Kulturkunskap i förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturkunskap i förändring"

Transkript

1 (9) Kulturkunskap i förändring Reflektioner efter två decennier. Lena Olsson För drygt 0 år sedan disputerade jag med avhandlingen Kulturkunskap i förändring. Kultursynen i svenska geografiläroböcker Handledare var professor Lennart K. Persson. Min forskning kan ses som ett led i arbetet för ett mer interkulturellt förhållningssätt i skola och samhälle. I februari 985 beslöt riksdagen att undervisningen i alla skolformer skulle präglas av ett interkulturellt synsätt. Interkulturell står för en process där människor med olika språk och kulturer påverkar varandra När skilda perspektiv medvetandegörs och möts öppnas möjligheter för mervärden. I denna artikel lyfter jag fram resultat, erfarenheter och funderingar från framväxten av ett mer interkulturellt förhållningssätt i samhället. I min avhandling kommer jag fram till att kultursynen under hela undersökningsperioden präglas av ett etnocentriskt synsätt. Kort kan forskningsresultaten om kultursynen i läroböckerna summeras som så: Rasismen framstår som en grundläggande värdemässig indelningsgrund i läroböckerna fram till 950-talet. Den övriga värl- Olsson,L Kulturkunskap i förändring. Kultursynen i svenska geografiläroböcker Göteborg 986. Interkulturellt synsätt i undervisning och läromedel, Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation, Stockholm 986, s,.

2 den jämförs och värderas under hela perioden utifrån vårt eget samhälle. Horisonten vidgas under den senare delen av undersökningsperioden. Samtidigt kvarstår grundsynen med ett snävt urval och ett etnocentriskt betraktelsesätt. Den västerländska utvecklingstanken präglar materialet. Författarnas föreställningar om kultur avviker inte från de föreställningar vi möter inom vetenskapen. I varierande grad bär den även drag av elitism, sexism och västerländsk etnocentrism. Avsaknaden av ett mer interkulturellt perspektiv var i det närmaste total under min undersökningsperiod Källa: Moberg-Näsmark, Skolgeografi, Första kursen, 3 uppl, 95. Fotot speglar speglar värderingen av näringssätt i läroböckerna. De rangordnas efter levnadssätt och den stora skiljelinjen dras mellan de som räknas till kulturfolk respektive naturfolk. Beduinen är nomad och räknas till naturfolken, d.v.s. till de lägre nivåerna i hierarkin. Piloten i flygplanet visar på den tekniska utveckl- Olsson, L. 986, s, 67, 95

3 3 ingen i Västerlandet och exemplifierar ett högt värderat levnadssätt. Avhandlingen lästes av många och fick stor publicitet i medierna. Till och med barntidningen Kamratposten uppmärksammade avhandlingen i en artikel om När fördomar stod på schemat av Cleas Nero. De allra flesta förstod också både intension och resultat av min forskning. I exempelvis Expressen, under vinjetten Kulan frågade Björn Nilsson Spökar ännu salig Carlson? - Att bläddra igenom den uppe i medelåldern är att göra en hissresa ner i sitt vetandes hoprasade arkeologi. Nilsson tog studenten 954 och citerar vad bl.a. Carlsons Skolgeografi för fram om afrikaner. Han avslutar sedan sin artikel på följande sätt: VERKA tills natten kommer sitter vi själva i katedern, på redaktionerna, i kanslihusmoduler och i styrelserum. Fjärran från 40-talets äppelknyckarbrallor.- På vår mannaålders dagordning står bl.a. Sydafrika. - Jag undrar om salig Carlson fortfarande svänger sin färla nere i källarregionerna. 3 Samtidigt var vetenskapssamhällets syn på forskningsresultaten inte odelat positiv. Det fanns forskare som inte såg den etnocentrism som präglade hela materialet med norm och urval utifrån de s.k. västerländska samhällena. De menade att decennierna från 960-talet och framåt inte självklart innehöll samma värderingsmönster utan istället förmedlade fakta som t.o.m. ibland visade på ett omvänt värderingsmönster. 4 Intressant är därför att Jarl Torbacke, professor vid den historiska institutionen i vid universitetet i Stockholm i sin anmälan i Göteborgs-Posten väljer just en bild ur läroboksmaterialet från decennierna efter 960, som visar Att vår egen kultur är mall efter vilka andra bedöms t ex denna jämförelse mellan Nigeria och Sverige 5 Olsson, L. 986, s, 0ff, 4 ff. Nero, C. När fördomar stod på schemat s. 4-6, Kamratposten Nr Nilsson, B., Expressen, 7/ Behre, G. Historielärarnas förenings årsskrift, Bromma 986/87 s. 53-6; Palmberg, M. Nytt från nordiska afrikainstitutet Nr 8, 986; Olsson, L. Kultursynen i svenska geografiläroböcker. Genmäle till Behre, Geografiska Notiser 987:. 5 Torbacke, J. Göteborgs-Posten söndagen den 7 september 986.

4 4 Källa: Sellergren, Geografi del, 970, s, 69. Bilden illustrerar de kvantitativa mätningar som kom in i framställningarna med början på 950-talet. Dessa mätningar representerar också ett värdemässigt grundat nivåtänkande. Den västerländska kulturen är fortfarande utgångspunkt och norm för den värdemässiga rangordningen och grundperspektivet är fortfarande västerländskt etnocentriskt. Därför är den svarta frågan egentligen en vit fråga. Det svåra är att se detta och ta ansvar för bristen på ett interkulturellt förhållningssätt. När jag skrev min avhandling tänkte jag i första hand att målgruppen för denna läromedelsanalys var vi, alltså de egna lärarkollegerna. Det finns också många kollegor som läst och tagit till sig resultaten, men avgörande var stöd från minoritetsgrupper och utlandsfödda, de andra. De förstod och bekräftade mina iakttagelser vilket var mycket värdefullt. Olsson l. 986, s 04 ff.

5 5 Två decennier senare I dagens långt mer mångkulturella samhälle och snabbt pågående globalisering - är uppgiften att främja ett mer interkulturellt förhållningssätt än mer aktuell och angelägen. Att ett interkulturellt synsätt haft så svårt att tränga in kan sannolikt förklaras av att medvetenheten om det etnocentriska perspektivet alltjämt är låg. Omedvetenheten medför att det egna perspektivet blir liktydigt med en förment objektiv hållning med vars hjälp vi uppfattar, förklarar och värderar vår omvärld. I avhandlingen skrev jag också att utvecklingen går från ett snävt etnocentriskt till ett mer värderelativistiskt synsätt där frågor om perspektiv, arbetssätt, problem- och konfliktlösning kommit att utgöra en alltmer väsentlig del. Frågor som fortfarande är högaktuella. En annan fråga jag funderat på är varför delar av resultaten uppfattades som kontroversiella? Två förklaringar ligger nära. Den första är den positivistiska vetenskapsuppfattningen och dess tro på objektivitet som fortfarande var den förhärskande vid tiden för mitt avhandlingsarbete. Den andra är etnocentrismens strukturella natur. Vetenskapsuppfattning och urvalet av stoff Vad som väljs ut för undervisning och läroböcker bestäms utifrån principer som varierar över tiden. Urvalet i den tidigare lärdomsoch folkskolan präglades av en moralisk princip, medan positivismen, den vetenskapligt rationella principen, kom att känneteckna urvalet i det moderna industrisamhället under 900- talet. Under den senare delen av 900-talet talar forskarna om den nya postmoderna eller postindustriella fasen. Den kännetecknas av att ha gått från det avgränsade och nationella till det gränsöverskridande och internationella. Förutom traditionell kunskap om världen ska eleverna även utveckla sina inre egenskaper och ges nya perspektiv på tillvaron. En positivist talar om objektiva fakta. För en hermeneutiker är fakta och värderingar en enhet. Dessutom utgör själva urvalet av fakta ett värderande perspektiv. Olsson, L. 986, s 99 Långt bort. Och nära. Läroplanerna och internationaliseringsbegreppet. Kommentarer till de nya läroplanerna, Skolverket, Stockholm 995. Projektledare Lena Olsson. De officiella Skolverkskommentarerna sammanställdes utifrån följande ett underlag bestående av interna Skolverksrapporter av doc. Inger M. Andersson.

6 6 Det är dock viktigt att framhålla att den positivistiska geografin i läroböckerna varken ersattes eller förkastades. Den kompletterades med nya arbetssätt och metoder. Den strukturella etnocentrismen I regeringens utredning om makt, integration och strukturell diskriminering understryker Masoud Kamali etnocentrismens strukturella natur. Han skriver att i det moderna samhället skulle utbildningen förbereda för dels arbetslivet, dels det etablerade normsystemet, och för att skapa en vikänsla som är nödvändig för den nationella integrationen..ett normalt vi och ett onormalt dem som ibland existerar utanför och ibland innanför nationens gränser. Kamali talar om andrafiering och menar att det finns praktiker och läromedel som andrafierar elever med invandrar- och minoritetsbakgrund. Utredaren diskuterar i rapporten utbildningssystemets grundläggande dilemma och dess andrafierande praxis. Att läsa denna rapport Utbildningens dilemma, Demokratiska ideal och andrafierande praxis (006) var intressant för mig. Jag har åtskilliga gånger fått frågan om vad eftervärlden kommer att kritisera av nutidens värderingar och man tänker då på uttryck liknande de idag så uppenbart rasistiska värderingar av människor som kunde läsas i våra läroböcker ända fram till efterkrigstiden i mitten av 900-talet. Mitt svar på frågan är att termer och begrepp som andra, tredje världen och utvecklingsland är klart nedvärderande och inte förenliga med ett interkulturellt förhållningsätt. Beteckningarna har sin grund i nationalekonomiska beräkningar för jämförelsevis fattigare ekonomier/länder. Beteckningarna och begreppen används dock ständigt i överförd betydelse om människorna som bor eller kommer från dessa fattiga länder. Allt bra, all kompetens och alla de välutbildande raderas ut och tillskrivs samma låga hierarkiskt bestämda position som används om det fattiga landet eller hela kontinenten. Det finns dock ingen enkel generell lösning. Vi måste beskriva de frågor och problem som ska fokuseras och lära oss att fråga efter individens namn och använda geografiska beteckningar och nyanseringar på samma sätt som vi gör om människor och förhållanden i de rika länderna. Och vi ska använda samma kriterier i våra beskrivningar för alla människor i alla länder. Sawyer,L.& Kamali,M. redaktörer. Utbildningens dilemma, Demokratiska ideal och andrafierande praxis Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Stockholm, 006. SOU 006:40, ur förord.

7 7 Benämningar som andra och tredje världen och utvecklingsland hör och ser vi dock dagligen. Vi själva är den första världen och det utvecklade landet. Det finns så oändligt mycket kvar av Robinsonbeteende i oss. I sagan om Robinson Kruse frågar Robinson aldrig efter infödingens namn. Han kallade honom Fredag efter den dag infödingen kom in i Robinsons liv. Vi kan invända att Robinson kunde inte infödingens språk. Men vi har nog alla varit i liknande situationer där vi pekat med fingret på oss själva och sagt vårt namn. Vi västerlänningar har varit dåliga på att inhämta korrekt information om andra kulturer. Européerna som kom till Afrika tyckte att khoi-khoifolkets språk lät som hottentott och att sanfolket gömde sig i buskarna. I de äldre läroböckerna använde författarna öknamn som hottentotter, buschmän och lappar om folkgrupper istället för de korrekta beteckningarna khoi-khoi, sanfolk och samer. I Skolverkets kommentarer Långt bort. Och nära (995) finns ett avsnitt om Global öppenhet. Där framgår att många elever har en skev och fördomsfull bild av tillvaron i andra länder. En tänkbar förklaring kan bero på vår egen kulturuppfattning som betraktar vår kultur som resultatet av en utvecklingsprocess. Den högsta formen av utveckling är vår egen kultur, vilket innebär ett uppifrån och ner perspektiv på andra kulturer. Av kommentarerna framgår: att bara följa sedan tidigare etablerade mönster för undervisning, med diskussioner om rika och fattiga länder, rangordnade i första, andra och tredje världen eller som i- och u-länder, med resonemang kring resursfördelning och biståndsfrågor är inte nödvändigtvis det bästa sättet att uppnå läroplanernas mål. Det behövs en nyansering av vad, vem eller vilka vi talar om och en strävan att också höra de tilltalades egen syn på frågorna. Det är svårt att förstå att den svenska biståndsmyndigheten Sida, med så angelägna och viktiga uppgifter, publicerade så mycket material i denna andrafieringsterminologi både vid tiden för min avhandling 986 och senare. När de idag talar om fattigdomsbekämpning och globala utvecklingsfrågor istället är det enligt min mening bättre. Allt utvecklingsarbetet till trots så räknas inte Sverige till utvecklingsländerna! En uppenbar paradox som man blundar för. Dessutom och i bästa välmening har man lyckats skapa ett vi och de andra genom att benämna flerspråkiga elevers språkundervisning utöver svenska för undervisning i modersmål. Det är inte Långt bort. Och nära. 995 s. 49. Den globala skolan, Program våren 006, Sida och Myndigheten för skolutveckling.

8 8 menat så men i skolsammanhang idag talas om språken svenska och modersmål inte om de olika språk det egentligen handlar om. Vidare leder det också till att det blivit svårt att tala om svenska som modersmål. För att få till stånd ett interkulturellt förhållningssätt i den internationella diskussionen menar jag att medvetenhet om vad den etnocentriska attityden innebär måste öka. Annars kvarstår mycket av Robinssonbeteende som negativt påverkar förutsättningarna för det ömsesidigt likvärdiga samtalet i möten i såväl den nära lokala miljön som i de globala sammanhangen. Är läroböcker bättre idag? Utbildningsdepartementet genomförde 988 en Läromedelsöversyn och jag fick uppdraget att se på innehållet i läromedel i historia, geografi och samhällskunskap som användes i skolorna från cirka 940 talet och fram till tiden för utredningen. Jag valde bl.a. att närmare studera beskrivningarna av demokratin i Aten och hur de förändrades över tiden. I Wennströms lärobok från 937 får eleverna lära sig att: I den atenska folkförsamlingen ägde varje atenare rösträtt, sedan han fyllt 0 år. Aten var en fri republik. Även den ringaste medborgare hade rösträtt och kunde genom val eller lottning erhålla ett statens ämbete, hur högt det än var uppger Torbacke m.fl. att befolkningen i Aten uppgick till cirka invånare men det var bara män som var medborgare. Som medborgare räknades inte de slavarna och de greker från andra delar av landet som betalade skatt för att bo och arbeta i Aten. Som medborgade räknades inte heller kvinnorna. 4 Uppdelningen i fria och ofria, rösträttsålder liksom klasskillnader framgår i böckerna som användes på 940- och 950-talen. Kvinnorna blir synliga under 960-talet medan de människor som räknades som invandrare och saknade rösträtt först i synliggjordes i läroboken ovan från Utbildningsväsendets författningssamling UFB, Skolans författningar ht 00, Grundskoleförordningens kap Skolböcker 3. Den (o)möjliga läroboken. Rapport från läromedelsöversynen Ds 988:4, Olsson.L Historia, geografi och samhällskunskap i läroböckerna. 3 Wennström,T. Lärobok i allmän historia för realskolan, Uppsala 937, s 43, Torbacke.J, Furuhagen.H, Häger.O, Lindström.Å, Villius.H, Ågren.K, Historia för högstadiet, Uppsala 979, s Olsson L. Ds 988:4, s, -4.

9 9 Det ovanstående är bara ett exempel på att läroböcker ger bättre kunskaper idag, även om det fortfarande finns mycket som kan förbättras. Läromedlen ska kunna svara mot den ständigt föränderliga samhällsprocessen. Fortfarande finns grupper av människor som inte är uppmärksammade och inte kan identifiera sig i de beskrivningar som ges. En viktig fråga är hur vi tillgodoser barnens rätt och perspektiv. De många äldre pockar också på uppmärksamhet. Det handlar om människor med olika former av handikapp. Den senaste tiden har hbt-personer d.v.s. homosexuella, bisexuella och transpersoner lyft fram sin diskriminering och obemärkthet i samhället. Regeringen gav Skolverket i uppdrag 005 att genomföra en studie av ett urval av läroböcker för att kunna ge en uppfattning av hur läroböcker bidrar till undervisningen i frågor som rör kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionhinder. Uppdraget redovisas den december 006 d.v.s. efter denna bok gick i tryck. Professor Staffan Selander vid Lärarhögskolan i Stockholm är involverad i detta uppdrag och vad jag förstår menar han att det fortfarande finns stora brister och osynlighet vad gäller de handikappade och fortfarande ett vioch-dom-tänkande om personer med utländsk bakgrund. Professor Kjell Härenstam vid universitetet i Karlstad ansvarar i samma uppdrag för religion och trosuppfattningsfrågorna och han har i första hand sett på hur islam och hinduismen beaktas i läromedlen. Han menar att beskrivningarna förbättrats under senare tid: exempelvis framgår idag att islam kan tolkas och utövas på fler än ett sätt. I Endast en utopi?006 utvärderar Emma Broberg Malmö stads interkulturella förhållningssätt i skolan. Hon skriver i en inledande text om att det interkulturella förhållningssätt som finns i skolplanen inte utmanar den eurocentriska formen eftersom det saknas ett kritiskt förhållningssätt gentemot den egna kulturen. Olika kulturer kan respekteras och accepteras men en eurocentrisk norm kvarstår i toppen av hierarkin. Det här gör det omöjligt att nå den ömsesidighet och gränsöverskridande identitet som det interkulturella begreppet talar om. Broberg kommer i sin studie fram till att det krävs mer av kritiskt förhållningssätt och en utmaning visavi den eurocentriska normen i undervisningen för att det hon studerat ska kunna benämnas interkulturalitet. Utbildnings- och kulturdepartementet, Uppdrag till Statens skolverk att göra en studie av vissa läroböcker, regeringsbeslut , U005/4337/S Broberg,E. Endast en utopi? En studie om Malmö stads interkulturella förhållningssätt i skolan, Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen, STV004, VT06

10 0 Många ställer med rätta krav och läromedelsförfattarna måste besitta en hög medvetenhet om samhällets pluralitet. Ytterst är det en fråga om människosyn och förhållningssätt. Fler perspektiv ökar kvaliteten på kunskap I skolans värdegrund är principerna om demokrati och mänskliga rättigheter basala och både kunskaper och förhållningssätt vilar på den grunden. Redan i Skola för bildning (99) definierades internationaliseringsarbetet i tre områden: språk, kulturarv och mångkulturalitet. Ökade språkkunskaper behöver eleverna inte bara för att kommunicera med andra utan också för att kunna hävda sig på den framväxande internationella arbetsmarknaden. Även på hemmaplan märks ett allt större behov av språkkunskaper på olika områden. Kulturarv handlar om medvetenhet om identitet och egna grundläggande värderingar. En stärkt identitet underlättar i mötet med andra grupper. Det tredje området handlar om ökad kunskap om andra kulturer och trosuppfattningar. Mångkulturalitet är värdefullt och kunskapen måste baseras på tolerans och respekt för människors kulturella bakgrund. Läroplanerna för de frivilliga skolformerna Lpf 94 föreskriver att Skolan ska sträva mot att varje elev kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. 3 Begreppet dimension förekommer också flitigt i internationaliseringssammanhang och används ibland synonymt med perspektiv. Man talar om den nordiska, den europeiska och den globala dimensionen. Och ett nordiskt perspektiv eller en nordisk dimension inbegriper nordiska aspekter såsom svenska, danska, finska, isländska eller norska. I kommentarerna till läroplanerna och internationaliseringsbegreppet behandlar Bodil Jönsson, fysiker vid Lunds universitet, frågan om Utbildningens internationalisering (995) och beskriver den som genuint svår. 4 Vad skiljer svenskt tänkande från annat tänkande? I skolan är det de närvarande människorna och deras erfarenheter och fantasi som är den viktigaste länken mellan inlandet och utlandet. Jönsson slår fast att tankar når inte långt utan erfarenhet. Inuti en människa kan tvärvetenskapen och perspektiven utvecklas. Jönsson skriver också att erfarenheterna måste betänkas. Det räcker inte bara med utländska elever, utflykter på nätet eller Betänkande av läroplanskommittén Skola för bildning SOU 99:94, s. 88 ff Långt bort. Och nära. 995, s. 4 ff 3 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Skolverket 006, s 0 4 Långt bort. Och nära. 995, Bodil Jönsson, Utbildningens internationalisering, s 3-6

11 språkresor. Fördomarnas grepp minskar med verktyg att hantera och förstå sin omvärld. Informationsteknologin är ett av verktygen i internationaliseringen, som kan stötta dess tankar, erfarenheter och förviljor. Jönsson lyfter också fram att mer är inte framförallt mer utan mer är annorlunda. Punkterna som Jönsson för fram är mycket centrala om vi ska lyckas med ett interkulturellt förhållningssätt och kunna förverkliga de dimensioner i utbildningen som direktiven för fram. En europeisk dimension i t.ex. historia handlar inte om en addering av de europeiska ländernas historia. Det är istället något nytt och annorlunda. Mer konkret när danska historiker skriver om Christian den gode och svenska om Christian tyrann blir ett nordiskt perspektiv på denna historia summan av en analys på en högre komplexitetsnivå dvs. inte mer men något nytt och annorlunda. När vi på utbildningsmyndigheterna i de nordiska länderna stödjer nordiskt skolsamarbete som tillför eleverna en nordisk dimension i deras utbildningar främjar vi att lärare och rektorer tillsammans planerar ett skolsamarbete utifrån det kunnande och de erfarenheter man har i de olika länderna. I kommentarerna formuleras denna arbetet på följande sätt: Samverkan mellan elever och lärare från olika länder resulterar i en tankeprocess hos enskilda deltagare. Det som tankeprocessen tillför utöver de tankar som tidigare fanns hos de enskilda, det är den nya dimensionen. Processen medför en kvalitetsökning av utbildningen som kallas added value i europasammanhang. På samma sätt kan vi inte tro att integrationen av människor med erfarenheter från hela världen i det svenska samhället bara är en kvantitativ fråga. Det blir ett nytt och annorlunda Sverige som växer fram och takten i förändringarna ökar självfallet i takt med den pågående globaliseringen. Genom historien finns många exempel på hur kulturmöten gynnat innovationer och har visat på nya möjligheter och lösningar. Exempel på nordiska perspektiv Långt bort. Och nära s 48

12 Vid tiden för min disputation fick jag i uppdrag att undersöka Finlandsbilden i svenska läroböcker (987) De många finländarna i Sverige hade länge fört fram klagomål på läroböckernas beskrivning av Finland. Perspektivet d.v.s. det faktum att läroböckerna skrivits av svenskar påverkade framställning och i synnerhet historieläroböckerna. Händelserna , som leder till att Sverige och Finland inte längre förblir en politisk enhet, betecknas som Finska kriget där framförallt de svenska insatserna betonas. Det handlade ju om ett av många finska krig med finländska regementen och finländska soldater som huvudaktörer. Med andra ord blev det finländska osynliggjort. Önskar läroboksförfattarna, vilket jag tror, att eleverna ska uppfatta Finland som en del av Sverige i över 500 år bör man inte heller benämna de människor som flyttar inom riket under denna tid för invandrare. Af Geijerstam m.fl, Historia i Norden 98 Bilderna åskådliggör vår syn på oss själva och på vårt östra grannland. Läroboken innehöll ett avsnitt för vart och ett av de nordiska länderna och varje avsnitt introducerades med ett foto. Olsson,L. Finlandsbilden i svenska läromedel, Rapport 987:4, Statens institut för läromedel, Stockholm 987.

13 3 För Finland, Danmark, Norge och Island hämtades motiven från naturen och endast avsnittet för Sverige inleddes med en s.k. kulturbild, som visade på svenskt tekniskt kunnande. Det var därför intressant att notera i en senare studie, där också finländska läroböcker ingår som underlag, att skillnaderna inte ligger på det sakliga planet utan olikheterna i beskrivningen ligger i perspektivet ur vilket man betraktar och återger krigets förlopp. Universitetslektor Antti Ylikiiskilä presenterade nyligen resultaten från en aktuell studie av Finlandsbilden i Sverige. Studien baseras på ett trettiotal läroböcker utgivna efter år 000. Resultaten ligger i linje med de i studien av Finlandsbilden från 987. Framställningarna brister fortfarande vad gäller de nationella minoriteternas historia och deras del i dagens samhälle bl.a. förnekas det finska eller sverigefinska i Sverige. Av de studier jag gjort av svenska, finländska, norska och danska läroböcker framgår att samtliga haft ett tydligt nationalistiskt perspektiv i urvalet av text och bild. Även under avsnitt rubricerade som nordiska fanns nationella underrubriker. Under avsnittet Norden på 500-talet var exempelvis underrubrikerna: Gustav Vasa, Reformationen i Sverige och Gustav Vasas svårigheter. 3 Westin-Pederby s historiebok för mellanstadiet från 98 som jag hänvisar till här kan man lätt avfärda med att det är länge sedan och allt är bättre idag. Den gemensamma värdegrunden och det nordiska kulturarvet gör det lätt att som tjänsteman arbeta med nordiska frågor och nordiskt skolsamarbete. Men de skilda nationella perspektiven gör sig påminda då och då. Utbildning är en mycket politisk fråga för länderna och styrningen är påtaglig. Skillnaderna i organisation, uppläggning och innehåll mellan de nordiska länderna är fortfarande idag långt större än vad många svenska lärare föreställt sig innan de gått in i ett nordiskt skolsamarbete. De nationella perspektiven har utformats under en lång tid. Starka krafter har under 800- och 900-talen verkat för de nationella Olsson, L. Om Norden i Norden Ingår i,kulturmöten, kommunikation och skola,988, En antologi redigerad av Strömqvist.& Strömqvist. Ylikiiskilä, Antti, Läromedelsseminarium på Finlands ambassad den 3 oktober 006, Finlandsbilden i svenska läromedel, Stödpapper till seminariet. 3 Olsson,L. Finlandsbilden i svenska läromedel, Rapport 987:4, Statens institut för läromedel, Stockholm 987. s 6, 4 ff; Olsson,L. Om Norden i Norden, Nordiska språk-och informationscentret, Helsingfors 990; Studierna av de norska och danska läroböckerna ägde rum på Pedagogisk Institutt vid Oslo universitet sommaren 989. Studien blev inte publicerad pga arbete vid läromedelsnämnden i Sverige och jag avstår därför från hänvisningar till dessa böcker.

14 4 och fosterländska frågorna. Docent Inger Hammar behandlar kvinnornas roll i samband med den svensk-norska unionens sista dagar och hon lyfter bl.a. fram att Selma Lagerlöf medvetet bidrog till det svenska nationella projektet genom Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige från 906. Hon nämner också att Alice Tegnér tog sig an uppgiften att ställa sången i nationens tjänst genom att sammanställa de s.k. stamsångerna i Sjung svenska folk. Fortfarande sjunger barnen inte alltid samma sånger i skolan i de olika nordiska länderna men de lyssnar dock ofta till samma artister och kanske har populärkulturen en större spridning i Norden än skolkulturen. Professor Bo Stråth besvarar frågan om Sverige och Norge mellan 84 och 905 var en eller två kulturer med att det blev två kulturer. Med nationalistisk retorik som det mest effektiva instrumentet göts två kulturer fast. Professor Francis Sejersted som skriver om Sverige och Norge under 900-talet lyfter fram Norden som en gemensam näringsregion. Trots unionskomplex, ömsesidig misstänksamhet, olika geopolitisk orientering, brist på symmetri och spektakulära bakslag för de djärvaste samarbetsprojekten har man genom hela den moderna historien insisterat på svensk-norskt, skandinaviskt eller nordiskt samarbete. Enligt Sejersted beror det på gemenskapen i historia, kultur och språk. Men, fortsätter Sejersted. Denna gemensamma identitet måste emellertid konkurrera med starka nationella identiteter. Det kan förefalla som om den nordiska gemenskapstanken stått i ett direkt förhållande till en stark nationalism. 3 Exempel på skiljaktigheter i Norden kunde märkas i firandet av hundraårsminnet av unionsupplösningen med Norge. För norrmännen var detta en självklar händelse att fira och i Norge trodde man att vi i Sverige såg på detta på samma sätt. Dagen för firandet såg man i Norge lika självklart skulle vara den 7 juni. Det vill säga det datum som man i Norge sade upp unionen år 905. Sverige godkände dock inte Norges agerande folkrättsligt förrän i Karlstadsuppgörelsen den 3 september samma år och Bo Stråth och många andra svenskar menar att det hade varit ett lämpligare datum för firandet eftersom båda parter fredligt kom överens den 3 september Norrmännen ändrade dock ordvalet från att fira till att markera hundraårsdagen av unionsupplösningen den 7 juni 005. Hammar, I. För freden och rösträtten. Kvinnorna och den svensk-norska unionens sista dagar. Riga 004, s 6-63 Stråth,B. Sverige och Norge under 00 år, Union och demokrati. De förenade rikena Sverige och Norge ,Nya Doxa 005, s ; Sejersted,F. Sverige och Norge under 00 år. Socialdemokratins tidsålder. Sverige och Norge under 900-talet. Nya Doxa 005, s Stråth,B. 005, s 45 ff.

15 5 Anne Helene Höjland Mork kommer i sin studie av unionen i historieundervisningen i svenska och norska läroböcker från fram till att frågan får en långt bredare behandling i de norska läroböckerna än i de svenska. Någon liknande studie för modern tid kan jag inte hänvisa till men sannolikt förhåller det sig på samma sätt idag. Tillspetsat visste många svenskar knappt vad markeringen av unionsupplösningen handlade om. Har vi varit i union med Norge utbrast några av mina kollegor på myndigheten när jag informerade om det uppdrag jag fått i samband med markeringen av hundraårsminnet av unionsupplösningen. Den skoltävling som regeringarna bestämt skulle äga rum i Norge och Sverige kom, efter en diskussion länderna emellan, att handla om de nationella och de fredliga perspektiven på unionsupplösningen. Exempelvis hade många kvinnor som Ellen Key och drottning Sofia varit bärare av fredsperspektivet. Att lyfta fram den fredliga upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge är mycket viktig kunskap och lärdom för våra skolelever idag. Är vår målsättning en fredligare värld måste vi också visa på vägar till och exempel på fredliga lösningar av konflikter. 3 Språk och kommunikation På 960- och 70-talen handlade internationaliseringen dels om språk och dels om solidaritet och ansvar. På 980-talet ökade den kulturella mångfalden i landet och med den en starkare fokusering på kunskaper om olika kulturer men också en ökad uppmärksamhet på det svenska kulturarvet och kulturarvsfrågor i allmänhet. Idag kan vi åter se ett större intresse för språket/språkens betydelse. Kommunikation är långt mer än bara språk. Det finns kroppsspråk, musik, dans, bild, film, symboler, tecken etc. När jag och mina kollegor i de nationella skolmyndigheterna i Norden samarbetar talar vi ett tvärspråk som kan kallas skandinaviska. Vi utgår var och en från ett skandinaviskt språk svenska, finlandsvenska, danska, bokmål eller nynorsk och fyller på med andra språk, dialekter och kommunikationsformer när så behövs. En nyligen genomförd studie, Håller språket ihop i Norden?(005) visar att de i grunden flerspråkiga områdena Färöarna och Norge uppvisar uppvisar den bästa förståelsen av grannspråken men också, vilket Hoyland Mork,Anne Helene. Unionen i historieundervisningen. Synet på den svensk-norske union (84-905) i svenske og norske laereboker for folkskolen i perioden , Projekt 905- skriftserie nr.5, Oslo 005. Hammar, I. För freden och rösträtten. Kvinnorna och den svensk-norska unionens sista dagar. Riga 004, s Olsson, L. Ansikte mot ansikte. Om överlevnadsfrågor i skolans läromedel, Skolöverstyrelsen, Stockholm 988, s. 4-3, 38, 4.

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Hur kan man förankra sitt etwinningprojekt i läroplanerna?

Hur kan man förankra sitt etwinningprojekt i läroplanerna? etwinning i skolan etwinning etwinning är ett program från Europeiska kommissionen. Det ger Europas lärare och elever verktyg och stöd i att arbeta med internationalisering hemma på skolan. Det skapar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Per Eliasson Malmö högskola Maria Johansson Globala gymnasiet Kenneth Nordgren Karlstads universitet Nationalstats projekt Mångkulturellt

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer