Behandlingsriktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandlingsriktlinjer"

Transkript

1 INNEHÅLL Behandlingsriktlinjer Ambulanssjukvården Regionala Ambulansgruppen

2 INNEHÅLL 1. ANDNING AKUT ASTMA - Vuxna (>12 år eller > 35 kg kroppsvikt) HÖGA ANDNINGSHINDER/HANDLINGSPLAN FÖR LUFTVÄGSSTOPP EPIGLOTTIT OCH TRACHEIT ALLERGISK/ANAFYLAKTISK REAKTION 8 2. CIRKULATION CENTRALA BRÖSTSMÄRTOR & ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM SYMTOMGIVANDE HJÄRTSVIKT & LUNGÖDEM AVANCERAD HJÄRT-LUNGRÄDDNING VUXNA NÄR KAN MAN AVSTÅ FRÅN HLR? NÄR KAN HLR AVSLUTAS? HJÄRTRYTMRUBBNINGAR - ARYTMIER Förmaksflimmer Förmaksfladder AV-block (Atrio-ventrikulärt block) Paroxysmal supraventrikulär tachycardi (PSVT) Ventrikeltachycardi (VT) Ventrikelflimmer (VF) Asystoli - Kammarstillestånd CENTRALA NERVSYSTEMET AKUT MEDVETSLÖSHET STROKE Cerebral infarkt - Hjärninfarkt Intracerebral blödning Subarachnoidalblödning INTOXIKATIONER NARKOTIKA EPILEPTISKA ANFALL/ KRAMPER ENDOKRIN SJUKDOM DIABETES MELLITUS - vuxna och barn >12 år KIRURGISK SJUKDOM AKUT BUK Appendicit Dyspepsi/Gastrit Ulcus/Magsår Gallstensattack Kolecystit Kolangit Pankreatit Tarmobstruktion Divertikulit Gynekologisk sjukdom Ocklusion av tarmblodkärl Rupturerat bukaortaaneurysm Aortaaneurysm & aortadissektion Medicinska orsaker till akut buksmärta Psykologiska orsaker 45 Regionala Ambulansgruppen

3 INNEHÅLL 5.17 Buksmärtor hos barn GYNEKOLOGISK SJUKDOM & FÖRLOSSNING KOMPLIKATIONER UNDER GRAVIDITET TIDIGA KOMPLIKATIONER SENA KOMPLIKATIONER FÖRLOSSNING KONTROLLER AV DET NYFÖDDA BARNET HANDLÄGGNING AV PREMATURT VÄRKARBETE (<36v) Ambulanstransport av gravida patienter till su TRAUMA & OLYCKSFALL TRAUMA SKALLSKADOR Vanliga typer av skallskador AMPUTERAD EXTREMITET FRAKTURER KOTPELARSKADOR VÄTSKEBEHANDLING VID TRAUMA ÖGONSKADOR DRUNKNINGSTILLBUD KEMOLYCKA Frät- och brännskador Inhalationsskador med het rökgas eller av retande gaser Ögonexponering CYANID-/CYANVÄTEFÖRGIFTNING KOLMONOXIDFÖRGIFTNING RÖKGASSKADA RETANDE GASER BRÄNNSKADOR OCH HYPOTERMI HUDBRÄNNSKADA ELBRÄNNSKADA INHALATIONSBRÄNNSKADA HYPOTERMI LOKALA KYLSKADOR BARN BARNTRAUMA BARNFRAKTURER HUGGORMSBETT INSEKTSBETT SMÄRTLINDRING TILL BARN ASTMA HÖGA ANDNINGSHINDER/LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP TILL BARN FRÄMMANDE KROPP PSEUDOKRUPP AKUT EPIGLOTTIT ALLERGISK/ANAFYLAKTISK REAKTION DRUNKNINGSTILLBUD/AVANCERAD HLR TILL BARN AVANCERAD HLR TILL BARN KRAMPER INTOXIKATIONER DIABETES MELLITUS 114 Regionala Ambulansgruppen

4 INNEHÅLL MENINGIT SEPSIS/SEPTISK CHOCK SMÄRTA ETISKA OCH MEDIKOLEGiALA FRÅGESTÄLLNINGAR LÄKEMEDEL LÄKEMEDEL INOM AMBULANSSJUKVÅRDEN ADRENALIN 0.1 MG/ML, ADRENALIN 1MG/ML Inj. ADRENALIN 1 mg/ml för inhalation SUPP. ALVEDON 60mg, 125mg, 250 mg, 500 mg Inj. ATROPIN 0.5 mg/ml Inhal. ATROVENT 0.25 mg/ml Inj. BETAPRED 4 mg/ml, Tabl Betapred 0,5 mg Inj. BRICANYL 0.5 mg/ml EMLA - plåster ENTONOX ESUCOS 10 mg/ml GLUKAGON 1 mg/ml GLUKOS 300 mg/ml GLUKOS 50mg/ml DRUVSOCKERTABLETTER HEPARIN 5000 IE/ml IMPUGAN 10 mg/ml KETALAR 10 mg/ml och 50 mg/ml MORFIN 10 mg/ml NARCANTI 0.4 mg/ml, Narcanti 0,02mg/ml NATRIUMKLORID 9 mg/ml NITROLINGUAL 0.4 mg/dos RESCUE FLOW VOLUVEN LAGAR INOM AMBULANSJUKVÅRDEN LAGAR SOM STYR AMBULANSSJUKVÅRDEN SOSFS 1999:17 - Läkemedelshantering inom ambulanssjukvård SOSF 2000:1 Läkemedelshantering inom sjukvården SOSFS 1997:14 - Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård SOSF 1985:562 - Patientjournallagen SOFS 1998:531 - Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens Tystnadsplikt/sekretess SOFS1998:531 Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område samt SOFS 1980:100 - Sekretesslagen BILAGOR GLASGOW COMA SCALE RLS-SKALAN (RLS 85) SJUKDOMSSYMBOLER KLINISK UNDERSÖKNING I AMBULANS ÖVERSIKT ÖVER FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV SJUKDOMSTILLSTÅND OCH SKADOR TRACHEALINTUBATION VENFLONINLÄGGNING EKG-UPPKOPPLING 161 Regionala Ambulansgruppen

5 1. ANDNING 1. ANDNING Regionala Ambulansgruppen

6 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA - VUXNA (>12 ÅR ELLER > 35 KG KROPPSVIKT) Allmänt Astma hos såväl vuxna som barn är en mycket vanlig sjukdom. Hos drygt 10 % av barn och 5% av vuxna är besvären av sådan dignitet att behandling är indicerad. Morbiditeten och mortaliteten ökar dessutom också kontinuerligt trots bättre terapier, ökad tillgänglighet till snabb behandling, ökat medvetande om sjukdomen m.m. Varför det är så finns ingen enkel förklaring till, men alltifrån ökad psykisk stress till sämre andningsmiljö har diskuterats. Symtomen kan samtliga härröras till den förträngning av samtliga luftvägar som orsakas av bronkkonstriktion/spasm, ökad slembildning och ökad slemhinneödem som ses. För att det hela ska få kallas akut astma krävs dessutom att det är kombinerat med kronisk luftvägssjukdom samt att symtomen uppträder anfallsvis, antingen spontant eller till följd av: läkemedelsallergi eller biverkan av läkemedel t.ex. ASA, NSAID, betablockerare, antibiotika allergi-pollen, kvalster, damm, husdjur, mögel kall luft - fuktig luft - föroreningar - starka dofter luftvägsinfektion fysisk ansträngning psykisk stress ospecifika luftvägsirriterare Hos barn är oftast allergi den utlösande faktorn, hos vuxna mer ospecifikt. Observera differentialdiagnosen astma cardiale orsakat av hjärtsvikt (vänsterkammarinsufficiens). Skilj astmapatienter från patienter med inspiratorisk stridor (pipande biljud vid inandning) som är tecken på högt andningshinder. Symtom Dyspné Tachypné Hörbara ronki = distansronki Auskulatoriska sibilanta ronki - obs! Andningsljud kan saknas=allvarligt tecken Regionala Ambulansgruppen

7 1. ANDNING Förlängd utandningstid Hosta Användande av accessoriska andningsmuskler - interkostal-/sternocleido. m.fl. Påverkat, svagt tal Allmänt: Ångest, oro, cyanos, tachycardi, svettning PEF-värde kraftigt sänkt BEHANDLING Akut astma och KOL Vuxna 1. MÅTTLIGA SYMTOM ALLMÄNT Försök skapa lugn och ro. Patienten intar valfritt kroppsläge. Oftast är sittande bäst. LÄKEMEDEL Syrgas ska ges till alla patienter. Om patienten har kronisk obstruktiv lungsjukdom och därmed är i riskzonen för koldioxidretention (kolsyrenarkos) var beredd på att assistera andningen och var uppmärksam på medvetandegraden. Inhalation Ventoline 2,0 mg/ml 2,5 ml samt inhalation Atrovent 0,25mg/ml 2 ml via nebuliseringsmask, 7-8 l/min syrgas. Fortsätt syrgasbehandlingen efter avslutad nebulisering. För KOL-patienter kan saturation på 85%-90% räcka. För en känd respinsufficient patient, som i normalfallet har en låg saturation, räcker det ofta med 1-2 l/min syrgas på grimma. Följ saturationen och utvärdera innan ytterligare höjning. Var vaksam tilltagande slöhet eller trötthet som tecken på tilltagande resp.insufficiens. 2. SVÅRARE SYMTOM Vid t.ex. nedsatta andningsljud, om patienten inte klarar av att ligga ner, medvetandepåverkan, cyanos, cirkulationspåverkan. Påbörja transport Ytterligare inhalation Ventoline 2,0 mg/ml 2,5ml + 2 ml NaCl Inj Betapred 4mg/ml 2 ml i.v Regionala Ambulansgruppen

8 1. ANDNING 3. LIVSHOTANDE TILLSTÅND Vid utebliven effekt av ovanstående: Överväg assisterad ventilation med mask och blåsa med 100% syrgas i takt med patientens egen andning. Forcera inte så luft undviks blåsas ner i ventrikeln Inj. Adrenalin 1mg/ml 0,3 ml. i.m. Om patienten har venflon ges istället inj. Adrenalin 0,1 mg/ml 0,5 ml i.v. Upprepas varje minut till effekt uppnåtts eller upp till max. 0,25 mg. Kan upprepas efter 10 minuter v.b. CPAP HLR-beredskap Larma sjukvårdsinrättning KOMMENTARER Tackykardi och tremor är kända biverkningar till betastimulerande läkemedel. Ökad hjärtfrekevens kan dock vara tecken på hypoxi och att patienten inte orkar andningsarbetet följ saturationen ocoh vakenhet och bedöm om patienten behöver assisterad ventilation. Tackykardi kan ge cardiell ischemi Om arytmier eller svårigheter att med behandlingen tveka inte att kontakta narkosläkare eller medicinjour. Regionala Ambulansgruppen

9 1. ANDNING 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER Allmänt Det finns få så ångestskapande situationer i livet som när luftvägarna och andningen av någon anledning blir hindrade. Ju mer oro, ångest och rädsla desto kraftigare andningsrörelser vilket i sin tur ökar det negativa trycket i samtliga luftvägar och därmed ofta ytterligare obstruerar och därmed försvårar andningen. Det är därför av synnerlig vikt att man som ambulanspersonal försöker skapa lugn och ro vid omhändertagandet. Ovan innebär att andningsdeprimerande läkemedel i princip är kontraindicerade. Tracheal intubation kan i dessa sammanhang vara direkt livräddande men kom ihåg att lite andning är bättre än ingen alls. Så länge patienten har en viss egenandning är det väsentligt att patienten har kvar muskeltonusen i övre luftvägarna. Om patienten accepterar kan assisterad andning övervägas. Intubation får endast utföras på medvetslös patienten utan egen andning. Muskelrelaxation och sederande för att kunna intubera en patient med högt andningshinder prehospitalt ska inte användas. Exempel på orsaker till höga andningshinder är: Symtom Främmande kropp Pseudokrupp Epiglottit Trachiit Tungan faller tillbaka vid medvetslöshet Inspiratorisk stridor pipande ljud vid in andning Ibland kan även expiratorisk stridor finnas parallellt pipande ljud vid utandning. Inspiratoriska indragningar i jugulum Paradoxalt andningsmönster - allvarligt tecken! Hosta, salivation Dyspné Nedsatt eller upphävt andningsljud Cyanos Ångest, motorisk oro Arytmier Medvetslöshet Cirkulationskollaps Regionala Ambulansgruppen

10 1. ANDNING Regionala Ambulansgruppen

11 1. ANDNING 1.3 EPIGLOTTIT OCH TRACHEIT Orsaker Oftast bakteriell infektion av epiglottis (struplocket) vilket orsakar inflammatotiskt ödem kring området, vilket hotar täppa till larynxingången helt eller delvis. Kan komma mycket snabbt. Tracheit är en infektion i trachea. Ibland sker kraftig svullnad av luftvägarna som utgör ett andningshinder. Symtom Både epiglottissvullnad och tracxhealsvullnad kan också orsakas av bränn- eller frätskada. Oftast barn 2-7 år men även vuxna och åldringar kan drabbas Halsont och sväljningssvårigheter Hög feber (39-40 grader C) In- och exspiratorisk stridor Indragningar i jugulum Saliverar - dräglar kraftigt (gäller epiglottit) Sitter ofta framåtlutade (gäller epiglottit) Kraftig allmänpåverkan ofta septisk frossa=bakterieutsvämning Ångest Cyanos Blekhet, trötthet, passivitet BEHANDLING Epiglottit & Tracheit ALLMÄNT Bråttom! Epiglottiter och tarcheit transporteras alltid sittande Snabbast möjliga transport till sjukvårdsinrättning Största möjliga lugn Fri luftväg. Om medvetslös: Försök dra ut tungan - kompress omkring peanghjälp Använd ej svalgtub då det finns risk att blödninging framkallas vid epiglottit Regionala Ambulansgruppen

12 1. ANDNING LÄKEMEDEL Flusha syrgas 10 l/min över ansiktet alt. syrgas l/min på traumamask. Inhalation Adrenalin 1 mg/ml till vuxen 1ml + 2ml NaCl 0,9% via neb.mask. Kan upprepas efter minuter. Barndoser v.g se barnkapitlet. OBS! OLA/anestesipersonal! A-HLR-beredskap Venväg MONITORERING Larma mottagande sjukvårdsinrättning Pulsoxymeter, andning, P. Forcera inte. 1.4 ALLERGISK/ANAFYLAKTISK REAKTION Allmänt Anafylaktisk reaktion är en mycket snabbt utvecklad, till hela kroppen spridd, allergisk reaktion som i svåraste fall leder till döden. Tidsförloppet är varierande men rör sig oftare om sekunder-minuter än timmar. Vanligen ses en gradvis utveckling: lokaliserad utslag/klåda - nässelutslag - ansiktsödem - andningssvårigheter - medvetslöshet - cirkulationskollaps. Det är alltså av synnerlig vikt att behandlingen är aggressiv och påbörjas så fort som möjligt för att bryta utvecklingen. Överbehandla hellre än att missa en farlig utveckling! Orsaker Symtom Läkemedel ex. antibiotika, röntgenkontrast, acetylsalicylsyra, NSAID Insekts- och djurbett ex. geting, bi, orm Födoämnen ex. citrusfrukter, nötter, skaldjur Okänd orsak - det vanligaste!!! Initialskedet Allmän oro och obehagskänsla Plötsligt påkommen och frekvent torrhosta Klåda, oftast i ögon, ansikte och mun Illamående, nysningar, myrkrypningar Regionala Ambulansgruppen

13 1. ANDNING Progresskedet Urticaria Ansiktsödem (Quinckes ) Larynx- och halsödem - ger heshet och grötigt tal Inspiratorisk stridor Andningssvårigheter bronkobstruktion Klumpkänsla i halsen Fullminant anafylaxi Tachycardi Kramper Medvetandeförlust Arytmier Andnings- och cirkulationskollaps BEHANDLING Allergi & Anafylaktisk reaktion 1. LÄTT PÅVERKAN Om ej andningspåverkan LÄKEMEDEL Syrgas > 5liter mask Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml i.m. T. Betapred 0,5mg 10 st. Kan lösas i lite vatten/lite inf.vätska som drickes. (Smakar beskt) Säkra fri venväg. OBS! Nålsättning får inte fördröja intramuskulära dosen med Adrenalin MONITORERING Pulsoximeter, andning P, BT Regionala Ambulansgruppen

14 1. ANDNING 2. SVÅR PÅVERKAN Blodtrycksfall och/eller andningspåverkan speciellt inspiratorisk stridor Säkra fri luftväg Syrgas l/min på traumamask. Inj. Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml i.m. Venväg Om ej tillräcklig effekt ges ytterligare Inj. Adrenalin 0.1 mg/ml i doser om 0,5 ml 1,0 ml i.v. varje minut upp till 0,3 mg eller lägre dos om önskad effekt uppnåtts. Kan upprepas. Alternativt om svårstucken: inj. Adrenalin 1 mg/ml 0,3-0,8 ml i.m./s.c. Barn 0,1 ml/10 kg i.m./s.c. Inj. Betapred 4 mg/ml 2 ml i.v. till vuxen. Där snabbt tilltagande svullnad i svalget är dominerande symtomet utan effekt på första dosen i.v./i.m. Adrenalin kan man kompletttera med inhalation Adrenalin 1mg/ml 1 ml + 2 ml NaCl 0,9% för att åstakomma en lokal minmskning av svullnaden Larma mottagande sjukvårdsenhet. Eventuellt larma ut narkosläkare enl. lokal rutin. Regionala Ambulansgruppen

15 2. CIRKULATION 2. CIRKULATION Regionala Ambulansgruppen

16 2. CIRKULATION 2.1 CENTRALA BRÖSTSMÄRTOR & ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM Allmänt Ischemisk hjärtsjukdom är mycket vanligt förekommande i västvärlden. Vanligaste dödsorsaken hos vuxna (3 av 5) såväl män som kvinnor. De senaste åren har dock dödligheten minskat, troligen till följd av effektivare behandlingsmetoder och ett framgångsrikt förebyggande arbete på många nivåer. Inom ambulanssjukvården är begreppet central bröstsmärta den i särklass vanligaste anledningen till akuta ambulansuppdrag. Man räknar i olika material med mellan 30 och 40%. Då begreppet central bröstsmärta i de här sammanhangen är liktydigt med ischemisk hjärtsjukdom i någon form (ex. angina pectoris, hjärtinfarkt m.m.) men symtomen till stora delar liknar de vid en rad andra tillstånd, är det viktigt att kunna differentialdiagnotisera. Exempel på sådana andra tillstånd är hjärtsäcksinflammation, dissekerande aortaaneurysm, lungemboli, lunginflammation, gastrit, ulcus, esofagit, nervösa besvär, pancreatit, pneumothorax, revbensfrakturer, gallstenssjukdom samt många flera. Genom en ordentlig anamnes och undersökning kan dock i många fall allvarlig och mindre allvarlig bröstsmärta diagnostiseras. Här kommer vi att i första hand koncentrera oss på ischemisk-/koronarkärlssjukdom. Symtomen och verkningarna är ju samtliga en följd av den syrgasbrist hjärtat utsätts för vid total eller delvis ocklusion av hjärtats kranskärl. Kända riskfaktorer är: Rökning Förhöjda blodfetter Högt blodtryck Ärftlighet Diabetes Övervikt och låg fysisk aktivitet Hög ålder Social klass Regionala Ambulansgruppen

17 2. CIRKULATION Snabbt omhändertagande är av helt avgörande betydelse efter insjuknande som ger misstanke om hjärtinfarkt, på grund av risken för allvarliga arytmier och numera möjligheten till trombolytiskt eller annan invasiv behandling, Percutan Cardiovascular Intervention (PCI). Symtom Tryckande smärta som kan vara lokaliserad till diffust i thorax Känsla av som att ligga under en ångvält Smärtan kan stråla ut i vänster arm, hand, axel, skulderblad, upp mot käke, hals, rygg eller maggrop Smärtan är ofta utlöst av ansträngning eller kyla. Kan debutera under efternatten Ångest, ofta av dödskaraktär Illamående, kräkning, kallsvettig, blek I allvarliga fall cirkulationssvikt med arytmier, lågt blodtryck, sänkt medvetande. Hjärtinfarkt kan ibland debutera utan bröstsmärta där de första symtomen består av t.ex. kräkningar, illamående, intensiv matthet, lungödem eller arytmier etc. Ju äldre patienten är samt om patienten är diabetiker ökar risken för detta. Kvinnor har många gånger mindre klassiska symtom med mindre uttalad smärta av ospecifik karaktär ibland kombinerad med intensiv trötthet eller illamående. Var frikostig med 12-avlednings-EKG. Följande ska alltid inge misstanke om hjärtinfarkt: Anamnes på central bröstsmärta >15 minuter, utan känt trauma. Känd kranskärlssjukdom eller diabetiker med bröstsmärta som ej svarar på nitrobehandling (titta på utgångsdatum!!!) Associerade symtom: Illamående, kräkningar, blekhet, kallsvettighet, blekhet, ångest, oro Typisk utstrålning enligt ovan Cirkulationssvikt: lungödem, arytmier, svimning, blodtrycksfall För att diagnosen hjärtinfarkt definitivt ska få ställas krävs två av tre nedanstående kriterier: Anamnes på central bröstsmärta mer än 15 minuter Typiska EKG-förändringar Stegring av vissa biokemiska markörer i blodet t.ex. CKM-B, Troponin - T Regionala Ambulansgruppen

18 2. CIRKULATION Komplikationer Svåra arytmier t.ex. grenblock, AV-block, ventrikeltachycardi/flimmer, asystoli Hjärtsvikt och lungödem Hjärttamponad Cardiogen chock och mors BEHANDLING Central bröstsmärta & Ischemi Syftar till att lindra symtom samt att minska utbredningen så att hjärtmuskelskadan ska bli så liten som möjligt och därmed förbättra patientens framtida prognos. ALLMÄNT Uppträd lugnt och professionellt för att minska stressen och ångesten hos patienten. Patienten får inta valfritt läge på båren. Oftast är sittande hjärtläge att föredra. Det är viktigt att patienten gör så lite som möjligt själv för att minska syrgasförbrukningen. LÄKEMEDEL Ge syrgas på mask >5 l/min eller grimma 2-4 l/min om patienten tolererar detta bättre. Ge spray Nitrolingual 0.4 mg/dos 1-2 puffar under eller på tungan om systoliskt blodtrycket är över 100 mmhg. Ger effekt inom 1-2 minuter. Kan återupprepas med 1 puff om kvarstående smärta efter 5 minuter och blodtrycket är >100 mmhg. Ge tabl. Trombyl à 160 mg 2 st tabl., om inga kontraindikationer finns mot ASA/NSAID. Sätt intravenös nål. Om kvarstående bröstsmärtor ges inj. Morfin enligt specifik stående ordination. Ge upprepade smådoser om 1-2,5 mg i.v. tills effekt inträder eller max 20 mg. Om ytterligare behövs läkarkontakt först. Sänd 12-avlednings-EKG till HIA/MIVA och invänta svar från kardiolog/medicinläkaren. Selokenbehandling vid misstänkt akut koronart syndrom: INDIKATIONER, Seloken: Stark misstanke om akut koronart syndrom Smärta som tros vara orsakad av hjärtischemi. Hjärtfrekvens > 60 slag/min. Regionala Ambulansgruppen

19 2. CIRKULATION Systoliskt blodtryck > 110 mmhg KONTROLLERA speciellt att EKG-tolkning och hjärtsviktsbedömning blir korrekt. KONTRAINDIKATIONER, Seloken: Lungödem och prelungödem AV-block II eller III. Symptom på obstruktiv lungsjukdom. PRAKTISKT FÖRFARANDE, Seloken: Ge inj. Seloken 1 mg/ml 5 ml * 3 i.v.med 2 minuters intervall till maxdos 15 mg. Snabbinjiceras! Mät systoliskt blodtryck mellan injektionerna! Om hjärtfrekvensen är < 50 slag/min så avbryt behandlingen! Om det systoliska blodtrycket är < 100 mmhg så avbryt behandlingen! SUPRAVENTIKULÄR TAKYKARDI inklusive snabbt överlett Förmaksflimmer/-fladder med hjärtfrekvens över 150 slag/minut och samtidigt bröstsmärta och/eller andnöd behandlas med: Inj. Seloken 1 mg/ml 5 ml i.v. förutsatt att: Det systoliska blodtrycket är över 100 mmhg och stas över grad 2 ej föreligger. Dosen kan vid behov upprepas var 5:e minut till maxdos 15 mg. Snabbinjiceras! Hjärtfrekvens lägre än 100 slag/minut bör eftersträvas och ovannämnda kontraindikationer beaktas inför varje ny 5 mg-dos. BEHANDLING AV HYPOTENSION vid Selokenbehandling: (Systoliskt blodtryck < 85 mmhg och samtidig hemodynamisk påverkan): Om hjärtfrekvensen < 70 slag/min Ge inj. Atropin 0,5 mg/ml 2 ml i.v.! Om hjärtfrekvens < 70 slag/min eller om det systoliska blodtrycket inte stigit till > 90 mm Hg efter inj. Atropin ge inj. Adrenalin 0,1 mg/ml 1 ml i.v. Kan upprepas med 3 minuters intervall upp till 0,3 mg. Kör in patienten till sjukhuset och ta patienten direkt till HIA/IVA enligt lokal rutin. MONITORERING Regionala Ambulansgruppen

20 2. CIRKULATION Pulsoximeter, andning, 12 avlednings - EKG, P och BT kontrolleras regelbundet under hela behandlingen. 2.2 SYMTOMGIVANDE HJÄRTSVIKT & LUNGÖDEM Allmänt Lungödem är vanligast ett uttryck för svår hjärtsvikt, p g a vänsterkammarsvikt. Det kan också förekomma i samband med inhalationsskador vid exempelvis bränder eller kemiska olyckor. För de senare skiljer sig behandlingen, v g se behandling av rökgasskada. Symtom Måttlig till svår andnöd. Låter vanligen rosslande och bubblande vid såväl insom utandning Hosta med upphostningar av rosafärgat skum. Takypné Halsvenstas Cyanos Sänkt saturation Stasrassel vid lungauskultation Stresspåslag: Takykardi, perifer kyla. Patienten kan ha både högt och lågt blodtryck BEHANDLING Hjärtsvikt med lungödem Patienten får inta valfritt kroppsläge. Vanligen är sittande/hjärtläge bäst. Påbörja CPAP-behandling. Om patienten är kraftigt utmattad och inte orkar med andningsarbetet eller om systoliska blodtrycket sjunker (stadigvarande) till < 90 mmhg får man avbryta CPAP-behandlingen och fortsätta med syrgas liter/min på traumamask. Om patienten inte orkar med andningsarbetet assisteras andningen med 100 % syrgas. Om systoliskt blodtryck är över 100 mmhg ges Spray Nitrolingual 0,4 mg/dos 1-2 puffar under eller på tungan. Kan upprepas v.b. efter 5-10 minuter om blodtrycket inte sjunkit under 100 mmhg. Venflon Regionala Ambulansgruppen

21 2. CIRKULATION Injektion Morfin spätt till 1 mg/ml (Morfin 10 mg/ml spädes med 9 ml NaCl). Dos: 2,5 5 ml i. v. Kan upprepas upp till 20 mg totalt. Reducerad dos till >70 år och svårt medtagna patienter Syftet är att minska sympatikuspåslaget och minska syrgaskonsumtionen i hjärtmuskeln. Inj. Furosemid 10 mg/ml 4 ml i. v. Till patient som redan står på Furosemid eller är njurinsufficient ges inj. Furosemid10 mg/ml 8 ml i. v. Ta 12 - avlednings EKG.Sänd 12-avl.EKG till HIA/MIVA. Lungödem orsakas ofta av hjärtinfarkt. AHLR-beredskap. MONITORERING Pulsoximeter, andning, 12-avl.EKG, P och BT följs fortlöpande. 2.3 AVANCERAD HJÄRT-LUNG-RÄDDNING VUXEN Allmänt Vid cirkulationsstillestånd är det viktigt med tidig och obruten hjärtlungräddning samt tidig defibrillering. Tyvärr har i många fall den värdefullaste tiden gått förlorad redan innan ambulanspersonalen kommit till patienten om anhöriga inte tillräckligt snabbt påbörjat HLR. För utförligare beskrivning hänvisas till utbildningshäftet i A-HLR. Regionala Ambulansgruppen

22 2. CIRKULATION BEHANDLING Läkemedel Hjärtstopp vuxna Indikation Adrenalinet skall ges var tredje minut under pågående hjärtstoppsbehandling oavsett om patienten har en defibrilleringsbar rytm eller ej. Dosering Intravenöst: Adrenalin 1 mg i.v. var tredje minut under pågående hjärtstopp. Första dosen ges tre minuter efter hjärtstopp, maxdos 5 mg. Använd den färdigspädda injektionslösningen som innehåller Adrenalin 0,1 mg/ml. Endotrakealt: Om Adreanlin inte kan ges intravenöst ge 2 mg Adreanlin i trakealtuben var tredje minut, maxdos 10 mg. Använd den färdigspädda injektionslösningen som innehåller Adrenalin 0,1 mg/ml. NaCl-flush Varje läkemedelsdos bör följas av minst 20 ml NaCl för att skjutsas in i den centrala cirkulationen. Koppla inf. NaCl 250 ml till venflonnålen via en trevägskran. Regionala Ambulansgruppen

23 2. CIRKULATION Regionala Ambulansgruppen

24 2. CIRKULATION NÄR KAN MAN AVSTÅ FRÅN HLR? Se kap. 12: NÄR KAN HLR AVSLUTAS? Se kap 12:2 2.4 HJÄRTRYTMRUBBNINGAR - ARYTMIER Allmänt Hjärtfrekvensen varierar kraftigt med en rad olika faktorer ex. ålder, fysiskt och psykiskt status, allmän kondition, medicinering, grundsjukdom m.m. De flesta vuxna brukar ligga mellan 60 och 80 slag per minut. Frekvensdefinitioner - Vuxna Bradycardi - Pulsfrekvens < 50 slag/min Tachycardi - Pulsfrekvens > 100 slag/min Pulsfrekvens hos barn: Se kapitlet Pediatriska data Många andra arytmier finns naturligtvis med olika kliniska följder och EKG-mässiga utseende men ett urval måste naturligtvis här göras. För vidare studie kan Sverker Jerns bok Klinisk EKG-diagnostik rekommenderas. 2.5 FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste behandlingskrävande arytmin hos vuxna. Snabb, oregelbunden förmaksaktivitet Olika delar av förmaken depolariseras asynkront och okoordinerat EKG: Regionala Ambulansgruppen

25 2. CIRKULATION P-vågor saknas Oregelbundna flimmervågor kan ibland ses Oregelbunden kammarrytm 2.6 FÖRMAKSFLADDER EKG: Förmaket depolariseras med mycket hög regelbunden frekvens, /min. Endast en av dessa överleds till kamrarna och orsakar kammardepolarisering. Även kammarfrekvens är ofta hög Kammarrytmen är ofta oregelbunden men kan även vara regelbunden. Sågtandade p-vågor i en frekvens mellan Efter endast en del av p-vågorna följer ett QRS-komplex. 2.7 AV-BLOCK (ATRIO-VENTRIKULÄRT BLOCK) EKG: AV-block I Förlångsammad impulsspridning mellan förmak och kammare Vanligt ffa hos gamla och multifarmakabehandlade Ofta vid hjärtinfarkt och myocardit Kan, men behöver inte, ge symtom - behöver således sällan behandlas prehospitalt. Normal P-våg, normal QRS-sekvens Alla P-vågor följs av ett QRS-komplex PQ-tiden > 0.2 sek AV-block II Normal P-våg, normal QRS-sekvens Vissa P-vågor följs ej av QRS-komplex Regionala Ambulansgruppen

26 2. CIRKULATION AV-block III ( Totalblock ) Regelbunden P-vågsrytm Regelbunden QRS-rytm Ingen relation mellan dessa Ofta långsam kammarrytm 2.8 PAROXYSMAL SUPRAVENTRIKULÄR TACHYCARDI (PSVT) EKG: Attacker med abrupt påkommen, snabb hjärtfrekvens (ofta >150/min) Vanligt hos unga och friska människor Slutar ofta lika snabbt som de debuterade Ger vanligen ingen hemodynamisk påverkan hos i.ö. hjärtfriska patienter. Om tillståndet stått under flera timmar eller inträffar hos en hjärtsjuk patient Normala QRS-komplex P-våg kan vanligen ej ses Snabb och regelbunden kammarfrekvens 2.9 VENTRIKELTACHYCARDI (VT) Ventrikulärt utlösa slag med en frekvens >100/min EKG: Breddökade QRS-komplex P-vågor saknas Regionala Ambulansgruppen

27 2. CIRKULATION 2.10 VENTRIKELFLIMMER (VF) Olika delar av kammrarna depolariseras oberoende av varandra Hjärtat vibrerar och pumpar inget blod EKG: Inga P-vågor eller QRS-komplex Fin- eller grovvågigt EKG som alltid är oregelbundet 2.11 ASYSTOLI - KAMMARSTILLESTÅND. Ingen elektrisk aktivitet EKG: Isoelektrisk baslinje BEHANDLING - Arytmier För ambulanssjukvården gäller att endast symtomgivande arytmier ska behandlas. Dessa kan variera från ytterst subtila till livshotande. Tänk tidigt på eventuell läkarkontakt. Vanliga symtom som ska föranleda tanke på behandling är: Bradycardi, HR < 50 med Lågt blodtryck (< mmhg systoliskt) Svimning/tendens till svimning Svår yrsel Medvetslöshet VID SYMTOMGIVANDE BRADYCARDI För vuxna och barn >10 år Inj. Atropin 0.5 mg/ml 1ml i.v.kan upprepas. Vid asystoli, ventrikelflimmer samt ventrikeltachycardi med medvetslöshet och pulslöshet A-HLR enligt Cardiologföreningens schema. I övrigt symtomgivande arytmier behandlas efter ordination av kardiolog/medicinläkare. Regionala Ambulansgruppen

28 3. CENTRALA NERVSYSTEMET 3. CENTRALA NERVSYSTEMET Regionala Ambulansgruppen

29 3. CENTRALA NERVSYSTEMET 3.1 AKUT MEDVETSLÖSHET Allmänt En rad olika tillstånd kan ge medvetslöshet - coma. Om inte orsaken är uppenbar ska en rad vanliga orsaker uteslutas. Vid en del av tillstånden kan man påbörja behandlingen redan prehospitalt. MIDAS Vanliga orsaker till medvetslöshet Meningit Intoxikation Diabetes Andningsinsufficiens Subdural/subarachnoidalblödning Andra vanliga orsaker till medvetslöshet är status epilepticus även utan kramper och stroke. Ibland kan vissa psykogena tillstånd medföra tillstånd som kan uppfattas som medvetslöshet t.ex. hyperventilation, konversionshysteri. Viktiga uppgifter som kan vara vägledande för diagnos: Anamnes: När, var, hur påträffades patienten? Tabletter? Burkar? Sprutor? Flaskor? Avskedsbrev? Kräkning? Urinavgång? Faecesavgång? När sågs patienten senast? Vem larmade? Plötsligt insjuknande? Trauma? Känd tidigare sjukdom? Status: Saturation, puls, blodtryck, blekhet, kallsvettighet, lukt, stickmärken, petekier, temperatur, andningsfrekvens, tungbett, blåsdistension, nackstelhet, pupiller, rörelser, pareser, tecken på trauma/våld, Regionala Ambulansgruppen

30 3. CENTRALA NERVSYSTEMET BEHANDLING Akut medvetslöshet Grundlägande är att säkra vitalfunktionerna och parallellt driva diagnostik och transportera patienten till enhet där ytterligare diagnostik kan bedrivas och/eller definitiv behandling kan ges. Fri luftväg. Ge syrgas >10 l/min på mask. Eventuellt assisterad ventilation. Pulsoximeter, andning, P, BT, arytmiövervakning och RLS nivån bestäms. Venväg. Vätska om systoliskt blodtryck < 80 mmhg Kontrollera blod-glukos. Vid hypoglykemi behandla enligt anvisning för diabetes. 3.2 STROKE Allmänt Stroke - slaganfall är ett samlingsnamn för CerebroVaskulärSjukdom.(CVS) Ibland uttrycks det som CVL (cerebro-vaskulär-lesion) eller cerebral insult (-egentligen endast hjärnskada utan närmare specifikation). Orsakerna är många. Hjärt-kärlsjukdom, liksom hypertoni och diabetes predisponerar. Kongenitala missbildningar, trauma och intoxikationer är andra orsaker. Senare års forskning har givit en delvis annan syn på behandling och omhändertagande av denna sjukdomsgrupp. Tidigare ansågs prognosen vara tämligen dyster och några mer aktiva behandlingsformer fanns ej att tillgå (förutom akut operation av vissa av nedan subarachnoidalblödningar). Nya diagnos- och terapimetoder har emellertid utvecklats och tidsaspekten har på ett helt annat sätt kommit i fokus. Inom den närmaste framtiden kommer med stroke hos yngre (orsakad av propp) bli en mycket högprioriterad sjukdomsgrupp då man i pilotundersökningar kunnat ta bort eller lösa upp proppen i hjärnan och patienterna har fått fullgod neurologisk funktion tillbaka. Här kommer tidsaspekten vara mycket viktig. Inom 3 timmar från symtomdebut bör proppen vara åtgärdad. NÅGRA DEFINITIONER Minor stroke - TIA-transitorisk ischemisk attack=fokala neurologiska symtom som helt går i regress inom 24 timmar. RIND-reversed ischemic neurologic deficit=som TIA med symtomen går i regress inom 1-3 dygn. Progressive stroke - symtomen progredierar (infarkten utvecklas) Manifest stroke - symtomen kvarstår efter 3 veckor Regionala Ambulansgruppen

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral ANAFYLAXI, INSEKTSBETT, ALLERGI... 2 ASTMA HOS VUXNA... 3 AKUT ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 EPIGLOTTIT... 5 GALLSTEN OCH NJURSTEN...

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer Detta exemplar tillhör:... Arbetsnummer:... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER 1.3 EPIGLOTTIT och TRACHEIT 1.4 ALLERGI / ANAFYLAKTISK REAKTION

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Vårdprogram. Akut omhändertagande av allergisk reaktion

Vårdprogram. Akut omhändertagande av allergisk reaktion Vårdprogram Akut omhändertagande av allergisk reaktion Innehåll: Inledning Patofysiologi Prehospitalt omhändertagande Undersökning, anamnes, bedömning Behandling Allergisk reaktion Behandling Anafylaktisk

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare. Definition: Allergi är en överkänslighetsreaktion orsakad av en immunologisk mekanism. En akut allergisk reaktion är ofta IgE-medierad och kan börja med symtom av varierande svårighetsgrad och utvecklas

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

Till dig som fått EpiPen

Till dig som fått EpiPen Till dig som fått EpiPen 1. Vad är EpiPen och hur verkar det? EpiPen är en säker och snabb akutbehandling av anafylaktisk chock. EpiPen är en automatisk injektionspenna med en engångsdos adrenalin. Anafylaktisk

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Om anafylaktisk chock

Om anafylaktisk chock Anafylaxi Om anafylaktisk chock Patientinformation 1 Anafylaktisk reaktion En anafylaktisk reaktion (anafylaxi) är en livshotande överkänslighetsreaktion som påverkar flera organ i kroppen. Vid svårare

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

AKUTA FÖRGIFTNINGAR. A. Mycket vanliga. B. Mindre vanliga. C. Ovanliga

AKUTA FÖRGIFTNINGAR. A. Mycket vanliga. B. Mindre vanliga. C. Ovanliga AKUTA FÖRGIFTNINGAR A. Mycket vanliga ofta "harmlösa", men utgör kvantitativt ändå huvudproblemet 1. etylalkohol 2. bensodiazepiner och andra sedativa / hypnotika B. Mindre vanliga potentiellt letala förgiftningar

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator salbutamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.

Behandlingsriktlinjer ambulanssjukvården Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1. Allmänt - Förord Godkänt av Hans Blomberg Giltigt från 2008-12 Flik 1 Dokument nr 1 1.1 sid 1(2) Flik 1 Allmänt Forts. Flik 5 Förord 1.1 Kramper 5.6 Innehållsförteckning Meningit 5.7 Symtom/iakttagelser

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30

TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30 12.30 Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/ och del 2) TentamensKod: Tentamensdatum: 120324 Tid: 09.30

Läs mer

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010

Maternella dödsfall i Sverige 2009. MM-ArG SFOG Visby 2010 Maternella dödsfall i Sverige 2009 MM-ArG SFOG Visby 2010 MM-ARG Systematisk granskning av maternella dödsfall Avidentifierade fall Maternell död: död under graviditet eller < 42 dagar post partum Anhörigtillstånd

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Bipacksedel: information till användaren. Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bipacksedel: information till användaren Järnsackaros Rechon 20 mg/ml injektionsvätska/koncentrat till infusionsvätska, lösning Järn Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer 2013 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Innehållsförteckning Rev nr: 1 Ersätter Utarbetad av: Godkänd av: Datum: Sida: 1 2013-01-14 Av: 243 Innehållsförteckning Sida A Allmänt 3 Förord

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

patient information För dig som använder Effentora

patient information För dig som använder Effentora patient information För dig som använder Effentora OBSERVERA Du har ordinerats Effentora för behandling av genombrottssmärta vid cancer Använd inte Effentora om du inte regelbundet använder andra opioidläkemedel

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare..

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.. Allmänna principer Syrgas Vätska Antibiotika Lungröntgen Var frikostig med syrgas till alla som är påverkade. Genom hypoxemin utlöses oro, ängslan och ångest. Mät SaO2 om möjligt. Ge vid behov syrgas så

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Datum: 2010-02-27, tid enligt tentamensenhetens anvisningar

Datum: 2010-02-27, tid enligt tentamensenhetens anvisningar Institutionen för Hälsovetenskap Omtentamen 1 Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp Maxpoäng: 72 p A = 72-68 p (95 %) B = 65-67 p C = 58-64 p D = 53-57 p E = 47-52 p (65 %) Specialistutbildning inom akutsjukvård,

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon Vad vill du veta om targiniq? Denna folder tar upp de vanligaste frågorna angående behandling med Targiniq vid svår smärta. Vi

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Dyspepsi = Dålig matsmältning

Dyspepsi = Dålig matsmältning Symtom och tecken vid ohälsa i övre magtarmkanalen SARA BERTILSSON Dyspepsi = Dålig matsmältning Organisk dyspepsi Ulcus Refluxsjukdom Gallbesvär Cancer Funktionell dyspepsi Ingen påvisbar orsak Smärta-lindras

Läs mer

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall

Luftveishåndtering og venevei hos barn. Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Luftveishåndtering og venevei hos barn Gardermoen 20 mars 2013 Anders Åvall Anders Åvall, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Barnenestesi/IVA Luftambulansen Brønnøysund Ambulanshelikoptern Västra

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden.

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiii, bildtentamen 2013-02-01. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Ett praktexempel för ett av våra vanligaste husdjur finns på bilden. Fråga 1 (3p) A Förutom att vissa medlemmar i ett hushåll inte tål katter, ge två exempel på infektioner som katten kan vara vektor för

Läs mer

en för sjukvården NU-s Revision nr: 3

en för sjukvården NU-s Revision nr: 3 Behandlingsriktlinjer för sjuksköterskor inom ramer en för Samverkande sjukvård NU-s sjukvården 2013 Revision nr: 3 Behandlingsriktlinjer Innehållförteckning Innehåll Kapitel: 0: 00 Rev nr: 2 Ersätter:

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer