Av de ca 30 främmande växter som är knutna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Av de ca 30 främmande växter som är knutna"

Transkript

1 Sjögull i svenska vatten förslag på åtgärder för att bekämpa denna invasiva växt Sjögull är en invasiv växt som kan ställa till stora problem i den svenska naturen. En del menar att det är lönlöst att göra någonting åt sjögull, att det bara är att ge upp! Det är sällan någon som drabbats personligen som säger så. Den som drabbas av sjögull måste i själva verket göra något åt problemet innan det växer sig ohanterligt stort. t i n a k y r k a n d e r & j o n a s ö r n b o r g Av de ca 30 främmande växter som är knutna till vatten i Sverige, bedöms tre arter orsaka sådana problem att de definieras som invasiva främmande arter (Larsson och Willén 2006 ). Två av arterna, vattenpest Elodea canadensis och smal vattenpest E. nuttallii åtgärdas endast i liten omfattning. Arterna upplevs inte heller som ett särskilt stort problem, och studier som gjorts visar att åtgärd av dessa arter ofta leder till större påverkan på inhemsk flora än på vattenpestarterna (Abernethy, Sabbatini m.fl. 1996). Etablering av sjögull Nymphoides peltata upplevs däremot sällan som ett litet problem. De som har ett växande sjögullsbestånd vid sin brygga, bästa bad platsen, fiskesjön eller i sin kommun, tycker generellt att detta är ett mycket stort problem. Anledningen är inte att de helst vill ha sandstrand vid sin brygga eller att sjögull inte blommar tillräckligt vackert, för det gör den. Anledningen är att de inte kan ta sig fram med sin båt, att de inte kan simma från sin brygga och att det inte längre går att fiska i området. Sjögull lägger sig som en tät och mer eller mindre ogenomtränglig matta på ytan och försvårar all form av friluftsliv. I en av landets kommuner löper sedan länge en kanotled via en sjö. Efter att sjögull etablerats i sjön klipper kommunen kanotleden genom sjögullsbeståndet ett antal gånger under växtsäsongen, så att kanotisterna Bestånd av sjögull Nymphoides peltata i Hönshyltefjorden, Tingsryd. Foto:Mattias Johansson 26

2 tät matta på ytan medan stjälkarna tvinnas runt varandra på ett för arten karakteristiskt sätt. Bladen når ytan redan i början av maj (Kyrkander och Örnborg 2013), men den maximala tätheten av såväl blommor som bladverk uppstår i augusti. Sjögull förökar sig framför allt vegetativt och spridningen sker genom att småplantor vid ytan, med färdigt rotsystem, bryts loss från stjälken och rotas i ett nytt område. Arten kan även spridas genom utlöpare, längs med botten, och bestånden blir stora på kort tid. Sjögull Nymphoides peltata liknar ccccc xxxx xxxxxxxxxx xxx xxxxx ccccccccc ddddd yyyyyy.. kan ta sig över sjön. Givetvis påverkas inte bara friluftsliv. Även biologisk mångfald drabbas då arten effektivt konkurrerar ut underliggande vattenvegetation. Socioekonomiska värden påverkas också negativt till följd av sjunkande huspriser där växten breder ut sig, att arten utgör fysiska hinder för exempelvis båttrafik och att det krävs omfattande åtgärder. Sjögull lägger sig som en tät och mer eller mindre ogenomtränglig matta på ytan och försvårar all form av friluftsliv. Sjögull är en flerårig flytbladsväxt tillhörande familjen vattenklöverväxter Menyanthaceae. Bladen kan bli upp till 12 cm långa och är därmed mindre än hos näckrosor. För ett otränat öga kan sjögull förväxlas med dyblad Hydrocharis morsus-ranae, men den har jämförelsevis större flytblad med något rödprickig undersida. I början på säsongen är stjälkarna veka och bladen små. Senare blir bladen större och bildar en Under 1800-talet gjorde biologer de första utsättningarna av sjögull i Sverige. I andra länder såg man att sjöar med sjögull också innehöll mycket fisk. De täta bestånden förmodades skydda fiskyngel och därmed främja fisket. Visst hade man rätt i att bestånden är täta. Oerhört täta. Även om man hade goda avsikter med utplanteringen märkte man tidigt vilken enorm tillväxt bestånden hade och försökte därför begränsa utbredningen. Förgäves. Idag planteras växten ut av privatpersoner som köpt en planta i trädgårdshandeln eller via en nätbutik. Arten är i nuläget spridd i drygt 30 sjöar och tio vattendrag i vårt land. I samtliga 19 förekommande vattensystem har man kunnat styrka att spridning skett med människans hjälp. Det tycks alltså inte som att spridning av sjögull i någon större omfattning sker oavsiktligt eller med fåglars hjälp. När arten väl är etablerad kan den själv sprida sig effektivt inom vattensystemet. I Mörrumsåsystemet i Tingsryds kommun täcktes ca m 2 av sjögull Fyra år senare uppskattades bestånden omfatta en yta av ca m 2. Det är svårt att ta sig fram med båt i denna typ av stora bestånd. Framför allt stjälkarna trasslar in sig i motorer och åror, och om man lyckas ta sig igenom ett bestånd har förmodligen ett flertal småplantor vid ytan slitits loss vilket kan innebära ytterligare spridning till nya områden. I Asien och i Södra Europa förekommer sjögull naturligt, men den är en etablerad främmande art i Sverige, Canada, Danmark, Irland, Nya Zeeland, USA och Schweiz (AquAliens 2008). Efter lite efterforskning visar det sig att Sverige tycks vara det enda land där arten har sådan tillväxt och orsakar sådan skada årg. 109:2,

3 Försöksområde Fältförsök XXxxxx xxxxxxxxxx xxx xxxxx. att den åtgärdas i större omfattning. I dagsläget finns ingen förklaring till varför tillväxten är så stor just här, men det innebär att det inte finns erfarenhet eller hjälp att hämta på annat håll. Det här problemet får vi lösa själva. Hur vi arbetar i Sverige Det finns ett antal metoder som används för att begränsa tillväxten av sjögull. Några av dessa metoder är helt nya och vi har ännu inte hunnit se resultaten från åtgärderna, andra metoder har använts under relativt lång tid. Skörd är en sådan metod. I över 30 år har sjögull skördats i Sverige. Metoden har använts årligen på vissa platser för att skapa en öppen vattenyta i vattendrag, intill badplatser eller vid viktiga farleder. Upplevelsen av åtgärdernas effekt skiftar. En del säger att bestånden minskar, andra att de blir glesare. Vissa har slutat med metoden eftersom den ändå inte fungerar. Förmodligen ligger sanningen någonstans däremellan. Metoden fungerar säkert, eller i alla fall kanske, om du är tillräckligt ihärdig. Det är dock svårt att dra några slutsatser eftersom det oftast saknas uppföljning. Denna avsaknad av uppföljning innebär i praktiken att man inte vet om åtgärder har någon effekt alls. I England, där man på flera ställen aktivt bekämpar flytbladsvegetation genom skörd menar man att åtgärderna måste påbörjas tidigt på säsongen, allra helst redan i april, för att uppnå önskad effekt. Arbetet måste sedan upprepas regelbundet så snart bladen nästan nått upp till ytan. Detta bygger på en effektiv övervakning och flexibilitet som innebär att skörd möjligen genomförs varje eller varannan vecka, beroende på hur fort bestånden växer. De skördeinsatser som genomförs i Sverige påbörjas generellt kring midsommar och utförs oftast av den berörda kommunen. Antalet skördetillfällen styrs nästan aldrig av tillväxten utan snarare av hur mycket annat som måste göras i kommunen. Skörd är med andra ord sällan eller aldrig anpassat till hur bestånden tillväxer. Det finns inga uppgifter om att bestånd försvunnit till följd av skörd. Det finns dock uppgifter om att åtgärdsarbetet inom samma område kräver mindre insats efter ett antal upprepade skördetillfällen, vilket tyder på viss utarmningseffekt (Kyrkander och Örnborg 2010). Fältförsök XXxxxx xxxxxxxxxx xxx xxxxx. 28

4 För att undersöka hur väl skörd av sjögull funge rar genomfördes fältförsök i Tingsryd under Skörden i fältförsöket påbörjades minst en månad tidigare än vad som är brukligt i Sverige och utfördes med olika intervall i olika försöksrutor. Försöken visar att bestånden blir kraftigt utglesade och att blomning uteblir om skörd genomförs med täta intervall (Kyrkander och Örnborg 2013). Det återstår dock att se om de bestånd som utsatts för denna typ av frekvent skörd försvagas långsiktigt, jämfört med bestånd som behandlats mindre frekvent eller inte alls. Uppföljning kommer att ske under Även andra bekämpningsmetoder har provats under senare år. Täckning av bestånden med olika material, antingen vid ytan eller vid botten, genomförs på flera platser. Täckning på botten tycks fungera väl så länge den är fullständig. Glipor eller hål i materialet innebär nästan ofelbart att sjögull överlever och växer mot ytan. Att täcka med biologiskt icke nedbrytbara material innebär dock att materialet måste tas upp ett antal år efter utläggning. Ett arbete som kan vara mycket omständligt och tidskrävande. I Sverige har försök med utläggning av juteväv (nedbrytbart) pågått under ett par års tid och resultatet ser ut att vara lyckat. Materialet har dock inte hunnit brytas ner ännu och därmed är det för tidigt att säga om bestånden av sjögull har försvunnit för gott. På Irland har man täckt den invasiva vattenväxten afrikansk elodea Lagarosiphon major med juteväv över ett cirka m 2 stort område. Här ser man ett mycket lyckat resultat och juteväven är i princip nedbruten, och den naturligt förekommande kransalgsfloran återetablerad, två år efter utläggning. Täckning kan också ske vid ytan. När man täcker vid ytan utnyttjas den ljushämmande effekten från utlagt material som företrädesvis består av svart plast. Denna metod kan lämpa sig väl i steniga miljöer. Materialet måste förmodligen plockas upp under hösten och läggas tillbaka under tidig vår. Tillåts materialet ligga kvar under vintern finns stor risk att det går sönder eller sliter sig från det aktuella området. Halmutläggning är också en metod som provats under senare år. Åtgärden tycks endast fungera om man använder halmens ljushämmande egenskap och täcker botten med ett tjockt lager halm. Att tillföra en stor mängd organiskt material genom ett tjockt lager halm har förmodligen stora negativa bieffekter på många vattenlevande organismer och leder till stor syrgasförbrukning på botten i samband med nedbrytning. Har vi någon plan? Som vi nämnt tidigare är det svårt för de som drabbas av sjögull i sin vardag att bortse från problemet. Man måste göra något åt det, men frågan är vad. Hittills har var och en arbetat på sin egen kammare eller i sin egen kommun. Erfarenheter från misstag eller från lyckade åtgärder har inte nått andra drabbade, och var och en har uppfunnit hjulet efter bästa förmåga. Nu är det emellertid annorlunda. Samtal förs mellan kommuner, man försöker stötta varandra genom nätverk och 2010 utkom Naturvårdsverket med information om invasiva vattenväxter och försiktiga råd om åtgärdsmetoder. Nu fyra år senare ger Havs- och Vattenmyndigheten ut en något skarpare uppföljande beskrivning av åtgärder mot sjögull, som baseras på senare års insamlade kunskap. Utläggning av juteväv i Lough Corrib för bekämpning av Lagarosiphon major. årg. 109:2,

5 Trots denna ökade kunskap är det svårt att rekommendera en och samma metod för sjögullsbekämpning eftersom förutsättningarna är så olika i olika områden. Generellt kan dock sägas, oberoende av vilken metod som används, att ihärdighet förmodligen är det som kommer att göra vald metod framgångsrik. Åtgärderna kan behöva kompletteras, förbättras eller göras om, och vad som krävs i det enskilda fallet kommer fram vid de förberedande undersökningarna och den täta övervakningen som är nödvändig för ett långsiktigt lyckat resultat. Att arbeta med åtgärder i vatten är besvärligt, det är också svårt att sätta sig in i hur arten fungerar och hur den lämpligen bekämpas. När en kommun drabbas finns inga pengar att söka för åtgärder och allt arbete måste rymmas inom befintlig budget. Allra bäst hade varit om vi, liksom många andra länder, hade ett nationellt arbetslag som arbetade dagligen med bekämpning av invasiva växter. Irland har visat hur ett sådant arbetslag, på relativt kort tid, kan göra ett till synes ohanterligt problem till historia. n Tina Kyrkander E-post: Jonas Örnborg E-post: Tina Kyrkander och Jonas Örnborg har på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten sammanställt en rapport med generella råd inför åtgärder mot sjögull. Rapporten Åtgärder mot sjögull (rapportnummer 2014:4) kommer ut senare i år och bygger delvis på de frågeställningar som framkom under arbetet med Naturvårdsverkets Rapport 6373 Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter i sötvatten, som utkom Även denna rapport är sammanställd av Tina och Jonas. Inventering längs yttäckning med fiberduk. XXxxxx xxx xxxx xxx xxxxxxxxxxxx xxxxxxx xxxxxxxxxx. Litteratur Abernethy, V.J., Sabbatini, M.R. & Murphy, K.J Response of Elodea canadensis Michx. and Myriophyllum spicatum L. to shade, cutting and competition in experimental culture. Hydrobiologia 340: AquAliens. Främmande arter i våra vatten, slutrapport. Naturvårdsverket. Kyrkander, T. och Örnborg, J Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter i sötvatten kunskapsläget i dag och råd för framtiden. Naturvårdsverket. Kyrkander, T. och Örnborg, J Åtgärder mot sjögull åtgärder och metodförsök. Tingsryds kommun. Larson, D. och Willén, E Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 100(1):

Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter i sötvatten

Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter i sötvatten Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter

Läs mer

Jätteloka (jättefloka)

Jätteloka (jättefloka) Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga

Läs mer

Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem

Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem - Ett jämförande försök under de tre växtsäsongerna 1995, 1996 & 1997 Försök, utvärdering och sammanställning gjord för Thulica AB av: Landskapsarkitekt

Läs mer

Bekämpning av Jättebjörnloka

Bekämpning av Jättebjörnloka Bekämpning av Jättebjörnloka Fältförsök i Steninge, Halland 2011 Foto i rapporten: Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre Försöksrapport, december 2011 Inledning Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum)

Läs mer

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Jättefloka. - en skadlig främmande art Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har

Läs mer

Medlemsbrev hösten 2007

Medlemsbrev hösten 2007 Smara/Burvik den 7 oktober 2007 Medlemsbrev hösten 2007 Innehåll: Utvärdering av klipp-erfarenheter. Medlemsläget. Planering för 2008. Brev från Klipp-Peter. Kära Sottern-vänner! Vi har satt oss ner och

Läs mer

Bekämpning av sjögull i Mälaren, etapp 2

Bekämpning av sjögull i Mälaren, etapp 2 Bekämpning av sjögull i Mälaren, etapp 2 Redovisning av projekt Av Christina Schyberg, Kungsörs kommun Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta

Läs mer

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion? Höjeåprojektet II etapp III Uppdrag: Undersöka möjligheterna att lokalt ta tillvara på grönalger, undervattensvegetation och vassvegetation

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Kräftodling i dammar

Kräftodling i dammar Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Inledning Beskrivning av jätteloka:

Inledning Beskrivning av jätteloka: Inledning Jättelokan (Heracleum mantegazzianum), som också kallas jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka, kommer ursprungligen från Kaukasus i Sydosteuropa. Den infördes som prydnadsväxt på 1800-talet

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Vanlig vattenpest (Elodea canadensis) Smal vattenpest (Elodea nuttallii)

Vanlig vattenpest (Elodea canadensis) Smal vattenpest (Elodea nuttallii) Vanlig vattenpest (Elodea canadensis) Smal vattenpest (Elodea nuttallii) Foto Armin Jagel, www.botanik-bochum.de Svenska vardagsnamn och på andra språk Vattenpest. Vanlig vattenpest. Smal vattenpest Vanlig

Läs mer

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Vattenväxter Trummen Fältförsök 2014

Vattenväxter Trummen Fältförsök 2014 Vattenväxter Trummen Fältförsök 2014 Växjö kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Växjö kommun Andreas Hedrén Växjö kommun, tekniska förvaltningen VA-avd. Post: Box

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse?

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse? bioscienceexplained Vol 6 No 1 1346 Margus Pedaste Science Education Centre, University of Tartu 4 Tähe St., 51010 Tartu, Estland Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som

Läs mer

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Projektets namn: Bevara Lammsjön Projektägare: Kontaktperson: Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Roger Ek ordförande Adress Postadress Telefon Bakgrund Detta dokument är ett underlag

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun VÄRMDÖ KOMMUN Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i stora bestånd som konkurrerar ut andra

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Perennmatta. Perennmatta

Perennmatta. Perennmatta 118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och

Läs mer

De Pdf-kartor som framställts ur datamaterialet och bifogas rapporten. De är

De Pdf-kartor som framställts ur datamaterialet och bifogas rapporten. De är Kartor Pdf De Pdf-kartor som framställts ur datamaterialet och bifogas rapporten. De är namngivna enligt Tema_kartbladsdel, exempelvis Känslighet_norra.pdf. Namn Kartbladsindelning Bottensubstrat Beskrivning

Läs mer

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är

Läs mer

Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun

Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun Marie Karlsson, Hilde Herrlund, Ingela Danielsson Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Falkenbergs kommun December 2014 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte...4

Läs mer

Sjögull i Åsnen och Mörrumsån. Förekomst och åtgärder för att begränsa spridningen

Sjögull i Åsnen och Mörrumsån. Förekomst och åtgärder för att begränsa spridningen Sjögull i Åsnen och Mörrumsån Förekomst och åtgärder för att begränsa spridningen LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2010 06 14 Sjögull i Åsnen och Mörrumsån Sid. 1 Sjögull i Åsnen och Mörrumsån - Förekomst

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan

Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan Huvudansvarig: Hedda Ericsson Utförare: Röed Uppdaterad: 22 april 2015 1 Bakgrund vad är problemet? Jättelokan slår ut annan växtlighet, sprider sig snabbt och

Läs mer

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun Regeringsbeslut 1:2 REGERINGEN 2015-04-09 M2015/800/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Ansökan. Ansökan om utsättning av blomlådor som farthinder säsongen

Ansökan. Ansökan om utsättning av blomlådor som farthinder säsongen Ansökan Ansökan om utsättning av blomlådor som farthinder säsongen Ny ansökan Ansökan om förnyelse Sökande Namn Adress Underskrift Telefon dagtid/bostad Postadress Datum Ansökan avser Gata/plats Antal

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Växtpärm Rhododendron

Växtpärm Rhododendron Sida 1 av 9 Växtpärm Rhododendron Här har jag samlat mina favoriter bland den fantastiska växtgruppen Rhododendron. Det är sorter som är beprövade och som håller ett väldigt högt prydnadsvärde. Priser

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

102 FISKEJOURNALEN 4/ 201 O

102 FISKEJOURNALEN 4/ 201 O 102 FISKEJOURNALEN 4/ 201 O FISKEJOURNALEN 4/ 201 O 103 N är regnbågsvatten ser ut så här och dessutom ligger på ett sådant bekvämt avstånd från motorvägen är det lätt att bli biten av put and take-fisket,

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Biologi 3,0 hp (Examination 1 HT15)

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Norra Kvills nationalpark

Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Norra Kvills nationalpark Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Norra Kvills nationalpark Författningsförslag Med stöd av 4 första stycket nationalparksförordningen (1987:938) föreskriver Naturvårdsverket följande.

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Undersökning av Elodea

Undersökning av Elodea Gymnasiearbete Västermalms skola ht 2014 vt 2015 Undersökning av Elodea Förekomst i Medelpad och krav för överlevnad Elodea canadesis vid Njurunda, Ljungan, Skottsund vid bron. Foto: Karin Martin Agnes

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping, Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås 2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Slamtömning. i Linköpings kommun

Slamtömning. i Linköpings kommun Slamtömning i Linköpings kommun 1 Tömning av enskilda avloppsanläggningar Tömning av enskilda avloppsanläggningar sker löpande under året enligt schemalagda turer. Slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk

Läs mer

Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum

Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum 1(5) Miljö- och byggnadsförvaltningen Bekämpningsplan Katarina Karlsson, 0554-191 40 2010-02-10 Katarina.karlsson@kil.se Naturvårdssamordnare Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). 5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 1241 Petter.mahrs @naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-23 Ärendenr: NV-06952-15 Beslut om skyddsjakt efter

Läs mer

Kräftpestförklaring av Lilla Le, Dals Eds kommun

Kräftpestförklaring av Lilla Le, Dals Eds kommun 1(5) Vattenavdelningen Fredrik Larson 010-224 55 27 Till berörda Kräftpestförklaring av Lilla Le, Dals Eds kommun BESLUT Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap. 10 förordningen (1994:1716) om fisket,

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-04 Ärendenr: NV-03147-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer