Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland

2 SISU Idrottsutbildarna Halland Box 93, Halmstad Besöksadress: Spetsvinkelgatan 23, Hus Q, Högskolan i Halmstad E-post: halland@sisuidrottsutbildarna.se Innehåll Idrotten lär... 3 Studiedistriktets verksamhet... 5 Föreningen - alltid i centrum Blå tråden - HBK Framtidens Ledare Årets utbildare Idé och organisation Årsredovisning Resultat- och balansräkning Tilläggsupplysningar och noter Revisionsberättelse Statistik Foto: SISU Idrottsutbildarna

3 Idrotten lär Samarbetet med SISU Idrottsutbildarna fick Laxbuggarna att börja sin resa mot framgångarna. De ser det unika i varje förening, uppmuntrar till nya idéer och inspirerar att sträva framåt. Katharina Nilsson, Sportdansklubben Laxbuggarna Det samarbetet gjorde att SISU Idrottsutbildarna utsåg Katharina Nilsson till Årets utbildare 2014 och att Svenska Danssportförbundet korade Laxbuggarna till Årets Förening Självklart är det föreningens ledare och aktiva som skapat förutsättningar, men vi är stolta över att vara en del i framgången. Mötesplatser, med dialog och samtal, medverkar till att klubben får nya idéer, medlemmar får energi och gemenskapen stärks. Studieverksamhet i föreningen skapar ett mervärde utöver den idrottsliga verksamheten. Styrkan i SISU Idrottsutbildarnas arbete ligger just i att vi dagligen möter varje förening eller förbund där föreningen eller förbundet är. Idrottens studieförbund SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund, som arbetar med bildning och utbildning inom idrotten och verkar för att stimulera människors lärande. Vi är där när idrotten lär är studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas vision. Basen i verksamheten är lärgruppen. Samtalen där deltagarna lär av andra och varandra. Kurser, föreläsningar, kultur och processer kompletterar föreningens möjligheter till utveckling. Föreningarna avgör själva vilka deras behov är. Lärande är som bäst när kraften, motivationen och kunskapen kommer inifrån. Genom samtal, kunskaper och reflektion utvecklas föreningens verksamhet. SISU Idrottsutbildarna medverkar till demokratiskolning och föreningskunskap. Livskraftiga ideella idrottsföreningar styrs av medlemmarna. Bra bildningsverksamhet i föreningen stärker demokratin i samhället, bidrar till att människor kan påverka sin livssituation, skapar engagemang, utjämnar utbildningsklyftor samt ger delaktighet i kulturlivet. Vi har medverkat genom att ständigt föra samtal och dialog i föreningen om inflytande och delaktighet. Genom det stärker vi även den idrottsliga verksamheten. Vi har skapat pedagogiska och utvecklande mötesplatser för att samtala, skapa, uttrycka och uppleva. Dagens och morgondagens ledare Målgruppen i fokus är idrottens ledare, dagens och morgondagens ledare. De som är dagens aktiva utövare och framförallt de som vill bli eller prova på att vara ledare. SISU Idrottsutbildarna är det studieförbund som har överlägset flest unga deltagare. De flesta är aktiva utövare. Glädjande nog väljer en del att börja sin resa till att bli ledare i våra olika studiesatsningar. Idrottsrörelsen och SISU Idrottsutbildarna är en skola i ledarskap. Bildning och utbildning skapar och formar inte enbart bra idrottsledare utan ger också kompetens och erfarenhet till unga som de har nytta av i det framtida livet. Men, det gäller även att ge ork och kraft till de ledare som leder verksamheten idag. Att utöver sitt dagliga ledarskap ge dem möjlighet till kompetensutveckling. Det sker dels i lokala lärgrupper och föreläsningar, dels i den regionala kursverksamheten. Förenings- och förbundsutveckling, idrottskunskap, ledar- och tränarutveckling, arrangemangskunskap och värdegrundsarbete är de inriktningar som är mest efterfrågade. Strategier för framtiden Idrottsrörelsen har fortsatt sitt omfattande strategiarbete som startade Hur ska idrottsrörelsen vitalisera sina arbetsformer för att bättre svara mot människors behov och önskemål idag och imorgon? SISU Idrottsutbildarna har en viktig roll att stödja och ge verktyg till samtalen om framtidens idrottsförening. Attityder, krav, behov och önskemål har förändrats för såväl människor som idrottsföreningar. Den tekniska utvecklingen är påtaglig. Kommersialisering, individualisering, en åldrande befolkning, nya kommunikationsmönster och former för engagemang är några andra exempel på utvecklingstendenser som påverkar idrotten. Så visst finns det utmaningar! Men, också ett ökat intresse för fysisk aktivitet, fortsatt starkt ideellt engagemang och behov av gemenskap. 3

4 Idrotten lär Föreningsidrotten handlar om så mycket mer än träning, motion och tävling. Den handlar också om glädje, gemenskap, demokrati, ideella insatser och öppenhet för alla som vill vara med. Under året har vi, tillsammans med Hallands Idrottsförbund, arrangerat två Idrottsforum med utgångspunkt på UR:s radio och TV-serie Idrottens himmel och helvete. Hur vill vi att morgondagens förening ska se ut? Vad vill vi höra, känna och uppleva? Vad ska erbjudas för aktiviteter? Hur får vi ungdomar att stanna kvar längre i idrotten? Frågorna är flera och samtalen har på olika sätt fortsatt i föreningars lärgrupper. Alla är värdefulla! Förhållningssätt och riktlinjer för föreningarnas ledare är en högt prioriterad uppgift för studieförbundet. Föreningar har skapat en ledarguide. I samtalen som sker i lärgrupper formas det som är en medkraft till det som är bra och en motkraft mot det som är nedbrytande. För, varje barn, ungdom eller vuxen som far illa inom idrottsrörelsen är ett för mycket. Närmare 80 föreningar har i något sammanhang samtalat om vad som är betydelsefullt i föreningen i satsningen Värdefullt. Samtal om värderingsfrågor sker under olika former anpassade för olika målgrupper. Under sommaren har vi därutöver mött barn genom den pedagogiska formen Forumteater. Kvantitet och kvalité Studieförbundet samverkar med 360 föreningar. Ett resultat av över 500 föreningsbesök som konsulenterna genomför! Över unika deltagare har varit med i någon studieaktivitet. Studier i lärgrupper i form av teori och kunskapssökande är det dominerande inslaget. Utövande idrott erhåller statsbidrag i annan ordning. Kvalitet och kvantitet har inget motsatsförhållande. Kraftsamlingen kring kvalitet i den lokala verksamheten har fortsatt på olika sätt med utgångspunkt från de riktlinjer som Förbundsstyrelsen fastställt. Låt oss få möjligheterna! Vårt mål är att fler föreningar ska välja SISU Idrottsutbildarnas metoder i sitt lärande och för sin utveckling. Ett mervärde utöver den idrottsliga aktiviteten. Anslag från stat, region och kommuner är betydelsefullt. Då kan vi skapa regionala mötesplatser, utbilda studie- och kursledare, genomföra lokala studiesatsningar och utbildningar för ungdomar och ledare. Folkbildningspropositionen Allas kunskap - allas bildning, regeringsbeslut mars 2014, är ledande för statens stöd och syfte till folkbildning och därmed ett rättesnöre för SISU Idrottsutbildarna. Vi anser att det är skäligt att SISU Idrottsutbildarna i egenskap av ett studieförbund med ökande verksamhet får lika mycket stöd per studietimme som de övriga 11 studieförbunden. Det finns inga motiv till att bildningsverksamhet värderas olika beroende på vilket studieförbund som är anordnare. Regeringen beslutade att SISU Idrottsutbildarna ska pröva frågor om fördelning av statbidrag till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Lagen trädde i kraft 1 juni 2014 och därmed jämställs SISU Idrottsutbildarna med Folkbildningsrådet. Med denna ändring borde de allra sista tvivlen försvinna. SISU idrottsutbildarna är ett studieförbund i likhet med de som finns i Folkbildningsförbundet! Tack för i år! Styrelsen vill rikta ett stort tack till föreningar och specialdistriktsidrottsförbund för ett fantastiskt studieår. Till SISU Idrottsutbildarnas Förbundsstyrelse, Region Halland, kommunerna och Hallands Idrottsförbund för ett gott samarbete. Till över kursoch lärgruppsledare. Och inte minst, ett stort tack till vår personal för alla möten där idrotten är och lär! Styrelsen SISU idrottsutbildarna Halland 4

5 Studiedistriktets verksamhet Överenskommelse med Region Halland Studiedistriktets verksamhet har sedan tidigare tecknat en överenskommelse med Region Halland i syfte att skapa samverkan för regional utveckling och tillväxt i Halland. Idrott och kultur är viktiga drivkrafter i regional utveckling. I den regionala handlingsplanen anger Region Halland att bildningsverksamheten i SISU Idrottsutbildarna fyller en viktig roll för de många aktiva idrottsutövare som söker kunskap inom olika områden. Att skapa intresse för ledarskap är ett prioriterat område och att bilda och utbilda idrottsrörelsens organisations- och aktivitetsledare har därför fokus i bildningsverksamheten. SISU Idrottsutbildarna utformar fritt mål för verksamheten för att arbeta mot Region Hallands kulturpolitiska mål, bland annat genom att skapa kreativa mötesplatser. Överenskommelsen omfattar regional studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet som in sin tur ska utveckla den lokala bildningsverksamheten i idrottsföreningar. Fokuserade områden är att stärka idrottens ledar- och tränarutveckling, uppmärksamma den unga generationen, stödja idrottens centrala studiesatsningar, stärka idrottens organisatoriska utveckling samt utveckla idrottens roll i den sociala ekonomin. Det regionala anslaget, som ska finansiera distriktets verksamhet, med undantag för uppdragsutbildning, ska inte ersätta kommunala bidrag, enligt den överenskommelse som tecknats med Region Halland. Idrottslyftet En del i distriktets verksamhet är att möjliggöra för förbund och föreningar att ta del av centralt initierade studiesatsningar och utvecklingsprojekt. Idrottslyftet är ett exempel på detta. Studiedistriktet har fortsatt ett arbete med att sätta det Idrottslyftet på plats. Omfattande kompetensutvecklingsinsatser för egen personal har genomförts. Workshops och andra informationsinsatser har arrangerats i föreningar. I fem halländska kommuner genomfördes temakväll och skrivarverkstad för över 200 deltagare. Syftet var att analysera sin förenings verksamhet med utgångspunkt från Idrotten vill. Förbundsutveckling i SDF och MO Fler studiesatsningar initieras från specialförbund (SF) i samarbete med SISU Riks. SISU Halland har medverkat som processledare i samarbete med specialdistriktsidrottsförbunden (SDF). Arrangemangen har genomförts i samverkan med Hallands Idrottsförbund särskilda satsning på SDF förbundsutveckling. Under året har 13 SDF genomfört 100 distriktsarrangemang med olika inriktningar för närmare deltagare. I samverkan med Hallands Idrottsförbund genomfördes även en träff för förtroendevalda i SDF. Tema för träffen var förbundsutveckling och en framtida utformning för Hallands Idrottsförbunds regionala anslag till SDF. Alltid tillgängliga, grymt stöd och uppbackning. Frida Klemhs, Hallands Ridsportförbund Arrangemang Distriktets regionala resurser (studieresor, arbetsmöten, lärgruppsledarutbildningar med mera) har skapat möjligheter att över 100 föreningar har genomfört lokala studier med lärande processer för att forma ett än bättre arrangemang. Att vi, i tidigt skede, samverkar med kommunernas destinationsbolag, eller motsvarande, är en framtida nyckel för att utveckla arrangemang i Halland. Idrottsföreningens arrangemang, stort som litet, bidrar till samhörighet och regional tillväxt. Arenaidrotten, ett drama med oviss utgång, som för stunden ger människor i alla åldrar och samhällsskikt en upplevelse. Konserter, festivaler och marknader kompletterar idrottsföreningens bidrag till civilsamhället. 5

6 Studiedistriktets verksamhet Mot världens bästa idrott Studiesatsningen Värdefullt har fortsatt under verksamhetsåret. Satsningen handlar om olika delar. Bland annat Forumteater för de yngre idrottarna, samtal kring laganda för ungdomar och vid vissa, väldigt bra tillfällen, samtal med vuxna i föreningen. Vårt syfte är att föreningen ska sätta värderingsfrågor högt upp på dagordningen. Närmare 90 föreningar har deltagit i olika studieaktiviteter. Studiedistriktet har tagit administrativt och personellt ansvar för studiesatsningen. Två större kurshelger Idrottsforum, har genomförts för organisations- och aktivitetsledare. Båda har haft en inriktning på Framtidens förening samt en uppföljning av UR: s radio- och TV-serie Idrottens himmel och helvete. Serien har varit en bra ingång för goda samtal som idrottskonsulenterna genomför i föreningar. En del föreningar har fortsatt med studier i lärgrupper. Ledarutbildning Kurser genomförs för såväl organisationsledare som aktivitetsledare. Utbudet motsvarar mångfalden av ideellt ledarskap i föreningen. Genom dialoger med utbildningsledare i SDF och kontakter med föreningsledare möter vi det behov som idrottsledare har. Det, tillsammans med centralt beslut om likartat kursutbud, styr vår inriktning och vårt utbud av kurser. Grunden för en väl fungerande förening kan byggas vid de föreningsutvecklingskurser som genomförs. Kursen inleds oftast med föreningskunskap för att därefter övergå till föreningens behov och önskemål av utveckling. Analys och åtgärdsprogram inom olika verksamhetsfält formas med en utvecklingsplan som slutprodukt. Under verksamhetsåret har 50 föreningar med 600 deltagare medverkat i någon form av processarbete i föreningen under ledning av SISU:s processledare. Framtidens idrottsförening Studiesatsningen Framtidens förening har fortsatt för de föreningar som har kraften att blicka in i morgondagens idrott. Ett 30-tal föreningar, med över 400 deltagare, har under verksamhetsåret samtalat om framtidsfrågor. Såväl aktiva ungdomar som etablerade ledare har deltagit. Föreningsidrotten handlar om så mycket mer än bara den fysiska aktiviteten. Den handlar också om glädje, gemenskap, demokrati, ideella insatser och öppenhet för alla som vill vara med. 6

7 Studiedistriktets verksamhet Idrottens Himmel och Helvete Idrottssverige är en djungel av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Varför är det så viktigt att vinna? Idrotten och tränarens himmel och helvete är en serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna. Om svensk idrott ska fortsätta utvecklas och attrahera barn och ungdomar även i framtiden är det viktigt att vi pratar om hur verksamheten i våra idrottsföreningar med verksamhet för barn och ungdomar genomförs. För det är kvaliteten på den som avgör om de aktiva väljer att komma tillbaka till nästa träning eller ej. Då krävs kunniga och kompetenta tränare och ledare som driver verksamheten framåt varje dag. Det i en miljö som är sund och säker för de barn som finns i den. För att nå dit krävs att de förtroendevalda i föreningen vet vad de vill och vad som krävs för att bedriva en idrott i enlighet med idrottens uttalade värderingar och riktlinjer. Riktlinjer som ska göra det enklare för föreningarna och dess ledare att göra rätt. Ett sätt för såväl tränare och förtroendevalda att tillsammans samtala om hur de vill ha det i sin förening är att nyttja den möjlighet som TV-serien Idrottens himmel och helvete ger oss. När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Barn- och ungdomsidrotten är under utveckling. Kanske har den alltid varit det, bara att föremålen för utvecklingen har varierat och tempot i utvecklingen varit olika. Redan i Riksidrottsförbundets skrift Idrott 80 som var ett idéprogram för idrottsrörelsen under 80-talet med sikte på år 2000 stod följande att läsa följande: Barn- och ungdomsidrotten måste karaktäriseras av ett rikt aktivitetsutbud. Det måste finnas många alternativ och alltför tidig specialisering måste undvikas. För att svensk idrott ska fortsätta utvecklas och attrahera barn och ungdomar även i framtiden så är det viktigt att idrottsrörelsen hela tiden håller samtalet och diskussionen levande om hur verksamheten, i var och en av de cirka idrottsföreningar, med verksamhet för barn och ungdomar genomförs. Ett samtal som kan vara helt avgörande för om aktiva väljer att komma tillbaka till nästa träning eller inte. Du som tränare, ledare, förälder och förtroendevald, kan ta samtalet vidare i din förening och diskutera hur ni vill ha det utifrån de områden som UR tar upp i TV- och radioserien Idrottens himmel och helvete. (saxat från RF och SISU Idrottsutbildarnas hemsida om serien Idrottens Himmel och Helvete). 7

8 Studiedistriktets verksamhet Barn- och ungdomsledarutbildning Idrottens barn- och ungdomsledarutbildning på basnivå heter Plattformen och vänder sig till tränare och ledare för barn och ungdomar mellan 7-15 år. Tränare och ledare får möjlighet att lära sig grunderna för hur de blir en positiv och självständig idrottsledare för barn och ungdomar samt utveckla sina ledaregenskaper. Inte minst att få knyta nya kontakter med andra ledare inom olika idrotter. Utbildningen är likvärdig oavsett distrikt och idrott ledaren är verksam i och kräver inga förkunskaper. Plattformen har genomförts vid 5 tillfälle med 110 deltagare. Även fortsättningskurser som Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom har genomförts under året. För att säkerställa likvärdighet i utbildningen har träffar med kursledare arrangerats. Idrottens Grundtränarutbildning (GTU) är en fortsättning och påbyggnad till Plattformen. Utbildningen innehåller tränarskap och träningslära. Deltagaren genomför också tränarpraktik och bedriver sedan självstudier på hemmaplan. Utbildningen ger möjlighet till nätverksbyggande mellan idrotter, för att ta till vara varandras olika kunskaper och erfarenheter. GTU har genomförts i samverkan med Region Syd. IdrottOnline Utbildningar har genomförts för föreningar som önskar utveckla sin information via föreningens hemsida, utveckla sin redovisning av Lokalt Aktivitetsstöd eller hantera sitt medlemsregister. Över 200 deltagare har tagit del av det regionala kursutbudet. Utbildningen har därefter fortsatt med lokala lärgrupper med över 400 deltagare. Distriktet har även fortsatt att utbilda ledare så att de kan redovisa studieverksamhet direkt i IdrottOnline och dess utbildningsmodul. IDROTTENS FÖRENINGSLÄRA Det erbjuds olika kurser för organisationsledare under samlingsnamnet Idrottens föreningslära. Allt som har att göra med föreningsutveckling, föreningskunskap och föreningsjuridik ingår. Det finns såväl grundutbildningar som fortsättningskurser. I utbildningsmodulen har 80 arrangemang med 650 deltagare kodats under rubriken Idrottens föreningslära. Därtill sker en stor del av kunskapsöverföring av föreningslära vid föreningsutvecklingskurser som genomförs. 8

9 Studiedistriktets verksamhet Utbildningsledare i SDF Utbildningsledare i SDF spelar en viktig roll i att starta utvecklingsprojekt av bildningskaraktär och naturligtvis för utveckling av den egna idrottens kursverksamhet (en del av SISU:s uppdrag från Hallands Idrottsförbund). Träffar med SDF-utbildningsledare har genomförts i syfte att utveckla utbildningsledarens kompetens, avseende bildning och utbildning samt klargöra dess skillnader i pedagogik och ekonomiska förutsättningar. Utbildning för lärgruppsledare Lärgruppsledarutbildning är ett sätt att säkerställa kvalité på föreningens lärgrupper. Företrädesvis har denna distriktsutbildning flyttats ner lokalt i föreningen. Hög pedagogisk kvalitet ska prägla SISU Idrottsutbildarnas insatser i idrotten. Samtal, enskilda möten med lärgruppsledare registreras inte som regional kursverksamhet, men bidrar starkt till utveckling av lärgrupper. SDF idrottskurser SISU Idrottsutbildarna, har på uppdrag av Hallands Idrottsförbund, samordnat den kursplanebundna utbildningen som SDF genomför för föreningsledare eller för de som har för avsikt att bli ledare. Intresset för olika ämnesinriktningar och kurser varierar år från år. Antalet arrangemang och deltagare i regionala SDF-kurser har ökat under verksamhetsåret. Det egna specialförbundets (SF) behov av utvecklingsinsatser för ledare styr utbudet av kurser som SDF anordnar. En överväldigande del av deltagarna i SDF-kurser tillhör kategorin aktivitetsledare, dvs ledare som möter och leder aktiva, t ex instruktörer, tränare och domare. Övriga deltagare är organisationsledare, dvs de ledare som utvecklar, planerar, driver och administrerar verksamhet, till exempel styrelseledamöter. Det är alltid en utmaning för SDF att genomföra fler regionala utbildningar för organisationsledare. En del idrottsledare väljer att gå kurs i andra distrikt beroende på att SDF utbildningsverksamhet sker regionalt. Det beror bland annat på organisatoriska förändringar i SDF samt att högre utbildningar genomförs i samverkan mellan flera SDF inom samma idrott. SDF har arrangerat 272 kurser med närmare deltagare. Friskvård och hälsa Enbart att vara fysiskt aktiv i en idrottsförening bidrar till en bättre hälsa. En ständig bildningsverksamhet sker främst i de lokala lärgrupper som finns för ledare i till exempel träningslära. SISU Idrottsutbildarna har därutöver skapat mervärde i olika lärgrupper i till exempel kostfrågor. Men även utbildningar med ökad kunskap om när olyckan är framme eller hjärt-lungräddning. I de 90 arrangemang som genomförts uppnås förhoppningsvis en effekt om en förändrad attityd i olika hälsorelaterade frågor. Samverkan folkhögskola Även samspelet med Katrinebergs Folkhögskola spelar en viktig roll i kursverksamheten. Folkhögskolan är för SISU och flera idrotter en mötesplats. Det finns såväl pedagogiska som ekonomiska skäl att förlägga kursverksamhet på folkhögskola. Utbildade idrottslärare kan nyttjas som föreläsare. Under verksamhetsåret har dialoger förts med personal på skolan för att utveckla samarbetet. Kommunala utbildningsbidrag Samtliga kommuner har någon form av kontantstöd till ungdomsorganisationer som utbildar ledare. Cirka en miljon kronor utbetalas i ledarutbildningsbidrag till idrottsföreningar årligen. Omfattningen av den regionala kursverksamheten borde innebära att fler föreningar söker ledarutbildningsbidraget. Av olika skäl är så inte alltid fallet. SISU Idrottsutbildarnas arbete med att säkerställa kursernas kvalitativa innehåll och dess ekonomi är en trovärdighetsfråga mot kommunerna och sker bland annat i dialog med SDF och föreningens utbildningsledare. 9

10 Föreningen alltid i centrum Uppdrag, aktivitet, resurs Bildningsverksamheten i SISU Idrottsutbildarna utgår från det uppdrag som staten anger. Motiv är till exempel att stödja verksamheter som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. SISU Idrottsutbildarna genomför studieaktiviteter och resurser ställs till förfogande. Statens anslag kompletteras av kommunala stöd som inte i någon form ska ersätta det kommunala stödet för bildningsverksamhet som idrotten erhåller. Statsbidraget ska inte heller förväxlas med det organisationsstöd som ungdomsorganisationer har, såväl i kommuner eller regioner för t ex utbildning av ledare. Det kommunala stödet för idrottsrörelsens bildningsverksamhet utbetalades 2014 i samtliga av länets kommuner. Värderingsfrågor och ledare i fokus Uppdraget till SISU från staten är att vi i första hand ska erbjuda lärande verksamhetsformer till ledare samt inom ämnesområdet värderingsfrågor. Våra verksamhetsformer utgör ett stöd och skapar mervärde för det ideella folkrörelsearbetet. Ett stort antal föreningsmedlemmar har i utvecklingsprocesser fått möjlighet att påverka sin förenings utveckling. Ledare har diskuterat hur ledarskapet ska utvecklas eller hur föreningens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet ska se ut. Barn har uttryckt sina känslor för hur kompisskapet kan förbättras. Ungdomar har lärt sig de grundläggande kunskaperna om sin förening och sin idrott. En verksamhet som sker utöver det aktiva utövandet av idrott. Värdefullt Under 2014 har arbetet med studiesatsningen Värdefullt fortsatt. Fokus ligger på att få barn och ungdomar att samtala och tänka till kring sitt idrottande. Att samtala om hur man är en bra träningskompis, hur gruppkänsla skapas, hur man kan hjälpa varandra att utvecklas i sin idrott är några av sakerna som har diskuterats i de halländska föreningarna inom ramen för Värdefullt. Studiesatsningen vänder sig även mot ledare och föräldrar, där fokus för föräldrar handlar om att stötta sina barn att bli vinnare i livet genom idrott. Arrangemang har genomförts i 80 föreningar med närmare deltagare. Idrottskonsulenterna Linda Söderqvist och Rikard Boman har ett särskilt ansvar för studiesatsningen. 10

11 Föreningen - alltid i centrum Barn som vill leka idrott. Ungdomar som vill utvecklas genom att ha en bra laganda, träna och tävla. Alla får vara med. Glädje och gemenskap genomsyrar verksamheten. Alla känner sig delaktiga och får vara med att påverka så att föreningen utvecklar verksamheten. Det är halländsk idrott när den är som bäst. Det är här grunden läggs för idrottsrörelsens vision Svensk Idrott världens bästa. Ett av barn- och ungdomsidrottens viktigaste syften är inte bara att utveckla nya idrottare utan att även från tidig ålder lära utövarna vikten av en bra värdegrund. För att på ett intressant och utvecklande sätt kunna arbeta med värden inom idrotten så krävs det god kunskap och bra vuxna förebilder. SISU:s studiesatsning Värdefullt är ett riktigt bra instrument för alla i en förening (barn, ungdomar, föräldrar och ledare) att på ett bra sätt kunna arbeta med dessa frågor. Materialet i kombination med intressanta och utvecklande föredrag och aktiviteter med utbildarna hos SISU gör det mycket enklare att skapa en god förståelse och ett stort engagemang kring värdegrundsarbetet i föreningen. Marcus Kadfors, IF Leikin Wilda och Walter Lärande för barn ska ske på barnens villkor. Det ska vara hög aktivitet - till exempel genom att rita, skapa och dramatisera. För de yngsta inom idrotten (7-12 år) har vi under året arbetet med studiematerialet Wilda och Walter, som består av en bokserie med tre böcker, Tillsammans, Jag är unik och Jag behöver bränsle. I böckerna finns mängder med knep och knåp. Genom att arbeta med böckerna och reflektera tillsammans med sina träningskompisar lär sig barnen om hur man är en bra lagkompis, hur kroppen och knoppen fungerar och hur mat påverkar idrottandet. Att vara ute och leda dessa värdefulla samtal och att höra hur barn och ungdomar vill att sitt idrottande ska vara och hur de kan hjälpa varandra att nå sina mål är inspirerande och roligt. Under samtalen upptäcks ofta att barnen och ungdomarna önskar olika saker genom sitt idrottande, allt ifrån att få en god fysisk hälsa till att få nya kompisar, en sak som de alltid har gemensamt är att de väljer att idrotta för att det är roligt. Linda och Rickard, idrottskonsulenter Forumteater Linda har tillsammans med Emily Kamruddin, Albin Dangardt och Moa Kristenson varit ledare för Forumteater i idrottsskolor och vid föreningsträffar främst under sommaren. Genom denna utmärkta pedagogik samtalar vi om hur vi skapar en kul idrott, hur vi skapar bra attityder och värderingar och inte minst hur vi ska vara mot varandra. Varje år väljer vi ut ett tema som för oss in på goda attityder. I årets Forumteater deltog barn, och en del ungdomar, i 80 arrangemang. 11

12 Föreningen - alltid i centrum Föreningsutveckling Syftet med de 500 föreningsbesök som SISU Hallands idrottskonsulenter gör under ett år är att skapa möten, dialog och erfarenhetsutbyte mellan människor i processer som ska leda till en bättre föreningsverksamhet. Träffar med utbildningsledare i föreningar tillhör ett steg i kontakten med föreningar. Utbildningsledare är en nyckelperson för att skapa en framgångsrik bildning och utbildning för föreningens medlemmar. Träffarna med utbildningsledare övergår till att föreningsmedlemmar i studie- och bildningsverksamhet får kraft, nya idéer formas, inflytande och delaktighet skapas och gemenskapen stärks. Som ny utbildningsledare för vår klubb blev jag bemött precis där jag var. Fick all hjälp jag bett om för att komma igång med utbildning. Emma Batarseh, Nippon Karate IF Ett av förbundsstämmans mål (som siktar mot år 2015) för SISU Idrottsutbildarna är att fler föreningar ska se oss som en medaktör i den lokala bildningsverksamheten. De kvantitativa målen är högt ställda. Kvaliteten i våra verksamhetsformer sätter deltagarna i med hjälp av konsulenter och lärgruppsledare. Vårt stöd är de av Förbundsstyrelsen fastställda förhållningsätt och riktlinjer som finns för genomförandet. De senaste åren har vi samverkat med närmare 360 föreningar. Vår utmaning finns i att fler ska upptäcka den möjlighet som bildningsverksamhet utgör! Slöinge Tennisklubb har haft ett mycket gott och givande samarbete under året. Stödet i form av kurslitteratur, föreläsare och givande idéer för att utveckla vår verksamhet har verkligen varit till stor hjälp för oss. Stort tack! Dan Lind, Slöinge Tennisklubb Det ideella ledarskapet Prioriterad målgrupp i SISU Idrottsutbildarnas verksamhet är idrottens ledare. Kraven på ideella ledare ökar och uppgifterna breddas. De flesta sköter sin uppgift på ett fantastiskt sätt. Men, visst händer det då och då någon situation som bryter mot idrottens värdegrund. Kvalitén i den lokala barn- och ungdomsverksamheten är ofta kopplad till den kompetens som finns hos den ideella ledaren. Vi vet att många ideella ledare inte har tid, kraft eller lust att vara med på regional utbildning kurser över en helg. Lärgrupper i hemmamiljö är då en utmärkt kompetenshöjande metod. I år har aktivitetsledare och organisationsledare varit deltagare i lärgrupper, kurser och processarbete - en ökning med ledare! Vi är självklart glada o nöjda med samarbetet som genererar både utbildning och bra arbetsmaterial som utvecklar våra ledare. Anders Stålberg, Halmstad Innebandyklub Ledarguide Utöver att skaffa, utveckla, utbilda, belöna och behålla ledare behövs alltid goda samtal om attityder och värderingar. Engagerade och kunniga ledare är helt avgörande för en förening. Därför är det oerhört stimulerande att SISU Idrottsutbildarna i speciella satsningar i samarbete med Halmstad, Laholms och Kungsbacka kommun fått möjlighet att än mer utveckla ledarskapet. Gemensamt namn är Ledarguide - riktlinjer och förhållningssätt för föreningens ledare. En del föreningar har redan olika former av dokument för ledare och dessa kan då revideras. Ledarguiden (eller motsvarande dokument) ska utgå från idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill och behandla flera olika värderingsområden, som glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. 12

13 Blå tråd för elit och bredd i HBK En elitklubb, 52 säsonger i Allsvenskan och med en nionde plats i maratontabellen. Men också en förening där alla killar och tjejer från fem år och uppåt är välkomna att lira. Hur förenar Halmstads BK två så skilda fotbollsvärldar? Fotbollen finns för alla och har nivåer för alla, säger Robert Nordström, akademi- och ungdomsansvarig i klubben sedan fyra år. Innan hade han hunnit med 19 år som HBK:s U19-tränare och, ja, han såg en liten talang växa sig större och större på Örjans planer nämligen Fredrik Ljungberg. Och innan dess hann han med att själv spela allsvenskt och minns samtliga matcher, fyra stycken Dessutom har han både spelar- och tränarerfarenhet från lägre serier som ger honom den förståelse som är så viktig när HBK söker talanger och möter andra föreningar. Bara unga spelare från den halländska myllan kommer till oss när alla berörda parter är eniga om det, säger Robert. Vilka värderingar som styr HBK:s verksamhet finns nu samlat i ett nytt dokument, Blå tråden Ledstjärnor. Det är klubbens version av den fastställda ledarguide som Halmstad kommun kräver av kommunens ungdomsföreningar för att de ska vara bidragsberättigade. Blå tråden har tagits fram i samarbete med SISU Idrottsutbildarna i en omfattande process med arbetsgrupper, stormöten och remisser som sedan klubbats av huvudstyrelsen. Det beskriver roller, krav och mål för spelare, ledare samt föräldrar och har publicerats i en lättläst Ledar Guiden En ledarguide är ett föreningsdokument som visar riktlinjer och förhållningssätt för föreningens ledare. Ledarguiden (eller motsvarande dokument) ska utgå från idrottsrörelsens idéprogram Idrotten Vill och behandla flera olika områden, glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. SISU Idrottsutbildarna Halland startade i samverkan med Teknik- och fritidsförvaltning i Halmstads kommun en satsning på Ledarguide. Processer med Ledarguide pågår även i Laholms och Kungsbackas kommuner.. broschyr. Vi vill bli förknippade med mer än elitfotboll. HBK är en del av samhället och vill ta vår bit för att ledare och spelare också får social träning och lär samarbete, tolerans och demokratiska värderingar, säger Robert. HBK:s handikappverksamhet Fotboll för alla och Lagspelet där Per Texas Johansson ansvarar för HBKengagemang bland barn och ungdomar utanför fotbollsplanerna är två grenar av klubbens sociala ansvar. I Blå tråden tar man upp de eviga diskussionsfrågorna runt saker som om och när och hur man ska nivåindela åldersgrupperna. Vi skruvar upp kraven från femton år, och det är tre-fyra år senare än de flesta elitklubbar. Vi ser gärna att spelarna stannar kvar i sina moderföreningar så länge som möjligt och vi håller alltid stenhårt på att skolan går före fotbollen, säger Robert Nordström. För statistiken är tydlig. I varje årskull är det endast 1,5 spelare som når fram till allsvenskt spel, även om föreningens mål nu höjts till två. De allra flesta fortsätter med fotboll på en nivå som passar dem efter ungdomstiden hos oss, säger Robert som njöt när han i en division 3 match på Skedalahed kunde räkna till elva före detta HBKspelare på plan. Än lite mer gladde så klart att tre egna talanger gjorde allsvensk debut Men inget slår när en ung farsa med barnvagn stannar mig på stan och berättar om vilka goa minnen han har från åren hos oss, säger Robert Nordström. Text och bild: Lars Andersson 13

14 Föreningen - alltid i centrum Idrottslyftet SISU Idrottsutbildarnas del av Idrottslyftet har för andra året fokus på en analys av föreningens verksamhet utifrån idédokumentet Idrotten vill. Ett omfattande arbete har genomförts för att sätta Idrottslyftet på plats. Samtidigt har vi i bland annat Halmstad haft stort engagemang i Ledarguiden som i stort omfattas av samma analys. Efter en trög start 2013 har arbetet fortsatt under verksamhetsåret. Drygt 800 tkr har utanordnats till 117 föreningar i Halland i denna del av Idrottslyftet som avser föreningsutveckling inom ramen för verksamhet som bygger på idédokumentet Idrotten vill. - Vi har haft två grupper med totalt 30 unga ledare i år från olika delar av länet. Vi har skapat olika mötesplatser för dem. Dessutom får de i uppgift att tillsammans med oss planera och genomföra en Framtidskväll i sin förening. I år var det 14 föreningar med över 100 ungdomar som deltog. Halmstad kommun har tillsammans med SISU Idrottsutbildarna och Hallands Idrottsförbund möjliggjort att 20 ungdomar får ledarutbildning i studiesatsningen Framtidens Ledare. Under våren fick ungdomar olika former av utbildning för att sedan kunna praktisera ledarskapet i Sportsommar- idrottsaktiviteter barn. Sportsommar finansieras till stor del inom ramen för Idrottslyftet (rekrytering). Inte bara idrott SISU Idrottsutbildarna har tre övriga medlemsorganisationer som står utanför Riksidrottsförbundet. Studieverksamhet har genomförts i föreningar som tillhör Bridgeförbundet och Livräddningssällskapet, totalt 126 arrangemang med deltagare. Pistolskytteförbundet redovisar ingen verksamhet i år. Ge unga ledare chansen Största gruppen av deltagare i SISU Idrottsutbildarnas verksamhet är ungdomar. Att lära sig om hur kroppen fungerar, hur tekniken kan utvecklas eller hur föreningen är uppbyggd har varit i fokus. Men, det handlar även om att våga ta på sig ledaruppdrag. Etablerade ledare har en nyckelroll. Att ställa frågan om unga vill bli ledare. Ungdomar kan och vill få chansen! - I nätverket för Unga Ledare har vi olika utbildningar som bedrivs i kursform, berättar Linda Söderqvist och Rickard Boman från SISU Idrottsutbildarna. Det är träningslära, träningsplanering, mental träning, ledarskap, Idrottens Föreningslära och inte minst att lära sig processer i föreningsutveckling. - Det har varit fantastisk kul att planera och leda Framtidens Ledare, säger Rickard Boman som varit handledare tillsammans med Marcus Algotsson och Lisa Fallhagen. 14

15 Framtidens Ledare Jag kände hur jag utvecklades, självförtroendet stärktes och jag förstod vikten av att se alla som deltar och kunna möta dem på rätt nivå. Amanda Pettersson Amanda Pettersson minns tillbaka på sitt första sommarjobb. Hon var en bland de tjugo Halmstadungdomar som togs ut till projektet Framtidens Ledare, som drivs av Halmstads kommun och SISU Idrottsutbildarna. Idrotten har alltid spelat en viktig roll för Amanda, som går andra året på Aspero idrottsgymnasium. Från början var det ridning men jag kände att jag ville ta en paus från det, berättar hon. Den pausen är nu fyra år lång och i stället är det kanotsporten som tar en stor del av Amandas lediga tid. Hon följde med några kompisar till Halmstads Kanotklubb och testade vad hon tyckte i Kanotskolan. Att glida fram på vattnet är en speciell känsla, säger Amanda, som snabbt kom fram till att tävlingarna inte var det mest viktiga för henne. Hon har blivit en av flera ungdomar som tar stort ansvar för klubbens ungdomsverksamhet. Tillsammans med kompisen Ebba Andersson leder hon klubbens två grupper med åringar och båda sökte de sommarjobb i Framtidens Ledare. Det var nervöst innan jag visste att vi båda kom med, säger Amanda. Sammanlagt 40 timmars utbildning och planering följdes av tre veckors jobb på tre olika platser som ungdomsledare för Sportsommar, där sommarlediga fick prova olika sporter. Amanda har bara positiva erfarenheter från första sommarjobbet. Jag lärde mig mycket som jag har stor nytta av i kanotklubben när jag leder gym- och paddelpass. Jag kände hur jag utvecklades, självförtroendet stärktes och jag förstod vikten av att se alla som deltar och kunna möta dem på rätt nivå. - Det blir svårt att matcha de här veckorna, säger Amanda. Efter Framtidens ledare har Amanda fortsatt sin ledarutbildning i SISU Hallands projekt Unga ledare. För i den anrika kanotklubben vid Nissan, där OS-medaljören Rolf Petterssons signerade paddel har hedersplatsen i klubbrummet, tar ungdomar som Amanda för sig för att föra kanottraditionen vidare. Tre av klubbens unga talanger fanns 2014 i junior- och ungdomslandslag. Det svåra är ju att marknadsföra oss och locka fler barn och unga att pröva på. Kanot är ju en liten sport som nästan bara syns i media när det är OS, säger Amanda. Text och bild: Lars Andersson KORT OM AMANDA PETTERSSON Ålder: 18 år Bor: Furet, Halmstad Skola: Aspero idrottsgymnasium, Gym/fitnessprofilen Favoritämne: Engelska Favoritdjur: Katten Felix Ser på TV: Serier Drömmer om att bli: Polis 15

16 Laxbuggarnas Katharina Nilsson Det måste finnas dumma föreningsmänniskor som jag som tror att allt inte behöver gå ut på ekonomisk vinst. Att utveckla sig själv och samtidigt möta positiva och glada människor är en ynnest, säger Katharina Nilsson, utsedd till Årets utbildare i Halland 2014 av SISU Idrottsutbildarna. Tio år gammal gjorde hon första turen och fastnade direkt för dans. 20 år senare är Katharina Nilsson en av eldsjälarna i Laxbuggarna, sportdansföreningen som förstått att ta ett steg i taget för att bygga en förening för 2010-talet. Det här var en glad överraskning, ler Katharina åt beskedet att SISU Idrottsutbildarna Halland utsett henne till Årets utbildare Vi möter Katharina i hennes andra hem, klubblokalen på Stockenbergsgatan där kansli och de fyra danslokalerna finns. Den är en förutsättning för att vi ska kunna vara den öppna förening som vi strävar efter. Här tittar medlemmar in även om de inte har träning. Man hänger här efter skolan och gör sina läxor. Det är lite som en fritidsgård, beskriver Katharina bildades Laxbuggarna som Halmstadborna främst förknippar med klubbens utsålda Julshower på Kulturhuset och stora TV-sända mästerskap i tävlingsdans som klubben arrangerat genom åren. Våren 2016 väntar nästa, då EM i rock n roll avgörs i Halmstad Arena. Utan en stabil organisation klarar man inte ett sådant arrangemang, konstaterar Katharina. Och den har klubben satsat hårt på, från yngsta ledare upp till styrelsearbete. Alla 20 tränarna har gått SISU-utbildningen för ungdomsledare, Plattformen. Något som dessutom danssportförbundet numera har som krav. I 15 år har Katharina varit buggtränare i klubben och för något år sedan tog hon också plats i klubbstyrelsen. Hon är kursansvarig och pådrivande för att utveckla föreningen genom utbildning på alla nivåer. Den förening som inte förstått att ta del av SISU:s resurser missar något. Det får oss att tänka i nya banor och förnya oss, tycker Katharina. Klubben har verksamhet från 4-5-åringar i Dans och lek upp till vuxna. Alla fem tävlingsdanserna finns på kursprogrammet, dessutom jazzdans, showdans, showrock och street dance. Juryns motivering Text och bild: Lars Andersson Katharina ser till att Sportdansklubben Laxbuggarna i Halmstad utvecklas i samverkan med SISU Idrottsutbildarna Halland. Klubben har skapat förhållningssätt och riktlinjer för ledare, en Ledarguide, samt har skapat olika föreningsutvecklingsprocesser för styrelse och ledare. Klubben genomför lärgrupper för aktiva och ledare. Dessutom bjuder de in duktiga dansinstruktörer så att klubbens ledare vidareutvecklas. Katharina har genom sitt engagemang och intresse för bildning och utbildning bidragit till att utveckla klubben. 16

17 - utsedd till Årets utbildare Bugg och bättre förening. Laxbuggarnas Katharina Nilsson har utsetts till Årets utbildare. KATHARINA NILSSON Ålder: 30 år Arbetar: Teamledare i reception och växel i Halmstad Rådhus På ledig tid utanför danslokalen: Umgås med vänner, går gärna på teater och underhållning Favoritresemål: Mexico Dansade som bäst: topp 10 i junior, Sverige Dold talang: Bra på att planera Om idrottens roll: Det måste finnas dumma föreningsmänniskor som jag som tror att allt inte behöver gå ut på ekonomisk vinst. Att utveckla sig själv och samtidigt möta positiva och glada människor är en ynnest. Utmärkelsen Årets Utbildare har tidigare tilldelats följande ledare Lennart Bengtsson, Försvarsutbildarna Halmstad Hans-Erik Bengtsson, IF Norvalla Jan Olof Johansson, Falkenbergs IK Annika Scheller, Varbergs Sportdansklubb Gunnar Johansson, Skidklubben Hylte Anna-Stina Nordqvist, IFK Fjärås Ingvar Johansson, Vinbergs IF Anders Stålberg, Eldsberga Innebandyklubb Göran Nilsson, FMCK Varberg Per Inge Johansson, Mölle Innebandyklubb Mats Carlsson och Magnus Larsson, Tvååkers IF Patrik Nilsson, Inger Olsson, Willie Persson, Hallands Golfförbund Jarl Mårtensson, Varbergs BOIS Gert Johansson och Leif Svensson, Glommens IF Gunnar Linell och Anne Börjesson, IFK Fjärås Sven Elfström, Varberg Hockyklubb Ove Nilsson, Varberg Hockyklubb Ingmar Eriksson, Hallands Orienteringsförbund Tomas Fischer, Salvadorianska IF Tommy Beckman, OK Nacke 17

18 Idé och organisation Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en eftertraktad resurs för idrotten som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Vision och värdegrund Vår vision och ledstjärna: Vi är där när idrotten lär. En värdegrund som vilar på idrottens idéprogram Idrotten Vill kompletterar visionen och vår syn på människors lärande - en livslång lärprocess. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland har till uppgift att, enligt stadgar, planera, leda, samordna och utveckla studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten inom distriktet i enlighet med Förbundsstämmans beslut och Förbundsstyrelsens (FS) givna anvisningar och riktlinjer. Basen i verksamheten är bildningsverksamhet med deltagarstyrda lärgrupper. Att lära både av andra och av varandra är en nyckel till framgångsrik utveckling och idrott. Studieförbundet erbjuder även föreläsningar, kurser och kulturarrangemang samt medverkar i olika utvecklings- och organisationsprocesser. Genom bildning och utbildning inom idrotten verkar vi för att stimulera människors lärande. Samtalet och mötet mellan människor står alltid i fokus. Årsstämma Stämma genomfördes på Katrinebergs Folkhögskola. Mari-Louise Wernersson, Falkenberg, ledde 30 ombud (26 idrotter) igenom stämman. Anders Wahlström, RF/SISU, föreläste under temat Idrottens Himmel och Helvete. Styrelsen Styrelsens ledamöter: Göte Arvidsson (ordförande), Sven-Henrik Kareld (v. ordförande), Malin Björklund, Ulf Järphag, Susanne Jansson, Jonas Åberg, Cecilia Andersson, Maria Hamnemo (personalens ledamot). Styrelsen har genomfört sex sammanträden med olika tema som valåret 2014, arrangemang och internationellt utbyte. Styrelsen har i hela eller valda delar deltagit i distriktsstyrelseutbildning (maj), 18

19 Idé och organisation idrottspolitiska träffar (maj-september), styrelsekonferens (oktober), Region Syd styrelsekonferens (november), Riksidrottsforum (november), SDFkonferens (november) samt därutöver vid olika tillfällen representerat förbundet. Styrelsens organisation och arbetsfördelning bygger på bevakning av bas- och fokuserade områden. Styrelsen har att följa fastställd verksamhetsinriktning , statens riktlinjer, överenskommelse med Region Halland, Förbundsstyrelsens (FS) riktlinjer för verksamheten samt distriktets stämma. Styrelsens åliggande anges i SISU-distriktets stadgar. Hedersledamöter Ulla-Brita Jönsson (hedersordförande), Ulf Nilsson Lekmannarevisor Lennart Kull, Lars-Inge Henriksson (ersättare) Valberedning Ingmar Eriksson (ordförande), Anna Lundkvist, Ivar Öhrn Personal Personal utgörs av Olle Kristenson (distriktsidrottschef, centralt anställd), Åsa Agmyr, Daniel Ljungberg, Roiene Engdahl, Anneli Hügert (t o m augusti), Morgan Bengtsson samt Maria Hamnemo (samtliga tillsvidareanställda) Håkan Hallberg, Linda Söderqvist, Rickard Boman, Moa Kristenson, Emily Kamruddin samt Albin Dangardt (visstidsanställda) Auktoriserad revisor Jan-Ove Bengtsson, LR-Revision Pär Spolén, Spolén & Partners AB (ersättare) 19

20 Årsredovisning Årsredovisning för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland ( ), nedan SISU Halland, räkenskapsåret Verksamhetens art och inriktning Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna har av den svenska idrottsrörelsen fått i uppdrag att vara idrottens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Halland ansvarar för idrottsrörelsens regionala och lokala bildnings- och utbildningsverksamhet. Verksamheten utgår från idrottens behov av utveckling. Behovet styr utbud och form. De statsbidragsberättigade lärgrupperna är basen i vår verksamhet. Kurser, föreläsningar och andra kulturarrangemang kompletterar utbudet. Vi medverkar även i vår roll som projekt- och processledare i olika utvecklings- och organisationsprocesser. Av regeringens riktlinjer för statsbidraget till SISU Idrottsutbildarna framgår att arbetet med att utbilda ledare för idrottens behov liksom arbetet med värderingsfrågor inom idrotten är särskilt angeläget. Viktiga händelser under året SISU Halland har i samverkan med föreningar genomfört en omfattande bildnings- och utbildningsverksamhet under verksamhetsåret. Statsbidragsberättigad verksamhet har genomförts i 360 föreningar. Ett resultat av den resurs som medarbetarna i distriktet utgör. Allt från egen personal till ideella lärgruppsledare och utbildningsledare i förening. Antal samverkande föreningar har ökat och därmed har såväl antal arrangemang som utbildningstimmar ökat. Antalet unika deltagare är cirka varav cirka hälften är organisations- eller aktivitetsledare. Uppföljning av verksamheten har fortsatt inom ramen för den av Förbundsstyrelsen beslutade kvalitetsanalys. Statsanslaget för bildnings- och utbildningsverksamheten ökade något under verksamhetsåret. Distrikten erhåller ett grundanslag och ett verksamhetsrelaterat anslag. Distriktet tilldelades även 2014 ett extra utvecklingsbidrag. Styrelsen har valt att fördela dessa medel i satsningen med ungdomar och värderingsfrågor verksamhetsåren 2014 och Region Halland har till SISU Halland utbetalt anslag 2014 i en särskild överenskommelse. En avstämning av förbundets verksamhet har genomförts och överenskommelsen gäller även för 2015, omfattande ett grundanslag och ett utvecklingsanslag för distriktets verksamhet. Redovisning, dialog och samtal om såväl basstöd som stöd för verksamhetsutveckling har förts med de halländska kommunerna. Samtalen har haft sin utgångspunkt i idrottsföreningens behov av utveckling. Under verksamhetsåret har samtliga kommuner givit offentligt stöd till SISU Halland. I några kommuner genomförs dessutom speciella satsningar riktade till ledare. Olika studiesatsningar har genomförts, t ex Forumteater för barn, utveckling av Unga ledare samt Värdefullt - samtal om värderingsfrågor i föreningen. Analyser i föreningar med koppling till idrottens idéprogram Idrotten vill har fortsatt inom ramen för Idrottslyftet. Riktlinjer och förhållningssätt för ledare har skapats i studiesatsningen Ledarguiden. SISU Halland har på uppdrag av Hallands Idrottsförbund arbetat med specialidrotternas (SDF) kursverksamhet. Medlemmar Förbundet omfattar de föreningar som är medlemmar i till SISU anslutna specialidrottsförbund (853 SF-föreningar) eller övriga medlemsorganisationer (35 MO-föreningar), som har sin hemort inom SISU-distriktets geografiska verksamhetsområde. Resultat och ställning Förbundets ekonomiska utveckling i sammandrag (belopp i tkr) Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Verksamhetens resultat Balansomslutning Antal anställda Nyckeltal Antal utbildningstimmar: Antal föreläsning/kulturprogram: Antal samverkansföreningar: Statsbidrag/utbildningstimme/kr: Kommunbidrag/utbildningstimmer/kr: Eget kapital/utbildningstimme/kr: Soliditet (%): Framtida utveckling Idrottsföreningens årliga behov och önskemål av bildning och utbildning är grunden i SISU verksamhet. Grunden för SISU framtida utveckling styrs av samarbetet med föreningar. Samarbete som ger oss möjlighet att vara en motor, en mäklare och anordnare av studier i olika former. Studieverksamheten vilar på engagemang från ett stort antal ideella ledare som utöver sin roll som idrottsledare även tar sig an uppgiften som studieledare. Omfattande bildningsverksamhet i ett stort antal föreningar är en byggsten för utveckling av folkrörelseidrotten, ett bidrag till samhällsnyttan. Genom det statsbidrag som då tillfaller SISU Halland ökar möjligheten att stödja idrottsrörelsen med resurser i form av kostnadstäckning för bl a studiematerial, föreläsare, personal och pedagogisk utveckling. Ett starkt regionalt och kommunalt ekonomiskt basanslag är en förutsättning för att förbundet ska kunna ta del av de statliga medel som fördelas till idrottsrörelsens bildning och utbildning. Ett kommunalt basanslag som bidrar till fler föreningskontakter och ett verksamhetsrelaterat anslag, i likhet med andra studieförbund, som bidrar till utveckling inom olika verksamhetsområden i idrottsföreningen. Områden som väl följer statens syfte för anslag till studieförbund och med de överenskommelser som SISU har tecknat med kommunerna. 20