Behandlingsriktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandlingsriktlinjer"

Transkript

1 INNEHÅLL Behandlingsriktlinjer Ambulanssjukvården Regionala Ambulansgruppen

2 INNEHÅLL 1. ANDNING AKUT ASTMA - Vuxna (>12 år eller > 35 kg kroppsvikt) HÖGA ANDNINGSHINDER/HANDLINGSPLAN FÖR LUFTVÄGSSTOPP EPIGLOTTIT OCH TRACHEIT ALLERGISK/ANAFYLAKTISK REAKTION 8 2. CIRKULATION CENTRALA BRÖSTSMÄRTOR & ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM SYMTOMGIVANDE HJÄRTSVIKT & LUNGÖDEM AVANCERAD HJÄRT-LUNGRÄDDNING VUXNA NÄR KAN MAN AVSTÅ FRÅN HLR? NÄR KAN HLR AVSLUTAS? HJÄRTRYTMRUBBNINGAR - ARYTMIER Förmaksflimmer Förmaksfladder AV-block (Atrio-ventrikulärt block) Paroxysmal supraventrikulär tachycardi (PSVT) Ventrikeltachycardi (VT) Ventrikelflimmer (VF) Asystoli - Kammarstillestånd CENTRALA NERVSYSTEMET AKUT MEDVETSLÖSHET STROKE Cerebral infarkt - Hjärninfarkt Intracerebral blödning Subarachnoidalblödning INTOXIKATIONER NARKOTIKA EPILEPTISKA ANFALL/ KRAMPER ENDOKRIN SJUKDOM DIABETES MELLITUS - vuxna och barn >12 år KIRURGISK SJUKDOM AKUT BUK Appendicit Dyspepsi/Gastrit Ulcus/Magsår Gallstensattack Kolecystit Kolangit Pankreatit Tarmobstruktion Divertikulit Gynekologisk sjukdom Ocklusion av tarmblodkärl Rupturerat bukaortaaneurysm Aortaaneurysm & aortadissektion Medicinska orsaker till akut buksmärta Psykologiska orsaker 45 Regionala Ambulansgruppen

3 INNEHÅLL 5.17 Buksmärtor hos barn GYNEKOLOGISK SJUKDOM & FÖRLOSSNING KOMPLIKATIONER UNDER GRAVIDITET TIDIGA KOMPLIKATIONER SENA KOMPLIKATIONER FÖRLOSSNING KONTROLLER AV DET NYFÖDDA BARNET HANDLÄGGNING AV PREMATURT VÄRKARBETE (<36v) Ambulanstransport av gravida patienter till su TRAUMA & OLYCKSFALL TRAUMA SKALLSKADOR Vanliga typer av skallskador AMPUTERAD EXTREMITET FRAKTURER KOTPELARSKADOR VÄTSKEBEHANDLING VID TRAUMA ÖGONSKADOR DRUNKNINGSTILLBUD KEMOLYCKA Frät- och brännskador Inhalationsskador med het rökgas eller av retande gaser Ögonexponering CYANID-/CYANVÄTEFÖRGIFTNING KOLMONOXIDFÖRGIFTNING RÖKGASSKADA RETANDE GASER BRÄNNSKADOR OCH HYPOTERMI HUDBRÄNNSKADA ELBRÄNNSKADA INHALATIONSBRÄNNSKADA HYPOTERMI LOKALA KYLSKADOR BARN BARNTRAUMA BARNFRAKTURER HUGGORMSBETT INSEKTSBETT SMÄRTLINDRING TILL BARN ASTMA HÖGA ANDNINGSHINDER/LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP TILL BARN FRÄMMANDE KROPP PSEUDOKRUPP AKUT EPIGLOTTIT ALLERGISK/ANAFYLAKTISK REAKTION DRUNKNINGSTILLBUD/AVANCERAD HLR TILL BARN AVANCERAD HLR TILL BARN KRAMPER INTOXIKATIONER DIABETES MELLITUS 114 Regionala Ambulansgruppen

4 INNEHÅLL MENINGIT SEPSIS/SEPTISK CHOCK SMÄRTA ETISKA OCH MEDIKOLEGiALA FRÅGESTÄLLNINGAR LÄKEMEDEL LÄKEMEDEL INOM AMBULANSSJUKVÅRDEN ADRENALIN 0.1 MG/ML, ADRENALIN 1MG/ML Inj. ADRENALIN 1 mg/ml för inhalation SUPP. ALVEDON 60mg, 125mg, 250 mg, 500 mg Inj. ATROPIN 0.5 mg/ml Inhal. ATROVENT 0.25 mg/ml Inj. BETAPRED 4 mg/ml, Tabl Betapred 0,5 mg Inj. BRICANYL 0.5 mg/ml EMLA - plåster ENTONOX ESUCOS 10 mg/ml GLUKAGON 1 mg/ml GLUKOS 300 mg/ml GLUKOS 50mg/ml DRUVSOCKERTABLETTER HEPARIN 5000 IE/ml IMPUGAN 10 mg/ml KETALAR 10 mg/ml och 50 mg/ml MORFIN 10 mg/ml NARCANTI 0.4 mg/ml, Narcanti 0,02mg/ml NATRIUMKLORID 9 mg/ml NITROLINGUAL 0.4 mg/dos RESCUE FLOW VOLUVEN LAGAR INOM AMBULANSJUKVÅRDEN LAGAR SOM STYR AMBULANSSJUKVÅRDEN SOSFS 1999:17 - Läkemedelshantering inom ambulanssjukvård SOSF 2000:1 Läkemedelshantering inom sjukvården SOSFS 1997:14 - Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård SOSF 1985:562 - Patientjournallagen SOFS 1998:531 - Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens Tystnadsplikt/sekretess SOFS1998:531 Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdens område samt SOFS 1980:100 - Sekretesslagen BILAGOR GLASGOW COMA SCALE RLS-SKALAN (RLS 85) SJUKDOMSSYMBOLER KLINISK UNDERSÖKNING I AMBULANS ÖVERSIKT ÖVER FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV SJUKDOMSTILLSTÅND OCH SKADOR TRACHEALINTUBATION VENFLONINLÄGGNING EKG-UPPKOPPLING 161 Regionala Ambulansgruppen

5 1. ANDNING 1. ANDNING Regionala Ambulansgruppen

6 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA - VUXNA (>12 ÅR ELLER > 35 KG KROPPSVIKT) Allmänt Astma hos såväl vuxna som barn är en mycket vanlig sjukdom. Hos drygt 10 % av barn och 5% av vuxna är besvären av sådan dignitet att behandling är indicerad. Morbiditeten och mortaliteten ökar dessutom också kontinuerligt trots bättre terapier, ökad tillgänglighet till snabb behandling, ökat medvetande om sjukdomen m.m. Varför det är så finns ingen enkel förklaring till, men alltifrån ökad psykisk stress till sämre andningsmiljö har diskuterats. Symtomen kan samtliga härröras till den förträngning av samtliga luftvägar som orsakas av bronkkonstriktion/spasm, ökad slembildning och ökad slemhinneödem som ses. För att det hela ska få kallas akut astma krävs dessutom att det är kombinerat med kronisk luftvägssjukdom samt att symtomen uppträder anfallsvis, antingen spontant eller till följd av: läkemedelsallergi eller biverkan av läkemedel t.ex. ASA, NSAID, betablockerare, antibiotika allergi-pollen, kvalster, damm, husdjur, mögel kall luft - fuktig luft - föroreningar - starka dofter luftvägsinfektion fysisk ansträngning psykisk stress ospecifika luftvägsirriterare Hos barn är oftast allergi den utlösande faktorn, hos vuxna mer ospecifikt. Observera differentialdiagnosen astma cardiale orsakat av hjärtsvikt (vänsterkammarinsufficiens). Skilj astmapatienter från patienter med inspiratorisk stridor (pipande biljud vid inandning) som är tecken på högt andningshinder. Symtom Dyspné Tachypné Hörbara ronki = distansronki Auskulatoriska sibilanta ronki - obs! Andningsljud kan saknas=allvarligt tecken Regionala Ambulansgruppen

7 1. ANDNING Förlängd utandningstid Hosta Användande av accessoriska andningsmuskler - interkostal-/sternocleido. m.fl. Påverkat, svagt tal Allmänt: Ångest, oro, cyanos, tachycardi, svettning PEF-värde kraftigt sänkt BEHANDLING Akut astma och KOL Vuxna 1. MÅTTLIGA SYMTOM ALLMÄNT Försök skapa lugn och ro. Patienten intar valfritt kroppsläge. Oftast är sittande bäst. LÄKEMEDEL Syrgas ska ges till alla patienter. Om patienten har kronisk obstruktiv lungsjukdom och därmed är i riskzonen för koldioxidretention (kolsyrenarkos) var beredd på att assistera andningen och var uppmärksam på medvetandegraden. Inhalation Ventoline 2,0 mg/ml 2,5 ml samt inhalation Atrovent 0,25mg/ml 2 ml via nebuliseringsmask, 7-8 l/min syrgas. Fortsätt syrgasbehandlingen efter avslutad nebulisering. För KOL-patienter kan saturation på 85%-90% räcka. För en känd respinsufficient patient, som i normalfallet har en låg saturation, räcker det ofta med 1-2 l/min syrgas på grimma. Följ saturationen och utvärdera innan ytterligare höjning. Var vaksam tilltagande slöhet eller trötthet som tecken på tilltagande resp.insufficiens. 2. SVÅRARE SYMTOM Vid t.ex. nedsatta andningsljud, om patienten inte klarar av att ligga ner, medvetandepåverkan, cyanos, cirkulationspåverkan. Påbörja transport Ytterligare inhalation Ventoline 2,0 mg/ml 2,5ml + 2 ml NaCl Inj Betapred 4mg/ml 2 ml i.v Regionala Ambulansgruppen

8 1. ANDNING 3. LIVSHOTANDE TILLSTÅND Vid utebliven effekt av ovanstående: Överväg assisterad ventilation med mask och blåsa med 100% syrgas i takt med patientens egen andning. Forcera inte så luft undviks blåsas ner i ventrikeln Inj. Adrenalin 1mg/ml 0,3 ml. i.m. Om patienten har venflon ges istället inj. Adrenalin 0,1 mg/ml 0,5 ml i.v. Upprepas varje minut till effekt uppnåtts eller upp till max. 0,25 mg. Kan upprepas efter 10 minuter v.b. CPAP HLR-beredskap Larma sjukvårdsinrättning KOMMENTARER Tackykardi och tremor är kända biverkningar till betastimulerande läkemedel. Ökad hjärtfrekevens kan dock vara tecken på hypoxi och att patienten inte orkar andningsarbetet följ saturationen ocoh vakenhet och bedöm om patienten behöver assisterad ventilation. Tackykardi kan ge cardiell ischemi Om arytmier eller svårigheter att med behandlingen tveka inte att kontakta narkosläkare eller medicinjour. Regionala Ambulansgruppen

9 1. ANDNING 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER Allmänt Det finns få så ångestskapande situationer i livet som när luftvägarna och andningen av någon anledning blir hindrade. Ju mer oro, ångest och rädsla desto kraftigare andningsrörelser vilket i sin tur ökar det negativa trycket i samtliga luftvägar och därmed ofta ytterligare obstruerar och därmed försvårar andningen. Det är därför av synnerlig vikt att man som ambulanspersonal försöker skapa lugn och ro vid omhändertagandet. Ovan innebär att andningsdeprimerande läkemedel i princip är kontraindicerade. Tracheal intubation kan i dessa sammanhang vara direkt livräddande men kom ihåg att lite andning är bättre än ingen alls. Så länge patienten har en viss egenandning är det väsentligt att patienten har kvar muskeltonusen i övre luftvägarna. Om patienten accepterar kan assisterad andning övervägas. Intubation får endast utföras på medvetslös patienten utan egen andning. Muskelrelaxation och sederande för att kunna intubera en patient med högt andningshinder prehospitalt ska inte användas. Exempel på orsaker till höga andningshinder är: Symtom Främmande kropp Pseudokrupp Epiglottit Trachiit Tungan faller tillbaka vid medvetslöshet Inspiratorisk stridor pipande ljud vid in andning Ibland kan även expiratorisk stridor finnas parallellt pipande ljud vid utandning. Inspiratoriska indragningar i jugulum Paradoxalt andningsmönster - allvarligt tecken! Hosta, salivation Dyspné Nedsatt eller upphävt andningsljud Cyanos Ångest, motorisk oro Arytmier Medvetslöshet Cirkulationskollaps Regionala Ambulansgruppen

10 1. ANDNING Regionala Ambulansgruppen

11 1. ANDNING 1.3 EPIGLOTTIT OCH TRACHEIT Orsaker Oftast bakteriell infektion av epiglottis (struplocket) vilket orsakar inflammatotiskt ödem kring området, vilket hotar täppa till larynxingången helt eller delvis. Kan komma mycket snabbt. Tracheit är en infektion i trachea. Ibland sker kraftig svullnad av luftvägarna som utgör ett andningshinder. Symtom Både epiglottissvullnad och tracxhealsvullnad kan också orsakas av bränn- eller frätskada. Oftast barn 2-7 år men även vuxna och åldringar kan drabbas Halsont och sväljningssvårigheter Hög feber (39-40 grader C) In- och exspiratorisk stridor Indragningar i jugulum Saliverar - dräglar kraftigt (gäller epiglottit) Sitter ofta framåtlutade (gäller epiglottit) Kraftig allmänpåverkan ofta septisk frossa=bakterieutsvämning Ångest Cyanos Blekhet, trötthet, passivitet BEHANDLING Epiglottit & Tracheit ALLMÄNT Bråttom! Epiglottiter och tarcheit transporteras alltid sittande Snabbast möjliga transport till sjukvårdsinrättning Största möjliga lugn Fri luftväg. Om medvetslös: Försök dra ut tungan - kompress omkring peanghjälp Använd ej svalgtub då det finns risk att blödninging framkallas vid epiglottit Regionala Ambulansgruppen

12 1. ANDNING LÄKEMEDEL Flusha syrgas 10 l/min över ansiktet alt. syrgas l/min på traumamask. Inhalation Adrenalin 1 mg/ml till vuxen 1ml + 2ml NaCl 0,9% via neb.mask. Kan upprepas efter minuter. Barndoser v.g se barnkapitlet. OBS! OLA/anestesipersonal! A-HLR-beredskap Venväg MONITORERING Larma mottagande sjukvårdsinrättning Pulsoxymeter, andning, P. Forcera inte. 1.4 ALLERGISK/ANAFYLAKTISK REAKTION Allmänt Anafylaktisk reaktion är en mycket snabbt utvecklad, till hela kroppen spridd, allergisk reaktion som i svåraste fall leder till döden. Tidsförloppet är varierande men rör sig oftare om sekunder-minuter än timmar. Vanligen ses en gradvis utveckling: lokaliserad utslag/klåda - nässelutslag - ansiktsödem - andningssvårigheter - medvetslöshet - cirkulationskollaps. Det är alltså av synnerlig vikt att behandlingen är aggressiv och påbörjas så fort som möjligt för att bryta utvecklingen. Överbehandla hellre än att missa en farlig utveckling! Orsaker Symtom Läkemedel ex. antibiotika, röntgenkontrast, acetylsalicylsyra, NSAID Insekts- och djurbett ex. geting, bi, orm Födoämnen ex. citrusfrukter, nötter, skaldjur Okänd orsak - det vanligaste!!! Initialskedet Allmän oro och obehagskänsla Plötsligt påkommen och frekvent torrhosta Klåda, oftast i ögon, ansikte och mun Illamående, nysningar, myrkrypningar Regionala Ambulansgruppen

13 1. ANDNING Progresskedet Urticaria Ansiktsödem (Quinckes ) Larynx- och halsödem - ger heshet och grötigt tal Inspiratorisk stridor Andningssvårigheter bronkobstruktion Klumpkänsla i halsen Fullminant anafylaxi Tachycardi Kramper Medvetandeförlust Arytmier Andnings- och cirkulationskollaps BEHANDLING Allergi & Anafylaktisk reaktion 1. LÄTT PÅVERKAN Om ej andningspåverkan LÄKEMEDEL Syrgas > 5liter mask Inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml i.m. T. Betapred 0,5mg 10 st. Kan lösas i lite vatten/lite inf.vätska som drickes. (Smakar beskt) Säkra fri venväg. OBS! Nålsättning får inte fördröja intramuskulära dosen med Adrenalin MONITORERING Pulsoximeter, andning P, BT Regionala Ambulansgruppen

14 1. ANDNING 2. SVÅR PÅVERKAN Blodtrycksfall och/eller andningspåverkan speciellt inspiratorisk stridor Säkra fri luftväg Syrgas l/min på traumamask. Inj. Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml i.m. Venväg Om ej tillräcklig effekt ges ytterligare Inj. Adrenalin 0.1 mg/ml i doser om 0,5 ml 1,0 ml i.v. varje minut upp till 0,3 mg eller lägre dos om önskad effekt uppnåtts. Kan upprepas. Alternativt om svårstucken: inj. Adrenalin 1 mg/ml 0,3-0,8 ml i.m./s.c. Barn 0,1 ml/10 kg i.m./s.c. Inj. Betapred 4 mg/ml 2 ml i.v. till vuxen. Där snabbt tilltagande svullnad i svalget är dominerande symtomet utan effekt på första dosen i.v./i.m. Adrenalin kan man kompletttera med inhalation Adrenalin 1mg/ml 1 ml + 2 ml NaCl 0,9% för att åstakomma en lokal minmskning av svullnaden Larma mottagande sjukvårdsenhet. Eventuellt larma ut narkosläkare enl. lokal rutin. Regionala Ambulansgruppen

15 2. CIRKULATION 2. CIRKULATION Regionala Ambulansgruppen

16 2. CIRKULATION 2.1 CENTRALA BRÖSTSMÄRTOR & ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM Allmänt Ischemisk hjärtsjukdom är mycket vanligt förekommande i västvärlden. Vanligaste dödsorsaken hos vuxna (3 av 5) såväl män som kvinnor. De senaste åren har dock dödligheten minskat, troligen till följd av effektivare behandlingsmetoder och ett framgångsrikt förebyggande arbete på många nivåer. Inom ambulanssjukvården är begreppet central bröstsmärta den i särklass vanligaste anledningen till akuta ambulansuppdrag. Man räknar i olika material med mellan 30 och 40%. Då begreppet central bröstsmärta i de här sammanhangen är liktydigt med ischemisk hjärtsjukdom i någon form (ex. angina pectoris, hjärtinfarkt m.m.) men symtomen till stora delar liknar de vid en rad andra tillstånd, är det viktigt att kunna differentialdiagnotisera. Exempel på sådana andra tillstånd är hjärtsäcksinflammation, dissekerande aortaaneurysm, lungemboli, lunginflammation, gastrit, ulcus, esofagit, nervösa besvär, pancreatit, pneumothorax, revbensfrakturer, gallstenssjukdom samt många flera. Genom en ordentlig anamnes och undersökning kan dock i många fall allvarlig och mindre allvarlig bröstsmärta diagnostiseras. Här kommer vi att i första hand koncentrera oss på ischemisk-/koronarkärlssjukdom. Symtomen och verkningarna är ju samtliga en följd av den syrgasbrist hjärtat utsätts för vid total eller delvis ocklusion av hjärtats kranskärl. Kända riskfaktorer är: Rökning Förhöjda blodfetter Högt blodtryck Ärftlighet Diabetes Övervikt och låg fysisk aktivitet Hög ålder Social klass Regionala Ambulansgruppen

17 2. CIRKULATION Snabbt omhändertagande är av helt avgörande betydelse efter insjuknande som ger misstanke om hjärtinfarkt, på grund av risken för allvarliga arytmier och numera möjligheten till trombolytiskt eller annan invasiv behandling, Percutan Cardiovascular Intervention (PCI). Symtom Tryckande smärta som kan vara lokaliserad till diffust i thorax Känsla av som att ligga under en ångvält Smärtan kan stråla ut i vänster arm, hand, axel, skulderblad, upp mot käke, hals, rygg eller maggrop Smärtan är ofta utlöst av ansträngning eller kyla. Kan debutera under efternatten Ångest, ofta av dödskaraktär Illamående, kräkning, kallsvettig, blek I allvarliga fall cirkulationssvikt med arytmier, lågt blodtryck, sänkt medvetande. Hjärtinfarkt kan ibland debutera utan bröstsmärta där de första symtomen består av t.ex. kräkningar, illamående, intensiv matthet, lungödem eller arytmier etc. Ju äldre patienten är samt om patienten är diabetiker ökar risken för detta. Kvinnor har många gånger mindre klassiska symtom med mindre uttalad smärta av ospecifik karaktär ibland kombinerad med intensiv trötthet eller illamående. Var frikostig med 12-avlednings-EKG. Följande ska alltid inge misstanke om hjärtinfarkt: Anamnes på central bröstsmärta >15 minuter, utan känt trauma. Känd kranskärlssjukdom eller diabetiker med bröstsmärta som ej svarar på nitrobehandling (titta på utgångsdatum!!!) Associerade symtom: Illamående, kräkningar, blekhet, kallsvettighet, blekhet, ångest, oro Typisk utstrålning enligt ovan Cirkulationssvikt: lungödem, arytmier, svimning, blodtrycksfall För att diagnosen hjärtinfarkt definitivt ska få ställas krävs två av tre nedanstående kriterier: Anamnes på central bröstsmärta mer än 15 minuter Typiska EKG-förändringar Stegring av vissa biokemiska markörer i blodet t.ex. CKM-B, Troponin - T Regionala Ambulansgruppen

18 2. CIRKULATION Komplikationer Svåra arytmier t.ex. grenblock, AV-block, ventrikeltachycardi/flimmer, asystoli Hjärtsvikt och lungödem Hjärttamponad Cardiogen chock och mors BEHANDLING Central bröstsmärta & Ischemi Syftar till att lindra symtom samt att minska utbredningen så att hjärtmuskelskadan ska bli så liten som möjligt och därmed förbättra patientens framtida prognos. ALLMÄNT Uppträd lugnt och professionellt för att minska stressen och ångesten hos patienten. Patienten får inta valfritt läge på båren. Oftast är sittande hjärtläge att föredra. Det är viktigt att patienten gör så lite som möjligt själv för att minska syrgasförbrukningen. LÄKEMEDEL Ge syrgas på mask >5 l/min eller grimma 2-4 l/min om patienten tolererar detta bättre. Ge spray Nitrolingual 0.4 mg/dos 1-2 puffar under eller på tungan om systoliskt blodtrycket är över 100 mmhg. Ger effekt inom 1-2 minuter. Kan återupprepas med 1 puff om kvarstående smärta efter 5 minuter och blodtrycket är >100 mmhg. Ge tabl. Trombyl à 160 mg 2 st tabl., om inga kontraindikationer finns mot ASA/NSAID. Sätt intravenös nål. Om kvarstående bröstsmärtor ges inj. Morfin enligt specifik stående ordination. Ge upprepade smådoser om 1-2,5 mg i.v. tills effekt inträder eller max 20 mg. Om ytterligare behövs läkarkontakt först. Sänd 12-avlednings-EKG till HIA/MIVA och invänta svar från kardiolog/medicinläkaren. Selokenbehandling vid misstänkt akut koronart syndrom: INDIKATIONER, Seloken: Stark misstanke om akut koronart syndrom Smärta som tros vara orsakad av hjärtischemi. Hjärtfrekvens > 60 slag/min. Regionala Ambulansgruppen

19 2. CIRKULATION Systoliskt blodtryck > 110 mmhg KONTROLLERA speciellt att EKG-tolkning och hjärtsviktsbedömning blir korrekt. KONTRAINDIKATIONER, Seloken: Lungödem och prelungödem AV-block II eller III. Symptom på obstruktiv lungsjukdom. PRAKTISKT FÖRFARANDE, Seloken: Ge inj. Seloken 1 mg/ml 5 ml * 3 i.v.med 2 minuters intervall till maxdos 15 mg. Snabbinjiceras! Mät systoliskt blodtryck mellan injektionerna! Om hjärtfrekvensen är < 50 slag/min så avbryt behandlingen! Om det systoliska blodtrycket är < 100 mmhg så avbryt behandlingen! SUPRAVENTIKULÄR TAKYKARDI inklusive snabbt överlett Förmaksflimmer/-fladder med hjärtfrekvens över 150 slag/minut och samtidigt bröstsmärta och/eller andnöd behandlas med: Inj. Seloken 1 mg/ml 5 ml i.v. förutsatt att: Det systoliska blodtrycket är över 100 mmhg och stas över grad 2 ej föreligger. Dosen kan vid behov upprepas var 5:e minut till maxdos 15 mg. Snabbinjiceras! Hjärtfrekvens lägre än 100 slag/minut bör eftersträvas och ovannämnda kontraindikationer beaktas inför varje ny 5 mg-dos. BEHANDLING AV HYPOTENSION vid Selokenbehandling: (Systoliskt blodtryck < 85 mmhg och samtidig hemodynamisk påverkan): Om hjärtfrekvensen < 70 slag/min Ge inj. Atropin 0,5 mg/ml 2 ml i.v.! Om hjärtfrekvens < 70 slag/min eller om det systoliska blodtrycket inte stigit till > 90 mm Hg efter inj. Atropin ge inj. Adrenalin 0,1 mg/ml 1 ml i.v. Kan upprepas med 3 minuters intervall upp till 0,3 mg. Kör in patienten till sjukhuset och ta patienten direkt till HIA/IVA enligt lokal rutin. MONITORERING Regionala Ambulansgruppen

20 2. CIRKULATION Pulsoximeter, andning, 12 avlednings - EKG, P och BT kontrolleras regelbundet under hela behandlingen. 2.2 SYMTOMGIVANDE HJÄRTSVIKT & LUNGÖDEM Allmänt Lungödem är vanligast ett uttryck för svår hjärtsvikt, p g a vänsterkammarsvikt. Det kan också förekomma i samband med inhalationsskador vid exempelvis bränder eller kemiska olyckor. För de senare skiljer sig behandlingen, v g se behandling av rökgasskada. Symtom Måttlig till svår andnöd. Låter vanligen rosslande och bubblande vid såväl insom utandning Hosta med upphostningar av rosafärgat skum. Takypné Halsvenstas Cyanos Sänkt saturation Stasrassel vid lungauskultation Stresspåslag: Takykardi, perifer kyla. Patienten kan ha både högt och lågt blodtryck BEHANDLING Hjärtsvikt med lungödem Patienten får inta valfritt kroppsläge. Vanligen är sittande/hjärtläge bäst. Påbörja CPAP-behandling. Om patienten är kraftigt utmattad och inte orkar med andningsarbetet eller om systoliska blodtrycket sjunker (stadigvarande) till < 90 mmhg får man avbryta CPAP-behandlingen och fortsätta med syrgas liter/min på traumamask. Om patienten inte orkar med andningsarbetet assisteras andningen med 100 % syrgas. Om systoliskt blodtryck är över 100 mmhg ges Spray Nitrolingual 0,4 mg/dos 1-2 puffar under eller på tungan. Kan upprepas v.b. efter 5-10 minuter om blodtrycket inte sjunkit under 100 mmhg. Venflon Regionala Ambulansgruppen

21 2. CIRKULATION Injektion Morfin spätt till 1 mg/ml (Morfin 10 mg/ml spädes med 9 ml NaCl). Dos: 2,5 5 ml i. v. Kan upprepas upp till 20 mg totalt. Reducerad dos till >70 år och svårt medtagna patienter Syftet är att minska sympatikuspåslaget och minska syrgaskonsumtionen i hjärtmuskeln. Inj. Furosemid 10 mg/ml 4 ml i. v. Till patient som redan står på Furosemid eller är njurinsufficient ges inj. Furosemid10 mg/ml 8 ml i. v. Ta 12 - avlednings EKG.Sänd 12-avl.EKG till HIA/MIVA. Lungödem orsakas ofta av hjärtinfarkt. AHLR-beredskap. MONITORERING Pulsoximeter, andning, 12-avl.EKG, P och BT följs fortlöpande. 2.3 AVANCERAD HJÄRT-LUNG-RÄDDNING VUXEN Allmänt Vid cirkulationsstillestånd är det viktigt med tidig och obruten hjärtlungräddning samt tidig defibrillering. Tyvärr har i många fall den värdefullaste tiden gått förlorad redan innan ambulanspersonalen kommit till patienten om anhöriga inte tillräckligt snabbt påbörjat HLR. För utförligare beskrivning hänvisas till utbildningshäftet i A-HLR. Regionala Ambulansgruppen

22 2. CIRKULATION BEHANDLING Läkemedel Hjärtstopp vuxna Indikation Adrenalinet skall ges var tredje minut under pågående hjärtstoppsbehandling oavsett om patienten har en defibrilleringsbar rytm eller ej. Dosering Intravenöst: Adrenalin 1 mg i.v. var tredje minut under pågående hjärtstopp. Första dosen ges tre minuter efter hjärtstopp, maxdos 5 mg. Använd den färdigspädda injektionslösningen som innehåller Adrenalin 0,1 mg/ml. Endotrakealt: Om Adreanlin inte kan ges intravenöst ge 2 mg Adreanlin i trakealtuben var tredje minut, maxdos 10 mg. Använd den färdigspädda injektionslösningen som innehåller Adrenalin 0,1 mg/ml. NaCl-flush Varje läkemedelsdos bör följas av minst 20 ml NaCl för att skjutsas in i den centrala cirkulationen. Koppla inf. NaCl 250 ml till venflonnålen via en trevägskran. Regionala Ambulansgruppen

23 2. CIRKULATION Regionala Ambulansgruppen

24 2. CIRKULATION NÄR KAN MAN AVSTÅ FRÅN HLR? Se kap. 12: NÄR KAN HLR AVSLUTAS? Se kap 12:2 2.4 HJÄRTRYTMRUBBNINGAR - ARYTMIER Allmänt Hjärtfrekvensen varierar kraftigt med en rad olika faktorer ex. ålder, fysiskt och psykiskt status, allmän kondition, medicinering, grundsjukdom m.m. De flesta vuxna brukar ligga mellan 60 och 80 slag per minut. Frekvensdefinitioner - Vuxna Bradycardi - Pulsfrekvens < 50 slag/min Tachycardi - Pulsfrekvens > 100 slag/min Pulsfrekvens hos barn: Se kapitlet Pediatriska data Många andra arytmier finns naturligtvis med olika kliniska följder och EKG-mässiga utseende men ett urval måste naturligtvis här göras. För vidare studie kan Sverker Jerns bok Klinisk EKG-diagnostik rekommenderas. 2.5 FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste behandlingskrävande arytmin hos vuxna. Snabb, oregelbunden förmaksaktivitet Olika delar av förmaken depolariseras asynkront och okoordinerat EKG: Regionala Ambulansgruppen

25 2. CIRKULATION P-vågor saknas Oregelbundna flimmervågor kan ibland ses Oregelbunden kammarrytm 2.6 FÖRMAKSFLADDER EKG: Förmaket depolariseras med mycket hög regelbunden frekvens, /min. Endast en av dessa överleds till kamrarna och orsakar kammardepolarisering. Även kammarfrekvens är ofta hög Kammarrytmen är ofta oregelbunden men kan även vara regelbunden. Sågtandade p-vågor i en frekvens mellan Efter endast en del av p-vågorna följer ett QRS-komplex. 2.7 AV-BLOCK (ATRIO-VENTRIKULÄRT BLOCK) EKG: AV-block I Förlångsammad impulsspridning mellan förmak och kammare Vanligt ffa hos gamla och multifarmakabehandlade Ofta vid hjärtinfarkt och myocardit Kan, men behöver inte, ge symtom - behöver således sällan behandlas prehospitalt. Normal P-våg, normal QRS-sekvens Alla P-vågor följs av ett QRS-komplex PQ-tiden > 0.2 sek AV-block II Normal P-våg, normal QRS-sekvens Vissa P-vågor följs ej av QRS-komplex Regionala Ambulansgruppen

26 2. CIRKULATION AV-block III ( Totalblock ) Regelbunden P-vågsrytm Regelbunden QRS-rytm Ingen relation mellan dessa Ofta långsam kammarrytm 2.8 PAROXYSMAL SUPRAVENTRIKULÄR TACHYCARDI (PSVT) EKG: Attacker med abrupt påkommen, snabb hjärtfrekvens (ofta >150/min) Vanligt hos unga och friska människor Slutar ofta lika snabbt som de debuterade Ger vanligen ingen hemodynamisk påverkan hos i.ö. hjärtfriska patienter. Om tillståndet stått under flera timmar eller inträffar hos en hjärtsjuk patient Normala QRS-komplex P-våg kan vanligen ej ses Snabb och regelbunden kammarfrekvens 2.9 VENTRIKELTACHYCARDI (VT) Ventrikulärt utlösa slag med en frekvens >100/min EKG: Breddökade QRS-komplex P-vågor saknas Regionala Ambulansgruppen

27 2. CIRKULATION 2.10 VENTRIKELFLIMMER (VF) Olika delar av kammrarna depolariseras oberoende av varandra Hjärtat vibrerar och pumpar inget blod EKG: Inga P-vågor eller QRS-komplex Fin- eller grovvågigt EKG som alltid är oregelbundet 2.11 ASYSTOLI - KAMMARSTILLESTÅND. Ingen elektrisk aktivitet EKG: Isoelektrisk baslinje BEHANDLING - Arytmier För ambulanssjukvården gäller att endast symtomgivande arytmier ska behandlas. Dessa kan variera från ytterst subtila till livshotande. Tänk tidigt på eventuell läkarkontakt. Vanliga symtom som ska föranleda tanke på behandling är: Bradycardi, HR < 50 med Lågt blodtryck (< mmhg systoliskt) Svimning/tendens till svimning Svår yrsel Medvetslöshet VID SYMTOMGIVANDE BRADYCARDI För vuxna och barn >10 år Inj. Atropin 0.5 mg/ml 1ml i.v.kan upprepas. Vid asystoli, ventrikelflimmer samt ventrikeltachycardi med medvetslöshet och pulslöshet A-HLR enligt Cardiologföreningens schema. I övrigt symtomgivande arytmier behandlas efter ordination av kardiolog/medicinläkare. Regionala Ambulansgruppen

28 3. CENTRALA NERVSYSTEMET 3. CENTRALA NERVSYSTEMET Regionala Ambulansgruppen

29 3. CENTRALA NERVSYSTEMET 3.1 AKUT MEDVETSLÖSHET Allmänt En rad olika tillstånd kan ge medvetslöshet - coma. Om inte orsaken är uppenbar ska en rad vanliga orsaker uteslutas. Vid en del av tillstånden kan man påbörja behandlingen redan prehospitalt. MIDAS Vanliga orsaker till medvetslöshet Meningit Intoxikation Diabetes Andningsinsufficiens Subdural/subarachnoidalblödning Andra vanliga orsaker till medvetslöshet är status epilepticus även utan kramper och stroke. Ibland kan vissa psykogena tillstånd medföra tillstånd som kan uppfattas som medvetslöshet t.ex. hyperventilation, konversionshysteri. Viktiga uppgifter som kan vara vägledande för diagnos: Anamnes: När, var, hur påträffades patienten? Tabletter? Burkar? Sprutor? Flaskor? Avskedsbrev? Kräkning? Urinavgång? Faecesavgång? När sågs patienten senast? Vem larmade? Plötsligt insjuknande? Trauma? Känd tidigare sjukdom? Status: Saturation, puls, blodtryck, blekhet, kallsvettighet, lukt, stickmärken, petekier, temperatur, andningsfrekvens, tungbett, blåsdistension, nackstelhet, pupiller, rörelser, pareser, tecken på trauma/våld, Regionala Ambulansgruppen

30 3. CENTRALA NERVSYSTEMET BEHANDLING Akut medvetslöshet Grundlägande är att säkra vitalfunktionerna och parallellt driva diagnostik och transportera patienten till enhet där ytterligare diagnostik kan bedrivas och/eller definitiv behandling kan ges. Fri luftväg. Ge syrgas >10 l/min på mask. Eventuellt assisterad ventilation. Pulsoximeter, andning, P, BT, arytmiövervakning och RLS nivån bestäms. Venväg. Vätska om systoliskt blodtryck < 80 mmhg Kontrollera blod-glukos. Vid hypoglykemi behandla enligt anvisning för diabetes. 3.2 STROKE Allmänt Stroke - slaganfall är ett samlingsnamn för CerebroVaskulärSjukdom.(CVS) Ibland uttrycks det som CVL (cerebro-vaskulär-lesion) eller cerebral insult (-egentligen endast hjärnskada utan närmare specifikation). Orsakerna är många. Hjärt-kärlsjukdom, liksom hypertoni och diabetes predisponerar. Kongenitala missbildningar, trauma och intoxikationer är andra orsaker. Senare års forskning har givit en delvis annan syn på behandling och omhändertagande av denna sjukdomsgrupp. Tidigare ansågs prognosen vara tämligen dyster och några mer aktiva behandlingsformer fanns ej att tillgå (förutom akut operation av vissa av nedan subarachnoidalblödningar). Nya diagnos- och terapimetoder har emellertid utvecklats och tidsaspekten har på ett helt annat sätt kommit i fokus. Inom den närmaste framtiden kommer med stroke hos yngre (orsakad av propp) bli en mycket högprioriterad sjukdomsgrupp då man i pilotundersökningar kunnat ta bort eller lösa upp proppen i hjärnan och patienterna har fått fullgod neurologisk funktion tillbaka. Här kommer tidsaspekten vara mycket viktig. Inom 3 timmar från symtomdebut bör proppen vara åtgärdad. NÅGRA DEFINITIONER Minor stroke - TIA-transitorisk ischemisk attack=fokala neurologiska symtom som helt går i regress inom 24 timmar. RIND-reversed ischemic neurologic deficit=som TIA med symtomen går i regress inom 1-3 dygn. Progressive stroke - symtomen progredierar (infarkten utvecklas) Manifest stroke - symtomen kvarstår efter 3 veckor Regionala Ambulansgruppen

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17882 su/med 2017-10-03 8 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Chef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

BEHANDLINGS- ANVISNINGAR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS

BEHANDLINGS- ANVISNINGAR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS BEHANDLINGS- ANVISNINGAR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS INNEHÅLL Inledning Årets revision gör att vi såväl utseende- som innehållsmässigt närmar oss Regionens mall. Från den 1 oktober 2005

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer Detta exemplar tillhör:... Arbetsnummer:... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER 1.3 EPIGLOTTIT och TRACHEIT 1.4 ALLERGI / ANAFYLAKTISK REAKTION

Läs mer

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral ANAFYLAXI, INSEKTSBETT, ALLERGI... 2 ASTMA HOS VUXNA... 3 AKUT ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 EPIGLOTTIT... 5 GALLSTEN OCH NJURSTEN...

Läs mer

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Akuta situationer i samband med tandvårdsbehandling, FTV

Akuta situationer i samband med tandvårdsbehandling, FTV Godkänt den: 2017-11-19 Ansvarig: Pia Gabre Gäller för: Folktandvården Akuta situationer i samband med tandvårdsbehandling, FTV Innehållsförteckning Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Beskrivning...3

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (15) Central

Läs mer

Andningspåverkan A01 Anafylaktisk reaktion A02 Astma/KOL A03 Epiglottit A04 Främmande kropp A05 Inhalation av skadliga ämnen A99 Andningsbesvär övrigt

Andningspåverkan A01 Anafylaktisk reaktion A02 Astma/KOL A03 Epiglottit A04 Främmande kropp A05 Inhalation av skadliga ämnen A99 Andningsbesvär övrigt Andningspåverkan A01 Anafylaktisk reaktion A02 Astma/KOL A03 Epiglottit A04 Främmande kropp A05 Inhalation av skadliga ämnen A99 Andningsbesvär övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (13) Anafylaktisk

Läs mer

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande

Läs mer

Ketanest Ambulansverksamheten

Ketanest Ambulansverksamheten Gäller för: Ambulansverksamhet Utförs på: Ambulansverksamhet Esketamin, injektionsvätska 5 mg/ml samt 25 mg/ml. Indikationer Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2016-06-01

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer Behandlingsriktlinjer Detta exemplar tillhör:... Arbetsnummer:... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANDNING 1.1 AKUT ASTMA 1.2 HÖGA ANDNINGSHINDER 1.3 EPIGLOTTIT och TRACHEIT 1.4 ALLERGI / ANAFYLAKTISK REAKTION

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019 2019-05-22 Om ni har valt Minifall Tecken på allvarlig infektion som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (20) Medvetandepåverkan M01 Generell kramp med medvetandepåverkan M02 Hyperglykemi M03 Hypoglykemi M04 Intoxikation M05 Meningit M06 Stroke M07 Huvudvärk M08 Syncope/kortvarig medvetslöshet M99 Medvetandepåverkan

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Ordination av läkemedel enligt generella direktiv Gällande för ordination till patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård i Jönköpings län

Ordination av läkemedel enligt generella direktiv Gällande för ordination till patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård i Jönköpings län Gällande för ordination till patienter inskrivna i kommunal hemsjukvård i Jönköpings län ska enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschef, eller om verksamhetschefen inte är läkare, av läkare som verksamhetschef

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Symtomlindring vid döendetd

Symtomlindring vid döendetd Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

Behandling av svår akut astma hos vuxna

Behandling av svår akut astma hos vuxna Behandling av svår akut astma hos vuxna Sten Lindgren, överläk. Lung-Allergisekt. Borås las. I samarbete med gruppen för Astmavårdkedjan i Älvsborgs läns Södra Sjukvårdsområde. febr 2001 1. Behandling

Läs mer

LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING

LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING LATHUND FÖR LÄKEMEDELSBEHANDLING VID AKUTA TILLSTÅND PÅ VÅRDCENTRAL VITALA FUNKTIONER... 1 A-B-C-D-E INITIALT OMHÄNDERTAGANDE... 2 A-HLR, VUXEN... 3 A-HLR, BARN... 4 ANAFYLAKTISK REAKTION, VUXEN... 5 ANAFYLAKTISK

Läs mer

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-05-08 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

STEMI, ST-höjningsinfarkt

STEMI, ST-höjningsinfarkt Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan

Läs mer

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Akuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser

Akuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser Akuta koronara syndrom på vårdcentralen Per Ottander, Kardiologen Hjärtcentrum. Hjärta, smärta 90 000 -Info från VLL -1177 Stabil angina / AKS Bröstsmärta - Diffdiagnoser AKS (STEMI, NSTEMI, Instabil angina)

Läs mer

Akutläkemedel och akuta situationer, Tandvård. Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Akutläkemedel och akuta situationer, Tandvård. Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akuttandvård och akuta situationer Giltig fr.o.m. 2017-12-01 Faktaägare: Gunnel Håkansson, Ordförande medicinsk grupp tandvård Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016

Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Bröstsmärteseminarium SVK HT 2015/VT2016 Fall 1. 61-årig man inremitterad till akuten från VC p g a bröstsmärta. Anamnes: Typ 1 diabetes mellitus, beh med insulinpump. Hypertoni. Pågående utredning p g

Läs mer

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416 Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2014-10-03 Giltigt t.o.m.: 2016-10-03 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Stefan Back shantering - ordination

Läs mer

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011.

Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011. Tentamen i klinisk medicin, del 2, 14/1 2011. Programmen för specialistsjuksköterska med inriktning ambulansjukvård och AKM. Lärare: Ulf Nordström, fråga 1-4, 9p. Lars Bergren, fråga 5-7, 10p. Mårten Widlund,

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Helena Gauffin, överläkare, Neurologiska kliniken US 1. Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US

Helena Gauffin, överläkare, Neurologiska kliniken US 1. Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US Dok-nr 14107 Författare Version Helena Gauffin, överläkare, Neurologiska kliniken US 1 Godkänd av Giltigt fr o m Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US 2017-05-09 Definition Epileptiskt

Läs mer

Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01. Peri-/myokardit

Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01. Peri-/myokardit Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01 Orsak Akut koronart syndrom Aortaaneurysm/-dissektion Pleuritsmärta (pleurit, lungemboli) Peri-/myokardit Muskuloskeletal smärta Hög buksmärta (esofagit, gastrit, perforation,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Hjärtstopp hos barn Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Fem inblåsningar, starta HLR med bröstkompressioner och inblåsningar Varför olika handlingsplaner vuxen/barn?

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013. Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.. Lärare: Peter Appelros, fråga 1-6, 6p. Ulf Nordström, fråga 7-10, 10p. Ragnar Bäckström, fråga 11,15p Simon Athlin, fråga 12-13,. Rebecca

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset 6 maj 2015 Jeanette född 1970 Blev i somras stucken i handen av en geting. Fick efter 15 min kraftig lokal svullnad och klåda som försvann

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016 HLR & ABCDE En minnesregel som talar om i vilken ordning man ska prioritera undersökning och behandling vid en olycka/sjukdomstillstånd ABCDE Första hjälpen och kontroll av vitala funktioner. Internationellt

Läs mer

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NITROLINGUAL 0,4 mg/dos sublingualspray Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL) Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng

Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng Delexamination 2 2015-11-24 Klinisk Medicin MEQ 21 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Anafylaxi är en potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem.

Anafylaxi. Anafylaxi. Anafylaxi är en potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem. Anafylaxi Anafylaxi Anafylaxi är en potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem. Hur vanligt är anafylaxi?

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden och hemsjukvård i Gävleborg

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden och hemsjukvård i Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2017-03-06 Giltigt t.o.m.: 2018-03-06 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Björn Ericsson shantering - ordination

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (16)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (16) Akut buk & Obstetrik B01 Buksmärta B02 Förlossning B03 Graviditetskomplikation B04 Illamående/Kräkning B05 Mag-tarm blödning B06 Stensmärta B99 Buk/Obstetrik övrigt SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11

Läs mer

ASA klass 1: Patient i gott skick med mycket god tolerans för fysisk ansträngning, utan någon sjukdom som generellt påverkar kroppen.

ASA klass 1: Patient i gott skick med mycket god tolerans för fysisk ansträngning, utan någon sjukdom som generellt påverkar kroppen. 14. Sedering Barn och ungdomar med oro inför tandbehandling kan hjälpas på många sätt. Primärt är ett gott omhändertagande mest väsentligt, men i de fall detta inte är tillräckligt finns flera farmakologiska

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Del 6_7 sidor_19 poäng

Del 6_7 sidor_19 poäng Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med

Läs mer

Status epilepticus, handläggning av

Status epilepticus, handläggning av Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Epilepsi Giltig fr.o.m: 2018-08-22 Faktaägare: Fredrik Schön, överläkare, ordf. medicinsk grupp nervsystemet Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 02 27 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren

Bipacksedel: Information till användaren Bipacksedel: Information till användaren Emerade 150 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 300 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 500

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Utdelning av läkemedel ska utföras på läkares ordination. Undantag från detta är en generell läkemedelsordination.

Utdelning av läkemedel ska utföras på läkares ordination. Undantag från detta är en generell läkemedelsordination. Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekolog, slutenvård Giltig fr.o.m: 2018-04-30 Faktaägare: Tatjana Magnusson, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Till dig som fått EpiPen

Till dig som fått EpiPen Till dig som fått EpiPen 1. Vad är EpiPen och hur verkar det? EpiPen är en säker och snabb akutbehandling av anafylaktisk chock. EpiPen är en automatisk injektionspenna med en engångsdos adrenalin. Anafylaktisk

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer