Kulturkunskap i förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturkunskap i förändring"

Transkript

1 (9) Kulturkunskap i förändring Reflektioner efter två decennier. Lena Olsson För drygt 0 år sedan disputerade jag med avhandlingen Kulturkunskap i förändring. Kultursynen i svenska geografiläroböcker Handledare var professor Lennart K. Persson. Min forskning kan ses som ett led i arbetet för ett mer interkulturellt förhållningssätt i skola och samhälle. I februari 985 beslöt riksdagen att undervisningen i alla skolformer skulle präglas av ett interkulturellt synsätt. Interkulturell står för en process där människor med olika språk och kulturer påverkar varandra När skilda perspektiv medvetandegörs och möts öppnas möjligheter för mervärden. I denna artikel lyfter jag fram resultat, erfarenheter och funderingar från framväxten av ett mer interkulturellt förhållningssätt i samhället. I min avhandling kommer jag fram till att kultursynen under hela undersökningsperioden präglas av ett etnocentriskt synsätt. Kort kan forskningsresultaten om kultursynen i läroböckerna summeras som så: Rasismen framstår som en grundläggande värdemässig indelningsgrund i läroböckerna fram till 950-talet. Den övriga värl- Olsson,L Kulturkunskap i förändring. Kultursynen i svenska geografiläroböcker Göteborg 986. Interkulturellt synsätt i undervisning och läromedel, Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation, Stockholm 986, s,.

2 den jämförs och värderas under hela perioden utifrån vårt eget samhälle. Horisonten vidgas under den senare delen av undersökningsperioden. Samtidigt kvarstår grundsynen med ett snävt urval och ett etnocentriskt betraktelsesätt. Den västerländska utvecklingstanken präglar materialet. Författarnas föreställningar om kultur avviker inte från de föreställningar vi möter inom vetenskapen. I varierande grad bär den även drag av elitism, sexism och västerländsk etnocentrism. Avsaknaden av ett mer interkulturellt perspektiv var i det närmaste total under min undersökningsperiod Källa: Moberg-Näsmark, Skolgeografi, Första kursen, 3 uppl, 95. Fotot speglar speglar värderingen av näringssätt i läroböckerna. De rangordnas efter levnadssätt och den stora skiljelinjen dras mellan de som räknas till kulturfolk respektive naturfolk. Beduinen är nomad och räknas till naturfolken, d.v.s. till de lägre nivåerna i hierarkin. Piloten i flygplanet visar på den tekniska utveckl- Olsson, L. 986, s, 67, 95

3 3 ingen i Västerlandet och exemplifierar ett högt värderat levnadssätt. Avhandlingen lästes av många och fick stor publicitet i medierna. Till och med barntidningen Kamratposten uppmärksammade avhandlingen i en artikel om När fördomar stod på schemat av Cleas Nero. De allra flesta förstod också både intension och resultat av min forskning. I exempelvis Expressen, under vinjetten Kulan frågade Björn Nilsson Spökar ännu salig Carlson? - Att bläddra igenom den uppe i medelåldern är att göra en hissresa ner i sitt vetandes hoprasade arkeologi. Nilsson tog studenten 954 och citerar vad bl.a. Carlsons Skolgeografi för fram om afrikaner. Han avslutar sedan sin artikel på följande sätt: VERKA tills natten kommer sitter vi själva i katedern, på redaktionerna, i kanslihusmoduler och i styrelserum. Fjärran från 40-talets äppelknyckarbrallor.- På vår mannaålders dagordning står bl.a. Sydafrika. - Jag undrar om salig Carlson fortfarande svänger sin färla nere i källarregionerna. 3 Samtidigt var vetenskapssamhällets syn på forskningsresultaten inte odelat positiv. Det fanns forskare som inte såg den etnocentrism som präglade hela materialet med norm och urval utifrån de s.k. västerländska samhällena. De menade att decennierna från 960-talet och framåt inte självklart innehöll samma värderingsmönster utan istället förmedlade fakta som t.o.m. ibland visade på ett omvänt värderingsmönster. 4 Intressant är därför att Jarl Torbacke, professor vid den historiska institutionen i vid universitetet i Stockholm i sin anmälan i Göteborgs-Posten väljer just en bild ur läroboksmaterialet från decennierna efter 960, som visar Att vår egen kultur är mall efter vilka andra bedöms t ex denna jämförelse mellan Nigeria och Sverige 5 Olsson, L. 986, s, 0ff, 4 ff. Nero, C. När fördomar stod på schemat s. 4-6, Kamratposten Nr Nilsson, B., Expressen, 7/ Behre, G. Historielärarnas förenings årsskrift, Bromma 986/87 s. 53-6; Palmberg, M. Nytt från nordiska afrikainstitutet Nr 8, 986; Olsson, L. Kultursynen i svenska geografiläroböcker. Genmäle till Behre, Geografiska Notiser 987:. 5 Torbacke, J. Göteborgs-Posten söndagen den 7 september 986.

4 4 Källa: Sellergren, Geografi del, 970, s, 69. Bilden illustrerar de kvantitativa mätningar som kom in i framställningarna med början på 950-talet. Dessa mätningar representerar också ett värdemässigt grundat nivåtänkande. Den västerländska kulturen är fortfarande utgångspunkt och norm för den värdemässiga rangordningen och grundperspektivet är fortfarande västerländskt etnocentriskt. Därför är den svarta frågan egentligen en vit fråga. Det svåra är att se detta och ta ansvar för bristen på ett interkulturellt förhållningssätt. När jag skrev min avhandling tänkte jag i första hand att målgruppen för denna läromedelsanalys var vi, alltså de egna lärarkollegerna. Det finns också många kollegor som läst och tagit till sig resultaten, men avgörande var stöd från minoritetsgrupper och utlandsfödda, de andra. De förstod och bekräftade mina iakttagelser vilket var mycket värdefullt. Olsson l. 986, s 04 ff.

5 5 Två decennier senare I dagens långt mer mångkulturella samhälle och snabbt pågående globalisering - är uppgiften att främja ett mer interkulturellt förhållningssätt än mer aktuell och angelägen. Att ett interkulturellt synsätt haft så svårt att tränga in kan sannolikt förklaras av att medvetenheten om det etnocentriska perspektivet alltjämt är låg. Omedvetenheten medför att det egna perspektivet blir liktydigt med en förment objektiv hållning med vars hjälp vi uppfattar, förklarar och värderar vår omvärld. I avhandlingen skrev jag också att utvecklingen går från ett snävt etnocentriskt till ett mer värderelativistiskt synsätt där frågor om perspektiv, arbetssätt, problem- och konfliktlösning kommit att utgöra en alltmer väsentlig del. Frågor som fortfarande är högaktuella. En annan fråga jag funderat på är varför delar av resultaten uppfattades som kontroversiella? Två förklaringar ligger nära. Den första är den positivistiska vetenskapsuppfattningen och dess tro på objektivitet som fortfarande var den förhärskande vid tiden för mitt avhandlingsarbete. Den andra är etnocentrismens strukturella natur. Vetenskapsuppfattning och urvalet av stoff Vad som väljs ut för undervisning och läroböcker bestäms utifrån principer som varierar över tiden. Urvalet i den tidigare lärdomsoch folkskolan präglades av en moralisk princip, medan positivismen, den vetenskapligt rationella principen, kom att känneteckna urvalet i det moderna industrisamhället under 900- talet. Under den senare delen av 900-talet talar forskarna om den nya postmoderna eller postindustriella fasen. Den kännetecknas av att ha gått från det avgränsade och nationella till det gränsöverskridande och internationella. Förutom traditionell kunskap om världen ska eleverna även utveckla sina inre egenskaper och ges nya perspektiv på tillvaron. En positivist talar om objektiva fakta. För en hermeneutiker är fakta och värderingar en enhet. Dessutom utgör själva urvalet av fakta ett värderande perspektiv. Olsson, L. 986, s 99 Långt bort. Och nära. Läroplanerna och internationaliseringsbegreppet. Kommentarer till de nya läroplanerna, Skolverket, Stockholm 995. Projektledare Lena Olsson. De officiella Skolverkskommentarerna sammanställdes utifrån följande ett underlag bestående av interna Skolverksrapporter av doc. Inger M. Andersson.

6 6 Det är dock viktigt att framhålla att den positivistiska geografin i läroböckerna varken ersattes eller förkastades. Den kompletterades med nya arbetssätt och metoder. Den strukturella etnocentrismen I regeringens utredning om makt, integration och strukturell diskriminering understryker Masoud Kamali etnocentrismens strukturella natur. Han skriver att i det moderna samhället skulle utbildningen förbereda för dels arbetslivet, dels det etablerade normsystemet, och för att skapa en vikänsla som är nödvändig för den nationella integrationen..ett normalt vi och ett onormalt dem som ibland existerar utanför och ibland innanför nationens gränser. Kamali talar om andrafiering och menar att det finns praktiker och läromedel som andrafierar elever med invandrar- och minoritetsbakgrund. Utredaren diskuterar i rapporten utbildningssystemets grundläggande dilemma och dess andrafierande praxis. Att läsa denna rapport Utbildningens dilemma, Demokratiska ideal och andrafierande praxis (006) var intressant för mig. Jag har åtskilliga gånger fått frågan om vad eftervärlden kommer att kritisera av nutidens värderingar och man tänker då på uttryck liknande de idag så uppenbart rasistiska värderingar av människor som kunde läsas i våra läroböcker ända fram till efterkrigstiden i mitten av 900-talet. Mitt svar på frågan är att termer och begrepp som andra, tredje världen och utvecklingsland är klart nedvärderande och inte förenliga med ett interkulturellt förhållningsätt. Beteckningarna har sin grund i nationalekonomiska beräkningar för jämförelsevis fattigare ekonomier/länder. Beteckningarna och begreppen används dock ständigt i överförd betydelse om människorna som bor eller kommer från dessa fattiga länder. Allt bra, all kompetens och alla de välutbildande raderas ut och tillskrivs samma låga hierarkiskt bestämda position som används om det fattiga landet eller hela kontinenten. Det finns dock ingen enkel generell lösning. Vi måste beskriva de frågor och problem som ska fokuseras och lära oss att fråga efter individens namn och använda geografiska beteckningar och nyanseringar på samma sätt som vi gör om människor och förhållanden i de rika länderna. Och vi ska använda samma kriterier i våra beskrivningar för alla människor i alla länder. Sawyer,L.& Kamali,M. redaktörer. Utbildningens dilemma, Demokratiska ideal och andrafierande praxis Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Stockholm, 006. SOU 006:40, ur förord.

7 7 Benämningar som andra och tredje världen och utvecklingsland hör och ser vi dock dagligen. Vi själva är den första världen och det utvecklade landet. Det finns så oändligt mycket kvar av Robinsonbeteende i oss. I sagan om Robinson Kruse frågar Robinson aldrig efter infödingens namn. Han kallade honom Fredag efter den dag infödingen kom in i Robinsons liv. Vi kan invända att Robinson kunde inte infödingens språk. Men vi har nog alla varit i liknande situationer där vi pekat med fingret på oss själva och sagt vårt namn. Vi västerlänningar har varit dåliga på att inhämta korrekt information om andra kulturer. Européerna som kom till Afrika tyckte att khoi-khoifolkets språk lät som hottentott och att sanfolket gömde sig i buskarna. I de äldre läroböckerna använde författarna öknamn som hottentotter, buschmän och lappar om folkgrupper istället för de korrekta beteckningarna khoi-khoi, sanfolk och samer. I Skolverkets kommentarer Långt bort. Och nära (995) finns ett avsnitt om Global öppenhet. Där framgår att många elever har en skev och fördomsfull bild av tillvaron i andra länder. En tänkbar förklaring kan bero på vår egen kulturuppfattning som betraktar vår kultur som resultatet av en utvecklingsprocess. Den högsta formen av utveckling är vår egen kultur, vilket innebär ett uppifrån och ner perspektiv på andra kulturer. Av kommentarerna framgår: att bara följa sedan tidigare etablerade mönster för undervisning, med diskussioner om rika och fattiga länder, rangordnade i första, andra och tredje världen eller som i- och u-länder, med resonemang kring resursfördelning och biståndsfrågor är inte nödvändigtvis det bästa sättet att uppnå läroplanernas mål. Det behövs en nyansering av vad, vem eller vilka vi talar om och en strävan att också höra de tilltalades egen syn på frågorna. Det är svårt att förstå att den svenska biståndsmyndigheten Sida, med så angelägna och viktiga uppgifter, publicerade så mycket material i denna andrafieringsterminologi både vid tiden för min avhandling 986 och senare. När de idag talar om fattigdomsbekämpning och globala utvecklingsfrågor istället är det enligt min mening bättre. Allt utvecklingsarbetet till trots så räknas inte Sverige till utvecklingsländerna! En uppenbar paradox som man blundar för. Dessutom och i bästa välmening har man lyckats skapa ett vi och de andra genom att benämna flerspråkiga elevers språkundervisning utöver svenska för undervisning i modersmål. Det är inte Långt bort. Och nära. 995 s. 49. Den globala skolan, Program våren 006, Sida och Myndigheten för skolutveckling.

8 8 menat så men i skolsammanhang idag talas om språken svenska och modersmål inte om de olika språk det egentligen handlar om. Vidare leder det också till att det blivit svårt att tala om svenska som modersmål. För att få till stånd ett interkulturellt förhållningssätt i den internationella diskussionen menar jag att medvetenhet om vad den etnocentriska attityden innebär måste öka. Annars kvarstår mycket av Robinssonbeteende som negativt påverkar förutsättningarna för det ömsesidigt likvärdiga samtalet i möten i såväl den nära lokala miljön som i de globala sammanhangen. Är läroböcker bättre idag? Utbildningsdepartementet genomförde 988 en Läromedelsöversyn och jag fick uppdraget att se på innehållet i läromedel i historia, geografi och samhällskunskap som användes i skolorna från cirka 940 talet och fram till tiden för utredningen. Jag valde bl.a. att närmare studera beskrivningarna av demokratin i Aten och hur de förändrades över tiden. I Wennströms lärobok från 937 får eleverna lära sig att: I den atenska folkförsamlingen ägde varje atenare rösträtt, sedan han fyllt 0 år. Aten var en fri republik. Även den ringaste medborgare hade rösträtt och kunde genom val eller lottning erhålla ett statens ämbete, hur högt det än var uppger Torbacke m.fl. att befolkningen i Aten uppgick till cirka invånare men det var bara män som var medborgare. Som medborgare räknades inte de slavarna och de greker från andra delar av landet som betalade skatt för att bo och arbeta i Aten. Som medborgade räknades inte heller kvinnorna. 4 Uppdelningen i fria och ofria, rösträttsålder liksom klasskillnader framgår i böckerna som användes på 940- och 950-talen. Kvinnorna blir synliga under 960-talet medan de människor som räknades som invandrare och saknade rösträtt först i synliggjordes i läroboken ovan från Utbildningsväsendets författningssamling UFB, Skolans författningar ht 00, Grundskoleförordningens kap Skolböcker 3. Den (o)möjliga läroboken. Rapport från läromedelsöversynen Ds 988:4, Olsson.L Historia, geografi och samhällskunskap i läroböckerna. 3 Wennström,T. Lärobok i allmän historia för realskolan, Uppsala 937, s 43, Torbacke.J, Furuhagen.H, Häger.O, Lindström.Å, Villius.H, Ågren.K, Historia för högstadiet, Uppsala 979, s Olsson L. Ds 988:4, s, -4.

9 9 Det ovanstående är bara ett exempel på att läroböcker ger bättre kunskaper idag, även om det fortfarande finns mycket som kan förbättras. Läromedlen ska kunna svara mot den ständigt föränderliga samhällsprocessen. Fortfarande finns grupper av människor som inte är uppmärksammade och inte kan identifiera sig i de beskrivningar som ges. En viktig fråga är hur vi tillgodoser barnens rätt och perspektiv. De många äldre pockar också på uppmärksamhet. Det handlar om människor med olika former av handikapp. Den senaste tiden har hbt-personer d.v.s. homosexuella, bisexuella och transpersoner lyft fram sin diskriminering och obemärkthet i samhället. Regeringen gav Skolverket i uppdrag 005 att genomföra en studie av ett urval av läroböcker för att kunna ge en uppfattning av hur läroböcker bidrar till undervisningen i frågor som rör kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionhinder. Uppdraget redovisas den december 006 d.v.s. efter denna bok gick i tryck. Professor Staffan Selander vid Lärarhögskolan i Stockholm är involverad i detta uppdrag och vad jag förstår menar han att det fortfarande finns stora brister och osynlighet vad gäller de handikappade och fortfarande ett vioch-dom-tänkande om personer med utländsk bakgrund. Professor Kjell Härenstam vid universitetet i Karlstad ansvarar i samma uppdrag för religion och trosuppfattningsfrågorna och han har i första hand sett på hur islam och hinduismen beaktas i läromedlen. Han menar att beskrivningarna förbättrats under senare tid: exempelvis framgår idag att islam kan tolkas och utövas på fler än ett sätt. I Endast en utopi?006 utvärderar Emma Broberg Malmö stads interkulturella förhållningssätt i skolan. Hon skriver i en inledande text om att det interkulturella förhållningssätt som finns i skolplanen inte utmanar den eurocentriska formen eftersom det saknas ett kritiskt förhållningssätt gentemot den egna kulturen. Olika kulturer kan respekteras och accepteras men en eurocentrisk norm kvarstår i toppen av hierarkin. Det här gör det omöjligt att nå den ömsesidighet och gränsöverskridande identitet som det interkulturella begreppet talar om. Broberg kommer i sin studie fram till att det krävs mer av kritiskt förhållningssätt och en utmaning visavi den eurocentriska normen i undervisningen för att det hon studerat ska kunna benämnas interkulturalitet. Utbildnings- och kulturdepartementet, Uppdrag till Statens skolverk att göra en studie av vissa läroböcker, regeringsbeslut , U005/4337/S Broberg,E. Endast en utopi? En studie om Malmö stads interkulturella förhållningssätt i skolan, Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen, STV004, VT06

10 0 Många ställer med rätta krav och läromedelsförfattarna måste besitta en hög medvetenhet om samhällets pluralitet. Ytterst är det en fråga om människosyn och förhållningssätt. Fler perspektiv ökar kvaliteten på kunskap I skolans värdegrund är principerna om demokrati och mänskliga rättigheter basala och både kunskaper och förhållningssätt vilar på den grunden. Redan i Skola för bildning (99) definierades internationaliseringsarbetet i tre områden: språk, kulturarv och mångkulturalitet. Ökade språkkunskaper behöver eleverna inte bara för att kommunicera med andra utan också för att kunna hävda sig på den framväxande internationella arbetsmarknaden. Även på hemmaplan märks ett allt större behov av språkkunskaper på olika områden. Kulturarv handlar om medvetenhet om identitet och egna grundläggande värderingar. En stärkt identitet underlättar i mötet med andra grupper. Det tredje området handlar om ökad kunskap om andra kulturer och trosuppfattningar. Mångkulturalitet är värdefullt och kunskapen måste baseras på tolerans och respekt för människors kulturella bakgrund. Läroplanerna för de frivilliga skolformerna Lpf 94 föreskriver att Skolan ska sträva mot att varje elev kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. 3 Begreppet dimension förekommer också flitigt i internationaliseringssammanhang och används ibland synonymt med perspektiv. Man talar om den nordiska, den europeiska och den globala dimensionen. Och ett nordiskt perspektiv eller en nordisk dimension inbegriper nordiska aspekter såsom svenska, danska, finska, isländska eller norska. I kommentarerna till läroplanerna och internationaliseringsbegreppet behandlar Bodil Jönsson, fysiker vid Lunds universitet, frågan om Utbildningens internationalisering (995) och beskriver den som genuint svår. 4 Vad skiljer svenskt tänkande från annat tänkande? I skolan är det de närvarande människorna och deras erfarenheter och fantasi som är den viktigaste länken mellan inlandet och utlandet. Jönsson slår fast att tankar når inte långt utan erfarenhet. Inuti en människa kan tvärvetenskapen och perspektiven utvecklas. Jönsson skriver också att erfarenheterna måste betänkas. Det räcker inte bara med utländska elever, utflykter på nätet eller Betänkande av läroplanskommittén Skola för bildning SOU 99:94, s. 88 ff Långt bort. Och nära. 995, s. 4 ff 3 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Skolverket 006, s 0 4 Långt bort. Och nära. 995, Bodil Jönsson, Utbildningens internationalisering, s 3-6

11 språkresor. Fördomarnas grepp minskar med verktyg att hantera och förstå sin omvärld. Informationsteknologin är ett av verktygen i internationaliseringen, som kan stötta dess tankar, erfarenheter och förviljor. Jönsson lyfter också fram att mer är inte framförallt mer utan mer är annorlunda. Punkterna som Jönsson för fram är mycket centrala om vi ska lyckas med ett interkulturellt förhållningssätt och kunna förverkliga de dimensioner i utbildningen som direktiven för fram. En europeisk dimension i t.ex. historia handlar inte om en addering av de europeiska ländernas historia. Det är istället något nytt och annorlunda. Mer konkret när danska historiker skriver om Christian den gode och svenska om Christian tyrann blir ett nordiskt perspektiv på denna historia summan av en analys på en högre komplexitetsnivå dvs. inte mer men något nytt och annorlunda. När vi på utbildningsmyndigheterna i de nordiska länderna stödjer nordiskt skolsamarbete som tillför eleverna en nordisk dimension i deras utbildningar främjar vi att lärare och rektorer tillsammans planerar ett skolsamarbete utifrån det kunnande och de erfarenheter man har i de olika länderna. I kommentarerna formuleras denna arbetet på följande sätt: Samverkan mellan elever och lärare från olika länder resulterar i en tankeprocess hos enskilda deltagare. Det som tankeprocessen tillför utöver de tankar som tidigare fanns hos de enskilda, det är den nya dimensionen. Processen medför en kvalitetsökning av utbildningen som kallas added value i europasammanhang. På samma sätt kan vi inte tro att integrationen av människor med erfarenheter från hela världen i det svenska samhället bara är en kvantitativ fråga. Det blir ett nytt och annorlunda Sverige som växer fram och takten i förändringarna ökar självfallet i takt med den pågående globaliseringen. Genom historien finns många exempel på hur kulturmöten gynnat innovationer och har visat på nya möjligheter och lösningar. Exempel på nordiska perspektiv Långt bort. Och nära s 48

12 Vid tiden för min disputation fick jag i uppdrag att undersöka Finlandsbilden i svenska läroböcker (987) De många finländarna i Sverige hade länge fört fram klagomål på läroböckernas beskrivning av Finland. Perspektivet d.v.s. det faktum att läroböckerna skrivits av svenskar påverkade framställning och i synnerhet historieläroböckerna. Händelserna , som leder till att Sverige och Finland inte längre förblir en politisk enhet, betecknas som Finska kriget där framförallt de svenska insatserna betonas. Det handlade ju om ett av många finska krig med finländska regementen och finländska soldater som huvudaktörer. Med andra ord blev det finländska osynliggjort. Önskar läroboksförfattarna, vilket jag tror, att eleverna ska uppfatta Finland som en del av Sverige i över 500 år bör man inte heller benämna de människor som flyttar inom riket under denna tid för invandrare. Af Geijerstam m.fl, Historia i Norden 98 Bilderna åskådliggör vår syn på oss själva och på vårt östra grannland. Läroboken innehöll ett avsnitt för vart och ett av de nordiska länderna och varje avsnitt introducerades med ett foto. Olsson,L. Finlandsbilden i svenska läromedel, Rapport 987:4, Statens institut för läromedel, Stockholm 987.

13 3 För Finland, Danmark, Norge och Island hämtades motiven från naturen och endast avsnittet för Sverige inleddes med en s.k. kulturbild, som visade på svenskt tekniskt kunnande. Det var därför intressant att notera i en senare studie, där också finländska läroböcker ingår som underlag, att skillnaderna inte ligger på det sakliga planet utan olikheterna i beskrivningen ligger i perspektivet ur vilket man betraktar och återger krigets förlopp. Universitetslektor Antti Ylikiiskilä presenterade nyligen resultaten från en aktuell studie av Finlandsbilden i Sverige. Studien baseras på ett trettiotal läroböcker utgivna efter år 000. Resultaten ligger i linje med de i studien av Finlandsbilden från 987. Framställningarna brister fortfarande vad gäller de nationella minoriteternas historia och deras del i dagens samhälle bl.a. förnekas det finska eller sverigefinska i Sverige. Av de studier jag gjort av svenska, finländska, norska och danska läroböcker framgår att samtliga haft ett tydligt nationalistiskt perspektiv i urvalet av text och bild. Även under avsnitt rubricerade som nordiska fanns nationella underrubriker. Under avsnittet Norden på 500-talet var exempelvis underrubrikerna: Gustav Vasa, Reformationen i Sverige och Gustav Vasas svårigheter. 3 Westin-Pederby s historiebok för mellanstadiet från 98 som jag hänvisar till här kan man lätt avfärda med att det är länge sedan och allt är bättre idag. Den gemensamma värdegrunden och det nordiska kulturarvet gör det lätt att som tjänsteman arbeta med nordiska frågor och nordiskt skolsamarbete. Men de skilda nationella perspektiven gör sig påminda då och då. Utbildning är en mycket politisk fråga för länderna och styrningen är påtaglig. Skillnaderna i organisation, uppläggning och innehåll mellan de nordiska länderna är fortfarande idag långt större än vad många svenska lärare föreställt sig innan de gått in i ett nordiskt skolsamarbete. De nationella perspektiven har utformats under en lång tid. Starka krafter har under 800- och 900-talen verkat för de nationella Olsson, L. Om Norden i Norden Ingår i,kulturmöten, kommunikation och skola,988, En antologi redigerad av Strömqvist.& Strömqvist. Ylikiiskilä, Antti, Läromedelsseminarium på Finlands ambassad den 3 oktober 006, Finlandsbilden i svenska läromedel, Stödpapper till seminariet. 3 Olsson,L. Finlandsbilden i svenska läromedel, Rapport 987:4, Statens institut för läromedel, Stockholm 987. s 6, 4 ff; Olsson,L. Om Norden i Norden, Nordiska språk-och informationscentret, Helsingfors 990; Studierna av de norska och danska läroböckerna ägde rum på Pedagogisk Institutt vid Oslo universitet sommaren 989. Studien blev inte publicerad pga arbete vid läromedelsnämnden i Sverige och jag avstår därför från hänvisningar till dessa böcker.

14 4 och fosterländska frågorna. Docent Inger Hammar behandlar kvinnornas roll i samband med den svensk-norska unionens sista dagar och hon lyfter bl.a. fram att Selma Lagerlöf medvetet bidrog till det svenska nationella projektet genom Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige från 906. Hon nämner också att Alice Tegnér tog sig an uppgiften att ställa sången i nationens tjänst genom att sammanställa de s.k. stamsångerna i Sjung svenska folk. Fortfarande sjunger barnen inte alltid samma sånger i skolan i de olika nordiska länderna men de lyssnar dock ofta till samma artister och kanske har populärkulturen en större spridning i Norden än skolkulturen. Professor Bo Stråth besvarar frågan om Sverige och Norge mellan 84 och 905 var en eller två kulturer med att det blev två kulturer. Med nationalistisk retorik som det mest effektiva instrumentet göts två kulturer fast. Professor Francis Sejersted som skriver om Sverige och Norge under 900-talet lyfter fram Norden som en gemensam näringsregion. Trots unionskomplex, ömsesidig misstänksamhet, olika geopolitisk orientering, brist på symmetri och spektakulära bakslag för de djärvaste samarbetsprojekten har man genom hela den moderna historien insisterat på svensk-norskt, skandinaviskt eller nordiskt samarbete. Enligt Sejersted beror det på gemenskapen i historia, kultur och språk. Men, fortsätter Sejersted. Denna gemensamma identitet måste emellertid konkurrera med starka nationella identiteter. Det kan förefalla som om den nordiska gemenskapstanken stått i ett direkt förhållande till en stark nationalism. 3 Exempel på skiljaktigheter i Norden kunde märkas i firandet av hundraårsminnet av unionsupplösningen med Norge. För norrmännen var detta en självklar händelse att fira och i Norge trodde man att vi i Sverige såg på detta på samma sätt. Dagen för firandet såg man i Norge lika självklart skulle vara den 7 juni. Det vill säga det datum som man i Norge sade upp unionen år 905. Sverige godkände dock inte Norges agerande folkrättsligt förrän i Karlstadsuppgörelsen den 3 september samma år och Bo Stråth och många andra svenskar menar att det hade varit ett lämpligare datum för firandet eftersom båda parter fredligt kom överens den 3 september Norrmännen ändrade dock ordvalet från att fira till att markera hundraårsdagen av unionsupplösningen den 7 juni 005. Hammar, I. För freden och rösträtten. Kvinnorna och den svensk-norska unionens sista dagar. Riga 004, s 6-63 Stråth,B. Sverige och Norge under 00 år, Union och demokrati. De förenade rikena Sverige och Norge ,Nya Doxa 005, s ; Sejersted,F. Sverige och Norge under 00 år. Socialdemokratins tidsålder. Sverige och Norge under 900-talet. Nya Doxa 005, s Stråth,B. 005, s 45 ff.

15 5 Anne Helene Höjland Mork kommer i sin studie av unionen i historieundervisningen i svenska och norska läroböcker från fram till att frågan får en långt bredare behandling i de norska läroböckerna än i de svenska. Någon liknande studie för modern tid kan jag inte hänvisa till men sannolikt förhåller det sig på samma sätt idag. Tillspetsat visste många svenskar knappt vad markeringen av unionsupplösningen handlade om. Har vi varit i union med Norge utbrast några av mina kollegor på myndigheten när jag informerade om det uppdrag jag fått i samband med markeringen av hundraårsminnet av unionsupplösningen. Den skoltävling som regeringarna bestämt skulle äga rum i Norge och Sverige kom, efter en diskussion länderna emellan, att handla om de nationella och de fredliga perspektiven på unionsupplösningen. Exempelvis hade många kvinnor som Ellen Key och drottning Sofia varit bärare av fredsperspektivet. Att lyfta fram den fredliga upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge är mycket viktig kunskap och lärdom för våra skolelever idag. Är vår målsättning en fredligare värld måste vi också visa på vägar till och exempel på fredliga lösningar av konflikter. 3 Språk och kommunikation På 960- och 70-talen handlade internationaliseringen dels om språk och dels om solidaritet och ansvar. På 980-talet ökade den kulturella mångfalden i landet och med den en starkare fokusering på kunskaper om olika kulturer men också en ökad uppmärksamhet på det svenska kulturarvet och kulturarvsfrågor i allmänhet. Idag kan vi åter se ett större intresse för språket/språkens betydelse. Kommunikation är långt mer än bara språk. Det finns kroppsspråk, musik, dans, bild, film, symboler, tecken etc. När jag och mina kollegor i de nationella skolmyndigheterna i Norden samarbetar talar vi ett tvärspråk som kan kallas skandinaviska. Vi utgår var och en från ett skandinaviskt språk svenska, finlandsvenska, danska, bokmål eller nynorsk och fyller på med andra språk, dialekter och kommunikationsformer när så behövs. En nyligen genomförd studie, Håller språket ihop i Norden?(005) visar att de i grunden flerspråkiga områdena Färöarna och Norge uppvisar uppvisar den bästa förståelsen av grannspråken men också, vilket Hoyland Mork,Anne Helene. Unionen i historieundervisningen. Synet på den svensk-norske union (84-905) i svenske og norske laereboker for folkskolen i perioden , Projekt 905- skriftserie nr.5, Oslo 005. Hammar, I. För freden och rösträtten. Kvinnorna och den svensk-norska unionens sista dagar. Riga 004, s Olsson, L. Ansikte mot ansikte. Om överlevnadsfrågor i skolans läromedel, Skolöverstyrelsen, Stockholm 988, s. 4-3, 38, 4.

16 6 är mycket intressant, deras kunskaper i engelska är bättre. Invandrare är sämre än de infödda på grannspråken, men de norska invandrarna är dock bättre på grannspråk än både infödda danskar och svenskar. Enspråkiga invandrare är sämre på grannspråk än tvåspråkiga. En språkforskare som Hans-Jurgen Krumm menar att vi bättre bör ta tillvara och utveckla den mängd språk och den språkkänsla som elever redan besitter. Flerspråkiga elever har visat sig mer kommunikativa och ha en större potential för att tillägna sig ytterligare nya språk än enspråkiga elever. Mot bakgrund av dessa resultat frågar man sig varför vi i Danmark och Sverige inte använder en promille av tiden för engelskundervisningen under de tidiga skolåren och lär oss de så nära besläktade språken i våra grannländer. Vi förstår då inte bara grannländernas språk bättre. Sannolikt blir vi också bättre i engelska och språk överhuvudtaget. Vägen mot den interkulturella kultursynen Avsaknaden av ett mer interkulturellt perspektiv var stor under min undersökningsperiod. Två decennier senare - i ett långt mer mångkulturellt samhälle och i en snabbt pågående globalisering - är uppgiften att främja ett mer interkulturellt förhållningssätt alltmer aktuell och angelägen. Att ett interkulturellt synsätt haft så svårt att tränga in kan sannolikt förklaras med att medvetenheten om det etnocentriska perspektivet inte är tillräckligt hög. Exempel på Robinssonbeteende eller andrafiering är dessvärre fortfarande ofta förekommande. I antologin Interkulturell pedagogik i teori och praktik (004) lyfter Aina Bigestam och Annick Sjögren fram svårigheter, exempelvis konflikter som uppstår bl.a. mellan flerspråkiga och enspråkiga studenter. Det svåra uppdraget för lärarutbildarna är att få studenterna att upptäcka majoritetsbefolkningens privilegier i förhållande till många av minoritetsgrupperna. De skriver också Delsing,L-O, Lundin, Åkesson,K. Håller språket ihop i Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. Tema Nord 005:573, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn 005. Krumm, H-J. Heterogenity: Multilingualism and Democracy, Utbildning & Demokrati, s 7, 004; Olsson A-L. Flerspråkighet Problem eller möjlighet för språklärande i förskola och skola, C-uppsats, s 5, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, våren 006.

17 7 att det är nödvändigt att se över vilka strukturer i högskolan som behöver förändras. Att upptäcka och lyfta fram kvalitetsökningen i de interkulturella mötena ser jag som det viktiga och meningsfulla. Sverige och svenska är en minoritet och ett minoritetsspråk i de större sammanhangen i Europa och Världen. I globaliseringen är det viktigt att förstå värdet av de interkulturella sammanhangen. Såväl inom politik, forskning som näringslivssammanhang på det gobala planet handlar det ytterst om möten mellan individer. Alla människor är egentligen annorlunda på något sätt och både nära och långt borta är i någon mening alla mänskliga möten interkulturella. Omedvetenheten om vilka perspektiv man själv är bärare av är fortfarande vanlig. Det interkulturella förhållningsättet kräver en medvetenhet och en öppenhet gentemot andra perspektiv. Mycket bra är att man idag i bevakningen av kriget t.ex. i Irak och i konflikten mellan Israel och Libanon också använder sig av svenska journalister och experter med språklig och kulturell bakgrund i dessa områden. Vi får en bättre bild av vad som pågår genom att fler perspektiv och synvinklar speglas i rapporteringen. I den snabba globaliseringen blir fördelarna och möjligheterna till nytänkande och mervärde alltmer tydliga. Jag tänker avslutningsvis på lärarinnan Ascen som jag mötte på en gymnasieskola i Melilla, den spanska enklaven i Marocko. Ascen undervisade barn som kom från berbertalande familjer. Berberspråk har inget skriftspråk vilket medför extra svårigheter för barnen i skolan där skolspråket är spanska. Ascen är själv uppvuxen i Baskien med baskiska, som också är främst ett muntligt språk; hon förstod deras förutsättningar och svårigheter och mötte dem bl.a. genom att kunna vissa fraser på deras språk. De såg att hon såg och förstod och de respekterade henne djupt. Ascen är en framgångsrik lärare som uppskattas mycket av sina elever. Allt fler har i idag, i likhet med Ascen, denna medvetenhet och får del i dessa fruktbara möten människor emellan. Bigestans,A.,Sjögren,A. Konfrontationer och upptäckter. En lärarutbildning med interkulturell profil, s66-67, 73-74; ingår i Lahdenperä,P. (red.)interkulturell pedagogik i teori och praktik, Studentlitteratur 004.

18 8 Referenser Af Geijerstam m.fl Historia i Norden 98. Behre, G. Historielärarnas förenings årsskrift, Bromma 986/87. Betänkande av läroplanskommittén Skola för bildning SOU 99:94. Bigestans,A.,Sjögren,A. Konfrontationer och upptäckter. En lärarutbildning med interkulturell profil, ingår i Lahdenperä,P.(red.) Interkulturell pedagogik i teori och praktik, Studentlitteratur 004. Broberg,E. Endast en utopi? En studie om Malmö stads interkulturella förhållningssätt i skolan, Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen, STV004, VT06. Delsing,L-O, Lundin, Åkesson,K. Håller språket ihop i Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska. Tema Nord 005:573, Nordiska Ministerrådet, Köpenhamn 005. Hammar, I. För freden och rösträtten. Kvinnorna och den svensknorska unionens sista dagar. Riga 004. Hoyland Mork,Anne Helene. Unionen i historieundervisningen. Synet på den svensk-norske union (84-905) i svenske og norske laereboker for folkskolen i perioden , Projekt 905- skriftserie nr.5, Oslo 005. Interkulturellt synsätt i undervisning och läromedel, Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation, Stockholm 986. Krumm, H-J. Heterogenity: Multilingualism and Democracy, Utbildning & Demokrati, 004. Läroplaner för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Skolverket 006. Långt bort. Och nära. Läroplanerna och internationaliseringsbegreppet. Kommentarer till de nya läroplanerna, Skolverket, Stockholm 995 Projektledare, Lena Olsson. De officiella Skolverkskommentarerna sammanställdes utifrån interna Skolverksrapporter av doc. Inger,M.Andersson. Moberg.Näsmark, Skolgeografi, första kursen, 3 uppl, Sthlm 95. Nero, C. När fördomar stod på schemat Kamratposten Nr Nilsson,B.,Expressen, 7/ Olsson A-L. Flerspråkighet Problem eller möjlighet för språklärande i förskola och skola, C-uppsats, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, våren 006. Olsson,L.,Kulturkunskap i förändring. Kultursynen i svenska geografiläroböcker Göteborg 986.

19 9 Olsson,L. Ansikte mot ansikte. Om överlevnadsfrågor i skolans läromedel, Skolöverstyrelsen, Stockholm 988. Olsson, L. Kulturmöten i svenska läroböcker vilken bild ger de av u-länderna och Västvärlden? Ingår i Är lagom bäst? Om kulturmöten i Sverige, Statens Invandrarverk, Norrköping 984. Olsson.L. Historia, geografi och samhällskunskap i läroböckerna Ingår i Skolböcker 3. Den (o)möjliga läroboken. Rapport från läromedelsöversynen. Ds 988:4. Olsson,L. Finlandsbilden i svenska läromedel, Rapport 987:4, Statens institut för läromedel, Stockholm 987. Olsson,L. Om Norden i Norden. Ingår i Kulturmöten, kommunikation och skola. En antologi redigerad av Strömqvist,S.&Strömqvist,G. Norstedts, Borås 988. Olsson,L. Om Norden i Norden, Nordiska språk- och informationscentret, Helsingfors 990. Palmberg, M. Nytt från nordiska afrikainstitutet, Nordiska Afrikainstitutet, Nr 8, 986. Sawyer,L.& Kamali,M. redaktörer. Utbildningens dilemma, Demokratiska ideal och andrafierande praxis Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Stockholm, 006. SOU 006:40. Sejersted,F. Sverige och Norge under 00 år. Socialdemokratins tidsålder. Sverige och Norge under 900-talet. Nya Doxa 005. Sellergren, Geografi del I, 970. Stråht,B. Sverige och Norge under 00 år, Union och demokrati. De förenade rikena Sverige och Norge ,Nya Doxa 005. Torbacke,J. Göteborgs-Posten söndagen den 7 september 986. Torbacke.J, Furuhagen.H, Häger.O, Lindström.Å, Villius.H, Ågren K, Historia för högstadiet, Uppsala 979. Utbildnings- och kulturdepartementet, Uppdrag till Statens skolverk att göra en studie av vissa läroböcker, regeringsbeslut , U005/4337/S. Wennström,T. Lärobok i allmän historia för realskolan, Uppsala 937. Ylikiiskilä, A., Läromedelsseminarium på Finlands ambassad den 3 oktober 006, Finlandsbilden i svenska läromedel, Stödpapper till seminariet. Ågren.K, Historia för högstadiet, Uppsala 979.

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Interkulturella läroprocesser och integrering

Interkulturella läroprocesser och integrering Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 8 december 2011

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 8 december 2011 Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 8 december 2011 Kl. 08.15-10.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

Disposition - Hållbar utveckling

Disposition - Hållbar utveckling Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 12 december 2011

Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet. Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola. Blåsenhus onsdag 12 december 2011 Hassan Sharif Doktorand i utbildningssociologi, Uppsala universitet Adjunkt i interkulturell pedagogik, Södertörns högskola Blåsenhus onsdag 12 december 2011 Kl. 10.15-12.00 Lokal: Eva Netzeliussalen Målgrupp:

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter Regionförvaltningsverket Den 27 oktober 2016, Åbo Professor Pirjo Lahdenperä Pirjo Lahdenperä, 2016-10-27 1 SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergets förskola avdelning 1 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer