Verksamhetsberättelse

Transkript

1 med årsredovisning 2017 Verksamhetsberättelse Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland

2 INNEHÅLL Ledarskapet som ledstjärna... 3 Det är i mötet det händer... 4 Studiedistriktets verksamhet... 5 Idrottshalland möttes... 7 De lyfter Haverdal IF... 9 Föreningen alltid i centrum Pedagogik för jämställd golf Värdefulla samtal i fokus Årets utbildare Idé och organisation Årsredovisning Revisionsberättelse Granskningsrapport Statistik SISU Idrottsutbildarna Halland Box 93, Halmstad Besöksadress: Spetsvinkelgatan 23, Hus Q, Högskolan i Halmstad E-post: halland@sisuidrottsutbildarna.se Foto omslag: Lotta Andersson, Hallands IF Foto insida: Bildbyrån

3 Med ledarskapet som ledstjärna Idrottsrörelsen har påbörjat en resa. Den går mot ökad jämställdhet och inkludering, moderna föreningar med ett stärkt ledarskap samt en idrott där barn och unga tävlar på sina egna villkor. Den resan blir bara verklighet genom hårt arbetet ute i klubbstugorna. Strategi de fem utvecklingsresorna Ny syn på träning och tävling Den moderna föreningen Inkluderande idrott för alla Jämställdhet för en framgångsrik idrott Ett stärkt ledarskap Strategi 2025 bygger på en förflyttning av normer och attityder. Idrottsrörelsen ska stärkas genom utvecklingsresor som handlar bland annat om jämlikhet, inkludering och bemötande under tävling, träning, på läktare, i omklädningsrum och i sociala medier. Bildning och utbildning är en grundförutsättning för utvecklingsresorna och ledarskapet är centralt. Ett gott ledarskap är en förutsättning för att nå idrottsrörelsens mål, säger Ulf Järphag, styrelseordförande för SISU Idrottsutbildarna. Distriktsidrottschef Olle Kristenson och Ulf Järphag, har båda en lång idrottsbakgrund där ledarskapet är en ledstjärna. Det finns ett starkt förtroende för SISU Idrottsutbildarna. Samhället har tydligt visat att man ser nyttan med bildning och utbildning inom idrottsrörelsen, säger distriktsidrottschef Olle Kristenson. Under 2017 nåddes unika personer av SISU Idrottsutbildarna, genom allt från lärgrupper till kurser och kulturarrangemang. Jag vill rikta tack till alla dem som deltog i verksamhet i samverkan med oss 2017 och jag tror också att de är tacksamma för att vi finns. Dessutom har vi ökat antalet deltagare under det gångna året, kontstaterar Olle Kristenson. Idrottsforum i Varberg och höstens inspirationsdag i Tylösand samlade hundratals organisationsledare och aktivitetsledare till samtal om goda och utvecklande idrottsmiljöer. De tankar som kom fram under inspirationsdagen har i sin tur sammanställts till en kunskapsbank, som långt fler ska kunna ta del av. Olle Kristenson och Ulf Järphag summerar året Forumteatern är ett återkommande och mycket uppskattat inslag i SISU Idrottsutbildarnas verksamhet. Varje sommar får halländska barn och ungdomar plocka ner stora frågor på sin nivå med hjälp av teater och improvisation, något som ger både tankeställare, bekräftelse och nya idéer. Men de goda samtalen med barn, föräldrar och ledare pågår året runt. Samtalet som börjar under en träff med oss kan tas vidare i föreningen och skapar ringar på vattnet. Det är grunden i folkbildning, säger Olle Kristenson. En avgörande resa är den om inkludering samt allas rätt och möjlighet att vara med. Under 2017 togs de här frågorna upp med ledare, i utbildningar och föreläsningar: Hur skapar vi en inkluderande miljö där alla känner sig sedda och alla får växa och lyckas? Att skapa goda idrottsmiljöer, där alla får känna samhörighet och glädje, det är ovärderligt, säger Ulf Järphag. Ett stärkt ledarskap är långt ifrån den enda utvecklingsresan där SISU Idrottsutbildarna behövs för att nå visionen Halland bästa idrottsplatsen och de rikstäckande målen i Strategi Det är i föreningens vardag utvecklingsresorna måste omsättas, det är där jobbet ska ske och det är där vi är, varje dag, året om, säger Olle Kristenson. 3

4 Det är i mötet det händer Daniel Ljungberg, verksamhetsledare SISU Idrottsutbildarna. Idrottsrörelsen har en enastående förmåga att skapa inkludering och allt börjar med engagemang. Vi på SISU Idrottsutbildarna möter ledare, aktiva och föräldrar varje dag. Idrottskonsulenterna har en fantastisk verktygslåda som skapar möjligheter för föreningarna att bygga vidare på sitt engagemang och fortsätta utveckla de goda krafter och initiativ som finns i varje förening, överallt i länet. Folkbildningens pedagogik är svårslagen. Det är i lärgrupperna, i samtalen ute i föreningen, men också när vi träffas och inspireras av varandra som bildningen och utbildningen får sin kraft var året då idrotten på bred front började arbeta med Strategi 2025 och de fem utvecklingsresorna, som samlas under visionen Svensk idrott världens bästa! Målen finns alltid med i mötet och samtalet med föreningarna: inkludering, jämställdhet, ett stärkt ledarskap, en modern förening samt en ny syn på träning och tävling. Här har idrottsrörelsen och folkbildningen ett och samma mål. Många nåddes av SISU Idrottsutbildarna under 2017 i sin förening, genom allt från lärgrupper, kurser, föreläsningar och kulturarrangemang till värdegrundsarbete och temakvällar. Vi är stolta över att fler deltagare än någonsin har deltagit på våra gemensamma mötesplatser. Under våren 2017 hölls ett fullsatt Idrottsforum i Varberg och hösten bjöd på en lika välbesökt inspirationsdag i Tylösand. SISU Idrottsutbildarnas uppdrag är att sätta bildnings- och utbildningsfrågorna i fokus genom studieförbundets verksamhet inom idrottsrörelsen. Vi är övertygade om att målen för 2025 finns inom räckhåll och de blir verklighet genom utveckling, bildning och utbildning i föreningarna bland ledare, aktiva, föräldrar och i styrelser. Det är där vi är och kommer fortsätta att vara. Tack för ett fantastiskt år 2017! Daniel Ljungberg, verksamhetsledare Det handlar om att skapa god verksamhet där fler vill vara med längre och ingen ska behöva stå utanför eller känna sig exkluderad. Vi märker att det finns ett stort intresse att arbeta med de här frågorna. Vår uppgift är att väcka lust och energi att vilja utvecklas och stödja specialidrottsdistriktsförbunden och föreningarna på resan. 4

5 Studiedistriktets verksamhet Verksamhet i Halland Studiedistriktets verksamhet följer en överenskommelse med Region Halland i syfte att skapa samverkan för regional utveckling och tillväxt i Halland. Idrott och kultur är viktiga drivkrafter i regional utveckling. Överenskommelsen omfattar regional studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet som in sin tur ska utveckla den lokala bildningsverksamheten i idrottsföreningar. I den antagna regionala kulturplanen för anges följande: Folkbildning och föreningsliv har stor betydelse för att ge barn och unga möjlighet att delta i kulturlivet och inflytande över samhällsutvecklingen. En förutsättning är att det finns tillgång till engagerade och kompetenta ungdomsledare inom idrottsrörelsen och ungdomsorganisationerna. SISU Idrottsutbildarna fyller en viktig roll för de många aktiva idrottsutövare som söker kunskap inom olika områden. Att skapa intresse för ledarskap är ett prioriterat område och bildningsverksamheten har därför fokus på att bilda och utbilda idrottsrörelsens organisations- och aktivitetsledare. Fokuserade områden är att stärka idrottens ledaroch tränarutveckling, uppmärksamma den unga generationen, stödja idrottens centrala studiesatsningar, stärka idrottens organisatoriska utveckling samt utveckla idrottens roll i civilsamhället. Det regionala anslaget, som ska finansiera distriktets verksamhet, med undantag för uppdragsutbildning, ska inte ersätta kommunala folkbildningsbidrag, enligt överenskommelse med Region Halland. Idrottslyftet Genom Idrottslyftet får förbund och föreningar möjlighet att ta del av centralt initierade utvecklingsprojekt och studiesatsningar. Studiedistriktet förmedlar medel för ledarutbildningar, anordnar konferenser och skapar förutsättningar för föreningar att samverka. Tilldelning av medel föregås av en analys av föreningens verksamhet, i enlighet med de övergripande målen för idrottsrörelsen. och välkomnande verksamhet. Idrottsrörelsen ska ha en attraktiv verksamhet där barn, unga, vuxna och äldre kan och vill träna och tävla under hela livet deltog aktivitets- och organisationsledare i föreläsningar, processer och kurser med tema ledarskapsutveckling och värderingsfrågor. 54 föreningar i Halland erhöll medel i den del av Idrottslyftet som avser föreningsutveckling i samverkan med specialidrottsförbund. Förbundsutveckling i SDF och MO Studiedistriktet spelar en allt större roll att skapa mötesplatser för föreningar och fler studiesatsningar initieras från specialidrottsförbund (SF). Medarbetare har medverkat som processledare i samarbete med SF och specialidrottsdistriktsförbund (SDF). Arrangemangen följs upp genom lokala lärgrupper deltog 100 deltagare i processarbete i olika SDF-satsningar, samt föreläsningar för 500 deltagare. Idrottens Föreningslära Studiedistriktet erbjuder olika kurser för organisationsledare under samlingsnamnet Idrottens Föreningslära. Allt som har att göra med föreningsutveckling, föreningskunskap och föreningsjuridik ingår. Det finns såväl grundutbildningar som fortsättningskurser. Under året genomfördes 80 arrangemang med deltagare i förbunds- och föreningsutvecklingskurser, varav 15 arrangemang (totalt 180 deltagare) med kursplanen Idrottens Föreningslära. SISU Idrottsutbildarnas del av Idrottslyftet sätter fokus på föreningens verksamhet utifrån Strategi 2025 som bland annat handlar om en omfamnade 5

6 Studiedistriktets verksamhet Forumteater Forumteater är ett uppskattat pedagogiskt verktyg i idrottsskolor och vid föreningsträffar. Pedagogiken samlar ungdomar och ledare i samtal om attityder, värderingar och hur vi är mot varandra. Varje år har Forumteatern ett nytt tema, 2017 var sociala medier i fokus. Frillesås FF har haft Forumteatern som ett återkommande inslag sedan 2010-talets början. Föreningen använder temat som en start på ett samtal som sedan tas vidare bland såväl barn som ledare. Sommarens Forumteater gav oss möjlighet att lyfta frågan om mobiltelefoner och hur vi hanterar problem kopplat till mobiler och sociala medier. Vi fick igång samtal bland ungdomarna men tog även frågan vidare bland våra ledare. Det ledde till att vi nu har mobilfria träningar och matcher. För oss har Forumteatern gett ringar på vattnet och vi har arbetat vidare med frågorna. För ungdomarna kom många funderingar upp till ytan. Jag tror att det var viktigt att det kom ungdomar utifrån och ledde samtalen. Det är nyttigt att höra andra ta upp frågorna och det kan ge mer än om vi hade gjort det själva. Petra Ahlmén, ungdomsansvarig fotboll barn och ungdomar från 30 föreningar nåddes av Forumteatern, sommaren Ledarutbildning Genom dialoger med föreningsledare och utbildningsledare i SDF möter vi det behov som idrottsledare har av utbildning. Det, tillsammans med centralt beslut om likartat kursutbud, styr vår inriktning och vårt utbud av kurser. Kurser genomförs för såväl organisations- som aktivitetsledare. Utbudet motsvarar mångfalden av ideellt ledarskap i föreningen. Grunden för en väl fungerande förening kan byggas vid de föreningsutvecklingskurser som genomförs. Kursen inleds oftast med föreningskunskap i någon form för att därefter övergå till föreningens behov och önskemål av utveckling. Analys och åtgärdsprogram inom olika verksamhetsfält formas med en utvecklingsplan som slutprodukt. Under verksamhetsåret har 47 föreningar med 670 deltagare medverkat i processarbete under ledning av SISU Idrottsutbildarnas medarbetare. Friskvård och hälsa Att vara i rörelse och fysiskt aktiv i en idrottsförening bidrar till en bättre hälsa. Bildningsverksamhet sker främst i de lokala lärgrupper som finns för ledare i t ex träningslära och kostfrågor. Studiedistriktet arrangerar, oftast inom ramen för någon studiesatsning, utbildningar för ökad kunskap vid eventuella olyckshändelser eller hjärt- och lungräddning. IdrottOnline Utbildningar har genomförts för föreningar som önskar utveckla sin information via föreningens hemsida, hantera sitt medlemsregister eller utveckla sin redovisning av lokalt aktivitetsstöd. 81 arrangemang inom friskvård och hälsa genomfördes under året, för 683 deltagare. 19 IdrottOnline-kurser genomfördes under året för 136 deltagare, samt 34 lärgrupper med 123 deltagare. 6

7 Idrottshalland möttes på inspirationsdag Goda samtal fördes vid borden vid den välbesökta inspirationsdagen på Hotel Tylösand. Den 25 november möttes över 100 ledare från olika idrotter på en inspirationsdag om hur vi skapar och utvecklar goda idrottsmiljöer en mötesplats som möjliggjordes genom Idrottslyftet. Forskare på Linnéuniversitetet har i en omfattande studie försökt analysera de faktorer som ligger bakom en utvecklande idrottsmiljö. Mats Glemne, universitetslektor i Idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet var på plats under Inspirationsdagen på Hotel Tylösand för att presentera studien som vill byta gamla sanningar mot faktabaserad kunskap. Forskningen fokuserar på miljön kring idrottaren och att hitta de framgångsfaktorer som ger miljöer där aktiva utvecklas, stannar kvar och i vissa fall också går hela vägen till landslaget. Vi har samlat in uppgifter från i stort sett alla landslag i Sverige, säger han i inledningen av sin föreläsning, där han kort presenterar tidigare och nuvarande forskning, som bland annat kartlägger vägen till och från landslaget, en väg som ser väldigt olika ut för olika personer. Men forskarna kan se att de som har tagit sig hela vägen ofta har hållit på med flera olika idrotter och många väljer relativt sent vilken de ska satsa på. För Patrik Jörnhed från Halmstads BK är den goda idrottsmiljön ett sammanhang där alla får vara med på sina egna villkor och där glädjen är central. På min tid var inte idrotten inte en välkomnande miljö för alla. Men nu har jag hamnat rätt, säger Patrik, som är assisterande tränare i Fotboll för alla, HBK:s verksamhet för barn och unga med Patrik Jörnhed från Halmstads Bollklubb. funktionsvariationer. En satsning som inte är resultatinriktad, utan går ut på att möta varje individ och skapa en miljö där man förstår sig själv och andra. Under eftermiddagen hölls en workshop med hjälp av verktyget Mentimeter, där alla i rummet fick ge sin bild av utmaningar och goda exempel kring ett antal frågor kopplade till idrottsmiljöers utveckling. Hur samlar vi medlemmarna kring vår värdegrund och hur får vi barnen att stanna kvar och utvecklas inom föreningsidrotten? Det var exempel på frågor som kom upp under dialogen. Jörgen Hällström, mångårig ledare inom fotbollen, fick sista ordet och sammanfattade på ett solklart sätt varför han en gång blev ledare och sedan dess har fortsatt: Ledarskapet ger mig glädje, gemenskap, uppskattning och personlig utveckling. 7

8 Studiedistriktets verksamhet Arrangemang Alla föreningar vill föra fram sin verksamhet i såväl tävlingar som uppvisningar. För ett lyckat arrangemang krävs bra organisation och en tydlig plan. I samverkan med SISU Idrottsutbildarna, genom arrangemangskurser och lärgrupper, får föreningar verktygen att planera och genomföra ett arrangemang stort eller smått från ax till limpa. Distriktets regionala resurser skapar möjligheter för föreningar att forma och utveckla ett än bättre arrangemang. Bred samverkan med kommunernas destinationsbolag är en nyckel för att utveckla arrangemang i Halland. Idrottsföreningens arrangemang, stort som litet med olika inriktning, bidrar till samhörighet och regional tillväxt. Regionala mötesplatser och lokala studier bidrar till att öka kunskap om arrangemangets organisation, värdskapsutbildning, krishantering med mera. SISU Idrottsutbildarna och Hallands Idrottsförbund samverkar både regionalt och lokalt, i såväl förberedelser inför lag-vm i bordtennis 2018, som i föreningars lokala arrangemang deltagare i 117 föreningar medverkade i lärande processer för att utveckla arrangemang Caprifolens Voltige har stenkoll på arrangemang Många tar chansen att samverka med SISU Idrottsutbildarna i förberedelser och genomförande av arrangemang. En förening som arbetar med lärgrupper i planeringen av sin årliga ljusshow är Caprifolens Voltige i Laholm. Varje år blir det fullsatta föreställningar under flera kvällar. Ungdomarna lär av varandra i förberedelserna, som blir en spännande och inkluderande resa, där idéerna tas fram gemensamt och alla får vara med. Lärgrupperna är ett viktigt redskap för oss i allt från att arbeta fram föreställningen, till att planera dräkter och scen. Vårt mål är erfarenhetsutbyte och där är lärgrupperna en väldigt bra arbetsform, säger Maria Nilsson, som är en av eldsjälarna bakom det årliga evenemanget. Bildning, mångfald och integration Idrottsföreningar verkar idag för att inkludera fler nyanlända i idrottsverksamhet. SISU Idrottsutbildarnas medarbetare har medverkat i föreningsprocesser, framförallt i dialoger med föreningsledare, för att skapa en hållbar och inkluderande verksamhet. Vad kännetecknar en förening med mångfald? Hur skapar föreningen aktiviteter så att fler ska kunna vara aktiva i idrott? Det är exempel på frågor som har tagits upp. Distriktet har även medverkat till att ta fram studieplaner för att introducera kommunplacerade nyanlända till idrottsrörelsen. Deltagarna har fått kunskap om hur föreningar fungerar, idrottsrörelsens betydelse i samhället och vilka föreningar som finns i deras närhet. 33 föreningar medverkade under 2017 i lärande processer för att utveckla föreningens mångfald. 8

9 De lyfter Haverdal IF - med fotbollsglädje Delar av gänget med ledare och spelare som utgör gruppen i fotbollssvenska - Per-Erik Dallas Dahlin, Rajab Salehi, Hassan Merehltochi, Göte Arvidsson och Juma Khan Moshini. För två år sedan fick Haverdal IF förstärkning av spelare från ett boende för ensamkommande på Plönninge. Från den dagen stod fotbollssvenska på träningsschemat varje vecka. Det som började som ett integrationsprojekt och blev en gemenskap och ett lyft för alla inblandade. Hassan Merehltochi och Rajab Salehi förklarar att de håller på Real Madrid, Juma Khan Mohsini håller på Barcelona. Men det är ingenting som skapar konflikt i trion som vi träffar på boendet för ensamkommande ungdomar på Plönninge denna höstkväll. Killarna har hunnit komma hem från skolan, landa och börja laga kvällens middag, när de bryter av för en pratstund med oss. Rajab Salehi hade aldrig spelat fotboll när han kom som flykting till Sverige. Nu är han den i gänget som har varit med längst i föreningen. Han har spelat med Haverdal IF i två år och lika länge har han träffat de båda ledarna Göte Arvidsson och Per-Erik Dallas Dahlin varje vecka för en uppladdning med fotbollssvenska före träningen. Ett utbildningsprojekt som har banat en väg till gemenskap och utveckling för alla inblandade. Vi fick frågan från de här killarna och plötsligt hade vi spelare i truppen som inte pratade någon svenska alls. Det var då vi kom på den här lösningen, säger Göte Arvidsson, lagledare i B-laget. Som mest var de tolv nyanlända spelare som träffades för att gå igenom termer och träningsmetoder. Utan de här killarna hade vi inte haft något B-lag och flera av dem har blivit så duktiga att de har tagit en plats i A-laget, säger Göte Arvidsson och förklarar att upplägget har berikat alla inblandade. Vi har alla fått så otroligt mycket genom det här. Det är en glädje att följa killarna och se hur de utvecklas och hittar tryggheten i sitt nya land och sitt nya språk, säger han. Dallas som han rätt och slätt kallas i fotbollskretsar, är mångårig tränare och profil i Haverdalsklubben, prisad som årets eldsjäl inom Halmstads idrottsliv. Egentligen hade han lagt tränarrollen på hyllan. Men engagemanget för de nyanlända killarna har fått honom att hänga kvar. Det här är en situation där alla vinner. Och jag har personligen fått nya perspektiv och lärt mig mycket under de här åren, säger Dallas. Sista matchen för säsongen har precis spelats, när vi träffar gänget på Plönninge. Juma, som redan har fått flytta en gång från Gotland till Halmstad, är orolig över att behöva bryta upp igen. Killarna ser fram emot vinterträning och vårsäsong, men vågar inte lita på att de ska kunna vara med. Flera i fotbollsgänget har redan tvingats lämna landet eller placerats på ett annat boende. Jag hoppas att jag får vara kvar, säger Juma Khan Mohsini. Spelarna ser upp till sina tränare och säger alla tre att de hade tyckt om att själva bli ledare och jobba ideellt med ungdomar. Och de hade gjort ett fantastiskt jobb, säger Göte Arvidsson, med inte så lite stolthet i rösten. 9

10 Studiedistriktets verksamhet Barn- och ungdomsledarutbildning Idrottens barn- och ungdomsledarutbildning på basnivå heter Plattformen och vänder sig till tränare och ledare för barn och ungdomar mellan 7-15 år. Utbildningen är likvärdig oavsett distrikt och vilken idrott ledaren är verksam i. För att säkerställa likvärdighet i utbildningen genomförs den av kursledare. Grundtränarutbildning (GTU) är en fortsättning och påbyggnad till Plattformen. Utbildningen är en grundutbildning som innehåller ledarskap, träningslära samt självstudier på hemmaplan. Utbildningen genomfördes vid ett tillfälle på Katrinebergs Folkhögskola under Plattformen genomfördes vid åtta tillfällen under 2017, med totalt 175 deltagare. Cassandra Börjesson, ungdomsledare i GF Tempo och deltagare i Unga Ledare. Anna Lundkvist, utbildningsansvarig på Hallands Fotbollförbund, är en av ledarna för Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom. Anna Lundkvist är en av kursledarna för Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom (ÅFT). Under 2017 genomfördes, utöver den fullskaliga kursen, en välbesökt temakväll i Kungsbacka där 100 ledare fick inspiration och en grund i ämnet - att anpassa fysisk träning utifrån barnens förutsättningar. Jag tycker det var fantastiskt roligt med sådan enorm uppslutning av antalet deltagare och från så många olika idrotter. Det jag bär med mig efter kvällen är det ärliga och nyfikna intresse som visades inför ämnet och de härliga samtal som uppstod mellan deltagarna från olika idrotter både i teori och praktik, säger Anna Lundkvist. Unga vill bli ledare! Femtonåriga Cassandra Börjesson från GF Tempo i Kungsbacka är med i nätverket Unga Ledare. Hon är själv ledare i gymnastik för pojkar och hon tror på tanken att lyfta individen i föreningen och på så sätt få en miljö som utvecklar och stärker många. Föreningen ger möjligheten att vara del av ett lag och få en samhörighet, säger Cassandra. Unga Ledare blev en chans för henne att träffa likasinnade och utbyta erfarenheter: Det var jättekul och väldigt lärorikt att vara med i projektet. 20 ungdomar deltog i Unga Ledare Projektet har haft fokus på föreningslära och Strategi

11 Studiedistriktets verksamhet SDF idrottskurser Specialidrottsdistriktsförbunden (SDF) genomför kursplanebundna utbildningar för föreningsledare eller för de som har för avsikt att bli ledare. Kurserna finansieras av Hallands Idrottsförbunds regionala medel och redovisas inte för statsbidrag inom folkbildning. Intresset för olika ämnesinriktningar och kurser varierar år från år. Det egna specialidrottsförbundets (SF) behov av utvecklingsinsatser för ledare styr utbudet av kurser som SDF anordnar. En överväldigande del av deltagarna i SDF-kurser tillhör kategorin aktivitetsledare, det vill säga instruktörer, tränare och domare. Övriga deltagare är organisationsledare, vilka är ledare som utvecklar, planerar, driver och administrerar verksamhet, till exempel styrelseledamöter. Det är alltid en utmaning för SDF att genomföra fler regionala utbildningar för organisationsledare. En än större utmaning är att i kursverksamhet möta och utbilda nya målgrupper för att skapa mångfald i det ideella ledarskapet i idrottsrörelsen. En del idrottsledare väljer att gå kurs i andra distrikt beroende på att SDF-utbildningsverksamheten sker regionalt. Detta beror bland annat på organisatoriska förändringar i SDF samt att högre utbildningar genomförs i samverkan mellan flera SDF inom samma idrott. Under året arrangerade SDF 343 kurser med närmare deltagare. Utbildningsledare i lärgrupp Möten med lärgruppsledare är ett sätt att säkerställa kvalitén på föreningens bildningsverksamhet. Denna distriktsutbildning genomförs huvudsakligen lokalt i föreningen. SISU Idrottsutbildarnas insatser ska präglas av hög pedagogisk kvalitet där folkbildningens förhållningssätt och riktlinjer följs. Samtal, enskilda möten med lärgruppsledare registreras inte som regional kursverksamhet, men bidrar till lärande och pedagogiska kunskaper. Kommunala utbildningsbidrag SISU Idrottsutbildarna uppmuntrar föreningar att söka olika kommunala bidrag. Samtliga kommuner har någon form av stöd till ungdomsorganisationer som utbildar ledare. Medarbetare för dialog med SDF och föreningens utbildningsledare, för att säkerställa det kvalitativa innehållet i idrottskurserna, samt att de följer den specifika idrottens kursplan. Det är en trovärdighetsfråga så att kommunerna kan fortsätta bidra med anslag för ledarutbildning. Samverkan folkhögskola Samspelet med Katrinebergs Folkhögskola spelar en viktig roll i kursverksamheten. Folkhögskolan är en viktig mötesplats. Det finns såväl pedagogiska som ekonomiska skäl att förlägga kursverksamhet på folkhögskolan. Inte minst finns där utbildade idrottslärare som bidrar med sin yrkeskompetens i kursverksamheten. Utbildningsledare i SDF Utbildningsledare i SDF spelar en viktig roll i utvecklingen av den egna idrottens kursverksamhet samt i att starta SDF-utvecklingsprojekt av bildningskaraktär. Träffar med SDF-utbildningsledare har genomförts i syfte att utveckla utbildningsledarens kompetens avseende bildning och utbildning samt klargöra dess skillnader i pedagogik och ekonomiska förutsättningar. Mötesplatser har även skapats mellan SF, SDF och SISU Idrottsutbildarna för att utveckla samverkan inom Idrottslyftet. Under ett verksamhetsår sker dialoger med personal på skolan för att utveckla samarbetet tecknades ett nytt samverkansavtal. 11

12 Föreningen - alltid i centrum Bildningsverksamheten i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna utgår från det uppdrag som staten anger. Verksamheten följer Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Syftet med statens stöd till folkbildningen är till exempel att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. SISU Idrottsutbildarna genomför studieaktiviteter och resurser ställs till förfogande. Statens anslag ersätter inte, utan kompletteras av kommunala stöd som SISU Idrottsutbildarna och andra bildningsorganisationer erhåller. Statsbidraget ska inte heller förväxlas med det organisationsstöd som ungdomsorganisationer har, såväl i kommuner som i regioner för exempelvis utbildning av ledare. Samtliga kommuner i länet utbetalade stöd till idrottsrörelsens bildningsverksamhet Verksamhetsinriktningar ger vägledning Idrottsrörelsen ska gemensamt möta framtidens utmaningar. Svensk Idrott anger i sin verksamhetsinriktning att fler ska vara med i idrottsrörelsen, så länge som möjligt, i en så bra verksamhet som möjligt. För att lyckas med dessa utmaningar krävs samtal om kulturer i föreningen - attityder, värderingar, beteenden och ledarskap. En utvecklingsprocess startar med dialoger mellan människor. Med studieförbundets folkbildningsmetoder, i föreningsmiljö, skapas mötesplatser som leder till förnyelse och utveckling där föreningar kan stärka kunskapen om föreningsdemokrati, utveckla sin verksamhet och skapa förutsättningar för att rekrytera, utveckla och behålla ledare idrottsledare var lärgruppsledare för över unika individer i utbildningstimmar, under Dialoger med idrottskonsulenten Att skapa möten, samtal, dialog och erfarenhetsutbyte mellan människor i processer som ska leda till en bättre föreningsverksamhet är idrottskonsulentens basuppgift. Varje år genomförs cirka 500 föreningsträffar i klubbstugorna, kväll som helg, närhelst de ideella krafterna är verksamma. Målgrupperna är i första hand organisations- och aktivitetsledare. Särskilda träffar med utbildningsledare tillhör också ett steg i kontakten med föreningen. Utbildningsledaren är, tillsammans med styrelsens ledamöter, en nyckelperson för att skapa en framgångsrik bildning och utbildning för föreningens medlemmar. Träffarna övergår till att föreningsmedlemmar genom studie- och bildningsverksamhet arbetar fram nya verksamhetsidéer. Inte minst bidrar de till att medlemmarnas inflytande och delaktighet stärks. 12

13 Pedagogik för jämställd golf Hallå där! Lisa Andersson Tengnér, genuspedagog och jämställdhetskonsult, som under hösten föreläste på Sjögärde Golfklubb i Kungsbacka under en inspirationskväll i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Golfförbundet arbetar med jämställdhetsprojektet Vision 50/50 där Sjögärde och Tönnersjö golfklubbar nu är i gång. Hur var stämningen hos Sjögärde GK? Det kändes jättepositivt. Vision 50/50 är ju ett projekt som genomförs med en klar ordning och mycket tanke bakom. Projektet börjar med en nulägesanalys och det är ett jättebra sätt att arbeta på. Det är lätt att gå från inspiration till åtgärder, men det är väldigt viktigt att titta inåt först. Att se maktstrukturerna och könsfördelningen och sedan analysera, till exempel hur resurser fördelas, om någon grupp missgynnas eller vem riskerar att känna sig utanför. Och sedan ställa sig frågan: Hur ska vi göra för att välkomna alla? Hur går det till konkret? Det gäller att tänka till i stort som smått, vilket språk används, vilka bilder syns på hemsidan och vad lyfts fram? Därefter analysera hur representationen ser ut i styrelsen och bland medlemmarna. På Sjögärde Golfklubb var det tydligt att projektet var väl förankrat och det är också viktigt. Då finns det förutsättningar för hållbarhet och att arbetet inte avstannar utan kan leva vidare. Du verkar mycket i skolans värld. Är det enklare att arbeta med jämställdhet i skolan än inom idrotten? Skolans värld är hårt reglerad och det finns riktlinjer att hålla sig till och ha som stöd på ett annat sätt än inom idrotten. Men det händer mycket. Riksidrottsförbundet har klart uttalat att idrotten ska vara på lika villkor och det finns en ny vision, nya jämställdhetsmål och en strategi som tydligt tar upp de här frågorna. Det finns även stöd att få som ledare och aktiv genom den nya utbildningswebben Inkluderande Idrott och även webbutbildningen för golfens Vision 50/50. Ligger idrotten efter när det kommer till jämställdhet? Det finns många som arbetar jätteaktivt inom idrottsrörelsen och det är viktigt att inte förminska alla de insatser som görs. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Idrotten har traditionellt en tydlig uppdelning i kön redan i tidig ålder: Flickor Genuspedagog Lisa Andersson Tengnér. för sig och pojkar för sig. Där måste idrotten utmana sig! Behöver vi verkligen dela upp lag i flickor och pojkar i tidig ålder och hur ska vi få personer som inte identifierar sig med en viss könstillhörighet att känna sig välkomna? Det är samtidigt en fråga som inte alltid föreningen styr allt över. Där krävs det även förändringar i stort, exempelvis kring hur vi planerar och bygger idrottsanläggningar ute i kommunerna. När du pratar normkritik ute i föreningar. Hur ofta får du höra: Det hade vi inte ens tänkt på? Det kan finnas en jargong och strukturer som sitter i väggarna. Man kanske inte tänker på att ord kan vara sårande och upprätthålla negativa strukturer. Och det är ju särskilt viktigt bland ledare inom barn- och ungdomsidrott. Det är ju egentligen självklarheter för de flesta, men det behövs ibland en påminnelse. Det viktigaste är att börja där du står. Hur är kulturen i vår förening och hur vill vi att den ska vara? Sedan arbetar vi utefter det och utmanar oss själva. SISU Idrottsutbildarna vill uppnå en jämställd idrott 2025, där män och kvinnor har samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. Möjligheterna ska vara lika för alla, oavsett kön, att utöva och leda idrott. 13

14 Föreningen - alltid i centrum Det ideella ledarskapet Kvalitén i föreningens barn- och ungdomsverksamhet är kopplad till den kompetens som finns hos den ideella ledaren. SISU Idrottsutbildarna medverkar till att utveckla baskompetensen. Det idrottsspecifika har varje specialidrottsförbund ett särskilt ansvar för. SISU Idrottsutbildarnas bildningsverksamhet ska även bidra till att det blir fler verksamma ledare inom idrottsrörelsen, att fler delar på ledarskapet och medverkar till att säkerställa en trygg idrottsmiljö, där fler stannar kvar längre. Utmaningen för föreningen är att bilda, utbilda, utveckla, belöna och stimulera ledarskapet. Det handlar oftast inte om ekonomiska resurser utan mer att vädja om att avsätta tid. Vi vet att många ideella ledare inte har tid, kraft eller lust att vara med på regional utbildning, eller kurs över en helg. Lärgrupp i hemmamiljö spelar då en än mer avgörande roll för ett framtida ledarskap och är en utmärkt kompetenshöjande metod. Under året har närmare aktivitetsledare och organisationsledare varit deltagare i lärgrupper, kurser och processarbete. Inte bara idrott SISU Idrottsutbildarna har tre övriga medlemsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet. Studieverksamhet har genomförts i föreningar som tillhör Bridgeförbundet och Livräddningssällskapet, totalt 79 arrangemang med 966 deltagare. Pistolskytteförbundet redovisar ingen verksamhet i år. Värderingsfrågor och ledare i fokus Fokus i vårt uppdrag är lärande processer som vänder sig i första hand till verksamma eller nya ledare i ämnen som handlar om värderingsfrågor i idrottsrörelsen. Våra verksamhetsformer utgör ett stöd och skapar mervärde i det vardagliga ideella folkrörelsearbetet. Ett stort antal medlemmar, i olika åldrar, inom idrottsföreningar, har i bildningens olika verksamhetsformer fått möjlighet att utvecklas och påverka sin förenings framtid. 431 arrangemang med totalt deltagare genomfördes förra året, med inriktning på värderingsfrågor. Idrottslyftet Genom Idrottslyftet får förbund och föreningar möjlighet att ta del av centralt initierade utvecklingsprojekt och studiesatsningar. Studiedistriktet förmedlar medel för ledarutbildningar, anordnar konferenser och skapar förutsättningar för föreningar att samverka. Tilldelning av medel föregås av en analys av föreningens verksamhet, i enlighet med de övergripande målen för idrottsrörelsen. SISU Idrottsutbildarnas del av Idrottslyftet sätter fokus på föreningens verksamhet utifrån idrottsrörelsens Strategi 2025, som bland annat handlar om en mer omfamnande och välkomnande idrottsförening. Idrottsrörelsen ska ha en attraktiv verksamhet där alla åldrar ges möjlighet att träna och tävla under hela livet. 14

15 Värdefulla samtal i fokus Noa Jansson, tv och Therese Andersson, under det avslutande gemesamma passet på Värdefullt-kvällen. Hur påverkas andra av det jag gör, säger eller skriver i sociala medier? Under hösten deltog över föreningsaktiva barn och unga i satsningen Värdefullt, som samlar barn, ledare och föräldrar i samtal om förebilder, sociala medier och bemötande. Det är torsdag kväll och Halmstad Handbolls pojklag P-07 med föräldrar har samlats. På schemat för kvällen står samtal om förebilder och normer. Barn och vuxna får först jobba var för sig och sedan slå sina kloka huvuden ihop. När idrottskonsulent Emelie Elfsberg ber de unga handbollsspelarna ge exempel på förebilder studsar namnen på världsstjärnor mellan bänkraderna. Men Noah Jansson har en idol på närmre håll: Min storasyster är min förebild. Hon jobbar hårt hela dagarna och när hon kommer hem är hon jättetrött men ändå glad. Hon kämpar på fast det är jobbigt. Spelarna får rita upp konturerna av en tänkt lagkamrat och fylla bilden med goda egenskaper. De enas om att en förebild framförallt är en person som accepterar alla, som är snäll och hjälpsam, vågar stå upp och säga ifrån om något är fel och orkar kämpa på, även när det är svårt. Och förebilderna kan finnas på nära håll i laget och kanske till och med i bänken bredvid. Föräldrar fick sig en tankeställare När det är dags att summera kvällen är föräldrarna imponerade över barnens insatser och går hem med egna funderingar efter värdegrundspasset med idrottskonsulent Malin Eriksson. Det här är verkligen jättebra. Man får rannsaka sig själv. Vad är det första jag säger till min son när han kommer hem efter en match? Hur låter det framför teven när vi tittar på idrott? Allt sånt påverkar. Det är vi vuxna som sätter normerna och det är viktigt att tänka på, säger Therese Andersson, mamma till en av spelarna. Många föreningar satsar på värdegrund Halmstad Handboll, Laholms Ryttarförening, HK Aranäs och Halmstads BK är bara några av de föreningar som genomför värdegrundsarbete med barn och ungdomar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Halmstads BK deltar med 16 lag och Stefan Mildaeus, ungdomsansvarig i HBK, beskriver det som en självklarhet. Vår målsättning är att HBK ska vara Sveriges tryggaste miljö att utvecklas i som både fotbollsspelare, ledare och människa. Det här är en satsning som stämmer väl överens med vår målsättning. Det finns plats för fler i Värdefullt-satsningen. Idrotts-konsulenterna Emelie Elfsberg och Malin Eriksson hoppas att fler föreningar ska haka på. Det är viktigt att prata om förhållningssätt och ramar utifrån barns och ungas perspektiv och låta dem samtala om hur man är en god kompis och en bra förebild. När barn och ungdomar själva får äga frågan kommer det upp jättemånga kloka idéer och insikter. Och det är där den stora förändringen sker, säger Emelie Elfsberg. 15

16 Svante Svensson är Årets utbildare Svante Svensson blev tidigt fångad av seglingen och han har stannat kvar inom sin idrott. I Halmstads Segelsällskap (HSS) är han den som planerar träffar och arrangemang som får föreningen att leva året om och han gör det med glädje och hjärta. Det är ingen dag för segling denna januaridag. Nere på Söder i Halmstad är det rått och kallt. Det verkar blåsa från alla håll runt de hundar, med hussar och mattar, som tar sig fram utanför fönstret på väg mot Västra stranden. Kylan och blåsten har inte skrämt bort de trogna HSS-medlemmarna. I klubbstugan är det oväntat livlig trafik. Ett gäng sitter och fikar, drar historier och äter tårta. Om någon lämnar kommer det snart en ny besökare som, via kaffebryggaren, slår sig ner vid bordet och ger sig in i samtalet. Det här är verkligen en mötesplats för våra medlemmar, säger Svante Svensson och förklarar att han är i lokalen fem dagar i veckan under seglarsäsongen, som dessutom har förlängts på senare år. Många håller igång från tidig vår till sen höst, säger han, blickar ut och konstaterar att det snart är dags att börja förbereda båtarna för sjösättning. Båtlivet är högst levande i Halmstad. Halmstads Segelsällskap har 700 medlemmar, 240 båtplatser och 108 år på nacken. Förra sommaren anordnades SM i Folkbåt, ett bejublat arrangemang som fick beröm från många håll. Utöver arrangemangen som samlar seglare från hela landet (och även utanför rikets gränser) har föreningen ordnat egna tävlingar varje tisdag sedan 1930-talet. Höst, vinter och tidig vår håller man igång gemenskapen med lärgrupper, föreläsningar och kurser och det är där Svante Svensson håller i taktpinnen. Det handlar om att förena nytta med nöje. Att lära sig mer om ett ämne, inspireras, men inte minst träffas, prata och fika tillsammans. Det spelar ingen roll vem du är, vilken titel du har, var du bor eller vad du gör. När vi kommer hit så lämnar vi allt det utanför. Vi hittar gemenskapen i ämnet, i att träffa personer med samma intresse. Det är det fina tycker jag, säger Svante och konstaterar att det är samverkan med SISU Idrottsutbildarna som möjliggör arrangemangen som samlar medlemmarna kring spännande ämnen, när båten står på land. Utan det stöd vi får från SISU Idrottsutbildarna hade vi inte haft möjlighet att få hit föreläsare som exempelvis båtbyggaren och ensamseglaren Sven Yrvind, konstaterar han. Lite mer om årets utbildare: Svante Svensson, 68 år, bor i centrala Halmstad och har varit medlem i HSS sedan tidigt 1960-tal. Kuriosa: seglar Nordisk Folkbåt, samma båt som stod i centrum för HSS SM-arrangemang Önskeföreläsare: Pelle Pettersson, konstruktör av segelbåtar och kappseglare som prisats för livslång designgärning. Utöver båtar har Pelle Pettersson designat bland annat den klassiska bilmodellen Volvo P1800. Önskekurs: Kappseglingsdomarkurs. Styrelsens motivering Svante Svensson är en storhjärtad eldsjäl som ser varje möjlighet till att utveckla föreningen och dess medlemmar genom SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsformer. I stort som litet lyfter Svante vikten av att låta bildningen vara en naturlig del av föreningens verksamhet. Att lära av varandra återspeglas i så väl båtarna som i fikarummet. 16

17 Svante Svensson från HSS är Årets utbildare Med hjälp av utbildningar är föreningen levande året om. Vi hittar gemenskapen i ämnet. För sitt engagemang i arbetet med att främja bildning och utbildning, i samverkan med SISU Idrottsutbildarna, har Svante Svensson utsetts till Årets utbildare Det känns jättebra, även om jag blev väldigt förvånad, säger han och tillägger: När jag redovisar timmarna till SISU Idrottsutbildarna varje år slås jag av hur mycket roligt vi har haft, säger Svante, som ser glädjen som den gemensamma drivkraften oavsett om det är föreläsningar om båtkonstruktion, navigationskurser eller seglarskola. Aktuellt just nu är utbildningen för kanalintyget som är en av förutsättningarna för att få ta sig fram längs Kontinentaleuropas inre vattenvägar. I segelsällskapets stadgar från 1910 står det i första paragrafen att föreningen ska verka för och främja seglingsidrottens utveckling. Och den skrivningen tar Svante och kamraterna på HSS på största allvar. Jag tycker att det är en fin formulering. Vi arbetar för ett brett och levande båtliv. Alla är välkomna här och det fylls hela tiden på med nya yngre medlemmar. Svante Svensson är väl medveten om att allt förändras och seglingen ser inte likadan ut som när han började under tidigt 1960-tal. Dagens människor har andra behov och prioriterar annorlunda. Båtlivet är annorlunda men engagemanget och intresset för vår förening finns kvar och jag tror att det kommer att fortsätta växa. Det blir vad vi gör det till och vi vill göra det bra, konstaterar Årets utbildare, Svante Svensson. Årets utbildare har tidigare tilldelats Maria Nilsson, Caprifolens Voltigeklubb Ulrika Bengtsson, Ullareds IK Katharina Nilsson, SDK Laxbuggarna Lennart Bengtsson, Försvarsutbildarna Halmstad Hans-Erik Bengtsson, IF Norvalla Jan Olof Johansson, Falkenbergs IK Annika Scheller, Varbergs Sportdansklubb Gunnar Johansson, Skidklubben Hylte Anna-Stina Nordqvist, IFK Fjärås Ingvar Johansson, Vinbergs IF Anders Stålberg, Eldsberga Innebandyklubb Göran Nilsson, FMCK Varberg Per Inge Johansson, Mölle Innebandyklubb Mats Carlsson och Magnus Larsson, Tvååkers IF Patrik Nilsson, Inger Olsson, Willie Persson, Hallands Golfförbund Jarl Mårtensson, Varbergs BOIS Gert Johansson och Leif Svensson, Glommens IF Gunnar Linell och Anne Börjesson, IFK Fjärås Sven Elfström, Varberg Hockyklubb Ove Nilsson, Varberg Hockyklubb Ingmar Eriksson, Hallands Orienteringsförbund Tomas Fischer, Salvadorianska IF Tommy Beckman, OK Nacke 17

18 Idé och organisation Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna ska vara en eftertraktad resurs för idrotten som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Vårt utbud ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Vision och värdegrund SISU Idrottsutbildarnas vision och ledstjärna är - Vi är där när idrotten lär. En värdegrund, som vilar på idrottens idéprogram Idrotten Vill, kompletterar visionen och vår syn på människors lärande - en livslång lärprocess. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas uppgift Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna (SISU) har till uppgift att sköta idrottsrörelsens, studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Genom lag och förordning har SISU en given myndighetsuppgift som innebär att fördela statsanslag i enlighet med beslutad förordning. SISU stödjer den studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet som bedrivs i distrikten samt i de idrottsföreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) och de föreningar som är anslutna till de tre övriga organisationer anslutna till SISU Idrottsutbildarna. Av regeringens riktlinjer för statsanslaget till SISU framgår att arbetet ska stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald, människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt bidra till att bredda intresset och öka delaktigheten i kulturlivet. SISU har två tillhörigheter, en inom idrottsrörelsen och en inom folkbildningen. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland SISU Halland har till uppgift att, enligt stadgar, planera, leda, samordna och utveckla studie-, bildnings- och utbildningsverksamheten inom distriktet i enlighet med Förbundsstämmans beslut och Förbundsstyrelsens (FS) givna anvisningar och riktlinjer. Basen i verksamheten är bildningsverksamhet med deltagarstyrda lärgrupper. Att lära både av andra och av varandra är en nyckel till framgångsrik utveckling och idrott. Studieförbundet erbjuder även föreläsningar, kurser och kulturarrangemang samt medverkar i olika utvecklings- och organisationsprocesser. Genom bildning och utbildning inom idrotten verkar vi för att stimulera människors lärande. Samtalet och mötet mellan människor står alltid i fokus. Årsstämma Stämma genomfördes på Varbergs Stadshotell lördagen den 8 april Christer Pallin, Riksidrottsförbundet, ledde 26 ombud (25 idrotter med 625 medlemsföreningar) genom stämman. 18

19 Idé och organisation Styrelsen Styrelsen består av Ulf Järphag (ordförande), Malin Björklund (v. ordförande), Cecilia Andersson, Anders Bengtsson, Anne Börjesson, Susanne Jansson, Göran Karlsson, Jarl Kristenson samt Jonas Åberg. Styrelsen har genomfört åtta styrelsesammanträden. Därutöver har styrelsen, i hela eller delar av, genomfört temamöte och konfereser med olika inriktningar. Styrelseledamöter och distriktsidrottschefen har representerat förbundet vid Riksidrottsmötet, centrala distriktsledningskonferenser, folkbildning- och utbildningspolitiska träffar med Region Halland och kommuner samt vid dialoger med SDF. Bevakningsområden Styrelsens organisation bygger på bevakning av vid Riksidrottsmötet, RF-stämma och SISU-stämma, fastställda strategiska områden för idrottsrörelsen. Styrelsen har att följa fastställd verksamhetsinriktning , statens förordningar och riktlinjer för folkbildning, överenskommelse med Region Halland, Förbundsstyrelsens (FS) riktlinjer för verk-samheten samt distriktets stämma. Styrelsens åliggande anges i SISU-distriktets stadgar. Auktoriserad revisor Jan-Ove Bengtsson, LR-Revision Pär Spolén, Spolén & Partners AB (ersättare) Lekmannarevisor Lennart Kull, Sven Svensson (ersättare) Valberedning Per Stohr (ordf.), Hans-Eric Bengtsson, Anna Lundkvist Personal Personal utgörs av Olle Kristenson (distriktsidrottschef, centralt anställd), Daniel Ljungberg (verksamhetsledare), Åsa Agmyr, Anette Alsterå, Morgan Bengtsson, Rickard Boman, Maria Hamnemo och Katharina Nilsson samtliga tillsvidareanställda. Emelie Elfsberg och Malin Eriksson, visstidsanställda. Därutöver har medarbetare visstidsanställts i studiesatsningen Forumteater: Carl-Fredrik Almskoug, Alexandra Broberg, Therese Broberg, Erik Dyrehag och Moa Kristenson. Hedersledamöter Göte Arvidsson (hedersordförande), Ulla-Brita Jönsson (hedersordförande), Sven Henrik Kareld och Ulf Nilsson. 19

20 Årsredovisning Årsredovisning för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland ( ), nedan SISU Halland, räkenskapsåret Verksamhetens art och inriktning Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är den svenska idrottsrörelsen studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. Studieförbundet ansvarar för idrottsrörelsens regionala och lokala bildningsoch utbildningsverksamhet. Verksamheten utgår från idrottsrörelsens behov av utveckling. Lokalt bedrivna lärgrupper är basen i vår verksamhet. Kurser, föreläsningar och andra kulturarrangemang samt utvecklings- och organisationsprocesser kompletterar basutbudet. Villkor som ligger till grund för statsbidrag till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna och folkbildningsverksamhet regleras i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildning. De fyra syftena med statens stöd till folkbildningen är: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin (demokratisyftet) Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (påverkans- och mångfaldssyftet) Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället (bildnings- och utbildningssyftet). Bidra till att bredda intresset för ökad delaktighet i kulturlivet (kultursyftet). Därutöver styrs verksamheten av Regeringens proposition 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning, Regeringens proposition 2013/14:117 Verksamhetsstödet för idrottens bildningsverksamhet, Regeringens årliga riktlinjer regleringsbrev samt Förbundsstyrelsens förhållningssätt och riktlinjer för bildningsverksamhet. Medlemmar SISU Idrottsutbildarna Halland omfattar de föreningar som är anslutna till specialidrottsförbund (833 SF-föreningar) eller övriga medlemsorganisationer (35 MO-föreningar), och som har sin hemort inom SISUdistriktets geografiska verksamhetsområde. Viktiga händelser under året SISU Idrottsutbildarna Halland har i samverkan med föreningar genomfört en omfattande bildnings- och utbildningsverksamhet under verksamhetsåret. Statsbidragsberättigad verksamhet har genomförts i 343 föreningar. Ett resultat av den resurs som medarbetarna i distriktet utgör. Allt från egen personal till drygt ideella lärgruppsledare i förening. Antalet unika deltagare är Totalt har organisations- och aktivitetsledare medverkat i folkbildningsverksamhet. Kvalitetssäkring har genomförts över bildnings- och utbildningsverksamhet. Distriktet erhåller statsanslaget för bildnings- och utbildningsverksamheten. Ett grundanslag och ett verksamhetsrelaterat anslag. Distriktets anslag från Region Halland bygger på en särskild överenskommelse. En avstämning av förbundets verksamhet har genomförts och överenskommelsen gäller även för 2017, omfattande ett grundanslag och ett utvecklingsanslag för distriktets verksamhet. Styrelsen har till Region Halland lämnat yttrande över ett framtida regionalt folkbildningsstöd att användas för personal och utvecklingsarbete i syfte att stärka den lokala folkbildningen i idrottsföreningar. Redovisning, dialog och samtal om såväl basanslag som anslag för verksamhetsutveckling har förts med de halländska kommunerna. Idrottsföreningens behov av utveckling sätts i centrum. Ett omfattande arbete genomförs årligen för att säkerställa de framtida kommunala anslagen med hänvisning till bland annat Regeringens proposition 2013/14:117 Verksamhetsstödet för idrottens bildningsverksamhet. Olika studiesatsningar har genomförts, t ex Forumteater för barn och utveckling av unga ledare. Analyser genomförs i föreningar med koppling till idrottens idéprogram Idrotten vill och Svensk Idrott strategi mot SISU Idrottsutbildarna har arbetat med processer för genomförande av idrottsrörelsens integration- och inkluderingsarbete. En särskild studieoch aktivitetssatsning på boendet för nyanlända på Spenshult har genomförts med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen. Ett omfattande arbete har genomförts inom ramen för Idrottslyftet och utveckling av barnoch ungdomsidrott. Riktlinjer och förhållningssätt för ledare har följts upp i studiesatsningen Ledarguiden. En särskild satsning på värderingsfrågor har startat under hösten. Målgruppen är i första hand barn och ungdomar. På uppdrag av Hallands Idrottsförbund förs dialoger med specialidrottsdistriktsförbunden (SDF) avseende kurs- och utvecklingsverksamhet samt kontrollera redovisning av verksamheten. 20

21 Studieförbundet redovisar ett positivt resultat för verksamhetsåret. I jämförelse med ekonomisk plan har nettoomsättningen ökat. Främst genom uppdraget att, utöver lokal bildningsverksamhet, förverkliga Idrottslyftets intentioner genom utveckling i förening och skapa mötesplatser mellan dess ledare och aktiva. Styrelsen har på uppdrag av Förbundsstyrelsen lämnat in en tvåårig plan hur styrning av tillgängliga överskottsresurser till en kvalitativ verksamhet. En utökad verksamhetsplan med en underbalanserad ekonomisk plan för Förbundsstyrelsen initierade även en översyn av bidragsmodellen till distrikten och beslut fattades om den nya modellen avseende framtida statsbidrag. Flerårsöversikt Bidrag Nettoomsättning Årets resultat Eget kapital Soliditet 62% 65% 58% Framtida utveckling Medlemmar och idrottsföreningens behov och önskemål av bildning och utbildning är grunden i SISU Idrottsutbildarnas verksamhet, och styr förbundets framtida utveckling. Samarbetet ger oss möjlighet att vara en motor, en mäklare och anordnare av studier och kurser i olika former. Verksamheten vilar på engagemang från ett stort antal ideella ledare som utöver sin roll som idrottsledare även tar sig an uppgiften som studieledare. Omfattande bildningsverksamhet i ett stort antal föreningar är en byggsten för utveckling av folkrörelseidrotten, ett bidrag till samhällsnyttan. Svensk Idrott har startat sin utvecklingsresa mot Strategiska planer arbetas fram och beslutas vid centrala stämmor. Kommunikation, bildning och utbildning anges vara nödvändigheter för framtidsorienterade samtal. Studieförbundets styrka finns i förmågan att i föreningar, med bildningsmetoder, förändra attityder, värderingar, beteende och ledarskap så att idrottsrörelsen organiserar sin idrottsliga verksamhet på ett klokt sätt. Statsanslaget för folkbildningsverksamhet möjliggör att stödja idrottsrörelsen med resurser i form av kostnadstäckning för studiematerial, föreläsare, personal och pedagogisk utveckling. Statliga uppdragsmedel i form av insatser inom ramen för Idrottslyftet eller integration och inkludering kompletterar. Region Halland och kommunala ekonomiska basanslag är viktiga för att förbundet ska kunna omsätta de statliga medel som fördelas till idrottsrörelsens bildning och utbildning. En framtida utveckling styrs därmed i hög grad av att samtliga kommuner i Halland via SISU Idrottsutbildarna ger idrottsföreningens medlemmar möjlighet till lokal folkbildningsverksamhet i olika omfattning och inriktning. Kommunala basanslag bidrar till fler föreningskontakter. Ett verksamhetsrelaterat anslag, i likhet med andra studieförbund, bidrar till utveckling inom olika verksamhetsområden i idrottsföreningen. Områden som väl följer statens syfte för anslag till alla verksamma studieförbund. SISU Idrottsutbildarna jämställs med Folkbildningsrådet avseende förvaltningsuppgiften att fördela statsanslag. En proposition, ett beslut som togs 2015, och även ett erkännande, som i hög grad bör ha betydelse för en framtida utveckling på anslag från stat, region och kommun. Medarbetarnas förmåga att samarbeta med idrottsföreningens medlemmar, att finna nya vägar, metoder och studier för utveckling, att skapa delaktighet och engagemang, att vara framtidsorienterade är en tillgång. Ett starkt bidrag till den halländska idrottsrörelsen och synnerligen en framgångsfaktor i idrottsrörelsens framtida utveckling, så att fler idrottar under en längre tid i väl fungerande demokratiska föreningar. SISU Idrottsutbildarna Halland har numera ett starkt eget kapital. Kapital som behövs för att klara svängningar, eller uteblivna offentligrättsliga bidrag så att bildnings- och utbildningsverksamhet kan fortsätta att genomföras. Styrelsen har för upprättat en utökad ekonomisk plan i syfte att styra tillgängliga överskottsmedel till en utvecklad kvantitativ och kvalitativ verksamhet. Enligt principer för en god redovisning av folkbildningsverksamhet. Förslag till disposition av resultatet 2017 Till stämmans förfogande: Balanserat resultat: Årets resultat: Summa: Distriktsstyrelsen föreslår att kronor överförs i ny räkning. Förbundets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. 21

22 Resultaträkning Balansräkning NOT Studieförbundets intäkter Bidrag Nettoomsättning Övriga förbundsintäkter Summa intäkter Kostnader Förbundskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Summa kostnader Verksamhetens resultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat enligt resultaträkningen

23 Balansräkning TILLGÅNGAR NOT Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar 3 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 7 Balanserat kapital Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

24 Tilläggsuppgifter Not 1 Redovisnings-och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats för första gången i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna r BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag, vilket kan innebära en bristande jämförbarhet mellan räkenskapsåret och d närmaste föregående räkenskapsåret. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital i förehållande till balansomslutningen. Upplysningar till resultaträkningen Not 2 Offentligrättsliga bidrag Kommun (konto ) Stat (konto ) Region (konto ) Övriga bidrag (3855) Summa Not 3 Nettoomsättning Nettoomsättningen fördelas sig enligt följande: Idrottsverksamhetens intäkter (kontogrupp 30-31) Försäljningsintäkter (kontogrupp 33-37) Summa Not 4 Upplysning om förbundskostnader Studiematerial och facklitteratur (kontogrupp 40-41) Summa Not 5 Medelantalet Anställda Medelantalet anställda 7 7 Not 6 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärden Marknadsvärde Not 7 Eget kapital Balanserat Årets Totalt kapital resultat eget kapital Ingående balans Överföring av föregående års resultat Årets resultat Utgående balans Ställda säkerheter Inga Inga Eventualförpliktelser Inga Inga Halmstad den 12 februari 2018 Ulf Järphag Cecilia Andersson Anders Bengtsson Malin Björklund ordförande Anne Börjesson Susanne Jansson Göran Karlsson Jarl Kristenson Jonas Åberg Olle Kristenson distriktsidrottschef 24

25 Revisionsberättelse Till distriktsstämman i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland, organisationsnummer Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland för år Föreningens årsredovisning ingår på sidorna i detta dokument. Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Annan information än årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av Verksamhetsberättelse Mitt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och jag gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med min revision av årsredovisningen är det mitt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar jag även den kunskap jag i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om jag, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är jag skyldig att rapportera detta. Jag har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. 25

26 skaffar jag mig en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland för år Jag tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalande Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till föreningen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Halmstad den 12 februari 2018 Jan-Ove Bengtsson auktoriserad revisor 26

27 Granskningsrapport Till SISU Idrottsutbildarna Hallands (SISU) årsstämma Org. nr Undertecknad av SISU-stämman utsedd lekmannarevisor, har granskat verksamheten i SISU. Styrelsen och distriktschefen svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande stadgar, stämmobeslut, medlemsuppdrag samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorns ansvar är att granska verksamheten och pröva om den bedrivs i enlighet med SISUstämmans uppdrag. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i Sverige och god revisionssed inom idrotten samt av SISU-stämma fastställt medlemsuppdrag. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Jag bedömer att SISU:s verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Jag bedömer därtill att förbundets interna kontroll har varit tillräcklig. Halmstad den 12 februari 2018 Lennart Kull lekmannarevisor 27