Inledning Beskrivning av jätteloka:
|
|
- Anita Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inledning Jättelokan (Heracleum mantegazzianum), som också kallas jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka, kommer ursprungligen från Kaukasus i Sydosteuropa. Den infördes som prydnadsväxt på 1800-talet och har sedan dess spridit sig och går numera att hitta förvildad i framförallt i södra och mellersta Sverige samt längs Östersjökusten. Lokan är mycket konkurrenskraftig och kan bilda stora bestånd. Konkurrenskraften gör att lokan tränger undan den naturliga vegetationen på platsen och kan utgöra ett hot mot områden med höga naturvärden. På grund av växtens goda spridningsförmåga, dess starka konkurrenskraft, möjlig påverkan på biologisk mångfald och faran för människor vid beröring av växten, är det viktigt att jättelokan bekämpas. Sverige har genom ratificering av FN:s konvention om biologisk mångfald 1993 förbundit sig att motverka introduktion av främmande arter som kan leda till konsekvenser för den biologiska mångfalden beslutade Statens Jordbruksverk om en föreskrift om bekämpning av jätteloka (SJVFS 1998:31). I författningen föreskriver Statens Jordbruksverk med stöd av 2 och 4 i förordningen (1995:681) om växtskydd m.m., att kommunen eller länsstyrelse i samråd med kommun kan upprätta en bekämpningsplan för jättelokan. Om en bekämpningsplan finns kan länsstyrelsen fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för att bekämpa växten. Både nationellt och internationellt har vikten av bekämpning av jätteloka uppmärksammats på senare tid tog EU fram ett förslag till en strategi för att bekämpa invaderande arter, däribland jätteloka. Naturvårdsverket har tagit fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper (Rapport 5910) och bilaga G5 anger hur arbetet med jätteloka kan bedrivas. Beskrivning av jätteloka: Jättelokan är en mycket storväxt ört som kan bli två-fyra meter hög. Stjälken kan bli på uppemot tio centimeter i diameter och bladen en meter breda. Den blommar i juli-augusti. De vita blommorna sitter i flockar på närmare en halv meter i diameter. Den har en pålrot, cm lång, som är ganska grov och något förgrenad. Ungefär vid markytan sitter tillväxtanlagen. Arten räknas som tvåårig. En enda planta kan producera upp till frön. Fröna kan ligga i jorden och vänta på att gro i minst sju år. Man får räkna med att hålla utkik efter eventuella fröplantor i upp till 10 år. Jättelokan förökar sig inte vegetativt (d.v.s. med utlöpare eller dyl.) utan enbart med frön. Fröerna kan spridas till nya platser via människor och djur som transporterar dem till nya
2 platser. En annan effektiv spridningsväg är vatten då fröerna flyter och kan spridas långt. Jättelokan föredrar öppna platser och spridningen av växten hämmas något av skuggande träd. Syfte med bekämpning Det finns tre huvudsakliga skäl till att bekämpa jättelokan. Det första är växtens farlighet. Växtsaften innehåller furokumariner vars ämnen påverkar hudens känslighet för solljus. Får man växtsaft på sig och vistas i solen kan brännblåsor uppstå. Speciellt utsatta är barn, som kan få för sig att leka i den spännande skogen. Jättelokans växtsaft kan i kombination med solljus inom timmar ge svårläkta och smärtande hudutslag liknande brännskador på människor. Växtens utseende, med vackra blommor och blad, och dess fantastiska storlek kan medverka till att ovetande plockar blomman och barn kan lockas till att leka med och inunder växten. Skador från jättebjörnlokans växtsaft. Det andra skälet är att jättelokan inte är ursprunglig i Sverige och kan på kort tid ta över stora arealer. Växten ställer inga stora krav på jordmån och sprider sig effektivt med frön. Jättelokan kan bidra till minskad biologisk mångfald och utgöra ett hot mot värdefulla naturmiljöer. Ekonomiska aspekter är det tredje skälet att bekämpa jättelokan. Massförekomst av jätteloka ökar kostnaderna för skötsel och restaurering av områdena. Eventuell inkomst från den utkonkurrerade vegetationen kan falla bort. Välbesökta natur och rekreationsområden kan minska i värde. Kostnader för samhället i form av vårdkostnader för behandlingar av hudskador kopplade till jätteloka. Nya växtplatser som upptäcks och bekämpas tidigt minskar växtens spridningsmöjligheter. Att bekämpning sker innan massförekomst innebär en lägre kostnad för bekämpningen genom färre lokor att bekämpa och under en kortare tidsperiod. För att med framgång bekämpa jättelokan krävs att insatserna sker kontinuerligt, strukturerat och samordnat och att alla berörda tar sitt ansvar. Uppföljning av växtplatser och bekämpningsresultaten måste ske under lång tid framöver p.g.a. växtens långlivade frön.
3 Bekämpning I första hand bör någon form av mekanisk bekämpningsmetod användas. Av hänsyn till natur och miljö ska kemiska bekämpningsmedel så långt som möjligt undvikas. Ett miljövänligare alternativ kan möjligen vara att strö salt över pålroten efter lieslåtter eller rotkapning. Mekanisk bekämpning Den mekaniska bekämpningen går till stor del ut på att svälta ut jättelokorna. Genom att förstöra de ovanjordiska delarna, tvingas rötterna använda lagrad näring till att bilda nya växtdelar och växten tröttas ut efter hand. Oavsett vilken metod som används, måste man alltid se till att förstöra eventuella blomställningar. Annars kan frön eftermogna och göra arbetet ogjort. Slåtter Jättelokorna slås bäst med lie, speciellt om det är många plantor. En roterande klinga är olämplig, eftersom en dimma av växtsaft virvlas upp. Plantorna bör slås när de är cirka halvmetern höga, men man kan även vänta tills de börjar blomma. Då förlorar de så mycket kraft att de förhoppningsvis dör. Bestånden bör slås cirka tre gånger på ett år, eftersom plantorna sätter nödskott. Avhuggna delar kan ligga kvar, bortsett från eventuella blomställningar med mogna frön. Lokan får inte ges möjlighet att sätta frö. En nackdel med att slå är att lokan troligen är den växt på platsen som snabbast återhämtar sig. Därmed kan den tom förstärka sin dominans efter ingreppet. Rotkapning och uppgrävning. Rotkapning är en effektiv metod. Pålroten kapas av några centimeter under tillväxtpunkten, vilken sitter i eller strax under markytan, vid övergången mellan rot och stam. Det görs med hacka eller spade. Metoden är lättast att tillämpa tidigt på året, innan plantorna blivit för stora. Fördelen är att växten dör. Har man tillräckligt med tid kan man totalutrota växten på detta sätt. Handlar det om relativt få plantor, eller om plantorna är så små att rotkapning är svårt, kan ett alternativ vara att gräva upp hela växten. Det ger samma effekt. Jordbearbetning Jättelokan är känslig för traditionell jordbearbetning och finns sällan i brukad mark. Plöjning, användning av kultivator eller jordfräs fungerar utmärkt. Möjligen ger detta en bättre effekt än både slåtter, grävning och rotkapning. Men självklart ska jordbearbetning inte användas på mark som hyser värdefull vegetation. Däremot kan det vara en lämplig åtgärd på mark där jättelokan tagit över helt och hållet. Kemisk bekämpning Kemisk bekämpning av jättelokor sker med preparat baserade på ämnet glyfosat, d.v.s. roundup och liknande. Dispens kan ges för kemisk bekämpning av jätteloka i skyddszoner (kontakta länsstyrelsen) och mark i träda (kontakta Jordbruksverket). Glyfosat bör inte användas närmre än sex meter från vattendrag, vilket begränsar användningen vid många jättelokaförekomster. Kemisk bekämpning ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel SNFS 1997:2. Vid kemisk bekämpning av jättelokan är det olämpligt att spruta. Sprutar man dör all växtlighet och man får ett stycke barmark. Frön av jätteloka, som med största sannolikhet finns i marken, kan då gro utan konkurrens och tar snabbt över området.
4 Resultatet kan alltså bli att jättelokorna gynnas. Istället för att spruta, stämplar eller avstryker man plantorna. Stämpling innebär att en skaftförsedd svamp eller liknande används för att pressa på en liten mängd av bekämpningsmedlet på plantan. Det är särskilt lämpligt på små plantor i stora bestånd tidigt på våren. Vid avstrykning används en sorts penselverktyg till att stryka bekämpningsmedel på delar av större plantor. Tidpunkt Bekämpningen bör påbörjas tidigt på säsongen. Även ur arbetssynpunkt är det att föredra då små vårplantor är lättare att ha att göra med. En annan möjlig tidpunkt är vid blomningen. Jättelokan satsar då alla resurser på blomning. Man måste dock vara mycket uppmärksam på var blomställningarna hamnar, så att fröerna inte får chansen att utvecklas klart. Blomställningarna bör stoppas i sopsäck och tas med från platsen eller alternativt brännas på platsen. Uppföljning av bekämpningen bör pågå till sent på året eftersom lokan kan sätta nödskott och att det kan komma upp enstaka höstplantor. Prioritet Det primära med bekämpningen är att förhindra fröspridning. Kontinuerlig bekämpning varje år ska ske och på grund av frönas långa livslängd bör uppföljning göras i ca tio år efter att lokan har försvunnit från platsen. Bekämpningsplanensomfattning Bekämpningsplanen gäller all mark inom Grästorps kommun som omfattas av områden enligt 2 i Statens jordbruksverks föreskrift om bekämpning av jätteloka (SJVFS 1998:31). Föreskrifterna ger Länsstyrelsen möjlighet att förelägga markägare och nyttjanderättsinnehavaren att bekämpning av jätteloka ska ske inom följande områden: Område som är värdefulla ur natursynpunkt Annat område där det påkallat av allmänt intresse För att hindra spridning till annan fastighet Då jättelokan växer intill vattendrag och där det därför föreligger risk för fröspridning med vattnet till område enligt ovan Prioritering mellan växtplatserna I Grästorps kommun ska bekämpning av jätteloka prioriteras i följande områden: längs vattendrag områden med höga naturvärden områden med betydelse för rekreationen miljöer där barn kan antas vistas Ansvarsförhållanden Enligt 2 SJVFS 1998:31 kan länsstyrelsen som ett led i bekämpningen av jättelokan besluta om vilka åtgärder en fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare ska vidta för att bekämpa växten på fastigheten. Vitesföreläggande kan komma i ifråga om de åtgärder som länsstyrelsen beslutat inte utförs inom ålagd tid. Länsstyrelsen kan även genom anlitad entreprenör utföra bekämpningen på fastighetsägarens bekostnad, vid behov med polisiär handräckning.
5 Längs allmänna vägar är det Trafikverket som ansvarar för borttagning av jätteloka inom vägområdet. Längs kommunala vägar har kommunen ansvaret. Längs enskilda vägar finns inget vägområde men här har respektive fastighetsägare ansvar för bekämpningen. Tekniska förvaltningen ansvarar för drift och skötsel av planlagd allmänplatsmark och bekämpar kontinuerligt jätteloka på kommunens mark. Övrig kommunal mark ansvarar samhällsbyggnadskontoret för. Om växten inte bekämpas i anslutning till prioriterade områden eller andra områden där det är påkallat av allmänt intresse, eller där växten riskerar att sprida sig till annan fastighet, kan kommunen ansöka hos länsstyrelsen om föreläggande att bekämpa jättelokan.
Bekämpningsplan för jätteloka. (Heracleum mantegazzianum) Godkänd av kommunstyrelsen 2011-12-19
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET (Heracleum mantegazzianum) Godkänd av kommunstyrelsen 2011-12-19 Samhällsbyggnadskontoret 2011 Text och bild: Ann-Charlotte Abrahamsson Kartor och layout: Jörgen Vargmark för Jätteloka
Läs merBekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun
VÄRMDÖ KOMMUN Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i stora bestånd som konkurrerar ut andra
Läs merKils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum
1(5) Miljö- och byggnadsförvaltningen Bekämpningsplan Katarina Karlsson, 0554-191 40 2010-02-10 Katarina.karlsson@kil.se Naturvårdssamordnare Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum
Läs merBEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN
Ansvarig: Enhetschef Antagandedatum: 2017-08-15 101 Gäller från: 2017-08-15 Revideras: vid behov BEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN Tekniska förvaltningen, Markaryds kommun, 2017-06-30 Sammanfattning Jätteloka
Läs merPublikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016
Sida 1/8 Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016 Metoder och åtgärdsprogram Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Bild hämtad från hemsida Länstyrelsen Halland Foto: Marie Karlsson
Läs merBeslutad av kommunstyrelsen , 92. Bekämpningsplan för jätteloka i Haninge kommun
Beslutad av kommunstyrelsen 2011-04-11, 92 Bekämpningsplan för jätteloka i Haninge kommun 2012 2021 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Förutsättningar och bakgrund... 3 Ekologi och spridning...
Läs merHar du jätteloka på din tomt eller mark?
Har du jätteloka på din tomt eller mark? Vad är en jätteloka? Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en växt som förts in till Sverige och som sprider sig lätt. Den växer i stora bestånd som konkurrerar
Läs merHandlingsplan för Ängelholms kommun avseende bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Handlingsplan för Ängelholms kommun 2018-2027 avseende bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum) Foto: Ängelholms kommun Godkänd av Kommunstyrelsen 2018-06-13 Godkänd av Myndighetsnämnden 2018-05-31
Läs merSlutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun
Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun Marie Karlsson, Hilde Herrlund, Ingela Danielsson Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Falkenbergs kommun December 2014 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte...4
Läs merRåd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård
Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Parkslide Foto: Nils Carlsson Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande
Läs merJätteloka (jättefloka)
Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga
Läs merREFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN
REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN Stockholm 11 juni 2018 Ulf Larsson Karolina Åsman Ellinor Lindblad Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Läs merJättefloka. - en skadlig främmande art
Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har
Läs merJättelokan (Heracleum mantegazzianum)
Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) i Falkenbergs kommun Marie Karlsson, Miljö- och Hälsoskyddskontoret Falkenbergs kommun September 2010 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Fakta om Jättelokan... 5 Artinformation...
Läs merBekämpningsplan för jätteloka
1 (12) Bekämpningsplan för jätteloka i Bergslagens kommunaltekniks verksamhetsområde Bild Wikipedia: GerardM at nl.wikipedia Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i
Läs merKommunikationsplan Bekämpning av jättelokan
Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan Huvudansvarig: Hedda Ericsson Utförare: Röed Uppdaterad: 22 april 2015 1 Bakgrund vad är problemet? Jättelokan slår ut annan växtlighet, sprider sig snabbt och
Läs merCajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet
2019-01-17 Cajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet Jättelokainventering Ängelholms kommun Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 2 Bekämpningsmetoder... 1 2.1 Allmänt... 1 2.1.1 Hetvatten...
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merMILJÖBALKSDAGARNA 2019
MILJÖBALKSDAGARNA 2019 Nils Carlsson Anna Sandström Anders Sjölund Martin Påhlman Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-04-10 1 INVASIVA FRÄMMANDE ARTER SÅ PÅVERKAS KOMMUNERNA OCH
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merFlyghavre ett växande problem? Jannicke Hellberg Länsstyrelsen Västra Götalands län 11 januari 2019
Flyghavre ett växande problem? Jannicke Hellberg Länsstyrelsen Västra Götalands län 11 januari 2019 Bakgrund Flyghavren blev problematisk i mitten av 1900-talet. Flyghavrelag 1971 Flyghavreavgift gav subventionerad
Läs merBekämpning av Jättebjörnloka
Bekämpning av Jättebjörnloka Fältförsök i Steninge, Halland 2011 Foto i rapporten: Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre Försöksrapport, december 2011 Inledning Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum)
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merUtbredning och bekämpning av jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum) - en kartläggning
Utbredning och bekämpning av jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum) - en kartläggning Sara Holmgren Handledare: Eva Waldemarson och Annelie Johansson Kandidatexamensarbete i biologi, Lunds Universitet,
Läs merKemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2018 Hanna Lundkvist,
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2018 Hanna Lundkvist, 2018-03-13 Agenda Information om Kemisk ogräsbekämpning 2018 Information om bekämpning 2018 Kartverktyget
Läs merInformation. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning
Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merRiktlinjer för kemisk bekämpning
2017-05-08 RIKTLINJER DNR: 2016-678 SID 1(7) Riktlinjer för kemisk bekämpning Miljönämnden i Helsingborgs stad PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merRiktlinjer kemisk bekämpning
Riktlinjer kemisk bekämpning Fastställd av bygg- och miljönämnden datum 2016-04-19 25 Dnr. 2016-MK0116 Åtvidabergs kommun Besöksadress miljökontoret: Bruksgatan 3 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merNy lagstiftning. på plats och på gång
Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt
Läs merPROTOKOLL Fritidsnämnden 2016-03-17
sid 1 av 19 Plats och tid: Årydssalen, klockan 13:15 15:25, ájournering 14:35-14:50 Beslutande: Andreas Saleskog Ordförande (S) Magnus Sandgren Ledamot (M), t.o.m. 21 Siri Näslund Ledamot (S) Anna Kälvestam
Läs merKemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2019 Hanna Lundkvist,
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2019 Hanna Lundkvist, 2019-03-04 Agenda Information om Kemisk ogräsbekämpning 2019 Information om bekämpning 2019 Kartverktyget
Läs merKatrineholms åtta ansvarsarter
Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser
Läs merpå andra områden än lantbruksmark
Anmälan eller ansökan om Yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på andra områden än lantbruksmark Vi vill ansöka om tillstånd för spridning på: vägområde (inte invasiva arter) mycket genomsläppliga
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merSKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:
SKÖTSELRÅD För att ge dina nya växter bäst förutsättningar vid nyetablering, vänligen ta del utav våra Skötselråd! Hantering av mottagen leverans: Placera växterna i ett skuggigt område och helst i lä
Läs merFärdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.
Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram
Läs merYttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet
Läs mer2. Uppgifter om den person eller det företag som söker tillståndet/gör anmälan. Personnummer/Organisationsnummer. Postnr Ort Mobilnummer
ANSÖKAN/ANMÄLAN om kemisk bekämpning på områden som omfattas av 2 kap. 40-41 SFS 2014:425 EB.47:3 Miljöenheten Tel: 0416 270 00 Fax: 0416-185 16 stadsbyggnad@sjobo.se Sjöbo kommun Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Stora Öråsens naturreservat Beslutade den 3 november 2005, dnr 511-3412-02, 84-221 Länsstyrelsen förklarar
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merpraktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet
Läs merLänsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön:
Beslut Sida 1 av 5 E-delgivning Härjeåns Nät AB Att: Erik Persson erik.persson@harjeans.se Föreläggande enligt miljöbalken och samråd enligt kulturmiljölagen för nyanläggning av markkabel mellan Vallen
Läs merBeslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma
Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma kommun Data Områdets namn Alkärret i Haboljung Läge RT90 - E: 6176943, N: 1327233 Län Skåne län Kommun Lomma Församling/socken Lomma Berörda fastigheter
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merChecklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015
Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande
Läs merBekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3
Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3 Rapportskrivning- Sjögullsbekämpning, Etapp 3 Kungsörs kommun har i flera tidigare projekt arbetat med att hitta metoder för att hindra spridningen av den främmande
Läs merÄlskade Pelargoner...
Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter
Läs merPutt GK G 07: 24-26 1
1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium
Läs merFöreskrifter för Naturreservatet Storsjön
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda
Läs merNaturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg
Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merProjekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
Läs merFörord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merFörslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun
Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap.
Läs merAnmälan/ansökan om spridning av växtskyddsmedel (bekämpningsmedel)
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Sida 1 av 6 Blankett uppdaterad: 2018-05-22 Tänk på! Anmälan/ansökan ska vara Miljöenheten tillhanda senast 4 veckor innan den tänkta spridningen ska ske Vilken typ av ärende
Läs merVill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada? Om invasiva främmande arter ett växande problem där din hjälp behövs. Har du anledning att bry dig om invasiva främmande arter? Stämmer något av följande
Läs merBeslut om statligt bidrag till det lokala naturvårdsprojektet Bekämpningsplan för jätteloka i Västerås kommun
BESLUT 1 (3) NATURVÅRDSENHETEN Naturvård Sandra Guldbrand Telefon 010-224 92 63 sandra.guldbrand@lansstyrelsen.se Västerås stad Att: Kerstin Isaksson Tekniska kontoret 721 87 Västerås Beslut om statligt
Läs merTillsyn på verksamheter som sprider växtskyddsmedel
Tillsyn på verksamheter som sprider växtskyddsmedel Miljökontoret 2017 Bakgrund, syfte och mål... 2 Metod och genomförande... 2 Resultat... 2 Lagstöd... 3 Slutsats och diskussion... 4 Bilagor... 5 1 Bakgrund,
Läs merInvasiva främmande arter
Invasiva främmande arter - förebyggande och hantering av introduktion och spridning Sofia Brockmark En främmande art, vad är det? En art som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har spridits
Läs merAllemansrätten paddling
Allemansrätten paddling Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Allemansrätten gäller både på land och
Läs mer2. Uppgifter om den person eller det företag som söker tillståndet/gör anmälan. Personnummer/Organisationsnummer. Postnr Ort Mobilnummer
ANSÖKAN/ANMÄLAN om kemisk bekämpning på områden som omfattas av 2 kap. 40-41 SFS 2014:425 Miljöenheten Tel: 0416-271 53 Fax: 0416-185 16 stadsbyggnad@sjobo.se Sjöbo kommun Samhällsbyggnadsnämnden 275 80
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se UTKAST 140911 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om behörighet
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Gulliksbergets naturreservat Beslutade den 21 juni 2006, dnr 511-13889-02. Länsstyrelsen förklarar med
Läs merSkyddad natur. En rapport till Naturvårdsverket om allmänhetens syn på skyddad natur
Skyddad natur En rapport till Naturvårdsverket om allmänhetens syn på skyddad natur Jenny Börlin, Kantar Sifo Lina Lenefors, Professional Management 29 juni 2018 Projektnummer 1539819 Metod och urval -
Läs merJordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merStrandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson
Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs
Läs merGävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Finnbrännans naturreservat Beslutade den 21 juni 2006, diarienummer 511-13361-05. Länsstyrelsen förklarar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om invasiva främmande arter Utfärdad den 22 november 2018 Publicerad den 30 november 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller bestämmelser
Läs merFinns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa
FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade
Läs merSpråkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson
Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material
Läs merJordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet
Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet Magnus Sandström Jordbruksverket, Miljöregelenheten vaxtskydd@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga
Läs mer(FÖRSIKTIGHETS)ÅTGÄRDER MOT PARKSLIDE - Reynoutria japonica
(FÖRSIKTIGHETS)ÅTGÄRDER MOT PARKSLIDE - Reynoutria japonica Förfa ad av Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB tack vare medel från Harald och Gustaf Ekmans S else för Kulturminnesvård och Miljövård. Förord
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merSkogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merVäxtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter
Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter Jordbruksverkets uppdrag/roll som växtskyddsmyndighet, nuläge och framtidsplaner, Inkl gränsdragning mot IAS-förordningen Karin Nordin, Jordbruksverket,
Läs merAnmälan om att yrkesmässigt sprida bekämpningsmedel Enligt 41 förordning om bekämpningsmedel (2014:425)
Anmälan om att yrkesmässigt sprida bekämpningsmedel Enligt 41 förordning om bekämpningsmedel (2014:425) 1. Anmälan gäller kemisk bekämpning på: Banvall Område större än 1000 m 2 där allmänheten fritt får
Läs merMyggbekämpning. Motion till riksdagen 2016/17:1173. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. C Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1173 av Solveig Zander (C) Myggbekämpning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en femårig finansieringsplan
Läs merEvolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Läs merKEMISK BEKÄMPNING MED VÄXTSKYDDSMEDEL ELLER BIOCIDPRODUKTER
KEMISK BEKÄMPNING MED VÄXTSKYDDSMEDEL ELLER BIOCIDPRODUKTER Spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel Ansökan/anmälan Skriftlig ansökan ska ske vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel
Läs merFörslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun
2014-02-24 Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd
Läs merA Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska
Läs merL144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-
L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:
Läs merMajsmottet en ny skadegörare i Sverige
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)
Läs merChecklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018
Checklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare/Namn på golfbanan Person- /organisationsnummer Adress Telefonnummer
Läs merÄng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.
Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se UTKAST 131014 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om utbildning
Läs mer