Bergström Layout Paul Cadonau Skribent, fotograf och illustratör Matilda Holmdahl Skribent Felix Jönsson Illustratör Linnea Löfgren Skribent och fotograf Emma Roxström Skribent och fotograf Louise Sundqvist Skribent och illustratör Magasinet Läget är ett samarbete mellan Landstinget Västmanland och Kopparlundsgymnasiet. Artiklarna är skrivna av elever på Kopparlundsgymnasiet och är baserade på Landstinget Västmanlands undersökning Liv och hälsa ung h FOTO OMSLAG: Linnéa Löfgren TRYCK: Åtta.45 UPPLAGA: ex

3 Hur är läget? Välkomna till Läget, ett magasin om ungas liv och hälsa. Teman till texterna har hämtats från Landstinget Västmanalnds undersökning Liv och hälsa ung Magasinet är indelat i tre avdelningar: livsvillkor, hälsa och levnadsvanor. Du får ta del av ungas egna berättelser, med deras egna ord. Om våndan att välja. Om ätstörningar. Om dansens inverkan på kroppen och knoppen. Kanske känner du igen dig i mycket. Kanske känner du igen dig i en del. Här är Läget. Just nu. Redaktionen Kopparlundsgymnasiet 3

4 Innehåll 5 Livsvillkor 6 8 Val eller kval Mår man bättre av konst? 9 Hälsa Frida blev fri från ätstörningen Dansen hemlighet Stress and depress Träning - en viktig del i vardagen 17 Levnadsvanor Ungas levnadsvanor och hälsa Det här med sömn... Unga dricker 4

5 Människors livsvillkor, den vardagliga miljö i vilken de lever och verkar, har stor betydelse för hälsan. I de flesta fall ligger dessa dock utanför den enskilda människans omedelbara kontroll. Levnadsvanor har också stor betydelse för folkhälsan och kanske särskilt i ungdomsåren då många hälsovanor grundläggs. Vi människor behöver vanor och rutiner för att få vardagen att fungera. Dessa vanor och rutiner bildar levnadsmönster som för många utgör en viktig trygghet eftersom de inte sällan har en social förankring. De ska också förstås utifrån våra livsvillkor och inte minst en socioekonomisk kontext, som i hög uträckning påverkar människors möjligheter att leva ett sunt liv. - Liv och hälsa ung 2012 LIVSVILLKOR 5 5 LIVSSTIL

6 Val eller kval Många av Västmanlands unga ser ljust på framtiden, men många vet samtidigt inte vad de vill göra. Många frågor ställs, men kanske finns för få svar. Många val ska göras. Vissa är nyfikna och andra är rädda för att misslyckas. Här nedan följer fyra personer som gjort viktiga val för sin framtid. Gymnasieval Johanna, 16 Att veta när man är 15 år vad man vill göra senare i livet är inte alltid inte helt lätt. Därför blir många unga stressade och oroliga när de ska välja gymnasium. Johanna har gått sitt första år på Thorén Business School i Västerås med inriktning samhällsvetenskap. Eftersom hon inte vet vad hon vill göra i framtiden var det viktigt för henne att välja bred linje, så att hon kan bestämma sig senare i livet vad hon vill jobba med. Innan Johanna började gymnasiet låg den största oron i om hon hade valde fel skola och inte skulle trivas. Idag är hon nöjd med sitt gymnasieval. När jag frågar Johanna om hon har några tips till kommande gymnasieväljare svarar hon - Jag tycker inte ni ska oroa er i onödan om ni har valt fel eller inte eftersom det är väldigt lätt att byta! Vad händer om man ångrar sig? Om man ångrar sitt gymnasieval är det inte hela världen. Gymnasieguiden informerar om att det mest handlar om praktiska frågor, som att ta kontakt med den nya skolan. Det brukar ofta gå att ordna. Måste man läsa på högskola? Johan, 20 Johan tog studenten På gymnasiet läste han byggprogrammet med inriktning på måleri och idag jobbar han som målare, vilket han har gjort sedan han gick ut gymnasiet. - Jag var så osäker på vad jag ville bli så för mig var det nog ganska bra att få komma ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet. Johan anser att fördelarna med att gå direkt ut i arbetslivet är att man får komma in i rutiner och lära sig vad arbetsmoral innebär, men för honom har det också hjälpt mycket med den social biten med kollegor. Dock tror han att det kan vara lätt att bli för bekväm om man börjar jobba på en gång, och att man stannar kvar istället för att gå efter det man verkligen vill bli. Johan har planer på att plugga vidare på högskola till nästa höst, men han är också ett bevis på att det går att lyckas utan att läsa på högskola. Språkresa Anna, 19 Att åka på språkresa ger dig så mycket mer än bara språkkunskaper. Du får upptäcka andra delar av världen, lära känna nya människor och uppleva en annan kultur. - Resan gav inte bara mera spanskakunskaper utan också vänner över många delar av världen, säger Anna om sin språkresa till Spanien förra sommaren. Anna var 18 år när hon åkte på språkresa till Spanien, Malaga i två veckor. Hon hade läst spanska två år på gymnasiet och planerade att läsa ett tredje. - På kort tid lärde jag mig mycket användbar spanska, många saker som jag inte fått lära mig i Sverige. Samtidigt fanns det mycket tid över för att gå till stranden, åka på utflykter och gå ut på kvällarna. Anna åkte på sin språkresa via organisationen Blueberry World Wide, men det finns otroligt många andra att välja mellan, beroende på var just du vill åka och vilka krav du har. - Alla trevliga människor från olika delar av världen var det bästa med hela resan. Ärligt talat var nog det ända dåliga med resan att den var lite för kort. Hade lätt spenderat några veckor till där. Volontärarbete Julia, 18 Julia går på Carlforska gymnasiet i Västerås och ska snart åka som volontärarbetare till Zimbabwe i Afrika i en månad. I veckorna kommer hon att ta hand om hemlösa barn, leka med dem, och vara med på lektioner i skolan. På helgerna kommer hon ta hand om lejon. - Jag vill åka som volontär för att det är en upplevelse som man bara får en gång i livet. Jag vill känna att jag varit med och hjälpt de som har det svårt och är utsatta. Jag hoppas på att man blir uppskattad och att jag kan göra en liten skillnad. Lina Daun Text och foto LIVSVILLKOR 6

7 7 LIVSVILLKOR

8 Mår man bättre av konst? Stor press ligger på unga idag, på vilket sätt kan konst och skapande påverka vår hälsa? Kan det till och med hjälpa till att förebygga sjukdomar? - Man lär sig att ifrågasätta, det tror jag definitivt kan få en att må bättre i slutändan, menar konstnären Dan Widh. Det är en stor press på unga idag, både från skola och familj. Det påverkar inte bara skolresultat och siffror på papper, utan även de utsatta personernas tillvaro. Hur kan man ändra på detta? Jo, det första man kanske bör se på om man är utsatt, är sin egen situation. På många olika sätt kan man förbättra sin egen situation. För många har till exempel konst varit ett utlopp för känslor och tankar när annan terapi kanske inte funkat. Men kan konst verkligen förbättra vår hälsa? Lokalkonstnären Dan Widh menar att konst är hälsosamt på många sätt. - Jag tror det handlar om vad konsten skapar i huvudet, det tror jag kan få en att tänka till. Jag tror man mår bra rent psykiskt av just det! Man lär sig att ställa frågor, man lär sig att ifrågasätta, det tror jag definitivt kan få en att må bättre i slutändan. Sen kan man ju ta med aspekten av att det är kul att skapa, och om man exempelvis jobbar i grupp får man gemenskap och glädje utav det, förklarar Dan Widh. Dan har hållt på med konst så länge han kan minnas. Han har jobbat med både unga och äldre personer och sett hur olika människor reagerar när de sätts framför papper och penna. Äldre och dementa personer har varit en av de mest intressanta och givande grupperna han jobbat med: - Jag märker tydligt att de dementa personerna mår fruktansvärt bra av att jobba med händerna och skapa. Många börjar minnas sina gamla hus och liknande, berättar Dan. Om konst kan få dementa människor att minnas gamla minnen och mildra deras sjukdom, bör konst som terapi kunna förbättra förhållandena för fler. Dan håller även konstlektioner för barn och ungdomar inom Kulturskolan i Västerås där han även sett hur konst kan utveckla ungdomars sätt att tänka och i sin tur bidra till förbättring av deras hälsa. - Konst i grund och botten tror jag är en förståelse av hur världen fungerar och en reflektion utav den. Alla kan göra konst om de vill! Man får använda sin fantasi och kreativitet på ett sätt som man gjorde när man var barn, på ett kravlöst sätt. Det kan vara svårt att hålla kvar vid det när man växer upp och börjar plugga eller jobba och blir mer stressad. Jag tror definitivt att om man lyckas hitta det tänket igen kan det göra stor förändring i ens liv, förklarar Dan. Louise Sundqvist Text och illustration LIVSVILLKOR 8

9 Vad är då hälsa? Hälsa är enligt Världshälsoorganisation inte endast frånvaro av sjukdom utan inbegriper även en dimension av allmänt välbefinnande. Det här är viktigt. Inte minst när vi diskuterar betydelsen av olika levnadsvanor och våra förutsättningar att påverka utvecklingen av ungdomars livsstil. Hälsan bör också förstås utifrån att människan är en tänkande, kännande varelse med drömmar och ambitioner som påverkas av sin samtid och dess värderingar. - Liv och hälsa ung 2012 HÄLSA 9

10 Frida blev fri från ätstörningen Den press som idag finns på unga är stor och kan leda till psykisk ohälsa. Frida fick diagnosen anorexi. Frida var knubbig som barn. När hon var 14 år upptäckte hon att hon inte kunde kontrollera maten. Hon började springa ofta, slutade äta allt som var onyttigt och ställde sig på vågen varje dag. Stressen och paniken inifrån var svår att kontrollera, vilket gjorde att hon fick ännu mer ångest över att hon inte visste hur hon skulle ta kontrollen, trots att hon nu var smalare. - Ingen pratade om ångest, panikångest eller ätstörningar. Jag visste inte alls vad det betydde, förklarar hon. Fridas kompisar gick till skolsystern på skolan och berättade att de var oroliga för henne. Det syntes inte mycket utanpå att hon var speciellt smal just då, men hon åt ingenting i skolan och kompisarna märkte att något var fel. - Skolsystern gick efter olika diagram och jag var bra på att manipulera för att slippa jobbiga frågor. Hon frågade inte speciellt mycket utan sa att kroppen kunde utvecklas olika mycket i ungdomsåren och att det inte var något fel. Jag ville därifrån så fort som möjligt och fick henne att tro att allt var bra. Tiden gick och det blev värre och värre. - Jag gick till en psykolog på sjukhuset, men självklart svarade jag bara så som psykologen ville att jag skulle svara och därför blev jag inte kallad på några återbesök dit. Det tyckte jag var bra just då, säger Frida. Hon åkte några gånger till sjukhuset för panik för att hjärtat slog fort och där konstaterades panikångest. Desto mer tiden gick, desto starkare blev känslan av att hon inte kunde styra sitt liv på grund av all panik och det stora kontrollbehovet. Nu var hon 18 år. Hon reste och jobbade ständigt för att slippa tänka på allt det jobbiga. Tankarna om maten gick upp och ner då hon fokuserade mer på ångesten. Hon fick panik över sitt liv på kvällarna och visste inte alls hur hon skulle undvika mat inför andra och hur hon skulle kunna dölja ångesten. - Jag stängde kompisar ute, och även mina föräldrar och min bästa vän ibland. Alla som någon gång frågade om mitt mående ljög jag för eller skyllde det på något annat. Jag blev irriterad på att de lade sig i mitt liv och därför bröt jag ofta kontakten med kompisarna. Jag reste ju även väldigt mycket och därför tyckte jag inte att det gjorde så mycket just då, jag träffade nytt folk hela tiden, berättar hon. Hennes liv fortsatte i samma spår, men efter några år började hon fundera ordentligt på varför hon inte kunde släppa in folk i sitt liv. Hon hade börjat ett nytt jobb och hennes chef märkte snabbt att något var fel. Hon tog in Frida på sitt kontor och frågade hur det egentligen var med henne. Det brast för henne och hon berättade allt. Hon kände att hon hade avslöjat sig själv och att känslan var konstig. Chefen fick henne att söka hjälp, och det var där den riktiga vändningen började. - Jag hamnade på en ätstörningsenhet i Stockholm. Jag blev inskriven på en avdelning och började gå till en psykolog regelbundet. Jag insåg då hur mycket jag egentligen gått och burit inom mig och hur mycket jag hade dolt för andra. Jag började även förstå att det var många som var i samma situation som mig. Psykologen På behandlingshemmet var alla lika gav mig verktyg för att jag skulle lära mig att hantera mina tankar. Det var till en början svårt att inse tanken av att jag skulle leva med sjukdomen överallt, hela tiden, mer eller mindre. En sjukdom försvinner ju inte bara sådär, berättar hon. HÄLSA 10

11 Frida kände att livet blev bättre, men hon kände sig ännu inte stark nog att klara sig själv. Hon åkte till ett behandlingshem och stannade där i ungefär tre månader. Där var alla lika, kanske inte till utseendet, men alla bar på samma tankar och känslor. Hon tyckte att det var en lättnad att kunna sitta vid samma bord som flera personer och äta mat utan att känna panik och ångest. Hon fick tillbaka sitt liv mer och mer och kände sig för första gången på länge stark i sig själv. behöver kanske bara några verktyg att jobba med för att klara det, säger hon. Vid minsta lilla oro eller bekymmer ska man prata med någon, det hjälper alltid i slutändan. Man är aldrig ensam om sina tankar eller problem, även om det ofta känns så. Om man känner att man inte vet hur man ska hantera det man har inom sig ska man ta professionell hjälp, till exempel genom att prata med en psykolog eller en kurator. Man kan inte klara allting själv. Hon funderar på om något borde gjorts annorlunda för att hon skulle få hjälp snabbare. - Jag önskar nog att skolsystern från början uppmärksammade mig mer och kanske tog kontakt med mina föräldrar från första samtalet vi hade i skolan. Det hade kanske inte gått så långt då. Idag är Frida 27 år och mår mycket bättre. Sjukdomen finns alltid kvar i bakhuvudet, men nu kan hon leva med den på ett helt annat sätt. - Man ska acceptera sig själv som man är. Trivs man inte med sig själv kan man lära sig att göra det, man Frida heter egentligen något annat. Linnéa Löfgren Text och foto 11 HÄLSA

12 Dansens hemlighet Att dansa är det bästa man kan göra, åtminstone om man vill må bra både fysiskt och psykiskt, enligt dansaren Oscar Törnell. För Oscar och Ellinor är det något de inte kan leva utan, att sluta dansa skulle vara som att förlora en del av sig själva. Men vad är då dansens hemlighet? Det viktigaste intresset Vid träning bildas nya celler och hjärnceller och bra hormoner så som endorfiner släpps ut, enligt doktorn Jill Taube. Fördelar som minskning av stress, smärtlindring och ökad rörlighet är bara tre av oändligt många positiva effekter av denna träningsform. De båda ungdomarna Ellinor och Oscar brinner för samma intresse, nämligen dans. Ellinor är 15 år och dansar på en dansskola i Enköping. Oscar är 18 år och går estetiska linjen med inriktning dans i Västerås. Under mellan- och högstadiet studerade han på Fryxellska skolan, även där dansinriktning. -Det var skolan som verkligen startade mitt intresse, lärarna uppmuntrade och stöttade mig även när jag var urkass, säger Oscar. Oscars intresse för dans har alltid funnits, med dans i släkten så har föreställningar och diskussioner om ämnet varit en självklarhet. Hiphop var den första stilen han började dansa, samtidigt som han tränade kampsport. Den udda kombinationen beror på att han ville göra något coolt för att få acceptans och respekt bland killarna, men samtidigt göra det han älskar. - Jag blev först kallad bög och dansfjolla, men när alla insåg att jag var bra och fortsatte så blev jag accepterad, säger Oscar. Varför ska man dansa? Dans är enligt både Ellinor och Oscar en bra träningsform, då man tränar hela kroppen. Några områden är kondition, koordination, inlärningsförmåga och kroppsmedvetenhet. Till skillnad från andra träningsformer så har dansen inga gränser, man kan uttrycka känslor och tankar helt fritt ihop med musik. Ellinor tränar för att få röra sig till musiken, träffa vänner och uppträda på scen. Oscar siktar däremot högt, hans mål är att synas på tv, som till exempel i Melodifestivalen eller Idol. Dans har visat sig vara bra både för fysiken och det mentala. Ett projekt som genomförts av Örebro kommun visar att dans kan fungera som en skyddsfaktor för att förebygga psykisk ohälsa. Andra undersökningar visar också att dans ökar kreativiteten och livsenergin medan den dämpar ångest och aggressioner. Man ökar sin förmåga att skilja på sina egna och andras känslor, samt att kunna sätta ord på och uttrycka dem. Otrolig påverkan på livet Genom dansen har Ellinor blivit mer självsäker och vågar stå inför andra människor, till exempel när hon ska hålla ett föredrag i skolan. Hon har även lättare att koncentrera sig. Tack vare att hon dansat i 7 år så har också hennes förmåga att göra flera saker samtidigt utvecklats. - Det gäller att hålla takten, räkna takten i huvudet, samspela med de andra dansarna, utstråla en känsla eller ett uttryck och samtidigt andas, säger Ellinor och ler. - Hade jag inte dansat skulle jag vara en riktigt tjockis, säger Oscar och skrattar. Om han inte hade tränat dans så skulle han antingen spelat massor av datorspel eller skapat musik. I skolan så hade han inte varit lika koncentrerad. Med hjälp av träningen orkar han mer, han brukar tänka att han måste hinna klart med det han gör, för annars får han inte dansa. Vardagen hade inte varit HÄLSA 12

13 lika rolig, då i princip hela hans liv handlar om dans. När han har tråkigt tittar han på videos, övar eller koreograferar. Sedan fyra år tillbaka har han drivit en dansskola i Irsta, i höstas startade han en helt egen under hans namn. Detta har gjort att han vill vara en förebild för alla hans elever, han tänker på allt han säger och gör. Ellinor Föreställningar inför hundratals Dansshowerna har Ellinor i slutet av varje termin, för henne blir dem som ett mål, något att längta efter. -Man blir jätteglad när det är dags för dansshow, att stå inför flera hundra människor stärker verkligen ens självkänsla. Nervositeten är som högst sekunderna innan man går ut på scen, men när man väl börjat dansa så släpper den och man kan bara njuta av att stå i rampljuset, säger Ellinor. Hur vågar man börja dansa? Det finns inga gränser för vad man kallar dans, det är bara ett sätt att uttrycka sina känslor ihop med rytmiska rörelser till musik. Man måste få göra det man tycker är kul och inte jämföra sig med andra. Emma Roxström Text och foto Oscar 13 HÄLSA

14 Stress and depress I Västmanland är det många unga som lider av stress. Tjejer mellan år är speciellt utsatta. Hela 58% av dem upplever stress flera dagar i veckan. Emilia Rydberg, 18 år är en av dem. Stress är någonting vi människor alltid blivit påverkade av. Det är en funktion som fungerar som en försvarsmekanism. I rätt situation och i rätt mängd är stress nödvändig och till och med livsavgörande. Förr kunde stresshormonerna vara det som gjorde ifall en skulle överleva eller inte. Det var stresshormonerna som hjälpte till att agera snabbt, att få adrenalin och kunna springa ifrån en fiende. Idag har vi inte fiender som vi måste springa ifrån. Idag är det stressen som är vår fiende. Mitt i surret på inne på ett café sitter Emilia Rydberg. Hon har precis slutat sin skoldag på Grillska Gymnasiet i Västerås och ser nöjd ut. Kanske ser hon nöjd ut för att fika väntar, för att hon går sista året på gymnasiet och inte har många veckor kvar till studenten eller för att det är helg imorgon och det då kommer finnas tid att andas och ta det lugnt igen. Idag spenderar Emilia nästan lika många timmar i Västerås som hon gör i sin hemstad Sala, där hon är född och bofast. Emilia sitter och fingrar lite på koppen, tar en klunk av sin varma choklad innan hon börjar berätta hur det var för henne, när hon blev deprimerad. - Det var nog många faktorer som gjorde att jag började må dåligt. En var att min mormor dog och det var en stor sorg. Jag stod henne nära och tänkte på henne varje dag. Och så var det det där med hösten Att hösten är jobbig för många är inte en nyhet. Skolan sätter igång och solen visar sig inte framme lika många timmar. Det kan leda till stress och i vissa fall att en del människor blir deprimerade. I Emilias fall sammanföll det också med att gymnasiet ställde andra krav än hon var van vid. Läsåret 2011/2012 infördes ett nytt skolsystem och betygssystem. Det var det året Emilia gick det första året på gymnasiet som det nya systemet infördes. - Den nya ordningen skrek nyanserat, utförligt, källkritiskt! Eftersom jag fick MVG i det mesta på högstadiet tänkte jag att jag självklart skulle kunna plocka hem A:n också, trots att många sa att det är svårare att få A än det var att få MVG. Emilia ler och fortsätter sedan - Men självklart kunde och kan jag nöja mig med E i vissa ämnen, som till exempel matematik, för det är ett ämne jag vet att jag inte är bra på. Värre är det med till exempel svenska, engelska och psykologi. Det är ämnensom jag MÅSTE ha bra betyg i. Ibland kunde kvällarna sluta i gråtattacker. Vissa kvällar och nätter satt Emilia ensam inne på sitt rum hemma i Sala. Hon kunde sitta flera timmar i sträck framför datorn. Trots att hon hade arbeten med deadline kunde hon inte skicka in dem eftersom hon aldrig kände sig nöjd. - Ibland kunde kvällarna sluta i gråtattacker. Emilia sjunker ihop, en förstår av hennes kroppsspråk att kroppen minns. Stressen övergick i depression. Hon kunde inte glädjas över något. Tillvaron var i en gråskala Emilia använde skolans toaletter för att gråta av sig. Det var svårt att inte gråta i skolan. Flera nätter satt Emilias pappa med henne och försökte lugna henne. Det gjorde han dels genom att hjälpa till med plugg och dels genom att säg att hennes skolarbeten faktiskt var nyanserade och i den nivå som hon själv ville. Efter att Emilia själv insett att hon spenderade alldeles för många timmar åt att gråta på skoltoaletten beslutade hon sig att besöka skolans kurator. HÄLSA 14

15 - Det var ett bra beslut det här med kuratorn. Vi började träffas regelbundet och jag försökte få ur mig det jag själv trodde var kärnan till min nedstämdhet. Hos kuratorn fick Emilia hjälp med att ändra på sitt tankesätt. Emilia gjorde olika övningar hos kuratorn och fick även med sig övningar hem. En övning gick ut på att jag skulle rabbla upp allt bra som hänt under dagen innan jag somnade. Kuratorn hjälpte även till med att få Emilia att själv inse att Emilias livsstil gav negativa konsekvenser. Emilia bestämde sig för att berätta om sin livssituation för vissa lärarna. Det resulterade till att hon fick stöd från dem. Hon kunde få längre tid på sig till vissa uppgifter. Efter att hösten övergått till vinter kände Emilia att stressen övergivit henne. Emilia ler stolt medans hon säger; Jag hade övervunnit stressen genom att jag lärt mig hantera den. Jag vet att jag hinner mer än jag tror och jag vet att allt bara blir svårare om jag stressar. Leendet övergår till ett fundersamt ansiktsuttryck. - Trots att jag blivit bättre på att hantera stress kan jag bli jättetrött ofta och lätt när jag kommer i stressiga situationer. Emilias situation är inte unik. I Sverige idag visar det sig enligt en undersökning att över 50 % av alla tjejer i årskurs 2 på gymnasiet känner sig stressade över sin skolsituation. Bland killar i samma ålder är det 19 %. Här kan man föra in begreppet prestationsprinsessor och glidarkillar. Det är ett högt pris tonårstjejer får betala för att ligga på topp. Kopplar man sedan ihop det med att tjejer fortsätter att vara duktiga i arbetslivet men då med lägre lön känns det hela väldigt ohållbart. Vad är det då för slutsatser Emilia kan dra av den här resan hon gått igenom? - Att gå till en vuxen du har förtroende för. Jag fick hjälp av skolans kurator som hjälpte mig att fokusera på det positiva i livet och på att försöka tänka på att sänka kraven. Slappna av. Du får inte bättre resultat bara för Emilia Rydberg hade det extremt stressigt i sin vardag under tonåren, men en dag kunde fick hon se skymten av ljuset och idag kan hon gå med rak rygg. att du stressar eller oroar dig över betyg. Får du inte det resultat du vill går det även oftast att lösa på ett eller annat sätt, genom komplettering till exempel. - Våga släppa trots att det är jättemycket i skolan. Träffa människor som ger dig energi. Emilia tror att det är viktigt att inte bära på allt det jobbiga själv. Att det är viktigt att lätta på allt det tunga genom att prata med någon. Kanske kan den personen ta bort lite av det jobbiga med hjälp av kloka råd. - Ändra tankesätt! säger Emilia. Livet går inte under, faktiskt. Cecilia Törngren Gonzáles Text och foto 1515 HÄLSA SKOLA

16 Träning - en viktig del i vardagen Tiden som unga i Västmanland lägger på träning minskar ju äldre de blir. Även andelen överviktiga ökar, främst bland pojkar. Många faktorer kan spela in och en skulle kunna vara att skolan kräver mer tid i högre ålder. Andra undersökningar visar på att många ledare inom sporter toppar sin lag i tidig ålder vilket kan göra att de ungdomar som idrottar för att ha kul istället tröttnar och lägger av. Men träning behöver inte bara innebära sport och tävling. Träning är viktigt för kroppen, oavsett om det är mycket eller lite. Våra kroppar är byggda för rörelse och om den ska orka med hela livet är det viktigt att den får den motion den kräver. Av träning kommer din kropp både känna sig friskare, piggare och starkare. Att träna är bra för kroppen är ingen nyhet, men träning ger så mycket mer än bara träning. Genom att träna minskar vi också risken för att utsätta oss för sjukdomar som till exempel diabetes, depression och övervikt. Även stressen minskar om kroppen fungerar på ett hälsosamt sätt. Oroväckande höga siffror visar på hur stressade länets ungdomar är idag, och ofta beror det på skolan och höga prestationskrav. Att leva ett hälsosamt liv höjer dock prestationsförmågan på grund av den förbättrade blodcirkulationen som hjärnan får av fysisk aktivitet. Viktigt att också komma ihåg gällande träning är att du gör det för din egen skull. Ingen annan behöver må bra av din träning och livsstil. Och pressa dig inte för hårt, du gör det för att du och din kropp ska må bra, inte tvärtom. Motionera fram kroppens endorfiner och gör dig till en friskare och gladare människa! Att träna och ta hand om vår kropp är en investering i oss själva. Lina Daun Text HÄLSA 16

17 Levnadsvanor har också stor betydelse för folkhälsan och kanske särskilt i ungdomsåren då många hälsovanor grundläggs. Vi människor behöver vanor och rutiner för att få vardagen att fungera. Dessa vanor och rutiner bildar levnadsmönster som för många utgör en viktig trygghet eftersom de inte sällan har en social förankring. - Liv och hälsa ung 2012 LEVNADSVANOR 1717 LIVSSTIL

18 Ungas levnadsvanor och hälsa Det finns en bild av att dagens unga sitter klistrade framför internet, är asociala, rör på sig för lite, äter för mycket socker och till följd av det mår allt sämre både psykiskt och fysiskt. Men hur ligger det till egentligen? Liv & Hälsa Ung Västmanland är en undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningen omfattar elever i åk 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet. Resultatet från undersökningen används av politiker och andra för att fatta beslut i folkhälsoarbetet. Per Tillgren, professor i folkhälsovetenskap på Mälardalens högskola: - Vi baserar oss på den kunskap som Landstinget Västmanland får fram i sina återkommande studier. Om man tittar på Liv & Hälsa Ung avviker inte Västmanland så mycket från riksgenomsnittet, men det finns variationer mellan kommuner, och Västerås är en så pass stor stad att man ser variationer i måendet mellan olika bostadsområden. För oss som jobbar förebyggande är sådant här jätteviktigt att veta. I undersökningen syns tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Flickorna mår generellt sämre än pojkar och sedan 2012, då den förra undersökningen genomfördes, kan man tydligt se att flickornas mående har försämrats. Det har visat sig i undersökningarna att unga som har en positiv framtidstro mår bättre. Man kan se att pojkar har en mer positiv syn på framtiden än flickor. De senaste två åren har flickor blivit mer pessimistiska inför framtiden. Stress brukar nämnas som en viktig förklaring till att det är skillnad mellan hur pojkar och flickor mår. Pojkar är nämligen mindre stressade än flickor.skolan är en viktig faktor för hur ungas hälsa och hur de mår. Per Tillgren förklarar: - Den viktigaste parametern för att leva länge är att ha en hög utbildning. Man ser att de som inte fullföljer grundskolan har sämre hälsa än sina kompisar. Om man tittar på studier internationellt ser man att flickor i låginkomstländer som har fått en grundläggande utbildning skaffar färre barn och utsätts för mindre risker i livet. Från ett svenskt perspektiv kan vi se att den viktigaste investeringen är att ge barn en bra start i livet, till exempel med förskola och stödjande miljöer/ kamrater. När man går från barn till vuxen påverkar dessa faktorer hälsan och hur många år man blir. Frågan är, varför är det så stora skillnader mellan dem som är lågutbildade och de som är högutbildade? Det skiljer i snitt cirka fem år, men det varierar kraftigt. 84% av pojkarna och 79% av flickorna trivs antingen mycket bra eller ganska bra i skolan och arbetsron i klassrummet har ökat samtidigt som skolket från skolan har minskat de senaste 10 åren. Men var femte elev blir retad i skolan och många av dessa utsätts för fysisk mobbning. - Utbildningen, hela den här fasen, är enormt viktig en investering på sikt om man vill bli gammal. Nu kanske det inte är livets mening, men det är en viktig faktor. Skolan kan ju också vara jättejobbig för vissa. De kan bli mobbade och utsatta. Skola, förskola och dagis måste vara en stödjande miljö som stärker ungdomarna. De senaste 10 åren har andelen bland niondeklassare som dricker alkohol och använder tobak regelbundet minskat till hälften. - Andelen unga som dricker alkohol går ner även i Västmanland, men det är högre andel av dem som dricker som går de praktiskt inriktade gymnasieutbildningarna jämfört med de teoretiska. Likadant är det med rökning och andra typer av droger. Sexdebuten sker också tidigare hos dem som går en praktisk linje och det är fler där som har oskyddat sex. Det finns alltså en selektion som påverkar hälsan. Vi kan se att dina kompisar som inte fullföljer gymnasieutbildningen kommer att ha en sämre hälsa och avlida betydligt tidigare än genomsnittsgruppen. Alltfler ungdomar tränar mer och trenden med stigande övervikt och fetma har nu brutits. Men ungdomar sitter alltjämt still alldeles för mycket och i nian uppger hälften av eleverna att de sitter mer än 6 timmar framför teven eller datorn varje dag. - Om man går till min generation, då fanns inte datorer, det fanns inga datorspel. Ofta var man trångbodda. Många syskon delade rum. Det gick inte att sitta uppe på nätterna. Nu har man tillgång till media som man LEVNADSVANOR 18

19 inte hade då och det har både för- och nackdeler. En kollega till mig har forskat på ungdomars datavanor och upptäckt att strategispel är kompetensutvecklande och producerar framtida företagsledare. Men problemet är tidsåtgången. Och sömnen. Och att du undviker andra sociala kontaktytor. Det behöver inte vara problem, men det kan påverka dina kost- och motionsvanor. Det tittar man på nu i studier. Du går ner i fysisk aktivitet men intellektuellt kan det vara berikande, säger Per Tillgren och tillägger: - En skillnad jämfört med när jag började en gång i tiden är att hälsofrågor får mycket utrymme i media. Det har aldrig funnits så många tidskrifter som är inriktade på hälsa. Men för ungdomar kan det också vara en stressfaktor. Man ska se ut på ett speciellt sätt. Man ska vara slimmad. Ungdomar fokuserar kring idoler, role models, som påverkar. Men man vet ju inte hur dessa späkar sig för att se ut som de gör. Mediabilden måste man vara observant på. Men vi lever åtminstone i en tid där hälsan finns på agendan! Paul Cadonau Text och illustration 19 LEVNADSVANOR

20 Det här med sömn... Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också för hur elever presterar i skolan. Västmanlands nyaste undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa visar att framförallt flickor får för få timmars nattsömn. Minst sömntimmar har flickor som går årskurs 2 på gymnasiet. 58% av dem har låg sömnkvalitet och 35% för lite (mindre än 7 timmar). En studie visar att flickor som sover mindre än 7 timmar och/eller har störd nattsömn har fem gånger så större chans att de får underkända betyg. Undersökningen i Västmanland visar att pojkar sover mer och bättre än flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet. Problemet antas starta i tidiga tonår och ökar i skillnad i de övre tonåren. Sömn är alltså även den genusberoende. Man kan undra vad det kan bero på. Kan det vara att flickor i tonårsåldern ligger och grubblar på problem och har svårare att släppa dem än pojkar? Kan det vara menssmärtor som får flickorna vakna om nätterna? Kan stressen, som även den är högre för flickor, vara anledningen? Har skärmar och mobiltelefoner stor påverkan? Frågetecknen är många och rätas inte ut helt i undersökningar av detta slag. Logiskt är ändå att tänka att eftersom flickor i högre grad än pojkar upplever stress så borde ju sömnen vara sämre hos flickor eftersom stress har en negativ påverkan på sömn. Vad händer med oss när vi sover? Sömnen delas upp i olika cykler som repeteras under nattens gång. Cyklerna varar i ca en till två timmar. I den sömn som kallas djupsömn återhämtar sig kroppen och en uppbyggnad av kroppen sker. I REM-sömnen (rapid eye movement) så jobbar hjärnan för fullt och man drömmer. Att drömma är en säkerhetsventil. Det är då man bearbetar djupa problem som under drömsömnen kan komma upp och kläs i olika bilder från det omedvetna. Flera psykoanalytiker har intresserat sig för drömmar och dess betydelse. Freud och Jung är två av dem. En känd tortyrmetod för att knäcka sina offer är att väcka tortyroffren precis när de börjar drömma. Efter en tid av avbrutna drömmar börjar offret hallucinera, få helt fel verklighetsuppfattning och må väldigt dåligt. Under sömnen sker också produktionen av ett tillväxthormon i tallkottkörteln. I puberteten är det extra viktigt att man sover bra för att man ska kunna växa och utvecklas. Utan sömn kan det bli svårare att komma ihåg saker. Det kan även blir svårare att prestera. Minnet försämras av för lite sömn. Tyvärr påverkas också hungercentrat på så sätt att man får ett sockersug vid för få timmars sömn. Det är inte farligt att ha en eller två dåliga nätter utan att kunna sova eller att sova dåligt. Det tar man snabbt igen. Men blir det för många nätter med för få timmars sömn kan det leda till negativa konsekvenser. Cecilia Törngren Gonzáles Text och foto Bra att komma ihåg angående sömn De flesta tonåringar, mellan år, behöver sova ungefär 9 timmar per dygn. I puberteten är det extra viktigt att man sover bra för att man ska kunna växa och utvecklas. Sömnen hjälper oss att hålla oss friska, kunna tänka, lära oss nya saker. Utan sömn kan det bli svårare att komma ihåg saker. Det kan även blir svårare att prestera. LEVNADSVANOR 20

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I 1. 2. Manus: Det första bildspelet i serien på fyra handlar om kroppen, hur den växer och vad kroppen och hjärnan behöver för att du ska må bra. Manus:

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer