Tom ser synproblemmitten

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG Tom ser synproblemmitten maj 2013 Ämmateamet redo rycka ut akut till sjuka Sidan 4 Bemanningsteamet ger ökad kvalitet Sidan 14 Alla bistånd ska jämställdhetssäkras Sista sidan

2 KRÖNIKAN av Carina Funeskog, HR-strategiska avdelningen Kunskap nyckeln till bra jobb Så var det då äntligen vår. Träden är gröna, det blommar i rabatterna och förväntningen ligger i luften. Eurovision pågår för fullt. När du läser detta vet du vem som vann, nu i skrivandets stund ligger allt framför oss. Detaljerna kring vår nya organisation börjar bli klara. LSS-verksamheten går över till Sociala resursförvaltningen. Organisationen i våra nya stadsområden och tillsättningen av chefer är klara. De medarbetare som får nya placeringar vet vart de ska, vilka kollegor de får och vem som blir deras nya chef. Det är lättare att sätta sig in i vad förändringen innebär när man vet förutsättningarna. I artikeln kring organisationsförändringen säger Alf Merlöv att en kritik som tidigare funnits kring politiken har varit att man inte haft tillräcklig kunskap inom vård och omsorg. Det finns det förutsättningar för att ändra på nu. Kunskap är en nyckel till att kunna göra ett bra jobb. Det är spännande att läsa om Ann-Sofie Andersson som gått LPA. Hon säger att hon utvecklats och tänker lite annorlunda nu, framförallt har hon reflekterat över sitt förhållningssätt. Med kunskapen har hon fått nya verktyg i sitt arbete. Kunskap är också nyckeln i att förhindra smittspridning. Att verkligen se hur rena händerna är efter att man tvättat lämnar avtryck är fascinerande. Alla minns väl när man som liten började gå hos tandhygienisten och fick äta röda piller, för att se hur väl man hade borstat tänderna. Jag minns och tänker ofta på det än idag när jag står där framför spegeln. Kunskap kan man också skaffa sig genom att gå på nordens största seniormässa, Senior i centrum som går av stapeln i Malmö sista veckan i maj. I personalavin i maj finns det en rabattkupong för dig som vill besöka mässan. I höst är det dags för vård- och omsorgsdagarna (MMM), där möter du kollegor och få ta del av goda exemplen runt omkring i Malmö. Jag önskar dig en varm och skön sommar!. Carina Funeskog, HR-strategiska avdelningen P.S. Har du något som du tycker att vi ska skriva om så tveka inte att höra av dig till mig eller Lisa Janzon. 2 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Carina Funeskog. Produktion: Maria Sehlin, Redaktionen.nu och Lisa Janzon, Malmö stad. Skribenter: Ulrika Hotopp, Jörgen Olsson, Mia Ising och Maria Sehlin. Grafisk form: Benny Mårtensson, Fotograf: Peter Kroon, Tryckeri: Holmbergs Beställ fler exemplar av tidningen på Mobilt team ger akut vård i hemmet sidan 4 Nu skapas en tydligare organisation sidan 6 ansvar ger arbetsglädje sidan 14 Ny modell ger bättre bistånd sidan 8 rena händer kan rädda liv sidan 10 hemtjänsten ger fem garantier sidan 16 tydligare process ger bättre service sidan 18 jag vill sprida kunskap sidan 21

3 Fler utbildas till undersköterskor I höst sätter en ny omgång av Lärande på arbetsplatsen (LPA) igång. Ann-Sofie Andersson går redan utbildningen och rekommenderar den varmt. Det är en otrolig chans att få utbilda sig på jobbet. Att få utvecklas höjer ens självkänsla, säger hon. I höst börjar den sjunde LPA-utbildningen som kort och gott kallas LPA 7. Då ska 35 medarbetare inom vård och omsorg i Malmö stad utbildas och få undersköterskekompetens. Upplägget är detsamma som tidigare år. Vi börjar med ett internat i september där elever, lärare, chefer och handledare möts, berättar processledare Gunilla Mandin. Under ett år varvar sedan eleverna utbildning 1,5 dag i veckan med arbete övrig tid. Dels är det en dag i skolan varje vecka, en halv dag är för egenstudier och så har man en handledare på arbetsplatsen. Det är inte ovanligt att eleverna konstaterar att de redan har mycket erfarenhet eftersom de arbetat i yrket i flera år, men här får de kunskapen synliggjord, säger Gunilla Mandin. Hon säger att utbildningen är ganska tuff och komprimerad. Det krävs att eleven är engagerad eftersom de arbetar samtidigt, men det brukar gå bra och de allra flesta klarar utbildningen, säger Gunilla Mandin. För Ann-Sofie Andersson, som jobbar på ett boende inom LSS i Rosengård, var det aldrig någon tvekan att tacka ja till utbildningen. När min chef frågade om jag ville gå blev jag jätteglad, det är en fantastisk chans att få undersköterskeutbildning på arbetstid, säger Ann-Sofie Andersson. Hon har en helt annan utbildning i bagaget, är översättare, men tyckte det yrket var för ensamt och började som timvikarie i vården, blev kvar och trivs utmärkt. I höstas började hon sin LPA-utbilding och blir klar i höst. På schemat står bland annat medicin, vård och omsorgsarbete, psykologi och etik. Visst är det jättemycket studier i perioder men det fungerar bra och jag får värdefull kunskap, särskilt på skoldagarna. Jag utvecklas och tänker lite annorlunda nu, säger hon. Framförallt har hon reflekterat över sitt förhållningssätt. _ Jag har nog varit lite väl omhändertagande innan, nu försöker jag mer vara ett redskap som gör att de kan klara sig så mycket som möjligt själv, säger Ann-Sofie Andersson. Just att varva studier och arbete är bra eftersom man kan testa sina nya kunskaper direkt tycker hon. Dessutom uppskattar hon att varje onsdag träffa sin studiegrupp med medarbetare från olika verksamheter i Malmö stad. Det är jättebra att möta andra engagerade medarbetare. Även om vi jobbar på olika ställen så har vi alla att göra med människor och det blir intressanta samtal där vi lyfter olika exempel, säger hon. När eleverna är klara har de tagit 1500 gymnasiepoäng, är undersköterskor och får högre lön. Ann-Sofie Andersson tycker att LPAutbildningen ger nya intressanta perspektiv. Det känns jättebra att få undersköterskekompetens, det öppnar för nya möjligheter, dessutom får jag lite högre lön, säger Ann-Sofie Andersson. Hittills har Malmö stad utbildat 173 personer via LPA men Gunilla Mandin säger att man har ett stycke kvar tills alla anställda har minst undersköterskekompetens, vilket är målet. I vår har även 15 erfarna undersköterskor utbildats till pedagogiska handledare på Malmö Högskola för att handleda LPA-eleverna. 3

4 Mobilt team ger akut vård i hemmet Ämma är ett mobilt akutteam som är igång på försök. Här samarbetar Malmö stad och Region Skåne om att ta hand om äldre sjuka i hemmet för att slippa onödiga inläggningar. 4 Ämma är ett team bestående av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och biståndshandläggare som snabbt kan skaffa sig en helhetsbild, göra undersökningar och ge vård och stöd i hemmet. Målet är att bespara äldre, sköra människor onödiga akutinläggningar och transporter, säger Adifete Jahiri, sjuksköterska och en av tre Malmö stad-medarbetare i det fem personer starka Ämmateamet. Ämma Äldre i Malmö mobilt akutteam är ett försöks- och pilotprojekt som med pengar från den statliga Äldresatsningen drivs gemensamt av Malmö stad och Region Skåne under fem månader. Med i projektet initialt är tre stadsdelar Fosie, Rosengård och Västra Innerstaden. Målgruppen är äldre som har omsorg i form av till exempel hemsjukvård eller hemtjänst. Bakom beslutet att dra igång försöket finns bland annat en undersökning som omfattar 300 akutinlagda äldre. 17 procent av inläggningarna hade kunnat undvikas om patienten istället hade fått vård i hemmet, säger Pia Nilsson, utvecklingssekreterare inom vård och omsorg på stadskontoret. Ämmateamet består av fem personer. Region Skåne bemannar med en läkare och en sjuksköterska, växelvis från primärvården och slutenvården. Malmö stad har en fast Ämmapersonal på tre personer förutom sjuksköterskan Adifete Jahiri är det arbetsterapeut Inga-Lill Helge och Anna Janmarker, biståndshandläggare. Transporter till och från akuten, väntetid och i vissa fall bristande uppföljning skapar lidande för många gamla människor och ofta helt i onödan när det visar sig att det inte behövdes akutvård på avdelning. En hel del vård och omsorg ges bättre i hemmiljö, säger Adifete Jahiri. Ser helheten Spaning träffar henne och kollegan Inga-Lill Helge i det särskilda Ämmarummet på akuten på SUS. Där samlas teamet efter varje pass för avrapportering och uppföljning. Tack vare den breda kompetensen i teamet blir uppföljningen mer effektiv och heltäckande än den annars blivit.

5 Inga-Lill Helge, Adifete Jahiri och Anna Janmarker är Malmös trio i Ämmateamet. Ämmateamet gör akuta hembesök i tre stadsdelar och den breda kompetensen gör att man snabbt kan få en helhetsbild. Ingen behöver vänta längre än två timmar på att vi ska komma. Vi ser ju på patientens situation med olika ögon. Jag kikar runt i hemmet och identifierar fallrisker som lösa sladdar eller tjocka småmattor. Jag kan också se behov av hjälpmedel som badbräda eller toaförhöjning, säger arbetsterapeut Inga-Lill Helge. Biståndshandläggaren Anna Janmarker kan sätta in snabba insatser, till exempel tillsyn under dagen från hemtjänsten och rapporterar dessutom vidare till områdesansvarig biståndshandläggare. Adifete Jahiri och hennes kollega samt läkaren från Region Skåne kan göra flera olika undersökningar och vårdinsatser. Enklare prov tas på plats hemma. Till patienter på vårdboenden eller med korttidsplats har vi gett blodtransfusioner och gett dropp, säger Adifete som arbetade i hemsjukvården även innan hon kom med i Ämmateamet. För henne är vård i hemmiljö inget nytt. Att ge vård hemma är ofta enklare och bättre ur många aspekter. Gamla, svaga människor är mycket infektionskänsliga, så den risken blir mycket mindre. Och för personer med demenssjukdom är det mer skonsamt att få vara hemma. Snabb uppföljning Utöver akutkapaciteten är den snabba och breda uppföljningen, som alltså omfattar såväl vårdbehov som behov av hjälpmedel och bistånd, en mycket viktig del av projektet. Alla inkommande ärenden koordineras av en sjuksköterska i Malmö stad eller Region Skåne, som gör en bedömning. Ingen behöver vänta längre än två timmar på att vi ska komma, och alla våra besök följs upp inom 48 timmar, säger Adifete Jahiri. Teamet hinner med en handfull besök per dag. De första veckorna åkte de alla fem på alla uppdrag, för att bilda sig en uppfattning och jobba sig samman. Nu händer det att de delar upp sig för att hinna med mer. Ibland räcker det inte med den vård Ämmateamet kan ge i hemmet, utan en inläggning för vidare utredning blir nödvändig. Men då kan Ämmateamet göra en planerad inläggning. Vi har tillgång till egna platser, vilket är en stor fördel både ur patientens perspektiv och med tanke på vårdresurserna, säger Pia Nilsson. Tillsammans med två medicinskt ansvariga sjuksköterskor och en enhetschef från de tre medverkande stadsdelarna ingår hon i det team som sköter logistiken bakom akutverksamheten. Vi gör utvärderingar längs vägen och hittills är allt positivt. Efter fyra veckors försöksverksamhet hade Ämma 50 registrerade patienter av vilka 32 sluppit bli akut inlagda och i stället fått rätt vård hemma i sin lugna, trygga och välbekanta miljö. Projektet startade i mars. Efter ett sommaruppehåll återupptas det i september och pågår oktober ut. Därefter väntar utvärdering. fakta ÄMMA, Äldre i Malmö mobilt akutteam, består förutom den ambulerande personalen av ett stödteam, som utgörs av Pia Nilsson på stadskontoret samt Pia Hesselroth Tegel, enhetschef i Västra Innerstaden samt Margareta Strand och Annelie Granquist som är medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Rosengård respektive Fosie. 5

6 Nu skapas en tydligare organisation Nära 2000 medarbetare inom LSS i Malmö stad flyttas till Sociala Resursförvaltningen den 1 juli. Däremot blir de 19 biståndshandläggarna inom LSS kvar i stadsområdena. Det har beslutats av kommunstyrelsen och blir verklighet under förutsätttning att kommunfullmäktige ger klartecken 30 maj. 6 Från halvårsskiftet får Malmö stad en ny organisation som berör drygt kommunanställda. De tio stadsdelarna blir då fem stadsområden medan förskola och grundskola får egna förvaltningar. Kvar i stadsområdena blir vård och omsorg, individ och familj samt lokal kultur och fritid. Ända in i maj var det oklart hur LSS-verksamheten skulle organiseras men efter att ha utrett fyra olika förslag har man nu kommit fram till en delning. All verksamhet, som boenden och personliga assistenter, går över till Sociala Resursförvaltningen medan myndighetsutövningen, med biståndshandläggare, blir kvar ute i stadsområdena. Att flytta själva verksamheten till Sociala Resurs förvaltningen var en politisk vilja och det är naturligt att lägga verksamheten där med tanke på att de redan ansvarar för Daglig verksamhet, säger Alf Merlöv. Alf Merlöv som varit organisationskoordinator och haft ansvaret för att få ihop den nya organisationen. Nya chefer Han säger att en uppdelning av LSS-organisationen är bästa lösningen. Det blir enkelt för medborgaren att gå till sitt områdeskontor och ansöka om stöd, eftersom också övrig biståndsverksamhet ligger där, förklarar Alf Merlöv. Han ser en styrka i att biståndsbedömarna sitter nära Malmöborna och på fem ställen istället för tio som idag. Det ger goda möjligheter att göra likvärdiga bedömningar över hela staden. Jag hoppas att Malmöbon kommer att märka förändringen genom att det ger bättre kvalitet, säger han. För de cirka 2000 medarbetarna ute i LSS-verksamheterna lär skillnaden inte bli så stor eftersom alla kommer att arbeta kvar på sin arbetsplats. De kommer dock att få ny förvaltningsledning med ny avdelningschef, HR-avdelning och ekonomiavdelning. Fler tvärprocesser Ett övergripande mål med den nya organisationen är att all verksamhet ska bli mer jämlik över staden. Och förhoppningarna är stora på att det ska lyckas, inte minst eftersom det är de nya stadsområdesdirektörerna som dragit upp riktlinjerna för nya organisationen och redan inlett ett tätt samarbete. Det kommer att bli mer samarbete, tvärprocesserna kommer att få riktigt liv och det är nog det som kommer att märkas mest, säger Alf Merlöv. Med bara fem stadsområden blir det lättare att ha samma organisation och samma direktiv över hela staden. Inom vård och omsorg kommer man att dela upp ledarskapet genom att tillsätta en myndighetschef och en verksamhetschef för vård och omsorg i varje stadsområde. De hamnar på samma nivå. Det är för att öka kompetensen. Vi tror att i stora organisationer är det bättre ju tydligare vi kan göra våra uppdrag, då blir det klarare vem som har ansvaret. Genom att ha fem verksamhetschefer och fem myndighetschefer i Malmö så kan de sinsemellan utveckla Malmöperspektivet, säger Alf Merlöv. Blir experter En annan fördel som lyfts fram är att politikerna i de olika nämnderna kommer att bli experter inom sina områden. För stadsområdespolitikerna blir det fokus på vård och omsorg, individ och familj samt lokal kultur och fritid, där det förstnämnda är den

7 De ska leda Malmös nya stadsområden: Britten Synnergren (Stadsområde Norr), Lars-Åke Ståhl (Stadsområde Öster), Anne Schmid Behrens (Stadsområde Väster), Ronny Andersson (Stadsområde Innerstaden) och Carina Tempel (Stadsområde Söder). största verksamheten. En kritik som funnits tidigare är att politikerna inte haft tillräcklig kunskap inom sina ämnesområden, nu blir det mer renodlat och politikerna ges möjlighet att fördjupa sitt kunnande. Vård och omsorg respektive LSS lyfts fram, säger Alf Merlöv. Omorganisationen föranleddes av Skolverkets krav på en mer likvärdig skola över hela staden. En separat grundskoleförvaltning och en förskoleförvaltning bildas, vilket får konsekvenser för flera förvaltningar. På grund av omorganisationen får 350 tjänstemän ny arbetsplats. Var de olika områdeskontoren ska ligga är ännu inte klart och lär dra ut på tiden till i höst, men från den 1 juli arbetar alla i de nya förvaltningarna. Och målsättningen är klar: Det blir en tydligare organisation som ska ge bättre och mer jämlik service till Malmöborna, säger Alf Merlöv. Så här ska varje stads område organiseras från den 1 juli Avdelning för områdesutveckling Enheter Avdelning för individoch familjeomsorg Enheter Sektioner Stadsområdesdirektör TVÄRPROCESSER samverkan Avdelning för bistånd inom vård och omsorg Stab HR/Ekonomi/ Kommunikation Avdelning för vård och omsorg Enheter Sektioner 7

8 8 Ny modell ger bättre bistånd Biståndshandläggarna i Limhamn-Bunkeflo har varit med och tagit fram Sveriges nya frågeformulär för biståndsbedömning avseende hemtjänst. Det ska ge säkrare, bättre och mer jämlik biståndsbedömning. Tanken är att samma modell nu ska användas i hela Sverige så att vi får samma frågor och samma möjlighet till statistik över hela landet, säger sektionschef Eva Bondeson Ekberg. Det var regeringen som gav Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en modell för bedömning av biståndsbehov i äldreomsorgen. Anledningen var att det såg olika ut i olika kommuner och att de äldre inte alltid var tillräckligt delaktiga i planeringen. Sju kommuner fungerade som testpatruller, en av dem var Malmö där Limhamn-Bunkeflo tillfrågades. En biståndshandläggare anställdes som projektledare. Under två års tid provades frågeformuläret vid biståndsbedömningar för hemtjänst och särskilt boende. Frågeformuläret tar upp nio övergripande livsområden, och om man behöver gå vidare finns följdfrågor knutna till huvudfrågorna berättar Eva Bondeson-Ekberg. Två handläggare I projektet gjordes 50 hembesök i Limhamn- Bunkeflo, alltid med två biståndshandläggare på plats. I sin hand hade båda handläggarna varsitt likadant frågeformulär. En av oss satt enbart med och fyllde i checklistan så som vi uppfattade svaren, berättar biståndshandläggare Anna Nielsen. Båda checklistorna, och biståndet, sändes sedan till Socialstyrelsen som granskade det vetenskapligt. Det visade sig att resultaten blev mycket lika och även stämde väl överens med den äldres uppfattning, vilket betyder stor tillförlitlighet och hög kvalitet. Att arbeta med frågeformuläret var lite annorlunda för biståndshandläggarna. I början kändes det ovant att läsa frågor innantill ur frågeformuläret, särskilt eftersom en del var lite annorlunda formulerade. Men det var viktigt att vi alla ställde exakt samma frågor inför Socialstyrelsens vetenskapliga prövning, säger Anna Nielsen. Efter hand justerades några formuleringar och det gick smidigare. Mer kunskap Testpatrullen i Limhamn-Bunkeflo upplever att frågorna gav bredare kunskap om brukaren. - Vi lyckades fånga in nya områden som inte fått samma uppmärksamhet tidigare, till exempel frågor om behov som skänker livskvalitet. Det kunde vara hur brukaren skulle kunna besöka graven, gå och rösta eller besöka kyrkan och upprätthålla sociala kontakter, säger Anna Nielsen. Frågeformuläret gjorde det också tydligare vad i detalj brukaren klarar av. Det har resulterat i lite annorlunda biståndsbeslut, bland annat med ett mer salutogent synsätt. Detta genom att man får fram och fokuserar på livsområden som för brukaren kan vara minst lika viktiga som hjälp i hushållet, säger Anna Nielsen. Det här ska ge kristallklara utredningar De poängterar att det är behoven som ska forma insatsen och inte tvärtom. Tidigare har vi många gånger tenderat att snabbt gå in på vilka insatser som kan bli aktuella och inte fördjupat oss i behovsbilden, vi har varit mer inriktade på fysiska behov men här fångar man också de existentiella och sociala behoven, säger Eva Bondeson- Ekberg. En annan vinst med det omfattande frågeformuläret är att det blir tydligare för brukaren vad man kan få hjälp med, eftersom få vet vilka möjligheter som finns. Det här ska ge kristallklara utredningar och göra bedömningen likvärdig över hela landet. Det är viktigt att hitta rätt insatser så att vi hjälper på rätt sätt, säger Eva Bondeson- Ekberg.

9 Projektet är en del i utvecklingen av värdegrund och satsningen på ett nationellt fackspråk. Genom att utveckla ett nationellt frågeformulär får man också jämförbar statistik över landet. Målet är att vi alla ska prata om samma saker, det är ett led i professionaliseringen av yrket, säger Eva Bondeson- Ekberg. I februari presenterades rapporten Den äldres röst om projektet. Den går att läsa på Socialstyrelsens hemsida. Bedömningsinstrumentet som tagits fram, BAS (Behov av stöd), finns att rekvirera från Socialstyrelsens hemsida. Det har verkligen varit roligt att få vara med i projektet och vara delaktig i utvecklingen, säger Eva Bondesson Ekberg och Anna Nielsen. Anna Nielsen och Eva Bondesson-Ekberg i Limhamn-Bunkeflo har varit med och tagit fram framtidens biståndsformulär. nio livsområden Frågeformuläret är uppdelat i nio livsområden. När man behöver gå vidare med ett område finns flera underfrågor. De nio huvudrubrikerna är: 1 Lärande och att tillämpa kunskap. 2 Allmänna uppgifter och krav. 3 Kommunikation. 4 Förflyttning. 5 Personlig vård. 6 Hemliv. 7 Mellanmänskliga relationer. 8 Viktiga livsområden. 9 Samhällsgemenskap. Nya avtal för särskilda boenden Nu är Malmö stads upphandling av enstaka platser i särskilda boenden Säbo klar. 516 boendeplatser och 90 korttidsplatser har handlats upp genom ramavtal med privata vårdgivare. En viktig nyhet är att all kvalitetsuppföljning kommer att skötas av sociala resursförvaltningen. Vi kommer att få en sammanhållen bild av kvaliteten på alla våra avtalade platser och det är en stor fördel, säger Karin Boijertz, enhetschef för vård- och boendeförmedlingen. I förfrågningsunderlaget för upphandlingen fanns en rad skillnader mot tidigare. Vi har varit tydligare vad gäller krav på bemanning och har satt upp en lägsta bemanningsfaktor. Vi ställer också tydligare kompetens- och kvalitetskrav på de olika professionerna. Dessutom har vi nischat kompetenskraven efter boendeform, vilka var otydliga i det förra avtalet. Nu delar vi upp korttidsboendena i tre typer rehab, demens och återhämtning vart och ett med specifika krav, förklarar Karin Boijertz. Malmö stad har också handlat upp platser på vårdboenden, på gruppboenden för demenssjuka, för yngre demenssjuka, för särskilt vårdkrävande demenssjuka samt gruppboende för personer med psykisk funktionsnedsättning. De nya avtalen, som gäller i två år med möjlighet till två års förlängning, har gått till samma privata vårdgivare som tidigare: Attendo Care, Carema, Hylliepark, Sjöstjärnan och Kosmo. Däremot har vi tappat två boenden, Strandhemmet och Villa Vånga, på grund av att de inte klarar vårt nya krav på enkelrum och egen toalett på varje korttidsplats. Malmö stad har två olika avtal för platser i särskilda boenden dels det egna avtalet, dels Commentus. Det är Kommunförbundets gemensamma avtal mellan flera kommuner och privata vårdgivare och gäller särskilda boenden för äldre. Finns det några problem med att ha två olika avtal? Det som kan hända är att en annan kommun, i kraft av Commentus, kan avropa platser på särskilda Karin Boijertz boenden i Malmö platser som vi i så fall alltså inte får tillgång till. Men i och med att vi inte lämnar någon beläggningsgaranti så måste vårdgivarna få sälja sina platser till den som avropar dem först. Sociala resursförvaltningen tar alltså över ansvaret för såväl fakturahanteringen som kvalitetsuppföljningen i det nya avtalet. Tack vare det kan vi nu göra likvärdiga kvalitetsuppföljningar som avrapporteras i en och samma nämnd. Det är en stor fördel. För oss som förmedlar och belägger platserna är det också mycket fördelaktigt att ha god kännedom om alla platserna. 9

10 Arbetskläder i flera områden Nio av tio stadsdelar tillhandahåller kläder för medarbetare i hemtjänsten. Men det är olika vilka kläder som erbjuds och vad syftet är. Det visar en rapport som stadskontoret gjort. Frågan om arbetskläder har blivit aktuell genom att Arbetsmiljöverket haft särskilt fokus på detta under 2012, och att fackförbundet Kommunal har drivit frågan om att införa arbetskläder för hemtjänsten. Stadskontorets rapport har gjorts för att bena ut hur det ser ut i Malmö. Den visar att det saknas samsyn och att anledningarna till att man erbjuder arbetskläder varierar. Ibland syftar kläderna till att ge bättre hygien men i andra stadsdelar handlar det om att man vill ha en enhetlig klädsel som profilerar yrkesgruppen. 10 Olika kategorier Man delar upp kläder som erbjuds av arbetsgivaren i olika kategorier: Profilkläder: Med Malmö stads logga, används fritt och ställer inga krav på säkerhet eller skydd. Profilerar gruppen. Arbetskläder: Speciella kläder med tydliga riktlinjer och krav på användning under arbetsdag. Med eller utan logga. Andra kläder: Följer hygienriktlinjerna, kan vara med eller utan logga men inga särskilda villkor på när de ska användas. Skyddskläder: Tvättbara kläder (jacka för utemiljö) för att undvika risker för skada eller hälsofara (hot). Engångskläder: Oftast handskar av förkläden av plast. För att undvika risker för skada eller hälsofara. Inom Malmö stads hemtjänst ser det enligt rapporten ut som följer: Nio stadsdelar tillhandahåller kläder till medarbetarna. Det handlar om ett till tre plagg per år. Fyra stadsdelar har krav på att de används arbetstid, övriga har inget sådant krav. 7 stadsdelar ger medarbetaren ansvar för att tvätta kläderna. 3 stadsdelar har tvättmaskin på jobbet. De vanligaste plaggen är: jacka, bussarong, tröja, t-shirt, väst eller förkläde. Enstaka stadsdel erbjuder även fleecetröja och arbetsväska. Alla stadsdelar tillhandahåller engångsskyddskläder. Några stadsdelar erbjuder även andra skyddskläder, som inte har med basal hygien att göra. Åtta stadsdelar tillhandahåller jacka, tre stadsdelar cykelhjälmar och fem stadsdelar regnkläder. Rapportens författare, Ilona Holmgren, föreslår att man, innan man går vidare, klargör vad som är syftet med eventuella gemensamma riktlinjer. Även den ekonomiska aspekten, hur kläderna ska skötas och hur arbetskläder påverkar brukarens intryck måste beaktas innan man kan gå vidare i ämnet skriver hon. Rena händ Titta, handspriten har inte tagit överallt. När medarbetarna i hemtjänstgruppen provtvättar sina händer på kursen Basala hygienrutiner avslöjar glittermaskinens blåa ljus var desinfektionsmedlet tagit. Det här är en jättebra test, jag ser precis var det är svårt att få rent, säger undersköterska Anna Rubin. Södra Innerstaden utbildar all vård och omsorgspersonal i hur man förhindrar smitta. Projektledare Lisa Gullander, tidigare distriktssköterska och medicinskt ansvarig sjuksköterska i Södra Innerstaden, håller i utbildningarna på äldreboenden och i hemtjänstgrupper. För dagen är det hemtjänstgrupp 1 som går kursen som börjar med en teoretisk dragning om vad man ska tänka på för att ha en god hygien. Det här är viktigt att prioritera på grund av antibiotikaresistensen och för att förebygga smittspridning, säger Lisa Gullander. Det finns två saker man kan göra för att minska problemet med resistenta bakterier och det är att minska utskrivningen av antibiotika och att ha god hygien i hälsa och sjukvård. Vi kan medverka genom att inte bidra till smittspridning, förklarar hon. Sprider smitta Hon berättar om de resistenta bakteriernas framfart över världen. Om hur överkonsumtion av antibiotika och bristande hygienrutiner gjort att bakterier

11 Handcheck. Glittermaskinens blålila ljus visar var handen är väl desinfekterad. Anna Rubin är rätt klädd. er kan rädda liv som stafylokocker och enzymer lärt sig överleva och kan bli ett hot mot vår hälsa. Det handlar inte om att en person blir resistent utan att bakterierna lär sig överleva. Vi kan hamna i ett läge som på 1800-talet där vi inte kunde hantera vissa sjukdomar så att man faktiskt avlider, eller att vi inte kan genomföra avancerade operationer, berättar hon. Hon påpekade att bakterieinfektioner (som urinvägsproblem och halsfluss) ofta läker av sig själv och endast ibland behöver antibiotika. Virus (som förkylning, influensa och vattkoppor) kan aldrig botas med antibiotika. Infektioner kan spridas via händerna, det är den vanligaste av smittvägarna, därefter kommer Anna Rubin och Lisa Gullander. smitta från långärmade kläder, därför är handspriten så viktig, förklarar Lisa Gullander. Goda rutiner Hemtjänstgruppen, ett 20-tal medarbetare, lyssnade intresserat och resonerade kring vad som är en god hygien och goda rutiner. Svaret är inga ringar eller klockor, inget långt hängande hår, inget nagellack, korta ärmar, ofta handtvätt, handskar vid såromläggning, skyddskläder vid personlig hygien, handsprit inför och efter varje brukarbesök är några åtgärder som ingår i de basala hygienrutinerna. Handhygien kan rädda liv. Vi ska förhindra lidande och död, säger Lisa Gullander. Det ställs en del frågor kring när man måste ha skyddskläder och hur man ska hantera gemensamma saker som nycklar, tangentbord och cykelhandtag. Mot kursens slut blir det en kort instruktionsfilm och alla får därefter desinfektera sina händer och ta på och av sig plasthandskar, utan att röra vid utsidan när de är färdiganvända. Rutiner som alla är bekanta med men som kan göras på olika sätt. Det är viktigt att få in rätt rutiner. Ni ska vara goda förebilder och hjälpas åt att följa rutinerna, säger Lisa Gullander. Blått i glittermaskin Efter desinfektionen kan man kontrollera hur rena händerna blivit i en så kallad glittermaskin. Man sticker in händerna och ett blått sken visar var man lyckats bra. Nu är det handcheck, nu ska vi se om ni spritat effektivt, säger Lisa Gullander och tipsar om att gnugga extra på fingertopparna, i fingervecken, på tummen och en bit upp på armen. Edina Veletanilc är först ut. Hon är van att desinfektera händerna i jobbet men har aldrig förr testat glittermaskinen. Fingrarna ser bra ut, konstaterar Lisa Gullander, men på handryggen är det inte lika bra. Efter lite mer handsprit är hela handen blålila i maskinen. Man måste vara noggrann, säger Edina Veletanilc. Även kollegan Anna Rubin får ta lite extra handsprit för att blir nöjd. Det här är en jättebra test! Man ser ju hur svårt det är att få helt rent. Jag kommer att bli mer noggrann med handtvätten och även börja använda mer handsprit, säger Anna Rubin. basala hygienrutiner Basala hygienrutiner handlar om: Klädsel, kortärmat vid patientnära arbete. Hår. Långt hår ska sättas upp. Handhygien, handdesinfektion. Handskar och skyddskläder vid vissa arbetsrutiner. Vill du veta mer? På Komin finns en sida med information och länkar till bl.a bra filmer. Sidan liggen under Södra Innerstaden, från 1 juli Innerstaden. 11

12 D sy tätt inpå Namn: Tom Nilsson Ålder: 40 år. Bor: Lindängen, Malmö. Familj: gift med Jeanette. Favoritmat: italienskt. Semester: i sommar Spanien. Är noga med: tider. Vännerna om Tom: sympatisk och lyssnande.

13 en sjungande ninstruktören Han har alltid tyckt om att sjunga och fick mersmak för körsång när han var med i tv-programmet Den sjungande trappuppgången. Men det är på fritiden det arbetsdagen viker han åt att ge synskadade i Malmö en bra vardag. Möt Tom Nilsson, syninstruktör. Det började med en lapp i trappuppgången, fortsatte med audition på Motetten folkets hus på Lindängen och slutade med tv-programmet Den sjungande trappuppgången. I sex avsnitt i fjol kunde tv-publiken följa ett gäng glada amatörer, Malmöbor och grannar, som undan för undan blev en allt mer professionell kör. Toms favoritminne är när kören sjöng MFF-hymnen på Swedbank Stadium i Malmö. Att sjunga för hemmalaget och dess hejarklack var ett av flera framträdanden kören hann med, i och utanför tvrutan. Körmedlemmarna fick prova kändisskapets alla ingredienser, som att bli igenkända på gatan och att möta media. Det var inte några problem. Vi fick fint stöd av tv-teamet, berömmer Tom Nilsson. Då hette körledaren Lena Ekman Frisk. Nu heter hon Ellen Sörensen när tv-lamporna släcktes ville Tom och flera av hans nyfunna vänner fortsätta att sjunga i kören. På den vägen är det, men idag välkomnar Den sjungande trappuppgången medlemmar utanför den egna gården. Tom brinner för sin körsång, det är inte att ta miste på. Även om han tvekade inför audition. Han pratar entusiastiskt om att sjunga i allmänhet, om att han just nu söker bandmedlemmar till ett eget band och om kören i synnerhet: Vi sjunger, uppträder och umgås flera av oss. Basarna som jag var stämledare för träffas fortfarande. Jag har fått vänner för livet i kören! Men han brinner lika mycket för det som upptar större delen av hans dag jobbet som syninstruktör i Malmö stad. Han är en av tre syninstruktörer, med hela kommunen som arbetsfält. Samma entusiasm som för körsången upplevde han när han började som syninstruktör för drygt tio år sedan. Även den gången var det en liten notis, en annons i tidningen, som ledde till att Tom nu har ett jobb han brinner för. Och även den gången var det en inledningsvis lite tveksam Tom. Min fru såg att Malmö stad sökte en syninstruktör och tyckte att det jobbet skulle passa mig. Egentligen hade Tom, som är undersköterska och arbetade inom vården, helt andra planer. Jag hade sagt att jag skulle ge jobbet som undersköterska tio år och sedan göra något annat i tio år. Jag hade jobbat inom hemtjänsten, i nattpatrullen och på olika boenden och nu skulle jag bli snickare! Men, så blev det inte. Tom sökte trots allt jobbet. Jag kände direkt efter intervjun att det här jobbet ska jag ha. Och jag fick det. Ett krav för att Tom skulle få tjänsten var att han gick kursen för att bli syninstruktör. Efter några månader i Glimåkra kunde han påbörja sitt arbete i Malmö. Året var 2002 och återigen tänkte Tom i en tioårsperiod, han skulle ge jobbet som syninstruktör tio år. Matematiken är enkel, Tom har redan passerat den gränsen. Men jag funderar inte på att byta jobb, jag stannar! Det här blev väldigt rätt. Tom och hans två kollegor har sin hemvist på Malmö stads habilitering, inom Sociala resursförvaltningen, men det är rehabilitering som är deras uppdrag. Förra året hade de kontakt med nästan 900 personer med synnedsättning. Jag vet inte på förhand hur dagen kommer att börja eller sluta, ingen arbetsdag är den andra lik. Att få hjälp av en syninstruktör kräver ingen remiss och vem som helst med ett synproblem kan kontakta oss i olika ärenden. Tom om hur en dag på jobbet kan se ut: Vi har telefontid på morgonen. Oftast hör synskadade själva av sig, men ibland ringer anhöriga, grannar eller personal inom vård och omsorg som noterat att den synskadade kan behöva hjälp. Därefter kan det vara dags för hembesök, ofta för att ge stöd så att personer med synnedsättning ska klara vardagsbestyren bättre. Det kan handla om uppmärkning av spis eller telefon, vi tipsar om olika hjälpmedel, ser över belysningen i hemmet och mycket mer. Tom och kollegorna ser ett sug efter kunskap och goda råd när det gäller synnedsättning, och arbetsdagen kan också innehålla en eller annan föreläsning i ämnet. Att motivera den synskadade till rehabilitering är viktigt, förstår vi av Toms beskrivning av syninstruktörens roll. Vi vill se lösningarna, inte problemen. Bakom lösningar döljer sig allt från att skruva i en starkare glödlampa till att lära ut senaste tekniken. Tekniken utvecklas ju ständigt och självklart vill synskadade också hänga med, eller åtminstone få en chans att göra det. Många av dem vi träffar är lite äldre och även bland dem blir ipaden allt mer populär. Men Tom är noga med att vägen till lösningarna är ett lagarbete. Jag pratar gärna om att vi, det vill säga jag och den synskadade, ska göra jobbet tillsammans. Tom blandar och ger. Han marknadsför jobbet som syninstruktör med samma entusiasm som kören återigen i en tioårscykel. De äldre blir allt fler och friskare, men med synnedsättningar. Vi syninstruktörer är allt mer efterfrågade. De närmaste tio åren kommer både behovet av syninstruktörer och kraven på oss att öka. Och då kommer Tom att vara med, om han själv får bestämma. Det här jobbet blev som jag tänkte och lite till! syninstruktörerna Ger kostnadsfri service, inget biståndsbeslut krävs. Motiverar till rehabilitering och hjälpmedel. Följer med till ögonmottagning och bibliotek i mån av tid. Informerar om kurser och föreningar. Ger stöd i träff med andra synskadade.

14 14 Ingen dag är den andra lik. Carina Larsen i Centrums bemanningsteam kan vara i hemtjänsten ena dagen och inom särskilt boende nästa. Jobbet är väldigt varierande och jag har verkligen hittat arbetsglädjen i bemanningsteamet! Endagsarbetet gör att jag bryr mig lite extra om vårdtagarna de får en bättre omsorg och jag får roligare arbetsdagar, säger Carina Larsen. 25 år i vården hade hon bakom sig när hon lämnade sitt dåvarande arbete för jobbet som vikarierande undersköterska i Centrums bemanningsteam. Vikarierande på så sätt att Carina Larsen och de tillsvidareanställda kollegorna rycker ut för att korttidsersätta personal ute i stadsdelen. Några arbetar enbart mot LSS-boenden och några har hemtjänst och särskilda boenden som sitt ansvarsområde. Ju äldre man blir desto fegare blir man, resonerade Carina Larsen och bestämde sig för att det var hög tid att prova något nytt. En helt ny vardag i vården har öppnat sig. Flexibiliteten är den största skillnaden, att jag ska bemanna så många arbetsplatser mina arbetsdagar är inte längre så inrutade. Tidigare har jag varit mer instängd i mitt arbete, på en fast arbetsplats. Nu träffar jag nya fina kollegor och ser nya arbetsplatser. Det är utvecklande och lärorikt, säger hon entusiastiskt. Ökar vårdkvaliteten Veronika Sonngård, kollega i poolen, ser med ungefär samma ögon på bemanningsteamet. Det krävs en hel del av oss, både erfarenhet och att vi är på topp ute på arbetsplatserna. Veronika Sonngård är nöjd med sitt ambulerade uppdrag. Arbetstiden måndag till fredag passar mig. Och jag får hela tiden nya intryck. Jag vill utvecklas i mitt yrke och det gör jag nu. Om Carina Larsen ska sätta något på minuskontot är det att de bemannar så många arbetsplatser. Totalt är vi på runt 35 olika ställen, det kan bli fem arbetsplatser i veckan. Teamet träffas inte så ofta. Flexibiliteten är den största skillnaden.

15 Bemanningsteam ska minska timvikarierandet Centrum är en av de stadsdelar som just nu prövar att lösa sitt behov av korttidsvikarier med ett särskilt bemanningsteam. 11 rutinerade och tillsvidareanställda vårdare och undersköterskor rycker ut när ordinarie personal är sjuka eller lediga. De är kompetenta och har lång erfarenhet. De är fast anställda men vikarier, beredda att byta arbetsplats nästan varje dag. Ungefär så kan personalen i bemanningsteamen beskrivas. Flera stadsdelar satsar nu på bemanningsteam för att minska antalet timavlönad personal inom vård och omsorg. Och för att på så sätt öka tillgången till hög kompetens i personalstyrkan och därmed öka kvaliteten på vård och omsorg. Det är ett bra koncept, konstaterar Ingegerd Kristiansson, sektionschef inom ordinärt boende och projektledare för försöket med bemanningsteam i Centrum. Många inom vård och omsorg är timanställda. De kommer in i verksamheten för ett kort tag och måste uppdateras, för att sedan försvinna igen. Det blir ryckigt inte minst för brukare och vårdtagare. Med bemanningsteamet ser vi en ökad kvalitet. Teamet får fin respons både från arbetsplatserna och dem som får vården och omsorgen, säger Ingegerd Kristiansson. Bemanningsteamet i Centrum är alltid redo för nya arbetsplatser. Från vänster: Patrick Berga, Camilla Johnsson, Veronika Sonngård, Carina Larsen (främst), Annika Illebo, Sophie Persson och Fredrik Berntsson. Politiskt mål Det var 2012 som kommunfullmäktige satte upp ett mål om att minska antalet timavlönade till förmån för fler tillsvidareanställda. I Centrum var man tidiga att arbeta fram en lösning, med Fosie som förebild. Timanställda finns kvar i mindre skala men fokus är på bemanningsteamet, även om detta åtminstone initialt genererat en merkostnad. De anställda i bemanningsteamet är kompetenta, erfarna och måste vara mycket flexibla det har lett till ett lönepåslag på kronor i månaden, säger Ingegerd Kristiansson. Bemanningsteamet arbetar heltid, måndag till fredag, och är tillgängliga från sju på morgonen till nio på kvällen. Det betyder att även bemanningsteamet är kort tid på varje arbetsplats, men med liten omsättning i gruppen kan personalen idag rutinerna i de olika boendena. Veronika Sonngård håller med. Vi trivs bra med varandra men ibland träffar jag inte någon i teamet på ganska lång tid, säger hon. Dock överväger fördelarna vida, menar de båda. Carina Larsen: Vi har jättefinkontakt med den ordinarie personalen och omväxlingen gör att jag känner en stor arbetsglädje som gör att jag får energi att bry mig lite extra om dem jag ska vårda! Ingegerd Kristiansson. bemanningsteamet 11 fast anställda vårdare och undersköterskor i en pool. Täcker vid kortare frånvaro inom vård och omsorg i Centrum. Bemannar ordinärt, särskilt samt LSS-boende. Kan bokas upp till fem dagar åt gången. De ska ersätta vakanser på max fem dagar, i annat fall måste arbetsplatsen lösa sitt vikariebehov på ett på sikt hållbart sätt. I höst är projekttiden slut och det är dags för ansvariga politiker och tjänstemän att ta beslut om bemanningsteamets framtid. Ingegerd Kristiansson tvekar inte om vad hon vill. Jag hoppas absolut att bemanningsteamet får arbeta vidare, med tanke på all den kompetens och arbetsglädje där finns, avslutar hon. 15

16 Hemtjänsten ger fem garantier Den 1 juli inför Malmö stad fem värdighetsgarantier för hemtjänsten. Det är kvalitetslöften som är till för att både medarbetare och brukare ska veta vad som förväntas. För Sven Johansson och Sara Strand innebär detta bråda dagar. De måste nå ut med informationen till alla berörda innan garantierna träder i kraft. Vid halvårsskiftet inför Malmö stad fem garantier för hemtjänsten. Om någon av punkterna inte uppfylls kan garantin utlösas. Det handlar dock inte om någon ekonomisk ersättning utan är en garanti om att en viss nivå ska uppfyllas. Vi ser garantierna som kvalitetsutveckling. Om de här punkterna inte fungerar ska det lyftas till ytan så att chefer och politiker blir medvetna om problemen och kan åtgärda dem, säger Sven Johansson som varit projektledare för framtagandet av garantierna. Verksamheten har en skyldighet att klara detta och det finns en vilja från verksamheten att garantera hög kvalitet, säger han. Flera möten Projektsekreterare Sven Johansson och Sara Strand har nu satt igång en massiv informationssatsning för att nå ut med kunskap kring garantin. De ska nå såväl medarbetare som brukare och anhöriga. Först på listan står att träffa vård- och omsorgschefer, myndighetschefer och hemtjänstchefer i alla stadsdelar. Det kommer att utses kontaktpersoner i hemtjänstverksamheten. Informationsmaterial med diskussionspunkter att arbeta vidare med kommer också att tas fram. Det är viktigt att alla som jobbar med detta vet vad som gäller, säger Sven Johansson. Han tror inte att det kommer att innebära någon större dramatik. När vi är ute och pratar säger många så här jobbar vi redan, berättar Sven. Det finns dock vissa skillnader över staden, som till exempel att endast 9 av 10 stadsdelar har legitimation i dagsläget. Den sista stadsdelen måste nu ta fram legitimationer före halvårsskiftet. Legitimationerna ska kunna visas upp varje gång. Enklast är om man bär legitimationen som ett slags namnbricka, säger Sven Johansson. Större trygghet Genom värdighetsgarantierna hoppas man nå samstämmighet kring arbetssätt över hela Malmö. Som vårdtagare i Malmö ska man veta vad man kan förvänta sig, då upplever man större trygghet. Även för medarbetare är det en trygghet att veta vad som förväntas, säger Sara Strand. Vi hoppas också att detta ger ökad delaktighet för vårdtagarna, säger hon. Brukarna ska få information om garantierna via en broschyr som medarbetarna inom hemtjänsten delar ut, och reklamkampanjer genomförs för att nå de anhöriga. Om en garanti inte uppfylls ska brukaren själv, anhörig eller medarbetare rapportera detta. Brukare kan göra detta via hemtjänstpersonal eller sin biståndshandläggare. Det ska vara enkelt, säger Sara Strand. En organisation för att ta emot rapporteringar är nu under uppbyggnad. Rapporteringen ska göras via datasystemet Flexite. Sedan ska verksamheten utreda vad som hänt och åtgärda så att det inte händer igen, ungefär som en avvikelserapport, säger Sven Johansson Vad är målet med garantierna? Kvalitetsförbättring, större delaktighet och ökad trygghet, säger båda. Värdighetsgarantier för hemtjänst: 16 1 Uppföljning beslut. Den som fått ett biståndsbeslut erbjuds uppföljningssamtal senast efter tre månader för att prata om hur det fungerar. 2 Gemensam plan. Genomförandeplanen, som beskriver hur den beviljade omsorgen ska utföras, skrivs gemensamt med brukaren inom två veckor och uppdateras två gånger per år. 3 Legitimation. All personal från Malmö stad legitimerar sig vid besök. 4 Kontakt vid ändring. Brukaren informeras om personal inte kan komma på avtalad tid (med en halvtimmes marginal), eller om det är okänd personal som kommer. 5 Inom 5 dagar. Om serviceinsatser, som till exempel städning och tvätt, inte utförs vid avtalad tid garanteras att det utförs inom fem veckodagar. Fotnot: Hela garantierna med förtydligande kommentarer finns att läsa på malmo.se och Komin, sök värdighetsgaranti.

17 ENKÄT Vad har du för förhoppningar? Den nya värdighetsgarantin införs 1 juli. Vi frågade några pensionärer i Malmö Centrala Pensionärsråd om vad de har för förhoppningar på värdighetsgarantin. Kerstin Thuresson, SPF: Det är ett gott steg för samarbetet mellan personal och äldre. Det är bra att kommunen har uttalat att man vill se den här utvecklingen, men jag hade gärna haft en punkt om bemötande också. Jag hoppas att det blir kontinuerliga fortbildningar om de fem punkterna och gärna även om bemötande. Malte Lindborg, PRO: Jag hoppas mycket på det här, att det ska förbättra situationen. Därmed inte sagt att situationen är dålig i Malmö, det är den inte! Men det förekommer enstaka incidenter där äldre behandlas nonchalant och med garantin i botten blir det lättare att komma tillrätta med det. Det är positivt både för brukare och för personal att veta vad som gäller. Alla punkterna är viktiga och bra, och garantin gör att Malmö blir lite föregångare i Sverige. Mona Mattsson, PRO: Att man lever upp till garantierna. Det här är positiv för brukarna! Det är till exempel bra att man kan ha med en anhörig vid biståndsbedömning. Att arbetsledaren ska ringa vid försening eller om annan personal kommer betyder mycket för tryggheten. Men jag hade gärna sett att det bara var tre dagar i punkt fem och även att man började med flexibelt bistånd så att brukaren fick påverka mer. Värdighetsgarantierna ska ge brukarna ökad trygghet och mer inflytande, hoppas Sven Johansson och Sara Strand. Kjell Holmlund, SPF: Klart man har förväntningar. Jag tycker punkterna är jättebra, det är viktigt att ta hänsyn till individens önskemål. Jag tycker redan det har hänt väldigt mycket bra för äldre i Malmö stad de senaste åren när det gäller mat och boende, men man kan alltid bli bättre. 17

18 Tydligare process ger bättre service Färre steg, bättre överblick och smidigare hantering. Det blev resultatet av att den så kallade Lean-metoden infördes vid tilldelningen av platser inom daglig verksamhet. Metoden är pedagogiskt uppbyggd och underlättar fortsatta förbättringar. 18 Arbetskonsulenterna Ylva Skoglund och Lena Rosengren delar kontor på sociala resursförvaltningen i centrala Malmö. De har arbetat länge med att hjälpa Malmöbor i behov av daglig verksamhet att hitta rätt sysselsättning, på rätt plats, Ylva Skoglund och Lena Rosengren. i rätt tid. Spännvidden på individer som söker stöd är stor. Från omfattande till lindrigt funktionsnedsatta personer. Från de som behöver tydliga ramar i sin dagliga aktivitet till de som behöver lite extra hjälp på traven för att hitta sin plats i samhället och så småningom en riktig arbetsplats. Det är en blandning av individens egna önskemål, identifierade behov och praktiska möjligheter som avgör vilken typ av arbetsplatsförlagd sysselsättning som Malmö stads arbetskonsulenter kan erbjuda. En kartläggning för varje person, där bland annat studiebesök på olika platser ingår. Därefter erbjuds en plats. Det är en process som tar ett antal veckor och består av ett antal steg, berättar Lena Rosengren. Många inblandade För att förenkla denna process började olika grupper inom daglig verksamhet att titta på Lean som verktyg för ett drygt år sedan. I detta arbete gick arbetsgrupperna noga igenom hur arbetet var organiserat samt räknade och gick igenom varje steg i processen. Vi såg att det var väldigt många steg där ärendet togs över av olika personer längs vägen. Vi hade upp till 19 steg från att vi fick en ansökan tills vi kunde göra en tilldelning, berättar Ylva Skoglund. Nu har vi bara sju steg och varje steg har blivit tydligare, förklarar Lena Rosengren och pekar på den stora tavlan med rubriken Styrningstavla bakom henne på kontoret. Detta är ett av flera tillgängliga och visuella verktyg som införts. Lean rekommenderar till stor del fysiska, istället för digitala, verktyg för att de är tydligare och lättare att hantera. Ett helhetsgrepp Varje ansvarsskifte innebar risk för ställtid, otydlighet och missförstånd. Här fanns förbättringspotential. Likaså upptäcktes en ineffektivitet med att flera olika arbetsgrupper arbetade parallellt med processerna. Möjligheten att skapa en ny grupp som tog ett helhetsgrepp föreslogs.

19 Styrtavlan gör det enkelt för Lena Rosengren och Ylva Skoglund att följa de olika stegen i processen. Nu är vi sju arbetskonsulenter som har hela överblicken och kan se mera förutsättningslöst på behoven, och verkligen ge bäst lämpad plats till de sökande individerna, säger Lena Rosengren. Färgglada lappar som utgör olika ärenden pryder styrningstavlans tabell. Det horisontella ledet utgör stegen i processen, det vågräta ledet utgör antal veckor som processen kan ta. Alla sju arbetskonsulenter som arbetar med tilldelning har var sin färg. Det gör att alla lätt kan se vilka brukare som ligger på vem och var de är i processen. En stor fördel är att all information finns samlad på ett ställe och inte kan försvinna på vägen. På en annan vägg redovisas Resultat och möjliga nya så kallade Ständiga förbättringar. Det går också lätt att se vilka individer som erbjuds vad. Ylva Skoglund ser stor nytta av ett transparent och enkelt system. Det gör att färre personer behöver vara involverade i tilldelningsarbetet, det är lättare att hjälpa varandra, antalet möten har minskat och mer tid har frigjorts. kort om lean Lean är en metod som använts för att hantera resurser på bästa möjliga sätt. Den förknippas historiskt med industriell produktion och har till stor del utvecklats av den japanska biltillverkaren Toyota. Idag används metoden inom många olika verksamheter för att skapa bättre flöden, ta bort onödigt arbete, höja motivation och skapa engagemang. 19

20 Katarina Ahlberg uppskattar de flexibla studierna. Ett smidigt sätt att lära Ett nytt permanent system för webbaserat lärande, Lär-kan, är på plats. Här finns nu en handfull kurser för medarbetare i vård och omsorg. Flexibiliteten är uppskattad och kurserna på datorn ska också fungera som handböcker. 20 Bodil Lindberg är ansvarig för att ta fram de webbaserade utbildningarna för vård- och omsorgspersonalen inom Malmö stad. Under 2012 drev hon projektet TILDA som var föregångaren till det nu permanentade systemet med det fyndiga namnet Lär-kan. Vi hade en namntävling bland alla medarbetare. Det är en del av arbetet att göra de webbaserade kurserna mer kända, berättar hon. Tillsammans med sin kollega Yvonne Johansson är hon nu ute i flera verksamheter i veckan för att informera om Lär-kan som funnits sedan början av året. Totalt finns idag 2500 licenser, men målet är att alla medarbetare så småningom ska ha möjlighet att använda verktyget. Fyra utbildningar Idag finns fyra kompletta utbildningar att tillgå på ämnen som Fall, Undernäring, Tryckskador och Bodil Lindberg Läkemedelshantering. Inom kort ska också en kurs om Genomförandeplanen SoL ligga klar. Ytterligare utbildningar som planeras är Basal hygien, Lyftutbildning och Genomförandeplan LSS. I stort sett passar systemet till en mängd olika typer av ämnen, men webblärandet får inte vara det enda verktyget. Det är också viktigt att föra diskussioner i de olika ämnena, förklarar Yvonne Johansson. Utbildningarna är pedagogiskt uppbyggda i olika steg och flikar. De är alla ljudsatta och tydliggörs med filmer. Till utbildningarna hör också ett kunskapstest som kan göras hur många gånger som helst. Chefen kan se hur det går för medarbetarna, när de klarat de olika delmomenten i utbildningarna och när de är helt klara. Medarbetaren kan då även själv trycka ut ett diplom. När som helst Just flexibiliteten, tydligheten och lättillgängligheten är uppskattade bland dem som redan använder Lär-kan. En av dessa är undersköterskan Katarina Ahlberg på bemanningsteamet i Södra Innerstaden. Hon har gjort samtliga tillgängliga utbildningar och tycker det har varit bra att kunna göra dem i egen takt, när det passar i schemat. Hennes arbete innebär att hon är på olika platser i Södra Innerstaden under veckan. Webben är ett himla smidigt sätt att lära sig nya saker, anser hon. Särskilt för nya på jobbet tror Katarina Ahlberg att webbformatet funkar bra, med möjligheten att gå tillbaka och kontinuerligt fräscha upp sina kunskaper. Patientfallen som filmats är verkligen pedagogiska. Det är alltid lättare att lära sig om man både ser och hör informationen. Innehållet består av basal kunskap som alla på hennes arbetsplats bör ha. Själv har Katarina Ahlberg mer än 30 års erfarenhet i yrket och önskar att det i framtiden kommer att finnas olika kunskapsnivåer i utbildningarna. Utveckling av Lär-kan kommer att fortsätta, både på djupet och bredden. Bodil Lindberg hoppas att kurserna i framtiden kommer finnas tillgängliga direkt via Malmö stads hemsida för att ytterligare sprida dem. Vad är Lär-kan? Ett webbaserat system för lärande. Inom Lär-kan kan skräddarsydda utbildningar byggas upp. Text, ljud och film varvas och byggs upp pedagogiskt. Kursmaterialet kan också användas som kunskapsbank. Varje användare får sin egen licens och kan nå utbildningen från vilken dator som helst.