Studieförbundet Sisu idrottsutbildarna halland. Verksamhetsberättelse med årsredovisning

Transkript

1 Studieförbundet Sisu idrottsutbildarna halland Verksamhetsberättelse 2010 med årsredovisning

2 Innehåll Styrelsens inledning... 3 Idé och organisation... 5 En resa under 25 år...7 Studiedistriktets verksamhet... 9 Föreningen alltid i centrum Varbergs Sportdansklubb...14 Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse Statistik Föredragningslista Sisu Hallands distriktsförbund, Box 93, Halmstad, tel Besöksadress: Spetsvinkelgatan 23, (Högskolan) Halmstad E-post: halland@sisuidrottsutbildarna.se Internet: Omslag: Under hösten påbörjades studiesatsningen Värdefullt svensk idrott världens bästa

3 året med styrelsen Möten med medvärde under 25 år! Några inledande ord från styrelsen i en årsberättelse ska självklart handla om året som gått. I år är det dock svårt att gå förbi att SISU Idrottsutbildarna fyllde 25 år under verksamhetsåret Redan tidigt bestämde vi oss för att inte arrangera någon jubileumsfest. Vi ville istället skapa mötesplatser för ledare inom idrotten, våra anställda och förtroendevalda. Alla möten ger någon form av mervärde. Vi ville även berätta om några effekter som föreningar upplevt i samarbetet med oss. Vi valde att göra det i en jubileumsfolder. Vi gjorde det genom några extra engagerade föreningsledare. De berättade om effekter och mervärden som föreningen uppnått i samarbetet med oss. De utgör exempel på föreningar som vid något tillfälle stannat upp och funderat på hur de vill forma föreningens framtid. Som delat vår idé och grundsyn om att alla och allt kan utvecklas med rätt näring. Kunskapskällan i vår verksamhet är människor. Bildning sker genom en aktiv process i möten mellan människor. Den skapar kontakter mellan människor och ger upplevelser som mognar till insikter. Insikter som skapar delaktiga och ansvarstagande människor. Bildning, i mötet och samtalet mellan människor, medverkar till att människor får kraft, nya idéer formas och gemenskapen stärks. SISU Idrottsutbildarna bildades som ett från idrotten fristående studieförbund av pedagogiska, organisatoriska, ideologiska och ekonomiska skäl. SISU bildades inte för att vara en ny idrottsorganisation utan för att vara idrottsrörelsens folkbildningsorganisation att utifrån statens riktlinjer arbeta för en allmän medborgerlig bildning. SISU Idrottsutbildarna ska som organisation stå fri från sina uppdragsgivare, idrottsrörelsen. Det är styrelsens uppfattning och en grundläggande tanke inom folkbildning. Denna frihet har resulterat i att under 25 år har en omfattande folkbildande insats bedrivits i idrottsrörelsen. Uppdraget som samhället gav och ger oss har väl infriats. Bl a genom den fria roll som ett studieförbund ska ha. Men, den har även givit SISU möjlighet att på uppdrag av idrotten genomföra utbildning, med av SF fastställda kursplaner eller för idrotten gemensamma utbildningar. Statens vidgade uppdrag har dessutom möjliggjort en ytterligare satsning på kompetensutveckling av ledare. Även andra uppdrag kan läggas i en fristående studie- och utbildningsorganisation. Ett stort tack till alla förtroendevalda och anställda, ingen nämnd eller glömd, för det stora engagemang ni visat under 25 år med SISU Idrottsutbildarna. Ett tack till alla inom offentlighetens tjänst som trodde och tror på att idrottens studieförbund utgör en betydande kraft i samhällsbyggandet. Och framförallt ett stort tack till alla föreningsledare som delat vår idé genom åren. Kan SISU bli offensivare? Riksidrottsmötet 2009 gav SISU Idrottsutbildarna i uppdrag att bli än mer offensiva. I samband med en konferens för distriktens ordförande i maj månad startade detta arbete. Göte Arvidsson, ordförande Vid förbundsstyrelsens möte i augusti 2010 beslutades om att skapa tydliga målsättningar inom fyra målområden; Fler i verksamhet och mer verksamhet Alla led i samhället ska ge oss ekonomisk stöd Medarbetarna ska utvecklas och bli fler Pedagogisk utveckling ska vara i framkant Styrelsen samtalade därefter om strategier vid den styrelsekonferens som genomfördes under hösten. Efter ett arbete bland tjänstemännen inlämnades SISU Hallands mål och verksamhetsplan som sträcker sig fram t o m Vi konstaterar att vi har över 600 föreningsbesök varje år som resulterar i att över 300 föreningar genomför studieaktiviteter. Vi skapar ett mervärde utöver idrottsaktiviteten som är grunden föreningens verksamhet. Med nuvarande resurser i form av medarbetare och ekonomi är det tveksamt om vi kan bli offensivare? Bästa året någonsin! När vi nu summerar verksamhetsåret 2010 är det med stor glädje vi lägger det till handlingarna. Vi har ökat antalet ledare i utbildning, antalet deltagare och unika deltagare, antalet utbildningstimmar och framförallt över 300 föreningar i lokal verksamhet under ett år. Ett omfattande arbete har genomförts av SISU Hallands personal. Endast då vi hade en stor projektverksamhet har vi haft fler utbildningstimmar. Baksidan av ökningen är dock att statsbidraget inte kommer att öka, snarare att minska 2011 eftersom samtliga SISU-distrikt utvecklat sin verksamhet. Enligt styrelsens uppfattning är ett ökat statsbidrag, och kanske förändrat i sitt fördelningssystem, en av olika förutsättningar för att verksamheten kan öka. Centrala satsningar ökar trycket Samtidigt ökar trycket från specialförbunden om att genomföra olika utvecklingsinsatser. I sig positivt, men inte alltid kopplat till det lokala folkbildningsarbetet som är grunden för vår ekonomi utan mer till personalkrävande processer som i sig kan ta resurser från föreningsbesök som ska göras. En grund i folkbildning är att föreningens (medlemmarnas) krav, behov och önskemål ska stå i centrum för studier som ska genomföras. Vi vill hellre se att specialförbunden än mer påverkar sina ledare att gå de kurser eller lärgrupper som de själva beslutat om, t ex de gemensamma utbildningarna i föreningskunskap eller ledarskap för barn och ungdom. Sisu Idrottsutbildarna n 3

4 Riksidrottsförbundet ger även SISU Idrottsutbildarna olika uppdrag. Idrottslyftet och dess Ledarförsörjning är oerhört positivt för föreningar och även för oss. Till denna satsning erhåller SISU-distrikten ett mindre administrativt stöd som täcker personalinsatser. Däremot ska kostnader för utbildning i idrottens administrativa och kommunikativa system IdrottOnline helt bäras av SISU-distrikten i form av deltagaravgifter. Likaså i Riksidrottsförbundets satsning på värdegrundsfrågor. Ett uppdrag som SISU Idrottsutbildarna arbetar med under namnet Värdefullt. SISU Halland har alltsedan det nya statsbidragssystemet infördes prioriterat studier för ledare och studier i ämnesområdet värderingsfrågor. Och gjort det med ordinarie statsbidrag. För att klara dessa satsningar har styrelsens en plan som medför att projektanställda medarbetare. Ta av eget kapital i hopp om att statsbidraget kommer att öka Styrelsen ska investera i framtiden. Planen följer även en ekonomisk plan som distriktsstyrelsen på begäran inlämnat till Förbundsstyrelsen. Enligt styrelsens uppfattning är det viktigt att det finns ett medskick av medel i centralt initierade satsningar om de inte har en stark koppling till lokalt folkbildningsarbete. Föreningsledare gjorde sin röst hörd! Under verksamhetsåret har styrelsen medverkat i olika träffar med lokala politiker inför valet Vi känner en stolthet och glädje i de framförande som föreningsledare gjorde för att belysa samspelet med SISU Idrottsutbildarna. Styrelsen behövde inte själva argumentera för att SISU ska ha ett starkt kommunalt stöd det gjorde föreningsledare så otroligt bra. Ett stort tack till er som gjorde er röst hörd! I samband med en centralt initierad undersökning framkom att politiker vill ha mer fakta för att kunna bilda sig en uppfattning om SISU Idrottsutbildarnas verksamhet och ekonomi. Med anledning av det framställdes ett faktablad som dels visar verksamheten i kommunerna, dels de ekonomiska förutsättningarna som finns. Faktabladet sändes tillsammans med jubileumsfoldern till samtliga politiker som har ett ansvar för folkbildning och utbildning. För att nå en rättvisa mellan kommuner som inte ger oss stöd, idag Halmstad och Kungsbacka, i jämförelse med de som gör, beslutade styrelsen att reducera statsbidraget till föreningar i dessa kommuner. Dessutom höjdes avgifter för deltagare i kurser för föreningsledare i de kommuner som inte ger oss ersättning. Vi vet att en 1000-lapp från kommunen ger allt mellan 4000 till 8000 kronor tillbaka i statsbidrag. Lägg därtill medel som vi utverkar via Idrottslyftet och Ledarförsörjning! Att Kungsbacka och Halmstad kommun inte ger idrottsrörelsen bildningsstöd är oroväckande. Dessa två kommuner vill endast ge oss kortare uppdrag. Det ger oss en liten inkomst men inget stöd för det vardagliga arbete vi gör ute i föreningar! Vi kan inte i längden ta av eget kapital för att finansiera verksamhet i dessa kommuner. Bildningsverksamhet i den största folkrörelsen borde ha samma förutsättningar som andra folkrörelser för demokratiskolning i alla dess former. Tänk vilken hemsk tanke för föreningar om vi tar bort statsbidraget i dessa kommuner och inte heller utverkar Idrottslyftmedel! Styrelsen kommer att fortsätta dialogen med samtliga kommuner. Samtalen tar sin utgångspunkt från i allt det positiva som kommunpolitiker fick höra av föreningsledarna i samband med de kommunala träffarna valåret Ytterligare en organisationsutredning I slutet av året fick styrelsen en föredragning om en distriktsorganisationsutredning. Utredningen ska efter remissförande bilda underlag för Förbundsstyrelsens och Riksidrottsstyrelsens förslag till Riksidrottsmötet Styrelsen har påbörjat sitt yttrande under julhelgen och tar sin utgångspunkt i att SISU Idrottsutbildarna även i framtiden ska vara en självständig studieförbundsorganisation för idrottens studie-, bildnings- och folkbildningsverksamhet, som Förbundsstyrelsen uttrycker i sitt protokoll nr Följden blir att vi då ska organisera oss utifrån det synsättet. Vi vill värna om SISU Idrottsutbildarnas själ, trovärdighet och legitimitet. Tack för i år! Som avslutning vill vi tacka vår personal för ett fantastiskt arbete under jubileumsåret Ett stort tack till alla utbildningsledare, lärgruppsledare och kursledare. Tack till Region Halland och de kommuner som tecknat överenskommelser med oss. Tack till Hallands Idrottsförbunds styrelse och personal för samarbetet. Vi hoppas att vi snart ses på våra arrangemang Styrelsen Göte, Henke, Malin, Susanne, Cilla, Jonas, Ulf, Morgan & Olle Några av alla föreläsare under jubileumsåret, Björn Ranelid, Igor Ardoris, Lotta Peltoarvo, Tommy Deogan och Ulla Geertsen-Elm. 4 n Sisu Idrottsutbildarna

5 Idé och organisation Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. Bildat av idrotten för idrotten. SISU Halland, ett av 21 distriktsförbund, är en ideell organisation. Vi finns i alla kommuner från norr till söder. SISU Idrottsutbildarna många möjligheter, en verksamhetsidé. Verksamheten utgår från idrottens behov av utveckling. Dessa behov styr verksamhetens utbud, form och organisation. Utbudet kan variera över tid. SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet, till konkurrenskraftiga priser för idrotten. SISU Idrottsutbildarnas vision och värdegrund Förbundsstämman har antagit en gemensam vision för SISU Idrottsutbildarna vi är där när idrotten lär. Med det menas att vi är längst ute och högst upp där idrotten är. Vårt uppdrag är att ge idrotten lärande processer i olika former. Tillgänglighet, erfarenhet och mångfald samt att vi är skapade av idrotten för idrotten är nycklar till en fortsatt framgång. Värdegrunden kompletterar visionen. En värdegrund som vilar på idrottens idéprogram Idrotten Vill samt anger även det synsätt som SISU Idrottsutbildarna har på människors lärande en livslång lärprocess. Dokument som styr oss Som underlag för verksamheten 2010 och olika prioriteringar finns: Stadgar för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna - Halland Förbundsstämmans beslut, verksamhetsinriktning Förbundsstyrelsens riktlinjer, värdegrund och verksamhetsidé Distriktsstämmans beslut, verksamhetsinriktning Distriktsstämmans beslut, ekonomiska förutsättningar för 2010 Distriktsstyrelsens beslut Idrotten vill idédokument Överenskommelse med Region Halland Förekommande kommunala överenskommelser Årsstämma i Varberg Årsstämman ägde rum den 27 mars på Stadshotellet i Varberg. Hans Inge Sjögren, Falkenberg, ledde 42 ombud som representanter för 27 idrotter och övriga åhörare igenom årsstämman på ett som vanligt föredömligt sätt. Stämman gästades av Förbundsstyrelsens ledamot Leif Bohlin samt Riksidrottsstyrelsens ledamot Susanne Erlandsson. I samband med stämman utdelades utmärkelsen Årets Utbildare Mottagare var Gunnar Johansson, Skidklubben Hylte. Sten Olsson, som alltsedan 1994 har haft förtroendeuppdraget att vara revisor, på senare år lekmannarevisor, avtackades i samband med stämman. Styrelsens sammansättning och arbete Styrelsen har i sin organisation och ansvarsfördelning fortsatt att bygga styrelsearbetet på personliga ansvarsområden i förbundets löpande verksamhet. Varje styrelseledamot ska följa bildnings- och utbildningsverksamheten i medlemsorganisationerna. Därutöver bevaka verksamheter i de halländska kommunerna. I samband med styrelsens konferens har arbetssättet utvärderats och befunnits positivt. Styrelsen har haft följande sammansättning samt ansvars- och bevakningsområden: Ordförande Göte Arvidsson Studie-, bildnings- och utbildningspolitik samt strategifrågor, Region Halland. Ledamot Sven Henrik Kareld (v. ordförande) Samhällets studier och bildning samt idrottens organisationsutveckling, Falkenberg. Ledamot Ulf Nilsson Idrott och utbildning samt tränar- och ledareutveckling, Varberg. Ledamot Malin Björklund Samhället och utbildning samt ungdomsoch elitidrott, Hylte. Ledamot Susanne Jansson Bildning och kultur samt social ekonomi, Laholm. Ledamot Jonas Åberg Ekonomi samt regionala och centrala studiesatsningar, Halmstad. Ledamot Cecilia Andersson Idrott och bildning samt regionala och centrala studiesatsningar, Kungsbacka. Ledamot Morgan Bengtsson Personalens representant. Gunnar Johansson, SK Hylte, fick utmärkelsen Årets Utbildare Utbildningschef Olle Kristenson Verksamhetsansvarig och föredragande. Sisu Idrottsutbildarna n 5

6 Falkenbergs Roddklubb var en av utställande föreningar vid jubileumsdagen i november. Styrelsen har i hela eller valda delar deltagit i olika aktiviteterna som finns redovisade i verksamhetsberättelsen. Styrelsen har under verksamhetsåret haft 6 protokollförda sammanträden. Kompetensutveckling har erhållit i det administrativa systemet IdrottOnline. Årets styrelsekonferens genomfördes i Järvsö som en kollegial träff med SISU Hälsinglands styrelse i syfte att utveckla styrelsens organisation och arbetssätt. Styrelsen fortsatte därefter med vägledande samtal avseende verksamhetsplan 2011, ekonomisk plan 2011 samt distriktets strategier för SISU-organisationens gemensamma mål och planeringsarbete, Ett offensivare SISU. Distriktets representanter vid Riksidrottsforum i Malmö var Göte Arvidsson och Jonas Åberg samt Olle Kristenson. SISU Hallands representanter för Unga ledare var Kerstin Thörner och Frida Samuelsson. Göte Arvidsson har deltagit vid konferenser för SISUdistriktens ordförande. Göte Arvidsson och Susanne Jansson var representanter vid Hallands Bildningsförbunds stämma. Göte Arvidsson är ordinarie ledamot i styrelsen, med Olle Kristenson som suppleant. Göte Arvidsson och Olle Kristenson har genomfört tre presidieträffar med Hallands Idrottsförbund under verksamhetsåret. Styrelsen har deltagit i de idrottspolitiska träffar som Hallands Idrottsförbund arrangerat under våren i kommunerna inför valet Styrelsen representerades i Laholm, Varberg och Halmstad av Göte Arvidsson och Olle Kristenson, i Kungsbacka av Cilla Andersson och Olle Kristenson samt i Falkenberg och Hylte av Henke Kareld och Olle Kristenson. I samtliga kommuner lyftes frågan av idrottsledare om SISU Idrottsutbildarna och framtida kommunal ersättningar. Idrottsledare betonade även betydelsen av samarbetet med SISU Idrottsutbildarna. En regional styrelsekonferens genomfördes i Växjö i december. Styrelser från såväl DF som SISU var representerade från distrikten i Skåne, Småland, Blekinge och Halland. Syftet var att samtala om dels hur möta SDF som regionaliserar sin verksamhet, dels information om distriktsorganisationsutredningen med Anders Rydberg, RS, som föredragande. Revisorer och valberedning Jan Ove Bengtsson, Falkenberg och Lennart Kull, Falkenberg, har verkat som revisorer med Marianne Thorsson, Ullared, och Gun Henningsson, Veinge, som personliga ersättare. Valberedning har haft följande sammansättning under året: Ingmar Eriksson, Falkenberg (orientering) ordförande, Christina Brogårde, Genevad, (fotboll) samt Bernt Andersson, Kungsbacka, (gymnastik). Anställda Utbildningschefen Olle Kristenson är anställd av SISU Idrottsutbildarna centralt med ansvar för verksamhetsområde Halland. Distrikts- och lokalkontor har under året funnits i Halmstad, Falkenberg och Varberg. Tillsvidareanställd personal har varit: Anneli Hügert, Morgan Bengtsson, Åsa Agmyr, Daniel Ljungberg, Maria Hamnemo, Liselotte Arvidsson, Eva Bülow (föräldraledig fr o m oktober) samt Roiene Engdahl. Katarina Nilsson har varit vikare fr o m september. Anställda har deltagit i projekt- och processledareutbildningar samt administrativa utbildningar som arrangerats såväl regionalt som centralt. Tre medarbetare har visstidsanställts i sommarens studiesatsning Forumteater. Tjänster för datasupport, bokföring och lönerapporteringen har köpts av Hallands Idrottsförbund. Därutöver har vi över medarbetare. Alla de som är ledare för lärgrupper och kurser! 6 n Sisu Idrottsutbildarna

7 EN RESA UNDER 25 ÅR När Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) bildades 1985 var det nog inte många som trodde att det skulle bli en sådan framgångssaga. Att som studieombud eller anställd konsulent besöka föreningar, få ledare att köpa en för dem annorlunda pedagogisk idé (de var ju vana vid kurser) och dessutom få dem att själva göra jobbet hur lyckas med det? Att få ledare att, utöver att vara ledare, dessutom i en studiecirkel få aktiva utövare att samtala om teknik, taktik, kost och mental träning. Att få styrelser att lägga det där extra engagemanget i ett gott samtal så att föreningen utvecklar sitt arbetssätt och dess demokratiska former. Att få ungdomar att sätta sig ner en stund och fundera på hur de tillsammans kan vara med och påverka föreningens utveckling. Så här 25 år efter bildandet av SISU kan vi konstatera att vi har varit med om en lyckad resa. Olle Kristenson, resenär. Dialog, mötet och samtalet är fortfarande centralt i verksamheten som riktas till föreningar. Att i grupper lära av andra och av varandra. En studieform som utgår från individen eller gruppens behov av utveckling. Kurser, föreläsningar och kulturverksamhet kompletterar utbudet. Vår uppgift är att utveckla och underlätta för föreningen. Vara med att skapa en bra idrott! Genom åren har vi medverkat till att ta fram verksamhetsplaner för föreningar. Kompletterat med en plan för utveckling av ledare och aktiva. Skapat delaktighet och förankrat planerna i studiecirklar bland föreningens medlemmar. Vi som varit med ett tag känner igen ett antal olika studiesatsningar som genomförts. Rent spel blev Starta vågen som blev Värdefullt. Fler ledare blev Ledarfokus som blev Ledarförsörjning. Barn- och Ungdomsledarutbildning har blivit Plattformen. Studiesatsningar i all ära att lyssna in behovet hos aktiva och ledare I föreningen, hjälpa dem att komma igång med studier utifrån deras önskemål är nyckel till ett varaktigt samarbete mellan SISU Idrottsutbildarna och föreningar i Halland. Ofta har vi startat utvecklingsarbetet med en gemensam KICK-OFF i form av en föreningsutvecklingskurs. Inledningen på kurser handlar alltid om föreningskunskap i någon form. Därefter övergår vi till föreningens verksamhetsidé. Vad vill vi vilka verksamheter ska vi erbjuda? Vem vänder vi oss till? Vilka resurser har vi form av pengar, andra hjälpmedel och medlemmar? Vilket arbetssätt har vi i vår mötesverksamhet? Hur organiserar vi oss? Hur skapar vi bra verksamhet? Vad kännetecknar vårt ledarskap? Hur skaffar och behåller vi medlemmar, såväl aktiva som ledare? Hur ser vi till att alla kan vara med? Som grund för samtalen ligger överenskommelsen som föreningens medlemmar har gjort för verksamheten - föreningens stadgar. När dokumentet Idrotten Vill kom blev det ett rättesnöre för hur idrottsföreningen ska bedriva sin verksamhet. Först ska vi skapa förutsättningarna för en bra verksamhet. När vi gjort det kan vi börja prata om policy och kvalitetssäkring i alla dess former. Först skapas en verksamhetsidé och verksamhetsplan, därefter olika dokument av inriktningskaraktär. Vi ska bygga från grunden. Deltagare på ungdomsledarekursen Plattformen. Var sak har sin tid, men låt mig, och alla andra medarbetare, berätta den fantastiska resa vi varit med om Sisu Idrottsutbildarna n 7

8 Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund - SISU bildas i september SISU Halland ser dagens ljus i november Första studiecirkeln genomförs i Arvidstorps IK, Falkenberg. Avstamp mot framtiden heter SISU:s nya föreningsutvecklingsmaterial. Samla laget blir det första studiematerialet för både ledare och aktiva Ett centralt handlingsprogram för specialidrotter tas fram Handlingsplan utbildning att användas för lokal föreningsutveckling Hallands Fotbollförbund och SISU startar ett föreningsutvecklingsprojekt Studier för arbetslösa idrottare genomförs i Halmstad. Friskvårdsstudiesatsningen Hälsa för Halland startar med bidrag från Landstinget Halland Kursen Offensiv IF ser dagens ljus SISU får uppdraget att ansvara för regional utbildning enligt beslut på Riksidrottsmötet O-ringens funktionärer utvecklar arrangemanget med studiecirkeln som arbetsform. Studiesatsning på Rent Spel genomförs. 11 förbundsutvecklingskurser genomförs. Informationsprojekt i samverkan med Sida startar i Falkenbergs BTK Första verksamhetskonferens, Hallandsidrottens dagar, genomförs. Sportsommar med aktiviteter och studier för barn och ungdomar genomförs för första gången i Varberg. SISU erbjuder arbetslösa ungdomar studier Idrottsledare i Varberg (PIV) Ledarutbildning för arbetslösa ungdomar fortsätter i samverkan med Länsarbetsnämnden och Halland Idrottsförbund. Projekt Rent spel genomförs. Sätt framtiden på dagordningen är en nyhet Starta vågen idrottens stora etiksatsning får en smakstart Barnkulturgrupper, etableras som folkbildningsform Tjejer på arenan blir första stora jämställdhetsprojektet Integrationsprojekt genomförs på Falkagård i Falkenberg. Idrottsanställda kompetensutvecklas med ekonomiskt stöd från EU. Cafékvällar med Idrottsminnen genomförs SISU Halland, liksom alla andra distrikt, arbetade med VIS-projektet (vision-inriktning-strategi) för framtiden. Ungdomar ger en positiv bild av studiecirklar och föreningsliv. Medel från Allmänna Arvsfonden gör att olika projekt kan genomföras. Projektet Kvalité i klubben med IT startar Anställda utbildas i processledning. Nytt lärande utvecklas, distansstudier startar. EU-medel används för kompetensutveckling av anställda. Drogpolicy tas fram för föreningar i Falkenberg, bl a med Forumteater. Folkbildningens roll i den sociala ekonomin belyses Förbundsutvecklingskurser fortsätter att vara ett viktigt instrument för lokal föreningsutveckling. SISU kompetensutvecklar SDF-anställda. Projekt Idrottsminnen i Falkenberg genomförs. Damprojektilen startar i samverkan med Hallands Fotbollförbund Regnbågslandet ett informationsprojekt med stöd från Sida startar Projekt Idrottsledare i Varberg (PIV) blir ett EU-projekt. SISU genomför projekt för Unga ledare. Lärande process över nätet (IT) blir verklighet Forumteater spelas för barn. Studiesatsningen Ledarfokus utveckling av barn- och ungdomsledare startar I Varberg genomförs arbetsmarknadsprojektet Vägar med EU-medel. Regeringens Handslag med idrotten får ett särskilt område för ledarförsörjning. Fokus sätts på föreningskunskap 2005 Unga tjejer formar framtiden i studiesatsningen Spanarna Föreningsanställda får utbildning med stöd av EU-medel. Ytterligare ett EU-projekt genomförs, speciellt för invandrarkvinnor i Falkenberg. Ungdomsledarutbildningen Plattformen startar. En idrottshistorisk utställning vandrar genom Halland 2007 Träningsläger för styrelsen och utbildningar i värdegrundsfrågor för ledare genomförs som en del i en särskild utbildningssatsning. Handslaget blir Idrottslyftet och dess område ledarförsörjning är en succé i föreningarna Utbildningar i kommunikationssystemet IdrottOnline startar Forumspelet spelas för barn med tema Sätt glädjen i centrum. Inom Idrottslyftets ram utbildar vi två grupper av unga ledare. En föreläsningsserie blir succé. I Hylte startar utbildning så att idrottsledare ska kunna redovisa närvaro för LOK-stöd via datorn Studiesatsningen Värdefullt startar. Aldrig förr har så många idrottsföreningar (316) samverkat med oss. Över individer är med i olika studier. 8 n Sisu Idrottsutbildarna

9 Studiedistriktets verksamhet Studiedistriktet följer den överenskommelse som tecknats med Region Halland. SISU Idrottsutbildarna utformar fritt sina mål och sin verksamhet. All verksamhet skall genomsyras av demokrati, jämställdhet, internationell förståelse och mångfald samt värderingsfrågor. Strategin för att nå Region Hallands kulturpolitiska mål är att utveckla upplevelserika kultur- och idrottsmiljöer, skapa kreativa mötesplatser som är tillgängliga för alla, medverka till förnyelse av idrotts- och kulturlivet samt underlätta för idrottsutövare och ledare att bo och verka i Halland. Överenskommelsen omfattar regional studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Syfte med mötesplatser är att därefter utveckla den lokala folkbildningen i idrottsföreningar. Fokuserade områden har varit att stärka idrottens ledar- och tränarutveckling, uppmärksamma den unga generationen, stödja idrottens centrala studiesatsningar, stärka idrottens organisatoriska utveckling samt utveckla idrottens roll i den sociala ekonomin. Idrott och kultur är viktiga drivkrafter i regional utveckling och har stor betydelse för regionens attraktionskraft. Idrottshistoria Studiedistriktet har medverkat till att en utställning har vandrat genom olika föreningar och utställningsplatser. Under ett antal år har Kent Pettersson, Varberg, grävt i länets fotbollshistoria. Historik, statistik och foton, lokalt anpassat till kommuner eller förening har skapat diskussioner om fotbollens förflutna. Elit- och talangutveckling SISU Idrottsutbildarna stödjer studiesatsningar med distriktets regionala medel så att förutsättning för lokal utveckling av elitsatsningar kan ske i form av föreläsningar och lärgrupper. Omfattande kursverksamhet Omfattningen av den totala ledarutbildningen för föreningarnas ledare har ökat och håller en hög nivå i distriktet. Idrottslyftet Studiedistriktet har fortsatt att informera och föra dialog med utbildningsledare i specialidrotter och föreningar så att lokal utvecklingsverksamhet kan ske med hjälp av regeringens satsning Idrottslyftet. Fler ska stanna kvar i idrotten. En annan del av Idrottslyftet har varit att genomföra studiesatsningar för unga ledare. Förbundsutveckling i SDF och MO Utgångspunkten för olika utvecklingsprocesser i SDF/MO är förbundens egna prioriteringar. Ofta initieras dessa centralt från specialförbund (SF). SISU Halland har medverkat i olika studiesatsningar i SDF/MO. Efter processtarten har dessa riktats mot den lokala idrottsföreningen. Forumteater Sätt glädjen i centrum För andra året i rad hade sommarens studiesatsning för barn- och ungdom ett glädjetema. Metoden som användes var Forumteater. Denna gång med utgångspunkt hur aktiva upplever föräldraengagemang. Studiedistriktet har tagit administrativt och personellt ansvar för studiesatsningen. Kulturarrangemangen har därefter genomförts i föreningar. Kurser ska genomföras för såväl organisationsledare som aktivitetsledare. Utbudet ska motsvara mångfalden av ideellt ledarskap i föreningen. Genom dialoger med utbildningsledare i SDF och kontakter med föreningsledare möter vi det behov som idrottsledare har. Det styr vår inriktning och vårt utbud av kurser. Två större kurshelger, Idrottsforum, har genomförts för organisations- och aktivitetsledare. Grunden för en väl fungerande förening kan byggas vid de föreningsutvecklingskurser som genomförs. Kursen inled oftast med föreningskunskap för att därefter övergå till föreningens behov och önskemål av utveckling. Analys och åtgärdsprogram inom olika verksamhetsfält formas med en utvecklingsplan som slutprodukt. Utbildningar har genomförts för föreningar som önskar utveckla sin information via föreningens hemsida IdrottOnline eller utveckla sin redovisning av Lokalt Aktivitetsstöd. I Hylte kommun har 24 föreningar genomfört utbildningar för att klara en komplett digital redovisning av närvaro vid aktiviteter. Sisu Idrottsutbildarna n 9

10 november. Bl a stod ett pedagogiskt utvecklingsarbete på dagordning i form av hur SDF kan utveckla användandet av sociala media inför och i kursverksamhet. Studiedistrikten har även startat processen att internt övergå från det administrativa systemet GUSTAV för redovisning av studieverksamhet till IdrottOnline och dess utbildningsmodul. Fr o m verksamhetsåret 2011 redovisas all verksamhet i utbildningsmodulen och på sikt kommer föreningar även här kunna ha en komplett digital redovisning av sin studie-, och kursverksamhet. Satsningen på Idrottens Föreningslära har fortsatt under verksamhetsåret. Olika kurser erbjuds organisationsledare. Funktionsutbildning för förtroendevalda har arrangerats. Gränsöverskridande utbildningar för barn- och ungdomsledare har genomförts i kursen Plattformen, med ett program som är samma i samtliga distrikt. SDF-utbildning på hög nivå SISU Idrottsutbildarna, har på uppdrag av Hallands Idrottsförbund, samordnat den kursplanebundna utbildningen för SDF. I år genomfördes 251 kurser med deltagare. En ökning från tidigare år. Cirka av deltagarna tillhör kategorin aktivitetsledare, d v s instruktörer, tränare och domare. Övriga deltagare är organisationsledare. Av den anledningen är det av yttersta vikt att SDF i olika studiesatsningar i samverkan med SISU ser till att utveckla och utbilda fler organisationsledare. En omfattande kontrollverksamhet har genomförts för att säkerställa att det är en kvalitativ utbildning för ledare eller för de som avser att bli ledare. SISU Halland har även fortsatt dialogen med SDF som önskar fullt administrativt stöd för sin kursverksamhet. Utbildningsledare i SDF och förening Utbildningsledare i SDF spelar en viktig roll i att starta utvecklingsprojekt av bildningskaraktär och naturligtvis för utveckling av den egna idrottens kursverksamhet. Träffar med SDF utbildningsledare har genomförts i syfte att utveckla utbildningsledarens kompetens avseende bildning och utbildning samt klargöra dess skillnader i pedagogik och ekonomiska förutsättningar. En utbildningshelg genomfördes med 14 utbildningsledare i Utbildning för lärgruppsledare Lärgruppsledarutbildning är ett sätt att säkerställa kvalité på föreningens lärgrupper. Företrädesvis har denna distriktsutbildning flyttats ner lokalt i kommun eller förening. Hög pedagogisk kvalitet ska prägla SISU Idrottsutbildarnas insatser i idrotten. Samtal, enskilda möten med lärgruppsledare registreras inte som regional kursverksamhet, men bidrar starkt till utveckling av lärgrupper. EU-projekt Arbetet med att skapa en ansökan för kompetensutveckling av anställda inom idrotten fortsatte under året i samverkan med Hallands Idrottsförbund samt distrikten Väst och Västergötland. Ansökan sändes in till ESF, men beviljades denna gång inga medel. Arbetet fortsätter dock med ambition att ansöka om medel Tema för kompetensutvecklingen kommer att vara entreprenörskap, t ex att utveckla arrangemang, sociala medier samt miljö och klimat. Arbetsmarknad SISU Idrottsutbildarna vet av erfarenhet vilket insats som studieförbundet kan göra för de som idag står utanför arbetsmarknaden, företrädesvis för ungdomar. Men, p g a de ekonomiska förutsättningarna som idag finns för oss och andra ideella organisationer har vi tyvärr inte vågat satsa de medel som varje arbetsmarknadsprojekt initialt har. Samtal har genomförts med kommunföreträdare i Laholm om att bilda en resurspool med anställda som kan vara idrottsföreningar behjälpliga. Kommunen antog inte SISU Hallands förslag till verksamhetsplan och ekonomi, utan har i egen regi startat ett föreningsråd. Samverkan folkhögskola Även samspelet med Katrinebergs Folkhögskola spelar en viktig roll i kursverksamheten. Folkhögskolan har all möjlighet att vara den naturliga mötesplatsen för olika idrotter. SISU och ett flertal SDF samt föreningar har sett fördelar med att förlägga arrangemang vid skolan, såväl pedagogiska som ekonomiska. Regionala anslag Det regionala anslaget som ska finansiera distriktets verksamhet, med undantag för uppdragsutbildning, ska inte ersätta kommunala bidrag, enligt den överenskommelse som tecknats med Region Halland. Anslaget, som är av betydande karaktär, visar att Region Halland ser SISU Idrottsutbildarna som en stark medaktör för den regionala utvecklingen. Såväl kurser av bildningskaraktär som olika studiesatsningar inom fokuserade områden finansieras med anslaget. Hallands Idrottsförbund stöd för regional kursverksamhet i SDF är ändamålsbestämt och redovisas i särskild ordning. 10 n Sisu Idrottsutbildarna

11 Föreningen alltid i centrum! Föreningsutveckling Att skaffa, utveckla och behålla föreningar i utvecklingsarbete är nyckelord. Det centrala utvecklingsstödet, tillsammans med kommunala anslag, utgör grunden till över 600 föreningsbesök som utbildningskonsulenter gör i föreningar. Syftet med föreningsbesök är att skapa intresse för föreningsutveckling. Att skapa möten, dialog och erfarenhetsutbyte mellan människor. Studie- och bildningsverksamheten medverkar till att människor får kraft, nya idéer formas och gemenskapen stärks. Mötet mellan människor är grunden. Lärgrupper dominerar som verksamhetsform. SISU Idrottsutbildarnas samhällsnytta tar sin utgångspunkt i föreningen. Det är där vi kan stärka demokratin i tilltalande former som ger inflytande, delaktighet och känsla för ett gemensamt ansvar för föreningen, i grunden bildningens idé. Träffar med utbildningsledare i föreningar tillhör den vardagliga verksamheten och har en avgörande betydelse för att utveckla föreningen. Ett gott samarbete med SISU Idrottsutbildarna är och har varit en förutsättning för att vi i Tvååkers IF lyckats med den interna utbildningen i vår förening. Det gäller såväl i organisationsfrågor som idrottsliga mål. Att vara utbildningsledare är en stimulerande uppgift. Det är tacksamt att vara en länk mellan Tvååkers IF och all den hjälp som SISU Idrottsutbildarna tillhandahåller. Med täta kontakter ser jag till att vi ligger i framkant vad gäller utbildningsformerna för vår förening. Det gäller att anpassa lärgrupper och föreläsare efter våra behov och önskemål. Peter Boman, utbildningsledare, Tvååkers IF Våra verksamhetsformer utgör ett stöd och skapar mervärde för det ideella folkrörelsearbetet. Ett stort antal föreningsmedlemmar har i utvecklingsprocesser fått möjlighet att påverka sin förenings utveckling. Ledare har diskuterat hur ledarskapet ska utvecklas eller hur föreningens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet ska se ut. Barn har uttryckt sina känslor för hur kompisskapet kan förbättras. Ungdomar har lärt sig de grundläggande kunskaperna om sin förening och sin idrott. En verksamhet som sker utöver det aktiva utövandet av idrott. För de aktiva inriktas verksamheten inom föreningar oftast mot det direkt idrottsliga med fysisk, teknisk och taktisk träning. Falkenbergs IK var inget undantag. Inte nu längre. För genom samarbetet med SISU att vi fått möjligheten att utveckla de aktiva friidrottarna med att se till en ännu större helhet. Med stöd från SISU har vi kunnat lära om kostens betydelse, genomfört utbildningsprogram om mental träning och inte minst att definiera målsättningar. Vi har också haft stor nytta av SISU i föreningsutveckling, t ex att skapa engagemang och intresse bland ledare. Vi ska fortsätta samarbetet med SISU för att gå vidare med föreningsutveckling och skapa än mer engagemang bland aktiva, ledare, medlemmar och föräldrar. Jan-Olof Johansson, styrelseledamot, Falkenbergs IK Sätt glädjen i centrum Under sommaren genomfördes åter Forumteater för barn och ungdom. Tema för året var glädje och gemenskap. Denna gång med utgångspunkt hur barn, ungdom och föräldrar kan samspela. Tre unga ledare anställdes som ledare för forumspel i idrottsskolor. Genom denna utmärkta pedagogik gick diskussionerna höga om hur vi skapar en kul idrott, hur vi skapar bra attityder och värderingar och inte minst hur vi ska vara mot varandra. Närmare barn och ungdomar med ledare i 128 arrangemang har varit delaktiga i sommarens Forumteater. Det ideella ledarskapet - ledaren i fokus Det ideella ledarskapet bär upp folkidrottsrörelseidrotten i Halland. Idrotten har mängder med ideella ledare men en rekrytering av nya ledare krävs ständigt. Det gäller såväl organisations- som aktivitetsledare. Kraven på ideella ledare ökar och uppgifterna breddas. Kvalitén i den lokala barn- och ungdomsverksamheten är ofta avhängig den kompetens som finns hos den ideella ledaren. Vi vet att många ideella ledare inte har tid, kraft eller lust att vara med på regional utbildning kurser över en helg. Lärgrupper i hemmamiljö är då en utmärkt kompetenshöjande metod. Totalt har 643 arrangemang med deltagare genomförts för aktivitetsledare, företrädesvis i en lokal miljö i föreningen. Men, det ideella ledarskapet utgörs inte enbart av aktivitetsledare. Organisationsledare behöver kompetensutvecklas så att den organisatoriska utvecklingen hänger med den idrottsliga. För oss är det angeläget att visa den bredd som det ideella ledarskapet omfattar. Olika studiesatsningar som distriktet initierat har följts upp med lokala insatser i varje kommun. Det handlar såväl om IdrottOnline som Idrottens föreningslära. Lärgrupper och företrädesvis lokala kurser, riktade till organisationsledaren, omfattar närmare 774 arrangemang med deltagare. Sisu Idrottsutbildarna n 11

12 Under året har vi i Innebandyklubben Puma haft ett gott samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Vi har fått tips på bra föreläsare som verkligen passade oss som handen i handsken till vår kickoff för ledarna. Det är svårt att själv ta kontakt med föreläsare eftersom vi inte känner till dem innan. I IBK Puma håller vi just nu på med att arbeta med studiematerialet Föreningsträdet i ungdomslagen. Ledarna är mycket nöjda med samtalen i lärgrupperna, främst kring hur spelarna upplever stress och press från föräldrarna. De kommer att jobba vidare med detta och lyfta det som framkom till lagens föräldrar. Detta kan leda till nyttiga diskussioner hemma utan att någon enskild spelare behöver stå till svars för det som blev lagets åsikt. Jenny Persson, utbildningsledare, Innebandyklubben Puma Den unga generationen Stor del av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet har ungdomar som mottagare. Att lära sig om hur kroppen fungerar, hur tekniken kan utvecklas eller hur föreningen är uppbyggd har varit i fokus. Men, det handlar även om att våga ta på sig ledaruppdrag. Mötet med dagens unga ställer krav på lyhördhet och öppenhet. Det innebär att våga pröva, ifrågasätta och utveckla nya metoder och former. Ledarskapet hos etablerade ledare ställs på prov. Ungdomar har i sin vardag utvecklat förmåga att söka kunskap från olika källor. Inom ramen för Idrottslyftet har en särskild studiesatsning för ungdomar fortsatt under året. Stödjande miljöer Unga Ledare är ett projekt som är till för framförallt unga organisationsledare mellan år. Men även aktivitetsledare är välkomna. Det är till för att skapa förutsättningar, stimulera, stödja och inspirera de unga ledarna till fortsatt arbete som ledare. Kul träffar Under våren 2010 avslutades år 3 i projektet Unga Ledare i Halland. Under våren fick deltagarna bland annat vara med på SISU Halland och Hallands Idrottsförbunds årsstämma där vi fick gå på föreläsningar och seminarium under en hel helg. Mycket lärorikt tyckte deltagarna, att få andra perspektiv på idrotten samt diskutera detta med äldre ledare. Projektet avslutades med en utbildningshelg på Ästad bondgård i början av sommaren där det även blev lite tävlingar mot varandra. Deltagarna uppskattade helgen och hade jätteroligt. Det kändes konstigt att projektet skulle avslutas, att vi inte skulle träffa det goa gänget mer som hade skapats under projektettiden. Utvecklande Jag kan bara tala för mig själv (tror även jag talar för flera av dem andra deltagarna) när jag säger att jag inte ångrat att jag deltog i detta projekt. Jag har utvecklats som person, fått mer fakta på benen om vad jag som ledare kan ställa för krav samt att jag har stärkt mitt självförtroende att våga stå emot de och erfarna ledarna. Tro på mig själv och våga göra saker som jag inte har vågat innan är andra saker som har stärkts under projektet. Föreningslära viktigt! Hösten 2010 startade Unga Ledare år 4. Även om jag var med i projektet år 3 så har jag infunnit mig på alla höstens träffar för att göra en form av analys utifrån vad jag har sett på träffarna. Projektet startade upp i september med en kickoff på Björkängs Vägkrog, Himle. Under träffen fick deltagarna bland annat berätta vad de hade för förväntningar på projektet och vad de skulle vilja att det innehöll. Den andra träffen hölls på Katrinebergs folkhögskola där deltagarna fick en utbildning i Idrottens föreningslära. Även den tredje träffen ägde rum på Katrinebergs folkhögskola i samband med att SISU fyllde 25 år. Under denna träff fick deltagarna bland annat en föreläsning från Torbjörn Nilsson och en från Björn Ranelid. En mycket inspirerande dag där deltagarna själva fick tänka till. Ett lyckat år med mycket inspiration från olika håll. Jag tror och hoppas att även 2011 kommer att gå i samma stuk och bli ett lyckat år. Frida Samuelsson, deltagare i Unga Ledare Idrottslyftet SISU Idrottsutbildarnas del i Idrottslyftet nämligen Ledarförsörjning, har spelat en betydande roll för att skaffa, utveckla och framförallt behålla ledare. Prioritering ligger på föreningar som önskar göra studiesatsningar för ledare i samma syfte. En stor del ägnas åt de föreningar som arbetar fram en ledarförsörjningsplan eller ledarpolicy. En mindre del används som uppmuntran för ledare. Inom Halland har 119 föreningar i 226 studiesatsningar erhållit kronor via Idrottslyftet Ledarförsörjning under verksamhetsåret Personalkostnader belastar såväl distrikt som lokalavdelning. Inom Idrottslyftet har även distrikten erhållit ett ekonomiskt administrativt stöd efter det att en handlingsplan insänts till Riksidrottsförbundet (RF). I vissa fall har även utbildningskonsulenterna varit behjälpliga att i en process ta fram en projektansökan, inom andra Idrottslyftsområden, till specialförbund eller RF. Maria Hamnemo, konsulent, har i en utvärdering tagit pulsen på föreningar som medverkat i Idrottslyftet. Under året har ett stort antal föreningar i landet deltagit i en stor utvärdering av Idrottslyftets alla delar. Självklart har även föreningar från Halland har varit med och delgett sina erfarenheter om ledarförsörjning, samverkan förening och skola och även i specialförbundens satsningar. Under en dag fick föreningarna arbeta med olika frågeställningar. Här är en sammanställning vad föreningarnas ledare säger om Idrottslyftet: 12 n Sisu Idrottsutbildarna

13 Vilka är framgångsfaktorerna i föreningens medverkan i Idrottslyftet? Det har skapat större engagemang från ledare i föreningen Vi har kunnat öka kompetensutbildningen på våra ledare Föreningen har blivit mer aktiv visat upp vår verksamhet i skolorna Mer kunskap genom att kunna erbjuda fler ledarutbildningar Ökat intresse över föreningens verksamhet från våra medlemmar Vad är framgång för Er förening? Engagemang Att kunna ha både bredd- och elitverksamhet Bra struktur Gemenskap och glädje som speglar hela föreningen Hälsa och välmående Miljön Föreningens arrangemang Ledarträffar Vilken nytta kan ni ha av Idrottslyftet i framtiden? Få i gång ungdomsverksamhet Bra utbildade ledare och instruktörer kunna fortsätta med det. Att anpassa våra utbildningar till varje ledare En tankeställare när man gör en föreningsanalys Större motivation i styrelsearbetet En attraktivare förening då vi syns mer nu i skolorna Elitidrotten Den halländska elitidrotten håller hög standard. SISU Idrottsutbildarnas roll är att stödja utvecklings- och lärprocesser. Detta har skett dels i samverkan med Hallands Idrottsförbund, dels i samverkan med elitföreningar. Kurser för elitaktiva och ledare har arrangerats. Folkhälsa Enbart att vara aktiv i en idrottsförening bidrar till en bättre folkhälsa. SISU Idrottsutbildarna har därutöver skapat mervärde i olika lärgrupper i t ex kostfrågor. Genom lokala studier uppnås förhoppningsvis en effekt om en förändrad attityd som främjar folkhälsan och som förenar ett kunskapssökande med ett idrottsutövande. SISU Idrottsutbildarna har därmed medverkat till att läran om fysisk aktivitet bidrar till ett livslångt intresse för detsamma. Inte bara idrott SISU Idrottsutbildarna har tre övriga medlemsorganisationer som står utanför Riksidrottsförbundet. Verksamhet finns i Livräddningssällskapet i Halmstad samt i länets bridgeklubbar. Kommunala utbildningsbidrag till föreningar Samtliga sex kommuner har fr o m verksamhetsåret 2007 kontantstöd till ungdomsorganisationer som utbildar ledare. Cirka 2 miljoner kronor utbetalas i ledareutbildningsbidrag till idrottsföreningar årligen. Omfattningen av den regionala kursverksamheten borde innebära att föreningar söker ledarutbildningsbidraget. Av olika skäl är så inte alltid fallet. SISU Idrottsutbildarnas arbete med att säkerställa kursernas kvalitativa innehåll och dess ekonomi är en trovärdighetsfråga mot kommunerna och sker bl a i dialog med SDF och föreningens utbildningsledare. Kommunala stöd för folkbildning Stödet för statsbidragsberättigad bildningsverksamhet ska inte ersätta det kommunala stödet för bildningsverksamhet som idrotten erhåller. Statsbidraget ska inte heller förväxlas med det organisationsstöd som ungdomsorganisationer har såväl kommunalt som regionalt för t ex utbildning av ledare. Det kommunala stödet för idrottsrörelsens bildningsverksamhet utbetalades 2010 i Varberg, Falkenberg, Hylte och Laholm. Halmstad och Kungsbacka har inte ersatt SISU Idrottsutbildarna för verksamhet 2010 (se vidare förvaltningsberättelse och styrelsens inledning). I den ekonomiska sammanställningen per kommun kan konstateras att bildningsverksamheten gör ett kraftigt underskott i kommunerna vilket beror på att det kommunala stödet inte följer den verksamhetsomfattning som varit under Sisu Idrottsutbildarna n 13

14 I Varbergs Sportdansklubb går utvecklingen som en dans Alla som sysslar med föreningsliv vet hur svårt det ibland kan vara att få ihop verksamheten. Att lyckas b-å-d-e organisatoriskt och sportsligt är en svår konst. Precis som dans Varbergs Sportdansklubb har framgångsrikt lyckats kombinera en utveckling av föreningen som avspeglas såväl organisationsmässigt som på tävlingar och i resultatlistor. Lyftet kom för några år sedan när vi började samarbeta med SISU Idrottsutbildarna. Då började pusselbitarna falla på rätt plats. Vi lyckades inspirera och motivera våra aktiva dansare, även dem i de äldre tonåren, få dem att bli kvar och satsa vidare på sporten, samtidigt som vi ger våra ledare en genuin utbildning inom olika områden. Hade vi vetat vilken effekt och utdelning SISU:s lärgrupper ger, hade vi börjat med det mycket tidigare, säger Annika Scheller, sekreterare och utbildningsansvarig i Varbergs Sportdansklubb. mina barns stora intresse för danssport. Ungefär i samma veva, 2003, som de började med dans blev jag invald som suppleant i styrelsen, och på den vägen är det Jag har alltid varit intresserad av idrott och som ung ägnade jag mig en del åt friidrott. Det är berikande för ungdomar att hålla på med idrott och dans är en sport som kräver både fysisk styrka och smidighet, rytmik/taktkänsla och utstrålning. Samverkan med SISU Idrottsutbildarna har i flera avseenden blivit ett lyft för klubben Danssporten är på väg att få ett starkt fäste i Halland. Varbergs SDK tillhör de tongivande föreningarna och har under de senaste åren fått stor massmedial uppmärksamhet, dels i egenskap av hyllad arrangör av de tvsända världsmästerskapen i Boogie Woogie (2008), dels ett antal framskjutna placeringar genom egna dansare på nationell och internationell nivå. Malin Scheller med danspartnern Simon Ståhl är namnen på två av många framtidslöften i klubben deltog de i förbundets elitsatsning och representerade Sverige i VM och EM. Paret vann dessutom världscupen för juniorer. Hade vi vetat vilken effekt SISU:s lärgrupper ger, hade vi börjat med det mycket tidigare Föreningen har vid ett flertal tillfällen stått som arrangör för SM-tävlingar och har den återkommande Bockstensbuggen som något av ett flaggskepp när det gäller egna större evenemang. VBGSK arrangerar även lokala kurser i social dans. Framgång föder framgång och en stabil föreningsorganisation är oftast grunden för sportsliga triumfer. Vi försöker vara duktiga både på och vid sidan om dansgolven, säger Annika Scheller, utsedd till Årets utbildare av SISU Idrottsutbildarna Halland. Annika är mamma till två av klubbens aktiva dansare, Malin och Mattias, och följaktligen starkt engagerad i föreningen. Hon tillhör eldsjälarna och lägger ner mycket tid och kraft på befintlig verksamhet och utbildning och därmed också utveckling av föreningen. Vi är många som hjälps åt, annars fungerar det inte. Att jag själv blev involverad i föreningen är tack vare Profil inom sportdansen. Annika Scheller är sekreterare och utbildningsansvarig i Varbergs Sportdansklubb, dessutom utsedd till Årets utbildare av SISU Idrottsutbildarna i Halland. Namn: Annika Scheller Ålder: 47 Bor: Träslövsläge utanför Varberg Familj: Maken Jonas samt barnen Malin och Mattias Yrke: Konsthantverkare (eget företag, A-Idé) Fritiden: Umgås med familjen, hunden, ledare inom danssporten Förening: Varbergs Sportdansklubb Uppdrag: Sekreterare samt utsedd till Årets idrottsutbildare av SISU Idrottsutbildarna i Halland 14 n Sisu Idrottsutbildarna

15 Varbergs SDK har cirka 250 medlemmar. Det krävs som bekant två (ibland tre) för att dansa och könsfördelningen är ungefär fifty-fifty. Att killar och tjejer tränar och tävlar tillsammans och i par är bara en av många, inte minst emotionella fördelar med danssport, det skapar trivsel och ett allmänt mjukare klimat, tycker Annika Scheller, som anser att samverkan med SISU Idrottsutbildarna i flera avseenden blivit ett lyft för klubben i hennes hjärta. I snart fem års tid har Varbergsföreningen samarbetat med SISU Idrottsutbildarna i Halland. Stödet, studiemedlen och inte minst kompetensen från SISU betyder väldigt mycket för oss och föreningens utveckling. Genom olika lärgrupper och möjligheten att kunna arrangera föreläsningar och anlita gästinstruktörer har vi ökat vårt medlemsantal. Insatserna för rekrytering har förstärkts, och framför allt har vi lyckats i vår föresats att få våra aktiva att inte sluta för tidigt. Nu har vi även vuxenpar i tävling och det känns viktigt för de yngre adepterna att ha äldre förebilder i träningslokalen att se upp till och kunna inspireras av. Föreläsare är en viktig energikälla för vår fortsatta utbildningsverksamhet I en förening finns det många uppdrag och olika funktioner, alla krafter behövs. Sedan vi inledde samarbetet med SISU Idrottsutbildarna har hela vår verksamhet blivit effektivare. Styrelsemötena har blivit betydligt kortare utan att för den skull ha blivit sämre. Vi är bara mer rationella nu. Genom att bilda kommittéer med olika ansvarsområden, sker en avlastning av det ordinarie styrelsearbetet, som inte längre känns lika betungande. Kort sagt: Varbergs Sportdansklubb har på flera områden blivit effektivare och bättre. Utvecklingen har praktiskt taget gått som en dans Text och bild: Kent Johansson, Text-Media Dans är en krävande sport och dansare har en viss benägenhet att, inför steget till seniornivå, lägga av om inte motivationen är den rätta. Tack vare SISU Idrottsutbildarna har vi kunnat anlita expertis och instruktörer utifrån, som till exempel VM-dansaren Rikard Ekstrand, som medfört att våra egna dansare fått förnyad inspiration, vilja att gå vidare och utvecklas både som dansare och vuxna individer. Inspirationskällor utifrån har varit och är en viktig energikälla för vår fortsatta utbildningsverksamhet, poängterar Annika. Danssporten är ganska komplex. Förutom bildande av kommittéer och studiegrupper anpassade till ordinära föreningsverksamheter där bland annat organisationsutveckling, etik och moral och kostlära är vanliga inslag, har VBGSK ägnat tid och kraft åt ämnesområden där dansen och alla dess stilarter sätts in i litterära och historiska sammanhang. Att lära sig mer om musiken, rytmen och musikstilarnas ursprung och historia, stärker de aktiva och ökar förmågan att lyckas som dansare, säger Annika Scheller. För en förenings vardag och framåtskridande är det av stor betydelse att man även lyckas rekrytera ledare, tränare och styrelsemedlemmar. fakta Torbjörn Nilsson en av många föreläsare som SISU Idrottsutbildnarna anlitat under verksamhetsåret. Namn: Varbergs Sportdansklubb Bildad: 1995 Medlemsantal: 250 Sektioner: 1 Dansstilar: Bugg, Lindy Hop, Boogie Woogie, Rock n Roll samt Tiodans Hemmabana/klubblokal: Träslövsvägen Meriter: Klubbens dansare har tagit ett flertal SM-medaljer av olika valörer, föreningar har dessutom stått som arrangör för bland annat världsmästerskapen i Boogie Woogie 2008, SM i standarddanser 1999, lag-sm 2004, SM BRR 2006 samt Bockstensbuggen Sisu Idrottsutbildarna n 15

16 förvaltningsberättelse Styrelsen för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland (organisationsnummer ), nedan SISU Halland, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret Verksamhetens art och inriktning Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna har av den svenska idrottsrörelsen fått i uppdrag att vara idrottens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Halland ansvarar för den regionala och lokala verksamheten som utgår från idrottens behov av utveckling. Dessa behov styr studieverksamhetens utbud och form. De statsbidragsberättigade lärgrupperna är basen i vår verksamhet. Kurser, föreläsningar och andra kulturarrangemang kompletterar utbudet. Vi medverkar även i vår roll som projekt- och processledare i olika utvecklings- och organisationsprocesser. Viktiga händelser under året SISU Halland firade under verksamhetsåret 25-årsjubileum. Året har präglats att studier och utbildningsaktiviteter av jubileumskaraktär. Särskilda föreläsningar har genomförts, oftast med inriktning på värdegrundsfrågor. En jubileumsfolder som speglar verksamheten under 25 år har tagits fram och distribuerats till såväl föreningar som ledare samt halländska politiker. SISU Halland har genomfört en omfattande bildningsoch utbildningsverksamhet under verksamhetsåret. Antal samverkande föreningar har ökat, fler utbildningstimmar redovisas och fler organisations- och aktivitetsledare har deltagit i studier och kurser. Statsbidraget för studie- och kursverksamheten minskade något under verksamhetsåret. Ett särskilt statsbidrag för pedagogiskt utvecklingsarbete har erhållits under året. Region Halland har till SISU Halland utbetalt anslag 2010 i en särskild överenskommelse. En avstämning av förbundets verksamhet har genomförts och överenskommelsen gäller även för 2011, omfattande ett grundanslag och ett utvecklingsanslag. Styrelsen har, efter avstämning, prolongerat överenskommelser för 2010 även för verksamhetsåret 2011 med kommunerna Varberg, Falkenberg, Laholm och Hylte. Dialog med Kungsbacka fritidsnämnd har fortsatt och styrelsen har starka förhoppningar på ett resultat av dessa samtal. Halmstad kommun och dess tekniska nämnd utbetalade bidrag 2009, men har därefter sagt upp överenskommelsen, trots ett fortsatt intensivt arbete från styrelsens sida. Statsbidragsberättigad verksamhet har genomförts i 316 föreningar. Ett resultat av den resurs som medarbetarna i distriktet utgör allt från egen personal till ideella lärgruppsledare och utbildningsledare i förening. Ökad verksamhet innebär ökade kostnader, vilket är en positiv händelse. Det innebär även att statsbidraget kommer att hålla samma nivå kommande år. Olika studiesatsningar har genomförts, t ex Forumteater för barn i idrottsskolor. Närmare 900 tkr har förmedlats i Ledarförsörjning, en del av regeringens satsning Idrottslyftet. SISU Idrottsutbildarna har på uppdrag av Hallands Idrottsförbund kontrollerat specialidrotternas (SDF) kursverksamhet. Medlemmar Förbundet omfattar de föreningar som är medlemmar i till SISU anslutna specialidrottsförbund (SF) eller övriga medlemsorganisationer (MO), och som har sin hemort inom SISU-distriktets geografiska verksamhetsområde. Resultat och ställning Förbundets ekonomiska utveckling i sammandrag (belopp i tkr) Nettoomsättning Offentligrättsliga bidrag Verksamhetens resultat Balansomslutning Antal anställda Nyckeltal Antal utbildningstimmar: Antal kulturprogram: Antal samverkansföreningar: Statsbidrag/utbildningstimme/kr: Kommunbidrag/utbildningstimme/kr: Eget kapital/utbildningstimme/kr: Soliditet (%): n Sisu Idrottsutbildarna

17 Framtida utveckling Den lokala folkrörelseidrottens krav, behov och önskemål av bildning och utbildning styr utvecklingen av SISU Halland. Idrottens eget studieförbund vilar på engagemang från ett stort antal ideella ledare som utöver sin roll som idrottsledare även tar sig an uppgiften som studieledare. Omfattande bildningsverksamhet i ett stort antal föreningar borgar i första hand för utveckling av folkrörelseidrotten som bidrar till samhällsnyttan. Men det ger även förbundet ökade möjlighet att stödja idrottsrörelsen med resurser i form av ekonomi, personal och pedagogik. Ett starkt regionalt och kommunalt ekonomiskt basstöd är dock en förutsättning för att SISU Halland ska kunna ta del av de statliga medel som fördelas till idrottsrörelsens bildning och utbildning. Region Halland har en positiv syn på SISU Hallands verksamhet som en kraft i den regionala utvecklingsstrategin. Att Kungsbacka och Halmstad kommun inte ger idrottsrörelsen bildningsstöd är oroväckande. Bildningsverksamhet i den största folkrörelsen borde ha samma förutsättningar som andra folkrörelser för demokratiskolning i alla dess former. Dialogen fortsätter, med utgångspunkt från kommunala träffar med lokala politiker valåret Vi når fortfarande ett stort antal deltagare i den lokala bildningsverksamheten, men antalet studiearrangemang utgår från behov och önskemål, vilket gör att de såväl kan öka som minska, vilket i sin tur bl a påverkar ett framtida statsbidrag. En framtida utveckling styrs i grunden genom vårt utbud och samarbete med medlemsorganisationerna och dess föreningar. Vi ska bevara och utveckla basverksamheten i den folkrörelse som idrotten utgör med dess idé och värdegrund. Det är studieförbundets kärnverksamhet. Denna verksamhet ska kompletteras med kursutbud i såväl egen regi som i specialidrotternas regi. Vår personals förmåga att samarbeta, att finna nya vägar för utveckling, att skapa delaktighet och engagemang, att vara framtidsorienterande är en tillgång till gagn för den halländska idrottsrörelsen och synnerligen en framgångsfaktor i framtida utveckling. Förslag till disposition av resultatet 2010 Till stämmans förfogande: Balanserat resultat: Årets resultat: Summa: Distriktsstyrelsen föreslår att kronor överförs i ny räkning. Förbundets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. n Sisu Idrottsutbildarna 17

18 RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING Resultaträkning Balansräkning Per den Per 31 den december 31 december Belopp Belopp i tkri tkr Not Not Belopp Belopp i tkri tkr Not Not Intäkter Intäkter Nettoomsättning Tillgångar Anläggningstillgångar Offentligrättsliga bidrag bidrag Finansiella anläggningstillgångar Summa Summa intäkter intäkter Långfristiga värdepappersinnehav Kostnader Summa Summa anläggningstillgångar Förbundskostnader Övriga Övriga externa externa rörelsekostnader Omsättningstillgångar Personalkostnader Kortfristiga fordringar Summa Summa kostnader Kundfordringar Övriga Övriga fordringar Verksamhetens resultat resultat Förutbetalda kostnader Ränteintäkter och och upplupna intäkter intäkter Resultat efter efter finansiella poster poster Kassa Kassa och och bank bank Årets Årets resultat resultat Summa Summa omsättningstillgångar Summa Summa tillgångar Eget Eget kapital kapital Balanserat resultat resultat Årets Årets resultat resultat Summa Summa eget eget kapital kapital Kortfristiga skulder skulder Leverantörsskulder Övriga Övriga kortfristiga skulder skulder Upplupna kostnader och och förutbetalda intäkter intäkter Summa Summa kortfristiga skulder skulder Summa Summa eget eget kapital kapital och och skulder skulder Ställda Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga 18 n Sisu Idrottsutbildarna

19 tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar och noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Not 5 Medeltalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med god redovisningssed i Sverige Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovis- Medeltalet anställda 8 8 ningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Kvinnor 5 5 Varulager redovisas ej som tillgång då det ej represen- Män 3 3 terar ett väsentligt belopp. Datorer redovisas som korttidsinventarier (kostnad). Löner och andra ersättningar Styrelsen Övriga anställda Not 2 Nettoomsättning Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (147) (143) Deltagarintäkter Summa Försäljningsintäkter Övr. verksamhetsintäkter Ideell folkbildningsverksamhet. Idrottslyftet - Ledarförsörjning Ersättning DF-bidrag SISU Idrottsutbildarna i Halland har under verksamhetsåret Administrativa intäkter, internt bedrivit en omfattande ideell folkbildningsverksamhet Administrativa intäkter, externt 1 18 Totalt har cirka personer varit engagerade som Summa lärgruppsledare. De har tillsammans med deltagare genomfört ideella utbildningstimmar i lärgrupper. Not 3 Offentligrättsliga bidrag Anställningsförhållande utbildningschef Kommunala bidrag Distriktets utbildningschef är tillsvidareanställd av SISU Statliga bidrag, folkbildning Idrottsutbildarnas centrala förbund. Statliga bidrag, ped. utveckling 50 0 Statliga bidrag, kvalitetsäkring Avtal om avgångsvederlag Regionbidrag Bidrag för arbetskraft Avtal om avgångsvederlag eller motsvarande har ej träffats. Summa Styrelsens könsfördelning Not 4 Förbundskostnader Män 63% 63% Kvinnor 37% 37% Inköp av varor och material Folkbildning Redovisning av sjukfrånvaro Annan verksamhet Summa Redovisning i övrigt avseende sjukfrånvaro redovisas ej p g a undantagsregeln i lagstiftningen. Uppgiften lämnas ej om Inköp konsulttjänster antalet anställda i gruppen är högst 10 eller om uppgiften kan Folkbildning hänföras till enskild individ. Annan verksamhet Med grupp avses både kön och ålderskategori. Summa Summa Sisu Idrottsutbildarna n 19

20 Not 6 Resultat från övriga värdepapper Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Utdelningar Summa 3 16 Upplupna semesterlöner Långfristiga värdepappersinnehav Upplupna sociala avgifter Omkostnadsreserv Marknadsfonder Upplupna övriga kostnader 0 0 Bokfört värde Marknadsvärde Summa Halmstad den 14 februari 2011 Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Göte Arvidsson Sven Henrik Kareld Upplupen intäkt Ordförande Förutbetalda folkbildningskostnader Summa Jonas Åberg Susanne Jansson Not 8 Förändring i eget kapital Malin Björklund Cecilia Andersson Balanserat Årets Totalt eget resultat resultat kapital Ulf Nilsson Morgan Bengtsson Ingående balans Personalens ledamot Överföring av föregående års resultat Årets resultat Olle Kristenson Utgående balans Utbildningschef REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till stämman i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Halland för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller förbundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att stämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Halmstad den 14 februari 2011 Lennart Kull Lekmannarevisor Jan-Ove Bengtsson Auktoriserad revisor 20 n Sisu Idrottsutbildarna