Studieförbundet Sisu idrottsutbildarna halland. Verksamhetsberättelse med årsredovisning

Transkript

1 Studieförbundet Sisu idrottsutbildarna halland Verksamhetsberättelse 2011 med årsredovisning

2 Innehåll Styrelsens inledning... 3 Idé och organisation... 4 Världens bästa orkester...6 Studiedistriktets verksamhet... 7 Föreningen alltid i fokus Falkenbergs IK...14 Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse Statistik Föredragningslista Sisu Idrottsutbildarna Halland, Box 93, Halmstad, tel Besöksadress: Spetsvinkelgatan 23, (Högskolan) Halmstad E-post: halland@sisuidrottsutbildarna.se Internet: Omslag: Unga ledare i farten! Foto: Daniel Ljungberg

3 FLER OCH MER Fler föreningar i verksamhet. Mer utbildningstimmar. Fler deltagare. Fler unika individer. Mer föreläsningar. Mer kulturarrangemang. Mer studiesatsningar. Mindre resurser, men ändå andra och mer resurser. Hur går detta ihop? Mer verksamhet! När verksamhetsåret 2011 läggs till handlingarna, gör vi det med stor glädje. Vi ökar antalet deltagare och unika deltagare, antalet utbildningstimmar och framförallt ökar antalet föreningar som genomför lokal studieverksamhet under ett år. Vi samverkar med närmare 350 föreningar, trots att 50 föreningar avstått att genomföra studier under året. Ett omfattande arbete har genomförts av SISU Hallands personal. De skapar ett mervärde utöver idrottsaktiviteten som är grunden i föreningens verksamhet. Distriktsstyrelser runt om i landet har efter beslut på SISU-stämma och Förbundsstyrelse (FS) skapat tydliga målsättningar inom fyra målområden; fler i verksamhet och mer verksamhet, alla led i samhället ska ge oss ekonomisk stöd, medarbetarna ska utvecklas och bli fler, samt att pedagogisk utveckling ska vara i framkant. Mindre resurser! Med nuvarande resurser i form av medarbetare och ekonomi är det tveksamt om vi kan bli offensivare med bibehållen kvalité. Föreningar önskar mer och mer stöd för rådgivning och processer. Det är inte alltid lätt att dra gränsen mellan vårt uppdrag som studie- och utbildningsorganisation och föreningars behov av stöd och hjälp. Baksidan av en framgångsrik ökning av verksamhet är att statsbidraget inte kommer att öka. Snarare kommer det att minska 2012 eftersom samtliga SISU-distrikt utvecklat sin verksamhet. I sig oerhört glädjande för svensk idrott. SISU-distrikten följer även den plan som under fyra år ska reducera det egna kapitalet. Under hösten 2011 startade FS ett arbete med att se över fördelningsmodellen av statsbidrag. En av, enligt styrelsen, olika förutsättningar för att verksamheten ska utvecklas i såväl kvantitet som kvalité. Fler paket! Antalet specialförbund som önskar att distrikten ska genomföra olika utvecklingsinsatser ökar. Med medel från Idrottslyftet gör specialförbunden olika satsningar med goda intentioner. Ofta paketerade i ett format. För distriktet gäller det att, med folkbildningens grundidé där individens behov sätts i fokus, närma sig olika centrala studiesatsningar. Vi vill även se att specialförbunden än mer uppmanar sina ledare att gå de kurser som beslutats centralt, t ex den gränsöverskridande barn- och ungdomsledareutbildningen Plattformen, eller Idrottens föreningslära. Andra resurser! Idrottslyftet är oerhört positivt för föreningar. SISU Idrottsutbildarna har att förmedla ekonomiskt stöd inom området Ledarförsörjning. Prioritet ligger på de föreningar som önskar göra ett extra arbete med att skapa en plan för att skaffa, utveckla och behålla ledare. Fler medarbetare! Under året har vi ytterligare stärkt vårt arbete med värderingsfrågor genom att anställda två yngre medarbetare i studiesatsningen Värdefullt. Syftet med dessa tjänster är att skapa goda samtal som skapar sunda värderingar i första hand bland ungdomar, men även hos ledare och föräldrar. Även studiesatsningar för framtidens ledare dagens ungdomar, i Idrottslyftets Unga ledare har fortsatt. Mer resurser! Till vår stora glädje har styrelsens dialoger och samtal med lokala politiker och tjänstemän burit frukt. Fr o m 2012 kommer samtliga kommuner att ge ett basstöd för SISU Idrottsutbildarnas arbete med föreningsutveckling. I Kungsbacka ska föreningar skapa en utvecklingsplan, i Laholm ska de föreningar som önskar skapa riktlinjer för ledare. I Halmstad ska olika policydokument ersättas av en Ledarguide riktlinjer och förhållningssätt för ledare. En förutsättning i framtiden för att få kommunala föreningsbidrag. Vi vill här framföra ett hjärtligt tack till politiker och tjänstemän i våra kommuner för en framgångsrik dialog och därefter beslut. Ett stort tack till de ledare som argumenterat hur viktigt det är för föreningen att SISU har ett starkt kommunalt stöd. Ännu fler medarbetare! Vid Riksidrottsmötet beslutade såväl RF- som SISUstämma att det i varje distrikt ska finnas en samordnad organisation där medlemsorganisationerna, d v s föreningar har en ingång till idrottsförbundets och SISUdistriktets verksamhet. En gemensam organisation handlar i första hand om samverkande personal som leds av en chef. De självständiga juridiska personerna, och därmed styrelserna, påverkas inte. En ny distriktsorganisation är till för den lokala idrottsrörelsens skull och aldrig tvärt om. Styrelsen vill fortsätta värna om SISU Idrottsutbildarnas själ, trovärdighet och legitimitet, men utifrån Riksidrottsmötets beslut göra det i samspel med Hallands Idrottsförbund. Mer utveckling! Nu ser vi fram emot verksamhetsåret 2012, men innan dess vill vi tacka vår personal för ett utomordentligt utvecklingsarbete. Ett stort tack till alla utbildningsledare, lärgruppsledare och kursledare. Tack till politiker och tjänstemän i Region Halland och i de halländska kommunerna. Tack till Hallands Idrottsförbunds styrelse och personal för samarbetet. Styrelsen Göte, Henke, Malin, Susanne, Cilla, Jonas, Ulf, Morgan, Åsa & Olle Göte Arvidsson, ordförande Sisu Idrottsutbildarna n 3

4 Idé och organisation Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie-, bildnings- och utbildningsorganisation. Bildat av idrotten för idrotten. SISU Halland, ett av 21 distriktsförbund, är en ideell organisation. Vi finns i alla kommuner från norr till söder. SISU Idrottsutbildarna många möjligheter, en verksamhetsidé. Verksamheten utgår från idrottens behov av utveckling. Dessa behov styr verksamhetens utbud, form och organisation. Utbudet kan variera över tid. Annika Scheller blev Årets Utbildare SISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertraktad resurs som stimulerar människors lärande, stärker engagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet ska präglas av mångsidighet, flexibla metoder och hög pedagogisk kvalitet, till konkurrenskraftiga priser för idrotten. SISU Idrottsutbildarnas vision och värdegrund Förbundsstämman har antagit en gemensam vision för SISU Idrottsutbildarna vi är där när idrotten lär. Vårt uppdrag är att ge idrotten lärande processer i olika former. Tillgänglighet, erfarenhet och mångfald samt att vi är skapade av idrotten för idrotten är nycklar till en fortsatt framgång. Värdegrunden kompletterar visionen. En värdegrund som vilar på idrottens idéprogram Idrotten Vill samt anger även det synsätt som SISU Idrottsutbildarna har på människors lärande en livslång lärprocess. Dokument som styr oss Som underlag för verksamheten 2011 och olika prioriteringar finns: Stadgar för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna - Halland Förbundsstämmans beslut, verksamhetsinriktning Förbundsstyrelsens riktlinjer, värdegrund och verksamhetsidé Distriktsstämmans beslut, verksamhetsinriktning Distriktsstämmans beslut, ekonomiska förutsättningar för 2011 Distriktsstyrelsens beslut Idrotten vill idédokument Överenskommelse med Region Halland Förekommande kommunala överenskommelser Årsstämma i Varberg Årsstämman ägde rum den 26 mars på Katrinebergs Folkhögskola, Vessigebro. Region Hallands ordförande Gösta Bergenheim, Varberg, ledde 33 ombud som representanter för 27 idrotter och övriga åhörare igenom årsstämman. I samband med stämman utdelades utmärkelsen Årets Utbildare Mottagare var Annika Scheller, Varbergs Sportdansklubb. Styrelsens sammansättning och arbete Styrelsen har i sin organisation och ansvarsfördelning fortsatt att bygga styrelsearbetet på bevakningsområden i förbundets löpande verksamhet. Varje styrelseledamot ska följa bildnings- och utbildningsverksamheten i medlemsorganisationerna. Därutöver bevaka verksamheter i de halländska kommunerna. I samband med styrelsens konferens har arbetssättet utvärderats och befunnits positivt. Styrelsen har haft följande sammansättning samt bevakningsområden: Ordförande Göte Arvidsson Studie-, bildnings- och utbildningspolitik samt strategifrågor, Region Halland. Ledamot Sven Henrik Kareld (v. ordförande) Samhällets studier och bildning samt idrottens organisationsutveckling, Falkenberg. Ledamot Ulf Nilsson Idrott och utbildning samt tränar- och ledareutveckling, Varberg. Ledamot Malin Björklund Samhället och utbildning samt ungdomsoch elitidrott, Hylte. Ledamot Susanne Jansson Bildning och kultur samt social ekonomi, Laholm. Ledamot Jonas Åberg Ekonomi samt regionala och centrala studiesatsningar, Halmstad. Ledamot Cecilia Andersson Idrott och bildning samt regionala och centrala studiesatsningar, Kungsbacka. Ledamot Morgan Bengtsson t o m 14 augusti Ledamot Åsa Agmyr, fr o m 15 augusti Personalens representant. Utbildningschef Olle Kristenson Verksamhetsansvarig och föredragande. 4 n Sisu Idrottsutbildarna

5 Styrelsen har i hela eller valda delar deltagit i olika aktiviteterna som finns redovisade i verksamhetsberättelsen. Styrelsen har under verksamhetsåret haft 7 protokollförda sammanträden. Årets styrelsekonferens genomfördes i Arild. Styrelsen förde vägledande samtal avseende verksamhetsinriktning , verksamhetsplan 2012, ekonomisk plan 2012 samt distriktets strategier för SISU-organisationens gemensamma mål och planeringsarbete, Ett offensivare SISU. Distriktets ombud vid Riksidrottsmötet med SISUstämma i Uppsala var Göte Arvidsson med Henke Kareld som ersättare. Olle Kristenson var närvarande i egenskap av utbildningschef. Göte Arvidsson har deltagit vid konferenser för SISU-distriktens ordförande samt tillsammans med Olle Kristenson vid distriktsledningskonferens i Stockholm. Göte Arvidsson, Susanne Jansson och Olle Kristenson medverkade vid träff med halländska riksdagspolitiker. Göte Arvidsson och Olle Kristenson gavs tillfälle att presentera SISU Hallands verksamhet för Förbundsstyrelsen (FS) i samband med SM-veckan i juni i Halmstad samt för SISU Blekinges styrelse och personal under hösten. Göte Arvidsson och Susanne Jansson var representanter vid Hallands Bildningsförbunds stämma. Göte Arvidsson är ordinarie ledamot i styrelsen, med Olle Kristenson som suppleant. Göte Arvidsson och Olle Kristenson har genomfört tre presidieträffar med Hallands Idrottsförbund under verksamhetsåret. Styrelsens ledamöter har deltagit i träffar med politiska företrädare för nämnder som handhar kommunalt stöd till SISU Halland. Revisorer och valberedning Jan Ove Bengtsson, Falkenberg och Lennart Kull, Falkenberg, har verkat som revisorer med Marianne Thorsson, Ullared, och Gun Henningsson, Veinge, som personliga ersättare. Valberedning har haft följande sammansättning under året: Ingmar Eriksson, Falkenberg (orientering) ordförande, Christina Brogårde, Genevad, (fotboll) samt Ivar Öhrn, Halmstad, (motionsidrottsförbundet Korpen). Anställda Utbildningschefen Olle Kristenson är anställd av SISU Idrottsutbildarna centralt med ansvar för verksamhetsområde Halland. Distrikts- och lokalkontor har under året funnits i Halmstad, Falkenberg och Varberg. Tillsvidareanställd personal har varit: Anneli Hügert, Morgan Bengtsson, Åsa Agmyr, Daniel Ljungberg, Maria Hamnemo, Liselotte Arvidsson, Eva Bülow (föräldraledig) samt Roiene Engdahl. Katarina Nilsson har varit vikare t o m september. Emelie Jirevall och Linda Söderqvist har fr o m juni visstidsanställts som ledare i studiesatsningarna Värdefullt och Unga ledare. Anställda har deltagit i projekt- och processledareutbildningar samt administrativa utbildningar som arrangerats såväl regionalt som centralt. Rebecca Braun, Danny Delendzic, Malin Liljekvist, Emelie Jirevall och Linda Söderqvist har varit anställda som ledare i Forumteater sätt glädjen i centrum. Tjänster för datasupport, bokföring och lönerapporteringen har köpts av Hallands Idrottsförbund. Därutöver har vi över medarbetare. Alla de som är ledare för lärgrupper och kurser! Sisu Idrottsutbildarna n 5

6 VÄRLDENS BÄSTA ORKESTER Tänk vad kul det vore att lyssna på en föreläsning av en duktig dirigent. Hur får dirigenten ett stort antal musiker i en symfoniorkester att dra åt samma håll så att ljuvlig musik uppstår? Att alla spelar efter noter. Ingen spelar falskt eller sätter egen agenda, utan det är rent spel (!) som gäller. Det är orkesterns gemensamma arbete som resulterar. Alla musiker har ett ansvar för sin egen talang och för helheten. Och dirigenten har fått rollen att hålla i taktpinnen! Spelidén är grunden Orkestern bildas av musiker som har en spelidé, kanske klassisk eller modern musik. Orkestern byggs upp med olika lagdelar som slagverk, träblås och bleckblås, stråk- och stränginstrument, kanske även elektroniska instrument. Musikerna hanterar trumma, klarinett, fagott, trumpet, trombon, piano, gitarr, fiol, cello och kanske 50 andra instrument. Engagemang och passion Framför sig har de sin taktik, noterna för sitt instrument. Det är ju självklart bra om var och en lirar efter orkesterns gemensamma uppgjorda taktik. Den ende, det jag tror, som har helheten i orkestern är dirigenten. För dirigenten har en väldig massa noter. Med energi, taktpinne eller utan, tar sig dirigenten an verket. En klok dirigent låter orkestern prova att spela igenom hela stycket. Målet blir tydligare. Ibland kanske dirigenten låter några grupper repetera för sig själva. Finns säkert någon informell ledare som får ett litet extra ansvar en lärgruppsledare i musik. Med varsam hand, och röst, låter dirigenten orkestern öva utifrån olika instruktioner. Uppmuntrande, oftast med ett enormt kroppsspråk som visar gillande och ogillande. Ibland blir det lite stopp och en takt eller not eller ljudnivån (det heter något italienskt som jag inte kommer på just nu) rättas till. Alla lagdelar och musiker ska samordnas, samverka och samarbete. Engagemang, passion och lek i en saligt positiv röra. Sedan finns det alltid någon nervös stackare (!) som ska stå i rampljuset solisten. Spelidén, lagdelarna och den individuella skickligheten är på plats efter ett antal repetitioner. Moll- och durackord ska blandas och ge en underbar ljudmatta. Konserten för utsålda hus kan börja Samspel och delaktighet Tänk så många likheter orkestern har med idrottsrörelsen. Det ska finnas en vision om framtid, en verksamhetsidé och verksamhetsplan. Strategier och taktik för att komma dit. En värdegrund att stå på. Samspel, delaktighet och föreningsdemokrati. och instruera. Dirigenter som låter aktiva och ledare utveckla egna färdigheter, eget ansvar så att de blir sin egen dirigent. Dirigenter som lär medlemmar att skratta, le och känna glädje i en lärande process. Dirigenter som ser att alla har en talang, om än olika, att hjälpa till så att resultatet blir än bättre. Dirigenter som skapar stödjande och tillåtande miljöer. Dirigenter som låter formella och informella grupper ta ansvar och prova nya vägar. Dirigenter som ser till att ge självkänsla och självförtroende istället för att själva bli självgoda. Skapa en orkester! Som anställd dirigent, ingen jämförelse i övrigt, för medarbetarna på SISU Idrottsutbildarna i Halland känner jag en enorm stolthet. Jag har fantastiska musiker som kan spela olika instrument utifrån en tydlig idé, uppdrag och plan. Takten och tempo håller de upp själva. Nyfikenheten att lära nya musikstycken bär de med sig. Musiker och dirigenter finns också i föreningar. De har på olika sätt har samverkat med oss på SISU Idrottsutbildarna under verksamhetsåret Flera av dem ser du inte, de finns i vår statistik, men gör ett otroligt arbete i sin förening. Några finns i den text som vi vill lyfta fram. Så, jag kanske inte behöver bjuda in någon dirigent min drömföreläsare. Det räcker med ett gott samtal med någon idrottsledare. Någon som är dirigent, men en i laget, som är villig att visa alla goda exempel och effekter av sitt ledarskap. Eller någon yngre musiker, idrottsungdom, som berättar för mig hur framtidens orkester spelar upp. Låt oss skapa världens bästa symfoniorkester! Börja nu och i den verksamhet där vi själva är. Vi ska ha dirigenter som ser helheter. Dirigenter som förstår att överföra sin ideologi och idé till solisten målgöraren som finns både i styrelser och på planen. Dirigenter som gör aktiviteter med ursprung i idrottsrörelsens uppdrag, roll och uppgift. Dirigenter som genererar nya resurser och som möjliggör nya aktiviteter, som fyller uppdraget, som Idrottens dirigenter Idrottsrörelsen ska ha fler kloka dirigenter som låter ungdomarna först se helheten i övningen, därefter öva Olle Kristenson, dirigent 6 n Sisu Idrottsutbildarna

7 Studiedistriktets verksamhet Studiedistriktets verksamhet följer den överenskommelse som tecknats med Region Halland. Idrott och kultur är viktiga drivkrafter i regional utveckling och har stor betydelse för regionens attraktionskraft. SISU Idrottsutbildarna utformar fritt sina mål och sin verksamhet. Strategin för att nå Region Hallands kulturpolitiska mål är bl a att skapa kreativa mötesplatser, medverka till förnyelse av idrottsrörelsen samt underlätta för idrottsutövare och ledare att bo och verka i Halland. Överenskommelsen omfattar regional studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Syfte med mötesplatser är att därefter utveckla den lokala folkbildningen i idrottsföreningar. Fokuserade områden har varit att stärka idrottens ledar- och tränarutveckling, uppmärksamma den unga generationen, stödja idrottens centrala studiesatsningar, stärka idrottens organisatoriska utveckling samt utveckla idrottens roll i den sociala ekonomin. I samverkan med Hallands Idrottsförbund genomfördes en träff för SDF med fokus på barn- och ungdomsverksamhet. Forumteater Sätt glädjen i centrum För tredje året i rad hade sommarens studiesatsning för barn- och ungdom ett glädjetema. Metoden som användes var Forumteater med utgångspunkt hur aktiva upplever lag- eller gruppandan. Studiedistriktet har tagit administrativt och personellt ansvar för studiesatsningen. Kulturarrangemang har därefter genomförts i föreningar. Idrottshistoria Kent Pettersson, Varberg, har fortsatt att gräva i länets fotbollshistoria. Historik, statistik och foton, lokalt anpassat till kommuner eller förening har skapat goda samtal (ibland kanske diskussioner) om fotbollens förflutna. Elit- och talangutveckling SISU-distriktet stödjer processer som utvecklar elitföreningens organisation och stödjande miljöer till gagn för individutveckling. Idrottslyftet Studiedistriktet har fortsatt att informera och föra dialog med utbildningsledare i specialidrotter och föreningar så att lokal utvecklingsverksamhet kan ske med hjälp av regeringens satsning Idrottslyftet. Fler ska stanna kvar i idrotten. En annan del av Idrottslyftet har varit att genomföra studiesatsningar för unga ledare. Förbundsutveckling i SDF och MO Utgångspunkten för olika utvecklingsprocesser i SDF/MO är förbundens egna prioriteringar. Fler studiesatsningar initieras centralt från specialförbund (SF) i samarbete med SISU Riks. SISU Halland har medverkat i flera av dem oftast riktade mot den lokala idrottsföreningen. Genom deltagande vid Hallands Bandyförbunds föreningsträffar och därefter uppföljning med föreningsbesök utgör SISU Halland en viktig del i utvecklingsarbete för idrotten bandy. HANS-ERIC BENGTSSON, ORDFÖRANDE, HALLANDS BANDYFÖRBUND Under verksamhetsåret intensifierades samarbetet med Hallands Orienteringsförbund med anledning av O-ringen Bl a har ett studiematerial producerats för att användas i de olika funktionärsgrupperna. Under 2011 påbörjade Halmstads Bollklubb ett stort förändringsarbete i föreningen. Efter några år med sportsligt och ekonomiskt lite sämre resultat var det ett måste att påbörja ett arbete. Nya styrelsen upprättade ett mål- och strategidokument som skulle ligga till grund för förändringsarbetet. Dokumentet tar sikte på klubbens 100-års jubileum 2014 och det är såväl fotbollsmässiga som kommersiella strategier och mål. SISU idrottsutbildarna har varit en viktig partner i arbetet som påbörjats under året med sin kompetens. För att stärka ungdomsverksamheten, som är oerhört central i HBKs verksamhet, har ett arbete med ledarna påbörjats. Startskottet var en ungdomsledarkonferens där SISU var anordnare. Arbetet fortsätter nu. Med sin kompetens inom utbildningsområdet är SISU Idrottsutbildarna en ovärderlig partner som vi i Halmstads Bollklubb kommer har stor nytta av i vårt fortsatta förändringsarbete. PATRIK EMVALL, HALMSTADS BOLLKLUBB Omfattande kursverksamhet Kurser genomförs för såväl organisationsledare som aktivitetsledare. Utbudet motsvarar mångfalden av ideellt ledarskap i föreningen. Genom dialoger med utbildningsledare i SDF och kontakter med föreningsledare möter vi det behov som idrottsledare har. Det styr vår inriktning och vårt utbud av kurser. Men, det breda utbudet innebär även att vi under året får ställa in kurser. Två större kurshelger, Idrottsforum, har genomförts för organisations- och aktivitetsledare. Sisu Idrottsutbildarna n 7

8 Halmstads Bollklubb har startat ett utvecklingsarbete för att bl a stärka ungdomsverksamheten. Grunden för en väl fungerande förening kan byggas vid de föreningsutvecklingskurser som genomförs. Kursen inled oftast med föreningskunskap för att därefter övergå till föreningens behov och önskemål av utveckling. Analys och åtgärdsprogram inom olika verksamhetsfält formas med en utvecklingsplan som slutprodukt. Satsningen på Idrottens Föreningslära har fortsatt under verksamhetsåret. Olika kurser erbjuds organisationsledare. Gränsöverskridande utbildningar för barn- och ungdomsledare har genomförts vid 6 tillfällen i kursen Plattformen. Utbildningar har genomförts för föreningar som önskar utveckla sin information via föreningens hemsida IdrottOnline eller utveckla sin redovisning av Lokalt Aktivitetsstöd. I Hylte kommun har uppföljning av föreningar, som startat komplett digital redovisning av närvaro vid aktiviteter, genomförts. I Halmstad kommun genomfördes en motsvarande studiesatsning under våren med 49 deltagande föreningar. Studiedistrikten har övergått från det administrativa systemet GUSTAV för redovisning av studieverksamhet till IdrottOnline och dess utbildningsmodul. SISU Halland planerar även för att föreningar ska kunna ha en komplett digital redovisning av sin studie- och kursverksamhet. Utbildningen var mycket lärorik och spännande. Intressant att jämföra med de andra deltagarna från andra föreningar hur de hade det när det kommer till ledarskap för barn och ungdomar. Vi fick mycket att tänka på under utbildningen. Och en sak som var uppenbart i allt vi har lärt oss, nämligen att det man håller på med ska vara kul. Föreläsarna var riktigt bra på det de gjorde, talade klart och tydligt, förklarade smidigt och enkelt så man förstod, inget var komplicerat och man märkte att de verkligen ville dela med sig av allt de har att ge. Jag är glad över att ha fått chansen att vara med! BATOUL ALGASRA, HALMSTAD BÅGSKYTTEFÖRENING SDF-utbildning på hög nivå SISU Idrottsutbildarna, har på uppdrag av Hallands Idrottsförbund, samordnat den kursplanebundna utbildningen för SDF. I år redovisar 16 idrotter 226 kurser med deltagare. Cirka av deltagarna tillhör kategorin aktivitetsledare, d v s instruktörer, tränare och domare. Övriga deltagare är organisationsledare. Av den anledningen är det av yttersta vikt att SDF i olika studiesatsningar i samverkan med SISU ser till att utveckla och utbilda fler organisationsledare. I uppdraget som SISU har ligger även att säkerställa att det är en utbildning för ledare eller för de som avser att bli ledare. 8 n Sisu Idrottsutbildarna

9 Utbildningsledare i SDF Utbildningsledare i SDF spelar en viktig roll i att starta utvecklingsprojekt av bildningskaraktär och naturligtvis för utveckling av den egna idrottens kursverksamhet (en del av SISU uppdrag från Hallands Idrottsförbund). Träffar med SDF utbildningsledare har genomförts i syfte att utveckla utbildningsledarens kompetens avseende bildning och utbildning samt klargöra dess skillnader i pedagogik och ekonomiska förutsättningar. Utbildning för lärgruppsledare Lärgruppsledarutbildning är ett sätt att säkerställa kvalité på föreningens lärgrupper. Företrädesvis har denna distriktsutbildning flyttats ner lokalt i kommun eller förening. Hög pedagogisk kvalitet ska prägla SISU Idrottsutbildarnas insatser i idrotten. Samtal, enskilda möten med lärgruppsledare registreras inte som regional kursverksamhet, men bidrar starkt till utveckling av lärgrupper. EU-projekt Arbetet med att skapa en ansökan för kompetensutveckling av anställda inom idrotten fortsatte under året i samverkan med Hallands Idrottsförbund samt distrikten Väst och Västergötland. Ansökan sändes in till ESF, i ett tredje försök, men avslogs även denna gång. Arbetsmarknad SISU Halland vet av erfarenhet vilket insats som studieförbundet kan göra för de som idag står utanför arbetsmarknaden, företrädesvis för ungdomar. Men, p g a de ekonomiska förutsättningarna som idag finns för oss och andra ideella organisationer har vi tyvärr inte vågat satsa de medel som varje arbetsmarknadsprojekt initialt har. Distriktet har fortsatt att samverka med de föreningspooler som idag finns i tre kommuner. Samverkan sker företrädesvis med Varbergs Föreningsråd. I Laholms föreningsråd har verksamhet kommit igång och i Falkenberg bildades rådet under året. Samverkan folkhögskola Även samspelet med Katrinebergs Folkhögskola spelar en viktig roll i kursverksamheten. Folkhögskolan har all möjlighet att vara den naturliga mötesplatsen för olika idrotter. SISU och ett flertal SDF samt föreningar har sett fördelar med att förlägga arrangemang vid skolan, såväl pedagogiska som ekonomiska. Under verksamhetsåret har fyra dialoger förts med personal på skolan för att utveckla samarbetet. SISU har även uppvaktat Gösta Hassel som avslutade sin tjänst som rektor efter över 30 år. Under dessa år har samverkanskurser och idrottslinjer mellan idrott och folkhögskola initierats och genomförts. Regionala anslag Det regionala anslaget, som ska finansiera distriktets verksamhet, med undantag för uppdragsutbildning, ska inte ersätta kommunala bidrag, enligt den överenskommelse som tecknats med Region Halland. Anslaget, som är av betydande karaktär, prolongerades att gälla även 2012 och visar att Region Halland ser SISU Halland som en stark medaktör för regional utveckling. Hallands Idrottsförbund stöd för regional kursverksamhet i SDF är ändamålsbestämt och redovisas i särskild ordning. Bild: Hans Holgersson Falkenbergs IK främjar folkhälsan genom att arrangera stadslopp. Se vidare på sid Sisu Idrottsutbildarna n 9

10 Föreningen alltid i fokus! Föreningsutveckling Syftet med över 500 föreningsbesök som utbildningskonsulenter gör är att skapa intresse för föreningsutveckling. Att skapa möten, dialog och erfarenhetsutbyte mellan människor i processer som ska leda till en bättre föreningsverksamhet. SISU gjorde ett föreningsbesök hos oss och visade oss möjligheter att arbeta med en studiesatsning som fotbollsförbundet har och som kallas Holmars FF. Vi kände efter besöket att vi gärna ville vara med. På våren hade vi en träff för våra ungdomsledare. SISU fixade en föreläsare och har därefter varit med i processen som stöd. Olika lärgrupper har varit igång. Att en utbildningskonsulent från SISU var med och hjälpte oss att komma igång kändes bra. kompisskapet kan förbättras. Ungdomar har lärt sig de grundläggande kunskaperna om sin förening och sin idrott. En verksamhet som sker utöver det aktiva utövandet av idrott. Nordhallands Ridklubb är väldigt nöjda med att ha ett utvecklat samarbete med SISU Idrottsutbildarna. Det gör det möjligt för oss att utbilda våra ledare. De får mer inspiration och kunskap som förs över till våra barn och ungdomar. SISU har bra studiematerial. Dessutom ger samarbetet oss möjlighet att ha föreläsare här oftare. MARIA PERSSON, NORDHALLANDS RIDKLUBB HENRIK ANNERHULT, UTBILDNINGSANSVARIG I IF CENTERN. Studie- och bildningsverksamheten medverkar till att människor får kraft, nya idéer formas och gemenskapen stärks. Mötet mellan människor är grunden. Lärgrupper dominerar som verksamhetsform. SISU Idrottsutbildarnas samhällsnytta tar sin utgångspunkt i föreningen. Det är där vi kan stärka demokratin i tilltalande former som ger inflytande, delaktighet och känsla för ett gemensamt ansvar för föreningen, i grunden bildningens idé. Träffar med utbildningsledare i föreningar tillhör den vardagliga verksamheten och har en avgörande betydelse för att utveckla föreningen. Laxbuggarna har under 2011 utökat sitt samarbete med SISU. Ett starkt och bra samarbete. Föreningen jobbar nu hårt för att organisera och utveckla klubben med hjälp av utbildningar, främst lärgrupper. Genom samarbetet har tränarnas starka sammanhållning stärkts och en utbildning för föreningens styrelse genomförts. Utbildningarna är mycket uppskattade av alla som har medverkat. Med en stark grund tar vi nu steget vidare till att rekrytera fler för att få föreningen att blomstra ännu mer. KATHARINA NILSSON, SDK LAXBUGGARNA Våra verksamhetsformer utgör ett stöd och skapar mervärde för det ideella folkrörelsearbetet. Ett stort antal föreningsmedlemmar har i utvecklingsprocesser fått möjlighet att påverka sin förenings utveckling. Ledare har diskuterat hur ledarskapet ska utvecklas eller hur föreningens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet ska se ut. Barn har uttryckt sina känslor för hur SISU Idrottsutbildarna i Halland har utvecklat studiesatsningen Värdefullt under verksamhetsåret. Målgrupper är barn, ungdomar, ledare och föräldrar. Emelie Jirevall och Linda Söderqvist har anställts och de kommer att ha många hundra chefer i sin vardag. Det är barn och ungdomar som för stunden blir chefer över sin egen idrott. Deras glädje, engagemang och passion för idrott ska sättas främst. Utifrån deras behov och önskemål startar Emelie och Linda värdefulla samtal en investering i dagens och morgondagens idrott. Syftet är att få idrottsföreningar runt om i Halland att samtala och fundera över vad som är viktigt och värdefullt inom barn- och ungdomsidrotten. Och inte minst vad föreningen vill stå för och förknippas med för värden. Barn som vill leka idrott. Ungdomar som vill utvecklas genom att ha en bra laganda, träna och tävla. Alla får vara med. Glädje och gemenskap genomsyrar verksamheten. Alla känner sig delaktiga och får vara med att påverka så att i föreningen utvecklar verksamheten. Det är halländsk idrott när den är som bäst. Det är här grunden läggs för idrottsrörelsens vision Svensk Idrott världens bästa. Tillsammans med Rebecca Braun, Malin Liljegren och Danny Delendzic startade Emelie och Linda sitt arbete genom att vara ledare för forumspel i idrottsskolor. Genom denna utmärkta pedagogik gick diskussionerna höga om hur vi skapar en kul idrott, hur vi skapar bra attityder och värderingar och inte minst hur vi ska vara mot varandra. Över barn och ungdomar med ledare i 116 arrangemang har varit delaktiga i sommarens Forumteater. Emelie berättar vidare; 10 n Sisu Idrottsutbildarna

11 blev lite nervösa när barnen fick sina visselpipor! Så därför fick de lova att öppna dem först efter att träningen var slut. Det ideella ledarskapet - ledaren i fokus Idrotten har mängder med ideella ledare men en rekrytering av nya ledare krävs ständigt. Det gäller såväl organisations- som aktivitetsledare. Kraven på ideella ledare ökar och uppgifterna breddas. Det är även viktigt att vi fortsätter att initiera nya former för ledarskap. Kvalitén i den lokala barn- och ungdomsverksamheten är ofta avhängig den kompetens som finns hos den ideella ledaren. Vi vet att många ideella ledare inte har tid, kraft eller lust att vara med på regional utbildning kurser över en helg. Lärgrupper i hemmamiljö är då en utmärkt kompetenshöjande metod. Linda och Emelie, ungdomskonsulenter Forumteatern har varit ett återkommande inslag i Halland. Under många somrar har idrottsskolor besökts och genom studiesatsningen Värdefullt så har föreningarna kunnat fortsätta boka föreställningar under hösten. Forumteatern har dessutom varit bra att nå föreningar med barnverksamhet med budskapet som finns i Värdefullt. Temat på årets forumteater har varit laganda och hur vi fyller på må bra-kontot. Det har varit ett uppskattat inslag för barnen i samband med idrottsträningen. Barnen har under den korta föreställningen fått vara delaktiga och tycka till när något inte varit bra och berättat hur man kunnat förändra handlingen till något bra. Nästan alla föreningar har dessutom haft några modiga barn som velat vara med själva och spelat lite teater tillsammans med oss. Dessutom gjorde ju inte presenten från SISU det direkt sämre. Även om det var några ledare som Närmare 500 arrangemang med deltagare genomförts har genomfört för aktivitetsledare, företrädesvis i en lokal miljö i föreningen. Lärgrupper och företrädesvis lokala kurser, riktade till organisationsledaren, omfattar närmare 900 arrangemang med deltagare. Den unga generationen Stor del av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet har ungdomar som mottagare. Att lära sig om hur kroppen fungerar, hur tekniken kan utvecklas eller hur föreningen är uppbyggd har varit i fokus. Men, det handlar även om att våga ta på sig ledaruppdrag. Mötet med dagens unga ställer krav på lyhördhet och öppenhet. Det innebär att våga pröva, ifrågasätta och utveckla nya metoder och former. Ledarskapet hos etablerade ledare ställs på prov. Ungdomar har i sin vardag utvecklat förmåga att söka kunskap från olika källor. Inom ramen för Idrottslyftet har en särskild studiesatsning för ungdomar fortsatt under året. En grupp avslutade under våren och en grupp startade under hösten. Unga ledare avslutade en studiesatsning under våren. Sisu Idrottsutbildarna n 11

12 Så här säger Linda Söderqvist, ungdomskonsulent SISU Halland om höstens Unga ledare: Viktigt att ha kul Totalt fjorton unga ledare från fem föreningar kom i oktober till Katrinebergs Folkhögskola och första träffen för att lära sig mer om att vara ung ledare och om hur rollen som ung ledare kan se ut. Några ungdomar från Laholm Voltige, som tidigare varit med fick berätta lite om deras upplevelser och på vilket sätt de har kunnat använda sig av utbildningen. Fortsättning följer Unga ledare fortsätter in under 2012 och då kommer vi att testa hur ett processarbete kan se ut i en förening, t ex hur man kan locka nya medlemmar till föreningen eller skapa bättre stämning i föreningen. Vi kommer och att ha en snabbkurs i retorik då det är viktigt att ungdomarna känner sig säkra och trygga när de står framför andra och presenterar sina idéer men även att de har roligt medan de står där uppe. Ett av målen för deltagarna i Unga ledare är att genomföra en framtidskväll i föreningen och under en process komma fram till idéer som de vill förverkliga. Styrelsemedlemmar kommer även vara inbjudna till kvällen och få lyssna på det som kommit fram under processerna. Vi har även under hösten lagt stor vikt på att lära känna varandra och umgås utanför utbildningen genom att bowla, kolla på film, äta och ha trevligt. Åsa Agmyr och Daniel Ljungberg som under tidigare år varit projektledare har varit till stor hjälp för oss under höstens planeringar! Föreningslära och engagemang Vid träff två, lyssnade vi på en föreläsning av och med Halmstad BK. De berättade om deras framtida planer och sitt offensiva styrelsearbete. Det fick några av unga ledarna att fundera på hur deras egen styrelse hemma i föreningen fungerar och vad som skulle kunna förbättras. Vi avslutade kvällen med att titta på film och umgås. Föreläsningen nästa dag leddes av Olle Kristenson och handlade framförallt om föreningslära och engagemang, passion å ha kul när man är ledare. Deltagarna fick studiematerialet Engagerad 2.0, ett lättläst häfte som bla tar upp hur en styrelse arbetar och att unga ledare ska våga ta för sig i styrelserummet. Ta och ge plats Till decemberträffen bjöd vi in Helena Carlsson att föreläsa om hur det är att vara ung och engagerad i sin förening. Hon kommer från ridsporten och har vandrat den klassiska vägen från sin förenings ungdomssektion via distriktet till att nu vara ordförande för Svenska Ridsportförbundets Centrala Ungdomssektion. Extra kul var det att hon är författaren till boken Engagerad 2.0 och själv varit deltagare i Unga Ledare. Helena berättade om hur hon intresserade sig för föreningslära och vilken väg hon valde att ta för att komma dit hon är nu. Framförallt betonade hon hur viktigt det är att våga ta plats och att styrelsen ger plats. Det märktes att Helena gjorde intryck på ungdomarna. De ville direkt sätta igång med att bilda ungdomsstyrelser, gå med i de styrelser eller bara få vara med och påverka! Helena Carlsson Så här säger Karin, Sara och Alexandra i Sunvära Bandy Vi har verkligen sett fram emot varje träff eftersom vi lär oss något nyttigt varje gång plus att vi gör något kul tillsammans och lär känna er som är ledare i SISU! Vi känner oss viktiga! Innan så har vi aldrig riktigt varit engagerade i någonting men nu får vi chansen att göra något bra. Det kändes speciellt så under HBKs föreläsning, där fick vi sitta tillsammans med massa andra viktiga personer och lyssna! Idrottslyftet I SISU Idrottsutbildarnas del av Idrottslyftet nämligen Ledarförsörjning, har ledorden varit att skaffa, utveckla och framförallt behålla ledare. En stor del av medel tilldelas föreningar som arbetar fram en ledarförsörjningsplan eller ledarpolicy, en del används för utbildning samt en mindre del som uppmuntransaktiviteter för ledare. Inom Halland har 100 föreningar i 210 studiesatsningar erhållit kronor via Idrottslyftet Ledarförsörjning under verksamhetsåret 2011 (Idrottslyftet år 4 och 5). Personalkostnader belastar såväl distrikt som lokalavdelning. Inom Idrottslyftet har även distrikten erhållit ett ekonomiskt administrativt stöd efter det att en handlingsplan insänts till Riksidrottsförbundet (RF). 12 n Sisu Idrottsutbildarna

13 I en rapport av Idrottslyftet år 4 lyfter Fredrik Rodhe, Riksidrottsförbundet, fram SISU Hallands samverkan med IFK Fjärås: IFK Fjärås har redan gjort jobbet IFK Fjärås är en fotbollsförening med cirka 400 aktiva spelare. Förutom representationslag på både dam- och herrsidan strävar de efter att ha pojk- och flicklag i varje åldersklass. Precis som i de flesta andra idrottsföreningar är ledarna oftast engagerade föräldrar, som kan dra åt olika håll. - Med stöd från SISU Idrottsutbildarna har vi tagit fram en föreningspolicy, där vi slår fast vad föreningen står för och hur vi vill att ledarna ska uppföra sig både internt och mot motståndarna, berättar föreningens utbildningsansvariga Anna-Stina Nordqvist. Det var en grupp bestående av representanter för föreningens olika sektioner ungdom, dam och herr som tog fram policyn, som sedan har tryckts upp i en snygg folder. - Det är bra att ha för att visa föräldrar. Men också en trygghet för ledarna i diskussioner om varför de gör på det ena eller andra sättet, säger Anna-Stina. En annan poäng med policyn är att den bidrar till att hålla samman föreningen. För att ytterligare förstärka föreningskänslan träffas också ledarna i regelbundna diskussionsträffar där de bjuds på mat och lär känna varandra över laggränserna. Föreningen har också tagit fram en utbildningsplan för ledarna, som anger vilka utbildningar ledarna bör ha gått på olika nivåer. Den börjar med Plattformen i fotbollsskolans andra år för att sedan övergå till Svenska Fotbollförbundets olika steg. Skadekurser och utbildningar i hjärt- och lungräddning finns också med i planen. - Genom att ta hand om våra ledare får vi dem att stanna. I några lag har vi tolv ledare, kanske lite för många, men det brukar finnas uppgifter för alla. Vi ser också till att det finns utsedda föräldragrupper i varje lag, som kan ordna det praktiska kring cuper och liknande, berättar Anna-Stina. - Tack vare den hjälp och de resurser vi fått genom Idrottslyftet hade vi redan gjort det mesta av jobbet när kommunen kom med krav på oss. Så för oss var det ingen match. Även IF Norvalla har fått stöd i den resurs som Idrottslyftet Ledarförsörjning utgör. Även i år har vi i IF Norvalla arbetat med föreningsutveckling. Vi har utarbetat riktlinjer för verksamheten, plan för rekrytering av nya ledare samt ett internt ledarutvecklingsprogram. I hela denna process har vi fått mycket hjälp och stöttning av SISU Idrottsutbildarna. Ett bra komplement har varit medel från Idrottslyftet. SISU Idrottsutbildarna har hjälpt oss att ordna inspirerande föreläsare till våra ledarträffar, litteratur till våra lärgrupper och interna utbildningar, tips på studiebesök mm. Det är mycket tack vare det fina samarbetet med SISU Idrottsutbildarna, som vi har skapat en organisation och struktur i vårt utvecklingsarbete. Som vi för övrigt fått beröm för av Svenska Fotbollförbundet, efter de gjort en särskild uppföljning av Idrottslyftet år 4 på uppdrag av RF. HANS-ERIC BENGTSSON, IDROTTSLYFTSANSVARIG, IF NORVALLA Elitidrotten Den halländska elitidrotten håller hög standard. SISU Idrottsutbildarnas roll är att stödja utvecklings- och lärprocesser (se även under distriktets verksamhet). Folkhälsa Enbart att vara aktiv i en idrottsförening bidrar till en bättre folkhälsa. SISU Idrottsutbildarna har därutöver skapat mervärde i olika lärgrupper i t ex kostfrågor. Genom lokala studier uppnås förhoppningsvis en effekt om en förändrad attityd som främjar folkhälsan och som förenar ett kunskapssökande med ett idrottsutövande. SISU Idrottsutbildarna har därmed medverkat till att läran om fysisk aktivitet bidrar till ett livslångt intresse för detsamma. Inte bara idrott SISU Idrottsutbildarna har tre övriga medlemsorganisationer som står utanför Riksidrottsförbundet. Verksamhet finns i Livräddningssällskapet i Halmstad, en pistolklubb samt i några av länets bridgeklubbar. Kommunala utbildningsbidrag till föreningar Samtliga sex kommuner har fr o m verksamhetsåret 2007 kontantstöd till ungdomsorganisationer som utbildar ledare. Cirka 2 miljoner kronor utbetalas i ledareutbildningsbidrag till idrottsföreningar årligen. Omfattningen av den regionala kursverksamheten borde innebära att föreningar söker ledarutbildningsbidraget. Av olika skäl är så inte alltid fallet. SISU Idrottsutbildarnas arbete med att säkerställa kursernas kvalitativa innehåll och dess ekonomi är en trovärdighetsfråga mot kommunerna och sker bl a i dialog med SDF och föreningens utbildningsledare. Varberg och Halmstad kommun beslutade under hösten att förändra bidraget för ledareutbildning fr o m Kommunala stöd för folkbildning Stödet för statsbidragsberättigad bildningsverksamhet ska inte ersätta det kommunala stödet för bildningsverksamhet som idrotten erhåller. Statsbidraget ska inte heller förväxlas med det organisationsstöd som ungdomsorganisationer har såväl kommunalt som regionalt för t ex utbildning av ledare. Det kommunala stödet för idrottsrörelsens bildningsverksamhet utbetalades 2011 i Varberg, Falkenberg, Hylte och Laholm. SISU Idrottsutbildarna har inte fått basstöd från Kungsbacka och Halmstad för verksamhet 2011, men efter dialoger kommer de glädjande nog så att göra (se vidare förvaltningsberättelse och styrelsens inledning). Sisu Idrottsutbildarna n 13

14 Falkenbergs IK är en av Hallands äldsta idrottsföreningar 111 år har gått sedan bildandet och trots en lång och anrik historia är det ungdomlig entusiasm som präglar verksamheten. Av klubbens alla aktiva friidrottare är merparten ungdomar och flitigast i hopp-, kast- och löpgrenarna är flickorna som är i majoritet på tränings- och tävlingsovalen på Falkenbergs idrottsplats. Även i en individuell sport som friidrott är det viktigt att skapa en vi -känsla och genom samverkan med SISU Idrottsutbildarna har vi lärgrupper och aktiviteter som stärker kamratskapet, klubbkänslan och utvecklar föreningen, säger Jan-Olof Johansson, som utsetts till Årets Idrottsutbildare. Glädje och engagemang är två springande punkter och nödvändiga förutsättningar för varje förenings fortlevnad, anser Jan-Olof Lolle Johansson. Han är själv en föreningsmänniska ända ut i fingerspetsarna och har ett mångårigt och aktivt förflutet inom bland annat fotboll och bowling där han i den sist nämnda grenen nådde spel på elitnivå. Numera är det främst i rollen som ideell ledare och engagerad förälder/åskådare som han får utlopp för sitt genuina intresse för idrott och föreningsliv. Bland annat svarar han för FIK:s återkommande informationsblad och har han åter väckt liv föreningens populära Friidrottsskola för sommarlovsbarn som vill testa eller utveckla sina kunskaper inom den så mångfacetterade friidrotten. teman som Jag en lagidrottare och vi bedriver aktiviteter inte minst i samband med våra träningsläger. Vid ett försäsongsläger kombinerades friidrottsträningen med ett studieprogram där FIK:s aktiva delades in i tre grupper med olika aktiviteter (massage, etik och Idrotten har en stor social betydelse i samhället men utan stöd från de aktivas föräldrar skulle ungdomsidrotten och föreningarna få svårt att överleva, speciellt i en sport som friidrott där tävlingarna har stor bredd och kräver många funktionärer, säger Lolle. Glädjen är ändå viktigast, tillägger han. För de aktiva, men också ledarna, är det betydelsefullt att man har roligt och trivs tillsammans även utanför själva träningen och tävlandet. Genom att skapa meningsfulla aktiviteter stärker man gemenskapen och kan utveckla föreningen i positiv anda. Det är inte minst inom de områdena som samarbetet med och studiematerialet från SISU Idrottsutbildarna är så tacksamt att ha som redskap och kunna arbeta med i hela föreningen. Vi -känslan viktig även inom individuella grenar Jan-Olof Johansson är sedan ett antal år utbildningsansvarig i Falkenbergs IK. Studiearbetet är frekvent och nya lärgrupper initieras successivt. Ungdomarna är vetgiriga och vi startar även lärgrupper för våra ledare, säger han. Ämnesområdena handlar om allt från mental träning och rätt kosthållning till IT-utbildning. Vi har även studerat med litteratur under Namn: jan-olof lolle johansson Ålder: 50 Längd: 203 cm Familj: Eva samt barnen Pontus, Rasmus och Marielle Bor: Hjortsberg, Falkenberg Yrke: Konsult inom IT, systemteknik Fritiden: Idrott (styrelseledamot i Falkenbergs IK och Skrea IF), familjen och dess olika engagemang Egen idrottsbana: Har spelat fotboll och bowling. Uppdrag: Utbildningsansvarig och ledamot (föräldrarepresentant) i Falkenbergs IK:s styrelse. 14 n Sisu Idrottsutbildarna

15 Bilder: Jan-Olof Johansson moral samt barn- och ungdomsidrott) för att sedan redovisa sina slutsatser och erfarenheter för övriga grupper. Studiematerialet från SISU Idrottsutbildarna är en stor tillgång och aktiviteterna är ett mycket uppskattat inslag i lägerverksamheten då man kan förena nöje med nytta, få något annat att tänka på än friidrott och inte bara fokusera på den egna träningen. fakta Lolle i Falkenbergs IK vill stärka klubbkänslan Falkenbergs IK arrangerar även årliga föreningskonferenser, senast på Hotell Strandbaden då klubbens samtliga ledare och tränare inbjuds till föreläsningar, diskussioner och genomför analyser av klubbens verksamhet. Föreningsutvecklingskonferenser skapar också gemenskap och ger oss alla en positiv energikick, säger Lolle, och påpekar att man tack vare stödet från SISU Idrottsutbildarna tillförs resurser som bland annat gör att man kan anlita intressanta och ämnesriktade föreläsare. Utan hjälpen från SISU hade det inte fungerat. Med deras stöd kan vi förkovra oss och utveckla föreningen utan att göra avkall på kärnverksamheten SISU kan bidra med både studiemedel, finansiellt stöd och praktiskt kunnande. Genom föreningssamverkan har FIK även varit med om att initiera ett samarbete mellan Hallands friidrottsklubbar när det gäller instruktörer och specialtränare. Friidrotten är lite speciell på så vis att den även innehåller 21 grenar varav många är rena teknikgrenar. Då är det både klokt och smart att samarbeta och dra nytta av varandras resurser och kunskaper. Vi hopps kunna utveckla det lagarbetet och på så vis kanske bidra till att allmänt stärka den halländska friidrotten. Halland har begränsade resurser när det gäller friidrott. Avsaknaden av en rundbana inomhus gör att hallänningarna vintertid tvingas bege sig till andra orter som Borås och Göteborg för inomhusträning. Falkenbergs IK bedriver vintertid sin verksamhet i fyra olika hallar inom kommunen och under utomhussäsongen är det konkurrens om tiderna med fotbollsföreningarna på Idrottsplatsen. Men vi kämpar på och bedriver vår verksamhet i en positiv anda. För oss är det viktigt att alla känner glädje och delaktighet och att vi startar nya åldergrupper för en kontinuerlig tillväxt. Drömscenariot är ju att dagens aktiva senare blir ledare och för föreningens tradition och verksamhet vidare mot nya glädjerika stunder, säger Jan- Olof Lolle Johansson, eldsjäl i grönvita Falkenbergs Idrottsklubb. Att föreningen bedriver en framgångsrik verksamhet avspeglas även i resultatlistorna tog Linne Sieker silver i ungdoms-sm i spjut och FIK hade fyra F17-resultat på 20-bästa listan. Målsättningen är att ha sex resultat bland topp-10 och ta ytterligare junior- och ungdomsmedaljer. Bland de yngre aktiva finns ett koppel av talangfulla adepter, inte minst elvaåriga Tilde Johansson som innehar två (inofficiella) Europarekord. Text och bild: Kent Johansson, Text-Media Namn: Falkenbergs IK Bildad: 1901 Medlemsantal: 132 (2011) Sektioner: 1 (friidrott) Kansli/hemmaarena: Falkenbergs idrottsplats Aktiva: Cirka 80, mest ungdomar Kort om klubben: 1901 bildades Falkenbergs Gymnastik- och Idrottsklubb ändrades klubbnamnet till Falkenbergs IK. Sina sportsligt sett (hittills) bästa år hade föreningen åren Erik Spänst Svensson tog silver i tresteg i olympiska spelen i Los Angeles Mest framgångsrika damidrottare var Solveig Nilsson, Olga Månsson och Ingrid Hansson. Per Crona och Magnus Skoglund är föreningens mest namnkunniga på senare år. Det årligen återkommande Stadsloppet, ett millopp genom Falkenberg, är föreningens enskilt största evenemang. Sisu Idrottsutbildarna n 15