Bekämpning av Jättebjörnloka

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bekämpning av Jättebjörnloka"

Eva Fransson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Bekämpning av Jättebjörnloka Fältförsök i Steninge, Halland 2011 Foto i rapporten: Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre Försöksrapport, december 2011

2 Inledning Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum) är en främmande art som introducerades som trädgårdsväxt i Sverige på 1800-talet. Arten blir mellan 2-3 meter hög och förökar sig genom fröspridning. Jättebjörnlokan bildar monokulturer och den naturliga floran och faunan hotas då den måste lämna plats åt jättelokalandskapen. Växten kan på detta sätt bidra till en minskad biologisk mångfald. Hushållningssällskapet Halland fick 2011 ett uppdrag av Miljö- och hälsoskyddskontoret i Falkenbergs kommun att genomföra ett fältförsök med olika metoder för bekämpning av Jättebjörnloka. Fältförsöket placerades i en jordbruksmark vid ytterkanten av Undars mosse, Steninge i Halmstads kommun. Platsen hade här en jämn och riklig förekomst av Jättebjörnloka och var därför väl lämpad för genomförandet. Fältförsökets syfte och utförande Syftet med fältförsöket var att visa hur ett bestånd av Jättebjörnloka påverkas av mekaniska behandlingar och en kemisk Glyfosatbehandling. Försöksplanen, som bestod i 4 block (upprepningar) med tre led (behandlingar), hade en parcellstorlek på 3 x 3 m. Försöket omfattade därmed totalt 12 parceller med en fältstorlek på 6 m x 18 m. Försöksplan: A. Obehandlat B. Mekanisk avslagning 3 gånger (slåtterbalk) C. Glyfosatbehandling, punktbehandling vår A. De 4 obehandlade parcellerna placerades i försökets ändar och under året har det endast genomförts klippning av blom/frökorgar för att förhindra ytterligare fröspridning inom området. Tre avslagningar utfördes i området utanför försöket. B. De tre mekaniska avslagningarna har skett vid 3 tillfällen: 10 maj, 14 juni och 13 juli. Avslagningarna är utförda med en 50 cm slåtterbalk monterad på en 2-hjulsdriven jordfräs. C. Den kemiska behandlingen utfördes den 11 maj då Jättebjörnlokan var i jämn tillväxt och cm hög. Bekämpningsmedlet Glyphomax Bio, som är en herbicid, användes i dosen 6 dl till 10 liter vatten. En ryggspruta med avdriftsskydd användes och medlet applicerades som punktbehandling på Jättebjörnlokans bladöversida för att inte påverka eventuell undervegetation.

3 Sammanfattning resultat Mekanisk bekämpning i ett väl utvecklat bestånd av Jättebjörnloka förutsätter 2-3 avslagningar per växtsäsong för att förhindra fröspridning. Effekten av försökets 3 behandlingar gav endast en svag nedsättning av växtligheten jämfört med obehandlat. Ingen naturlig undervegetation kan konkurrera i beståndet. En kemisk bekämpning med punktbehandlad Glyfosat i tidigt tillväxtskede på våren (30-50 cm höjd) gav full effekt på Jättebjörnlokan och endast enstaka nytillväxt under året. Markens naturliga undervegetation återkommer. Graderingar, metodik och resultat För att följa utveckling och effekt av behandlingarna graderades marktäckning i procent av Jättebjörnloka och undervegetation i parcellerna från 10 maj till 27 september. Lägg märke till undervegetationens utveckling i led C. Tabell 1. Marktäckning av Jättebjörnloka och undervegetation Parc.nr Led Block Jättebjörnloka Jättebjörnloka Jättebjörnloka Jättebjörnloka Underveg Underveg Underveg 1 A I C B C II B A A III B C B IV C A Höjd Jättebjörnloka Höjd Jättebjörnloka Höjd Jättebjörnloka Underveg Höjd Jättebjörnloka Led cm cm (blomstjälk) cm (blomstjälk) cm (blomstjälk) A ( ) (180) B ( ) (40-120) C

4 10 maj: Före behandlingsstart var beståndet i begynnande tillväxt, plantorna mellan cm höga. Svagt bestånd av undervegetation bestående av gräs, maskros, tistel, örtogräs och hallon förekommer på platsen. De tre mekaniska avslagningarna i led B utfördes med en 50 cm slåtterbalk monterad på en 2-hjulsdriven jordfräs. Den kemiska behandlingen i led C utfördes med en ryggspruta med avdriftsskydd. Herbiciden Glyphomax Bio användes i dosen 6 dl till 10 liter vatten. En punktbehandling utfördes den 11 maj på Jättebjörnlokans bladöversida för att inte påverka eventuell undervegetation.

5 Den 14 juni, drygt en månad efter behandling 1, har tillväxten varit kraftig: Lokan i led B, längst bort i bild, var cm hög med blomstjälkar på cm och skilde sig inte så mycket mot led A, till höger i bild, som är cm och med blomstjälkar på cm. I led C, till vänster i bild, är alla lokaplantorna borta och viss del av undervegetationen finns kvar. Resultat efter mekanisk avslagning 2 den 14 juni. Led A står kvar med avklippta blomkorgar.

6 Den 13 juli, ytterligare en månad efter senaste avslagningen. Led A, längst bort i bild: Avklippta blomkorgar den 14/6 gör att nya mindre korgar bildats på sidostjälkar. Plantorna är cm i höjd. Led B, till vänster i bild: God effekt av avslagningen 14/6. Bestånd samma som tidigare men lägre plantor än i referensledet A. Nya blomkorgar bildade. Höjd cm med blomkorg, cm utan. Led C, till höger i bild: Fortfarande inga nybildade plantor efter Glyfosatbehandlingen den 11/5. Undervegetationen lite svag men några rutor börjar grönska. Resultat efter sista mekaniska behandlingen 3, den 13 juli. Blomkorgarna i led A är avklippta.

7 Resultat vid tillväxtens avslutning Vid graderingstillfälle 4, den 27 september hade Jättebjörnlokans tillväxt i princip avstannat. Effekten av behandlingarna dokumenterades genom en planträkning och vägning av växtligheten. Tabell 2. Planträkning och vikt per m2 av Jättebjörnloka 27 september Parc Led Block plantor antal/m2 vikt gram/m2 1 A I C 3, B C II 2, B A A III B C 1, B IV C 2, A I Längd, cm A (180) B C I led A har endast ett fåtal nya plantor utvecklats, men de ursprungliga plantorna är kraftiga med hög vikt. De 3 mekaniska avslagningarna i led B har utvecklat många nya och små plantor. I led C finns nu några enstaka plantor men tillväxten är svag och risken för blomsättning under hösten är liten. Marktäckningen av den naturliga vegetationen i led C är nu tillfredsställande och varierar mellan 60 till 90 procent i parcellerna. Ett fåtal plantor av Jättebjörnlokan i led C hindrar inte en fortsatt tillväxt av naturlig vegetation under hösten.

8 Diskussion Effekten av den kemiska punktbehandlingen av Jättebjörnlokan visar sig överlägsen jämfört med den mekaniska bekämpningen för att återfå den ursprungliga biologiska floran på platsen. I detta försök har en relativt kraftig dos av Glyfosat använts för att säkerställa effekten. I en fortsatt undersökning torde dos-respons, rätt behandlingstid i förhållande till Jättebjörnlokans utvecklingsstadium och långtidseffekt vara viktiga parametrar. Försöket den 27 september: Jättebjörnlokan har avslutat sin växtkraft för året. Kvar i obehandlade parceller, led A, är årets höga stjälkar som börjar vissna ned och ny tillväxt av små plantor. Parcellerna i led B med 3 avslagningar har utvecklat många små plantor som effektivt utestänger ljuset för undervegetationens utveckling. De små hålen i bildens grönska är C- parcellerna som punktbehandlats med Glyfosat tidigt på våren. Här tillväxer platsens ursprungliga biologiska flora. Stort Tack till Hans och Kristina Bergsten som ställt försöksmarken till förfogande!

Relevanta dokument

Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun

Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun Marie Karlsson, Hilde Herrlund, Ingela Danielsson Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Falkenbergs kommun December 2014 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte...4