Verksamhetsberättelse. med årsredovisning Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2012 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland

2 Innehåll Styrelsens inledning 3 Idé och organisation 4 Föreningen - en gårdsbutik 6 Studiedistriktets verksamhet 7 Föreningen alltid i centrum 10 Levande landsbygdsförening - IF Norvalla 14 Årsredovisning 16 Revisionsberättelse 20 Statistik 21 Föredragningslista 27 Sisu Idrottsutbildarna Halland, Box 93, Halmstad, tel Besöksadress: Spetsvinkelgatan 23, Hus Q, Högskolan i Halmstad E-post: halland@sisuidrottsutbildarna.se Omslag Foto: O-Ringen Halland n Sisu Idrottsutbildarna

3 Blev det fler och mer? Att skapa förutsättningar Vid förra stämman beslutades att fastställda en verksamhetsinriktning som gäller för Därtill finns ekonomisk plan, styrelsens budget samt olika handlingsplaner. Vår inledning, blir en resumé över styrelsens arbete. Förbundsstämma och Förbundsstyrelse (FS) har skapat tydliga målsättningar inom fyra målområden; fler i verksamhet och mer verksamhet, alla led i samhället ska ge oss ekonomisk stöd, medarbetarna ska utvecklas och bli fler, samt att pedagogisk utveckling ska vara i framkant. Allt med sikte mot 2015! Styrelsen känner sig stolta över att få redovisa en ökning av verksamheten. Stoltheten ligger mest i vår styrelseroll att skapa förutsättningar för vår utbildningschef och medarbetare. De har gjort det möjliga möjligt! I berättelsen 2011 angav vi att Baksidan av en framgångsrik ökning av verksamhet är att statsbidraget inte kommer att öka. Snarare kommer det att minska 2012 eftersom samtliga SISU-distrikt utvecklat sin verksamhet. Och, så blev det i stora drag. Verksamheten ökade och statsbi-draget oförändrat. Vi har under året använt vårt egna kapital för att utveckla verksamhet. Förbundsstyrelsen (FS) har beslutat om en ny fördelningsmodell för statsbidrag samt avsätta extra medel för Två åtgärder som med stor sannolikhet kommer att vara positivt för SISUdistriktet i Halland år Bildningens själ Utbildnings- och utvecklingsinsatser för idrottsföreningar paketeras i olika erbjudanden från specialförbunden. Utmaningen för styrelsen är att säkerställa att dessa verksamheter kan finansieras. Att med bildningens grundidé och själ, där individens behov sätts i fokus, närma sig olika centralt initierade studiesatsningar är en utmaning, såväl pedagogisk som ekonomisk. Styrelsen har fortsatt satt fokus på studiesatsningar som riktar sig till ledare, eller har inriktning på värderingsfrågor eller vänder sig till ungdomar. Samhällets stöd Styrelsens dialoger och samtal 2011 med lokala politiker och tjänstemän bar frukt Samtliga kommuner ger numera ett stöd arbete med studie- och bildningsverksamhet i föreningar. Trenden är att de offentliga medlen målstyrs mer. Styrelsens utmaning i den fortsatta dialogen med kommunerna är att såväl bejaka olika satsningar som kommunerna vill göra, som att argumentera för ett skäligt basstöd i likhet som andra studieförbund får. Styrelsen fortsatte att genomföra studiesatsningar med stöd av Region Halland. Samarbetet har fungerat bra och Region Halland förlängde överenskommelsen att gälla även Region Halland startade ett arbete med en ny Kulturplan-Halland ( ) under hösten och SISU Idrottsutbildarna är ett av studieförbunden som deltar. Självklart, menar styrelsen, då folkbildningsverksamhet är viktig för samhället oavsett i vilket studieförbund den bedrivs. Folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (2006) gäller för alla studieförbund, inklusive SISU Idrottsutbildarna, som erhåller statsbidrag. Bra bildningsverksamhet stärker demokratin i samhället, bidrar till att människor kan påverka sin livssituation, skapar engagemang, utjämnar utbildningsklyftor samt ger delaktighet i kulturlivet. Kan SISU Idrottsutbildarna fortsätta att visa att vi kan lära, växa och förändra så borde samhällets resurser till idrottens bildningsverksamhet öka. Samordna verksamheten Redan 2011 påbörjade styrelsen sitt arbete med att effektuera det beslut som togs på RF- och SISU-stämma, nämligen att det i varje distrikt ska finnas en samordnad personalorganisation som leds av en chef. Under hösten beslutade styrelserna i Hallands Idrottsförbund (DF) och SISU Idrottsutbildarna (SISU-d) att tillstyrka förslaget från generalsekreteraren i RF/SISU att utse Olle Kristenson till chef i distriktet och därmed ett uppdrag att skapa en samordnad personalorganisation. Roller och uppgifter förändras inte för de två organisationerna. Det finns även fortsättningsvis två styrelser med olika ansvar. Två självständiga juridiska personer, Hallands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Halland. Båda har en idé, en själ och legitimitet att stå för och att företräda aktivt. En ytterligare del i Riksidrottsmötets beslut är att verka för regional gränsöverskridande verksamhet med andra distrikt. Vi gör det till viss del redan idag. Styrelserna i Region Syd beslutade vid en konferens att starta ett utvecklingsarbete Tack för i år! Vi ser fram emot verksamhetsåret 2013, men innan dess vill vi tacka vår personal för ett utomordentligt utvecklingsarbete. Ett stort tack till alla utbildningsledare, lärgruppsledare och kursledare. Tack till politiker och tjänstemän i Region Halland samt i de halländska kommunerna. Tack till Hallands Idrottsförbunds styrelse och personal för samarbetet. Styrelsen Göte, Henke, Malin, Susanne, Cilla, Jonas, Ulf, Åsa/Maria & Olle Göte Arvidsson, ordförande Sisu Idrottsutbildarna n 3

4 Idé och organisation Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. Bildat av idrotten för idrotten. SISU Idrottsutbildarna Halland, ett av 21 distriktsförbund, är en ideell organisation. Vi finns i alla kommuner från norr till söder. SISU Idrottsutbildarna - många möjligheter, en verksamhetsidé. Verksamheten utgår från idrottens behov av utveckling. Dessa behov styr verksamhetens utbud, form och organisation. Utbudet kan variera över tid. SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet, till konkurrenskraftiga priser för idrotten. SISU Idrottsutbildarnas vision och värdegrund Förbundsstämman har antagit en gemensam vision för SISU Idrottsutbildarna - vi är där när idrotten lär. Vårt uppdrag är att ge idrottsrörelsen lärande processer i olika former. En värdegrund som vilar på idrottens idéprogram Idrotten Vill kompletterar visionen samt anger även det synsätt som SISU Idrottsutbildarna har på människors lärande - en livslång lärprocess. Dokument som styr oss Som underlag för verksamheten 2012 och olika prioriteringar finns: Stadgar för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland Statens proposition och riktlinjer för studieförbund Förbundsstämmans beslut, verksamhetsinriktning Förbundsstyrelsens riktlinjer, värdegrund och verksamhetsidé Distriktsstämmans beslut, verksamhetsinriktning Distriktsstämmans beslut, ekonomiska förutsättningar för 2012 Distriktsstyrelsens beslut Idrotten Vill - idédokument Överenskommelse med Region Halland Överenskommelser med kommuner Årsstämma på Katrineberg Årsstämman ägde rum den 31 mars på Katrinebergs Folkhögskola, Vessigebro. Christer Eirefelt, Falkenberg, ledde 28 ombud som representanter för 23 idrotter och övriga åhörare igenom årsstämman. I samband med stämman utdelades utmärkelsen Årets Utbildare Mottagare var Jan Olof Johansson, Falkenbergs IK. Jan Olof Johansson blev Årets Utbildare 2011 Styrelsens sammansättning och arbete Styrelsen har i hela eller valda delar deltagit i olika aktiviteterna som finns redovisade i verksamhetsberättelsen. Under verksamhetsåreter har 6 protokollförda sammanträden genomförts. Styrelsen har i sin organisation och ansvarsfördelning fortsatt att bygga styrelsearbetet på bevakningsområden i förbundets löpande verksamhet. Varje styrelseledamot ska i olika verksamhetsformer följa bildnings- och utbildningsverksamheten i medlemsorganisationerna. Därutöver bevaka verksamheter i de halländska kommunerna. Styrelsen har haft följande sammansättning samt bevakningsområden: Ordförande Göte Arvidsson Studie-, bildnings- och utbildningspolitik samt strategifrågor, Region Halland. Ledamot Sven Henrik Kareld (v. ordförande) Samhällets studier och bildning samt idrottens organisationsutveckling, Falkenberg. Ledamot Ulf Nilsson Idrott och utbildning samt tränar- och ledareutveckling, Varberg. Ledamot Malin Björklund Samhället och utbildning samt ungdom- och elitidrott, Hylte. Ledamot Susanne Jansson Bildning och kultur samt social ekonomi, Laholm. Ledamot Jonas Åberg Ekonomi samt regionala och centrala studiesatsningar, Halmstad. Ledamot Cecilia Andersson Idrott och bildning samt regionala och centrala studiesatsningar, Kungsbacka. Ledamot Åsa Agmyr, t o m 28 september Ledamot Maria Hamnemo, fr o m 29 september Personalens ledamot Utbildningschef Olle Kristenson Verksamhetsansvarig och föredragande. 4 n Sisu Idrottsutbildarna

5 Styrelsens konferens Årets styrelsekonferens genomfördes i Arild. Föreläsare på konferensen var Karin Karlsson, verksamhetschef Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna. Huvudprogrampunkter i föreläsningen och på konferensen var nya fördelningskriterier för statsbidrag, förhållningssätt och resursanvändning, kvalitet i bildning och utbildning samt SF-studiesatsningar och gränsöverskridande utbildningar. Styrelsen förde även vägledande samtal avseende samverkan och samarbete med Hallands Idrottsförbund, verksamhetsplan 2013 och ekonomisk plan Idékonferenser Distriktet representerades av Göte Arvidsson och Olle Kristenson vid Riksidrottsforum i Stockholm. Idrottsrörelsens framtidsfrågor stod högt på dagordningen vid konferensen i form av barn- och ungdomsidrott, idrottsaktiebolag samt anläggningstillgång. Göte Arvidsson har deltagit vid konferenser för SISUdistriktens ordförande. Sven Henrik Kareld, Jonas Åberg och Olle Kristenson deltog vid DF och SISU-distriktens idékonferens i Bålsta som för första gången arrangerades av RF/ SISU. Syftet med idékonferensen är att öka dialogen mellan RF/SISU och distrikten med anledning av att rösträtten för distrikten vid förbundsstämman togs bort Konferensen behandlade bl a framtidens förening, medias bevakning av idrott, statens bidrag till SISU och DF samt samtal kring SDF-bidrag. Under verksamhetsåret har även 4 kvartalsrapporter lämnats till SISU Riks som uppföljning över vilka aktiviteter som genomförs i distrikten och som kan kopplas till de beslut som tagits vid Riksidrottsmötet (RF och SISU-stämma), föranledda av motioner eller inriktningsbeslut. Regional konferens för de södra distriktens DF- och SISUdistriktsstyrelser genomfördes i Halmstad under hösten. Totalt deltog närmare 40 styrelseledamöter för att samtala om styrelsearbete och regional samverkan inom olika arbetsområden. Konferensen gästades även av RS-ledamöterna Birgitta Ljung och Susanne Erlandsson. Hallands Bildningsförbund Sven Henrik Kareld var representant vid Hallands Bildningsförbunds stämma. Göte Arvidsson är ordinarie ledamot i styrelsen, med Olle Kristenson som suppleant. Samverkan och samarbete DF Göte Arvidsson och Sven Henrik Kareld har för styrelsens räkning, tillsammans med DF representanter, utgjort arbetsgrupp avseende framtida organisation för distriktsverksamheten. Kontinuerliga rapporter har lämnats till styrelsen. Göte Arvidsson och Olle Kristenson har genomfört två presidieträffar med Hallands Idrottsförbund under verksamhetsåret. Region Halland Utöver att en ny överenskommelse tecknats med Region Halland htar styrelsen genom Olle Kristenson deltagit vid ett första dialogmöte som Region Halland arrangerade med anledning av den nya regionala kulturplanen för I den ingår såväl SISU Idrottsutbildarnas verksamhet som Hallands Idrottsförbunds. Huvuddelen i planen är dock verksamheter som konst, dans, teater, bildningsverksamhet i övriga studieförbund, folkhögskolor m.m. Kulturplanen ligger även till grund för framtida överenskommelser med Region Halland. Kommuner Styrelsens ledamöter har deltagit i träffar med politiska företrädare för nämnder som handhar kommunalt stöd till SISU Halland. Göte Arvidsson och Olle Kristenson deltog vid träff i Helsingborg med 4 kommuners representanter för Fritid (eller motsvarande nämnd). Framtidsfrågor för föreningar och studiebesök stod på agendan. SDF DF och SISU-d inbjöd SDF ordförande till dialog i november. På programmet stod bl a SDF-bidrag, Idrottslyftet 2013 och information om personalsamverkan DF och SISU-d. Revisorer och valberedning Jan Ove Bengtsson, Falkenberg, har verkat som utsedd auktoriserad revisor med Marianne Thorsson, Ullared, som personlig ersättare. Lennart Kull, Falkenberg, har varit lekmannarevisor med Gun Henningsson, Veinge, som personliga ersättare. Ingmar Eriksson, Falkenberg (orientering) ordförande, Anna Lundkvist, Halmstad, (fotboll) samt Ivar Öhrn, Halmstad, (motionsidrottsförbundet Korpen) har utgjort valberedning. Anställda Utbildningschefen Olle Kristenson är anställd av SISU Idrottsutbildarna centralt med ansvar för verksamhetsområde Halland. Distrikts- och lokalkontor finns i Halmstad, Falkenberg och Varberg. Tillsvidareanställd personal har varit: Anneli Hügert, Morgan Bengtsson, Åsa Agmyr (föräldraledig fr o m juni), Daniel Ljungberg, Maria Hamnemo, Liselotte Arvidsson, Eva Bülow samt Roiene Engdahl. Håkan Hallberg har varit visstidsanställd (fr o m juni). Linda Söderqvist, Emelie Jirewall (t o m juni) och Rikard Boman (fr o m juli) har varit visstidsanställda och Moa Kristenson (timanställd) som ledare i studiesatsningarna Värdefullt och Unga ledare. Tjänster för datasupport, bokföring och lönerapporteringen har köpts av Hallands Idrottsförbund. Ideella medarbetare Därutöver har vi över ideella medarbetare. Alla de som är ledare för lärgrupper! Sisu Idrottsutbildarna n 5

6 Föreningen - en gårdsbutik Att beskriva Halland är enkelt. Tänk på mat. Lax och grönkål. Flädersaft och öl. Glass och pepparrot. Grönmögelost och havskräftor. Lamm, gris, oxe och vilt. Smaker av Halland. Allt finns i de halländska gårdsbutikerna. Lokala producenter och entreprenörer som med talang, engagemang och passion sätter Halland på kartan. Och så idrottsrörelsen förstås, den största gårdsbutiken! Tänk som så många barn och ungdomar, några av dem talanger, det finns i den lokala idrottsrörelsens gårdsbutik, idrottsföreningen. Barn och ungdomar som tycker om att träna, ha kul och för den skull även tävla. De flesta av dem har, utöver sin familj, idrottsledaren att tacka för sin framgång. Blunda ett tag, så ser du dem framför dig. Alla glädjestunder som du fått uppleva när du i TV-soffan, eller på idrottsarenan, fått se frukten av ledarens arbete. Där talangerna, utvecklats till fullfjädrade aktörer. Idrottens skådespelare, som verkar i olika idrottsmiljöer, utan manus och regi som är förutbestämd. Ledaren - en guide Tänk på den där ledaren som knöt fotbollsskorna när du inte kunde själv, klippte gräsytan, pumpade däcken, dömde matchen, flyttade pingisborden, tröstade, uppmuntrade, körde till tävlingar, gjorde ett bra träningsprogram eller gick på kurs den där extra helgen då ledaren egentligen var ledig för att vara med familjen. Som gav dig självkänsla och självförtroende. Inte bedömde dig för vad kunde och eller inte kunde utföra. Som hoppades att du stannade kvar i föreningen även om du inte var tillräckligt bra. Som gjorde sociala aktiviteter bara för att du skulle fortsätta i föreningen ett litet tag till. Dessa ledare finns i den halländska idrottsrörelsen. Du har säkert mött någon av dem. Din guide i idrottsföreningen som betytt så mycket för dig. Ledaren - värd ett tack Det är till denne ledare du ska rikta ett tack. Det finns de som gör en resa som ledare utan att få ett enda tack. Så, låt oss från och med nu lära oss att säga: Tack, för att du finns och hjälper mig! Eller kanske söka upp den gamle ledaren för att säga - Tack för att du gav mig ett intresse för idrott. Jag blev inte den bäste, men du gav mig redskapen för att klara många andra situationer i livet. Jag fick lära mig om att träna rätt, må bra, bry mig om andra, du gav mig ett intresse för ledarskap, du trodde på mig Vi ska se till att ledare själva kan utvecklas i föreningen genom lärande processer. Förmå dem att ge sig ut på en resa där tidigare kunskaper och erfarenheter utmanas. Att lära av andra och varandra. Att se och delge varandras kunskaper. Inte heller här finns det något färdigt manus eller avslut. Samtalet och dialogen fortsätter alltid i det nya resmålet som ledarna tillsammans bestämmer. Föreningen - en gårdsbutik Det finns mängder av gårdsbutiker i Halland som inspirerar. I gårdsbutiken finns delikatesserna. Tillverkade med varsam hand av en entreprenör tillsammans med sina medarbetare. En gårdsbutik erbjuder det som är lokalt. Ingen central organisation har beslutat över vad som ska tillverkas. Det finns en affärsidé och plan, produkt och marknad. Visst finns det en konkurrens men samverkan sker ofta med andra gårdsbutiker. Nätverk bildas för kunskapsöverföring, marknadsföring och erfarenhetsutbyte. Ibland är det t o m så att delikatesserna flyttas emellan gårdsbutiker. Någon produkt kanske fungerar bättre i en annan butik. Så egentligen är gårdsbutiken, idrottsföreningen och bildningsverksamhet i en jämförelse ett och samma. Distriktet - ett skafferi Efter 15 år som utbildningschef har jag fått möjligheten att som distriktsidrottschef för såväl Hallands Idrottsförbund som SISU Idrottsutbildarna samordna idrottens regionala och lokala skafferi. I SISU Idrottsutbildarnas skafferi ska vi fortsätta erbjuda alla basvaror (och ibland lite extra delikatesser) som våra gårdsbutiker, idrottsföreningarna, behöver. Föreningslära, idrottskunskap, studier och bildning. En ny spännande och lärande resa startar. Tack, du som varit med mig på hela resan. Familjen. Vänner. Människor jag mött i föreningar, på arbetsplatsen eller i styrelserum. Tack du som uppmuntrat, du som överfört kunskaper, du som varit där när det som mest har behövts, du som varit min guide! Ledaren - en medkraft Ledare är en prioriterad målgrupp för SISU Idrottsutbildarna. Vi vet att genom ledare når idrottsrörelsen framgång. Ledare bär de goda exemplen med sig. Emellan varandra. Över till de aktiva. Ledare som oftast är en medkraft till allt som är bra och en motkraft till det som inte är bra. Olle Kristenson, Utbildningschef 6 n Sisu Idrottsutbildarna

7 Studiedistriktets verksamhet Region Halland Studiedistriktets verksamhet följer den överenskommelse som tecknats med Region Halland. Idrott och kultur är viktiga drivkrafter i regional utveckling och har stor betydelse för regionens attraktionskraft. SISU Idrottsutbildarna utformar fritt mål för verksamheten. Strategin för att nå Region Hallands kulturpolitiska mål är bland annat att skapa kreativa mötesplatser, medverka till förnyelse av idrottsrörelsen. Överenskommelsen omfattar regional studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Syfte med mötesplatser är att därefter utveckla den lokala folkbildningen i idrottsföreningar. Fokuserade områden har varit att stärka idrottens ledar- och tränarutveckling, uppmärksamma den unga generationen, stödja idrottens centrala studiesatsningar, stärka idrottens organisatoriska utveckling samt utveckla idrottens roll i den sociala ekonomin. Det regionala anslaget, som ska finansiera distriktets verksamhet, med undantag för uppdragsutbildning, ska inte ersätta kommunala bidrag, enligt den överenskommelse som tecknats med Region Halland. Anslaget, prolongerades att gälla även 2013 och visar att Region Halland ser SISU Idrottsutbildarna som en stark medaktör för regional utveckling. Hallands Idrottsförbund stöd för regional kursverksamhet i SDF är ändamålsbestämt och redovisas i särskild ordning. Idrottslyftet En viktig del i distriktets verksamhet är att starta och genomföra centralt initierade utvecklingsprojekt Idrottslyftet är ett exempel på detta. Studiedistriktet har förmedlat närmare 900 tkr under verksamhetsåret. Dialoger med utbildningsledare i specialidrotter och föreningar har genomförts. En annan del av Idrottslyftet har varit att ansvara för och genomföra studiesatsningar för unga ledare. Satsningen på unga ledare har delfinansierats av regionala medel. Under hösten lämnade distriktet in en ny utvecklingsplan till RF enligt de nya intentioner som är för Idrottslyftet Förbundsutveckling i SDF och MO Utgångspunkten för olika utvecklingsprocesser i SDF/MO är förbundens egna prioriteringar. Fler studiesatsningar initieras centralt från specialförbund (SF) i samarbete med SISU Riks. SISU Halland har medverkat i flera av dem oftast riktade mot den lokala idrottsföreningen. I samverkan med Hallands Idrottsförbund genomfördes en träff för SDF med olika verksamhetsfrågor. O-Ringen - vilket arrangemang! SISU Idrottsutbildarnas konsulenter är inte experter på varje idrotts tävlingsverksamhet. Men, däremot experter på att skapa lärande processer kring ett arrangemang. O-Ringen i orientering är ett exempel på detta. Ett av alla arrangemang som genomförs i Halland. Unikt i sin utformning. Många deltagare och en stark bidragande kraft till den sociala ekonomin. Arrangemanget är för SISU ett bra exempel där våra regionala resurser (studieresor, arbetsmöten, lärgruppsledareutbildningar m.m.) skapar möjligheter så att lokala studier kan genomföras. Under verksamhetsåret genomfördes därefter lokalt 75 studiearrangemang med deltagare (2 035 utbildningstimmar) i 18 inblandade föreningar i hela Halland. (Totalt genomfördes 108 arrangemang med deltagare och utbildningstimmar under 2011 och 2012). Flera medarbetare på SISU har arbetat med O-Ringen. Så här berättar Åsa Agmyr, SISU-konsulent som varit med från början: I och med hela arrangemanget och organisationen kring O-Ringen kräver kunskap var det naturligt för oss att samverka med O-Ringens organisation inför, under och efter genomförandet i Halmstad Vi har varit med och utbildat över funktionärer, i olika roller, under 3 år. I början av vårt samarbete drog vi nytta av erfarenheter från O-Ringen i Eksjö och deras samverkan med SISU Småland. Funktionärerna har själva haft spetskompetensen i de olika delarna och har genom lärgrupper utbildat andra funktionärer. På uppdrag av O-Ringens personalgrupp tog vi fram ett funktionärsmaterial med övergripande information om arrangemanget samt samtalsunderlag kring värdskapet. - SISU gjorde ett mycket bra arbete när de tog fram studiematerialet för den allmänna funktionärsutbildningen. Enkelt och bra layout. Kanske en bidragande orsak till att vi hade det så trevligt vid våra sammankomster, säger Steffen Häggström som ingick i personalgruppen. Alla funktionärer har jobbat med studiematerialet i lärgrupper efter att lärgruppsledarutbildningar. Med så mycket folk i omlopp under tävlingsdagarna krävs en hel del kunskap i Hjärt- och lungräddning. De flesta medverkande föreningar genomförde minst en HLR- kurs för sina funktionärer. Detta gjordes i samverkan med Civilförsvarsförbundet. Det har varit fantastiska år inför O-Ringen för oss som har fått arbeta nära deras organisation. Vi har mött så många engagerade funktionärer som har jobbat stenhårt för att det skulle bli ett oslagbart arrangemang. Och de lyckades! Och vi hoppas såklart att alla utbildningar och samverkan med oss var en av de bidragande faktorerna Det är bra med ett positivt bollplank som inte är expert på orientering utan som är specialist på utbildning inom idrott. Kan komma med nya förslag och ser med andra ögon på vår idrott. Då blev det roliga samtal och lösningar på utbildningsinsatser. Vi har även alltid blivit mottagna med leende från SISU medarbetare. Det ger inspiration till fortsatt arbete. ULRIKA ANDERSSON, PERSONALGRUPPEN O-Ringen Sisu Idrottsutbildarna n 7

8 Deltagare vid träningsläger för styrelsen, som genomfördes på Katrinebergs Folkhögskola vid två kurshelger. Mot världens bästa idrott Studiesatsningen Värdefullt har fortsatt under verksamhetsåret. Det handlar om olika delar, bl a Forumteater för de yngre idrottarna, samtal kring laganda för ungdomar och i vissa, väldigt bra tillfällen, samtal med vuxna i föreningen. Vårt syfte är att föreningen ska sätta värderingsfrågor högt upp på dagordningen. Studiedistriktet har tagit administrativt och personellt ansvar för studiesatsningen. Omfattande kursverksamhet Kurser genomförs för såväl organisationsledare som aktivitetsledare. Utbudet motsvarar mångfalden av ideellt ledarskap i föreningen. Genom dialoger med utbildningsledare i SDF och kontakter med föreningsledare möter vi det behov som idrottsledare har. Det, tillsammans med centralt beslut om likartat kursutbud, styr vår inriktning och vårt utbud av kurser. Två större kurshelger har genomförts för organisations- och aktivitetsledare. Grunden för en väl fungerande förening kan byggas vid de föreningsutvecklingskurser som genomförs. Kursen inled oftast med föreningskunskap för att därefter övergå till föreningens behov och önskemål av utveckling. Analys och åtgärdsprogram inom olika verksamhetsfält formas med en utvecklingsplan som slutprodukt. Idrottens Föreningslära Olika kurser erbjuds organisationsledare under samlingsnamnet Idrottens Föreningslära. Allt som har att göra med föreningsutveckling, föreningskunskap, föreningsjuridik och föreningsjuridik ingår. Studiedistriktets roll och uppgift är att säkerställa att kursverksatmheten uppfyller den plan som är fastställd. Det finns såväl grundutbildningar som fortsättningskurser. Studiedistriktet har även genomfört Träningsläger för styrelsen med 14 föreningar under två kurshelger där Idrottens Föreningslära hade en framträdande plats. Idrottens Föreningslära har lockat 995 deltagare i 118 arrangemang. Idrottens Föreningslära är vad körkortet är för bilisten. Det går att köra utan, men det går så mycket bättre om man vet varför man gör det man gör Saxat från SISU Idrottsutbildarnas hemsida. IdrottOnline Utbildningar har genomförts för föreningar som önskar utveckla sin information via föreningens hemsida - IdrottOnline eller utveckla sin redovisning av Lokalt Aktivitetsstöd. I Halmstad kommun har en del föreningar som startat komplett digital redovisning av aktiviteter följts upp. Distriktet har även initierat möjligheten att redovisa studieverksamhet till IdrottOnline och dess utbildningsmodul. Totalt har 33 arrangemang med 269 deltagare genomförts i olika verksamhetsformer inom ramen för IdrottOnline. Barn- och ungdomsledarutbildning Idrottens barn- och ungdomsledarutbildning på basnivå heter Plattformen och vänder sig till tränare och ledare för barn och ungdomar mellan 7-15 år. Den gränsöverskridande kursen har genomförts vid 9 tillfällen med 15 deltagare. Distriktet har genomfört olika utbildningar för föreläsare i kurserna för att säkerställa likvärdighet i utbildningen. En Plattformen har genomförts på uppdrag av Svenska 8 n Sisu Idrottsutbildarna

9 träningsläger för styrelsen Vi var fem nöjda ledare från DFK Hastko, fulla av entusiasm och inspiration, som åkte hem från ett särdeles givande läger på Katrinebergs folkhögskola. Tillsammans med ett 30-tal personen från olika idrotter och föreningar i Halland startade vi med Idrottens föreningslära. SISU-konsulenter gjorde allt för att utmana våra gamla invanda tankemönster och hur vi kan arbeta för att utveckla styrelsearbetet och föreningen. På lördag förmiddag inspirerades vi av Jonas Bergqvist, f d ishockeyspelare i Leksands IF, tidigare VD tjänster på LRF Konsult och AJ Produkter, styrelseledamot Svenska Ishockeyförbundet. Han hade många små anekdoter att dela med sig av. Vi fick oss många glada skratt, men även hur vi ska kunna skapa en positiv och givande miljö i föreningsarbetet. Eftermiddagen processade vi och arbetet var anpassat till den egna föreningen. SISU-konsulenter provocerade och ifrågasatte. Vi diskuterade framtiden, visioner, styrkor och möjligheter. Vi ventilerade svagheter och hot. Klubbarna tipsade varandra, kom med idéer, utbytte kunskaper och vi påbörjade en handlingsplan Vi ser fram emot ett kreativt nytt år 2013, taggade och fulla av idéer och nytänk! Eivi, Mia, Annelie, Josan och Ingvar, DFK Hasko Bordtennisförbundet. Grundtränarutbildning (GTU) är en påbyggnadskurs. Utbildarutbildning genomfördes i samverkan med Region Syd för att följas av en kurs. Utbildningsledare i SDF Utbildningsledare i SDF spelar en viktig roll i att starta utvecklingsprojekt av bildningskaraktär och naturligtvis för utveckling av den egna idrottens kursverksamhet (en del av SISU uppdrag från Hallands Idrottsförbund). Träffar med SDF utbildningsledare har genomförts i syfte att utveckla utbildningsledarens kompetens avseende bildning och utbildning samt klargöra dess skillnader i pedagogik och ekonomiska förutsättningar. Utbildning för lärgruppsledare Lärgruppsledarutbildning är ett sätt att säkerställa kvalité på föreningens lärgrupper. Företrädesvis har denna distriktsutbildning genomförts i förening. Hög pedagogisk kvalitet ska prägla SISU Idrottsutbildarnas insatser i idrotten. Samtal, enskilda möten med lärgruppsledare registreras inte som regional kursverksamhet, men bidrar starkt till utveckling av lärgrupper. Samverkan folkhögskola Samspelet med Katrinebergs Folkhögskola spelar en viktig roll i kursverksamheten. Folkhögskolan är för SISU och flera idrotter en mötesplats. Det finns såväl pedagogiska som ekonomiska skäl att förlägga kursverksamhet på Folkhögskolan. Under verksamhetsåret har dialoger förts med personal på skolan för att utveckla samarbetet. Studiedistriktet har även varit behjälpligt med inspel till ny kursplan för idrottsledarlinjen. App lapp sa att du mapp slapp Nyckelbegrepp i SISU Idrottsutbildarnas verksamhet är att lära, lära om, lära nytt och lära av. Vi uppmanar till förändrade och nya arbetssätt. Genom utvecklad digital teknik vill vi skapa ytterligare möjligheter för kunskapsinhämtning, kommunikation och lärande processer. Distriktet har tagit del av utvecklingsmedel i syfte att utforska, forma och pröva nya pedagogiska modeller och arbetssätt. Distriktet har avslutat och redovisat utvecklingsprojektet App lapp sa att du mapp slapp. Syftet har varit att ta fram en ny applikation att användas för kursinstruktörer i kursen Plattformen. Distriktet har även varit delaktiga i utvecklingsarbete av Plattformen på distans - ett centralt projekt. SDF-utbildning på hög nivå SISU Idrottsutbildarna, har på uppdrag av Hallands Idrottsförbund, samordnat den kursplanebundna utbildningen som SDF genomför för föreningar. I år redovisar 16 idrotter 196 kurser med deltagare. Övervägande delen av deltagarna tillhör kategorin aktivitetsledare, d v s instruktörer, tränare och funktionärer. Övriga deltagare är organisationsledare. Av den anledningen är det av yttersta vikt att SF och SDF i olika studiesatsningar i samverkan med SISU ser till att utveckla och utbilda fler organisationsledare. I uppdraget som SISU har ligger även att säkerställa att det är en utbildning för ledare eller för de som avser att bli ledare. Kommunala utbildningsbidrag Samtliga kommuner har någon form av kontantstöd till ungdomsorganisationer som utbildar ledare. Cirka 1,2 miljoner kronor utbetalas i ledareutbildningsbidrag till idrottsföreningar årligen. Omfattningen av den regionala kursverksamheten borde innebära att fler föreningar söker ledarutbildningsbidraget. Av olika skäl är så inte alltid fallet. SISU Idrottsutbildarnas arbete med att säkerställa kursernas kvalitativa innehåll och dess ekonomi är en trovärdighetsfråga mot kommunerna och sker bl a i dialog med SDF och föreningens utbildningsledare. Sisu Idrottsutbildarna n 9

10 Föreningen alltid i centrum Föreningsutveckling Syftet med över 500 föreningsträffar som utbildningskonsulenterna gör i sin vardag är att skapa intresse för föreningsutveckling. Att skapa möten, dialog och erfarenhetsutbyte mellan människor i processer som ska leda till en bättre föreningsverksamhet. Ett av förbundsstämmans mål (som siktar mot år 2015) för SISU Idrottsutbildarna är att fler föreningar ska se oss som en medaktör i den lokala bildningsverksamheten. SISU Idrottsutbildarna har verksamhet i alla kommuner med Varbergs idrottsföreningar som de största medspelarna. Hela 90 % av alla idrottsföreningar i kommunen samverkar i någon form av studieaktivitet med vårt Varbergskontor och dess medarbetare! Vår utmaning finns i att fler ska upptäcka den möjlighet som bildningsverksamhet utgör! SISU Idrottsutbildarnas samhällsnytta tar sin utgångspunkt i föreningen. Det är där vi kan stärka demokratin i tilltalande former som ger inflytande, delaktighet och känsla för ett gemensamt ansvar för föreningen, i grunden bildningens idé. Studie- och bildningsverksamheten medverkar till att människor får kraft, nya idéer formas och gemenskapen stärks. Träffar med utbildningsledare i föreningar tillhör den vardagliga verksamheten och har en avgörande betydelse för att utveckla föreningen. Våra verksamhetsformer utgör ett stöd och skapar mervärde för det ideella folkrörelsearbetet. Ett stort antal föreningsmedlemmar har i utvecklingsprocesser fått möjlighet att påverka sin förenings utveckling. Ledare har diskuterat hur ledarskapet ska utvecklas eller hur föreningens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet ska se ut. Barn har uttryckt sina känslor för hur kompisskapet kan förbättras. Ungdomar har lärt sig de grundläggande kunskaperna om sin förening och sin idrott. En verksamhet som sker utöver det aktiva utövandet av idrott. Uppdraget, aktiviteter, resurser All lokal bildningsverksamhet utgår från det uppdrag som staten anger. T ex att stödja verksamheter som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. I syfte att nå motiven genomför SISU Idrottsutbildarna studieaktiviteter och får därmed resurser till sitt förfogande. Statens anslag kompletteras av kommunala stöd. Statsbidraget ska inte förväxlas med det organisationsstöd som ungdomsorganisationer har, såväl i kommuner eller regioner för t ex utbildning av ledare. Det kommunala stödet för idrottsrörelsens bildningsverksamhet utbetalades 2012 i samtliga av länets kommuner. Uppdraget till SISU från staten är att vi i första hand ska erbjuda lärande verksamhetsformer till ledare samt inom ämnesområdet värderingsfrågor. Det ideella ledarskapet - ledaren i fokus Den prioriterade målgruppen i SISU Idrottsutbildarnas verksamhet är idrottens ledare. Idrotten har mängder med ideella ledare, men en rekrytering av nya ledare krävs ständigt. Det gäller såväl organisations- som aktivitetsledare. Kraven på ideella ledare ökar och uppgifterna breddas. Det är även viktigt att formerna för ledarskap utvecklas. Kvalitén i den lokala barn- och ungdomsverksamheten är ofta kopplad till den kompetens som finns hos den ideella ledaren. Vi vet att många ideella ledare inte har tid, kraft eller lust att vara med på regional utbildning - kurser över en helg. Lärgrupper i hemmamiljö är då en utmärkt kompetenshöjande metod. Närmare 500 arrangemang med deltagare har genomfört för aktivitetsledare, företrädesvis i en lokal miljö i föreningen. Lärgrupper och företrädesvis lokala kurser, riktade till organisationsledaren, omfattar över arrangemang med deltagare. Ledarguide Engagerade och kunniga ledare är helt avgörande för en förening. Utöver att skaffa och behålla ledare behövs alltid goda samtal om attityder och värderingar. Därför är det oerhört stimulerande att SISU Idrottsutbildarna i samarbete med Halmstad och Laholms kommun fått möjlighet att än mer utveckla ledarskapet. Syftet med satsningen är att stödja alla föreningar, som bedriver barn och ungdomsverksamhet, i arbetet med att ta fram riktlinjer och ett gemensamt förhållningssätt för föreningens ledare, som de i sin tur bär vidare ut till barn och ungdomar i verksamheten. En del föreningar har redan olika former av dokument för ledare och dessa kan då revideras. I Halmstad kommun kommer en Ledarguide på sikt ersätta tidigare krav på policy gällande alkohol och droger, integration och jämställdhet. En Ledarguide ska bli ett levande dokument som leder till att ord omsätts i handling. Ledarguiden (eller motsvarande dokument) ska utgå från idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill och behandla flera olika värdegrundsområden, som glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med samt rent spel. Under hösten bestämdes även att motsvarande satsning ska genomföras i Kungsbacka kommun n Sisu Idrottsutbildarna

11 Värderingar och förhållningssätt Det kom E-post till utbildningschefen... Projektet Värdefullt hjälper oss i Sunvära BK att forma och utbilda morgondagens idrottare. Med Värdefullt lär barnen sig hur de kan växa och bli bättre - både som individ och lagkamrat. Vi tror på att arbeta med den mentala biten eftersom det är en viktig del i träningen för att bli en bra och motiverad idrottare. SISU bidrar genom sin kompetens och stöd till oss ungdomsledare att nå våra mål på och utanför planen. LUDWIG HATTINGER, LEDARE FÖR F11, SUNVÄRA BK SISU Idrottsutbildarna i Halland har utvecklat studiesatsningen Värdefullt under verksamhetsåret. Främsta målgruppen är barn och ungdomar. Men studiesatsningen vänder sig även till ledare och föräldrar. Barn och ungdomars glädje, engagemang och passion för idrott ska sättas främst. Utifrån deras behov och önskemål startar SISU ungdomskonsulenter, Linda Söderqvist, Emelie Jirewall och Rickard Boman värdefulla samtal - en investering i dagens och morgondagens idrott. Syftet är att få idrottsföreningar runt om i Halland att samtala och fundera över vad som är viktigt och värdefullt inom barnoch ungdomsidrotten. Och inte minst vad föreningen vill stå för och förknippas med för värden. Barn som vill leka idrott. Ungdomar som vill utvecklas genom att ha en bra laganda, träna och tävla. Alla får vara med. Glädje och gemenskap genomsyrar verksamheten. Alla känner sig delaktiga och får vara med att påverka så att i föreningen utvecklar verksamheten. Det är halländsk idrott när den är som bäst. Det är här grunden läggs för idrottsrörelsens vision Svensk Idrott - världens bästa. Värdefullt Vi har under 2012 mött 80 föreningar. Under senare delen av 2012 har det blivit en del återbesök i föreningarna dels för att se hur de har jobbat med värderingsfrågor och om de behövt stöttning under arbetets gång. Vi började även träffa ledare och föräldragrupper. Under föräldrasamtalen tog vi upp deras tankar kring hur en stödjande idrottsförälder bör vara och att fokusera på helheten och inte fastna i obetydligheter. Hur viktigt det än må vara att vinna, låter stödjande föräldrar det ansvaret vila hos tränaren och den aktive. Stödjande föräldrar har ett större och viktigare ansvar: att utveckla sina barn genom idrotten och därmed skapa förutsättningar för ett lyckligt liv. Hej Olle! Jag vill bara med detta brev framföra ett tack till dig som chef i SISU. I onsdags var SISU på Vapnö IP och hade utbildning,värdefullt, med vårt Flicklag F 13/14. Två engagerade SISU ledare, Rickard och Linda, som lade nivån rätt och kunde tala med ungdomarna på ett mkt bra sätt i detta viktiga ämne. Det är toppen att som ungdomsledare kunna få denna hjälpen utifrån och jag tror också ungdomarna lyssnar bättre då det inte alltid är vi ordinarie som talar. Vi är ju inte heller duktiga på allt. Ps, jag/vi har redan bokat en fortsättning JANNE FRANSSON LEDARE/TRÄNARE F 13/14 ORDFÖRANDE VAPNÖ IF Forumteater Linda, Emelie och Rickard har även tillsammans med Moa Kristenson varit ledare för Forumteater i idrottsskolor och vid föreningsträffar vår som höst. Genom denna utmärkta pedagogik samtalar vi om hur vi skapar en kul idrott, hur vi skapar bra attityder och värderingar och inte minst hur vi ska vara mot varandra. Varje år väljer vi ut ett tema som för oss in på goda attityder. Närmare barn, och en del ungdomar, i 130 arrangemang har deltagit i årets Forumteater. Föreningar har haft möjlighet att boka forumteater under hela 2012 och inte bara under sommaren. Vi har upplevt att detta har varit ett roligt och lärorikt inslag för barnen under träningen. Till skillnad från tidigare har vi i år haft två olika teman beroende på barnens ålder. De teman vi haft under året har samma budskap, att alla är värdefulla för idrotten. För de äldre (11-13 år) valde vi tema om Sociala medier. Vilka problem kan uppstå när laget eller gruppen bildar en Facebook-grupp och all kommunikation sker där? De sociala medierna har förenklat kommunikationen och informationsflödet ut i föreningen och dess lag/ grupper men har även ökat riskerna för utförskap. Syftet med temat har varit att få barnen att förstå att ett utanförskap på internet gör minst lika ont där som på planen. Med den yngre publiken (7-10 år) tog vi upp grupptrycket av att alltid ha de senaste kläderna eller utrustning. Måste du ha Zlatanskor för att bli bäst? Rickard och Linda, ungdomskonsulenter Sisu Idrottsutbildarna n 11

12 Den unga generationen Stor del av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet har ungdomar som mottagare. Att lära sig om hur kroppen fungerar, hur tekniken kan utvecklas eller hur föreningen är uppbyggd har varit i fokus. Men, det handlar även om att våga ta på sig ledaruppdrag. Mötet med dagens unga ställer krav på lyhördhet och öppenhet. Det innebär att våga pröva, ifrågasätta och utveckla nya metoder och former. Ledarskapet hos etablerade ledare ställs på prov. Ungdomar har i sin vardag utvecklat förmåga att söka kunskap från olika källor. Inom ramen för Idrottslyftet har en särskild studiesatsning för ungdomar fortsatt under året. Linda Söderqvist, Emelie Jirewall och Rickard Boman har hållit ihop grupper av unga ledare. Under våren 2012 avslutades Unga Ledarutbildningen som startade under 2011 med att ledarna genomförde sina framtidskvällar ute i sina föreningar. Detta resulterade t ex i en bandydag (Sunvära BK) på barnens och ungdomarnas begäran samt nya duschar! Det är fantastiskt att kunna ge dem verktygen och att sedan se dem utföra stora som små förändringar i sina föreningar. I april startade en ny grupp Unga Ledare, med lite annorlunda inriktning som träningslära, kost, träningsplanering, mental träning och ledarskap. Utbildningen sträckte sig fram till oktober. I november påbörjade ännu en ny grupp sin utbildning. Deltagande Unga Ledare kom från Falkenbergs Simklubb, Halmstad Fältrittklubb och Valinge IF, totalt 12 stycken ungdomar. Gustav Andersson - en av idrottens unga ledare Med Unga Ledare har jag insett att alla i en förening har rätt till en åsikt. Vem som helst kan påverka sin klubb och komma med förslag som man tycker att föreningen borde genomföra. Detta tycker jag har stärkt mitt självförtroende då jag vet att det är en skyldighet att mina förslag behandlas på samma sätt som en annans GUSTAV ANDERSSON FALKENBERGS SIMKLUBB Unga Ledare 2012/ n Sisu Idrottsutbildarna

13 Idrottslyftet I SISU Idrottsutbildarnas del av Idrottslyftet - nämligen Ledarförsörjning, har ledorden varit att skaffa, utveckla och framförallt behålla ledare. En stor del av medel tilldelas föreningar som arbetar fram en ledarförsörjningsplan eller ledarpolicy, en del används för utbildning samt en mindre del som uppmuntransaktiviteter för ledare. Inom Halland har 150 föreningar i 193 studiesatsningar erhållit 900 tkr via Idrottslyftet-Ledarförsörjning under verksamhetsåret 2012 Personalkostnader belastar såväl distrikt som lokalavdelning. Inom Idrottslyftet har även distrikten erhållit ekonomiskt administrativt stöd. Folkhälsa Enbart att vara fysiskt aktiv i en idrottsförening bidrar till en bättre folkhälsa. SISU Idrottsutbildarna har därutöver skapat mervärde i olika lärgrupper i t ex kostfrågor. Genom lokala studier uppnås förhoppningsvis en effekt om en förändrad attityd som främjar folkhälsan och som förenar ett kunskapssökande med ett idrottsutövande. SISU Idrottsutbildarna har därmed medverkat till att läran om fysisk aktivitet bidrar till ett livslångt intresse för detsamma. Inte bara idrott SISU Idrottsutbildarna har tre övriga medlemsorganisationer som står utanför Riksidrottsförbundet. Studieverksamhet har genomförts i föreningar som tillhör Livräddningssällskapet, Pistolskytteförbundet samt Bridgeförbundet. Sisu Idrottsutbildarna n 13

14 Levande landsbygdsförening - med fotboll och idrottsfostran IF Norvalla är fotbollsklubben som överträffar devisen en förening i varje by. Norvalla finns nämligen inte ens på kartan. Bara i fotbollens egen kartbok. Landsbygdsföreningen bildades för 80 år sedan. Namnet är en sammanslagning av byarna Norvära och Stråvalla och klubben existerar i skogsbackarna innanför Väröbacka ett par mil norr om Varberg. - Vår verksamhet har en stor betydelse för bygden och vi ser det som en viktig uppgift att ge ungdomar och andra i trakten en meningsfull fritidssysselsättning med värdegrunder som etik och moral, glädje och gemenskap men också möjlighet till personlig utveckling, säger Hans-Eric Bengtsson, eldsjäl och hedersordförande i IF Norvalla. IF Norvalla är en levande landsbygdsförening - Engagerade medlemmar är grundläggande för allt föreningsarbete. Genom utbildning ökar man sin kunskap och kunskap leder förhoppningsvis i sin turtill ett större intresse och engagemang. Samtidigt gäller det att kunna omsätta sin kunskap och förmåga i praktisk handling. Det kvittar hur många kurser man genomgår om man inte är beredd eller har viljan att jobba och dra nytta av införskaffad erfarenhet, säger Hans-Eric Bengtsson, utsedd till Årets Idrottsutbildare, tillika Norvallas samordnare av all den utbildning som sker i samverkan med SISU Idrottsutbildarna. SISU - en ovärderlig resurs - Utbildningsmaterial, tillgång till föreläsare och andra medel från SISU Idrottsutbildarna är en ovärderlig resurs som gör att föreningen hela tiden utvecklas och blir bättre, även utanför själva fotbollsplanen, poängterar han. Hans- Eric är sedan många år en drivande och bärande kraft i IF Norvalla. Han är något av en kulturbärare, som skapar en trygghet och ett engagemang bland övriga medlemmar, vilket är en förutsättning för att alla ska känna sig delaktighet. En stabil grund Ordning och reda är ledorden i hans arbete och ideella verk. - Jo, det måste vara ordning på alla papper, säger han. Ordning och reda är inget begrepp som ska jämställas med byråkrati. Det gäller att skapa en tydlig organisation och stabil grund att stå på. Och snarare är det så att en god och väl fungerande administration bidrar till att höja kvaliteten på allt föreningsarbete. Man ska inte glömma att i en förening finns det många olika personligheter och viljor, men genom att ha en fastställd föreningsstruktur med demokratiska fastställda värderingsgrunder, råder det heller inga oklarheter om vilka regler som gäller i föreningen och alla kan arbeta mot gemensamma mål. Aktiv och ledare Hans-Eric Bengtsson har praktiskt taget vigt sitt liv åt idrotten och ägnat sig åt främst fotboll och bandy. Redan under sin aktiva karriär i den blågula fotbollsdräkten, närmare bestämt 1971, valdes han till ordförande i IF Norvalla. - Även ett par andra spelare i laget, som Jan Enarsson och Jan Hansson, hade uppdrag i styrelsen, så på den tiden var det ganska enkelt att sammankalla till styrelsemöten, skojar han. I sammanlagt 30 år var Hans-Eric Bengtsson ordförande i Norvalla. I dag är han hedersordförande, samt bland annat utbildnings- och informationsansvarig. - Mitt engagemang startade redan på 1950-talet. På den tiden fanns det på landsbygden inte så många andra aktiviteter att ägna sig åt. Idrotten har fortfarande en stor betydelse på mindre orter och medlemskapet spänner över flera generationer. Glädjande nog märks en ökad inflyttning till Väröbacka med omnejd, en hel del yngre som bildat egna familjer, väljer att återvända till hembygden och det innebär också en tillväxt i föreningslivet. Omfattande utbildningsprogram IF Norvalla har bra fart på sin verksamhet med både herr- och damlag och god återväxt på ungdomssidan (pojkar och flickor). Föreningsstrukturen är tydlig och utbildningsprogrammet omfattande. - Utbildning är viktigt för föreningens utveckling och fortlevnad, konstaterar Hans-Eric. Det handlar inte bara om att fostra duktiga fotbollsspelare utan även skapa bra förutsättningar och stimulans för den understödjande verksamheten. Ur den aspekten kan det vara lika viktigt att få en person att ställa upp ett par timmar ideellt som kioskförsäljare som att värva en vänsterback till representationslaget. - Som exempel på det kan nämnas att vi i utbildningssyfte och i samarbete med SISU Idrottsutbildarna lät våra egna planskötare åka på studiebesök till Kamratgården i Göteborg, för att delta i ett litet seminarium om hur man på bästa sätt sköter en fotbollsgräsmatta. Det var mycket uppskattat. Även medlemmar som gör insatser i det tysta måste stöttas och få chans till förkovran. Effekter av samverkan Exemplen och effekterna av samarbetet med SISU Idrottsutbildarna är många. - Ledarutveckling, rekrytering och utbildning av ledare, känns särskilt angeläget, och inom det området har vi en rad sammankomster under året. För nytillkomna ledare har vi en speciell introduktionskurs och informationsmaterial om vår förening, organisation och värdegrunder. Medlemmarna i Norvalla har även ägnat sig åt Idrottens Föreningslära och haft gästföreläsare i ämnen som Knäglädje och Akut skadebehandling. 14 n Sisu Idrottsutbildarna

15 - Tillsammans med konsulenter från SISU Idrottsutbildarna har vi även Föräldrautbildning, om etik och moral, fotbollens vett och etikett, om vilken attityd man bör ha, och hur man som förälder ska uppträda gentemot såväl spelare som ledare och funktionärer. Kursen har fått positiva effekter och ligger i paritet med föreningens ambition att IF Norvalla ska uppfattas som en fair förening även utanför den kritade gräsrektangeln För spelarnas utveckling har det även arrangerats forumteater där ungdomar ihop med SISU:s konsulenter dramatiserar scenarier om situationer som kan uppstå under match eller träning. Det kan handla om att visa empati eller bara använda rätt kroppsspråk för att på så sätt bidra till bättre laganda och kollektiv glädje. - Utbildning är det samma som utveckling och för oss i IF Norvalla är stödet från SISU Idrottsutbildarna av stor betydelse för att driva föreningen framåt och framför allt bidra till att skapa en skön och god stämning kring idrottsplatserna. - Fotboll ska vara glädje och gemenskap. Men också ordning och reda, säger Hans-Eric Bengtsson. Text och bild: Kent Johansson, Ohmy IF Norvalla Bildad: 12 mars 1933 Hemmaplan: Norvalla idrottsplats (ägs av föreningen) Medelsantal: 310, varav cirka 100 licensierade, könsfördelning Sektioner: Fotboll Klubbfärger: Gul tröja, blå byxa Herrlaget: Division 4 Damlaget: Division 2 Ungdom: Värö United (Norvalla, Bua IF och Väröbacka GIF) Kort om klubben: Bildades genom en sammanslagning av Värö-Kamraterna och Stråvalla BK. Hade sina (hittills) största framgångar i slutet på 1970-talet, samt inledningen av 1990-talet serieseger i division 3 (1990) och spel i division 2 under två säsonger... Enda fotbollslaget som spelar i likadan dräkt som landslaget (gult och blått). Publikrekordet är åskådare som såg Norvalla vinna med 1-0 mot Varbergs BoIS (1976). En uppvisningsmatch mot IFK Göteborg året innan lockade bara På damsidan är den största framgången (hittills) serieseger i division 2 (2004) samt därefter två års spel i Söderettan. Föreningen står varje år som arrangör av Norvalla marknad med cirka 250 knallar och besökare, föreningen arrangerar även midsommarfest, påskpromenad tipspromenader och andra lokala aktiviteter. Hans-Eric Bengtsson Ålder: 67 Civilt: Ensamstående Bor: Sunvära, Väröbacka Yrke: Pensionär, var tidigare personalchef på Södra Cell/Värö Bruk Intresse: Idrott i allmänhet, fotboll och bandy i synnerhet Egen aktiv karriär: Fotboll i IF Norvalla och bandy i Sunvära SK Ledargärningar: Hedersordförande och informationsansvarig i IF Norvalla (var ordförande i samma klubb i 30 år), ordförande i Hallands Bandyförbund (andra sejouren), ingår i valberedningen i Hallands Idrottsförbund Aktuell som: Årets Utbildare 2011, SISU Idrottsutbildarna i Halland Sisu Idrottsutbildarna n 15

16 Årsredovisning Årsredovisning för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland ( ), nedan SISU Halland, räkenskapsåret Verksamhetens art och inriktning Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna har av den svenska idrottsrörelsen fått i uppdrag att vara idrottens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Halland ansvarar för idrottsrörelsens regionala och lokala bildnings- och utbildningsverksamhet. Verksamheten utgår från idrottens behov av utveckling. Behovet styr utbud och form. De statsbidragsberättigade lärgrupperna är basen i vår verksamhet. Kurser, föreläsningar och andra kulturarrangemang kompletterar utbudet. Vi medverkar även i vår roll som projekt- och processledare i olika utvecklings- och organisationsprocesser. Av regeringens riktlinjer för statsbidraget till SISU Idrottsutbildarna framgår att arbetet med att utbilda ledare för idrottens behov liksom arbetet med värderingsfrågor inom idrotten är särskilt angeläget. Viktiga händelser under året SISU Halland har genomfört en omfattande bildningsoch utbildningsverksamhet under verksamhetsåret. Antal samverkande föreningar har ökat och fler utbildningstimmar redovisas. Statsbidraget för studie- och kursverksamheten minskade marginellt under verksamhetsåret, trots en ökning av verksamhet. Modellen för fördelning till distrikten innehåller såväl storleksbidrag som verksamhetsbidrag. Distriktet tilldelas en procentuell andel av det totala statsbidraget. Region Halland har till SISU Halland utbetalt anslag 2012 i en särskild överenskommelse. En avstämning av förbundets verksamhet har genomförts och överenskommelsen gäller även för 2013, omfattande ett grundanslag och ett utvecklingsanslag. Redovisning, dialog och samtal om såväl basstöd som stöd för verksamhetsutveckling har förts med de halländska kommunerna. Samtalen har haft sin utgångspunkt i föreningens behov av utveckling. Under verksamhetsåret har samtliga kommuner givit offentligt stöd till SISU Halland. I några kommuner genomförs dessutom speciella satsningar riktade till ledare. Statsbidragsberättigad verksamhet har genomförts i 352 föreningar. Ett resultat av den resurs som medarbetarna i distriktet utgör - allt från egen personal till ideella lärgruppsledare och utbildningsledare i förening. Olika studiesatsningar har genomförts, t ex Forumteater för barn, utveckling av unga ledare samt Värdefullt - samtal om värderingsfrågor i föreningen. Närmare tkr har förmedlats i Ledarförsörjning och Unga ledare, en del av regeringens satsning Idrottslyftet. SISU Halland har på uppdrag av Hallands Idrottsförbund arbetat med specialidrotternas (SDF) kursverksamhet. Medlemmar Förbundet omfattar de föreningar som är medlemmar i till SISU anslutna specialidrottsförbund (871 SF-föreningar) eller övriga medlemsorganisationer (34 MO-föreningar), och som har sin hemort inom SISU-distriktets geografiska verksamhetsområde. Resultat och ställning Förbundets ekonomiska utveckling i sammandrag (belopp i tkr) Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Verksamhetens resultat Balansomslutning Antal anställda Nyckeltal Antal utbildningstimmar: Antal föreläsning/kulturprogram: Antal samverkansföreningar: Statsbidrag/utbildningstimme/kr: Kommunbidrag/ utbildningstimme/kr: Eget kapital/utbildningstimme/kr: Soliditet (%): Not. Utbildningstimmar inkluderar även föreläsning/kulturprogram Framtida utveckling Den lokala idrottsföreningens krav, behov och önskemål av bildning och utbildning styr utvecklingen av förbundets förmåga att vara en motor, en mäklare och anordnare av studier i olika former. Idrottens eget studieförbund vilar på engagemang från ett stort antal ideella ledare som utöver sin roll som idrottsledare även tar sig an uppgiften som studieledare. Omfattande bildningsverksamhet i ett stort antal föreningar är en byggsten för utveckling av folkrörelseidrotten, ett bidrag till samhällsnyttan. Genom det statsbidrag som då tillfaller SISU Halland ökar möjligheten att stödja idrottsrörelsen med resurser i form av kostnadstäckning för bl a studiematerial, föreläsare, personal och pedagogisk utveckling. Ett starkt regionalt och kommunalt ekonomiskt basstöd är en förutsättning för att förbundet ska kunna ta del av de statliga medel som fördelas till idrottsrörelsens bildning och utbildning. Region Halland har en positiv syn på SISU Hallands verksamhet som en kraft i den regionala utvecklingsstrategin. En framtida utveckling styrs även i hög grad av att samtliga kommuner i Halland via förbundet fortsätter att ge idrottsföreningen möjlighet till lokala studier, om än i olika omfattning och inriktning. En kombination av basstöd och målstyrda anslag är viktiga för framtiden. 16 n Sisu Idrottsutbildarna

17 HÄNDELSER UNDER ÅRET Vi når fortfarande ett stort antal deltagare i den lokala bildningsverksamheten. Antalet studiearrangemang utgår från behov och önskemål, vilket innebär att de såväl kan öka som minska. Det påverkar ett framtida statsbidrag. SISU Idrottsutbildarnas förbundsstyrelse (FS) har beslutat om en utökad satsning för att nå fler föreningar, fler deltagare och ökat antal utbildningstimmar. SISU Halland ska vara en medkraft i denna satsning. Distrikten har även, enligt FS beslut lämnat in en plan på hur reglering av eget kapital ska ske under perioden FS har även beslutat att en ny modell för statsbidrag ska gälla fr o m Båda besluten påverkar en framtida utveckling. Grunden för SISU Hallands framtida utveckling styrs av samarbetet med föreningar. Vi ska bevara och utveckla basverksamheten i den folkrörelse som idrotten utgör med dess idé och värdegrund. Det är studieförbundets kärnverksamhet. Denna verksamhet ska kompletteras med kursutbud i såväl egen regi som i specialidrotternas regi. Vår personals förmåga att samarbeta, att finna nya vägar för utveckling, att skapa delaktighet och engagemang, att vara framtidsorienterande är en tillgång till gagn för den halländska idrottsrörelsen och synnerligen en framgångsfaktor i framtida utveckling. Förslag till disposition av resultatet 2012 Till stämmans förfogande: Balanserat resultat: Årets resultat: Summa: Distriktsstyrelsen föreslår att kronor överförs i ny räkning. Förbundets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. Sisu Idrottsutbildarna n 17

18 Resultaträkning Resultaträkning Balansräkning Balansräkning Per den 31 december Belopp i tkr Not Belopp i tkr Not Intäkter Nettoomsättning Tillgångar Anläggningstillgångar Offentligrättsliga bidrag Finansiella anläggningstillgångar Summa intäkter Långfristiga värdepappersinnehav Kostnader Summa anläggningstillgångar Förbundskostnader Övriga externa rörelsekostnader Omsättningstillgångar Personalkostnader Kortfristiga fordringar Summa kostnader Kundfordringar Övriga fordringar 5 0 Verksamhetens resultat Förutbetalda kostnader Ränteintäkter och upplupna intäkter Resultat efter finansiella poster Kassa och bank Årets resultat Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 18 n Sisu Idrottsutbildarna

19 Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar och noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Not 5 Medeltalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med god redovisningssed i Sverige Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovis- Medeltalet anställda 10 8 ningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Kvinnor 6 5 Varulager redovisas ej som tillgång då det ej represen- Män 4 3 terar ett väsentligt belopp. Datorer redovisas som korttidsinventarier (kostnad). Löner och andra ersättningar Styrelsen Anställda Not 2 Nettoomsättning Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (186) (157) Deltagarintäkter Summa Försäljningsintäkter Övr. verksamhetsintäkter 44 8 Ideell folkbildningsverksamhet. Idrottslyftet - Ledarförsörjning Ersättning DF-bidrag SISU Idrottsutbildarna i Halland har under verksamhetsåret Administrativa intäkter, internt bedrivit en omfattande ideell folkbildningsverksamhet Administrativa intäkter, externt Totalt har cirka personer varit engagerade som Summa lärgruppsledare. De har tillsammans med deltagare genomfört ideella utbildningstimmar i lärgrupper. Not 3 Offentligrättsliga bidrag Anställningsförhållande utbildningschef Kommunala bidrag Distriktets utbildningschef är tillsvidareanställd av SISU Statliga bidrag, folkbildning Idrottsutbildarnas centrala förbund. Statliga bidrag, ped. utveckling Regionbidrag Avtal om avgångsvederlag Bidrag för arbetskraft Summa Avtal om avgångsvederlag eller motsvarande har ej träffats. Styrelsens könsfördelning Not 4 Förbundskostnader Män 50% 60% Inköp av varor och material Kvinnor 50% 40% Folkbildning Annan verksamhet 3 57 Redovisning av sjukfrånvaro Summa Redovisning i övrigt avseende sjukfrånvaro redovisas ej p g a Inköp konsulttjänster undantagsregeln i lagstiftningen. Uppgiften lämnas ej om Folkbildning antalet anställda i gruppen är högst 10 eller om uppgiften kan Annan verksamhet hänföras till enskild individ. Summa Med grupp avses både kön och ålderskategori. Summa Sisu Idrottsutbildarna n 19

20 Not 6 Resultat från övriga värdepapper Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Utdelningar Summa 1 7 Upplupna förutbetalda intäkter Långfristiga värdepappersinnehav Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Marknadsfonder Omkostnadsreserv Bokfört värde Marknadsvärde Summa Halmstad den 14 februari 2013 Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Göte Arvidsson Sven Henrik Kareld Upplupen intäkt Ordförande Förutbetalda folkbildningskostnader Summa Jonas Åberg Susanne Jansson Not 8 Förändring i eget kapital Malin Björklund Cecilia Andersson Balanserat Årets Totalt eget resultat resultat kapital Ulf Nilsson Åsa Agmyr Ingående balans Personalens ledamot t o m 28 september Överföring av föregående års resultat Olle Kristenson Maria Hamnemo Årets resultat Utbildningschef Personalens ledamot fr o m 29 september Utgående balans Revisionsberättelse Till stämman i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland, organisationsnummer Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för SISU Idrottsutbildarna Halland för år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han eller hon utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. 20 n Sisu Idrottsutbildarna