Sjögull i Rinnen ett växande problem? Sammanfattning möte föreläsning Sjögull Orrnäset Hembygdsgård
|
|
- Torbjörn Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjögull i Rinnen ett växande problem? Sammanfattning möte föreläsning Sjögull Orrnäset Hembygdsgård
2 Sammanfattning föreläsning Sjögull Orrnäset Hembygdsgård Sjögull (Nymphoides peltata) är en flytbladsväxt i familjen vattenklöverväxter. Blommorna har gula kronblad, bladen är gröna och mindre än näckrosornas blad, som sjögull i viss mån liknar. Arten är avsiktligt introducerad i Sverige och har i många sjösystem nått massutveckling. Sjögull introducerades i Sverige första gången på 1800-talet, dess naturliga förekomst är delar av Sydeuropa och Mindre Asien, men finns även i bl a Nordamerika och i Japan ( I Japan är den dock akut hotad och finns i väldigt små bestånd). Omkring 1920 introducerades Sjögull i vissa sjöar i Bergslagen för att förbättra fisket i tron att de täta bestånden skulle utgöra ett skydd för fiskyngel. I sjön Väringen i Arbogaåns vattensystem planterades sjögull Där har det fått sådan utbredning att mekanisk bekämpning har satts in. Arten betecknas i Sverige som invasiv. Bestånd finns även bl a i Mälaren, Finspång, sjön Glan i Östergötland och i sjön Åsnen i Småland. I de sjöar och vattendrag där Sjögull etablerat kraftiga bestånd påverkas det akvatiska livet bl a genom förändringar i ljusklimatet, vilket kan leda till bottnar. Det problem som upplevs som störst är dock att arten utgör ett hinder vid bad, fiske och båtfart vilket leder till att kostsamma resningar måste utföras. Sjögull i Sverige Sjögull har en stor potentiell spridningsförmåga genom att den kan sprida sig dels genom frön ( både genom själv- och korspollinering) dels med vegetativa delare. Då arten dessutom säljs som prydnadsväxt till dammar är risken att nya vatten ska invaderas att betraktas som stor. (kopierat från Wikipedia ) Sjögull i Rinnen Man tror att Sjögull funnits i Rinnen, Arvika/Kils kommun, sedan 1950-talet. Rykten säger att en man planterade ut Sjögullet som ett experiment och troligtvis i tron att fiskyngel skulle gynnas av växten. Sen 50-talet ha då växten vuxit i Rinnen och spridit sig i sjöns norra delar ner till ungefär mitten av sjön i spridda kolonier. Den koloni som är längst söderut är vid utloppet av Rinnen. Oron är stor att växten ska spridas nedströms, teoretisk kan den på sikt spridas till Vänern. Länsstyrelsen inventerade Sjögullet i Rinnens norra del i augusti I början av 2016 kontaktades By och Borgviksälvens vattenråd av Länsstyrelsen för information. Vattenrådet började söka information om växten och kontaktade även Tingsryd kommun där växten är ett stort problem. Tingsryd kommun har arbetat fram en modell där man täcker vattenytan med svart duk där växten finns. Detta visar sig ha varit en framgångsrik metod då växten inte kunnat ta till sig solljus och på sikt dött ut just där man täckt. Vattenrådet har även medverkat ihop med Länsstyrelsen på möte med Havs och vattenmyndigheten där man diskuterat problematiken samt hur man ska agera för att hindra spridning av växten i Sverige.
3 Karta över Sjögullsinventeringen 2017 Inventering Sjögull i Rinnen 2017 fick Tomas Jansson (Kräftmannen AB) i uppdrag av vattenrådet ( med ekonomiskt bidrag från länsstyrelsen) att inventera Sjön Rinnen samt nedströms liggande vatten för att se om växten har spridit sig sen länsstyrelsens inventering Lyckligtvis kunde inte sjögull påträffas nedströms Rinnen, däremot kunde fler kolonier med sjögull påvisas vid fler platser i Rinnen. Fortfarande är det norra delen av Rinnen som har mest Sjögull med undantag för en koloni som finns ca 400 m från utloppet lokaliserade Länsstyrelsen 11 förekomster i Rinnens norra del. Årets inventering noterade 25 lokaler med kolonier med sjögull. Vissa kolonier vid årets inventering delades upp i mindre grupper vilket delvis förklarar ökningen till 25 lokaler. 4 helt nya kolonier noterades Spridningen verkar gå relativt långsamt, på två år är tätheterna och spridningen i stort sett likartade. De högsta tätheterna av Sjögullet finns oftast fläckvis nära eller i direkt anslutning till strandkanten. Antalet blad (tätheterna) minskar utåt från strandkanten och upphör helt vid en tydlig gräns med ett
4 vattendjup på ca 3 m. Vissa vikar/områden som t e x Ormåsviken, mellan Mossviken och badplatsen samt Hästholmarna har sjögull på stora ytor men som är relativt glesa. De högsta tätheterna har koloni 5, i anslutning till Svartånaälvens mynning i Rinnen. Det är dock en smal bård som är 1 3 m bred. I mynningsområdet finns en stor mängd sand som avlagrats där Sjögullet har de högsta tätheterna. Föreläsning Sjögull på Orrnäset Hembygsgård Vattenrådet beslutade tidigt 2017 att man ska bjuda in alla boende runt sjön Rinnen till ett informationsmöte med föreläsning om inventeringen som gjorts samt information om hur man gjort i andra delar av Sverige samt utomlands med bekämpning av växten. Samtliga boende inom 300 meter från sjön Rinnen samt de som kan tänkas använda sig av Rinnens vatten bjöds in via post i brevlådan. Säveln/Rinnens fiskevårdsområdesförening bjöds in via mail separat. Onsdagen den 27 september hölls en föreläsning på Orrnäsets Hembygdsgård där Tomas Jansson presenterade den inventering som gjorts 2017 samt Tina Kyrkander som specialiserat sig på växten föreläste om den samlade kunskap som hittills har angående växten. Föreläsningen var välbesökt och ca 50 personer kom och hörde på föreläsningen. Nedan följer ett referat om vad som sas under föreläsningen. Referat föreläsning Onsdagen den 27 september anordnade By och Borgviksälvens vattenråd ihop med Boda hembygdsförening en föreläsning om Sjögull på Orrnäsets Hembygdsgård. Inbjudan föreläsare till kvällen var Tomas Jansson, Limnolog, biolog inom sötvatten (Kräftmannen AB) och Tina Kyrkander,(Örnborg och Kyrkander Biologi AB) Limnolog, biolog inom sötvatten samt expert på bl a vattenväxter. Tomas Jansson, och Tina Kyrkander Efter en presentation av vilka By och borgviksälvens vattenråd är så uppvisade Tomas Jansson den inventering av Sjögull ( bifogas i mailet ) som han hade utfört under Juli- september i sjön Rinnen. Tomas kunde efter jämförelse med Länsstyrelsens tidigare inventering konstatera att Sjögullskolonierna växer mycket sakta i Rinnen men att tillväxt sker. Den koloni som tillväxt mest och som är tätast är den koloni som är vid inloppet till Rinnen. Kolonin är inte särskilt stor men den
5 är mycket tät och det innebär att fler plantor kan skicka ut utlöpare som på sikt kan sprida kolonin. Den koloni som är längst söderut är ca 80 meter lång och 25 meter bred. Delar av kolonin är tät medans andra delar är glesa. Denna koloni är den som skulle kunna vara den som det är mest prioriterad att åtgärda då den kan sprida Sjögull ner i vattensystemet. På frågor om hur boende runt sjön har upplevt Sjögull så säger de flesta att man inte vetat om vad detta varit för växt, flera trodde det var en variant av gul näckros. Information om växten har saknats och man har inte vetat om problematiken runt den. Detta är fullt förståeligt då Rinnen är den enda sjö i Värmland ( som vi vet än så länge ) som har denna växt. Det är även så att bladen på Sjögullet i Rinnen är större än på övriga ställen i Sverige och närmast lika i storlek med ett näckrosblad. Man har inte heller upplevt den som några problem. Detta kan så vara då Sjögullet i Rinnen inte tillväxer som på andra ställen. Den är inte lika tät som på andra ställen i Sverige. Tina Kyrkander föreläste sedan om de erfarenheter och kunskap som hon och hennes kollegor har samlat på sig under den tid hon jobbat med Sjögull. Tina fick första uppdraget med Sjögull för tio år sen och detta var efter att man fått problem i sjön Viskan med Sjögull. Man hade ingen aning om VAD man skulle göra men man var överens om att något MÅSTE göras. Tina fick då höra att man har försökt lite olika sätt sen 80-talet. Man har framför allt försökt med att skörda Sjögull, detta har dock visat sig att det inte har fungerat som bekämpning men har mest bara hållit ytor tillfälligt öppna. I Tranås finns t ex ett vattendrag som man slår en korridor i Sjögullet varje år för att kanotturismen ska kunna fortsätta. Problematiken med att slå Sjögull är det att växten sprider sig på tre sätt. Dels genom långa revor under vattenytan ( via Stoloner ) som kan sträcka sig flera meter innan de gror fast i botten. Stolonerna är tjockare i stjälken än bladen och delar ut sig i blomknoppar eller fler stjälkar. Dessa syns oftast i vattenytan men finns även under ytan. Bild på en blomma med Stolon. Vad man vet än så länge så kan inte bladen enbart skapa nya kolonier. Men man bör ändå ta med sig dessa om man ser att någon lossnat då det inte är helt utrett än. Dels genom att delar av växten (också Stoloner ) lossnar och driver runt i vattnet tills det slår grodd och de tredje sättet är via frösådd ( man har bara kunnat påvisa ett ställe där frösådd skett). Det vanligaste sättet samt det mest effektiva för Sjögull att bilda täta kolonier är via revor och det
6 effektivaste för att sprida sig på flera ställen i ett vattensystem är via lösa växtdelar. Bilden illustrerar en Stolon som går av och sen skapar en egen koloni/planta. Experiment med bekämpning För att få reda på hur man skulle gå till väga med Sjögull så fick man börja med att experimentera med vilket sätt som var mest effektivt för att bekämpa växten. Skörd av Sjögull Experimentet gick till genom att man hägnade in en del av en Sjögullskoloni och dök ner till botten och använde en lie till att skära av eller plockade upp rotsystemen. Problematiken med denna metod Experiment med skördning av Sjögull. mycket svårt att genomföra. är att det blir mycket grumligt med dålig sikt och detta kan då medföra att man istället sprider växtdelar ut i vattendraget. Om man inte tar hela beståndet så kommer de andra delarna av kolonin
7 snabbt att växa in i den del där man tagit bort plantorna. Täckning på bottnen med duk. Tanken är att täcka bestånden på bottnen och på så vis hindra att växten får möjlighet att tillväxa. Man har provat olika sätta. Lägga duk på isen på vintern och låta denna sjunka till bottnen när isen smällt. Problemet är att isen runt om duken smälter först och det enda man får är en liten isflotte med duk på som driver iväg på ett annat ställe. Täcka bottnen med duk genom att dyka ner och täcka. Svår sikt medför problematik att se var det ska täckas. Man måste överlappa en stor bit och sen kunna tynga ner duken. Det visade sig att duken lätt går sönder och att Sjögull klarar växa uppe på duken eller genom den. Täcker man med duk som inte är nedbrytbar så får man inte upp den sen. Täcka med Halmbalar så att dessa ska utsöndra ämnen för att ta kål på växten fungerar inte heller i vattendrag då ämnena snabbt späds ut i vattenmassorna. Denna metod har fungerat i dammprojekt men som sagt ej i större vatten. En problematik med bottentäckning är att materialet lätt går sönder om det är stenigt. Sjögull växer upp i varje öppen yta. Täckning på ytan Detta är egentligen den enda metoden som har visat sig fungera bra mot Sjögull. Den går ut på att man spänner en duk över något som flyter te x aluminiumramar med flytblock, avloppsrör som är täta i ändarna eller någon typ av flytbryggor. Det viktigaste är att man kan täcka hela bestånd på en gång och att man lätt kan lägga i och ta ur duken. Då Sjögulls viktigaste sätt att tillväxa på är genom att bladen tar till vara på solljuset och sen omvandlar detta i en process till energi till roten, så kan man genom att täcka vid ytan stoppa upp processen. Detta kommer leda till att växten dör vid roten.
8 Tingsryd Kommun har rönt stor framgång med denna teknik och kan idag hjälpa andra med att få fram bra flytmodeller med duk. Denna metod ger inga risker för att sprida vidare växterna och är en förhållandevis lättarbetad metod för att få bukt med växten. Illustration 1: Täckning av sjöytan har visat sig vara mest effektivt, när man tittade under duken så syntes inga plantor överhuvudtaget. Slutsatser Efter att man experimenterat så kom man fram till att täcka på ytan är bästa sättet än så länge för att hindra växten från att sprida sig. Tina uppmanar att man måste börja göra något åt växten väldigt snart då den verkar som smått explodera i växt på vissa ställen. Det kan ha att göra med vårat nya klimat med längre tillväxtsäsonger bland annat. Problemet är dock större nedåt landet där man har mer näringsrika vatten än vad vi har här. En teori på varför Sjögullet tillväxer så sakta som det gör i Rinnen är att dels är sjön näringsfattigare än de vattnen man ser söderut i Sverige. Dels är också vattnet mörkare och brunare i Rinnen. Detta beror troligtvis på den ökade tillrinningen av vatten från skogsområden som vi har fått till följd av skogsbruk ihop med häftigare regnperioder. Men vi vet inte vad som kan hända inom en snar framtid så det är av vikt att vi har övervakning på Sjögullet i Rinnen och att medel kan fås fram till ett projekt där vi kan börja bekämpa växten. Info Sjögull sammanfattning Sjögull är en invasiv (invaderande) växt som påverkar våra andra växter negativt. Den kan växa mycket tätt i kolonier och kan negativt påverka åtkomst till båt, bad och fiske. Växten är snarlig den vita näckrosen fast har en gul öppen blomma med fransiga blad. Bladen är snarlika den vita näckrosens men brukar oftast vara lite mindre och med en lätt prickig undersida. Stjälken på en vit näckros är rund medans den är lätt kantig på Sjögull Den kan växa i radie på ca 7 meter per växtsäsong..både inåt i kolonin och utåt från kolonin. Varma vårar gynnar Sjögullet. På 2 veckor kan växten sträcka sig från botten till ytan.
9 Djupgränsen på växtdjupet är enligt skrifter 7 meter men vi upplever i realiteten att den växer till ner på ca 3 meters djup. I Sverige härstammar troligtvis allt Sjögull från en enda planta. Sjögull kan fortplanta sig via frösådd ( sällan ), vegetativ förökning och via växtdelar ( Stoloner) Man har framförallt använt sig av dessa tre metoder för att bekämpa Sjögull. Skörd: Svårt att se var man är i vattnet då det grumlar. Lätt att sprida växtdelar som sen bildar fler kolonier. Mödosamt jobb att arbeta i vatten. Täckning av bottnen: Svårt att tynga ner duk för att täcka på botten, Svårt att hitta rätt material. Risk för sprickor i duk om man ska täcka över stenar,stockar och annan bråte. Sjögullet kan växa igenom eller uppe på täckmaterialet. Täckning på ytan: Bästa metoden då den är lätt att kontrollera. Kan inte sprida vidare Sjögullet. Ganska dyrt sätt att använda. Åtgärder Sjögull sammanfattning Vad man kan/bör göra Informera om vad Sjögull är. Sätta upp informationstavlor Sprida broschyrer via rätt kanaler. Påminna varandra om att ta det försiktigt med båt. Försöka att inte använda motor mitt i bestånden för att minimera risk för att växtdelars spridning. Rensa propeller för Sjögull och ta med växtdelar upp på land. Undvika att köra genom bestånden Bekämpa växten genom täckning på ytan ( ta kontakt med länsstyrelsen innan) Ser du lösa växtdelar från Sjögull, ta upp det och se till att det hamnar högt upp på land. Om man ser nya kolonier eller Sjögull i andra sjöar så kontakta Länsstyrelsen i Värmland. Vad man inte bör göra Kör inte genom ett bestånd med motorbåt. Propellern kan sprida växtdelar som bildar nya kolonier. Försök inte skörda någon koloni då detta är mycket svårt att kontrollera och växtdelar kan sprida sig i vattnet. Ryck inte upp plantor och plantera i någon damm som har kontakt med sjöar eller vattendrag då detta kan sprida växten Köp inte Sjögull och plantera i sjöar då detta kommer sprida växten. Paddla inte kanot rakt genom bestånden då detta kan sprida växten
10 Illustration 2: Flygfoto på täta bestånd av Sjögull i Södra Sverige. I Rinnen växer växten lyckligtvis inte så tätt än. Men vi vet ej vad som kan hända i framtiden. By och Borgviksälvens vattenråd kommer inom en snar framtid att ha möten med Länsstyrelsen för att reda ut hur vi kan gå vidare med Sjögullet i Rinnen. Våra prioriteringar kommer i första hand att ligga på Information och i andra hand på bekämpning. Hjälp från lokala krafter kommer behövas på lite olika sätt som lokal kunskap, lokala kontakter som har maskiner, båtar eller annan hjälp som kan behövas. Vattenrådet och kommunerna kommer kalla till träff igen när vi vet mer om hur vi kan gå vidare. Mvh Styrelsen By och Borgviksälvens Vattenråd Facebook: By och Borgviksälvens vattenråd Hemsida:
Av de ca 30 främmande växter som är knutna
Sjögull i svenska vatten förslag på åtgärder för att bekämpa denna invasiva växt Sjögull är en invasiv växt som kan ställa till stora problem i den svenska naturen. En del menar att det är lönlöst att
Läs merBekämpning av sjögull i Mälaren
Bekämpning av sjögull i Mälaren Redovisning av projekt Av Christina Schyberg, Kungsörs kommun Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt
Läs merBekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3
Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3 Rapportskrivning- Sjögullsbekämpning, Etapp 3 Kungsörs kommun har i flera tidigare projekt arbetat med att hitta metoder för att hindra spridningen av den främmande
Läs merBekämpning av sjögull i Mälaren Redovisning av projekt
Bekämpning av sjögull i Mälaren Redovisning av projekt Av Christina Schyberg, Kungsörs kommun 1 Innehåll Redovisning av projekt... 1 Bakgrund... 2 Erfarenheter av tidigare försök i Sverige... 3 Redovisning
Läs merStyrelsemöte för By- och Borgviksälvens vattenråd
Samhällsbyggnad, Miljösektionen Sofi Eklund 0571-282 08 sofi.eklund@eda.se 1(5) PROTOKOLL (1/2017) Styrelsemöte för By- och Borgviksälvens vattenråd Plats och tid: Beslutande: Ersättare: Övriga deltagare
Läs merVill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?
Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada? Om invasiva främmande arter ett växande problem där din hjälp behövs. Har du anledning att bry dig om invasiva främmande arter? Stämmer något av följande
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merPublikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016
Sida 1/8 Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016 Metoder och åtgärdsprogram Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Bild hämtad från hemsida Länstyrelsen Halland Foto: Marie Karlsson
Läs merBekämpning av sjögull i Mälaren, etapp 2
Bekämpning av sjögull i Mälaren, etapp 2 Redovisning av projekt Av Christina Schyberg, Kungsörs kommun Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merBekämpning av sjögull i Mälaren Etapp 4 En sammanställning av samtliga bekämpningsförsök
Bekämpning av sjögull i Mälaren Etapp 4 En sammanställning av samtliga bekämpningsförsök 1 Områden där sjögull har bekämpats Sjögullsbekämpning har genomförts i fyra olika etapper och med olika metoder
Läs merGranlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress
Projektets namn: Bevara Lammsjön Projektägare: Kontaktperson: Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Roger Ek ordförande Adress Postadress Telefon Bakgrund Detta dokument är ett underlag
Läs merJättefloka. - en skadlig främmande art
Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merVäxter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merSjögull i Åsnen och Mörrumsån. Förekomst och åtgärder för att begränsa spridningen
Sjögull i Åsnen och Mörrumsån Förekomst och åtgärder för att begränsa spridningen LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2010 06 14 Sjögull i Åsnen och Mörrumsån Sid. 1 Sjögull i Åsnen och Mörrumsån - Förekomst
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merStyrelsemöte för By- och Borgviksälvens vattenråd
Samhällsbyggnad, Miljösektionen Sofi Eklund 0571-282 08 sofi.eklund@eda.se 1(5) PROTOKOLL (3/2017) Styrelsemöte för By- och Borgviksälvens vattenråd Plats och tid: Beslutande: Arvika kommun, Lokal Skive
Läs merCajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet
2019-01-17 Cajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet Jättelokainventering Ängelholms kommun Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 2 Bekämpningsmetoder... 1 2.1 Allmänt... 1 2.1.1 Hetvatten...
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merJätteloka (jättefloka)
Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merGrundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl
Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merRåd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård
Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Parkslide Foto: Nils Carlsson Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merNaturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg
Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter
Läs merFlodkräftfiskevård i praktiken!
Flodkräftfiskevård i praktiken! Tomas Jansson biolog/limnolog Vatten, kräftor, fisk & naturvård Hushållningssällskapet i Värmland Plantera ut mera kräftor så ordnar det sig!! - Riktigt så enkelt är det
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merInventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
Läs merHar du jätteloka på din tomt eller mark?
Har du jätteloka på din tomt eller mark? Vad är en jätteloka? Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en växt som förts in till Sverige och som sprider sig lätt. Den växer i stora bestånd som konkurrerar
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merExperiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp
Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp Att skapa ett jordklot i miniatyr för att förstå vattnets kretslopp. Du behöver det här Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor Sand Jord Lagom stora växter
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs merStormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016
Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merFörekomst av hårklomossa Dichelyma capillaceum på några lokaler i Kronobergs län
Förekomst av hårklomossa Dichelyma capillaceum på några lokaler i Kronobergs län Förekomst av hårklomossa ISSN 1103-8209, meddelande nr 2006:20 Text: Per Darell Omslagsfoto: Per Darell Tryckt på Länsstyrelsens
Läs merBon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.
Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar
Läs merKatrineholms åtta ansvarsarter
Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merInledning Beskrivning av jätteloka:
Inledning Jättelokan (Heracleum mantegazzianum), som också kallas jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka, kommer ursprungligen från Kaukasus i Sydosteuropa. Den infördes som prydnadsväxt på 1800-talet
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merHar du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?
Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm? Information om hur du hjälper till att stoppa introduktion och spridning av invasiva främmande dammväxter. Rädda dammen och naturen från snabbväxande
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merFotografera under vattnet. Likheter och olikheter
Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,
Läs merKommunikationsplan Bekämpning av jättelokan
Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan Huvudansvarig: Hedda Ericsson Utförare: Röed Uppdaterad: 22 april 2015 1 Bakgrund vad är problemet? Jättelokan slår ut annan växtlighet, sprider sig snabbt och
Läs merKräftpestförklaring av Askesjö med flera, Bengtsfors kommun
1(5) Enheten för fiskförvaltning Fredrik Larson Till berörda Kräftpestförklaring av Askesjö med flera, Bengtsfors kommun BESLUT Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap. 10 förordningen (1994:1716) om
Läs merUppdrag om att utreda kostnaden för att genomföra ett "strandlyft" på Sätrastrandsbadet
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling Sida 1 (5) 2015-10-26 Handläggare Sara Heppling Trygg Telefon: 08-508 24 016 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Uppdrag om att utreda kostnaden för att genomföra
Läs merResultat av Emma Berndtsson
Resultat av Emma Berndtsson NUMMER ETT TVÅL OCH VATTEN BILDERNA KOMMENTAR kolonier, förändring Före: En stor, tjock sammanväxt koloni Har massa små koloniprickar runt om sig och på. Den stora täcker ca
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merEvolution 1 elevuppgift
Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras
Läs merBekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun
VÄRMDÖ KOMMUN Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i stora bestånd som konkurrerar ut andra
Läs merLärarstöd till exkursion årskurs 1-3
Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merJuni 2015. Ärlinghem. Blommor
Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre
Läs merExempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten
Håkan Olsson, Siv 2012-09-28 BILAGA 2 Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten Lantmäteriet ska med hjälp av SMHI avgränsa ytvattenobjekt i kartdata i skala 1:10 000. SMHI ska sammanställa exempel
Läs merHGU 2008 Examensarbete
Per-Martin Ekberg Headgreenkeeper Sankt Jörgen Park Golf HGU 2008 Examensarbete Algmedel i vattendrag 1 Innehållsförteckning Algmedel i vattendrag 1. Bakgrund sid 3 2. Frågeställning sid 4 3. Metod sid
Läs merEftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad
Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad November 2015 Beställare:Exploateringskontoret, Avdelningen Miljö
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merGroddjursinventering - Kungsörs kommun 2017
Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merInventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken
Datum 2017-01-25 Rapport Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken Golder Associates AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merInventering av Björnloka inom Nybroåns avrinningsområde
Örupsån nedströms Nymölla. Foto Fredrik Holmberg Inventering av Björnloka inom Nybroåns avrinningsområde Nybroåkommittén 2004 NYBROÅKOMMITTÉN ALcontrol Inventering av Björnloka Bakgrund Inventering av
Läs merProjektplan: åtgärder för att minska näringslackage
Handläggare Datum Renate Foks 2015-03-01 0480 450173 Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage från Slakmöre dike Introduktion Norra Möre Vattenråd och Kalmar Norra Miljösektion (en sektion i
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merMöjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö
Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merMIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal
MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och
Läs merSammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt
Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt Enligt artikel 14 i EU:s ramdirektiv för vatten ska vattenförvaltningen genomföras i samverkan
Läs merInventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017
1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...
Läs merSå jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters
Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm
Läs merÅtgärder mot främmande invasiva vattenväxter i sötvatten
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter
Läs merTorrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten
Torrflugefiske Torrflugefisket är ju ett fiske framförallt ovanpå vattnet, men på senare tid kan man, tycker jag, också lägga till fisket i ytan, d v s fiske med kläckare och flytande nymfer. I strömmande
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merTrafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna
Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men
Läs merSjögull invaderar Mälaren. Utbredning, spridning, risk, bekämpning
Sjögull invaderar Mälaren Utbredning, spridning, risk, bekämpning OM RAPPORTEN: Titel: Sjögull invaderar Mälaren. Utbredning, spridning, risk, bekämpning Version/datum: 2018-06-20 Rapporten bör citeras
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs mer