Jobbproblem och löneproblem kan priset bli för högt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jobbproblem och löneproblem kan priset bli för högt?"

Transkript

1 Jobbproblem och löneproblem kan priset bli för högt? En studie av lönespridningen i Sverige och dess samhällsekonomiska konsekvenser red. Fabian Wallen

2 Fabian Wallen, VD för det San Diego-baserade företaget Wallen Economics, har en magisterexamen i nationalekonomi från Stockholms Universitet. Han har tidigare bland annat arbetat som nationalekonom på Svenskt Näringsliv och som chefekonom på Näringslivets Internationella Råd.

3 Förord Samhällsdebatten har idag ett stort fokus på den ökande grupp, framför allt unga, som står utanför arbetsmarknaden. När ett stort antal enklare arbeten under en lång tid har prisats bort genom systematiska låglönesatsningar, saknas nu tillräckligt många jobb som kan leda in unga människor i arbetslivet. Även människor med svag anknytning till arbetsmarknaden och en kompetens som inte bedöms vara tillräcklig för att kunna bidra med den produktivitet som lönen motiverar, riskerar att hamna i ett utanförskap. För de flesta människor är det viktigt att vara synliga i det arbete de gör och känna att de genom sitt arbete kan påverka den egna löneutvecklingen. Men den sammanpressade lönestrukturen på den svenska arbetsmarknaden innebär att lönesättningen som en del i ett belöningssystem i hög grad är satt ur spel. När skillnaden i lön mellan den medarbetare som börjar i ett yrke skiljer sig marginellt i förhållande till den som har lång erfarenhet, finns ingen lönekarriär att se fram emot. Många löneavtal omöjliggör för företagen att stimulera medarbetare som gör bra och viktiga insatser genom att differentiera lönerna utifrån medarbetarnas bidrag till verksamheten. Företagen behöver bättre möjligheter att utveckla sina resultat genom att med lön stimulera medarbetare. Och det ska löna sig att göra ett bra jobb. I denna skrift undersöker nationalekonomen Fabian Wallen lönespridningens konsekvenser för arbetsmarknaden och samhällsekonomin. På ett pedagogiskt sätt redogörs för de senaste årens utredningar och ekonomiska forskning på området. Hur påverkar en låg lönespridning och höga lägstalöner sysselsättning och produktivitet? Vilken betydelse har så kallade instegsjobb för människors möjligheter att göra entré på förord 3

4 arbetsmarknaden? Skriften innehåller dessutom en omfattande genomgång av aktuell statistik, såväl ur ett historiskt som ur ett internationellt och även branschuppdelat perspektiv. Statistiken bekräftar bilden av Sverige som ett land med en synnerligen sammanpressad lönestruktur. Stockholm i juni 2013 Christer Ågren Vice VD, Svenskt Näringsliv 4 förord

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv...12 Den solidariska lönepolitiken...12 Löneinflation och arbetsmarknadsregleringar...13 Decentraliseringen av lönebildningen...14 Lönespridningens historiska utveckling...15 Från fallande till stigande reallöneökningar...18 Reallöneökningar Svenska löneskillnader ur ett internationellt perspektiv...22 Små löneskillnader i Sverige...22 Låga löneskillnader inom och mellan branscher...24 Höga minimilöner Lönespridningens samhällsekonomiska effekter...31 En låg lönespridning hämmar produktiviteten...31 Lönespridning och viljan att arbeta mer...33 Minimilöners effekt på sysselsättningen...35 Minimilöner och detaljhandelns storlek...40 Höga ingångslöner hämmar lönekarriären...42 Minskade löneskillnader driver upp kostnadsmärket Instegsjobbens betydelse för arbetsmarknaden...46 En låg andel lågkvalificerade jobb...47 Lågkvalificerade jobb en fot in på arbetsmarknaden...48 Få löntagare fastnar i de lägsta lönerna Policydiskussion och slutsatser...54 Det finns jobbproblem och löneproblem...54 Negativa samhällsekonomiska effekter av en låg lönespridning...55 Lågkvalificerade jobb ofta ett steg in på arbetsmarknaden...56 Det svenska jobbproblemet Referenser...59 innehåll 5

6 Sammanfattning Sett ur ett internationellt perspektiv är den svenska lönestrukturen väldigt sammanpressad. Lönespridningen är lägre i Sverige än i samtliga övriga EU-länder, såväl avseende heltids- som deltidsanställda löntagare. Förklaringen handlar delvis om mycket små löneskillnader inom branscher och företag. I ytterst få länder är löneskillnaden mellan chefsyrken och yrken som inte kräver särskild yrkesutbildning lägre än i Sverige. En annan viktig förklaring handlar om att löneskillnaderna mellan olika branscher är väldigt låg i Sverige. Den genomsnittliga lönen inom industrin är exempelvis enbart sex procent högre än inom handeln. I våra grannländer Danmark och Finland uppgår motsvarande löneskillnad till 13 respektive 14 procent och i Tyskland är lönerna inom industrin cirka 23 procent högre än inom handeln. Den sammanpressade lönestrukturen i Sverige förklaras av de svenska kollektivavtalade minimilönerna, som i genomsnitt är betydligt högre än minimilönerna i övriga EU-länder. De svenska minimilönerna uppgår till i genomsnitt cirka 66 procent av den genomsnittliga månadslönen inom näringslivet, vilket kan jämföras med en genomsnittlig minimilön på lite drygt 40 procent av medellönen bland samtliga EU-länder. Den officiella lönestatistiken visar att lönespridningen inte har ökat i någon större utsträckning under de senaste decennierna. Den marginella ökning som har skett har i hög grad varit en följd av en växande andel tjänstemän. Sedan mitten av 1990-talet har reallönerna, för både hög- och låginkomsttagare, ökat med cirka 45 procent, vilket kan jämföras med en i det närmaste stagnerande reallöneutveckling under och 1980-talet. Den ekonomiska forskningen visar överlag att en låg lönespridning och höga minimilöner tenderar att medföra negativa effekter på samhällsekonomin och arbetsmarknaden. De negativa effekterna tar sig uttryck på en rad olika sätt: 6 sammanfattning

7 För det första pekar den empiriska forskningen på att höga minimilöner har en benägenhet att påverka sysselsättningen negativt, särskilt för lågkvalificerade individer och grupper med bristande erfarenhet från arbetsmarknaden, som exempelvis ungdomar och invandrare. En undersökning från Konjunkturinstitutet visar bland annat att nästan hälften av svenska företag skulle öka antalet anställda ungdomar och flyktinginvandrare om de så kallade ingångslönerna var lägre. De relativt sett höga minimilönerna är inte minst problematiska med tanke på att arbetslösheten bland dessa grupper är oroväckande hög. Inte i något annat EU-land är exempelvis arbetslöshetsgapet mellan utrikes födda och inhemskt födda större än i Sverige. För det andra stimulerar inte små löneskillnader medarbetares incitament att anstränga sig för att göra ett bättre arbete, vilket i sin tur påverkar såväl produktivitet som antal arbetade timmar negativt. Det totala antalet arbetade timmar är ofta lägre i länder med relativt små löneskillnader. En aktuell forskningsöversikt visar att i princip samtliga studier som har analyserat sambandet mellan lönespridning och olika mått på produktivitet och lönsamhet i svenska företag har funnit att en minskad lönespridning hämmar produktiviteten. För det tredje tenderar en låg lönespridning och höga minimilöner att påverka individers möjlighet till lönekarriär på ett negativt sätt. Det tidspremium som erhålles då lönen stiger i takt med anställningstiden på ett specifikt företag är lägre i Sverige än i något annat EU-land, vilket sannolikt kan förklaras av de höga minimilönerna. En nyanställd i Sverige kan förvänta sig en löneökning om lite knappt 15 procent under de kommande 6 9 åren på samma arbetsplats, vilket kan jämföras med en löneökning på över 50 procent för löntagare i Tyskland under motsvarande tidsperiod. Detta innebär i sin tur att utrymmet för att belöna prestation och yrkesutveckling är mycket litet i Sverige. För det fjärde, låglönesatsningar och minimilönehöjningar riskerar att driva upp det så kallade kostnadsmärket, det vill säga den genomsnittliga löneökning som arbetsgivare och fackföreningar kommer överens om är förenligt med en bibehållen internationell konkurrenskraft. I värsta fall kan kostnadsmärket omtolkas från att representera sammanfattning 7

8 den genomsnittliga löneökningstakten i ekonomin till att representera ett lönegolv i förhandlingarna, vilket för med sig negativa effekter på såväl den generella sysselsättningsutvecklingen som svenska företags internationella konkurrenskraft. Även om den svenska arbetslösheten inte är lika hög som i många andra EU-länder finns ett allvarligt jobbproblem, i den bemärkelsen att arbetslösheten är relativt hög för grupper med svag eller ingen arbetsmarknadserfarenhet. Ett skäl till detta är sannolikt bristen på lågkvalificerade jobb, vilket bland annat kan exemplifieras av det faktum att andelen jobb som inte kräver särskild yrkesutbildning utgör en lägre andel av den totala sysselsättningen än i något annat EU-land. Sysselsättningen inom branscher som traditionellt har en relativt hög andel lågkvalificerade jobb, som exempelvis handeln samt hotell- och restaurangbranschen, är mycket låg i Sverige jämfört med andra EU-länder. En ökning av andelen sysselsatta inom den svenska detaljhandeln till EU-genomsnittet skulle för Sveriges del till exempel innebära nästan nya jobb. Flera studier visar att den långsiktiga inkomstutvecklingen för många människor skulle stärkas påtagligt om möjligheterna till inträde på den svenska arbetsmarknaden förbättrades, exempelvis till följd av ett ökat antal lågkvalificerade jobb. Trots att den högre lönenivån som är kopplad till tid i arbetet (tidspremie) är relativt i Sverige visar statistiken att en anställning i tidig ålder, även till relativt låg lön, ger bättre förutsättningar för en långsiktigt god inkomstutveckling. En studie över inkomstutvecklingen för individer som 1999 var i åldern år finner till exempel att de som vid periodens början var anställda inom detaljhandeln eller hotell- och restaurangbranschen tio år senare hade en genomsnittlig lön som var procent högre än de som vid utgångsläget var arbetslösa. Analyser över löneutvecklingen för dem med lägst inkomster under ett givet år visar dessutom att en mycket liten andel fastnar på låga lönenivåer. En studie från IFAU har exempelvis funnit att mindre än fyra procent av dem som år 2000 tillhörde den lägsta lönedecilen fortfarande tillhörde den lägsta lönedecilen efter elva år. 8 sammanfattning

9 I den svenska lönedebatten utgår ofta diskussionen från att det finns ett låglöneproblem. Det är också i det ljuset som LO-förbundens krav om särskilda låglönesatsningar bör granskas. Den ekonomiska forskningen och statistiken på området visar emellertid att det snarare förekommer ett jobbproblem. Även om den allmänna arbetslösheten är relativt låg, åtminstone jämfört med många andra EU-länder, råder det i Sverige en stor brist på enklare jobb. Detta är särskilt problematiskt då enklare jobb, exempelvis inom handeln samt hotell- och restaurangbranschen, kan fungera som utmärkta instegsjobb för många människor. Istället för att fokusera på höga löneökningar för den grupp individer som under ett givet år befinner sig inom intervallet för de lägsta lönerna bör därför större vikt läggas på en inkluderande arbetsmarknad. En arbetsmarknad där möjligheterna till anställning inte begränsas av lönenivåer som medför höga trösklar för att komma in på arbetsmarknaden. sammanfattning 9

10 1. Inledning Inom den svenska lönedebatten har det länge funnits en strävan från framför allt LO att i så stor utsträckning som möjligt jämna ut löneskillnader. Argumenten har ofta utgått från att det förekommer ett låglöneproblem på arbetsmarknaden, samt att detta bör åtgärdas motiverat av såväl rättvise- som tillväxtaspekter. Den solidariska lönepolitiken, som präglade lönebildningen under och 1960-talet, syftade exempelvis till att både minska löneskillnader och stärka produktivitetsutvecklingen med hjälp av en återhållsam löneutveckling inom högproduktiva branscher och företag kombinerat med en relativt god löneutveckling inom lågproduktiva branscher och företag. Men det skedde även en sammanpressning av lönerna mellan yrkesgrupper med högre lön och längre utbildning och grupper med låga löner utan eller med låg utbildningsnivå. Under senare år har retoriken ofta tagit utgångspunkten att löneläget inom en rad branscher, eller för vissa grupper, halkat efter andra branscher. Andra grupper kräver uppvärdering av sina yrken. Detta har i sin tur presenterats som en orättvis utveckling, som dessutom skadar den inhemska efterfrågan. Den fackliga retoriken har därför utgått från att extra lönepåslag inom så kallade låglönebranscher eller för vad man kallar låglönegrupper inte bara kan bidra till en jämnare lönespridning, utan även kan förstärka den inhemska efterfrågan med positiva effekter på den ekonomiska tillväxten. 10 inledning

11 I den här rapporten analyserar vi med hjälp av ny forskning och färsk statistik den svenska lönespridningen, såväl ur ett historiskt som ett internationellt perspektiv. Vi undersöker lönespridningens effekter på samhällsekonomin med särskilt fokus på sysselsättning och produktivitet. Då argument för en jämnare lönespridning i praktiken ofta mynnar ut i krav på höjda lägstalöner, behandlar vi i ett särskilt avsnitt vad forskningen säger om minimilöners effekter på sysselsättning och karriärmöjligheter. I ett avslutande avsnitt analyseras de så kallade instegsjobbens betydelse för människors möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och för möjligheten att göra lönekarriär. inledning 11

12 2. Svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv Lönebildningen och lönesättningen på den svenska arbetsmarknaden har historiskt karakteriserats av en kombination av centrala avtal och små löneskillnader. I följande kapitel presenteras en kort historisk genomgång av de senaste årens institutionella förändringar på lönebildningsområdet. Den solidariska lönepolitiken Under och 1960-talet präglades den svenska lönebildningen i stor utsträckning av den solidariska lönepolitiken, som hade utvecklats av de båda LO-ekonomerna Rudolf Meidner och Gösta Rehn och fastslagits i LO:s lönepolitiska program Löneutvecklingen inom branscher och företag med hög produktivitet skulle hållas tillbaka, samtidigt som lönerna inom branscher och företag med låg produktivitet skulle få öka minst i takt med den genomsnittliga löntagaren. Det fanns i princip två huvudsakliga syften bakom den solidariska lönepolitiken. För det första fanns ett fördelningspolitiskt syfte, då lönerna för anställda inom låglönebranscher på sikt skulle närma sig lönerna i övriga branscher. Det andra syftet handlade om att främja en väl fungerande strukturomvandling, där tanken var att de företag vars produktivitet inte ökade i takt med löneutvecklingen på sikt skulle slås ut från marknaden. Detta förväntades i sin tur resultera i att de som varit sysselsatta inom mindre produktiva företag successivt skulle börja jobba inom mer högproduktiva företag. Samtidigt pressades lönerna samman mellan hög- och lågutbildade. Den svenska arbetsmarknaden dominerades under och talet av relativt enkla industrijobb, där en hög utbytbarhet och en kort upplärningstid innebar relativt låga upplärningskostnader. Samtidigt medförde omvärldens starka efterfrågan på svenska industriprodukter, inte minst till följd av många europeiska länders uppbyggnad efter andra världskriget, en stor arbetskraftsbrist i Sverige. 12 svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv

13 Det fanns under dessa betingelser inte särskilt stor anledning för Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, att kritisera den solidariska lönepolitiken. Relationen mellan arbetsmarknadens parter präglades dessutom fortfarande av den så kallade Saltsjöbadsandan, som sedan slutet av 1930-talet hade inneburit att staten i princip inte blandade sig i lönebildning och arbetsrätt. 1 Löneinflation och arbetsmarknadsregleringar och 1960-talets lugna och ordningsamma lönebildning vändes tvärt under 1970-talet. Den svenska industrikonjunkturen påverkades kraftigt av oljeprischockerna, samtidigt som lönekraven eskalerade i hög takt. Snabbt stigande löner i kombination med höjningar av arbetsgivaravgifterna innebar exempelvis att arbetskraftskostnaderna ökade med cirka 60 procent under treårsperioden Till följd av den svaga produktivitetsutvecklingen medförde detta att inflationstakten, som redan hade stigit i samband med 1973 års oljeprischock, späddes på ytterligare (se Figur 1). Figur 1. Nominell lön och konsumentprisindex, Årlig procentuell förändring Källa: Medlingsinstitutet (2012) Nominell löneökning Inflation 1 Karlson och Lindberg (2009). svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv 13

14 Krismedvetenheten var stor bland såväl politiker som företag och ekonomer. SNS Konjunkturråds rapport 1976/1977 hade exempelvis den dramatiska titeln Klarar Sverige kostnadskrisen?. 2 Den svenska exportindustrin påverkades påtagligt av de snabba kostnadsökningarna och med syfte att stärka konkurrenskraften devalverades den svenska kronan i en rad omgångar under perioden De återkommande devalveringarna sänkte emellertid inte bara Sveriges relativa kostnadsläge, utan tenderade även att påverka inflationen positivt och reallöneutvecklingen negativt samtidigt som industrins omvandlingstryck minskade. 3 Förutsättningarna för lönebildningen påverkades också av ett gradvis uppbrott från Saltsjöbadsandan, då såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar införde diverse arbetsmarknadsregleringar under talet. Några exempel på det är lagen om anställningsskydd (1974), lagen om facklig förtroendeman (1974), lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar (1976), samt lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976). Sammantaget medförde detta att balansen på arbetsmarknaden tiltades till fackföreningsrörelsens fördel. Decentraliseringen av lönebildningen Ett viktigt fundament för den solidariska lönepolitiken var att det fanns en stor grad av samverkan på central nivå. I praktiken innebar det att såväl fackföreningar som arbetsgivarorganisationer inom olika branscher gav mandat åt LO respektive SAF att samordna förhandlingar om så kallade normavtal vid lönebildningen. Ett problem med den höga centraliseringsgraden var emellertid att det inte gav särskilt stora möjligheter för arbetsmarknadens parter att anpassa löneutvecklingen efter specifika branschers, företags och individers förutsättningar. En minskad lönespridning var i det sammanhanget överordnat möjligheten att anpassa löneutvecklingen efter hur produktiviteten utvecklades inom en bransch, ett företag eller för en individ. 2 Konjunkturrådet (1976). 3 Regeringen (1999). 14 svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv

15 Den tilltagande strukturomvandlingen på arbetsmarknaden, där antalet sysselsatta inom tjänstesektorn växte samtidigt som industrisysselsättningen minskade, bidrog till att systemet med centrala förhandlingar blev allt mer ifrågasatt. Under lönerörelsen 1983 lämnade Verkstadsföreningen och Metall den centrala samordningen, vilket blev ett första steg i en decentraliseringsprocess som kulminerade med ett principbeslut från SAF 1990 att inte längre medverka vid samordnade förhandlingar. Sedan dess har löneförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter istället främst förts på branschnivå. 4 Det faktum att systemet med centrala förhandlingar har lagts ned innebär dock inte en frånvaro av samarbete inom och mellan olika branscher vid förhandlingar. Det i särklass största samarbetsavtalet inom dagens lönebildning är det så kallade Industriavtalet, som slöts mellan tolv arbetsgivarorganisationer och åtta fackförbund inom industrin i mars Avtalet, som förnyades i juli 2011, syftar till att främja industriell utveckling, lönsamhet och stärkt internationell konkurrenskraft och en grundläggande tanke är att det kostnadsmärke som etableras genom industrins förbundsavtal ska utgöra den norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden håller sig. För att förhindra eventuella stridsåtgärder och konflikter på arbetsmarknaden ska parterna inleda förhandlingar senast tre månader innan det gamla avtalet löper ut. De förändrade formerna för den svenska lönebildningen har, i kombination med omläggningen av penningpolitiken med en oberoende Riksbank och prisstabilitetsmål, med största sannolikhet varit en viktig faktor bakom de senaste tjugo årens minskade ökningstakt av arbetskraftskostnaderna. Parallellt har också inflationstakten och inflationsförväntningarna minskat påtagligt. 5 Lönespridningens historiska utveckling Målsättningen för den solidariska lönepolitiken var, som nämndes tidigare, bland annat att minska löneskillnaderna mellan olika lönegrupper. 4 Lundh (2006). 5 Byggnadsämnesförbundet et al (2011). svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv 15

16 I det avseendet visar statistiken att den uppnådde sitt syfte under och 1980-talet, även om lönespridningen ökade försiktigt under andra halvan av 1980-talet. Ett vanligt mått då man analyserar lönespridningen är att analysera utvecklingen av den 90:e percentilens lön i relation till den 10:e percentilens lön. 6 I figur 2 nedan kan en gradvis ökning av lönespridningen skönjas från mitten av 1980-talet fram till millennieskiftet. Under de senaste åren har emellertid lönespridningen varit väldigt stabil och jämfört med 1975 är lönespridningen vid periodens slut näst intill oförändrad. 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Figur 2. Lönespridning bland heltidsanställda, Sverige, *. Kvot mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen av alla löntagare. * Data för åren 1976, 1977 och 1979 avser uppskattade värden. Källa: Statistiska Centralbyrån. 0,5 0, Svenskt Näringsliv sammanställer årligen lönestatistik uppdelad efter avtalsområden. Utifrån den statistiken är det möjligt att studera och jämföra lönespridningen för arbetare respektive tjänstemän ur ett histo- 6 Den 90:e percentilen innebär kortfattat den procent av de sysselsatta vars lön är högre än 89 procent av de sysselsatta. Den 10:e percentilen innebär på motsvarande sätt den procent av de sysselsatta vars lön är lägre än 89 procent av de sysselsatta. 16 svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv

17 riskt perspektiv. Vid en närmare analys av statistiken för perioden framgår ett antal intressanta observationer (se Figur 3 nedan). För det första följde utvecklingen av lönespridningen för såväl arbetare som tjänstemän den allmänna trenden med en minskad lönespridning från början av 1970-talet till mitten av 1980-talet, samt en viss ökning i lönespridningen från mitten av 1980-talet. För det andra var lönespridningen bland tjänstemän 2012 fortfarande lägre än vad den var 1970 och inom industrin var lönespridningen på ungefär samma nivå 2012 som För det tredje har lönespridningen bland tjänstemän varit större än inom industrin under hela perioden. Sammantaget kan man konstatera att lönespridningen under stora delar av perioden och i synnerhet under det senaste decenniet har legat relativt stabilt. 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Figur 3. Lönespridning bland arbetare och tjänstemän, *. Kvot mellan 90:e percentilen och 10:e percentilen av löntagarna. *Avser Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Data för åren baseras på femårsintervaller. Källa: Svenskt Näringsliv 0, Tjänstemän Arbetare Parallellt med den utvecklingen har emellertid även den svenska arbetsmarknadsstrukturen förändrats påtagligt. Bland annat har andelen som är sysselsatta inom tjänstesektorn ökat markant, samtidigt som andelen som är sysselsatta inom industrin har minskat uppgick exempelvis tjänstesektorns andel av den privata sysselsättningen till lite knappt 60 svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv 17

18 procent, vilket kan jämföras med en andel om nästan 80 procent Samtidigt har dessutom den socioekonomiska strukturen förändrats påtagligt, i den bemärkelsen att andelen tjänstemän gradvis har ökat samtidigt som andelen arbetare har minskat uppgick exempelvis andelen arbetare till 53 procent, vilket kan jämföras med 42 procent Andelen tjänstemän har under samma period ökat från 45 procent till 54 procent. Med tanke på att lönespridningen är större bland tjänstemän än bland arbetare kan således en stor del av den ökade lönespridningen bland samtliga löntagare, som illustrerades i Figur 2, förklaras av den stigande andelen tjänstemän Figur 4. Arbetare och tjänstemän. Andel av antalet anställda i åldern år. Källa: Statistiska Centralbyrån Tjänstemän Arbetare Från fallande till stigande reallöneökningar Om och 1980-talets solidariska lönepolitik kan anses ha varit framgångsrik vad gäller utjämnandet av löneskillnader ser kvittot sämre ut vad gäller den reala löneutvecklingen, det vill säga löneutvecklingen efter det att hänsyn tagits till den allmänna prisutvecklingen. Statistiska Centralbyrån (SCB) sammanställer statistik över den nominella löneutvecklingen för arbetare och tjänstemän inom industrin. Statistiken 18 svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv

19 för arbetare sträcker sig tillbaka till 1947 och statistiken för tjänstemän sträcker sig tillbaka till Genom att deflatera lönestatistiken med konsumentprisindex har vi beräknat reallöneutvecklingen under perioden för de båda grupperna, vilket illustreras i Figur 5. Vid en närmare analys av statistiken har vi valt att dela upp perioden i tre intervall, närmare bestämt , , samt Under det första intervallet, , mer än fördubblades arbetarnas reallöner, samtidigt som tjänstemännens löner ökade med drygt 80 procent. Den genomsnittliga timlönen för arbetare ökade från 54 kronor till 109 kronor, samtidigt som tjänstemännens genomsnittliga månadslön ökade från knappt kronor till nästan kronor (mätt i 2011 års priser). Detta innebär således att löneskillnaderna de båda grupperna emellan minskade något, vilket sannolikt kan förklaras av den arbetskraftsbrist som rådde under och 1960-talets starka industrikonjunktur. Detta stärker således hypotesen om att den solidariska lönepolitiken, åtminstone på ett ytligt plan, fungerade relativt väl under en period då den ekonomiska tillväxten var stark och koncentrerad till tillverkningsindustrin. Under det följande 20-årsintervallet, det vill säga , var utvecklingen desto sämre. Arbetarnas reallöner minskade med nästan tre procent, till en genomsnittlig timlön om 106 kronor. Tjänstemännens reallöneutveckling var rentav svagare än arbetarnas, då den genomsnittliga månadslönen sjönk med cirka sex procent för att 1995 uppgå till lite drygt kronor. Den minskade lönespridningen sammanföll med andra ord med sjunkande reallöner för båda grupperna. Under denna period kan den svenska lönebildningen med andra ord inte anses ha varit särskilt framgångsrik. Sedan mitten av 1990-talet har reallöneutvecklingen varit positiv för såväl arbetare som tjänstemän. Sammantaget har arbetarnas timlön ökat med drygt 40 procent, för att 2011 uppgå till 151 kronor. Tjänstemännens månadslön har samtidigt stigit med drygt 50 procent till en nivå om kronor. Det faktum att reallönerna har ökat något mer för tjänstemän än för arbetare medför att löneskillnaden grupperna emellan har ökat något. svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv 19

20 Figur 5. Reallöneutveckling, Arbetare och tjänstemän inom industrin, index 1955 = Källa: Statistiska Centralbyrån samt egna beräkningar Tjänstemän Arbetare Reallöneökningar SCB publicerar sedan en tid tillbaka längre tidsserier över de reala arbetsinkomsterna uppdelat efter inkomstnivå. Statistiken sträcker sig från och avser löneutvecklingen för den 90:e percentilen (P90), den 10:e percentilen (P10), samt medianlönen (P50). Även för den här statistiken har vi i analysen valt att dela upp perioden i olika intervaller, närmare bestämt samt Av Figur 6 nedan framgår att arbetsinkomsterna, justerat för inflation, var nästintill på samma nivå 1995 jämfört med 1975 för samtliga inkomstgrupper, vilket bekräftar den utveckling som illustrerades i Figur 5. En närmare analys visar att den 90:e percentilens reallön ökade med knappt fem procent, den 10:e percentilens reallön ökade med knappt två procent och den reala medianlönen ökade med tre procent. Detta kan jämföras med en reallöneutveckling på 46 procent för den 90:e percentilen, drygt 40 procent för den 10:e percentilen, samt 40 procent för medianen under periodens andra intervall, det vill säga Under den delen av perioden som kännetecknas av en ökad lönespridning mellan arbetare och tjänstemän, det vill säga , ökade med andra ord reallönerna med en relativt snabb takt för samtliga 20 svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv

21 Figur 6. Reallöneutveckling *, Sverige, **. Årslön, tusentals kronor, 2011 års priser *Avser arbetsinkomst för helårs- och heltidsanställda individer, år **Data för åren 1976, 1977 och 1979 avser uppskattade värden. Källa: Statistiska Centralbyrån samt egna beräkningar P90 P50 P10 inkomstgrupper. Det är naturligtvis svårt att avgöra exakt vad som var den bakomliggande drivkraften till de stigande reallönerna för samtliga inkomstgrupper mellan 1995 och Med stor sannolikhet handlar det om en kombination av flera faktorer, såsom en återhämtning från 1990-talets lågkonjunktur samt en rad tillväxtfrämjande reformer som exempelvis omläggningen av penningpolitiken. Mycket pekar emellertid på att en lönebildning som inte lika nitiskt som tidigare fokuserade på löneutjämning och där en större hänsyn togs till den faktiska produktivitetsutvecklingen spelade en viktig roll i sammanhanget, inte minst i det avseendet att det bidrog till att dämpa inflationstakten. Omläggningen av lönebildningen kan därför vara ett exempel på vad nationalekonomer brukar kalla en paretosanktionerad åtgärd, det vill säga en situation där alla har fått det bättre utan att någon samtidigt har fått det sämre. 7 7 Inom nationalekonomin görs ofta antagandet att en ökad grad av jämlikhet sker på bekostnad av effektivitet. Det är emellertid inte svårt att finna undantag från denna regel. Ett sådant exempel kan vara en institutionell förändring som underlättar för arbetslösa att finna sysselsättning, vilket kan väntas ha en positiv effekt på såväl jämlikhet (i termer av minskade inkomstskillnader) som effektivitet (i termer av ett förbättrat resursutnyttjande). Även om vi antar att det finns en motsättning mellan jämlikhet och effektivitet behöver en effektivitetsfrämjande åtgärd inte nödvändigtvis innebära att mindre lyckligt lottade människor förlorar på åtgärden. En effektivitetsfrämjande åtgärd där allas situation förbättras, även om de mindre lyckligt lottade människornas situation förbättras mindre än övriga individers situation, kallas paretosanktionerad åtgärd. svensk lönebildning ur ett historiskt perspektiv 21

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden Bakgrund Visitas avtalsyrkanden BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Inför avtalsrörelsen 2016. Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/8-2015 Två huvudfrågor Totala (genomsnittliga) löneökningar Relativlöner Lönenormering Samsyn om att den internationellt konkurrensutsatta sektorn (industrin)

Läs mer

En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration

En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration En arbetsmarknad i förändring Inkomströrlighet och snabbare integration 2016-06-29 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser Inkomströrlighet Snabbare integration högre arbetsinkomst Referenser

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Utgångspunkter Avtal 17

Utgångspunkter Avtal 17 Utgångspunkter Avtal 17 2(7) 2017-01-26 Utgångspunkter Avtal 17 De större avtalen inom handeln löper ut den 31 mars 2017. Innevarande ettåriga avtalsperiod har inneburit höga kostnadsökningar för en bransch

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Lönebildningen för lärare

Lönebildningen för lärare Lönebildningsrapporten 15 99 FÖRDJUPNING Lönebildningen för lärare Lärarna har gått från en centraliserad till en individualiserad lönesättningsprocess de senaste åren. Under denna period har förskollärarnas

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp

Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp Innehåll 1. Inledning 2. Resultat i korthet 3. Syfte och metod 4. Resultat 5. Avslutande kommentarer 1. Inledning Tonläget i debatten om kollektivavtal

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar

Läs mer

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari 2016 WiFi: CCC Stockholm Twittra gärna på #miavtal2016 Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON Utredare CHRISTIAN KJELLSTRÖM Förhandlingsresultat

Läs mer

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag

Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Effekter på samhällsekonomi och företag Löner som konjunkturstimulans? Ett argument som ibland framförs från fackligt håll är att höga löneökningar behövs för att hålla i

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer