DESSUTOM: IT-STRUL KOSTAR MILJONER UPPTÄCK BRANSCHBILAGORNA SNART SEMESTER KOLLA REGLERNA EFTER ÅRSMÖTET OCH MYCKET MER!

Transkript

1 2:2014 Två klubbar blir en Lönekartläggning ett bra verktyg Förtroendevalda på trendspaning DESSUTOM: IT-STRUL KOSTAR MILJONER UPPTÄCK BRANSCHBILAGORNA SNART SEMESTER KOLLA REGLERNA EFTER ÅRSMÖTET OCH MYCKET MER!

2 LEDAREN FÖRBUNDSSTYRELSEN Cecilia Fahlberg, förbundsordförande, Stockholm, Peter Hellberg, 1:e vice ord förande, Stockholm, Martin Linder, 2:e vice ordförande, Volvo IT, Göteborg. Ordinarie ledamöter: Stefan Carlsson, Telia Sonera, Öst, Andreas Grünewald, IT-konsult i egen regi, Stockholm, Mikael Hansson, Astra Zeneca, Göteborg, Anette Hellgren, Antenn, Väst, Martin Johansson, SAS, Stockholm, Gun Karlsson, SVT, Stockholm, Hans Lindau, Ellos AB, Sjuhall, Ulrika Johansson, Gestamp HardTech AB, Norrbotten, Anna Ekergren, Apoteket AB, Småland, Victoria Kirchhoff, Egmont Kärnan AB, Sydväst. Suppleanter: Björn Ekblom, Eltel, Göteborg, Heléne Lundqvist Roos, Foria AB, Östra Sörmland Gotland, Tobias Sved, Transcom AB, Öst. Personalrepresentanter: Elisabeth Berglund, Kennet Morin, Ulf Olsson, Anna Lövgren en som säger att facket har spelat ut sin roll skulle sitta en timme i Unionens medlemsrådgivning. Människor ringer mer än någonsin, och det är särskilt unga som behöver vår hjälp. Under 2013 tog Unionen emot 30 procent fler samtal och mejl jämfört med året innan. Medlemsservice svarade på en kvarts miljon samtal. Vi möter ett gigantiskt behov av stöd och råd från medlemmarna. Ska man se något positivt med medlemmarnas nästan överraskande höga rop på hjälp är det hur tydligt det är att Unionen jobbar med något meningsfullt. Inte minst visar det Tydligare än någonsin att facket inte har spelat ut sin roll att vårt grunduppdrag att ge råd och stöd till medlemmarna fortfarande är högaktuellt och att det är mer än inkomstförsäkringen som lockar nya medlemmar. Det är i mötena med medlemmarna som vi visar nyttan med medlemskapet. Vare sig vi möter dem i telefon, genom mejl, på nätet eller i faktiska möten på arbetsplatsen. Och vi behöver visa oss. Du som förtroendevald har kunskap om den specifika situationen på den egna arbetsplatsen. Många medlemmar får all den hjälp de behöver bara genom att vända sig till sin klubb eller sitt arbetsplatsombud. Det är oerhört värdefullt. Dessutom erbjuder förbundet rådgivning, stöd och olika karriärtjänster till medlemmarna. Tillsammans kompletterar vi varandra. Därför behöver vi också öka antalet lokalt fackligt förtroendevalda. Många av våra nya medlemmar finns på små och medelstora arbetsplatser där det ännu inte finns någon förtroendevald kollega. Unionens organisationsidé bygger på att vi genom att vara med i samma förbund kan förbättra villkoren och förutsättningarna på just vår arbetsplats. Unionen organiserar privatanställda tjänstemän på alla nivåer. Precis som vi finns över hela landet behöver vi finnas på alla plan på arbetsplatsen och överallt där våra medlemmar finns. Därför jobbar Unionen också aktivt med att öka den lokalfackliga organiseringen. För de medlemmar som saknar klubb eller arbetsplatsombud blir det till regionkontoret eller Medlemsservice man vänder sig till för att få stöd. Undersökningar visar att de medlemmar som har haft kontakt med någon från Unionen är mer nöjda med sitt medlemskap. Det gäller genomgående, oavsett om det handlar om en förtroendevald på företaget, en ombudsman på regionen eller via Unionens Medlemsservice. Det ska vi vara stolta över. Det är när vi möter medlemmarna som de fullt ut kan känna kraften i Unionen. Cecilia Fahlberg Unionens förbundsordförande Information och inspiration för dig som har ett fackligt uppdrag i Unionen. Adress Unionen, Olof Palmes gata 17, Stockholm Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, , fredrik.nilsson@unionen.se Redaktör Maria Österberg, , maria.osterberg@unionen.se Fotografier Unionen, Sune Fridell, Jonny Lindh Upplaga Tryckeri NRS Tryckeri ISSN Miljömärkt trycksak Papper Amber Graphic 120 gram hetluft 2/14

3 Grattis! Du som förtroendevald får den här tidningen för att du är viktig. Det är du som har kunskap om vilken fråga som är den viktigaste på just din arbetsplats. Det är genom dig som många av våra medlemmar får svar på sina frågor. Har er organisation gjort en lönekartläggning? Om inte, då är det dags. På sidan 5 kan du läsa om hur och varför. Fyll i och sätt upp affischen som finns i mittuppslaget för att medlemmarna ska veta vem som representerar dem. Och på sidan 11 får du tips om hur du gör klubben tillgänglig med hjälp av klubbwebbar. Maria Österberg Redaktör för hetluft INNEHÅLL hetluft Maria2.indd :17:13 8 hetluft 2/14 hetluft 2/14 9 Tack för ditt förtroende! Jag representerar dig. Namn Uppdrag Namn Uppdrag Namn Uppdrag Namn Uppdrag Klubbens webbadress Arbetsplatsombud Du vänder dig till arbetsplatsombudet med arbetsnära frågor. Genom henne/honom du får större insyn och chans att påverka exempelvis i lönefrågor. Din arbetsgivare kan dessutom bolla idéer och personalfrågor med arbetsplatsombudet frågor som du blir informerad om. Arbetsmiljöombud Du vänder dig till arbetsmiljöombudet med frågor som rör både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Din arbetsgivare kan dessutom bolla arbetsmiljöfrågor med henne/honom. Din företrädare arbetar för att din arbetsmiljö ska vara så bra som möjligt. Klubb Klubben pratar med er arbetsgivare om frågor som påverkar arbetet. Det kan till exempel gälla löner, organisationsförändringar och arbetstider. Berätta för dina kollegor att du är den utvalde. REDAKTÖREN Vad vill du läsa om i nästa Hetluft? Skicka gärna dina tips till maria.osterberg@unionen.se Pernilla Karlsson var med och trendspanade. Snart sommar & semester Snart sätts semesterlistorna upp och när chefen vill ha besked kan det vara bra att ha lite koll på sina rättigheter och skyldigheter. Semestern regleras i semesterlagen men har ni kollektivavtal på arbetsplatsen kan det finnas andra regler. Ditt eget avtal hittar du om du loggar in på unionen.se Semesterlagen ger alla anställda rätt till fem veckors semester per semesterår. Ditt anställningsavtal kan också ge dig rätt till ytterligare semesterdagar. Du har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under juni, juli och augusti. Två månader innan semestern ska du få veta vilka semesterveckor du har fått. Då kan arbetsgivaren inte dra tillbaka eller ändra dem senare. Du har rätt att vara helt ledig på semestern, alltså inte vara anträffbar eller tillgänglig på något sätt. Semesterdagar utöver 20 dagar kan sparas i högst fem år, för att kunna tas ut i en lång sammanhängande betald ledighet. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. För att få betald semester måste du ha tjänat in den, vanligtvis året innan det år du tar semester. Inom en del organisationer har man ett lokalt avtal som säger att kalenderår är semesterår. Nyanställda som inte hunnit tjäna in rätten till betald semester har ändå rätt till ledigheten, så kallad obetald semester. Om du anställs före 31 augusti har du rätt till 25 sådana dagar. Om du anställs efter 31 augusti har du rätt till 5 obetalda dagar. Vissa arbetsgivare erbjuder betald semester i förskott. LEDAREN...2 lönekartläggning...5 två klubbar blev en... 6 Så kan du göra klubben mer tillgänglig arbetstagarledamot i bolagsstyrelse förtroendevalda på trendspaning hetluft 2/14 3

4 EFTER ÅRSMÖTET Meddela nya ledamöter och sök klubbanslag Efter årsmötet finns det lite att tänka på för klubben. Vilka nya ledamöter har ni? Och har ni sökt klubbanslag? Ni i klubben kan ansöka om anslag från regionen. För att få anslaget ska följande handlingar skickas till regionkontoret: årsmötesprotokoll verksamhetsberättelse revisionsberättelse Därefter kan utbetalning av anslag göras. Har ni inte klubbkonto utbetalas det via klubbavi som man löser in fysiskt hos bank/ombud. Nya ledamöter För att rätt person i klubben ska få rätt information behöver vi uppdatera våra register. Skicka därför årsmötesprotokollet eller en förteckning över vem i klubben som har vilket uppdrag till medlemsregistret. Bra att veta Nya förtroendevalda som är registrerade får ett välkomstkit när uppdraget är inrapporterat. Tips på brevmallar Behöver du en mall med superhjältar eller en brevmall med Unionenlogga? Mallarna hittar du på unionen.se under blanketter och dokument LÖN AVTAL Sifferlöst - fel väg att gå Den lönebildningsmodell vi har i dag på svensk arbetsmarknad är oerhört viktig för Unionens medlemmar. I denna krönika tänkte jag ge mig i kast med att berätta varför det så kallade märket är centralt för medlemmarna, men även för Sveriges konkurrenskraft. Under 70- och 80-talet hade vi i Sverige en situation där löneökningarna var för höga och det skapade en hög inflation som påverkade Sveriges internationellt konkurrensutsatta sektor negativt. Arbetsmarknadens parter insåg att läget var allvarligt och tog på 90-talet fram den lösning som än i dag tjänar Sverige väl Industriavtalet. Den 18 mars 1997 träffar arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer inom industrin ett samarbetsavtal som kommer att kallas för Industriavtalet. Parterna vill med Industriavtalet främja den industriella utvecklingen och skapa en bättre ordning för lönebildningen i Sverige. Man vill skapa bättre förutsättningar för hög sysselsättning och reallöneutveckling. Genom att stärka svensk industris konkurrenskraft kan lönsamhet och villkoren för de anställda förbättras. Vid varje avtalsrörelse förhandlar parterna inom industrin fram en siffra märket som är ett riktmärke och norm för löneökningar och andra kostnadsökningar för arbetsgivarna. Tjänstesektorn är också konkurrensutsatt. I dag påverkas även stora delar av tjänstesektorn av konkurrens från omvärlden. Unionen har därför bjudit in Almega tjänstesektorns stora arbetsgivarorganisation till att delta i samtal om deras roll i lönenormeringen, men de har konsekvent tackat nej eftersom de tror på helt sifferlösa avtal där arbetsgivarna får Vid varje avtalsrörelse förhandlar parterna inom industrin fram en siffra märket. makten över lönerna. Detta kan Unionen inte acceptera. Vi måste ha en ansvarsfull lönebildning. Lönerna får inte sättas godtyckligt. Det som behövs på företagen är bra löneprocesser där den individuella och differentierade lönesättningen är i fokus, men med märket i grunden. Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad som krävs för att lönen ska höjas ännu mer. Unionen tar ansvar för medlemmarnas löneutveckling samtidigt som man ser till Sverges konkurrenskraft. Vårt mål är reallöneutveckling för Unionens medlemmar utan att bidra till för hög inflation som kan medföra att företagen börjar varsla om uppsägning. Därför är det viktigt att vi fortsätter att värna om, men samtidigt arbetar för att utveckla dagens system med märket i centrum. För Unionens medlemmar, för jobben och för Sveriges konkurrenskraft. Niklas Hjert, förhandlingschef 4 hetluft 2/14

5 L Ö N Lönekartläggning ett bra verktyg mot oförklarliga löneskillnader Finns det oförklarliga löneskillnader på arbetsplatsen? Har organisationen aldrig gjort en lönekartläggning? Då är det dags att kavla upp ärmarna och börja kartlägga. Från arbetsgivarhåll får Unionen ofta höra att arbetet med lönekartläggning både är krångligt och dyrt, och så kan det upplevas. Speciellt om arbetet inte bedrivs kontinuerligt och systematiskt. Sedan lagkravet på lönekartläggning ändrades 2008 har den årliga kartläggningen sjunkit från att genomföras i mer än hälften av företagen till att i dag bara genomföras på tre av tio företag. Om man följer diskrimineringslagen och endast gör en lönekartläggning vart tredje år hinner det hända mycket i löneskillnaden mellan kvinnor och män som gör samma jobb, säger Sonja Hallsten, Unionens likabehandlingsexpert. Det tar lite tid första gången, men sedan blir det enklare för varje gång. Arbetsgivare som bedriver ett aktivt arbete med lönekartläggningar är mer positiva till metoden. Både män och kvinnor kan halka efter lönemässigt, med en övervikt på kvinnor. De tenderar att halka efter i samband med att de föder barn. Anledningarna till att just kvinnor halkar efter är många. Några är ojämställt uttag av föräldraledighet. Kvinnor ses som en riskarbetskraft, det vill säga att arbetsgivaren förutsätter redan vid rekryteringen att kvinnan ska vara gravid ett antal gånger, men också ta största delen av föräldraledigheten. Av den anledningen investerar arbetsgivaren inte på samma sätt i en kvinnlig som en manlig medarbetare när det gäller till exempel befordran, kompetensutveckling och så vidare. Konsekvensen blir att löneutvecklingen också blir sämre, förklarar Sonja Hallsten. Läs mer om lönekartläggning på Unionen.se. Lönekartläggning ska göras av alla arbetsgivare vart tredje år. Finns minst 25 anställda ska det även upprättas en skriftlig handlingsplan där man redovisar vilka åtgärder man ska genomföra om osakliga löneskillnader upptäcks. Alla arbetstagare omfattas av lönekartläggningen oavsett anställningsform. Alltså även deltidsanställda, vikarier och tillfälligt anställda. Undantag kan vara enskilda personer där lönen sätts av någon annan än arbetsgivaren, till exempel av styrelsen. Arbetsgivaren har ansvar för kartläggningen, men arbetet ska göras i samarbete med facket. Under sommaren 2013 röstade en riksdagsmajoritet för att skärpa kraven så att lönekartläggning ska genomföras årligen, samt att lagkravet ska omfatta alla företag med mer än tio anställda. Christina Berglund, Träteam Hallå där... Christina Berglund jobbar med produktionsplanering på familjeföretaget Träteam och tycker att uppdraget som arbetsplatsombud är lika självklart som att andas. Redan som ung tog hon beslutet att hon vill vara med och påverka och arbeta för att alla ska ha samma grundläggande villkor. Förra året hörde hon av sig till Unionens regionkontor för att höra om hon fick göra en lönekartläggning tillsammans med sin VD. Du fick mandat att genomföra lönekartläggningen, och resultatet var lite ovanligt eftersom männen på kontoret visade sig vara lönediskriminerade? Ja, två killar hade halkat efter. Vi hittade former för omfördelning, vilket gjorde att vi kunde lyfta våra manliga arbetskamrater. Under 2014 kommer vi också ha fokus på kompetensutveckling, något som har varit eftersatt. Men jag upplever inte att det är någon större skillnad mellan könen i den frågan. Lönekartläggning görs var tredje år. Hur är det att jobba med verktyget? Vi kommer att ha en kort årlig översyn inför varje löneförhandling för att undvika att omotiverade skillnader smyger sig in. Det här var första gången som vi gjorde en kartläggning, och jag uppfattade det inte som så komplicerat. Nu har vi dessutom grunden klar, vilket underlättar kommande arbete. Du är känd för att vara duktig på värvning. Hur går du till väga? Många avsätter tid för värvning, men för mig är det självklart att informera kunder, vänner och bekanta om Unionen så fort tillfälle ges. Det är viktigt att alla vet att de kan få stöd i både små och stora frågor. hetluft 2/14 5

6 REPORTAGE är de två apotekskedjorna Medstop och Kronans Droghandel slogs samman och blev Kronans Apotek fördubblades antalet medlemmar i den nya fackklubben. Nya avtal är nu framförhandlade och nästa utmaning är att få klubben att fungera organisatoriskt. Den 2 december förra året skedde sammanslagningen av Medstop och Kronans Droghandel formellt, och då skapades den nya apotekskedjan Kronans Apotek. Det innebär att Oriola- KD, som äger den nya kedjan, därmed har 290 apotek, 1800 anställda och cirka en femtedel av marknaden. Samtidigt slogs de två företagens fackklubbar samman och blev dessutom en del av Unionen från årsskiftet. Medstops fackklubbsordförande, Gunilla Andersson, är ordförande i den nya fackklubben Kronans Apotek. På det stora hela är hon nöjd med fusionen och de villkor de har förhandlat fram för personalen. De två företagen har haft olika avtal som vi har arbetat om för att få fram det avtal som är det bästa för alla våra medlemmar. Självklart har vi haft en del olika åsikter, men vi kunde komma fram till ett avtal som båda parter är nöjda med, säger Gunilla Andersson. Den kraftigaste och mest negativa omställningen har drabbat personalen på de båda tidigare kedjornas respektive huvudkontor. Från början skulle ett femtiotal personer mista arbetet vid den omorganisation som sammanslagningen innebar, men efter förhandlingarna har ett tiotal drabbats. Det är alltid lika tråkigt när folk försvinner. Några har slutat, andra har blivit omplacerade och några har fått gå. Vi är bara glada över att det blev färre än vad vi hade befarat. läkemedel som vi måste lära oss, så att vi kan rådgiva kunderna på rätt sätt. Viktigaste frågan just nu: Att kollektivavtalet följs. Utbildning i nya apotekskedjan Kronans Apoteks framförhandlade nya avtal, bland annat samverkansavtalet och arbetstidsavtalet, samt genomgång av apoteksbranschens kollektivavtal till alla förtroendevalda. Uppgörelsen om sammanslagningen har även haft sina framgångar. Bland annat fick man igenom ett kompetenstidsavtal på 25 timmar Kronans Apotek per år för alla medarbetare i Kronans Apotek, Den finska koncernen Oriola-KD, som ägde samt ett samverkansavtal som liknar det som Kronans Droghandel, köpte 2013 upp konkurrenten Medstop och skapade därmed den de anställda på Medstop hade. Det fanns inget samverkansavtal på Kronans Droghandel, så vi är glada över att vi fick nya apotekskedjan Kronans Apotek. Den nya kedjan har 290 apotek, 1800 anställda och igenom det. Planen är att det ska införlivas i cirka en femtedel av marknaden. organisationen under våren och förhoppningsvis fungera på samtliga apotek till hösten, säger Gunilla Andersson och tillägger: Kompetenstidsavtalet är vi väldigt nöjda med eftersom de anställda behöver få tid att hålla sig à jour med vad som händer i deras yrke. Det kommer hela tiden nya produkter och Två klubbar Att fackklubben för Kronans Apotek numera tillhör Unionen ser Gunilla Andersson positivt på, även om det initialt har haft sina utmaningar. Att gå från de 300 medlemmar hon var ordförande för i Medstop till närmare 700 medlemmar i Kronans Apotek betyder mer arbete och en större klubbstyrelse. Hittills har vi känt oss väldigt välkomnade av Unionen. En stor fördel är ju att de anställda nu ska kunna vända sig direkt till sin region när de behöver hjälp i stället för att ringa huvudkontoret. Men det finns fortfarande en del som är oklart gällande rutiner och praktiska detaljer som vi måste komma överens om, säger Gunilla Andersson. Arbetet pågår med att reda ut det praktiska så att kommunikationen till medlemmarna blir lättare. Bland annat ska man lansera en ny 6 hetluft 2/14

7 TEXT: REPORTAGE XXXXXXXXX blev en Text klubbwebb. Snart väntar även utbildningsdagar tillsammans med Unionen där det bland annat ska ses till att alla klubbmedlemmar förstår vad de framförhandlade nya avtalen innebär. Det är mycket som är nytt som vi alla måste sätta oss in i. Jag hade trott att det skulle bli mer avlastning från Unionen, men de hänvisar ofta till oss. Det har gjort att vi har fått mycket mer samtal än tidigare. Så vi måste alla lära oss nya rutiner, men jag vet att det kommer att ordna sig, säger Gunilla Andersson. Linus Fremin Bild Jonny Lindh Gunilla Andersson, Kronans Apotek i Borås Riksklubb Kronans Apotek Klubbstyrelse: Ordförande: Gunilla Andersson, Kronans Apotek Borås, Vice ordförande: Ellen Isaksson, Kronans Apotek Eksjö, Sekreterare: Kristina Hallberg, Kronans Apotek Visby, Kassör: Margaretha Olsson, Kronans Apotek Torså, Jämställdhetsansvarig: Annika Hedman-Green, Kronans Apotek Kronprinsen Malmö, Huvudarbetsmiljöansvarig (HAMA): Kerstin Björkman, Kronans Apotek Varberg, Studieorganisatör: Kerstin Lindgren, Kronans Apotek Gränby, Ledamot: Verdi Sawma, Kronans Apotek Jakobsbergs C, Ledamot: Pär Sandberg, Kronans Apotek Eskilstuna Antal medlemmar: 690 stycken vid årsskiftet Senaste mötet: torsdag 6 februari hetluft 2/14 7

8 Tack för ditt förtroende! Jag representerar dig. Namn Uppdrag Namn Uppdrag Namn Uppdrag Uppdrag 8 hetluft 2/14

9 Namn Klubbens webbadress Arbetsplatsombud Du vänder dig till arbetsplatsombudet med arbetsnära frågor. Genom hen får du större insyn och chans att påverka exempelvis i lönefrågor. Din arbetsgivare kan dessutom bolla idéer och personalfrågor med arbetsplatsombudet frågor som du blir informerad om. Arbetsmiljöombud Du vänder dig till arbetsmiljöombudet med frågor som rör både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Din arbetsgivare kan dessutom bolla arbetsmiljöfrågor med hen. Din företrädare arbetar för att din arbetsmiljö ska vara så bra som möjligt. Klubb Klubben pratar med er arbetsgivare om frågor som påverkar arbetet. Det kan till exempel gälla löner, organisationsförändringar och arbetstider. hetluft 2/14 9

10 VOBBA Vabba eller vobba det är frågan Februari kallas ofta för vabruari då många barn insjuknar och trycket på föräldrar att få ihop arbetsliv med privatliv är extra högt. Den nya tekniken möjliggör för många föräldrar att ta hem jobbet när barnen är krassliga. Frihet menar många, medan andra helst skulle vilja slippa. För tredje året i rad undersöker Unionen om tjänstemännen jobbar samtidigt som de är hemma med sjukt barn. Många tjänstemän har arbetsuppgifter och tekniska lösningar som gör det möjligt att jobba när och var de vill vilket inte minst underlättar livspusslet. Men det finns även de som helst skulle vilja slippa att ta hem jobbet och som saknar någon att lämna över till. Undersökningen visar också att 80 procent av dem som vabbar ändå är tillgängliga för sin arbetsgivare i någon mån. Hos Försäkringskassan är regelverket tydligt kring vobbandet: du får inte jobba om du samtidigt får vabersättning. Det blir alltmer viktigt med en bred diskussion på arbetsplatserna om hur vi jobbar och vilka förväntningar som finns. Vobbning är ett storstadsfenomen och det är män, chefer och högutbildade som vobbar mest. Lär dig mer om pensioner och försäkringar på PTK:s rådgivningstjänst: KRÖNIKA OM DELPENSION Jag behöver öva på att bli pensionär Min moster har precis fyllt 70 år och jobbar fortfarande. Hon är inte ensam. Cirka personer i Sverige är anställda trots att de har fyllt 65 år enligt tidningen Du & jobbet som har fått sina uppgifter från SCB. De flesta äldre (65 till 74 år) har ett konstnärligt yrke eller är akademiker. Moster är forskare och arbetar tre dagar i veckan på ett stort universitetssjukhus. Hennes kunskap efterfrågas, hon är uppskattad av arbetsgivare och kollegor och hon har en bra ekonomi tack vare sitt arbete. Och även om hennes tid i arbetslivet är räknad är hon tacksam. Genom jobbet kan hon hålla sig uppdaterad om den senaste forskningen och varenda minut med kollegorna värdesätter hon högt. För fem år sedan gick hennes man hastigt bort. Det var en svår tid, men helt avgörande för hennes välbefinnande var att hon i samma veva trappade ned i arbetstid. På måndagarna simmade hon och på fredagarna hämtade hon barnbarn från förskolan. Nedtrappningen var viktig även på andra sätt: Jag behöver vänja mig vid att inte träffa mina arbetskamrater varje dag och lära mig att strunta i rutiner som sitter så djupt efter alla år. Mitt liv som pensionär kommer att vara mindre inrutat och det behöver jag öva på. Många vill trappa ned i arbetstid. När Unionen gjorde en undersökning 2013 om att jobba längre intervjuades över 500 medlemmar mellan 60 och 70 år. Många var positiva till att jobba längre framför allt om de kunde erbjudas möjligheten Paola Felicetti, Unionen att trappa ned i arbetstid. Flera pratade även om vikten av en god arbetsmiljö där deras kompetens och erfarenhet uppskattas och tas tillvara. Regeringens ambition är att vi måste jobba längre eftersom vi lever längre. I framtiden kan vi räkna med att jobba tills vi är 75 år. Men vägen dit är lång och det krävs en hel del förändringar i arbetslivet för att fler ska tycka att det är mer attraktivt att jobba kvar än att sluta. Min moster vill jobba ett tag till säger hon. Hon behöver öva länge på att bli pensionär på heltid. Paola Felicetti, projektledare på Unionen FAKTA DELTIDSPENSION Deltidspension är en lösning som möjliggör för tjänstemän att trappa ned i arbetstid vid 60 eller 62 år, fram till dagen man går i pension. Det är en pensionslösning där arbetsgivaren gör en kompletterande avsättning till det befintliga tjänstepensionssystemet. Avsättningen är för närvarande 0,5 procent av månadslönen med ambitionen att bygga på och utöka avsättningen under framtida avtalsrörelser. I dag omfattas ungefär hälften av Unionens yrkesverksamma medlemmar av förmånen, men målet är att alla ska göra det. 10 hetluft 2/14

11 KOMPETENSUTVECKLING Bättre förändringsoch utvecklingsarbete i regionstyrelser Det här är en kurs som ger dig verktyg att skapa bra möten mellan människor. Genom bra möten och goda relationer kan vi tillsammans erbjuda det bästa fackliga stödet till medlemmarna i Unionen. Kursen är en vidareutveckling av den tidigare RS-kursen i Kommunikologi. Den hålls av certifierade Unionenkommunikologer. NYHET Unionen fortsätter att hämta sin förändringskompetens från metadisciplinen Kommunikologi. Klubbwebb: Så gör ni klubben mer tillgänglig Nu i årsmötestider är det perfekt att tänka nytt och fundera över hur ni bäst når ut till medlemmar och andra intressenter. Genom att starta en klubbwebb skapar ni ett skyltfönster där folk kan ta del av allt från nyheter och protokoll till viktiga datum och kontaktuppgifter. Nils-Åke Mårheden Det ska vara enkelt för medlemmarna att hitta information om klubben. Därför jobbar vi både med klubbwebben och Facebook som komplement till övriga kanaler, säger Nils-Åke Mårheden, ordförande i klubben på CSC Tjänstemannaförening på CSC Sverige AB. På deras klubbwebb hittar man bland annat klubbnyheter, vilka som sitter i styrelsen, kontaktuppgifter, information om hur man blir medlem, vad klubben gör och en kalender med allt från medlemsmöten till MBL-förhandlingar. Dessutom jobbar de mycket med bilder och filmer för att göra innehållet mer personligt och illustrativt. Vi tar alla tillfällen att fotografera, exempelvis under Unionenveckan, vid avtackningar och på årsmöten. Vi är också glada över den enkla funktionen att klippa in filmer och använder oss av Unionens material på Youtube ( reds. anm.). Lättarbetat verktyg och bra hjälp I höstas introducerade Unionen en ny plattform för klubbwebbarna byggd i Microsoft Sharepoint, och Nils-Åke upplever att det nya verktyget är bra. Jag hade aldrig jobbat i Sharepoint tidigare och först kändes det lite ovant. Men nu tycker jag att det fungerar väldigt bra. Unionen är dessutom suveräna på att hjälpa oss. Berit Willman, utvecklare på Unionen, berättar att den nya plattformen har två nivåer utöver den publika. Tanken är att webben ska vara öppen för alla eftersom enkelhet lockar till besök och bra information lockar till medlemskap. Men det finns även möjlighet till medlemsinloggning och en egen arbetsyta för styrelsen, säger Berit. skapa en klubbwebb genom att gå in på klubbwebb.unionen.se. Där kan ni också inspireras av andra klubbwebbar genom att skriva symbolen stjärna (alltså *) i sökfältet och trycka enter. Målgrupp Nyvalda ledamöter i regionstyrelser och de som ännu inte har gått steg 1 eller steg 2. Det går bra att gå steg 2 även om man har gått steg 1 tidigare. Skillnaden är bland annat ett tydligare fokus på förändringskompetens utifrån den egna rollen och uppdraget. Ur kursens huvudinnehåll Att tillsammans med min regionstyrelse arbeta med förändrings- och utvecklingsarbete Att möta och att leda Planering för framgångsrika möten Intresserad? Steg 1: juni Steg 2: 8-10 september Kursen sker på Bergendals kursgård och du anmäler dig på unionen.se/fortroendevald. Jag har lärt mig massor som jag kan använda både i jobbet, i det fackliga och privat. Regionstyrelseledamot Det här är Kommunikologi Kommunikologi är läran om struktur och dynamik inom kommunikation och förändring. Kommunikologi är en sammanställning av forskning inom ett antal vetenskaper som har med kommunikation och förändring att göra som exempelvis pedagogik, ledarskap, terapi och försäljning. Man kan säga att det är en sammanställning av de gemensamma nyckelfaktorer som finns för allt utvecklings- och förändringsarbete. hetluft 2/14 11

12 REPORTAGE Anette Hellgrens tips: Lär dig att gå in på skattekontot för att se att moms, skatter och arbetsgivaravgifter är betalda. Om en kris skulle vara på gång ta kontakt med Unionen i god tid för att få hjälp. Gå kurser för att lära dig dina skyldigheter och rättigheter. Advokatens tips: Se till att alltid få all nödvändig information. Ifrågasätt och tänk själv. Det är inte säkert att andra vet mer än du. Om du är osäker på om information är känslig eller börspåverkande, kolla med styrelseordföranden. Styrelseförsäkring är ett måste. Se till att den är anpassad till svenska förhållanden. Ta hjälp av Unionen. Om du sitter i ett dotterbolag var extra noga med arbetsbeskrivningar och rapporteringssystem. Moderbolaget har ingen rätt att plocka pengar ur dotterbolaget om ekonomin sviktar. Fransmännen var imponerade av den svenska modellen. Amerikanerna ansåg att den var lite konstig, och cool. Martin Linder, förbundsstyrelsen Bolagsstyrelsen och ansvar Styrelsen är företagets ledningsorgan. Om bolaget har över 25 anställda har fackföreningen rätt till två arbetstagarledamöter och två suppleanter i styrelsen. Arbetstagarledamoten är att jämställa med övriga ledamöter i lagens mening, och har alltså exakt samma ansvar som övriga i styrelsen. Dessutom har man dubbel lojalitetsplikt eftersom man både är anställd och ledamot. Nyligen bjöd Unionen in till seminariet Att vara facklig representant i bolag i blåsväder. Bland annat gav advokaten Jan Rynning viktiga tips, och Anette Hellgren berättade om den turbulenta tiden som arbetstagarledamot när konkursen hotade Saab Automobile AB. verige är unikt med sin lag om rätt till fackliga representanter i bolagsstyrelsen något som imponerar utomlands. Martin Linder, 2:e vice ordförande i Unionen, har tidigare varit arbetstagarledamot i AB Volvo och hade då bland annat kontakter i USA och Frankrike. Fransmännen var imponerade av den svenska modellen. Amerikanerna ansåg att den var lite konstig, och cool att anställda faktiskt kan närvara i beslutsprocessen och ville gärna ta över den till USA. Fackligt inflytande på arbetsplatsen är otroligt angeläget, och just arbetstagarledamöter är något vi behöver värna om, säger Martin Linder. Tänk långsiktigt När du tar ett uppdrag som arbetstagarrepresentant i en bolagsstyrelse är det viktigt att du tar reda på vilka rättigheter och skyldigheter du har, hur ditt personliga ansvar ser ut och vad man behöver göra i en situation då företaget står inför finansiella problem. Anette Hellgren har arbetat på Saab Automobile AB och vet hur det är när det stormar kring ett företag. År 2007 valdes hon bland annat in i bolagsstyrelsen som arbetstagarledamot. Att sitta i styrelsen var både ett spännande och roligt uppdrag eftersom man verkligen kan göra skillnad. Dessutom kändes det meningsfullt att kämpa för kollegorna och företaget när situationen blev kämpig i början av 2011, säger Anette Hellgren. Den våren kom att bli en berg- och dalbana utan dess like för Anette Hellgren och hennes kollega Håkan Skött, arbetstagarledamot för IF Metall. Bolaget behövde en ny ägare och led dessutom av stor kapitalbrist. Det som såg ut Martin Wästfelt, Anette Hellgren och Jan Rynning Arbetstagarle att vara lösningen den ena dagen visade sig vara omöjligt att genomföra nästa dag eftersom förutsättningarna hela tiden förändrades. Nästa vecka är vi färdiga, då kommer pengarna. Så sa vi hela tiden, berättar Anette Hellgren. Kontrollera styrelseförsäkringen Till slut vände sig Anette Hellgren till Unionen och fick då hjälp av advokaten Jan Rynning. Hans roll blev att skydda arbetstagarledamöterna att vara en rättslig bodyguard samt agera rådgivare. Bland annat kikade de på företagets styrelseförsäkring för att vara säker på att den verkligen täckte hennes behov. Han gav också de båda ledamöterna rådet att begära en kontrollbalansräkning för att sedan avgå. Men att ta ett beslut om att lämna styrelsen var inte lätt. I den situation som företaget befann sig i kan man inte göra något som arbetstagarledamot. I stället är det moderbolaget i egenskap av 12 hetluft 2/14

13 UPPSNAPPAT Jag var dum nog att berätta för chefen att jag var gravid. Då tvingades jag att skriva på att jag inte skulle vara föräldraledig i mer än tre månader. Om jag vägrade skulle jag få sparken och de skulle ge mig dåliga betyg, berättar den nu höggravida kvinnan.... här kände jag att jag ville bryta in och berätta om föräldraledighetslagen, skriver Philippe Fernström, kommunikatör på Unionen, på Unionenopinion.se. Där kan du läsa fortsättningen på berättelsen från verkligheten. damot i bolagsstyrelse en viktig roll! ägare som ska agera. Men jag förstår varför det var svårt för Anette Hellgren och Håkan Skött att avgå. Det var uppenbart att de kände en stark lojalitet både för företaget och kollegorna, säger Jan Rynning. Ja, dessutom trodde vi hela tiden att det skulle lösa sig. Det fanns många som var intresserade av att köpa bolaget, och vi hade fastigheter som skulle kunna säljas för att få loss kapital. Men till slut insåg vi att det som såg ut som den perfekta lösningen den ena dagen hela tiden skulle visa sig ogenomförbart nästa dag, säger Anette Hellgren. Var noga med kontrollbalansräkningen Den 21 juni tog de till slut beslutet att avgå. Vänligen men bestämt gav de beskedet till Viktor Muller som då var styrelseordförande och VD för Saab Automobile AB. Dessutom krävde de skriftligen en kontrollbalansräkning för att undgå personligt betalningsansvar vid en eventuell konkurs. Jan Rynning förklarar: Man undgår inte det personliga ansvaret bara för att man lämnar styrelsen i ett bolag i kris. Därför måste man vara oerhört noga med att en kontrollbalansräkning upprättas. Det är dessutom viktigt att göra en skriftlig begäran i det fall bolaget ändå inte tar fram dokumentet, säger Jan Rynning. Utvecklande och berikande När Anette Hellgren tänker tillbaka på den här omvälvande tiden i sitt liv så inser hon hur mycket hon har lärt sig, både om företagsvärlden, sig själv och hur andra fungerar. Hon vill också uppmana andra att ta uppdrag som arbetstagarledamot eftersom det är oerhört viktigt med fackligt inflytande på arbetsplatsen. Det är enormt berikande och utvecklande att agera representant i en bolagsstyrelse. Känner du minsta tveksamhet i någon situation kan du kontakta ditt fackförbund för att få råd. Dessutom finns det utbildningar som rustar dig för den viktiga uppgiften, säger Anette Hellgren. Upptäck branschbilagorna! Unionens branscharbete fortsätter under 2014 med lansering av fler branscher. Redan nu får medlemmar som arbetar inom Industri & Teknik, Konsult & Finans, Media & Kommunikation, IT & Telekom samt Farmaci & Hälsa regelbundet branschbilagan Inblick tillsamman med Kollega. Branschbilagorna ska ge medlemmarna fördjupad information om vad som händer inom deras arbetsområde tillsammans med bra erbjudanden från samarbetspartners till Unionen. Innan sommaren utökas utgivningen med Service & Tjänster samt Handel, och under hösten tillkommer ytterligare fyra branscher. Målet med branscharbetet är att medlemmar i högre grad ska känna att Unionen vänder sig till mig. Om du har tips på något som du tycker att Inblick ska ta upp, e-posta till inblick@unionen.se. hetluft 2/14 13

14 VÄ RV NIN G 3 frågor till Michael Bjerregaard-Jensen, ordförande i butikschefsklubben på Kappahl vars tips till Unionens säljsektion gav flest nya medlemmar (10 stycken) i tipstävlingen i november. Hur ser utmaningarna ut för värvningen? Målet är givetvis 100 procent medlemmar! Varför vann ni? Vi är tillgängliga för våra kollegor. Har ni några tips till andra förtroendevalda? Var inte rädda för att synas. Var aktiva. Totalt kom det in över 600 tips till Unionens säljsektion i november som supervärvare sedan ringde på. Här är topp 3 i tipstävlingen: 1. Kappahl 2. Fagerhults Belysning 3. ABB Service Ny kompiskampanj mars-maj 2014 Värva en ny medlem, få en matkupong vardera Under 2013 hade Unionen flera kompiskampanjer där medlemmar som värvade fler medlemmar belönades med riks- eller matkuponger till både sig själv och den nya medlemmen. Erbjudandena har bidragit till att antalet unionare fortsätter att öka. Därför sätter vi nu ett nytt erbjudande i sjön: Alla medlemmar som värvar en kompis, kollega, släkting eller granne som ny yrkesverksam medlem eller egenföretagare under perioden 1 mars 31 maj 2014 belönar vi med en värdekupong vardera på 90 kronor som gäller i alla större matbutiker: Ica, Coop, Citygross, Hemköp och Willys. Något som räcker till en lyxig lunch i form av en färdig rätt eller ingredienser till en matlåda. Tipsa kompisar via mejl Till att börja med smyger kampanjen igång med särskilda kampanjmejl till alla medlemmar där de på en särskild kampanjsida kan fylla i mejladresser till kompisar och kollegor. Dessa får mejl med länk till särskilt ansökningsformulär som gör att kampanjsystemet Vem vinner värvningstävlingen? Fram till den 28 februari pågår en värvningstävling för alla Unionens klubbar med ekonomiska bidrag till klubbkassan i potten. När detta skrivs har över 100 klubbar anmält sig till tävlingen och 23 av dem har värvat 5 nya medlemmar eller fler och är därmed kvalificerade för ett klubbidrag på kronor. Tävlingen avgörs i tre klasser beroende på arbetsplatsens storlek. I klassen för stora arbetsplatser innehade Volvo PV, Ikea/Ikano och Transcom pallplatserna i mitten av februari håller koll på värvare och värvad och skickar ut matkuponger automatiskt. Nöjda medlemmar grunden Unionens medlemsundersökningar visar att väldigt många befintliga medlemmar är nöjda med sitt medlemskap och kan tänka sig att rekommendera det till sina bekanta. Det är detta vi har tagit fasta på när vi har valt att uppmuntra alla befintliga medlemmar att tipsa sina kompisar och kollegor och lockar med en liten belöning för detta. Även om ett sådant erbjudande innebär en del kostnader för förbundet är detta ett mycket kostnadseffektivt sätt att bli fler medlemmar jämfört med till exempel regelrätta reklamkampanjer. Läs mer om kampanjen på : :-:estöd i d u t öd UnieonnsenSs Studiest Union l ateria och m Unionens kstud gifter bildning.d t er, av uiestö c n för bödig med e ifter och material ningg för r, avg ättnin ecklaböcker ersätt ers i v i in) t utbildning. erm ) en u d kr/t me in s 175 (3 en ecklar dig rm peens m t utv omkr/dutekompet (3 175 om du ko (3 175 kr/termin) i ersättning för böcker, avgifter och material om du kompetensutvecklar dig med en utbildning. Beställ överex från Unionenveckan Årets första Unionenvecka är över och det finns en del kampanjmaterial kvar att beställa för den som vill fortsätta att synas och prata medlemskap på arbetsplatsen: kampanjpåsar, inkomstförsäkringssnurror, studiestödscheckar och mycket annat. Detta och alla an- dra ordinarie Unionenmaterial beställs från webshop.unionen.se. Beställ alla trycksaker på: webshop.unionen.se hetluft 2/14

15 1 1 PÅ TRENDSPANING Förtroendevalda på trendspaning Industri- & Teknikbranschen Hur ser framtiden ut för företag och fack i industri- och teknikbranschen? Vad är de stora möjligheterna och hoten och vilka förändringar i omvärlden kommer att påverka arbetslivet och arbetsplatserna inom branschen de närmaste åren? Det var några av frågeställningarna som 20 förtroendevalda ställdes inför då de i slutet av november träffades för att trendspana. Pernilla Karlsson, Vedum Kom på så många omvärldsförändringar som möjligt som kommer att påverka industrin under de närmaste fem åren. Den uppmaningen fick deltagarna på den trendspaning som Unionen ordnade i slutet av november förra året. I den metod som används för trendspaningarna har man bara fem minuter på sig för att komma på så många trender som möjligt. Jag tror att vi fångade upp det mest primära på den tiden, säger Pernilla Karlsson, projektkoordinator för byggprojekt på Vedum Kök & Bad AB och styrelseledamot i den lokala Unionenklubben. Den snäva tidsbegränsningen bidrar ofta till att deltagarna släpper prestationskraven och tänker mer intuitivt, säger Emma Tjärnback, utredare på Unionen, som höll i trendspaningen tillsammans med kollegan Stefan Revestam, ansvarig för branschbevakning. Definitionen av en trend bestämdes till en förändring som redan i dagsläget är möjlig att observera och som förväntas bestå i åtminstone fem till sju år. Därefter klassificerades trenderna utifrån hur betydelsefulla och säkra de bedömdes och en lista över de förväntade konsekvenserna gjordes. Slutligen fick grupperna tänka igenom hur trenderna och de förväntade konsekvenserna ska hanteras. Huvudsyftet med trendspaningarna är att uppmärksamma och försöka förutse förändringar, vilket gör att Unionen i ett tidigt skede kan ge relevanta förslag på hur den politik som påverkar branschen bör förändras. Det ger också underlag för att utveckla kollektivavtalen och anpassa innehållet i medlemskapet, säger Emma Tjärnback. Pernilla Karlsson var nöjd med dagen och kan tänka sig att använda modellen för trendspaning på företaget. Det var svårt men gav nya perspektiv som jag tar med mig. När vi pratar trender på Vedum ligger ofta fokus på ekonomin, vilka försäljnings- och omsättningsmål vi har och vad det får för konsekvenser för företaget. Vi pratar sällan om trender som påverkar arbetssättet eller tekniken. Till exempel har ökade miljökrav bidragit till att vi i dag både har Svanenmärkta produkter och är miljöcertifierade, säger Pernilla Karlsson. Just ökade miljökrav och energikostnader såg flera grupper som en betydelsefull och säker trend som påverkar industrin även i fortsättningen. Andra trender som lyftes fram var ökad globalisering och internationalisering med ökat utlandsägande, fler utländska chefer, beslut som tas längre bort och en övergång till engelska som språk samt utflyttning av produktion, konstruktion och tjänster. Ytterligare en trend är att kraven på flexibilitet ökar när det gäller arbetstider vid produktionstoppar och svackor. Resultatet från dagen kommer att sammanställas i en rapport. IT-strul kostar miljoner för företagen Företagen skulle kunna spara miljoner kronor om IT-systemen på arbetsplatserna fungerade bättre och om de anställda fick mer att säga till om när nya system köps in. Det visar en ny undersökning som presenteras i Tjänstemännens IT-miljö 2013 ingen ljusning i sikte som du kan beställa på Xxxxxxxxxx personal som handelsvara? Xxxxxxxxxx Tjänstemännens IT-miljö 2013 Xxxxxxxxxx personal som handelsvara? ingen ljusning i sikte personal som handelsvara? Xxxxxxxxxx personal som handelsvara? Xxxxxxxxxx personal som handelsvara? Unionens förslag till en bättre Arbetsförmedling Arbetsförmedlingens arbete är under ständig granskning och nu även av Unionen som ger förslag på förbättringar i myndighetens verksamhet. Unionen vill bland annat att varje arbetssökande ska få ett professionellt och individanpassat bemötande och att arbetsförmedlarna får större frihet och inte hindras av stelbenta system. Du hittar rapporten Unionen om Arbetsförmedlingen på unionen.se. Trendspaning inom transport & logistik Unionen om Arbetsförmedlingen Fler rapporter om trender kan du beställa på unionen.se under Blanketter och dokument Fem trender på arbetsplatsen, Trendspaning - inom handel och Trendspaning - inom transport och logistik. hetluft 2/14 15

16 Känner du en förtroendevald utöver det vanliga? Nominera din kollega till Unionens utmärkelser 2014! ÅRETS STORDÅD Tilldelas en person som utfört en enskild bedrift som andas civilkurage. I Unionens tjänst har personen visat mod och kompetens och har dessutom agerat som ett föredöme för andra förtroendevalda. Han eller hon påminner och stärker oss alla i vår tro på grundläggande fackliga värderingar. Unionenklubben gör att vi kan påverka vår arbetsplats på ett positivt sätt. Eva Sonesson, ordförande, Riksklubben Unionen på Isfab ÅRETS VÄRVARE Tilldelas en person som visat upp extraordinära värvningsresultat. Genom ett hängivet och hårt arbete har personen förmedlat nyttan och värdet av att vara medlem i Unionen och hjälpt oss att växa oss starkare. ÅRETS RAKET Tilldelas en ung förtroendevald som i sitt uppdrag både utmanat och tagit ansvar. Personen har visat mod och engagemang i sitt arbete och varit ett föredöme för andra nykomlingar på förtroendeposten. HUR RÖSTAR JAG? Gå in på unionen.se/fortroendevald och nominera din favorit idag. Där kan du även läsa mer om vad de olika kategorierna innebär. Sista nomineringsdag är den 31 mars. När du nominerar ger du inte bara din lokala förtroendevalda den uppmärksamhet han eller hon förtjänar, du har också chansen att vinna 2 biobiljetter. Ring Unionen Vi svarar på dina frågor mån-fre