Specialrapport till KS - försörjningsstöd samt arbetsmarknadsfrågor Januari 2012

Transkript

1 RAPPORT ENLIGT Sida KS BESLUT 157/2009 1(16) Datum Referens 1 Socialförvaltningen Helen Holmgren Socialnämnden Kommunstyrelsen Specialrapport till KS - försörjningsstöd samt arbetsmarknadsfrågor Januari 2012

2 2 Innehållsförteckning Rapportens syfte och sammanfattande slutsatser, kommentarer och diskussion Sida 3 5 Specialrapporten, slutsatser, aktiviteter och kommentarer Sida 6 Totala arbetslösheten % i Kristinehamn 2011 Sida 7 Totala arbetslösheten i antal personer i Kristinehamn 2011 Sida 8 Antal personer i åtgärd (program med aktivitetsstöd) i Kristinehamn 2011 Sida 9 Sida 10 Sida 11 Sida 12 Arbetslösheten i Kristinehamn 2011 fördelat per kön Jämförelse av arbetslösheten i andra kommuner Jämförelse av arbetslösheten i andra kommuner med samma socioekonomisk risk som Kristinehamn (Kristinehamn nivå 8) Försörjningsstöd i Kristinehamn (netto) Sida 13 Orsakerna till beslut om försörjningsstöd i nya ärenden 2011 Sida 14 Utbetalda försörjningsstöd per kvartal 2011 Sida 15 Sida 18 KS ordförandes anvisningar KS uppdrag till Socialnämnden 2009 samt

3 3 Specialrapport försörjningsstöd (fss), samt arbetsmarknadsfrågor januari 2012 Tidigare specialrapporter jämförbar med denna kom april respektive oktober 2011 Specialrapporten är nummer tre och ingår som en del i socialnämndens tertialrapportering samt årsrapport/verksamhetsberättelse. Denna ska godkännas av socialnämnden, SN, och sedan presenteras för kommunstyrelsen, KS, som svar på kommunstyrelsens uppdrag att: utveckla nyckeltal så att resultat kan avläsas för att försörjningsstödstagare ska få det bästa stödet inför kommande yrkesverksamhet, eliminera det extra volymanslaget från 2007 på 10 Mkr, samt ge svar på hur nämnden arbetar med de av KS fastställda fokusområdena försörjningsstöd och arbetsmarknadsfrågor. Rapporterna är inte helt jämförbara i utfallen då verksamhetssystemet Viva är under utveckling och inrapportering av data delvis förändrats. Könsuppdelad statistik finns nu och kommer i fortsättningen att ingå i tertialrapporteringen. Snart finns också statistik från införandet av KPB, kostnad per brukare, tillgängliga för vidare analys. Målet är att alla insatser och åtgärder tydligare ska kunna följas i det individbaserade datasystemet Viva. Detta gäller även externa projekt som i dagsläget bara visar en insats/åtgärd, inte helheten utifrån individ/gruppnivå. Varje mandatperiod gör socialnämnden en mer genomgripande omprövning av verksamhetens innehåll och organisation i förhållande till mål och uppdrag. Anpassning sker också till övriga aktörers och samarbetspartners (skola, polis, Landstinget i Värmland, arbetsförmedling, näringsliv, arbetsplatser, KPS med fleras) förutsättningar. Verktygen för att nå de för verksamheten uppsatta målen finns i kvalitetsledningssystem, verksamhetssystemets möjligheter, nyckeltalsanalyser från bland annat Vad kostar din kommun och kostnad per brukare, samt uppföljnings- och utvärderingsplan inklusive internkontroll där också andra nyckeltal än rent ekonomiska tas fram. Definitioner Arbetsmarknadsåtgärder: Åtgärder som direkt syftar till att människor ska närma sig den öppna arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Insatser: Ges efter biståndsbedömning till personer som inte klarar arbetsmarknadsåtgärder utan föregående stöd/hjälp. Resultat 2011 Målet att minska kostnaderna för försörjningsstöd med 3 Mkr under 2011 har inte uppnåtts bland annat på grund av bristen på arbetstillfällen. Socialnämnden har satsat på åtgärder som syftat till att hjälpa personer att närma sig den öppna arbetsmarknaden, till exempel genom avtal med Af och flera interna såväl som externa projekt. Flera av dess arbetsmarknadsåtgärder visar på positivt resultat såtillvida att personerna står närmare arbetsmarknaden och är mer jobb-ready än tidigare. Dock saknas arbetstillfällen på den öppna marknaden. Flera personer har fått anställning med lönestöd och då oftast inom vår egen organisation. Detta är positivt för den enskilde men innebär att del av kostnaden finns kvar inom kommunen, dock inte på försörjningsstödet.

4 4 Vårt individbaserade IT-system är inte anpassat så att inrapportering av personer i projekt/åtgärd kunnat följas och därmed utvärderas. Anpassning/utveckling av systemet pågår! Målet är att vi ska kunna följa resultat på individnivå och göra egna utvärderingar. Arbetet med KPB för den här målgruppen bekräftar detta behov av anpassningar då det i nuläget inte går att få en helhetsbild av projekten. Slutsatser Sveriges kommuner och landsting, SKL, prognostiserar att kommunernas kostnader för försörjningsstöd ökar ca 3 % under Jämförelser av sambandet mellan arbetslöshet och försörjningsstöd görs utifrån olika strukturella faktorer i två typer av klassningar, kommuntyp och socioekonomisk sorteringsnyckel. Detta är en viktig bakgrund när vi gör olika jämförelser av kostnader och resultat. Socialstyrelsen delar in Sveriges kommuner i Kommuntyp där Kristinehamn tillhör klassen tätortskommun. Hit hör också Mariestad. Arvika, Karlskoga och Filipstad tillhör kommuntypen varuproducerande. Socioekonomisk sorteringsnyckel använder SCB:s statistik där den socioekonomiska risken värderas från 1-10 där 10 är högst risk. De parametrar som används handlar om befolkningens arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå. Kristinehamn har värdet 8. Mariestad ligger i riskklass 3, Karlskoga 4 och Arvika 5. Kommuner som tillhör samma kommuntyp och samma riskklass som Kristinehamn är: Katrineholm, Svenljunga, Åmål, Sala och Hedemora. Arbetsmarknadens betydelse för försörjningsstödets storlek Arbetslöshet är det vanligaste förekommande hindret för att kunna försörja sig själv. Totalt var 38 % av allt ekonomiskt bistånd i Sverige år 2010 utbetalt på grund av arbetslöshet. Motsvarande siffra i Kristinehamn var 59 %. Den enskilt största orsaken till höga kostnader för försörjningsstödet är alltså bristen på arbetstillfällen. Socialnämnden utbetalade år 2011 försörjningsstöd till personer med orsak arbetslös - ingen ersättning och arbetslös - otillräcklig ersättning med totalt 12,3 Mkr varav ca 3,5 Mkr till åldersgruppen upp till 24 år. Den andra enskilt största orsaken är statens styrning av medel mellan försäkringskassan, arbetsmarknadsverket och kommunerna. Gruppen personer som helt eller delvis stod utan inkomst hade i tidigare välfärdssystem ett större stöd via Af och Fk även då andra insatser gavs via socialnämnden. Kommunens åtagande och ambitionsnivå för att integrera nya kommuninvånare påverkar antalet personer med behov av försörjningsstöd. Försörjningsstöd till denna målgrupp utgör ca 2,5 Mkr för Detta visar vikten av en lyckad integrationsprocess. Mål, förutsättningar och aktiviteter Under förutsättning att: Antalet arbetstillfällen i Kristinehamns reguljära arbetsmarknad ökar. Statens resurstilldelning ökar eller åtminstone inte sänks samt att åtagandet mellan aktörerna Af, Fk och kommuner samordnas bättre, och Kommunens arbete med integration av nya medborgare lyckas kan nämnden nå målet att under mandatperioden minska kostnaderna för försörjningsstödet med 10 Mkr enl. KS beslut.

5 5 Lokala aktiviteter KS satsning på nystartsjobb, sommarjobb och Nya möjligheter kan utvecklas ytterligare och bedöms som fortsatt nödvändiga. Samordning och samarbetet på lokal nivå med främst Af, skolan och Landstinget i Värmland ska fördjupas och situationsanpassas. Interna aktiviteter Samordna ekonomigruppens handläggare, permanenta utvecklingscenter och genomföra en kompetenshöjning. Utöka det konkreta samarbetet och för att få en ökad flexibilitet mellan de olika enheterna inom förvaltningen och aktörerna i övrigt. Tydliggöra och utöka platserna på verksamheterna vid Östervik och Passagen. Förenkla processerna vid anställningar med lönestöd samt se över var administrationen av anställningarna bäst sker. Antalet externa projekt kommer att omprövas och minskas successivt till förmån för egen permanent verksamhet. Princip med en ingång via UC för arbetsmarknadsåtgärder ska fortsätt gälla. Samordna mötesstrukturer efter principerna en ingång mellan alla aktörer. Utrymme och fokus ska ligga på samråds-/ärendemöten efter behov med berörda deltagare. Planerings- och uppföljningsmöten där även chefer och stödfunktioner deltar ska ske 2ggr/år och en aktualitetskonferens där alla samarbetspartners deltar genomförs 1 gång/år. Fortsatt fördjupat samarbete mellan socialtjänst och skola med inriktning på tidiga insatser för barn/unga och med metodstöd via SKL:s modellområde Barn och ungdom. Fortsatt kompetens- och metodutveckling utifrån aktuell forskning och nationell utveckling inom samtliga områden. I övrigt se socialnämndens tertialrapport som tar upp styr- och ledningssystem etc.

6 6 Statistik över arbetslöshet (källa AF) Arbetslöshet Kristinehamn i % år ,8 16,5 15,9 14,2 14,6 14,7 17,3 16,7 16,4 17, ,9 8,8 8,5 8,2 7,8 7,8 7,7 8,4 8,4 8,7 8,8 Totalt år Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Statistik från AF över andelen arbetslösa i Kristinehamn år 2011

7 7 Statistik över arbetslöshet (källa AF) Arbetslöshet Kristinehamn antal personer år Totalt Varav år Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Statistik från AF över antalet arbetslösa i Kristinehamn år 2011

8 8 Statistik över arbetslöshet (källa AF) Antal i åtgärd (program med aktivitetsstöd) i Kristinehamn år Totalt Varav år Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Statistik från AF över antalet arbetslösa i åtgärd anordnad av AF i Kristinehamn år 2011.

9 9 Statistik över arbetslöshet (källa AF) Arbetslöshet Kristinehamn i % år 2011 fördelat per kön Totalt kvinnor Totalt män år kvinnor år män Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November Statistik från AF över andelen arbetslösa i Kristinehamn år 2011 fördelat per kön

10 10 Statistik över arbetslöshet (källa AF) Jämförelse arbetslöshet i %, ett urval av kommuner, november 2011 Totalt Varav år ,6 15,1 13,9 12,6 12,4 10,4 10,2 8,8 7,7 7,1 8 6,9 6,3 6,3 Kristinehamn Karlskoga Karlstad Arvika Mora Mariestad Riket personer i åldern år är inskrivna som arbetssökande i Kristinehamn

11 11 Statistik över arbetslöshet (källa AF) Jämförelse arbetslöshet i % kommuner med samma socioekonomisk risk (nivå 8), november , ,6 16, ,8 9,7 4,3 7,1 9,7 14 6,4 5,9 12 Totalt Varav år 0 Kristinehamn Katrineholm Svenljunga Åmål Sala Hedmora personer i åldern år är inskrivna som arbetssökande i Kristinehamn

12 12 Försörjningsstöd Försörjningsstöd (nettokostnad i tkr) Avvik föreg Ack varav flykt år i tkr avvik flykt. totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt Budget Resultat Försörjningsstöd Tkr Månad

13 13 Försörjningsstöd Orsaker till beslut försörjningsstöd nya ärenden år Arbetslös - ingen ersättning Arbetslös - otillräcklig ersättning Föräldraledig - otillräcklig föräldrapenning Arbetar deltid, ofrivilligt - otillräcklig inkomst Arbetar heltid - väntar på inkomst Arbetar deltid, ofrivilligt - väntar på inkomst Arbetslös - väntar på ersättning Arbetshinder, sociala skäl Annat försörjningshinder - kommunens yttersta ansvar Personer med behov av insatser från socialtjänstens kärnverksamhet Språkhinder Sjukskriven med läkarintyg - ingen sjukpenning Utan försörjningshinder Annat försörjningshinder - vuxenutbildning Övrigt Arbetslöshet är det vanligaste förekommande hindret för att kunna försörja sig själv. Totalt var 38 % av allt utbetalt ekonomiskt bistånd i Sverige år 2010 på grund av arbetslöshet. Motsvarande siffra i Kristinehamn var 59 %. Socialnämnden utbetalade år 2011 försörjningsstöd till personer med orsak arbetslös - ingen ersättning och arbetslös - otillräcklig ersättning totalt 12,3 Mkr varav ca 3,5 Mkr till åldersgruppen upp till 24 år.

14 14 Försörjningsstöd Utbetalt försörjningsstöd Mkr år Utbetalt totalt Varav upp till 24 år Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 En relativt liten del av det sammantagna försörjningsstödet går till personer 24 år och yngre. De är dock en prioriterad grupp för att undvika att behovet av försörjningsstöd permanentas och/eller andra sociala problem. Till direkt stöd för gruppen finns t.ex. KS satsning på sommarjobb, förvaltningens utökade samarbete med AF, samråds- och ärendegenomgångar, utveckling av samarbetet mellan socialtjänsten och skolan med metodstöd från SKL, sänkt åldersnivå för att vara aktuell för ANL och verksamhetsanpassningar på UC. Bland de förebyggande åtgärderna finns i samarbete med skolan familjecoacherna, metoden IF (intensivt familjearbete) samt, i samarbete även med landstinget, familjecentralen Källan. Det är också viktigt med ensamkommande barns integrering i samhället.

15 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Vårt datum Vår beteckning Kommunledningsförvaltningen Bjarne Olsson Anvisningar KS uppföljning Skola och måluppfyllelse Vår ambition och våra mål under 2012 Statistik Jämförelsetal med andra kommuner. Feb redovisning ( Andel godkända år 9 nationella prov matte mm, meritvärde år 9, meritvärde år 9 salsa, andel godkända gymn, högskolebehörighet ) andel som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år. Måluppfyllelse Khn och jämförelse tidigare år sept redovisningen ( kvalitetsredovisningen Khn) Aktiviteter som genomförts under året för att påverka måluppfyllselse Beskrivning av aktivitet/ er Målgrupp Omfattning Resultat Resultat av ovanstående aktivitet/er Hade det som gjordes effekt och på vilket sätt Analys av statistik och de aktiviteter som gjort och resultat av dessa Kort och konkret Skillnad mellan skolområden, kön o s v och varför det ev finns skillnader Varför vi ev skiljer oss från andra kommuner Varför visar vår statistik det den visar dvs varför har vi lyckats alt inte lyckats nå våra mål Slutsatser Förslag till förbättringar och utveckling Vad tänker vi göra för att förbättra resultaten c:\documents and settings\pers\desktop\ks uppföljning anvisningar dec 11.doc E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30

16 2 Försörjningsstöd och arbetslöshet Vår ambition och våra mål under 2012 Förutsätter mål för varje aktivitet Statistik Arbetslöshet under det senaste året, vuxna och unga vuxna Antal i åtgärd i hela gruppen / unga vuxna Antal i åtgärd genom insatser via kommunen i hela gruppen/ unga vuxna Fss utveckling unga vuxna särredovisas Jämförelsetal med andra kommuner.( fss, arbetslösa Måluppfyllelse Khn och jämförelse tidigare år Aktiviteter som genomförts under året för att påverka Fss och arbetslöshet Beskrivning av aktivitet/ er Målgrupp Omfattning Resultat Resultat av ovanstående aktivitet/er i förhållande till målen för varje verksamhet Hade det som gjordes effekt och på vilket sätt. Hur många har efter insats egen försörjning mm Analys av statistik och de aktiviteter som gjort och resultat av dessa Kort och konkret Skillnad mellan aktiviteter, kön o s v och varför det ev finns skillnader Varför vi ev skiljer oss från andra kommuner Varför visar vår statistik det den visar dvs varför har vi lyckats alt inte lyckats nå våra mål Slutsatser Förslag till förbättringar och utveckling Vad tänker vi göra för att förbättra resultaten Samspelet har en bra modell för att redovisa Resultat i förhållande till mål

17 3 Befolkningsutvecklingen Aktiviteter som genomförts utifrån attraktivare Kristinehamn och liknande verksamheter Beskrivning av aktivitet/ er Målgrupp Omfattning Resultat Resultat av ovanstående aktivitet/er i förhållande till målen för varje verksamhet Hade det som gjordes effekt och på vilket sätt. Analys av statistik och de aktiviteter som gjort och resultat av dessa Kort och konkret Slutsatser Förslag till förbättringar och utveckling Vad tänker vi göra för att förbättra resultaten Utveckling Sammanställning samtliga prioriterade områden Syftet är att se ev samband, dra slutsatser av dessa och föreslå förbättringar Analys av statistik och de aktiviteter som gjort och resultat av dessa Kort och konkret Slutsatser Förslag till förbättringar och utveckling Vad tänker vi göra för att förbättra resultaten Utveckling Bjarne O

18 16 KS beslut Försörjningsstöd Kommunstyrelsen ger socialnämnden i uppdrag att vid ta åtgärder för att minska försörjningsstödet med 3 mkr under 2010 utifrån 2009 års resultat. Kommunstyrelsen ger socialnämnden i uppdrag att kontinuerligt redovisa åtgärder och resultat. Detta ska göras enligt följande: 1. Ekonomisk uppföljning av försörjningsstödet Redovisning av gruppen försörjningsstödstagare enligt följande: - antal hushåll - typ av hushåll - ålder och kön - Särskild redovisning av gruppen som varit långvarigt beroende av fss, (6 mån <) Redovisning av: - planerade åtgärder, mål och förväntat resultat. - pågående åtgärder, mål och förväntat resultat - genomförda åtgärder, resultat och analys Redovisning av: - åtgärder för att minska inflödet av nya försörjningsstödstagare Redovisa förslag till åtgärder för att anställa försörjningsstödstagare i den egna verksamheten (lönebidrag, nystartsjobb, m.m.) Undersöka möjligheten till konkurrensutsättning av verksamheten 3. Redovisning av: - planerade åtgärder, mål och förväntat resultat. - pågående åtgärder, mål och förväntat resultat - genomförda åtgärder, resultat och analys 4. Åtgärder för att minska inflödet av nya försörjningsstödstagare Samverkan med skolan, familjecoacher. Pågått sedan slutet av år Utvärdering pågår. Samverkan med arbetsförmedling genom jobbgaranti för ungdomar, jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa. Riktat ungdomsboende för ungdomar med psykosocialproblematik. Översyn av riktlinjer för försörjningsstöd. Översyn av riktlinjer för försörjningsstöd med fokus på unga vuxna, ålder år. Utveckla samarbete med näringslivet i Kristinehamn kring lärlingsplatser för främst ungdomar. Kontakt tas med hyresvärdar i Kristinehamn och socialnämnder i närliggande kommuner gällande samsyn beträffande försörjningsstöd till hyreskostnader. 5. Redovisa förslag till åtgärder för att anställa försörjningsstödstagare i den egna verksamheten (lönebidrag, nystartsjobb, m.m.) Fortsätta arbetet med projekt 5009 vilket innebär att anställa ett antal personer (10 årsplatser) med bidragsanställning, d.v.s. OSA, trygghets- och utvecklingsanställning. 6. Undersöka möjligheten till konkurrensutsättning av verksamheten Möjlighet finns men innan nya riktlinjer och rutiner är framtagna inkl. rutiner för dokumentation och samarbete mellan socialsekreterare och coacher samt ersättningsmodell finns så vill nämnden avvakta. Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslås att godkänna rapporten samt att överlämnar rapporten till KS enligt uppdrag