Val av ny ledamot i förbundsstyrelsen efter Ulf Kamne (MP), Göteborg

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i förbundsstyrelsen efter Ulf Kamne (MP), Göteborg Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås adjungera Anna Sibinska (MP), Göteborg, till förbundsstyrelsen i avvaktan på att förbundsfullmäktige väljer en ny ledamot till förbundsstyrelsen efter Ulf Kamne (MP), Göteborg. Sammanfattning av ärendet Ulf Kamne (MP), Göteborg, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i förbundsstyrelsen. Valberedningens förslag till ny ledamot i förbundsstyrelsen är Anna Sibinska (MP), Göteborg. I avvaktan på att val sker vid nästföljande sammanträde med GRs förbundsfullmäktige föreslås att Anna Sibinska adjungeras till förbundsstyrelsen. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i sociala styrgruppen efter Hanna Tjusling (SD), Ale Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Jonas Lundgren (SD), Ale, till ny ledamot i GRs sociala styrgrupp efter Hanna Tjusling (SD), Ale, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Hanna Tjusling (SD), Ale, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i sociala styrgruppen. Till ny ledamot i sociala styrgruppen föreslår GRs valberedning Jonas Lundgren (SD), Ale. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i sociala styrgruppen efter Claes Magnusson (M), Öckerö Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Kent Lagrell (M), Öckerö, till ny ledamot i GRs sociala styrgrupp efter Claes Magnusson (M), Öckerö, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Claes Magnusson (M), Öckerö, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i sociala styrgruppen. Till ny ledamot i sociala styrgruppen föreslår GRs valberedning Kent Lagrell (M), Öckerö. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till verksamhetsplan och detaljbudget för GR 2017 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anta verksamhetsplan och detaljbudget 2017 som komplement till flerårig verksamhetsinriktning och budget Sammanfattning Ett förslag till verksamhetsplan och detaljbudget för GR år 2017 har tagits fram. Verksamhetsplanen beskriver vilka insatser som prioriteras under året. Förslaget är en komplettering till flerårig verksamhetsinriktning för GR Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen som antogs av förbundsfullmäktige i juni Verksamhetsinriktningen lyfter medlemskommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom GR. Föreliggande verksamhetsplan utgörs av tre delar; inledning med förbundsledningens fokusområden, ett ekonomiavsnitt inklusive beskrivning av god ekonomisk hushållning och detaljbudget samt en matris med styrgruppernas prioriterade satsningar. Verksamhetsplanen ligger till grund för avdelningarnas planering av verksamheten, och uppföljningen av verksamheten under året kommer att följa de fokusområden som här lyfts fram. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

5 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Utdrag ur protokoll ( 3) från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Verksamhetsplan 2017 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Föreliggande förslag till verksamhetsplan 2017 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad ska ligga till grund för de för verksamhetsåret 2017 aktuella utvecklingsfrågorna. Grunduppdraget beskrivs inte i verksamhetsplanen. Förslaget till verksamhetsplan 2017 har tagits fram utifrån den av förbundsfullmäktige beslutade fleråriga verksamhetsinriktningen, utifrån erfarenheter från innevarande verksamhetsår och en omvärldsanalys. Styrgruppernas förslag kommer att sammanställas till en gemensam verksamhetsplan för GR 2017 för att fastställas i förbundsstyrelsen. Yrkande från Jöran Fagerlund (V) Jöran Fagerlund lämnar ett yrkande med två förslag till tillägg i verksamhetsplanen enligt bilaga. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på utsänt förslag till verksamhetsplan och finner att förslaget har godkänts. Ordföranden ställer proposition på Jöran Fagerlunds tilläggsyrkande och finner att förslaget att under med fokus på att under En hållbar avfallshantering under rubriken En hållbar livsmiljö infoga punkten utreda möjliga fördelar med samordning av kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar. har godkänts. Ordföranden ställer proposition på Jöran Fagerlunds tilläggsyrkande och finner att förslaget att under med fokus på att under rubriken Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande infoga punkten Utveckla ett koncept för jobbyte för anställda i medlemskommunerna i samråd med medlemmar och fackföreningar. har avslagits. 1(4)

6 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Votering Votering begärs vad gäller yrkandets andra tilläggsförslag. Voteringen utfaller enligt följande; sex röster mot fem samt en nedlagd röst. Voteringsprotokoll Avslag: Mikael Berglund (M), Ale, v ordf Fredrik Hansson (C), Kungsbacka Thorsten Larsson (M), Alingsås Hampus Magnusson (M), Göteborg Göran Ohlsson (L), Öckerö Joel Olsson (SD), Mölndal Bifall: Olle Adolfsson (S), Lerum Benny Andersson (S), Tjörn Jöran Fagerlund (V), Göteborg Carlos Rebelo Da Silva (S), Lilla Edet Niclas Ylander (S), Partille Nedlagd röst: Derya Tumayer (MP), Göteborg, ordf Beslut Styrgruppen ställer sig bakom förslaget till verksamhetsplan 2017 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, som ett underlag till beslut i förbundsstyrelsen om verksamhetsplan för GR Verksamhetsplan 2017 ska även innefatta följande punkt enligt tilläggsyrkande: Att under med fokus på att under En hållbar avfallshantering under rubriken En hållbar livsmiljö infoga punkten utreda möjliga fördelar med samordning av kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar. Följande förslag enligt tilläggsyrkande avslås: att under med fokus på att under rubriken Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande infoga punkten Utveckla ett koncept för jobbyte för anställda i medlemskommunerna i samråd med medlemmar och fackföreningar. Protokollsparagrafen justeras omedelbart. 2(4)

7 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Reservation Jöran Fagerlund (V), reserverar sig mot beslutet vad gäller andra tilläggsförslaget till förmån för bilagt yrkande som följer: Yrkande från Jöran Fagerlund (V) Parisavtalet är nu ratificerat och juridiskt bindande och trädde i kraft 4 november. Enligt Greenpeace kan Sveriges klimatbudget vara förbrukad redan om sju år. Klimatarbetet behöver därför trappas upp på alla nivåer, så även inom GR. Förbereda för kommunalt insamlingsansvar av förpackningar Regeringen har deklarerat att kommunerna skall ta över insamlingen av förpackningar och tidningar. Det kan finnas fördelar att samordna detta arbete i GR:s medlemskommuner. Därför bör en utredning göras av GR hur medlemmarna kan få synergier av samverkan. Matchningstjänst för jobb-byte i stället för pendling Ett sätt att öka kapaciteten i kollektivtrafiken och flytta bilar från vägarna är att avskaffa oönskat pendlande genom att inrätta en matchningstjänst på GR för anställda i medlemskommunerna som vill byta jobb med varandra. I dag byter våra medarbetare jobb bara när någon annan slutar och många kommunanställda pendlar i onödan. Samtidigt är det svårt att säga till sina chefer att man letar efter nytt jobb. Med en matchningstjänst skulle en anställd kunna anmäla till GR att hen t.ex. vill jobba i äldreomsorgen i Ale och idag jobbar i Angered. Om någon som jobbar i Angered sedan anmäler det omvända eller någon i Partille säger att hen vill jobba i Angered och någon i Ale vill jobba i Partille skulle man kunna sammanföra dessa som kontaktar sina chefer och får tjänstledigt ett halvår för att testa nytt jobb. Om alla, såväl arbetsgivare som anställda, är nöjda genomför man bytet. Förslag till beslut att bifalla förslaget till verksamhetsplan. att under med fokus på att under En hållbar avfallshantering under rubriken En hållbar livsmiljö infoga punkten utreda möjliga fördelar med samordning av kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar. 3(4)

8 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad att under med fokus på att under rubriken Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande infoga punkten Utveckla ett koncept för jobbyte för anställda i medlemskommunerna i samråd med medlemmar och fackföreningar. Vid protokollet Eva-Lena Hedvall Justeras: Derya Tumayer Mikael Berglund 4(4)

9 Verksamhetsplan och Detaljbudget för GR

10 Innehåll Verksamhetsplan för GR Det här verkar vi särskilt för under året 3 Förbundsledningens prioriterade frågor Styrgruppernas prioriterade frågor Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i verksamheten 6 GRs finansiella mål 7 Uppföljning och återkoppling 7 Detaljbudget Budget Medlemskommunernas årsavgifter 10 GR transfererar till följande organisationer: 11 Verksamhetsplan 2017 matris 12 2

11 Verksamhetsplan för GR 2017 Det här verkar vi särskilt för under året Verksamhetsplan och detaljbudget 2017 är ett årligt komplement till den fleråriga verksamhetsinriktning som förbundsfullmäktige har antagit. I verksamhetsinriktningen Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen har GR definierat åtta utmaningar och strategier som också bildar en grund för denna verksamhetsplan. Verksamhetsinriktningens åtta satsningsområden utgår från de av medlemskommunerna politiskt antagna, strategiska dokument som ligger till grund för arbetet inom Göteborgsregionen. Vikten av långsiktighet i det arbete som bedrivs inom GR poängteras, liksom värdet av ett gemensamt och tydligt, målinriktat arbete för att möta framtidens utmaningar. Vi ska bidra till det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En ungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Verksamhetsplanen 2017 anger de prioriteringar för året som styrgrupperna definierat utifrån dessa åtta strategiska områden. Verksamhetsplanen beskriver inte all verksamhet som bedrivs inom GR utan fokuserar på de områden som sannolikt kommer att kräva mest resurser. Verksamhetsplanen ligger till grund för avdelningarnas planering, och uppföljningen av verksamheten under året kommer att följa de fokusområden som lyfts fram. Förbundsledningens prioriterade frågor 2017 Förutom det löpande arbetet att på uppdrag från förbundsstyrelsen styra, leda och utveckla GR som organisation kommer följande områden att prioriteras under 2017; alfabetisk ordning: Besöksnäring och destinationsutveckling Samarbetet med Göteborg & Co när det gäller besöksnäringen fortsätter att utvecklas. Ett nätverk för besöksnäring och destinationsutveckling har etablerats och arbetet kommer att följas upp under Förbundsdirektören ingår i Besöksnäringens Forum(BNF) samt är adjungerad till styrelsen. I ett Västsvenskt perspektiv är det också angeläget att, genom Göteborg & Co och Business Region Göteborg (BRG), samverka med Turistrådet Västsverige. Digitalisering GRs arbete med att bistå kommunerna i den digitala utvecklingen har tidigare främst skett inom ramen för Västkom-samarbetet. Det arbetet fortsätter, men under 2017 lyfts också de delregionala insatserna fram, vilket beskrivs i sammanställningen av styrgruppernas prioriterade frågor sist i denna verksamhetsplan. Dotterbolag: ISGR AB och Gryning Vård AB Ägardialoger samt möten mellan GR och bolagen sker utifrån verksamhetsperspektivet. För ISGR är, ur ett ägarperspektiv, lokalfrågan den mest angelägna att fokusera på till dess den fått sin permanenta lösning. 3

12 EU-frågorna. Samordning inom GR men också med andra aktörer; Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet samt bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Under 2017 fortsätter vi att arbeta tillsammans med medlemskommunerna och andra aktörer i gemensamma utvecklingsprojekt finansierade av EU-medel. Vi omvärldsbevakar och stärker kunskapen på EU-området, med särskilt fokus på EUs budget för den kommande programperioden. GR har flera företrädare som deltar i diskussionerna om utformningen av EUs framtida regionalpolitik. GR bidrar även genom arbetet i Beredningen för hållbar utveckling (BHU) med att göra inspel för att påverka den framtida sammanhållningspolitiken Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet och främjar social hållbarhet. För att genom kunskap om våra respektive insatser bättre kunna hantera utmaningarna ur ett helhetsperspektiv ska vi fortsätta att utveckla det tvärsektoriella arbetet samt öka interaktionen mellan styrgrupper och mellan avdelningar. De nya kommuntalen för fördelning av mottagande av nyanlända är en av utmaningarna där GR vill stödja kommunerna. Det sammanlagda kommuntalet för GR innebär att drygt nyanlända ska tas emot Därutöver tillkommer de personer som på eget initiativ förväntas flytta till Göteborgsregionen, ca enligt Länsstyrelsens prognos. Insatserna inom mottagandet av nyanlända omfattar samtliga styrgrupper och avdelningar. Arbetet är ur flera perspektiv gränsöverskridande. Under 2017 kommer arbetet kopplat till de etablerade plattformarna för nyanlända vuxna respektive ensamkommande barn, kompletterade med insatser inom utbildning och bostadsförsörjning, att stå i centrum. GR värnar också samarbetet med involverade aktörer; Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsfrågor 2016 fick GR uppdraget att samordna kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. I de frågor där kommunerna finner det lämpligt, ska strukturer och arbetssätt etableras. Arbetet inleds under Kompetensförsörjning Möjligheten att få rätt person med rätt kompetens till rätt yrke, dvs. kompetensförsörjningen, är helt avgörande för utvecklingen av både offentlig sektor och det privata näringslivet. Strategisk kompetensförsörjning innebär att arbeta systematiskt och kvalitetssäkrat med kompetensförsörjningsprocessen. I ett regionalt perspektiv handlar det om att balansera och matcha arbetslivets efterfrågan av kompetens, individens behov och förutsättningar med utbildningsutbudet. Många av de insatser som flera av styrgrupperna lyfter fram i verksamhetsplanen syftar till att stärka den strategiska kompetensförsörjningen. Näringslivsutveckling inom GR BRG, Näringslivsgruppen GR fördjupar under 2017 den strategiska dialogen mellan medlemskommunerna för att stärka det regionala perspektivet samt utveckla den regionala ansatsen och involveringen i näringslivsutvecklingen. Vi deltar i Göteborgs och BRGs arbete med att ta fram en näringslivsstrategisk plan med regional utblick. Det inbegriper också frågor kring inflytande och finansiering. Regionutveckling via arbetet i BHU BHU är ett samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. Här diskuteras transportinfrastruktur, kollektivtrafik, kultur, miljö och andra frågor som är strategiskt viktiga för hållbar utveckling. GR deltar via förbundsstyrelsens presidium. Tjänstemannaberedning sker i Västgruppen där förbundsdirektören ingår. Revidering av Regional Infrastrukturplan är i särskilt fokus Efter årsskiftet påbörjas åtgärdsplanering med en successiv konkretisering av planförslaget, vilket behöver 4

13 vara klart för remissutskick före halvårsskiftet. Under hösten vidtar arbetet med att beakta remissynpunkter och bearbeta planförslaget inför vidare leverans till näringsdepartementet i december Styrelseuppdrag På tjänstemannaplanet är GR engagerat i: Universeum AB, Göteborg & Co Träffpunkt AB, Mistra Urban Futures konsortieråd, Gryning Vård AB, Reväst. På det politiska planet är GR representerat i: ISGR AB, BRG, Västkuststiftelsen, Stiftelsen Korsvägen, Europa korridoren och Västkom. VG2020; Bidra till regionutvecklingsplanen med särskilt fokus på de av BHU antagna rekommendationerna Följande rekommendationer har antagits av BHU: Genomföra insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden. Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi. GR bidrar i arbetet med genomförandet av dessa rekommendationer med starkt fokus på utbildning från förskola till vuxenutbildning, strategisk kompetensförsörjning och mottagandet av nyanlända. Västkom-samarbetet, dvs. samarbetet med kommunalförbunden i Västra Götaland avseende regional utveckling, e-samhället samt hälso-och sjukvård GR bidrar särskilt i arbetet med 3R/108 K Framtidens Vårdinformationsmiljö samt i framtagandet av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Det nya avtalet planeras träda i kraft 1 april Insatser för att implementera avtalet och göra det känt för medarbetare och berörda medborgare ska genomföras i samarbete mellan huvudmännen. Styrgruppernas prioriterade frågor 2017 Förbundsstyrelsen har fyra politiska styrgrupper med huvudsaklig uppgift att bereda ärenden till förbundsstyrelsen men också att ta egna politiska initiativ inom respektive verksamhetsområde. Grupperna är: styrgruppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen och utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen är också antagningsnämnd för gymnasieskolan, utsedd av förbundsfullmäktige. Sammanställningen i slutet av denna verksamhetsplan visar de frågor som GRs politiska styrgrupper vill verka särskilt för under 2017, med utgångspunkt för de åtta områden som definierats i verksamhetsinriktningen. Vad gäller det åttonde området Digital utveckling och välfärdsteknologi utgör Västkom styrgrupp för flera av de fokusområden som definierats. 5

14 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2017 Lagstiftningen kring god ekonomisk hushållning återfinns i kommunallagen. Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommuner, kommunalförbund och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, dvs. kommunkoncernen. Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det är den enskilda kommunen som själv väljer hur dessa ska formuleras. En god ekonomisk hushållning är inte närmare förtydligad i lagen men beskrivs i lagrådsremissen som att på olika sätt skapa goda förutsättningar för att i ett mer långsiktigt perspektiv klara den kommunala verksamheten och ekonomin, även om det uppstår olika typer av störningar. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden, det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa detta måste det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen måste ange en ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av finansiella mål. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i verksamheten Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. GRs riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning 2017 i verksamheten är följande: GRs verksamheter ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för GR och våra medlemskommuner. GRs verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas GR ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån förbundsstyrelsens reglementen, riktlinjer och beslut GR ska främja och följa upp att en kontinuerlig kvalitetsutveckling sker inom verksamheterna GRs tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt GR ska ha ett fullgott och genomtänkt försäkringsskydd samt ha klara regler för hur risker ska hanteras GR ska ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning GR ska eftersträva en välskött ekonomi där all verksamhet bedrivs i en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med förbundsstyrelsens beslut om finansiella mål och ramar Förbundsstyrelsens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet GRs olika avdelningar ser till att verksamhetens innehåll och omfattning är anpassad till beslutad budget och verksamhetsinriktning Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är GRs avdelningar skyldiga 6

15 att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten mot budgetbalans. Den totala sjukfrånvaron för GRs medarbetare ska hållas på en fortsatt låg nivå Sjukfrånvaron ska understiga 3,5 procent på helåret GRs finansiella mål Kommunallagen stipulerar att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Med detta menas att kommunen inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. De löpande intäkterna bör överstiga de löpande kostnaderna. Verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. GRs övergripande finansiella mål för ekonomin är följande: GR ska redovisa ett genomsnittligt positivt ekonomiskt resultat över en femårsperiod GRs intäkter ska överstiga dess kostnader GRs egna kapital ska inte understiga den årligt beräknade nivån utifrån riskhänseende Långsiktigt ska GRs egna kapital vara större än dess skulder inklusive pensionsskulden Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv GRs sammanlagda nettolåneskuld ska inte öka GRs investeringar ska finansieras med hjälp av egna medel Uppföljning och återkoppling Kontinuerliga uppföljningar via delårsrapporter samt årsredovisningar under året syftar till att identifiera hur väl GR lever upp till god ekonomisk hushållning. Under året görs tre fastställda rapporter: Delårsrapporter resultat av perioden januari till och med april samt januari till och med augusti inklusive helårsprognos, antas av förbundsstyrelsen. Årsredovisning resultat och bokslut, antas av förbundsfullmäktige. Utöver dessa rapporter tas månadsrapporter fram för varje månad. Dessa är enklare i sin natur och omfattar inte helårsprognos. De medarbetare som har ett verksamhetsansvar ska kontinuerligt följa upp och rapportera förändrade förutsättningar och avvikelser från plan och budget till överordnad ansvarsnivå. Utifrån förändrade förutsättningar under innevarande år kan beslut om justeringar inom ramen för antagen budget ske enligt delegering av verksamhetsansvar. GR är en lärande organisation. Omvärldsbevakning, analys, planering och återkoppling samt internkontroll för att bedöma och åtgärda risker är processer som berör alla inom organisationen. I förvaltningsorganisationen ingår ett tydligt ledaransvar för att motivera och engagera medarbetare i dessa processer samt ett ansvar för att tillgodose det politiska ledarskapets behov av underlag i deras ansvar för styrning och tillsynsplikt. 7

16 Detaljbudget Budget 2017 GR har i detaljbudget för 2017 budgeterat med ett positivt resultat på 150 tkr. Detaljbudget 2017 är i ekonomisk balans i enlighet med de föreslagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning. Det finns dock några åtaganden i budgeteringen som kan komma att kräva insatser för att möta en viss ekonomisk risk. Samordnarfunktion i arbetet med nyanlända. GR bär även under 2017 kostnaden för samordnarrollen på 20 procent av heltid som inrättades under 2016 för att underlätta samordningen av kommunernas arbete kring mottagandet av nyanlända. Utökat uppdrag. GR är i och med fullmäktigebeslut i juni 2016 samverkansorgan för sociala frågor inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Inga resurser har tillkommit från medlemskommunerna för det utökade samordningsuppdraget, vilket i förlängningen behöver hanteras. Kvarvarande avskrivningskostnad för antagningssystemet Indra. Enligt SCBs befolkningsstatistik per den 31/ uppgick antalet invånare i Göteborgsregionen till vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2017 baseras på befolkningstal per 31/ Årsavgiften utgör cirka 20 procent av den beräknade omsättningen 2017 på GR. Resterande del av omsättningen består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för detaljbudget 2017 är 150 tkr. Budgetöversikten på nästa sida visar vertikalt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna (årsavgift). Horisontellt är indelningen för 2017 budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat. 8

17 Tabell: Sammanställning budget 2017, tkr. VERKSAMHET ÅR 2016 ÅR 2017 STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Budgeterade intäkter Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Budgeterade intäkter Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Sociala området varav årsavgift Arbetsmarknad varav årsavgift Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgift Utbildningsgruppen varav årsavgift Styrgruppernas verksamhet totalt ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgift Transfereringar varav årsavgift Övrig verksamhet totalt Verksamhet GR, totalt Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Tabell: Balansbudget , tkr. BALANSBUDGET TILLGÅNGAR Budget GR Budget Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar 0 0 Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet 32% 32% Likviditet 108% 111% 9

18 Medlemskommunernas årsavgifter GRs årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kr per kommuninvånare och föreslås vara oförändrad år Årsavgiften till GR har legat still sedan 2003 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes 2010 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare, vilket är dagens nivå. Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen kommer att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på 1,2 procent. Av den totala budgeterade årsavgiften från medlemskommunerna år beräknas att 37,5 procent eller 27,85 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer. Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun , (tkr) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa Årsavgiftens fördelning. Utbildningsgruppen 34% Gemensam verksamhet och politik 22% Styrgruppen för sociala området 17% Miljö och samhällsbyggnad 19% Arbetsmarknad 8% 10

19 GR transfererar till följande organisationer: Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Transfereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp, tkr. Årsavgiften 2017 till GR uppgår till tkr. Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Göteborg & Co är ett aktiebolag helägt av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälsoskyddstillsyn. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Tabell: Transfereringar 2017, (tkr) Organisation Budget 2017 ARC 63 BRG Europa Direkt 200 Europakorridoren 355 GU Reväst 50 Göteborg & Co 800 LTS 35 Mistra 400 VG Miljösamverkan 113 Västkom Västkuststiftelsen Totalt

20 Verksamhetsplan för GR 2017 Utmaningar och strategier Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för Stärka ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Stärka ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning. Ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället. Skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska. Samverkan sker mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer. Tidiga, förebyggande och behandlande insatser sker. Unga människor får möjligheter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället. Minska risker för ungas missbruk. med fokus på att Stödja kommunerna med arbetet inom ramen för DUA (delegationen för unga till arbete). Stödja GR-kommunernas arbete så att fler ungdomar kan erbjudas en första introduktion i arbetslivet genom feriejobb. Skapa förutsättningar för att ungdomar som har svårt att nå arbetsmarknaden ska erbjudas olika former av ungdomsanställningar. Driva projekt genom hela utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning för att minska studieavbrott och få fler ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning. Anordna yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar för unga vuxna. Öka satsningen på utveckling av studie- och yrkesvägledning, den digitala plattformen Syvonline och entreprenörskap. Vidareutveckla anskaffning, kvalitetssäkring och samordning av praktikplatser inom medlemskretsen och med andra samverkansaktörer. Identifiera och stimulera former för samverkan i gränssnittet mellan utbildning, kommun och arbetsliv. Stödja kommunernas mottagande gällande nyanlända med fokus på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i både det korta och långa perspektivet. Genomföra metod-, kompetens- och organisationsutveckling inom alla utbildningsformer. Utveckla miljöer för lärande. Bidra till utveckling av regionala yrkesutbildningar. Utveckla och kvalitetssäkra det gemensamma arbetet med det regionala utbildningsutbudet. Utveckla boendeformer. Stödja mellankommunal samverkan för insatser till ensamkommande barn och unga samt att hantera konsekvenserna av förändrade förutsättningar för kommunerna. Stärka samverkan kring barns hälsa. Bidra till kompetensutveckling i kommunerna och hos samverkansaktörerna. Genomföra analyser av barns hälsa och livsvillkor. Synliggöra och stärka samverkansperspektivet, särskilt när det gäller skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, i alla GR-frågor som rör barn och unga. Stärka kompetensen för föräldrastödsinsatser. Stärka kompetensen i frågor som rör den sociala barn- och ungdomsvården. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser. Utveckla samverkan mellan Gbg Stad och övriga GR-kommuner för att stärka kompetens och beredskap kring frågor som rör organiserad brottslighet. Medverka i att utveckla delaktighetsskapande insatser. Ta utgångspunkten i nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendeområdet samt den nationella ANDT-strategin. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 12

21 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Främja social hållbarhet i samhällsplanering. Utveckla samhällsplaneringen i enlighet med Målbild Göteborg-Borås. Förbättra mottagandet för nyanlända flyktingar. Åstadkomma en arbetsmarknad för alla. Stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden Stärka mottagandet av nyanlända i skolan Främja människors delaktighet i samhället oavsett funktionsvariationer. Motverka ekonomisk utsatthet. Äldre och anhöriga blir engagerade och delaktiga i samhället. Främja äldres hälsa. Främja en sammanhållen vård och omsorg. Öka kunskapen kring samhälls- och transportplaneringens betydelse för social hållbarhet. Integrera näringslivet i samhällsplaneringen längs stråket. Utveckla indikatorer för social hållbarhet i ett tillväxtstråk. Den kommungemensamma plattformen för nyanlända stärks. GR stödjer kommunerna och ger möjlighet till samverkan vid ett ökat mottagande. Samtliga nyanlända ska erbjudas samhällsorientering med hög kvalitet. Särskilt bevaka hur de nya regelverken och det ökade mottagandet av nyanlända påverkar förutsättningarna för den enskildes etablering. Samarbeta inom GR för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideell sektor. Stödja kommunerna i arbetet med att ställa sociala kriterier vid upphandling som ett arbetsmarknadsverktyg. Samarbeta med sociala företag så att fler långtidsarbetslösa ges möjlighet till egen försörjning genom arbete. Bidra med kunskap om de möjligheter som finns vad gäller subventionerade anställningar och följa upp hur GR-kommunerna arbetar med detta. Ta fram en gemensam strategi för hur arbetslösa oavsett försörjningskälla ska ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden inom regionen. Stödja och bidra till kvalitetssäkring i kommunernas arbete med sfi genom projektet In Väst. Vidareutveckla regional samverkan kring yrkesutbildningar med språkstöd. Mot bakgrund av den kartläggning som gjordes i GR Utbildnings nätverk och grupper, samt enligt inriktningsdokument för det fortsatta GR-gemensamma arbetet av flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, prioritera och påbörja insatser på kort, medel och lång sikt. Utveckla antagningsarbetet för elever som söker till gymnasiet med utländska betyg, och arbeta med frågan om hur bedömning av kunskap sker hos dessa elever. Lansera och genomföra aktiviteter genom verktyget Aktivitetsplatsen.se. Fördjupa arbetet med projektverkstäder riktade till nyanlända ungdomar inom projektet Plug In. Bidra till att stärka barns och ungas inflytande, brukares delaktighet samt systematisk uppföljning inom funktionshinderområdet. Stödja kommunernas arbete med handlingsplanen för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling när det gäller tillgänglighet, välfärdstekniktjänster, mötesplatser och träffpunkter samt generationsöverskridande möten. Utveckla metoder för hälsofrämjande och förebyggande insatser utifrån äldres behov. Skapa kunskap och öka kompetensen kring övergångar i vården, vårdens organisering samt samverkan mellan olika vårdgivare. Unga vuxnas psykiska hälsa synliggörs. Öka kompetensen för hur äldres psykiska hälsa och missbruk kan mötas. Stödja utvecklingen mot mer personcentrerad vård, stöd och omsorg. Utveckla GRs utvidgade uppdrag när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor i samarbete med medlemskommunerna. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 13

22 Livslångt lärande Stärka kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnadssektorn. Fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning. Individer som har kunskap, färdigheter och kompetens som inte är dokumenterad får den synliggjord genom validering. Utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan. Bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet. Stärka arbetet med ledarskapsfrågor. Nyttja kompetensen hos nyanlända. Utveckla GRs arbete med kompetensförsörjning inom samhällsbyggnadssektorn. Öka samarbetet mellan de verksamheter som arbetar med utbildning och arbetsmarknad. Validering Väst bidrar till ökad kunskap och kompetens inom valideringsområdet. Validering Väst fungerar som stödstruktur för de verksamheter som arbetar med validering. Tillgängliggöra lärverktyg i syfte att tillgodose varje skolas och elevs unika behov med fokus på lärstilar och lärmiljöer. Utveckla kompetens samt stöd till skolor gällande olika individers lärstilar och behov. Ställa krav i samband med avrop på hur det pedagogiska upplägget skall vara för att svara mot vuxnas behov, vilket bidrar till kvalitetssäkring av utbildningsutbudet. Utveckla metoder och erbjuda kompetensutveckling för alla aktörer inom utbildningslandskapet i regionen. Utveckla det vetenskapliga förhållningssättet i regionen med våra kommuner, med högskolor och universitet och andra aktörer på nationell och internationell nivå. Utveckla regionala valideringsinsatser mellan vuxenutbildningen och gymnasieutbildningen. Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för arbetslivet för praktik, exempelvis handledarutbildningar. Genomföra gymnasieantagning och utveckla regional samverkan kring gymnasieantagning inom GR och med andra regioner. Kontinuerligt vidareutveckla samverkansavtal. Utveckla samverkansavtalet för vuxenutbildningen utifrån behov på arbetsmarknaden. Fortsätta att utveckla regiongemensam statistik som beslutsunderlag för insatser och uppföljning av genomförda insatser. Vidareutveckla och genomföra Gymnasiedagarna, en årlig mässa inför gymnasievalet. Fördjupa och bredda den regionala samverkan kring vuxenutbildningen i syfte att öka tillgängligheten till utbildning oavsett hemkommun. Utveckla antagningsarbetet till gymnasiesärskolan. Genomföra utvecklingsprogram för ledare på olika nivåer och göra särskilda satsningar på skolledare. Skräddarsy satsningar inom ledarförsörjning för chefer, arbets- och ledningsgrupper inom regionens förvaltningar och kommunala bolag. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 14

23 Livslångt lärande Ge barn och unga förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskapsutveckling sker inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Främja kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola. Stärka kunskap och kompetens för hur samverkan mellan skola och socialtjänst kan motverka frånvaro. Ta vara på och fortsätta det arbete som påbörjats inom ramen för överenskommelsen om EBP. Bidra till kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetensoch personalförsörjningsbehov. Bidra till en struktur för innovation och utveckling mellan kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Medverka i regionala och nationella sammanhang för kunskapsstyrning i syfte att kommunernas behov ska tas till vara. Underlätta kommunernas samverkan om vård- och omsorgscollege. Utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen för socionomer och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal verksamhet. Stödja utvecklingen av införande av kommundoktorander. Bidra till att universitet och högskolor erbjuder kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetens- och personalförsörjningsbehov. Boende och bostäder En samsyn sker genom regional boendeplanering. Samordna den regionala bostads- och infrastrukturplaneringen. Främja fler bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. I tidiga skeden aktivt delta i det kommunala översiktplanearbetet för att synliggöra den regionala nyttan och stödja kommunerna i lokalisering av bostäder enligt strukturbilden. Utifrån kommunernas översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram visa på en regional nulägesbild för att synliggöra möjligheter och utmaningar. Etablera en regional politisk plattform kring boendefrågan med branschens aktörer I samverkan ta fram en boendestrategi som särskilt beaktar de grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. Ta fram underlag och bistå med kunskap om de nyanländas profil. Boendelösningar skapas för personer med svag förankring på bostadsmarknaden. Främja strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet. Nyanlända flyktingars och ensamkommande barns och ungas behov uppmärksammas. Skapa kunskap kring goda boendemiljöer för personer oavsett funktionsvariationer. Utveckla metoder för invånardialog Bidra till innovationer som kan underlätta boende oavsett funktionsvariationer. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 15

24 En fungerande arbetsmarknad Skapa en bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden. Skapa en ökad jämlikhet i arbetslivet. Förbättra samarbetet med andra myndigheter vad gäller en fungerande arbetsmarknad. Arbetsmarknadsinsatserna utformas utifrån lokala behov och med en hög kvalitet. GR-kommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare. Stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning. Främja människors tillträde till arbetsmarknaden. Främja kompetensoch personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området. Synliggöra rekryteringsbehov inom de branscher som har en bristsituation. Initiera samarbete med Business Region Göteborg och arbetsmarknadens parter kring inkludering på arbetsmarknaden. Arbetet ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att de horisontella principerna; jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet beaktas. Arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. Stödja kommunernas arbete med överenskommelserna mellan kommunerna och arbetsförmedlingen. Bidra till att skapa arenor för möten och utbyte mellan GR-kommunerna och Arbetsförmedlingen. Den gemensamma FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet bidrar till kunskapsutveckling och forskning inom området. Stödja kommunerna i uppföljningsarbetet vad gäller de kommunala arbetsmarknadsverksamheternas resultat. Gemensamt arbeta med att marknadsföra och informera om arbetsmarknaden inom välfärdssektorn för presumtiva arbetstagare. I samarbete, särskilt arbeta med identifierade utmaningar inom personalområdet vad gäller strategisk kompetensförsörjning och ett hållbart arbetsliv. Ta fram underlag för analys kring kommunanställdas hälsa och ohälsa. Ta fram personalbehovsprognoser inom kommunala yrken och verksamheter i Göteborgsregionen. Genomföra insatser i nära samarbete med branscher och företag. Stärka collegekonceptet i regionen, både inom befintliga college och nya samverkansformer, genom College Väst. Fokusera på områden som kompetensförsörjning och matchning mellan utbildning och arbetsliv. Arbeta för att öka intresset för yrkesprogrammen. Anordna träffar med branscher samt delta i mässor och konferenser på relevanta arenor och med relevanta aktörer. Genomföra traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare. Genomföra dialoger med företrädare för arbetslivet. Öka kunskapen kring hur personer psykisk ohälsa och/eller funktionsvariationer kan få och behålla arbete och sysselsättning. Ta vara på nyanländas kompetens inom vård och omsorg som ett sätt att möta kommunernas behov av att rekrytera. Genomföra kompetensinsatser för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården kopplad till den GR-gemensamma handlingsplanen. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 16

25 En hållbar livsmiljö Identifiera indikatorer för den hållbara storstadsregionen. Tillvarata och utveckla regionens grön- och blåstruktur. Begränsa klimatpåverkan. Säkerställa tillgången till friskt vatten. Främja en hållbar avfallshantering. Utveckla arbetet kring hållbar utveckling i utbildningslandskapet. Stärka det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt. Tillvarata internationella erfarenheter från andra storstadsregioner. Utveckla kunskapen kring landskapskonventionen, ekosystemtjänster, stad och land och andra perspektiv som kan komma att påverka planeringsprocessen. Skapa en samsyn och ett gemensamt regionalt ställningstagande i syfte att säkra tysta områden i regionen. I samband med kustzonsplaneringen utveckla nya nationella och regionala samarbetsformer. Utveckla GRs roll i klimatarbetet och identifiera delregionala aspekter i klimatfrågan i en regional klimatstrategi. Utveckla former och roller för regional och lokal klimatanpassning. Säkra den regionala tillgången på råvatten för dricksvattenförsörjning. Kartlägga behovet av regionala lösningar kring avlopp och dagvatten. I arbetet med den nya regionala avfallsplanen stärka kopplingen till övrig samhällsplanering och digitaliseringens möjligheter. Utveckla koncept för cirkulär ekonomi inom textilåtervinning. Utreda möjliga fördelar med samordning av kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar. Genomföra kompetens- och metodutveckling inom hållbar utveckling. Genomföra projekt, kartlägga och utveckla nya samverkansformer och satsningar med utbildningar som arbetar med hållbar livsmiljö. Samordna praktikplatser med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling. Bidra till att det sociala perspektivet på samhällsbyggnadsfrågor stärks. Samordna och genomföra statistikuttag för att kommunerna ska få tillförlitliga beslutsunderlag. Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. I arbetet med nationell och regional plan ta fram en tydlig bild av storstadsregionens behov av transportinfrastruktur. Utveckla ett koncept för pilotprojekt om regionala stomcykelstråk. Utveckla regionala arbetsformer som främjar en hållbar mobilitet och Mobility management. Driva utvecklingsarbetet med kollektivtrafikförsörjning av Landvetter flygplats. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 17

26 Digital utveckling och välfärdsteknologi Stärka och utveckla digitala system/verktyg som stödjer ett progressivt utbildningslandskap. Stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning. Skapa tekniska lösningar för ett självständigt liv. Främja utveckling av digitalisering genom samverkan av kommunala resurser och kompetenser. Öka användning och återanvändning av redan genomförda projekt och informationsinsatser. Öka kommunens kompetens kring digitalisering. Fortsatt utveckla digitalt stöd för antagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med fokus på Indra2. Fortsätta utveckla det digitala verktyget praktikplatsen.se för att kunna erbjuda fler samverkansformer än praktik samt implementera samarbeten med nya regioner och kommuner. Vidareutveckla ett regiongemensamt system för det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Fortsätta arbetet med det digitala verktyget Ferieplatsen som stödjer arbete med feriepraktik. Utveckling av ett nytt digitalt system som stödjer försörjning av läromedel och läromedelstjänster. Utveckla ett nytt IT-system med elevinformation som tillhandahåller underlag för hantering av interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor. Fortsatt utveckla arbetet med statistik, analyser och verktyg i syfte att möjliggöra interkommunala jämförelser och analys som beslutsunderlag till regionens kommuner och skolor. Fortsätta arbetet med att tillgängliggöra information och data som är väsentlig för GRs medlemskommuner genom utveckling av datalager och öppen data. Referensgruppsarbete kring utvecklingen av IT-verktyg. Fortsatt utveckling av de digitala verktygen Syvonline, Praktikplatsen och Aktivitetsplatsen. Bedriva kompetens- och skolutveckling gällande digitalt lärande och programmering, samt genomföra annan digital metodutveckling. Skapa en effektivare läromedelsförsörjning genom att bland annat möta kommunernas ökande behov av digitala tjänster för skolan. Öka fokus på digitalt lärande, lärmiljöer och MIK. Utveckla en regional plattform för välfärdsteknik i samverkan med kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Utveckla kunskapen kring kommunikationshjälpmedel. Bidra till länsgemensamma satsningar för utveckling av ehälsa. Knyta samman digitaliseringsarbetet på en övergripande nivå genom arbete i den etablerade IDÉ-gruppen, samt hålla i och driva nätverk inom området. Representera, tillse och arbeta för behov och önskemål i medlemskommunerna - i regionala grupper såväl som via Västkom (ALVG, SSVIT och SITIV) som ihop med VGR (Digitaliseringsrådet). Stödja medlemskommunernas införande av MinaMeddelanden. Stödja kommunernas införande av säker meddelandehantering i socialjouren. Leda arbetet med det nationella projektet Dela digitalt. Stödja användande av samt bidrag in i plattformen som en naturlig plats för informationssökning inför och vid förfrågningar kring möjlig samverkan. Erbjuda relevanta utbildningar utifrån genomförd inventering. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 18

27 Förkortningar: AF...Arbetsförmedlingen ANDT-strategin (Strategin för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) DUA...Delegationen för unga till arbete EBP...(Evidensbaserad praktik = kunskapsbaserad verksamhet) IBIC...Individens behov i centrum IOP...Idéburet offentligt partnerskap IPS...Arbetslivsinriktad rehabilitering MET...Motivational Enhancement Therapy MI...Motiverande Samtal NSK-s...Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten PUT...Permanent uppehållstillstånd SFI...Svenska för invandrare Tejping...Verktyg för stärka möjligheten till kommunikation MIK. VGR...Västra Götalandsregionen YA...Yrkesakademin ÅP...Återfallsprevention ÄBIC...Äldres behov i centrum 19

28 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 20

29 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Ekonomisk rapport för GR jan-okt år 2016 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta om att fastställa föreliggande ekonomiska rapport per oktober 2016 för GR. Sammanfattning Till förbundsstyrelsen har förslag till ekonomisk rapport per oktober överlämnats. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) redovisar ett positivt resultat per oktober 2016 på tkr med en omsättning på tkr. Årsprognosen om att ett plusresultat kommer att klaras i enlighet med tidigare avlämnade rapporter på 650 tkr ligger fast. Det innebär även att medgivandet från förbundsstyrelsen att nyttja det egna kapitalet inte kommer att behöva verkställas. Ekonomisk rapport finns bifogad. Göteborg Helena Söderbäck /Bo Andersson

30 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Oktoberrapport med årsprognos

31 Oktoberrapport med årsprognos Resultat i sammandrag (tkr) GR redovisar ett sammanlagt positivt resultat per oktober på tkr vilket är en försämring från delårsrapporten augusti med 706 tkr och från september med 192 tkr. Planen är att medlen i stort kommer att omsättas i anställningar och övriga insatser successivt under hösten för att genomföra de projekt som beviljats. GR har också haft ett antal vakanser under det första halvåret och som nu kunnat tillsättas. Det innebär att det positiva ackumulerade resultat som redovisats per augusti och i september kommer att minska under årets kvarstående månader helt enligt plan. Prognosen som gjordes i samband med delårsrapporten per augusti avseende helåret på +650 tkr ligger fast. Resultatet per oktober nedbrutet på respektive avdelning och totalt redovisas i tabellen nedan i tkr. Analys av utfallet redovisas för respektive avdelning under densamma. Avdelning Ack. resultat okt Årsbudget Årsprognos Administration Förbundsledning Utbildning Välfärd Arbetsmarknad Välfärd Sociala Planering Summa GR Resultatanalys Den administrativa avdelningens (ADA) verksamhet innefattar många av de GRgemensamma stödfunktionerna såsom konferens, kundmottagning, lokalfrågor, information/ kommunikation, IT, HR samt ekonomi. ADA redovisar fortfarande ett negativt resultat på 262 tkr vilket däremot är en förbättring med 162 tkr jämfört med föregående månad. Det ackumulerade negativa resultatet per oktober förklaras av utökningar som gjorts i ekonomiavdelningens bemanning under året och som inte är fullt budgeterade. Dessutom har kompletterande inköp, hänfört till lokalflytten under föregående år, behövt göras exempelvis solskydd, viss teknikutrustning och möbler till de interna mötesrummen. Det har dock skett en successiv resultatförbättring månad för månad under hösten på och bedömningen är fortsatt att denna avvikelse kommer att återställas till fullo så att ADA kan redovisa ett nollresultat för innevarande år. Förbundsledningens överskott till och med perioden kan förklaras av försäljningen av aktierna i Träffpunkt AB där erhållen ersättning för dessa översteg bokfört värde med 375 tkr samt av en post avseende oförutsett som inte behövt användas i samma utsträckning som reserverats i budget. Av medlen för oförutsett har drygt 300 tkr använts för att täcka avskrivningskostnader utöver budget avseende lokalprojektets investeringar. Avdelning Utbildning redovisar ett resultat på tkr vilket är en förbättring jämfört med föregående månad med 156 tkr. Resultatet per oktober följer plan och ackumulerat utfall mot

32 periodiserad budget avviker med 53 tkr. Planen anger en successiv resultatförsämring under årets sista månader med ett nollresultat som prognos för helåret. Som nämnts i tidigare rapporter finns fortfarande en viss förlustrisk inom verksamhetsområdet för gymnasieantagningen. Den kan hänföras till konsultkostnader för att hantera det nya IT systemet. Inom avdelning Välfärd redovisas ett positivt resultat på +411 tkr vilket är en försämring med 136 tkr jämfört med föregående månad. För Arbetsmarknadsgruppen uppgår resultatet till +382 tkr och Sociala styrgruppen till +29 tkr. Det positiva resultatet hänförs dels till den gemensamma OH-delen, dels till den medlemsfinansierade verksamheten samt till Kompetensgruppen. Överskotten i Arbetsmarknads medlemsfinansierade del kan förklaras med viss eftersläpning av kostnader inom de olika nätverken. GR Planering redovisar ett sammanlagt positivt resultat per oktober på 405 tkr vilket är en försämring från september med -101 tkr. Personalkostnaderna har under större delen av året varit lägre än ackumulerad budget pga. vakanta tjänster. Efter sommaren har rekryteringar genomförts och personalkostnaderna har därmed ökat. Satsningarna på att öka de externa intäkterna har fallit väl ut vilket också påverkat på resultatet. Ökningen av extern finansiering härrör främst från Länsstyrelsen, VGR och Energimyndigheten. Göteborg Helena Söderbäck Bo Andersson

33 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Åtgärdsvalsstudie väg 155 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att åtgärdsvalsstudien ska ta avstamp i tidigare arbete och utan begränsning ta hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att åtgärdsvalsstudien ska innefatta ett tydligt kommunalt perspektiv och ta avstamp i kommunernas bebyggelseutveckling i enlighet med Hållbar tillväxt. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att GR leder arbetet genom en övergripande samordning. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att rekommendera Göteborgs stad och Öckerö kommun att tillsätta resurser för att finansiera kostnad för konsultinsats vilken sedan upphandlas av GR. Sammanfattning Förbundsstyrelsen beslutade att ge GR i uppdrag att tillsammans med tjänstepersoner från Öckerö kommun och Göteborgs stad genomföra en åtgärdsvalsstudie för att lösa trafiksituationen på väg 155. I beslutet angavs att åtgärdsvalsstudien ska vara klar i tid för att kunna utgöra underlag till inspel till nationell infrastrukturplan eller motsvarande. En arbetsgrupp har skapats för att arbeta med uppdraget. Gruppen består av representanter från Göteborgs stad, Öckerö kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och GR. Uppdraget startade med en inventering av befintliga utredningar och ett konstaterande att det finns ett behov av att bredda frågeställningen genom att gå från ett stort fokus på det trafikala till ett bredare samhällsplaneringsperspektiv. Arbetsgruppen har identifierat ett behov av förtydligande rörande finansiering och inriktning. I tjänsteutlåtande beskrivs ett förslag till upplägg av arbetet samt grov kostnadsberäkning. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

34 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Cecilia Kvist Amie Ramstedt Åtgärdsvalsstudie väg 155 GRs Förbundsstyrelse beslutade att ge GR i uppdrag att tillsammans med tjänstepersoner från Öckerö kommun och Göteborgs Stad genomföra en åtgärdsvalsstudie för att lösa trafiksituationen på väg 155. I beslutet angavs att åtgärdsvalsstudien ska vara klar i tid för att kunna utgöra underlag till inspel till nationell infrastrukturplan eller motsvarande. Sammanfattning GRs Förbundsstyrelse beslutade att ge GR i uppdrag att tillsammans med tjänstepersoner från Öckerö kommun och Göteborgs Stad genomföra en åtgärdsvalsstudie för att lösa trafiksituationen på väg 155. En arbetsgrupp har tillsats för att arbeta med uppdraget. Arbetsgruppen konstaterar att det finns mycket arbete gjort kopplat till trafiksituationen på väg 155. Bl.a. Trafikverkets åtgärdsvalsstudie Väg 155 Öckerö Gossbydal, vilken avbröts Delar av tidigare material skulle därmed kunna utgöra underlag för detta uppdrag. Tidigare åtgärdsvalsstudie har emellertid begränsats då det inte inkluderat frågan om en fast förbindelse. Arbetsgruppen har sett över möjligt upplägg av arbetet och gör bedömningen att en åtgärdsvalsstudie skulle kunna vara klar under sommaren för att därefter hanteras politiskt. Arbetet kommer förutom arbetsinsatser från respektive part kräva konsultinsatser som i dagsläget uppskattas till en kostnad om kr kr. Bakgrund och syfte Åtgärdsvalsstudie är en metod som grundar sig på dialog. Det innebär en process som lägger fokus på att skapa en gemensam problembild och gemensamma förväntningar, vilka sedan ligger till grund för val av åtgärder. En åtgärdsvalsstudie tar hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Arbetsmetodiken för åtgärdsvalsstudier är processartad och framgår av Åtgärdsvalsstudier nytt steg i planering av transportlösningar, handledning 2015:17 framtagen av Trafikverket, SKL och Boverket. En åtgärdsvalsstudie är i enlighet med nedanstående bild indelad i fyra faser som bör hållas isär.

35 Göteborgsregionens kommunalförbund Trafikproblemen längs med Västra delen av Väg 155 går redan idag att spela in som en utpekad brist i pågående revideringsarbete av regional infrastrukturplan. För att det ska bli en namngiven åtgärd/objekt i planen krävs emellertid en åtgärdsvalsstudie. En arbetsgrupp har skapats för att arbeta med ovan nämnda uppdrag. Gruppen består idag av representanter från Göteborgs stad, Öckerö kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och GR. En styrgrupp för arbetet på tjänstepersonnivå är under utformning. GR har arbetat och fortsätter att arbeta aktivt för att inkludera Trafikverket i arbetet. Förutom Trafikverket ser arbetsgruppen att det är viktigt att även bjuda in VGR/Västtrafik och Färjerederiet att delta i arbetet. Tillsammans med Trafikverket har dessa aktörer full rådighet över den regionala vägen, färjedriften samt utbudet av busstrafik. Tidigare arbete att bygga vidare på Arbetsgruppen konstaterar att det under de senaste 20 åren genomförts en rad utredningar, analyser och arbeten kopplat till trafiksituationen kring väg 155 och att föreliggande uppdrag att genomföra en åtgärdsvalsstudie kan utgå och ta avstamp i detta, t.ex. Åtgärdsvalsstudie väg 155 Öckerö Gossbydal, 2015 (studien avbröts 2015) Trafikstrategier och översiktsplanering för Göteborgs Stads och Öckerö kommun Tidigare utredningar, yttranden och beslut kopplade till väg 155, bl.a. inom Västsvenska paketet. Arbetsgruppen ser att föreliggande uppdrag kan bygga vidare på tidigare arbete, bl.a Åtgärdsvalsstudie väg 155 Öckerö Gossbydal. Denna åtgärdsvalsstudie begränsades emellertid då den inte skulle omfattas av en eventuell fast förbindelse mellan Öckerö och Hisingen.. I enlighet med grunden för en åtgärdsvalsstudie bör studien till skillnad från den avbrutna åtgärdsvalsstudien inte heller omfattas av några begränsningar utan ta hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Det är även centralt att den kommande åtgärdsvalsstudien utgår från ett tydligare kommunalt perspektiv vad avser innehåll och prioriteringar av åtgärder Det innebär att fyrstegsprincipen nyttjas fullt ut och att analyseraratt förutsättningar för exempelvis en fast förbindelse inklusive en alternativ sträckning av

36 Göteborgsregionens kommunalförbund väg 155. Åtgärdsvalsstudien bör inledas med att fastslå studiens geografiska avgränsning. Arbetsgruppen ser vidare att en viktig parameter för det fortsatta arbetet är förutsättningar för ett förändrat resande där framkomlighet och restidssäkerhet med buss är avgörande. I väntan på åtgärdsvalsstudiens rekommendationer föreslås därför att GR som part inom Västsvenska paketet lyfter behovet att återuppta planeringen för busskörfält för sträckan Hjuviks Bryggväg och Gossbydal i den utsträckning som efter rådande situation är motiverat och genomförbart. Uppdraget att genomföra en åtgärdsvalsstudie kräver såväl personella som finansiella resurser varvid ett tydliggörande kring förväntningar på leverans och hur arbetet ska finansieras efterfrågas. Förslag till upplägg av arbetet Arbetsgruppen föreslår att en åtgärdsvalsstudie tas fram som med avstamp i tidigare arbete och utan begränsningar tar hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Åtgärdsvalsstudien ska särskilt hantera och innefatta; Genomgång och analys av befintligt material kring väg 155 vad avser aktualitet, effekt och behov av kompletteringar. Geografisk avgränsning. En tydlig koppling till kommunernas bebyggelseutveckling i enlighet med Hållbar tillväxt. Åtgärder som inte tidigare hanterats som bedöms behöva utredas vidare samt uppskattad kostnadsberäkning för utredning av dessa. Arbetet ska resultera i: En åtgärdsvalsstudie som utgör grund för politisk behandling. Arbetsgruppen gör i nuläget bedömningen att åtgärdsvalsstudien kan vara klar till sommaren 2017 för att därefter hanteras politiskt. Finansiering av arbetet Arbetsgruppen noterar att föreliggande uppdrag inte förenades med beslut eller direktiv om finansiering av arbetet. I dagsläget finns inga medel avsatta för arbetet hos någon av parterna. Förslagsvis bidrar berörda aktörer i arbetsgruppen med egen tid på egen bekostnad där GR står för en övergripande samordning av arbetet.

37 Göteborgsregionens kommunalförbund Därtill krävs en konsultinsats som i nuläget beräknas till storleksordningen kr kr. Ytterligare utredningskostnader kan tillkomma om behov av kompletterande utredningar uppstår under arbetets gång.

38 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram Stenungsunds kommun Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag, daterat Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad , se bifogat protokollsutdrag. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

39 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 5) från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bostadsförsörjningsprogram Stenungsunds kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Ärendet kommer att behandlas i Förbundsstyrelsen Beslut Förslag, daterat , godkänns. Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Protokollsanteckning Vi delar inte beskrivningen i GRs tjänsteskrivelse, att det finns en otydlighet i att endast % av planerad nybyggnation ska byggas i enlighet med strukturbilden. Att ha ett ännu högre mål om byggnation i kollektivtrafiknära lägen och en i stort sätt obefintlig byggnation på landsbygden känns inte relevant. Mikael Berglund (M), Ale, Fredrik Hansson (C), Kungsbacka Göran Ohlsson (FP), Öckerö, Thorsten Larsson (M), Alingsås, Hampus Magnusson (M), Göteborg Vid protokollet Eva-Lena Hedvall Justeras: Derya Tumayer Mikael Berglund 1(1)

40 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Per Kristersson/ Maria Sigroth Bostadsförsörjningsprogram Stenungsunds kommun Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen och har rollen att arbeta med bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Enligt bostadsförsörjningslagen ska GR göra en regional bedömning av kommunens framtagna riktlinjer samt yttra sig över kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommentarer I GRs mål och strategidokument, Hållbar tillväxt (2013), Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) och K2020 (2008) finns regionala överenskommelser om vikten av att lokalisera nya bostäder till delar av regionen med befintlig kollektivtrafik eller där bostadsbyggandet kan stärka strukturen och på så sätt ge underlag för kollektivtrafik. Exempel på detta är lokalisering av verksamheter och bostäder i stationssamhällen och i större tätorter i kustzonen. Aktiv planering av bostadsbyggande i perifera lägen bör undvikas. GR konstaterar att Stenungsunds kommun i bostadsförsörjningsprogrammet redovisar regionala målsättningar från GRs dokument Uthållig tillväxt från

41 Göteborgsregionens kommunalförbund antog förbundsstyrelsen ett uppdaterat dokument, Hållbar tillväxt. I Hållbar tillväxt är bl.a. de regionala överenskommelserna kring befolkningstillväxt uppdaterade. GR ser gärna att föreslaget till Bostadsförsörjningsprogram justeras så att det utgår från det uppdaterade dokumentet Hållbar tillväxt. Tillväxten och befolkningsökningen i storstadsregionen är mycket hög och bostadsbristen är idag en tillväxtbegränsande faktor. En del av befolkningsökningen är kopplad till mottagande av ett ökat antal nyanlända och att SCB räknar med att immigrationen kommer att öka det kommande decenniet. Det gör att de regionala planeringstalen den kommande femårsperioden bör öka med cirka 0,5%. För Stenungsunds del innebär det att ambitionen avseende bostadsförsörjningen bör ligga runt 1,5% istället för det mer traditionella 1%. GR ser att programmet på ett tydligare sätt bör beskriva hur Stenungsund planerar att möta det regionala behovet av bostäder. I förslaget utgår kommunen från nu gällande översiktsplan från 2006 vad avser bland annat befolkningstillväxt, bostäders lokalisering och upplåtelseform. Enligt ÖP06 ska lokalisering ske i kollektivtrafiknära lägen och där det finns kommunal service. Lokaliseringsprincipen i ÖP06 är en bra utgångspunkt för den fortsatta planeringen i ett detaljplaneskeende och följer samtidigt de regionala överenskommelserna i t.ex. GRs strukturbild. GR ser emellertid en otydlighet när bostadsförsörjningsprogrammet samtidigt pekar på att tillväxten bara skall präglas av att 85-90% byggs enligt strukturbilden med resterande tillskott utanför planlagda områden. En spridd bebyggelse försvårar en strategisk och kontrollerad bebyggelseplanering i enlighet med Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. GR ser gärna ett förtydligande kring hur en spridd bebyggelse relaterar till de tre hållbarhetsaspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet samt en analys över dessa planeringsprinciper relaterar till och påverkar de regionala överenskommelserna. Då en välfungerande kollektivtrafik utgör en viktig grund för transportinfrastrukturen ser GR gärna att kommunen beskriver hur man ser på möjligheterna att skapa en ändamålsenlig kollektivtrafik till dessa bostäder. I ÖP06 anges att man ska pröva en ändamålsenlig bebyggelsestruktur där tyngdpunkten av utbyggnaden ska ske väster om väg E6. Samtidigt anger kommunen i förslaget till bostadsförsörjningsprogram att man ska pröva möjligheter för utbyggnad öster om E6. Programmet förmedlar därmed en otydlighet kring kommunens ställningstagande rörande var utbyggnad ska ske. GR konstaterar att lokaliseringsanvisningarna är oprecisa och snarare konserverar rådande utspridning av bebyggelse än styr bostadsutbyggnaden till vissa prioriterade områden. GR skulle gärna se en tydlig och samlad viljeinriktning för hur kommunens bostadsbyggande skall främja

42 Göteborgsregionens kommunalförbund intentionerna i de olika kommunala och regionala mål- och strategidokumenten. I programmet anges vidare att man ska skapa möjlighet för att en utbyggnad ska kunna ske utmed kollektivtrafikstråket Spekeröd-Ucklum- Svenshögen. GR rekommenderar kommunen att, utifrån dagens krav på turtäthet och kvalitet, djupare analysera förutsättningarna för att utveckla ett parallellt kollektivtrafikstråk längs stråket Spekeröd-Ucklum-Svenshögen. Sammantaget anser GR att Stenungsund i sitt bostadsförsörjningsprogram bör lägga fram riktlinjer, baserade på nationella och regionala förutsättningar samt visa på riktlinjernas koppling till kommunala markanvisningar och exploateringsavtal och hur riktlinjerna ska skapa förutsättningar för kommande bostadsbyggande i enlighet med uppsatta mål. Stenungsund i regionen Bostadsförsörjningsprogrammet ska, enligt lagen, särskilt grundas på en analys av bl.a. bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. GR ser att programmet konstaterar ett behov av mer varierat bostadsbestånd men önskar att kommunen på ett mer genomarbetat och tydligare sätt beskriver hur Stenungsund ur ett regionalt perspektiv kan bidra med bostäder till särskilda grupper, exempelvis studenter och nyanlända. Kommunen konstaterar att de åldersmässiga grupperna 20-24, och år minskar. GR rekommenderar kommunen att diskutera om detta är ett önskvärt tillstånd och, om ej, tar fram ett åtgärdsförslag. GR ser positivt på kommunens strävan att ha en god balas mellan upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. För att bredda analysen i bostadsförsörjningsprogrammet skulle GR vilja att analysen inte bara omfattar förhållanden i den egna kommunen utan även analysera kommunens roll i ett större regionalt sammanhang. Exempelvis genom att ta avstamp i följande frågor; Hur påverkar Stenungsunds utveckling närliggande kommuner och regionen i stort? Hur påverkas Stenungsunds bostadsmarknad av vad som händer i regionen i övrigt? Vad är Stenungsunds bidrag till den regionala bostadsmarknaden? En sådan breddning av analysen skulle med fördel kunna ske i samverkan med kommuner som agerar inom samma bostadsmarknad. GR bistår gärna med erfarenheter och goda exempel i en sådan analys och diskussion.

43 FÖRSLAG/REMISSVERSION Bostadsförsörjningsprogram för Stenungsunds kommun

44 Typ av dokument Program Beslut av Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2016-xx-xx Dnr 0156/16 Dokumentägare Sektorschef Samhällsbyggnad Giltighetstid Framtagen av Tf beredning för bostadsförsörjningsprogram Reviderad

45 Innehåll Bostadsförsörjningsprogram 1 för Stenungsunds kommun Om bostadsförsörjningsprogrammet 4 2. Regionala visioner och mål 6 3. Kommunalt uppställda mål 8 4. Bostadsförsörjningsprogrammets målsättningar Befolkningsutveckling Befintligt bostadsbestånd Behov och efterfrågan Bostadsbyggande under programperioden 18 Bilaga 1 22 Bilaga

46 1. Om bostadsförsörjningsprogrammet Övergripande Utifrån Stenungsunds kommuns övergripande vision och mål har en tillfällig beredning för bostadsförsörjningsprogram reviderat kommunens senaste bostadsförsörjningsprogram (Bostadsförsörjningsprogram ) och arbetat fram Bostadsförsörjningsprogram för Stenungsunds kommuns Programmet beskriver hur kommunen med stöd av bostadsförsörjningen ämnar verka i syfte att stödja kommunens långsiktiga mål. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ändrades den 1 januari 2014 (Lag 2013:866). Lagen tydliggör processen och framtagandet av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Den syftar till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja ändamålsenliga åtgärder för att bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner samt ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet, och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling avbostadsbeståndet kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Enligt lagen ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjning och, om det behövs, kommunal bostadsförmedling. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Syfte Syftet med bostadsförsörjningsprogrammet är att med grund i kommunens översiktsplan uttrycka Stenungsunds kommuns övergripande strategier för bostadsförsörjningen och redovisa kommunens planeringsberedskap för nya bostäder. Programmet anger en riktlinje för kommunens ambition om expansion, utveckling och för bostadsbyggandets omfattning. Det är ett planeringsunderlag för att möjliggöra byggnation i enlighet med kommunens målsättningar. Kommunens avsikt är även att försöka styra inriktningen på nyproduktionen och andra åtgärder för att tillgodose olika behov som uttrycks i de styrande dokumenten. Bostadsförsörjningsprogrammets relation till andra styrande dokument Göteborgsregionens förbundsstyrelse (GR) har antagit strategi- och måldokumentet Uthållig tillväxt som ska ligga till grund för arbetet med att utveckla regionens struktur för att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett komplement till kommunens översiktsplan, ÖP 06. I programmet utvecklas frågor kopplade till kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Programmet är tänkt att utgöra underlag för kommunens arbete med markförsörjningsplan, eventuell lokalförsörjningsplan, befolkningsprognos, planförsörjning, bygglovshandläggning och investeringsbudget. Tillsammans med befolkningsprognosen är programmet en viktig del för verksamheternas långsiktiga planering. 4

47 Bostadsförsörjningsprogrammet ska ses som ett planeringsunderlag och inte en fixerad plan. Det är viktigt att ha i åtanke att bostadsbyggnation är konjunkturkänsligt och att efterfrågan på bostäder kan förändras över tid. Utöver översiktsplanen finns andra dokument med målsättningar som påverkar bostadsförsörjningsprogrammet: Riktlinjer för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal Stenungsunds kommunvision, Vision 2035 Bostadsförsörjningsprogram för Stenungsunds kommun En beskrivning av dessa styrande dokument finns i Bilaga 2. 5

48 2. Regionala visioner och mål Uthållig tillväxt och strukturbilden Göteborgsregionens förbundsstyrelse har antagit strategi- och måldokumentet Uthållig tillväxt¹, som ska ligga till grund för arbetet med att utveckla regionens struktur för att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. De fem målområdena i Uthållig tillväxt är: stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger stärka de kvaliteter som gör att vi vill bo, leva och verka i Göteborgsregionen skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik fördjupa samarbetet ytterligare mellan alla inblandade aktörer. I syfte att nå det tredje målet skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter har man i dokumentet satt upp följande strategi. Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentra. Kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till Det innebär att stråk och regiondelscentra till samma tidpunkt ska stärkas med minst arbetsplatser och boende. Den långsiktiga inriktningen ska vara att skapa en befolkningsmässig balans nord-syd med älven och Säveån som mittaxel. För att nå det första målet har följande strategier satts upp: befolkningsökningen inom Göteborgsregionen ska vara minst invånare per år Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare l, 5 miljoner invånare en attraktiv livsmiljö, en balanserad nyproduktion av bostäder och en utbyggd infrastruktur i regionen är några viktiga faktorer som stödjer denna utveckling. En attraktiv livsmiljö inbegriper allt från en god yttre miljö till god tillgång på vård, omsorg, utbildning, evenemang kultur med mera. ¹ Uthållig tillväxt, Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur, antagen av förbundsstyrelsen för GR

49 Utifrån Uthållig tillväxt har en strukturbild för regionen arbetats fram2. Strukturbilden ska vara ett stöd för kommunernas arbete med bostadsförsörjning och översiktlig planering. I strukturbilden ligger Stenungsund i ett av huvudstråken som utgör ryggraden i regionen. Tanken är att huvudstråken ska utvecklas genom en attraktiv kollektivtrafik i enlighet med K Bostadsförsörjningsprogrammet utgår från GR:s mål- och strategidokument. En grundläggande tanke i GR:s strukturbild är att bostäder byggs nära stationer eller i orter som är knutna till stationerna med god kollektivtrafik. Detta stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt. Om det går att gå eller cykla till och från en station är mycket vunnet. Är det längre än en kilometer behövs en god kollektivtrafik som knyter samman orten/bostadsområdet/verksamhetsområdet med stationen. Byggnation på landsbygden I linje med Uthållig tillväxt, strukturbilden och Vision 2035 ska kommunen planera för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter. Därför är det viktigt att till exempel se till att bostadsområden lokaliseras nära skola, förskola och kollektivtrafik. Det innebär att byggnationen ska präglas av att cirka % byggs enligt strukturbilden. Cirka % kan byggas utanför planlagt område. Det är dock väsentligt att beakta att utbyggnad sker med rimlig närhet till kommunikation och kommersiell service. Vidare är det viktigt att alltid se utbyggnad av till exempel bostäder, kommunal och kommersiell service, näringsliv, infrastruktur, kommunikationer samt tillgång till naturområden som en enhet där de olika delarna är beroende av varandra. 2 Strukturbild för Göteborgsregionen. Göteborgsregionens kommunalförbund maj Målbild för kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. 7

50 3. Kommunalt uppställda mål Översiktsplan Kommunens nu gällande översiktsplan (ÖP06) antogs Arbetet med en ny översiktsplan har påbörjats och beräknas vara klart Det utgår ifrån lokala och regionala politiskt antagna styrdokument (Stenungsunds kommuns vision samt regionala styrdokument som Uthållig tillväxt, GR:s strukturbild och K2020). Detta bostadförsörjningsprogram utgår från samma styrdokument och harmonierar på så sätt med det påbörjade arbetet med den nya översiktplanen. I kommunens gällande översiktsplan anges att planen ska skapa beredskap för en fortsatt expansion och att den årliga ökningen bör ligga på cirka l %. Befolkningsutvecklingen har under den närmsta perioden fram till år 2015 varit genomsnittligt omkring 1 %. Enligt översiktsplanen kräver en årlig befolkningsökning om l % en produktion om cirka 140 nya bostäder per år, om man antar en genomsnittlig hushållsstorlek på 2,3 invånare per bostad. Bostadsförsörjningsprogrammet bör därmed innehålla en planering för upp till 600 bostäder. I översiktplanen anges även att bostadsbehovet ska tillgodoses i blandat boende med villor, grupphus och flerbostadshus och med olika upplåtelseformer i äganderätt, hyresrätt och bostadsrätt. En ändamålsenlig bebyggelsestruktur där tyngdpunkten av utbyggnaden ska ske väster om E6 ska prövas. Skapa möjlighet för att en utbyggnad ska kunna ske utmed kollektivtrafikstråket Spekeröd-Ucklum-Svenshögen. I ÖP06 hänvisas till följande av kommunfullmäktige antagna delmål som har koppling till bostadsbyggnationen. I Stenungsund ska finnas en mångfald av boendeformer såsom hyresrätter, bostadsrätter och enskilt ägande. Vid ny- och ombyggnad ska bostäder anpassas från början så att man kan bo hemma så länge man vill och kan. Man ska kunna bo kvar i sin självvalda bostad även vid stora behov av vård och omsorg. För en kort och långsiktig planering ska utbyggnadsbehoven i form av planläggning av bostäder, infrastruktur, rekreationsområden, skolor, lokaler med mer bemötas snabbt och effektivt. Vidare anges i ÖP att: nya bebyggelseområden på lång sikt ska lokaliseras med god tillgänglighet till kollektivtrafik och dimensioneras så att grundläggande boendeservice kan utvecklas i områdena nya bostäder inte bör tillkomma där det är olämpligt med tanke på omgivningspåverkan från djurhållning eller där befintligt jordbruk försvåras på annat sätt, såvida det inte har direkt koppling till jordbruket på platsen. 8

51 9

52 4. Bostadsförsörjningsprogrammets målsättningar Kommunfullmäktige antog i augusti 2014 följande vision för Stenungsunds kommun: Stenungsund, det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum. Till Vision 2035 finns två avgörande inriktningar: Attraktivt och välkomnande Ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling Bostadsförsörjningsprogrammets målsättningar har sin utgångspunkt i ovanstående vision och inriktningar. Bostadsförsörjningsprogrammets målsättningar Mål för bostadsförsörjningsprogrammet har sin grund i tidigare nämnda styrande dokument och redovisas under den kommunövergripande visionens inriktningar. Inriktning: Attraktivt och välkomnande Kommunen ska verka för att skapa bostadsområden som upplevs harmoniska, trygga och tillgängliga av samhällets samtliga medborgare. För en kort- och långsiktig planering ska utbyggnadsbehoven i form av planläggning av bostäder, infrastruktur, rekreationsområden, skolor och lokaler bemötas snabbt och effektivt. Kommunen ska enligt ÖP06 eftersträva runt l % befolkningsökning/år vilket motsvarar cirka 140 nya bostäder/år. De senaste årens befolkningsökning ligger på cirka 1 %. Nuvarande befolkningsprognos anger en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,1 % per år. Bygglov och planarbete ska synkroniseras med utbyggnad av kommunal service, till exempel skola och förskola. Lokala mötesplatser bör byggas in i nya bostadsområden. Stenungsunds kommun vill åstadkomma en god bebyggd miljö där det kulturhistoriska arvet värnas och utvecklas. God tillgång till kollektivtrafik och kommunal service ska prägla planeringen av mark för bostäder. Kommunen ska planera för en fortlöpande utbyggnad av gång- och cykelvägar. De olika delarna i livsmiljön - boende, arbete, tillgång till service och fritid - bör finnas inom räckhåll så att dagliga transporter kan minskas. Vid detaljplanering och om det är längre än en kilometer från ett nytt område till en station behövs en god kollektivtrafik som knyter samman orten/bostadsområdet/verksamhetsområdet med stationen. Detta gäller inte generellt för enskilda fastigheter i glesbygd. Kommunen ska ha en fortlöpande dialog med näringslivet om förändringar som kan påverka utvecklingen och bostadsbyggandet. Inriktning: Ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling Bostadsområden bör planeras utifrån visionen om ett hållbart samhälle. Kommunen ska uppmuntra byggnation av miljöanpassade och energieffektiva fastigheter. Kommunen planerar för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter. Hänsyn ska tas till rådande växter och djur vid planering av bostadsområden. Kommunen ska motverka kategoriboende/ segregerat boende genom att blanda boendeformer och upplåtelseformer i ett och samma område. Det måste också finnas billiga bostäder att tillgå. Vid ny- och ombyggnad av bostäder ska tillgänglighet beaktas från början så att man kan bo hemma så länge man vill och kan. 10

53 Medborgarinformation Kommunen bör ha en enkel, fullständig och lättåtkomlig information om bygglovshanteringen och de regler som styr denna både i och utanför detaljplan. Kommunen ska utarbeta bra och allsidig information som följer med bygglovsansökan. Lokalisering Möjligheter för utbyggnad öster om E6 ska prövas. Nybyggnation på lucktomter i etablerade områden och andra ounyttjade byggrätter inom gällande detaljplaner bör stimuleras. Därigenom förbättras förutsättningar för förskola och skola. Utbyggnadstakten måste vara balanserad för att den kommunala service som krävs ska kunna byggas ut i samma takt som befolkningsökningen på orten. Utbyggnaden av bostäder och infrastruktur bör anpassas till förutsebara klimatförändringar under bostädernas och infrastrukturens beräknade livslängd. Kommunen ska planera för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter. Därför är det viktigt att till exempel se till att bostadsområden lokaliseras nära skola, förskola och kollektivtrafik. Kommunen ska ge förutsättningar och ha en planberedskap för alla orter att utvecklas. 11

54 5. Befolkningsutveckling Tillbakablick och nuläge Stenungsunds kommun har historiskt varit en expansiv kommun med kraftig befolkningsutveckling. Sett över en femårsperiod har befolkningen i snitt ökat med 1 % per år. Den 31 december 2015 hade Stenungsunds kommun invånare. Detta innebär en ökning med 233 personer från föregående år och en procentuell ökning om 0,9 %. Genom nedanstående tabell kan man se att befolkningsökningen de senaste fyra åren både har sin grund i ett positivt flyttnings- och födelsenetto. Om man studerar befolkningsutvecklingen mellan 2013 och 2015 per delområde kan man se att alla delområden haft en positiv utveckling, förutom Ucklum som har minskat med fyra personer. Störst ökning finner man i Norum. Befolkningsutveckling År Folkmängd Folkökning Ökning % Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto , , , , , Källa: SCB Förändring per ålderskategori Förändring Förändring Ålder ,2-2,0-0, ,1 2,2 4, ,9-3,1-2, ,4-0,2-1, ,8 0,2 1, ,0 1,6 2, ,2 1,3 3, ,5 5,6 10,4 85-w ,1-1,5 5,5 Total ,4 0,9 2,3 Källa: SCB 12

55 Befolkningsförändringar per delområde Förändring i absoluta tal Område Norum Stora Höga Jörlanda Spekeröd Ucklum Svenshögen Ödsmål Rest Totalt Källa: SCB Befolkningsprognos Befolkningsprognos för åren tyder på en genomsnittlig ökning av befolkningen med cirka 1,1 % per år under perioden. Befolkningsprognos År Folkmängd Folkökning % , , , , ,4 Källa: Befolkningsprognos Stenungsunds kommun I nedanstående tabell presenteras hur födelsenetto respektive flyttningsnetto prognostiseras att utvecklas de kommande åren. Prognostiserade befolkningsförändringar (avrundat till närmaste 5-tal) År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Källa: Befolkningsprognos Stenungsunds kommun Folkökning 13

56 Om man studerar befolkningsprognosen fördelat per delområde kan man se att den främsta befolkningsökningen prognostiseras att ske i Norum och de södra kommundelarna. Befolkningsförändringar per delområde ( är avrundat till närmaste 5-tal) Förändring Område Absoluta tal Procent Norum Stora Höga Jörlanda Spekeröd Ucklum Svenshögen Ödsmål Rest Totalt Källa: Befolkningsprognos Stenungsunds kommun Förändringar per åldersgrupp Källa: Befolkningsprognos Stenungsunds kommun Prognostiserad befolkningsförändring visar att antalet personer i åldrarna år och år minskar under åren medan antalet personer i åldrarna år och år ökar kraftigt. 14

57 6. Befintligt bostadsbestånd Den 31 december 2015 fanns det småhus, 217 övriga hus, 259 specialbostäder och lägenheter i flerbostadshus i kommunen. Det har sedan 2013 skett en ökning på alla delar av bostadsbeståndet. Befintligt bostadsbestånd Förändring Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder Källa: SCB. Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader som innehåller tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. Den 1 januari 2015 beräknades antalet fritidshus i kommunen vara jämfört med år 2013 och år Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Flerbostadshus Småhus Källa: SCB 15

58 Upplåtelseformer Det kalkylerade bostadsbeståndet var den 31 december 2015 fördelat på nedanstående sätt i de olika delområdena. Antal bostäder efter upplåtelseform per kommundel och totalt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Total Norum Stora Höga Jörlanda Spekeröd Ucklum Svenshögen Ödsmål Totalt Andel bostäder efter upplåtelseform per kommundel och totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 97% 94% 90% 85% 80% 68% 60% 43% 42% 32% 25% 16% 13% 13% 13% 8% 8% 2% 3% 2% 4% 0% 0% 2% Norum Stora Höga Jörlanda Spekeröd Ucklum Svenshögen Ödsmål Totalt Ovanstående innebär att cirka 60 % av bostäderna i kommunen utgörs av äganderätter, 26 % hyresrätter och 12 % av bostadsrätter. Som ovanstående tabell illustrerar skiljer sig fördelningen mellan olika upplåtelseformer åt mellan de olika delområdena. 16

59 7. Behov och efterfrågan Stenungsundshem AB Kommunens bostadsbolag, Stenungsundshem AB, har lägenheter, cirka hyresgäster och vid årsskiftet 2015/2016 cirka intresseanmälningar från bostadssökande. Bolaget står för cirka 20 % av den totala andelen bostäder i kommunen. Efterfrågan på lägenheter är stor och uthyrningsgraden under 2015 var över 99 %. Tomt- och småhuskön I dagsläget är det cirka 200 personer som har betalat årsavgift till kommunens tomtkö. Regler som gäller för tomtkön finns att läsa i dokumentet Avgifter och regler för tomt- och småhuskön i Stenungsunds kommun. I de områden där utbudet av tomter har funnits de senaste åren har efterfrågan varit begränsad. Relativt många har stått i kö i många år utan att ha anmält intresse för att köpa någon av de tomter som har erbjudits. Särskilda grupper Kommunen måste enligt Socialtjänstlagen (SoL) tillhandahålla särskilda boendeformer för äldre med omfattande behov av service, stöd och omvårdnad. Enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) ska kommunen också tillhandahålla bostäder med särskild service för människor med fysiska, psykiska eller andra svårigheter i sin livsföring. Kommunen menar att nya bostäder ska byggas så att de redan från början är anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Ökningen av antalet äldre pekar på ett ökande behov av bostäder med särskild service samt sannolikt ökande krav på bostadsanpassningsbidrag om vi ska nå målet om att äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar i sitt område. Den 1 mars 2016 trädde lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft. Lagen innebär att en kommun ska ta emot ett visst antal nyanlända oavsett om det finns en ledig bostad eller inte i kommunen. Tidigare kunde mottagande justeras efter tillgången på lediga bostäder, men detta gäller numera inte. Därmed kommer behovet av lägenheter för denna grupp att öka under kommande år då Sverige under 2015 tog emot historiskt höga nivåer asylsökande. Ungdomar Den prognostiserade befolkningen i åldersgruppen år minskar, medan andra grupper år är mer konstanta. Anledningen till förändringarna i dessa åldersgrupper är inte känd men kan bero på både utflyttning på grund av studier, svårighet att få bostad och ålderkullarnas sammansättning. Det går därför inte att säga med säkerhet om bostadsbyggandet direkt kan påverka befolkningsförändringen i dessa grupper. Bostadsbehovet hos ungdomarna i Stenungsunds kommun ska så långt som möjligt tillgodoses. 17

60 8. Bostadsbyggande under programperioden Mål för nybyggnation under perioden Kommunens huvudinriktning är att minst en tredjedel av byggandet under programperioden bör vara hyresrätter. För specifika områden kan andra mål bli aktuella. Stenungsunds kommun - delområden Planberedskap Med planberedskap menas kommunal mark som är planlagd för exempelvis bostadsändamål men ännu inte bebyggts. Kommunal planberedskap syftar till att stå beredd inför en framtida expansion. Med en god planberedskap kan mark erbjudas för bostäder, skolor och verksamhetsytor i den takt som efterfrågas av marknaden. Kommunen arbetar med att säkerställa en rimlig omfattning av planberedskap och med att strategiskt köpa in mark för detta ändamål. Inriktning på bostadsbyggandet under programperioden Fördelningen mellan ägarformer och upplåtelseformer under perioden bör inte ändras, framförallt bör andelen hyreslägenheter sikta mot samma som för närvarande, minst 1/3 av all nybyggnation är ett lämpligt riktmärke. 1/3 hyresrätter, 1/3 bostadrätter och 1/3 småhus är en ambition. För att möjliggöra nybyggnad av flerfamiljshus måste en blandning av upplåtelseformer kunna medges. 18

61 Planerat byggande (bedömning) Projekt Antal lägenheter TYKO-typ Norum Stenunge strand BR Stenungstorg HR Solgårdsterrassen HR Solgårdsterrassen BR CW Borgs väg ÄBR Hasselhöjden ÄHR Hasselhöjden BR Hasselhöjden HR Kyrkenorum 4: HR Hällebäck ÄGI Kopper 2:8, 2: HR Nyborgsvägen BR Nyborgsvägen HR Nösnäs 1: BR Äggestorp 11: BR Norums Torp 1: ÄGI Norra Hallerna ÄGI Norra Hallerna BR Centrala Hallerna ÄGI Centrala Hallerna BR Centrala Hallerna HR Norums Torp 1: HR Stora Höga Getskärs camping HR Getskärs camping BR Getskärs camping ÄGI Anrås 1:2, 2: ÄGI Jörlanda Kvarnhöjden BR Kvarnhöjden HR Kvarnhöjden ÄGI Spekeröd Kännestorp 2: HR/BR Ucklum Grössbyn 1: ÄGI Härgusseröd 1:3 m.fl HR/BR Ödsmål Starrkärr 3:1 2 2 ÄGI Utomplan Diverse ÄGU Summa BR = Bostadsrätter HR = Hyresrätter ÄGI = Äganderätt i småhus i tätort ÄGU = Äganderätt i småhus utanför tätort ÄBR = Äldreboende bostadsrätter ÄHR = Äldreboende hyresrätter

62 Bostadsbyggandet i kommunen per delområden Bedömning av planerat byggande Under perioden som bostadsförsörjningsprogrammet omfattar planeras för cirka bostäder. Bedömd fördelning är cirka 200 småhus, 500 bostadsrätter, 450 hyresrätter och 85 med okänd upplåtelseform. Därtill finns en allmän planreserv som inte beräknas bebyggas. Osäkerheten ökar ju längre fram i perioden man kommer. Norum Norum omfattar de centrala delarna av Stenungsund och är kommunens folkrikaste delområde. I området finns såväl lägenheter som fristående småhus. I översiktsplanen redovisas utbyggnadsområden för bostäder, motsvarande l 600 bostäder fram till år Planerat byggande I Norum beräknas en planberedskap finnas under för cirka 700 bostäder. Av dessa är cirka 70 småhus och resten lägenheter. Exempel är Stenunge strand, där den sista av tre etapper återstår, och Solgårdterrassen som totalt innehåller cirka 270 lägenheter. Markanvisning pågår för Snippen/ CW Borgs väg som kan innehålla 140 lägenheter varav 60 i trygghetsboende, tillsammans med lokaler för handel och verksamheter. Inriktning på byggandet under perioden Byggandet under perioden utgörs huvudsakligen av kompletteringar och förtätningar av befintlig bebyggelse. I enlighet med strukturbilden för GR utnyttjas centrala lägen för att ge de nya bostäderna god tillgång till service och kollektivtrafik och för att utnyttja befintlig infrastruktur. De nya bostäderna innebär också bättre förutsättningar för utbyggd service och för minskad biltrafik. För att utnyttja de centrala byggplatserna effektivt kommer den nya bebyggelsen att bli relativt tätare och högre än omgivningen, vilket delvis ger en ny prägel på stadsbilden. Stora Höga Stora Höga, en av kommunens södra delar, har goda allmänna kommunikationer och bra pendlingsavstånd till Göteborg. Delområdet består mest av fristående villor och har en relativt ung befolkning. Området har de senaste åren varit ett av kommunens mest populära och växande delområden. Planerat byggande I Stora Höga finns ett område som planreserv som tidigare har nyttjats som husvagnscamping. Området beräknas att byggas med cirka 120 bostäder under perioden. I övrigt bedöms endast några enstaka nya villor uppföras i Stora Höga. Inriktning på byggandet under perioden Byggande på den tidigare husvagnscampingen är angeläget och inriktas på huvudsakligen bostäder i flerbostadshus med hyresrätter och bostadsrätter. En markanvisning är genomförd för området och samtliga nya bostäder beräknas att byggas. Jörlanda Även Jörlanda har under de senaste åren varit en populär och expansiv del av kommunen och liknar strukturellt Stora Höga. I området ligger Kvarnhöjden där detaljplanearbete för omfattande bostadsbyggnation pågår. I översiktsplanen redovisas markreservationer motsvarande byggnation av cirka 350 nya bostäder fram till år Vissa enstaka småhus kan tillkomma och permanentning av fritidshus kan förekomma i området. Planerat byggande I Jörlanda bedöms att det under perioden finns en planberedskap för cirka 130 bostäder på Kvarnhöjden. Byggnationen förutsätter att kapaciteten i VA-nätet har förstärkts för att klara den större belastningen. Inriktning på byggandet under perioden Planarbetet på Kvarnhöjden är angeläget för att möjliggöra byggande i slutet av perioden. Fokus bör inledningsvis vara på en stor andel hyresrätter i en blandad bebyggelse. Detaljplanen innehåller ett reserverat markområde för skola och förskola lokaliserat nära in-/utfarten till området. 20

63 Spekeröd Spekeröd präglas av gles bebyggelse i lantlig miljö öster om motorvägen. Ett program som vann laga kraft i oktober 2013 finns framtaget för Spekeröds by. Programmet redovisar cirka 300 nya bostäder. Förskola och skola för årskurs 1-6 är har byggts och invigdes 2012 respektive Planerat byggande Planarbete pågår för nya bostäder omedelbart öster om den nyligen uppförda skolan och förskolan, som kan möjliggöra uppförande av cirka 50 bostäder i flerfamiljshus. Inriktning på byggandet under perioden Inriktningen är att utveckla en tätare samhällsbildning runt gamla E6 och i anslutning till Spekeröds kyrka och de befintliga bebyggelsegrupper som finns i området idag. Kompletterande bostadsbebyggelse får utvecklas i tätare och glesare former tillsammans med verksamheter som inte är störande för omgivningen. Principen för områdets utformning är bebyggelse längs en bygata som knyter samman området i nord-sydlig riktning, med förlängning över väg 650 till skola, förskola och bostäder söder om vägen. Ucklum Ucklum ligger i kommunens nordöstra del. Bebyggelsen består huvudsakligen av enbostadshus blandade med serviceanläggningar och mindre verksamheter. I översiktsplanen redovisas utbyggnadsområden för bostäder som motsvarar cirka 100 bostäder fram till år Planerat byggande I Ucklum finns en planberedskap för cirka 70 bostäder och 20 småhus. Byggnationen bedöms kunna ske helt eller delvis under perioden, beroende på efterfrågan. Inriktning på byggandet under perioden Byggnationen i Ucklum bör inriktas mot en stor del lägenheter, företrädesvis hyresrätter. Även en mindre del bostadsrättslägenheter och friliggande villor bör uppföras, för att erbjuda ett blandat utbud av nya bostäder. Svenshögen Svenshögen är ett av kommunens norra delområden med höga naturvärden och goda kommunikationer, med en tågstation. Bebyggelsen är blandad och har efter Norum den största andelen hyreslägenheter. Folkmängden bedöms i befolkningsprognosen minska något fram till år I översiktsplanen redovisas utbyggnadsområden för bostäder motsvarande cirka 100 bostäder fram till år Planerat byggande I Svenshögen planeras i princip ingen nybyggnation förutom en viss förtätning. Inriktning på byggande under perioden En utveckling i Svenshögen följer GR:s strukturbild och kan ges bättre förutsättningar om en koppling till E6 anordnas, via ett nytt mot. Det blandade utbudet av bostäder och upplåtelseformer bör följas upp i eventuella nya detaljplaner och byggnationer. Ödsmål Ödsmål ligger i den norra delen av kommunen. Under de senaste åren har Ödsmål ökat sin befolkning och nybyggnation av bostäder genomförts. Fritidsområden har även omvandlats till helårsbostäder. Under programperioden prognostiseras emellertid befolkningen att minska. I översiktsplanen redovisas utbyggnadsområden för bostäder som motsvarar byggnation av 250 nya bostäder fram till år Planerat byggande I Ödsmål finns ingen planreserv. Under programåren räknar man inte med att några ytterligare planer antas som genererar nya bostäder. En viss förtätning kommer att ske genom ny utomplansbebyggelse. Inriktning på byggandet under perioden De i översiktsplanen redovisade utbyggnadsområdena bör delvis kunna bebyggas under perioden under förutsättning att efterfrågan finns och att nya detaljplaner kan arbetas fram. Inriktningen bör då vara mot flerbostadshus med hyresrätter. 21

64 Bilaga 1 - Kommunens möjligheter att påverka markanvändningen - Kommunens möjlighet till styrning av bostadsbyggandet Styrning genom markanvisningsavtal Kommunen fördelar förhandlingsrätter till kommunal mark genom upprättande av markanvisningsavtal med intressenter. Överlåtelse av marken sker genom tecknande av marköverlåtelseavtal. Genom markanvisningsavtalet och marköverlåtelseavtalet kan kommunen styra typ av byggnation på kommunal mark så att det överensstämmer med uppställda mål. Styrning genom byggnation av Stenungsundshem AB Genom byggnation av lägenheter av det kommunala bostadsbolaget Stenungsundshem AB kan kommunen styra utvecklingstakt och upplåtelseformer. Det finns lagkrav på affärsmässighet för Stenungsundshem AB. Detta innebär bland annat att hänsyn måste tas till marknadssituationen. Styrning genom detaljplanläggning Genom det kommunala planmonopolet har kommunen möjlighet att påverka och till viss del även styra utbyggnadstakt, bebyggelseutformning och så vidare. I de fall där kommunen är markägare har man även möjlighet att vid försäljning till viss del även styra exempelvis upplåtelseformer. Bilaga 2 - Bearbetade målsättningar från olika styrande dokument Riktlinjer för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal Kommunens möjlighet att styra bostadsbyggnationen i önskvärd riktning underlättas om det finns kommunägd mark att markanvisa/marköverlåta. Att arbeta med en aktiv och fortlöpande markförsörjning med lång framförhållning skapar större möjligheter att påverka i vilken takt, ordning och på vilket sätt bostadsbyggandet ska ske. Arbete med att ta fram nya riktlinjer för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal pågår. I gällande riktlinjer för kommunal mark står bland annat att ambitionen genom en aktiv markpolitik och hög planberedskap för bostadsområden ska vara att tillgodose behovet av mark för bostadsområden, företagsetableringar och övrig samhällsservice samt att tillgången till kollektivtrafik ska beaktas vid planering av mark för bostadsområden. 22

65 I förslaget till riktlinjer för markanvisning utgår kommunen från nedanstående bedömningsgrunder vid val av intressent för markanvisning: konkurrens och mångfald social hållbarhet och sociala åtaganden ekologisk hållbarhet gestaltning och utformning nytänkande byggherrens ekonomiska förutsättningar och stabilitet ekonomi. Vision 2035 Kommunen har tagit fram och antagit följande vision: Stenungsund det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum. Till visionen finns två avgörande inriktningar: Attraktivt och välkomnande samt ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Attratkivt och välkomnande: Trygg miljö Attraktivt centrum och ett rikt kulturliv Goda kommunikationer Levande företagsklimat Alltid bästa möjliga möte Ekonomisk, ekologiskt och socialt hållbar utveckling: Social hållbarhet Ekonomiskt hållbarhet Ekologisk hållbarhet Målsättningar från tidigare bostadsförsörjningsprogram Kommunen ska ge förutsättningar för alla orter att utvecklas. Alla orter ska ha en planberedskap för bostäder. Man ska kunna bo kvar i sin självvalda bostad även vid stora behov av vård och omsorg. Detta ska beaktas särskilt vid ny- och ombyggnad så att bostäder anpassas från början så att man kan bo hemma så länge man vill och kan. För en kort- och långsiktig planering ska utbyggnadsbehoven i form av planläggning av bostäder, infrastruktur, rekreationsområden, skolor, lokaler med mer bemötas snabbt och effektivt. Kommunen ska motverka kategoriboende/segregerat boende genom att blanda boendeformer och upplåtelseformer i ett och samma område. Det måste också finnas billigare bostäder att tillgå. Kommunen ska där så är önskvärt och möjligt styra nyproduktion av bostäder mot de behov som finns och då särskilt uppmärksamma äldre, personer med funktionsnedsättning och ungdomar. Det kan gälla till exempel lägenhetsstorlek och boendekostnad. Miljöfrågor som till exempel minskning av transporter, kretsloppsanpassning och uppvärmning ska prioriteras vid nyproduktion och i befintlig bebyggelse. Att alla orter ska ha möjlighet att utvecklas innebär att det bör finnas möjlighet för ny bostadsbebyggelse på orten. Utbyggnadstakten måste vara balanserad för att den kommunala service som krävs ska kunna byggas ut i samma takt. En lämplig utbyggnadstakt är angiven i förslaget till ny översiktsplan till cirka 140 nya lägenheter om året. Efterfrågan på nya bostäder är störst längs kusten, väster om E6. Där bör utbyggnad kunna ske såväl i norr som i söder och i första hand tillkomma i närheten av eller i anslutning till gamla E6. Det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, anger att man ska planera för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter. Därför är det viktigt att exempelvis se till att skola, förskola och kollektivtrafik finns nära bostäderna. Samtidigt är det viktigt att alltid se utbyggnaden av bostäder, kommunal och kommersiell service, näringslivet, infrastruktur, kommunikationer, tillgång till naturområden och så vidare, som en enhet där de olika delarna är beroende av varandra. 23

66

67 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom och rekommendera medlemskommunerna att besluta att anta 1. förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att gälla fr.o.m. den 1 april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen säger upp avtalet förlängs det med två år i taget. 2. förslaget till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att gälla from den 1 april förslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Sedan regionbildningen år 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen reglerat ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Avtalsparterna i avtalet är Västra Götalandsregionen (VGR) och var och en av kommunerna i Västra Götaland. Syftet med hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland är att säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR.

68 Göteborgsregionens kommunalförbund Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. Inför ny avtalsperiod för hälso- och sjukvårdsavtalet har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. En delprocess i översynen av hälso- och sjukvårdsavtalet har varit att ta fram ett förslag till ny överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat som ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens giltighet föreslås sammanfalla med huvudavtalets giltighetstid. Förslagen har behandlats i kommunerna och VGR med möjlighet att lämna synpunkter. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget den 25 november 2016 och VästKoms styrelse gjorde detsamma den 6 december Sociala styrgruppen kommer att behandla ärendet den 8 december Under förutsättning att styrgruppen inte har några kompletteringar eller invändningar föreslås styrelsen att i enlighet med SRO:s skrivelse rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Avtalet gäller tiden 1 april december Beslut i kommunerna behöver således ske senast den 31 mars Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Elisabeth Beijer, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande till det politiska samrådsorganet, SRO, mellan VästKom och Västra Götalandsregionen, daterat Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland 3. Bilaga 1 Termer och begrepp 4. Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

69 Tjänsteutlåtande Datum Västra Götalandsregionen/VästKom Handläggare: Rose-Marie Nyborg, Sverker Andersson E-post: 1 Till det politiska samrådsorganet, SRO, mellan VästKom och Västra Götalandsregionen Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Politiska samrådsorganet, SRO, föreslås ställa sig bakom nedanstående förslag för ställningstagande med rekommendation till huvudmännen om beslut. Förslag till beslut: 1. Ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att gälla fr.o.m. den 1 april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen säger upp avtalet förlängs det med två år i taget. 2. Ställa sig bakom förslaget till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att gälla from den 1 april Ställa sig bakom förslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. 4. SRO ger VästKom och koncernledning Hälso- och sjukvård, VGR, i uppdrag att ta fram kommunikations- och implementeringsplan som stöd för avtalens genomförande. 5. SRO rekommenderar huvudmännen om beslut gällande ovanstående förslag. Sammanfattning av ärendet Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan landstinget ansvarar för läkarresurser och övriga kompetenser.

70 Tjänsteutlåtande Datum Såväl sjukhusvården som primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är i ständig förändring och utveckling. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och en god vård med god kvalitet krävs en välfungerande samverkan mellan verksamheterna. Patientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Alla medarbetare måsta ha kunskap om Hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal och tillämpa dessa med fokus på patientnyttan. En delprocess i översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet var att ta fram ett förslag till ny överenskommelse mellan parterna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Målsättningen är att överenskommelsen ska ge praktiskt stöd för samverkan mellan huvudmännen och deras företrädare. Förutom representanter från VGR och kommunerna har deltagare från brukarorganisationer deltagit i utarbetat förslag. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och blir underavtal. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Fördjupad beskrivning av ärendet Gemensam översyn av Hälso- och sjukvårdsavtalet och Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Hösten 2014 genomfördes en uppföljning av det nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtalet genom inhämtning av synpunkter från berörda verksamheter. Resultatet presenterades för det politiska samrådsorganet, SRO, som beslutade om förlängning av nuvarande avtal för att ge utrymme för en översyn och utveckling av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Den gemensamma politiska viljeinriktningen som uttalades om förutsättningarna för översynen var att inga nya gränssnitt eller skatteväxlingar ska ske och att utvecklingen ska baseras på inkomna synpunkter med ett tydligare fokus på patientnyttan och samverkan mellan huvudmännen. En processorganisation med arbetsgrupper, operativ ledningsgrupp och politisk styrgrupp har utarbetat förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal. En av arbetsgrupperna har utarbetat förslag på ny överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Parterna har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att upprätta en överenskommelse om dessa målgrupper. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen har konstaterat att överenskommelsen var i behov av revidering och har beslutat att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Båda förslagen har genomgått synpunktsrunda, till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltningar inom VGR, och justerats utifrån inkomna synpunkter.

71 Tjänsteutlåtande Datum Nyheter i Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Några nya avsnitt har tillkommit för att stärka samverkan och gemensam syn på samverkan mellan parterna. Gemensam värdegrund och gemensamt åtagande Det nya avtalsförslaget poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt så finns ett behov av väl fungerande samverkan. En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. Parterna har ett gemensamt åtagande att säkerställa att Hälso- och sjukvårdsavtalet efterlevs av verksamheter som företräder dem så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. Ny struktur Avtalet har fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillgängligt för den som ska tillämpa avtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övriga överenskommelser som enligt hälso- och sjukvårdslagen ska upprättas mellan parterna blir underavtal. Underavtalens giltighet förutsätter ett giltigt huvudavtal. Nya avsnitt om avtalsvård och utveckling Avvikelsehantering samt tvister är områden där ökad tydlighet efterfrågades inför översynen. Dessa områden ingår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Särskilda tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretisering av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ett nytt avsnitt som beskriver viktiga gemensamma utvecklingsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer och använda gemensamma resurser effektivt. Nyheter i Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk VGR och länets kommuner har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att träffa överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. I länet finns sedan 2011 en sådan

72 Tjänsteutlåtande Datum överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna. I linje med den politiska viljeinriktningen har överenskommelsen ett tydligare fokus brukar- och patientnyttan. Nyheter: - Ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning och särskilt när det gäller samverkan kring personer med missbruk. - Förslag till hantering av avvikelser och tvister - Förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem. - Utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: o o o o Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa Om integrerade arbetssätt och mottagningar Om insatser för ungdomar med missbruk Vid upphandling av HVB-platser Ändrad avtalstid i Ramavtal om läkarinsatser inom kommunens hälso- och sjukvård i Västra Götaland Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat enligt hälsooch sjukvårdslagen som ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens giltighet föreslås sammanfalla med huvudavtalets giltighetstid. Kommunikation Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera, kommunicera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter. Beredning En gemensam politiska styrgrupp har inrättats inför översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet, denna har löpande tagit del av förslag och överväganden under arbetsprocessen. Arbetsprocessen har varit transparent där politiker; tjänstemän och medarbetare regelbundet fått ta del av arbetets aktuella underlag och informerats återkommande nyhetsbrev och via webbsidor. Thomas Jungbeck Direktör VästKom Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Västra Götalandsregionen

73 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Gäller från och med 1 april 2017

74

75 3 Innehåll 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet s Bakgrund s Syfte s Avtalsparter s Avtalstid s Omfattning s Termer och begrepp s.4 2 Gemensam värdegrund s Gemensam värdegrund s Gemensamt åtagande s.5 3 Parternas ansvar s Lagstiftning s Gemensamt ansvar och samverkan s Västra Götalandsregionens s.7 åtagande och ansvar 3.4 Kommunens åtagande och ansvar s Kommunikation, informationsöverföring s.8 och vårdplanering 3.6 Läkarmedverkan i kommunal s.8 hälso- och sjukvård 3.7 Rehabilitering och habilitering s Personer med psykisk funktionsnedsättning s.8 och personer med missbruk 3.9 Egenvård s Läkemedel s Akutläkemedelsförråd s Dosexpedition s Medicintekniska produkter s Personliga hjälpmedel s Läkemedelsnära produkter s Spolvätskor s Övriga medicintekniska produkter s Livsmedel för särskilda näringsändamål s Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård s Vårdhygien s Omhändertagande av avlidna s Ickesvenska medborgare och asylsökande s Tjänsteköp s.11 4 Avtalsvård s Tillämpningsanvisningar s Gemensam stödstruktur s Avvikelser s Tvister s Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet s.13 5 Gemensamma utvecklingsområden s.13 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

76 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 1.1 Bakgrund Sedan regionbildningen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, VGR, reglerat ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Inför ny avtalsperiod har avtalstiden förlängts för att skapa utrymme för en gemensam översyn. Hälso- och sjukvårdens och den tekniska utvecklingen innebär bland annat att hälso- och sjukvård som ges i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Den politiska viljeinriktningen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför alltför skarpa gränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälsooch sjukvård tillgodosedda. En förtroendefull och öppen dialog mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättning för att tillsammans möta framtidens gemensamma utmaningar. 1.2 Syfte Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. 1.3 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen vilka fortsättningsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av regionfullmäktige respektive kommunfullmäktige. 1.4 Avtalstid Avtalet gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Se avsnitt Omfattning Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3 och 18. Detta avtal är ett huvudavtal för 1.6 Termer och begrepp Se bilaga Termer och begrepp. hälso- och sjukvård där övriga överenskommelser som enligt HSL ska upprättas mellan parterna utgör underavtal till detta avtal. Underavtalens giltighet är direkt kopplat till huvudavtalets giltighet. Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Ansvarsfördelningen beskrivs närmare under avsnitt 3 i avtalet och baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen samt de överenskommelser som tidigare gjorts. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

77 5 Gemensamt ansvar med individens perspektiv i centrum 2 Gemensam värdegrund Region Kommun 2.1 Gemensam värdegrund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. 2.2 Gemensamt åtagande Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.... ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enligt detta avtal även gäller i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

78 Parternas ansvar 3.1 Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för VGR och kommunen. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen regleras i 3 och 18 HSL, (1982:763), och ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567). Patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL: - Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL). - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enligt 18 HSL andra stycket: "en kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård)." För personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är VGR och kommunen, genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, skyldig att ha överenskommelse om samarbete (8 a och 8 b HSL respektive 5 kap. 8 a och 9 a SoL). Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas enligt HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. (Länk) För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård. Utöver det lagstadgade ansvaret för hälso- och sjukvården har VGR och kommunen flera överenskommelser om ansvarsfördelning och samverkan som beskrivs nedan i avsnitt Gemensamt ansvar och samverkan Parterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för läkare och övriga kompetenser. Parterna ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Se även avsnitt Patienten ska ges medinflytande i planering av vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker. Patientens vård och behandling sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för sig har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer och förskrivning som görs av respektive huvudman. KOMMUN REGION Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

79 Västra Götalandsregionens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. VGR ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: Patienter som utan större svårigheter kan besöka mottagningar (inom primärvård eller specialistsjukvård). I ansvaret ingår hälso- och sjukvård i hemmet eller annan plats där patienten vistas, då insatserna är av tillfällig karaktär och ingår i pågående behandling, rehabilitering eller utredning. Läkarmedverkan för patienter som omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården enligt ramavtal mellan parterna. Se avsnitt 3.6. Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på specialist- samt primärvårdsnivå. För personer över 18 år finns en vägledning som beskriver rehabiliterings-/habiliteringsansvaret på primärvårds- respektive specialistnivå. (Länk) Handledning och kunskapsöverföring om enskild patient av primärvård eller specialistsjukvård till kommunens personal i vård, omsorg, rehabilitering samt i hantering av medicintekniska produkter. Specialistsjukvård till patienter inom kommunal hälso- och sjukvård enligt gällande vårdprogram och medicinska riktlinjer, eller enligt upprättad vårdplan/ SIP. Omhändertagandet av avlidna. Se avsnitt Kommunens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Kommunen ska enligt 18 HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverksamhet, (SoL), samt i daglig verksamhet, (LSS). Se bilaga Termer och begrepp. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens hemsjukvårdsansvar omfattar: Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till VGR:s mottagningar utan större svårigheter och där det på grund av nsatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. Patienter med behov av hemsjukvård över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hemsjukvård kan samtidigt få vissa hälsooch sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad vårdplan/sip. Se även avsnitt 3.5. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även: Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kvälls- och nattetid för patienter som normalt besöker VGR:s vårdcentraler. Under mottagningarnas öppethållande har VGR hälso- och sjukvårdsansvaret för dessa patienter. Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter på permission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Detta gäller endast under förutsättning att en överenskommelse skett som stöd för de kommunala insatserna. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Omhändertagande av avlidna. Se avsnitt 3.15.

80 Informationsöverföring och vårdplanering Beslut om kommunal hemsjukvård förutsätter att en vård- och omsorgsplanering genomförs där parterna är överens om ansvarsfördelning samt där nödvändigt informationsutbyte sker. Patienten ska ges medinflytande i planeringen av sin vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker och/ eller inte kan företräda sig själv. Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, tillämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) VGR:s verksamheter ska i samband med beslut om kommunal hemsjukvård och vid utskrivning från sjukhus säkerställa att nödvändig information medföljer samma dag som överflyttningen sker. Med nödvändig information avses i första hand: - medicinska epikriser - aktuella läkemedelsordinationer En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Länsgemensam Riktlinje för SIP i Västra Götaland som kommunerna och VGR tagit fram ska följas. (Länk) 3.6 Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård regleras i underavtalet till Hälso- och sjukvårdsavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland. (Länk) Ramavtalet avser läkarmedverkan utifrån patientens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Enligt 26 d HSL ska VGR avtala med kommunerna om omfattningen och formerna för läkarmedverkan och avsätta de läkarresurser som behövs för att patienten inom kommunal hälso- och sjukvård ska erbjudas god hälso- och sjukvård. 3.7 Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering är hälso- och sjukvårdsinsatser som bedrivs både av VGR och kommunen i enlighet med detta avtal, se avsnitt I Västra Götalands län finns en särskild vägledning som beskriver samverkan och ansvarsfördelning gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer. (Länk) Det finns också gemensamt framtagna rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland. (Länk) 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk ska erbjudas hälso- och sjukvård i enlighet med detta avtal, se avsnitt VGR och kommunerna i Västra Götaland har upprättat en överenskommelse enligt (8 a och 8 b HSL respektive 5 Kap. 8 a och 9 a SoL) om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med missbruk. Överenskommelsen är ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet och reglerar samarbete och ansvarsfördelning för de båda målgrupperna. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

81 Beslut om egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med egenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. (Länk) 3.10 Läkemedel Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och ingår därmed i regelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. En särskild samverkansgrupp hanterar gemensamma läkemedelsfrågor mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Läkemedelsgenomgång ska utföras enligt VGR:s regionala medicinska riktlinje. (Länk) Ansvarig sjuksköterska bör medverka vid läkemedelsgenomgång. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient Akutläkemedelsförråd VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR. (Länk) Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en begränsad tidsperiod (t.ex. antibiotikakur). VGR ansvarar för läkemedelskostnaderna och kontrollen av de kommunala akutläkemedelsförråden. Kommunen har kostnadsansvaret för transporten av läkemedel till förråden Dosexpedition Dosexpedition beslutas av läkare som tar ställning till att kriterier enligt regional medicinsk riktlinje för dosexpedition är uppfyllda. Samråd ska ske med patienten alternativt närstående och/eller sjuksköterska. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

82 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter som hälso- och sjukvården tillhandahåller ska vara CE- märkta utifrån det medicintekniska direktivet. Förskrivning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för det dagliga livet och medicinteknisk behandling) är en del av vård och behandling och följer hälso- och sjukvårdsansvaret Personliga hjälpmedel Parterna har tagit fram gemensamma riktlinjer och produktanvisningar, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, där bland annat kostnadsansvar och förskrivningsrätt beskrivs. (Länk) VGR har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18-årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där VGR alltid har ansvaret. I varje produktanvisning anges fördelning av kostnadsansvar för den aktuella produkten. Förtroendeförskrivning kan ske på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar enligt handbokens anvisningar. Detta för att underlätta en obruten vårdkedja Läkemedelsnära produkter Parterna har antagit gemensamma riktlinjer för förskrivning av läkemedelsnära produkter. Dessa är samlade i handböcker för respektive område: - Diabetes - Inkontinens, blås- och tarmdysfunktion - Stomi - Sondmatningstillbehör och nutritionspump. Se avsnitt Förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Fördelningen av statsbidrag för inkontinensprodukter regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Kommunen ansvarar för förskrivning av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion till personer i kommunal hälso- och sjukvård. (Länk) Diabeteshjälpmedel och stomiprodukter VGR bär kostnaden för diabeteshjälpmedel och stomiprodukter. Förtroendeförskrivning kan ske av behörig personal inom kommunen enligt Handbok vid förskrivning av Diabeteshjälpmedel (Länk) samt Handbok vid förskrivning av Stomihjälpmedel. (Länk) Spolvätskor Spolvätskor för katetersättning och kateterspolning samt behandling som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör eller får användas förskrivs på recept. VGR ansvarar för kostnaderna för de produkter som ingår i VGR:s Rutin för förskrivning av CE-märkta produkter. (Länk) Övriga medicintekniska produkter VGR tillhandahåller även andra medicintekniska produkter till patienter som har sin hälso- och sjukvård i hemmet. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR. Generellt gäller att den vårdgivare som förskriver produkten är kostnadsansvarig. För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns ett avtal där det framgår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för. (Länk) 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål Barn under 16 år kan erhålla Livsmedel för särskilda näringsändamål enligt läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13). VGR subventionerar livsmedel för särskilda näringsändamål till barn samt till personer från och med 16 år, enligt särskilt regelverk (HSS ). Kostnadsansvaret mellan VGR och kommunen regleras i tillämpningshänvisningen. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

83 Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård VGR har, enligt tandvårdslagen (1985:125), ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till personer med vissa funktionshinder och med stort behov av vård och omsorg för att dessa personer ska ges större möjlighet till god munhälsa. Berörda personer ska årligen erbjudas avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. Målgrupper: - Personer som har behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser enligt HSL och/eller SoL. - Personer som omfattas av LSS. VGR och kommunen är enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) skyldiga att samverka så att berörda personer identifieras och får tillgång till det särskilda tandvårdsstödet. Kommunen identifierar, utfärdar intyg och informerar berörda personer och deras närstående och VGR erbjuder undersökningar och behandlingar. En gemensam överenskommelse ska upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till nödvändig tandvård Vårdhygien Både kommunen och Västra Götalandsregionen har ansvar för att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. VGR:s vårdhygienenheter har i uppdrag att bistå kommunerna med vårdhygienisk experthjälp enligt VGR:s riktlinjer Omhändertagande av avlidna Det är läkarens ansvar att konstatera dödsfall. Efter överenskommelse kan sjuksköterska utföra undersökningen för att fastställa att döden har inträtt, förutsatt att dödsfallet är förväntat. Att ta hand om och stå för transport och förvaring av avlidna ingår i respektive huvudmans ansvarsområde. Transport till och från sjukhus för obduktion eller borttagande av implantat är VGR:s ansvar även om patienten ingår i kommunens hälso- och sjukvårds ansvar. (SOSFS 2005:10) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i samband med dödsfall regleras i föreskriften HSLF-FS 2015:15. (Länk) 3.16 Asylsökande Hälso- och sjukvård till asylsökande är VGR:s ansvar. För dessa personer har kommunen inget hälso- och sjukvårdsansvar, detta gäller även patienter med behov av sjukvård i boendet Tjänsteköp Lokala avtal om tjänsteköp kan ingås under förutsättning att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrigt. I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framgå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

84 Avtalsvård 4.1 Tillämpningsanvisningar För praktisk tillämpning av detta hälso- och sjukvårdsavtal finns av parterna gemensamt framtagna tillämpningsanvisningar, med bland annat vägledande patientfall, som ska användas av alla vårdgivare inom VGR och kommuner i Västra Götaland. Tillämpningsanvisningarna fastställs och revideras av Ledning i samverkan, LiSA och utgår från den ansvarsfördelning som regleras i detta avtal. Syftet är att ge stöd och vägledning för jämlik och patientsäker vård samt att underlätta samarbetet mellan vårdgivarna. 4.2 Gemensam stödstruktur Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma Hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Den gemensamma samverkansstrukturen ska fokusera på förbättringsarbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkansstrukturen. Det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR samordnar frågor rörande avtalet och kan vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet, ta initiativ till en översyn. Gemensamma it-stöd En välfungerande informationsöverföring mellan individer och olika aktörer behövs för att information ska kunna överföras på ett säkert och effektivt sätt och samtidigt underlätta koordinering av insatser till den enskilde. Varje part har ansvar för att it-stöd är kända hos berörda verksamheter och att rutinerna följs. Gemensamma it-stöd ska följas upp och utvecklas för att stödja intentionerna i avtalet. 4.3 Avvikelser 4.4 Tvister Tvister mellan parterna om tolkning av avtalets innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Tvist av principiell karaktär kan lyftas till LiSA. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, i väntan på långsiktig lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda frågan inom 30 dagar. Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Inom ramen för detta avtal sätts fokus på avvikelser gällande åtaganden enligt detta avtal och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Varje delregionalt vårdsamverkansområde ska regelbundet rapportera till LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i detta avtal hanteras inom ramen för uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet. LOKALT DELREGIONALT REGIONALT Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

85 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal ska följas upp årligen. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från LiSA. Rapporten bör innehålla: - Följsamhet till avtalet fokus på uppföljningsområden enligt anvisningar. - Uppföljning av ramavtal om läkarmedverkan. - Uppföljning av länsöverenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. - Uppföljning av rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL. - Övriga gemensamma rutiner enligt anvisning. 5 Gemensamma utvecklingsområden Den demografiska, medicinska och tekniska utvecklingen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. Sjukvårdshuvudmännen har en gemensam utmaning i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer. Utvecklingsåtaganden Gemensamma mobila vårdformer. Förebyggande insatser för riskgrupper. Förändrad vårdlogik från reaktivt till proaktivt arbete. Utvecklingsarbete kring de mest sjuka äldre. Samverkan kring patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet. Utarbeta ny överenskommelse utifrån kommande lagförslag Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa, it-stöd och informationsförsörjning. - It-stöd ska kunna omhänderta överföring av medicinsk information, information om rehabilitering och omsorg, aktuella läkemedelsordinationer samt avvikelserapporter i samverkansfrågor. - Individens perspektiv och behov är i centrum för utveckling av nya digitala lösningar. Gemensamma utmaningar: Utarbeta gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling för Västra Götaland. Säkra kompetens till områden med stora avstånd till tätorter. Anordna gemensamma utbildningar och kurser inom områden som avtalet reglerar. Ta fram länsgemensamma riktlinjer utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram för de gemensamma patientgrupperna. Resurser - Utforma ersättningsmodeller och patientavgifter så att intentionerna i avtalet stödjs. - Skapa mervärde för patienter genom att använda de gemensamma resurserna effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

86 Avtalets 50 parter Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås Stad Dals-Eds kommun Essunga kommun Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs Stad Götene kommun Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Partille kommun Skara kommun Skövde kommun Svenljunga kommun Strömstads kommun Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun Trollhättans stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Öckerö kommun Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

87 Grafisk formgivning: Anna Karlsson, kommunikatör, Västra Götalandsregionen och VästKom

88 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län I denna bilaga beskrivs termer och begrepp som används i Hälso- och sjukvårdsavtalet för att klargöra innebörden samt förtydliga hälso- och sjukvårdsansvaret i detta avtal. 1.6 Termer och begrepp 1. Dagverksamhet enligt SoL Bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden, som drivs av kommunen exempelvis för äldre, psykiskt funktionshindrade eller missbrukare och där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. 2. Daglig verksamhet enligt LSS Insats enligt LSS i form av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksamålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning. Kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. (Enligt SKL PM ) 3. Fysioterapeut/sjukgymnast I avtalet används benämningen fysioterapeut även då sjukgymnast avses. 4. Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 5. Hemsjukvård Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. 6. Hälso- och sjukvård Enligt HSL definieras hälso- och sjukvård som åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda, och behandla sjukdomar och skador. 7. Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 8. Samrådsorganet, SRO Det politiska samrådsorganet, SRO, är en samrådsgrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i frågor som rör samtliga 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. SRO består av politiker från Västra Götalandsregionen och kommunerna. 9. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt SoL och LSS där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar som framgår av 18 HSL: a. Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som avses i 5 kap 5 2 st. SoL. b. Bostäder med särskild service för fysiskt och psykiskt funktionshindrade enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL. c. Bostäder med särskild service för LSS personkrets enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 9 8. eller 9 9. LSS. d. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen driver verksamhet med egen personal. De enheter där personer tillfälligt vistas/bor för exempelvis rehabilitering, växelvård eller avlastning är när det gäller hälso- och sjukvårdsansvaret att jämställa med särskilt boende. 10. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt SoL och LSS där kommunen inte har hälso- och sjukvårdsansvar. a. Hem för vård eller boende, HVB (6 kap resp. 7 kap1 1st 1. SoL) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. b. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kap 1 1 st 3 SoL (hem för viss annan heldygnsvård). Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. c. Korttidsvistelse för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9 6. LSS. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL för dessa verksamheter. Detta gäller oavsett om korttidshemmet drivs av kommun eller enskild. (Enligt SKL PM ) 11. Ledning i samverkan, LiSA LiSA är den länsövergipande ledningsstrukturen för vårdsamverkan i Västra Götaland. I gruppen sitter direktörer och chefer som företräder de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. 12. VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation är en politiskt styrd organisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götalands län. VästKom företräder och samordnar kommunernas intressen på regional nivå samt tillsammans med kommunalförbunden. 13. Västra Götalandsregionen, VGR I hälso- och sjukvårdsavtalet avses VGR som hälso- och sjukvårdshuvudman och som avtalspart gentemot kommunen. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

89 Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Gäller från och med den 1 april 2017 Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.

90 2 Innehåll 1 Allmänt om överenskommelsen s Bakgrund s Syfte s Parter s Giltighetstid s Målgrupper s.3 2 Utgångspunkter s Individens behov i centrum s Brukarinflytande s Lagstiftning s Nationella riktlinjer ger s.4 rekommendationer om insatser 3 Ansvarsområden s Personer med psykisk s.5 funktionsnedsättning 3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel s Personer med samsjuklighet s Barn och ungdomar med s.7 sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 3.5 Ansvar vid placering utanför hemmet s Personer i psykiatrisk tvångsvård s Samordnad individuell plan, SIP, s.9 verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen 4 Genomförande s Tillämpning s Avvikelser s Tvister s Uppföljning s.10 5 Gemensamma s.11 utvecklingsområden 1 Allmänt om överenskommelsen 1.1 Bakgrund Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR, och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidigare överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgrupperna. Den behandlar även hur uppföljning och utvärdering ska bedrivas samt hur tvister ska lösas. Framtagandet av överenskommelsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen och representanter för anhörig- och brukarföreneningar har deltagit i den partssammansatta arbetsgruppen. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

91 Syfte Syftet är att personer inom målgrupperna ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer. Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalandsregionens verksamheter och upplevs som en välfungerande helhet. Individen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behöver. 1.3 Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtagande inom den egna organisationen. 1.4 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens giltighet är beroende av ett gällande huvudavtal. 1.5 Målgrupper Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk som har behov av insatser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklighet, barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvångsvård. 2 Utgångspunkter 2.1 Individens behov i centrum Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktigt att utgå från individens egen målsättning för insatserna. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/eller närstående att vara delaktig och fatta beslut som rör den egna personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa. Verksamheterna inom kommunen och VGR har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att huvudmän har olika syn på verksamhets- och kostnadsansvar. Även om kostnadsansvaret är oklart ska individens behov av utredning eller behandling fullföljas utan dröjsmål. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

92 Brukarinflytande En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med egna erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en viktig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå. 2.3 Lagstiftning Överenskommelsen bygger på en lagstiftad skyldighet om samarbete kring två målgrupper och en generell skyldighet att samverka på individnivå. Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Sedan den 1 januari 2010 är landsting/region och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 8 a ) skyldiga att ha överenskommelser om samarbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samarbete kring personer med missbruk Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samordnad Individuell plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SIP kan även tas av den enskilde eller närstående. I Västra Götaland har VGR och kommunerna genom VästKom fastställt gemensamma riktlinjer för samordnad individuell plan, SIP. 2.4 Nationella riktlinjer ger rekommendationer om insatser Socialstyrelsen anger, i vissa fall, genom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska genomföra för personer som omfattas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är viktiga exempel på detta. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

93 Ansvarsområden Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Västra Götalandsregionen ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primärvården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården. 3.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer oavsett ålder med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Svårigheterna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Utreda och utfärda biståndsbesut på grund av psykisk funktionsnedsättning: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL och LSS. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov. Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård. Uppmärksamma och behandla självskadebeteende. Arbeta med suicidprevention. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

94 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Målgruppen omfattar personer oavsett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mängd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem: - Utredning och bistånd/insats enligt SoL. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. - Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVM. Erbjuda stöd till boende och sysselsättning. Arbeta med återfallsprevention. Ge motiverande och familjeorienterade insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för målgruppen är att: Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser som. inkluderar psykologiska behandlingsmetoder. Identifiera samsjuklighet och säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Initiera samverkan kring tillnyktring. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

95 Personer med samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidigt. Samsjuklighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Personer med samsjuklighet löper en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död. Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna. 3.4 Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Västbus) Målgruppen är barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/ ungdomen har svårigheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel. Denna överenskommelsen ska stärka samverkan mellan parterna för att målgruppens behov av vård, stöd och behandling ska tillgodoses. Länets kommuner och VGR har antagit gemensamma riktlinjer och rutiner för samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Västbus. Riktlinjerna omfattar kommunernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri. (Länk) Hantering av avvikelser och tvister ska ske i enlighet med punkterna 4.2 och Ansvar vid placering utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård) Hem för vård och boende, HVBhem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till avlastning för anhöriga eller rehabilitering för individen. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Innan frågan om placering aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering. Om en placering bedöms nödvändig ska en placering inom det egna länet i första hand väljas. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

96 8 Ansvar Varje huvudman ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag. Kommunen ansvarar för sociala insatser enligt SoL, LSS, LVU och LVM samt skolgång enligt skollagen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Gemensam planering Inför en placering där båda huvudmännen är delaktiga, ska en samordnad individuell plan eller motsvarande upprättas där ansvarsfördelningen tydliggörs. Vid placering ska särskilt beskrivas: - målsättning med placeringen. - individens önskemål. - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - om huvudmännen själva utför insatsen eller om de utförs av annan part. - hur skola/sysselsättning tillgodoses Överenskommelse om kostnadsansvar Huvudregeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen. I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå: - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses. - fördelning av kostnader i kronor eller procent. I de fall HVB tillhandahåller både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser och fördelningen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden, om inget annat är överenskommet. I takt med att den enskildes behov förändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelningen ska justeras. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostnaden för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts. Uppföljning Uppföljning av den enskildes placering ska ske gemensamt och regelbundet av huvudmännens berörda verksamheter. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras. 3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård En person som lider av allvarlig psykisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En person som är häktad eller fängslad och som får en psykisk störning, kan också överföras till rättspsykiatrisk vård. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är: Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SIP. Insatser enligt SoL och LSS vid permission från slutenvård. Insatser enligt SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

97 9 Viktiga delar i Västra Götalandregionens ansvar för målgruppen är att: Erbjuda behandling i slutenvård enligt LPT och LRV. Besluta om permission från sluten tvångsvård. Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Genomföra samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen. Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. I samråd med kommunen föreslå förvaltningsdomstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen. Upprätta en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öppen tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. En patient är utskrivningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens betalningsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård). 3.7 Vårdplaneringen - verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen Samordnad individuell plan, SIP En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Planen ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Upprättande och uppföljning av SIP ska ske enligt de riktlinjer som antagits av Västra Götalandsregionen och Västkom. (Länk) Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen SVPL tilllämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

98 Genomförande 4.1 Tillämpning Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvudmännen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtagande av lokala tillämpningar ska brukar- och anhörigföreningarna ges möjlighet att delta. I den lokala samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. 4.2 Avvikelser Avvikelsehantering enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaganden enligt denna överenskommelse och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas regelbundet till Ledning i samverkan, LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljning av Hälsooch sjukvårdsavtalet. 4.3 Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolkning av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyftas den till LiSA som utfärdar rekommendation om hantering av ärendet. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, via SIP, i väntan på lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda frågan inom 30 dagar. 4.4 Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen ska ske enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att den följs upp årligen enligt anvisningar av LiSA. Tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus. Uppföljning placeringar HVB-hem Gemensam uppföljning av förslaget om tillämpning vid placering HVBhem, (volymer, motiv samt vård och behandlingsinnehåll). Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

99 Gemensamma utvecklingsområden Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka kring för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL ges huvudmännen stöd i arbetet med att erbjuda befolkningen individanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom ramen för detta tas en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättningarna för ett långsiktigt arbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan parterna. Syftet är att tillsammans utveckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfattar. Integrerade mottagningar I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommuner och landsting för att kunna införa riktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en integrerad vård och behandling. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet. Integrerade mottagningar underlättar en smidig och integrerad vård och behandling. Integrerade arbetssätt Personer med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver ofta samordnade insatser. Case management, vård- och stödsamordning och ACT är exempel på integrerade arbetssätt. Insatser för ungdomar med missbruk Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. En avgörande framgångsfaktor för denna målgrupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlingsutbudet utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer Det finns behov av att utveckla samverkan på organisations- och individnivå kring personer med missbruk, för att tidigt fånga upp, lösa vårdbehov i samband med tillnyktring och om möjligt i en samordnad individuell plan ge fortsatt stöd och behandling från primärvård, specialistvård och socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndigheten, för omhändertagande av berusade och drogpåverkade personer. Samverkan kring upphandling av HVB-platser Huvudmännen bör utreda förutsättningarna för att utveckla ett samarbete i upphandlingsförfarandet av HVB-platser. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

100 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Policys och riktlinjer för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att fastställa föreliggande sammanställning av gällande policys och riktlinjer för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Sammanfattning Enligt beslut utifrån GRs internkontrollplan och riskanalys har en årlig sammanställning gjorts av de gällande policys och riktlinjer som finns för GRs verksamhet Göteborg Helena Söderbäck /Anette Arnell

101 Dnr GR Policy och riktlinjer sammanställning 2016 Övergripande Policys Arbetsmiljöpolicy Brandskyddspolicy/Brandskyddsregler Inköps- och upphandlingspolicy Jämställdhets- och mångfaldsplan under omarbetning Miljöpolicy Policy mot kränkande särbehandling/handlingsplan vid kränkande särbehandling - Ny 2016 Rehabiliteringspolicy Interna Policys och riktlinjer IT-Policy Lönepolicy Resepolicy under omarbetning Värdegrund GR under omarbetning Riktlinjer Bisyssla Riktlinjer för diarieföring Dokumenthanteringsplan Riktlinjer gåvor och uppvakning Riktlinjer Representation

102 Övergripande policys GR

103 Dnr GRs Arbetsmiljö pölicy Det goda livet och den goda arbetsmiljön uppstår när hela tillvaron fungerar både privat och i arbetslivet. En helhetssyn på människan både till kropp och själ och en positiv syn på människans möjligheter att skapa och bidra till ett gott arbete, är grunden för arbetsmiljöarbetet på GR. Genom en balans mellan ansvar och befogenhet respektive mellan trygghet och utveckling ska GR tillgodose verksamhetens krav och medarbetarnas egna behov av arbetstillfredställelse och personlig utveckling. Arbetsmiljöpolicyn är baserad på de framgångsfaktorer/värdegrunder som GRs medarbetare och ledning gemensamt arbetat fram. Dialog/Tillit Samråd kring arbetsmiljöfrågor sker mellan chef och medarbetare på avdelningsmöten, i utvecklingssamtal och när så behövs. Dialogen ska utmärkas av tydlighet, öppenhet och respekt. Övergripande arbetsmiljöfrågor tas kontinuerligt upp i personalpolicygruppen och, vid behov, med berörda skyddsombud. Glädje/Kreativitet Kreativiteten, effektiviteten och trivseln ökar när olika människors erfarenheter och synsätt tas till vara. Människor som trivs med sin arbetssituation gör ett bättre arbete och når bättre resultat. Medarbetarna ska därför verka i en stimulerande miljö som kännetecknas av arbetsglädje, delaktighet och tydliga mål. Nyfikenhet En stor del av lärandet sker i det dagliga arbetet. Genom att skapa en positiv stämning präglad av öppenhet och engagemang ska ledarna ge medarbetarna bästa möjliga förutsättningar att använda sin kompetens och utöka sin kunskap och erfarenhet samt främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medarbetare. Det systematiska arbetsmiljöarbetet... Det systematiska arbetsmiljöarbetet det förebyggande arbetet att undvika skador, sjukdomar och ohälsa för individen ska ingå som en naturlig del av verksamheten på GR. Friskfaktorer det som får medarbetarna att trivas och må bra i arbetet ska tas till vara genom att kartlägga, synliggöra, bevara och utveckla det friska på arbetsplatsen. Det positiva tankesättet hjälper till i sökandet efter förbättringar och nya lösningar. För hälsofrämjande och rehabiliterande åtgärder anlitas företagshälsovården eller annan aktör.

104 GRs Brandskyddspolicy Det övergripande målet för brandskyddsarbetet inom GR är att fortlöpande arbeta systematiskt och målmedvetet med förebyggande åtgärder för att undvika egendoms- och personskador. Verktyget vi skall använda för att säkerställa detta mål är en väl genomarbetad organisation för egenkontroll och uppföljning. Alla anställda måste därför: Vara väl medvetna om brandriskerna i och kring verksamhetens lokaler. Ha god kännedom om utrymningsvägar och återsamlingsplats. Hålla sig väl informerade om gällande brandskyddsregler. Ha god kunskap om hur brandsläckningsutrustningen används. Aktivt delta i arbetet med att förebygga bränder Göteborgsregionens kommunalförbund Bibbi Carlsson

105 GR:s brandskyddsregler Stäng alltid dörren till ditt rum när du går hem. Tag reda på var utrymningsvägarna finns. Tag reda på var brandsläckarna finns och hur de fungerar. Tag reda på var larmknapparna sitter. Vid brandlarm måste alla utrymma huset. Utrymning skall ske genom närmaste utrymningsväg. Använd aldrig hissen vid utrymning. Åtgärder vid brand 1.Rädda 2.Larma 3.Släck Återsamlingsplats: Breda trottoaren längs med Vestagatan 1 11 mitt över GR:s entré på Anders Personsgatan.

106 red /MLJ Dnr Inkö ps- öch upphandlingspölicy Gö tebörgsregiönens kömmunalfö rbund (GR) GR köper varor och tjänster årligen för ca 200 miljoner kronor. En övergripande policy för inköp och upphandling antogs av GRs ledningsgrupp 2006 och har därefter uppdateras löpande. Innehåll Inköps- och upphandlingspolicy Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)..s. 2 Kommentarer till Inköps- och upphandlingspolicy, GR s. 3-6 Vanliga frågor om upphandling och inköp.s.7

107 Syftet med denna policy är att: Stödja GRs verksamheter i sitt uppdrag att möta medlemskommunernas behov. Långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. Säkerställa att varor och tjänster köps med rätt kvalitet till lägsta kostnad och med minsta möjliga miljöpåverkan. Säkerställa att inköp och upphandling sker i enlighet med gällande lagstiftning och GRs riktlinjer. Omfattning Denna policy gäller all upphandling och alla inköp av varor, tjänster och entreprenader inom GR. Förhållningssätt GRs agerande skall medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. Inköp och upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt och när det är möjligt med sociala/etiska hänsyn. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. Företrädare för GR skall agera på ett affärsetiskt korrekt sätt. Samordnad upphandling Samordnad upphandling är av strategisk betydelse för göteborgsregionen som helhet för att uppnå bästa möjliga affärsvillkor samt att aktivt påverka kvalitet och miljö. Samordningen minimerar dessutom de administrativa kostnaderna för GRs upphandlingar och inköp. Upphandlingsbolaget har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling inom de områden där det finns gemensamma intressen. Avtalstrohet En förutsättning för att uppnå effekterna med samordnad upphandling är att GR använder de ramavtal som tecknats. Ansvar GRs ledningsgrupp ansvarar för: Att fastställa riktlinjer för verksamheten med denna policy och tillhörande kommentarer som grund. Att personal som handlägger inköps- upphandlingsärenden har relevant kunskap om gällande policys, riktlinjer och lagstiftning, Att medverka i och verka för samordnad upphandling. Kommentarer till Inköps- och upphandlingspolicy, GR Inledning Kommentarerna förklarar på ett tydligare och mer detaljerat sätt vad som anges i policyn. Inköps- och Upphandlingspolicyn samt kommentarerna ger en vägledning i hur förtroendevalda och anställda skall agera i när det gäller upphandling och inköp inom GR. 2

108 Policyns syfte Policyns viktigaste syfte är att stödja GRs verksamheter i sitt uppdrag att möta medlemskommunernas behov. Policyn ger en plattform och en inriktning för hur verksamheten skall agera i inköps- och upphandlingsfrågor. Administrativa besparingar avseende tid och resurser uppnås till nytta för medlemskommunerna. Långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. För att kunna säkerställa en långsiktig affärsmässighet är det av stor vikt att det inom respektive område finns en uthållig och väl fungerande marknad. GRs samlade agerande vid inköp och upphandling skall medverka till en sådan marknadssituation. Säkerställa att varor och tjänster köps med rätt kvalitet till lägsta kostnad och med minsta möjliga miljöpåverkan. Relevanta krav på funktion, kvalitet, miljö och i förekommande fall sociala hänsyn skall vara en naturlig del i all inköps- och upphandlingsverksamhet inom GR. Kostnadsnivån är direkt avhängig den kravbild som ställs vid upphandlingen. Säkerställa att inköp och upphandling sker i enlighet med gällande lagstiftning och stadens riktlinjer. Lagen (2007:1091, 1092) om offentlig upphandling (LOU) inom klassiska sektorn respektive försörjningssektorn är det övergripande regelverket för offentlig upphandling. Lagen, och dess tillämpning, utgör vägledning för huruvida en verksamhets upphandling skall ske inom ramen för det regelverk som lagen anger. Då varje upphandling är unik måste den lagstiftning som är direkt hänförlig till den produkt/tjänst som är föremål för upphandling alltid beaktas. GRs policys, regler, riktlinjer och avtal inom olika områden skall alltid följas i samband med upphandling och inköp. Policyns omfattning Policyn gäller för all inköps- och upphandlingsverksamhet av varor, tjänster och entreprenader inom GR oavsett om upphandling/inköp sker inom ramen för LOU eller inte. Upphandling definieras som köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, tjänster eller entreprenader. Förhållningssätt Affärsmässighet Affärsmässighet innebär att alla faktorer, som behövs för att inköp och upphandling skall bli ekonomisk och ändamålsenlig för verksamheten, beaktas. Detta uppnås genom att den konkurrens som finns på marknaden utnyttjas. GR skall i sina inköp och upphandlingar ställa relevanta krav, vara tydliga, behandla samtliga anbudsgivare/anbudssökande lika samt göra inköpen och upphandlingarna kända på marknaden. Ovidkommande hänsyn Det är förbjudet att diskriminera leverantörer, anbudsgivare och anbudssökande. Alla skall behandlas lika och få samma information vid samma tillfälle. Sociala och etiska krav Inför all upphandling skall göras en bedömning om det är möjligt att ställa sociala/etiska krav. Vid bedömning skall vägas bl. a. branschförhållanden, antalet möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser mm. När sociala/etiska krav ställs i upphandling skall det ske på ett sådant sätt att gällande upphandlingslagstiftning följs. Detta betyder också att det måste ske en uppföljning/kontroll av att ställda krav efterlevs. (Sociala och etiska krav: Krav som möjliggör fortsatt arbete för ett socialt långsiktigt hållbart samhälle. Hänsyn ska tas till ILO:s kärnkonvention nummer 138 (Om minimiålder för arbete), 182 (Om förbud mot 3

109 barnarbete), 100 (Om lika lön för lika arbete oavsett kön), 111 (Om diskriminering ifråga om anställning och yrkesövning), 29 (Om förbud mot tvångs- och straffarbete), 105 (Avskaffande av tvångsarbete), 87 (Om föreningsfrihet och organisationsrätten), 98 (Om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten). Dessutom FN:s barnkonvention nr 32.) Kriterier för sociala hänsyn Varje upphandlande myndighet har att bedöma om det är möjligt att ta sociala hänsyn vid upphandling. När sociala krav utformas är det viktigt att enheten är medveten om de EG-rättsliga principerna samt ser till att konkurrens och affärsmässighet tillvaratas och att ställda villkor är möjliga att kontrollera, såväl ur laglig som praktiskt synpunkt. Sociala hänsyn i upphandlingar kan exempelvis vara anställningsvillkor, antidiskrimineringsklausuler, krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning samt även viss standard på arbetsmiljön och möjliggörande av praktikplatser. Dessutom kan sammansättningen på personalen inrymmas i sociala hänsyn, exempelvis en viss andel funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa eller att anbudsgivaren vid utförandet av arbetet aktivt gör något för att främja jämlikhet eller mångfald. Det är möjligt att ställa sociala krav i alla faser av en upphandling, dvs. i kvalificeringsfasen, utvärderingsfasen eller som ett s.k. särskilt kontraktsvillkor. Det synes dock vara mest affärsmässigt att ställa upp kravet som ett särskilt kontraktsvillkor. Affärsetik Begreppet affärsetik innefattar både affärsmässighet och att inte ta ovidkommande hänsyn, men även ett i övrigt etiskt agerande och ger därför ytterligare en vägledning i det gemensamma uppträdandet. Leverantörer och anbudsgivare är viktiga och skall känna trygghet när det gäller att känslig information ej utlämnas på annat sätt än vad som är tillåtet eller tvingande enligt gällande lagstiftning eller avtal. Inga orimliga eller onödiga krav skall ställas så att någon anbudsgivare eller leverantör gynnas eller missgynnas. Förtroendevalda och anställda skall inte ha personliga intressen i leverantörsföretag (jäv) som kan påverka utgången av en upphandling eller ett inköp. Rese- och logikostnader vid besök hos eller vid resor tillsammans med leverantörer skall alltid betalas av förvaltningen/bolaget. Alla former av gåvor och tjänster från befintliga och potentiella leverantörer skall undvikas. Här skall Kommunstyrelsens anvisningar rörande muta och bestickning särskilt beaktas och följas. Leverantörer skall inte lovas något eller utnyttjas på ett sådant sätt som vi inte har befogenheter eller laglig möjlighet att uppfylla. Genom ett agerande i enlighet med denna policy främjar GR en god affärsetik, vilket i sin tur gör förbundet till en trovärdig aktör på både den offentliga och privata marknaden. Samordnad upphandling GR har genom avtal utsett Upphandlingsbolaget i Göteborgs Stad som sin inköpscentral och omfattas därmed av de ramavtal som Upphandlingsbolaget upphandlar. GR ska ta tillvara att Göteborgs Stad är en stor organisation och betydelsefull inköpare genom att ingå i samordnad upphandling inom områden där det finns gemensamma intressen. Genom referensgrupper tas den samlade kompetensen tillvara för att skapa så bra gemensamma ramavtal som möjligt. Upphandling av ramavtal skall alltid ske med aktivt deltagande av de förvaltningar/bolag/förbund som har den mest lämpliga kompetensen gällande de produkter/tjänster som avses. GR skall ingå i relevanta referensgrupper för förbundets verksamhet. Gemensamma ramavtal omfattar hela stadens volym, inkl. GR och övriga kommuner och bolag ansluta till Upphandlingsbolaget, samt säkerställer att miljö- och kvalitetskrav beaktas. I normalfallet 4

110 är ramavtalets villkor mycket fördelaktigare än vad en enskild verksamhet kan uppnå genom separat upphandling. GR skall inte genomföra upphandlingar i egen regi där ramavtal finns. Avtalstrohet Ramavtal ingås med en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkor för avrop under en viss given tidsperiod. Avtalstrohet mot tecknade ramavtal är en självklarhet. Avtalstrohet skapar förutsättningar för att uppnå bra affärsmässiga villkor samt innebär att stadens trovärdighet som kund ökar. Leverantören tvingas att lämna anbud i konkurrens när upphandling sker. Detta skapar en konkurrenssituation som gynnar både staden och de leverantörer som uppfyller ställda krav. Avtalstrohet skapar ett ökat intresse från leverantörer att delta i upphandlingar. Vid inköp och innan eventuell upphandling sker skall alltid förekomsten av ramavtal kontrolleras. Finns ramavtal skall dessa användas. Ansvar Samtliga avdelningar på GR ansvarar för att gällande lagstiftning, GRs policys och riktlinjer följs, att ansvar och befogenheter i inköps- och upphandlingsfrågor inom organisationen tydliggörs samt att medarbetare har den kompetens som krävs för att genomföra inköp och upphandlingar inom aktuellt område. GRs revisorer har särskilt ansvar att löpande följa upp GRs inköps- och upphandlingsverksamhet. Upphandlingsbolagets uppdrag och roll Upphandlingsbolaget är genom tecknat avtal GRs inköpscentral med samma uppdrag som bolaget har för Göteborgs Stad. Bolaget är Göteborgs Stads inköpscentral med ett huvudansvar för samordnad upphandling av varor och tjänster. Bolaget ansvarar för att upphandling genomförs inom beslutade områden och att ramavtal tecknas. Bolaget ska vara stadens expertorgan och leda utvecklingen inom upphandlingsområdet och ska utöver sitt grunduppdrag ha en stödjande och konsultativ roll i förhållande till stadens förvaltningar och bolag. Bolagets agerande i marknaden ska präglas av långsiktig affärsmässighet och leda till en marknadssituation som präglas av uthållighet och väl fungerande konkurrens. Vid samordnad upphandling ska Stadens samlade kompetens tillvaratas för att skapa så bra avtal som möjligt. Övrigt Inköps- och upphandlingspolicyn och LOU omfattar inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal. Ej heller anskaffning av eller nyttjanderätt till fastighet, byggnad eller annan egendom som utgör fast egendom. Vid oklarheter gällande denna policy hänvisas till LOU, där såväl omfattning som undantag beskrivs. 5

111 Inköps- och Upphandlingsprocessen Nedan visas ett flödesschema som kan stödja verksamheten i inköps och upphandlingsärenden. 6

112 Vanliga frågor om Upphandling Måste GR använda ramavtalen? Ja, om ramavtal finns så ska dessa användas. GR är med på samtliga av Upphandlingsbolagets befintliga ramavtal (operatörstjänster telefoni undantaget). Kostar det något för GR att vara med på ramavtalen? Anslutningen till Inköpscentralen innebär en grundavgift på kr per år. Från beloppet räknas faktiskt avropad volym av. Om man köper för 25 miljoner kr eller mer utgår alltså ingen avgift alls. Så länge GR är avtalstrogna i sina inköp och handlar från ramavtalen så täcker det kostnaderna genom att de upphandlade leverantörerna betalaren provision till Upphandlingsbolaget baserat på det värde GR har köpt varor och tjänster för. Vilka beloppsgränser gäller vid direktupphandling? Kontraktets totala värde för organisationen uppgår till högst 28 % av tröskelvärdet. Tröskelvärdet = kr * 28% = kr. Var hittar jag ramavtalen? I Winst hittar du all information om stadens ramavtal. Dessutom har vissa ramavtalsleverantörer sökbara produktkataloger inlagda. Du kan få detaljinformation om produkterna såsom tex. pris, förpackningsstorlek mm. Winst visar vilka produkter som är nettoprissatta och vilka som är miljöanpassade med symboler. Användarnamn: avtal@grkom.se Lösenord: winst På Upphandlingsbolagets hemsida finns också interaktiva utbildningar i Winst>> Var annonseras aktuella upphandlingar? Alla Upphandlingsbolagets upphandlingar annonseras på marknadsplatsen Var lämnar vi synpunkter på avtalen? Genom att kontakta ansvarig handläggare på Upphandlingsbolaget. GR har också möjlighet att medverka i referensgrupper vid upphandlingar. Vem har rätt att använda avtalen? Göteborgs stad med förvaltningar och bolag samt de organisationer och kranskommuner som har tecknat avtal med Upphandlingsbolaget. Vem får använda sig av upphandlingar.nu? Alla förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad, samt grannkommunerna i Göteborgsregionen, kan annonsera sina upphandlingar här ( Första gången måste man anmäla sig genom att fylla i vissa uppgifter och därefter får man sitt eget användarid och lösenord. Tjänsten är gratis. 7

113 GR:S JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Innehåll Inledning... 2 Jämställdhets- och mångfaldsgruppen i korthet... 3 Om JoM... 3 JoM-gruppen under GR:s mål i jämställdhets- och mångfaldsarbetet... 4 GR:s interna arbete... 4 GRs externa roll... 4 Aktivitetsplan Lönekartläggning Jämställdhets- och mångfaldsenkät Aktivitet för GR:s medarbetare Kompetensutveckling JOM-gruppen Övriga aktiviteter JOM-gruppen... 6

114 Inledning Jämställdhets- och mångfaldsplan för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är ett levande dokument som syftar till att ge riktlinjer för det kontinuerliga arbetet med jämställdhet och mångfald inom förbundet. Jämställdhets- och mångfaldsplanen tas fram av GRs jämställdhets- och mångfaldsgrupp (JoM-gruppen) på uppdrag av förbundsdirektören och efter samråd med GRs ledningsgrupp. JoM-gruppen är sammansatt av personal från GRs olika avdelningar och arbetar på förbundsdirektörens uppdrag, som en beredning till ledningsgruppen. GRs arbete med jämställdhets- och mångfaldsplanen är i linje med ambitionerna i diskrimineringslagen som säger att arbetsgivare med fler än 25 arbetstagare vart tredje år ska upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. GRs jämställdhets- och mångfaldsplan fokuserar på jämställdhet mellan män och kvinnor men tar också upp mångfaldsfrågor som etnisk eller religiös diskriminering samt diskriminering pga. sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Planen är i linje med GRs framtagna värdegrund som betonar människors lika värde och en respektfull behandling för alla anställda. Ledorden där är kreativitet, nyfikenhet, engagemang, dialog/tillit och professionalitet. Planens långsiktiga mål är att GR ska ha en bra balans i organisationens personalstruktur och därför sträva efter att vara en möjlig arbetsplats för personer oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller etniskt ursprung. Samtidigt ska kvalifikationer, lämplighet, erfarenheter och förmåga att uppnå resultat vara vägledande när det gäller rekrytering och utveckling av personal, för att GR ska kunna fortsätta att lösa och utveckla sina uppgifter. I ett framgångsrikt jämställdhets- och mångfaldsarbete är det viktigt att även ta sådana kompetensfaktorer i beaktande. Göteborg Nils-Gunnar Ernstson Förbundsdirektör

115 Jämställdhets- och mångfaldsgruppen i korthet Om JoM Jämställdhets- och mångfaldsgruppen är sammansatt av personal från GR:s alla avdelningar. Medlemmarna i gruppen ska medverka under minst ett år. Uppdraget för JoM-gruppen är att utarbeta en plan som fokuserar på jämställdhet mellan män och kvinnor och mångfaldsfrågor som etnisk eller religiös diskriminering, samt diskriminering pga sexuell läggning eller funktionshinder. Planen ska upprättas var tredje år. Syftet med JoM-gruppen är att den: Ska vara en beredningsgrupp till ledningsgruppen för att följa upp, revidera och levandegöra jämställdhets- och mångfaldsplanen Ska skapa kommunikation och diskussion kring de aktuella frågorna på arbetsplatsen och på varje avdelning Ska vara utbildande och utvecklande för gruppens medlemmar JoM-gruppen har för sitt arbete 100 timmar/år som kan disponeras fritt mellan deltagarna beroende på arbetsinsats. I GR:s budget finns kr/år för till exempel gemensamma aktiviteter. JoM-gruppen under 2012 Under 2012 har JoM-gruppen på GR bestått av följande personer: Sara Nordenhielm, FoU i Väst Svante Sjöstedt, GR Planering Ulrik Fostvedt, GR Utbildning Ulrica Furby, GR Kompetens (fr okt 2012) Ritva Stålhammar, GR Administrativa avdelningen JoM-grupp har haft fem möten under Fokus i arbetet har varit: uppföljning och revidering av GR:s JoM-plan att följa och delta i arbetet med lönekartläggningen att utarbeta jämställdhet och mångfaldsenkät gemensam aktivitet för personalen fördjupning och kunskap för gruppens medlemmar

116 GR:s mål i jämställdhets- och mångfaldsarbetet GR ska motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. GR ska verka för att vara en öppen och tillåtande arbetsplats för alla medarbetare. GR:s interna arbete GR ska verka för en jämnare könsfördelning inom alla åldersgrupper. GR arbetar mot en nollvision mot könsdiskriminering och trakasserier. Detta mål ska regelbundet mätas och följas upp via en medarbetarenkät/jämställdhetsenkät. Löneskillnader på grund av kön ska inte förekomma på likvärdiga arbetsuppgifter med liknande kompetens och erfarenhet. Löneskillnader mellan män och kvinnor generellt på GR bör ses över beträffande ålder, befattning, erfarenhet, fast anställning och så vidare. GR som arbetsplats ska underlätta kombinationen av arbets- och familjeliv. Den etniska mångfalden ska ökas och könsfördelningen utjämnas genom att detta beaktas vid rekryteringar och i nätverksarbete. GR ska arbeta för tydlighet och synlighet genom att medvetandegöra mångfaldsperspektivet tidigt i rekryteringsprocessen. Anställda inom GR ska ha lika möjlighet till kompetensutveckling, utbildning och karriärutveckling. Roterande grupper som arbetar med jämställdhets- och mångfaldsplan innebär ett ökat lärande i jämställdhets- och mångfaldsfrågor bland alla medarbetare. GRs externa roll Det är viktigt att jämställdhets- och mångfaldsarbetet även inkluderar GR:s externa arbete. Det innebär att informationsmaterial, kurser och konferensutbud, nätverksarbete och andra aktiviteter i GR:s regi ska spegla jämställdhet och mångfald. GR som offentlig verksamhet, myndighetsutövare (gymnasieantagningen, regionplaneorgan, GRVux) och utbildningsanordnare ska följa befintlig lagstiftning kring diskriminering och tillgänglighet. GR:s verksamhet som innebär ett myndighetsutövande ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

117 Aktivitetsplan Aktivitetsplanen revideras varje år. 1. Lönekartläggning Enligt Diskrimineringslagen (2008:567, ) är arbetsgivaren skyldig att genomföra en lönekartläggning och analys vart tredje år. Lönekartläggningen och analys ska innehålla: - Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor - Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska också upprätta en handlingsplan för jämställda löner. I planen anges vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behövs för att uppnå lika lön för lika och likvärdig arbete. Planen ska också innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplan. Aktivitet: Minst vart tredje år ska en lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner genomföras. Åtgärd: Under 2012 har en lönekartläggning påbörjats. Ansvarig för arbetet är Anette Arnell, administrativ chef, ADA-gruppen. Till arbetet har en samverkansgrupp knutits med representanter från JOM-gruppen och facket. Representant för JOM-gruppen är Svante Sjöstedt. JOM-gruppen har ett ansvar att följa kartläggningen. 2. Jämställdhets- och mångfaldsenkät Ett aktivt och åtgärdsinriktat jämställdhets- och mångfaldsarbete förutsätter god kunskap om situationen på arbetsplatsen. Kartläggningar av nuläget kan ligga till grund för ett förbättringsarbete. Aktivitet: JOM-gruppen ansvarar för en årlig jämställdhets- och mångfaldsenkät som utgår från målområden i lagen och i GR:s jämställdhets- och mångfaldsplan. Åtgärd: JOM-gruppen inleder arbetet med att ta fram en enkät under Enkäten har skickats ut till samtliga av GR:s medarbetare under våren Resultaten kommer att analyseras och kommuniceras med GR:s medarbetare. 3. Aktivitet för GR:s medarbetare Jämställdhets- och mångfald ska genomsyra hela GR:s organisation. GR:s medarbetare ska få möjlighet till kunskap och lärande när det gäller jämställdhet och mångfald på arbetsplatsen. Aktivitet: En arbetstimme per år avsätts för en gemensam aktivitetet för samtliga medarbetare på temat jämställdhet och mångfald. Åtgärd: JOM-gruppen anordnade hösten 2012 ett frukostseminarium med Live Stretmo, forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet, på temat jämställdhet i arbetslivet. Under hösten 2013 kommer ytterligare en aktivitet att anordnas för GR:s medarbetare.

118 4. Kompetensutveckling JOM-gruppen Syftet med JOM-gruppen är att den ska vara utbildande och utvecklande för gruppens medlemmar. Aktivitet: JOM-gruppen ska varje år delta i en kompetensutvecklande aktivitet för att få ny kunskap och nya perspektiv som berikar arbetet. Åtgärd: Kompetensutveckling 2012 har främst handlat om lönekartläggningen. Under 2013 har två av gruppens medlemmar deltagit på en utbildningsdag kring mångfaldhet och diskriminering. Ytterligare lämplig aktivitet genomförs under Övriga aktiviteter JOM-gruppen Efter det att JoM-enkäten utförs kommer den att redovisas till ledningsgruppen. Visar JoMenkätens resultat att det finns områden där diskriminering sker, så kan gruppen agera med ytterligare aktiviter på ledningsgruppens uppdrag.

119 Rev Rev Dnr GRs interna miljö pölicy öch riktlinjer Inriktning Målet med GRs interna miljöarbete är att på ett medvetet sätt bidra till en bättre miljö genom att minska resursförbrukningen i verksamheten samt ha ett aktivt kretsloppstänkande. Att ta hänsyn till miljön ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten på alla områden. När vi utför vårt arbete skall vi vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel använder våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Vi bidrar aktivt till att verka för en hållbar utveckling och når goda resultat i miljöarbetet genom kunniga och engagerade medarbetare som tar ansvar för en god miljö. Målområden och riktlinjer GRs interna verksamhet består huvudsakligen av kontorsarbete, men också av kopiering av dvd skivor, nyttjande av externa tjänster såsom tryckning av broschyrer, anlitande av transporter och konsultjänster. Följande områden är av betydelse för att minimera miljöpåverkan och ha ett kretsloppstänkande: Inköp av varor Energi- och vattenförbrukning Avfallshantering Resor och externa tjänster Nedan följer riktlinjer för hur vi kan bidra till en bättre miljö: Kontoret GR strävar efter att vara det miljövänliga kontoret genom att: o datorerna har en TCO-märkning eller motsvarande o datorer skall vara avstängda efter arbetstid o minska pappersförbrukningen genom att skriva ut dubbelsidigt o använda miljövänligt papper o ställa in skrivare på lägre standard av utskriften för att spara på färg o städning av kontoret sker med ett miljöcertifierat städföretag

120 Lokaler och avfall I samråd med övriga hyresgäster i huset och hyresvärden ska vatten- och energiförbrukningen minimeras. Avfall ska källsorteras. Transporter Transporter görs i största möjliga utsträckning med miljövänliga alternativ. Kemikalier Det ska finnas en aktuell kemikalieförteckning. Medarbetare Medarbetarna ska stimuleras att använda miljövänligare transportmedel (tåg, buss, spårvagn, cykel) vid resor till och från arbetet. Tjänsteresor ska företas med de mest miljövänliga alternativen förutsatt att dessa inte ger orimligt längre resor. GR tillhandahåller cyklar i tjänsten. Varor och tjänster Vid inköp av varor och tjänster ska miljökrav ställas på företagen. I första hand ska miljödiplomerade eller miljöcertifierade företag anlitas. Miljömärkta/ekologiska produkter såsom Svanen, Falken, EU-blommar, rättvisemärkt eller KRAV etc ska väljas om sådana finns tillgängliga. GR ingår i Upphandlingsbolagets ramavtal och följer därmed deras miljöpolicy. Ansvar och organisation för det interna miljöarbetet Förbundsledningen har det yttersta ansvaret för miljöarbetets genomförande och administrativa avdelningen har ansvaret för att denna miljöpolicy hålls levande och att ett aktivt miljöarbete görs inom GR. Arbetssätt och genomförande För att säkerställa att miljöarbetet är aktivt görs en årlig miljörevision från Göteborgs Stads Miljöförvaltning. Revisionen resulterar i ett antal åtgärdsförslag samt till en miljödiplomering. Årlig handlingsplan Resultatet av revisionen utmynnar i en årlig handlingsplan. Planen omfattar praktiska åtgärder, utbildningsbehov, kommunikation internt av miljöarbetet. Planen behandlas av GRs ledningsgrupp. Genomförandet av handlingsplanen finansieras ur administrativa avdelningens budget.

121 Miljöinspiratörerna Det praktiska genomförandet har delegerats till en arbetsgrupp bestående av en representant för varje avdelning ( miljöinspiratörerna ) samt en resursperson från GR Planering. Resurspersonen - ansvarar gemensamt med inspiratörerna för journalföring, rutiner för källsortering, uppdatering av kemikalielista och varuinformationsblad samt organiserar arbetet med miljörevisionen och miljödiplomeringen. Medarbetarnas engagemang och kunskap är av största betydelse för genomförandet av det interna miljöarbetet. Därför är det viktigt att kunskapsnivån inom miljöinspiratörsgruppen bibehålls på hög nivå. Kommunikationen om det interna miljöarbetet sker främst på personalmöten och via E post. På personalmötena kan det finnas möjlighet att förklara och förtydliga de olika åtgärder som vidtas för att miljöanpassa kontoret. Meddelanden om genomförandet av olika punkter på handlingsplanen kommer att skickas ut vid lämpliga tillfällen. Läs mer om GRs miljöarbete på intranätet. Policyn är antagen av ledningsgruppen den 5 mars 2013 För GR Nils-Gunnar Ernstson

122 POLICY MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER Policy mot kränkande särbehandling och trakasserier GR accepterar ingen form av kränkande särbehandling eller trakasserier. Vi betraktar ovan som en personalfråga för GR och inte som en privat fråga för den som drabbas. Alla medarbetare förväntas bidra till en positiv arbetsmiljö där vi visar respekt för varandras olikheter. Att kränka eller trakassera en kollega är en handling som bryter mot anställningsavtalet. Ingen bör medverka till att dölja kränkande särbehandling eller trakasserier. Målen med denna policy och handlingsplan är att: Alla medarbetare ska veta vad kränkande särbehandling och trakasserier innebär och veta var och i vilket sammanhang det finns risk för att kränkande särbehandling eller trakasserier kan uppstå. Alla medarbetare ska känna till rutiner/ handlingsplan vid en situation där kränkande särbehandling eller trakasserier uppstått, så att den drabbade snabbt kan få hjälp eller stöd. Vårt ansvar gäller samtliga anställda men också inhyrd och inlånad arbetskraft samt praktikanter. Vad menas med kränkande särbehandling och trakasserier? Kränkande särbehandling innefattar handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Det rör företeelser som i dagligt tal brukar kallas för bland annat vuxen-mobbning, psykiskt våld, social utstötning. Några exempel på kränkande särbehandling är: Undanhållande av information Negativt bemötande Förtal Utfrysning Trakasserier kallas beteenden som förlöjligar eller nedvärderar medarbetare med koppling till de sju diskrimineringsgrunderna., kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Kom ihåg att det alltid är den enskildes upplevelse av situationen som avgör vad som är kränkande. En medarbetare som säger ifrån att ett beteende är ovälkommet ska respekteras och beteendet ska upphöra omgående. Tillfälliga meningsskiljaktigheter, samarbetsproblem eller olika uppfattningar om en frågeställning betyder inte att det är fråga om kränkande särbehandling utan är helt normala företeelser på ett företag. Att ha olika uppfattningar bör accepteras och respekteras.

123 Förebyggande insatser Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska alla chefer utreda riskerna för kränkande särbehandling och vidta de åtgärder som behövs genom att dokumentera och utreda vad som hänt. Alla medarbetare ansvarar för att underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud om det finns signaler på att kränkande särbehandling eller trakasserier kan uppstå eller har uppstått. Alla nyanställda ska introduceras i denna policy samt i handlingsplanen. Policy och handlingsplan hålls aktuell genom arbetsplatsträffar, skyddsronder och genom Partssamverkan enligt vår Samverkansavtal. Varje chef ska verka aktivt för en öppen och ömsesidig kommunikation i gruppen samt arbeta för att snabbt lösa konflikter. Konsekvenser av kränkande särbehandling och trakasserier Allvarliga konsekvenser av kränkande särbehandling kan visa sig bland annat på följande sätt. Hos enskilda arbetstagare: Ökande svårigheter till samarbete i form av motvilja, irritabilitet eller stark likgiltighet. Medvetet brytande av regler eller överdrivet hållande på regler, försämrade prestationer. Fysisk ohälsa, missbruksproblem eller psykiska reaktioner till exempel sömnsvårigheter, försämrad självkänsla, ångest, depression eller maniskhet, ibland stark aggression och svår trötthet. Oförmåga att se framåt eller orimliga krav på upprättelse. Hos arbetsgruppen: Minskande effektivitet och produktivitet. Upplösning av rådande regler eller fastlåsning av regler. Ökande kritik gentemot arbetsgivaren, bristande förtroende, allmän känsla av osäkerhet. Hög sjukfrånvaro, missbruksproblematik, personalomsättning och ökande antal ledighetsansökningar. Låg tolerans mot påfrestningar samt allmänna symptom på vantrivsel. Mindre problem förstoras upp. Sökande efter syndabockar. Policyn är framtagen i samverkan mellan GRs Ledningsgrupp, Samverkansgrupp och JoM grupp. Antagen

124 Dnr GRs Rehabiliteringspolicy Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art, som syftar till att hjälpa den sjukskrivne att återfå bästa möjliga arbetsförmåga. Rehabiliteringspolicyn beskriver det ansvar som åligger chef och medarbetare när en sjukskrivning behöver hanteras. Verktygen fungerar som stöd för samtal, beslut och dokumentation i rehabiliteringsprocessen. Policyn, beskrivningen av rehabiliteringsprocessen samt verktygen, är levande dokument som förändras efter hand som nya förutsättningar gäller inom t.ex. arbetsmiljölagstiftningen. Målet med rehabilitering Målet är att tidigt upptäcka behov av rehabilitering och på bästa möjliga sätt hjälpa medarbetare med stöd och olika insatser. I första hand syftar rehabiliteringen till att medarbetaren återgår till sitt ordinarie arbete. Om detta av någon anledning inte är möjligt ska andra möjligheter vid arbetsplatsen utredas och prövas. Kan inte berörd avdelning finna någon lämplig sysselsättning initierar PA-funktionen, efter kontakt med berörda i utredningen, möjligheter till omplacering på annan avdelning alternativt externt utanför organisationen, till någon utbildning eller till någon annan överenskommelse. Tills dess att medarbetaren erhållit ny tillsvidareplacering kvarstår arbetsgivaransvaret hos berörd chef. Målet med tidig och samordnad rehabilitering är också att i organisationen minska korttids- och långtidsfrånvaron. Rehabiliteringsprocessen Förutsättningar För att nå goda resultat är det viktigt att rehabiliteringsarbetet kommer igång så tidigt som möjligt under sjukskrivningen. Rehabiliteringsutredningen ska göras efter: - fyra veckors sjukskrivning - vid upprepad korttidsfrånvaro, sex gånger eller fler under ett år eller - om medarbetaren själv begär att utredning ska göras. Utredningen görs i samverkan mellan närmaste chef och den sjukskrivne. Om rehabiliteringsutredning inte behöver göras av naturliga skäl ska Försäkringskassan få information om detta med en motivering varför arbetsgivaren inte gjort eller kommer att göra någon utredning.

125 En utförlig beskrivning av rehabiliteringsprocessen finns med som bilaga till rehabiliteringspolicyn. Ansvar och uppgifter Chefens ansvar Närmaste chef ansvarar för att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och arbetsanpassningen organiseras på bästa sätt för individen, verksamheten och arbetsgruppen. Detta ansvar innebär att: - i samråd med den enskilde svara för att behov av rehabilitering klarläggs och att åtgärder för effektiv rehabilitering vidtas - tillsammans med den sjukskrivne genomföra en rehabiliteringsutredning så snart som möjligt och vid sjukfrånvaro längre än fyra veckor ska rehabiliteringsutredningen skickas till försäkringskassan inom åtta veckor från insjuknandedagen. - tillsammans med den sjukskrivne göra plan/agenda som kontinuerligt följs upp. Det är viktigt att dokumentera rehabiliteringssamtalen. - personlig kontakt sker kontinuerligt med den sjukskrivne - vid behov av stöd och råd kan chefen och eller den sjukskrivne kontakta administrativa avdelningens PA-funktion och/eller Företagshälsovården (FHV). Medarbetarens kontakt med FHV sker efter samråd med sin chef Cheferna ska ha den kompetens som behövs för att kunna ta sitt ansvar och bedriva ett aktivt arbete vad gäller arbetsmiljö- och rehabilitering. Medarbetarens ansvar Detta ansvar innebär att: - medarbetaren är skyldig att delta i utredning, planering och genomförande av den överenskomna rehabiliteringen samt bidra med information som är av betydelse. Medarbetaren bestämmer t.ex. om facklig representant eller annan stödperson ska delta under rehabiliteringsprocessen. - vara mån om sin hälsa och arbetsförmåga och säga ifrån när arbetssituationen inte fungerar tillfredsställande Personalfunktionens ansvar PA-funktionen inom administrativa avdelningen har ansvar för den övergripande uppföljningen av rehabiliteringsärenden och ser till att rehabiliteringsarbetet bedrivs på ett tillfredsställande sätt i enlighet med denna policy. Om behov finns ger PA-funktionen stöd till de berörda i det enskilda rehabiliteringsärendet. PA-funktionen ansvarar också för att bevaka vad som händer inom lagstiftningen, att policy och verktyg hålls aktuella och att information och kompetens inom rehabiliteringsområdet förs ut till cheferna. Resurser i rehabiliteringsarbetet Företagshälsovården (FHV) FHV är en resurs i rehabiliteringsarbetet och kan stötta upp med rehabiliteringsinsatser i enlighet med det avtal som tecknats. Överenskommelsen innebär att enskild medarbetare, efter samråd med

126 sin chef, tar kontakt med anvisad kontaktperson på FHV alternativt någon annan i deras team eller mottagningssköterskan för tidsbeställning eller råd om hänvisning. Chef som har behov av hjälp med rehabilitering av medarbetare kontaktar anvisad kontaktperson på FHV eller någon i deras kundteam. Försäkringskassan Försäkringskassans (FK) uppgift är att samordna rehabiliteringsverksamheten i de enskilda fallen. Det kan vara när flera olika insatser behövs från t.ex. sjukvård, arbetsgivare och andra som kan medverka i det enskilda ärendet. I samråd med den enskilde upprättar FK en rehabiliteringsplan som innehåller följande: - vilka åtgärder som behövs - vem som ansvarar för de olika delarna - tidplanering - kostnader - ersättning under rehabiliteringsperioden FK kan kalla till avstämningsmöte redan två veckor efter det att rehabiliteringsutredning inkommit till FK (enligt nya regler från och med 2005). FK beslutar om ersättning för inkomstbortfall och prövar rätten till sjukpenning och rehabiliteringsersättning och sköter utbetalningen. Efter en längre tids sjukskrivning kan FK stödja en återgång i arbete med olika former av insatser. Situationer som kan ge rätt till ersättning är t.ex. arbetsträning under en period eller utbildning under högst ett år. Den sjukskrivne ansöker om rehabiliteringsersättning. För att erhålla rehabiliteringsersättning krävs att arbetsträningen ingår i den rehabiliteringsplan som FK upprättar tillsammans med den sjukskrivne och i samråd med arbetsgivaren och behandlande läkare. Det är också FKs ansvar att följa upp och utvärdera rehabiliteringsverksamheten. Finansiering Förutom att FK i vissa fall kan bidra med rehabiliteringsersättning eller annat stöd ska finansiering av rehabiliteringsinsatser som regel bekostas av berörd avdelning. Om särskilda behov föreligger tas frågan upp med PA-funktionen och förbundsledningen. Praktiskt rehabiliteringsarbete Stöd, rutiner och verktyg i rehabiliteringsprocessen finns i handledningen Systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Information om rehabilitering finns också på Försäkringskassans hemsida Rehabiliteringspolicyn är framtagen i samverkan mellan ledning, fackliga representanter, avdelningsrepresentanter och skyddsombud inom organisationen. Rehabiliteringspolicyn och handledningen är antagen och kommer att uppdateras årligen. Ansvarig för uppdateringen är administrativa avdelningen.

127 ... och ansvaret Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöansvaret ska tydliggöras och cheferna / arbetsledarna ska ha kompetens inom arbetsmiljöområdet. Medarbetarens ansvar är att aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet. Allt arbetsmiljöarbete sker i samverkan mellan cheferna och medarbetarna. Handledning Till GRs arbetsmiljöpolicy finns stöd i och verktyg i handledningen Systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Information om rutiner, nyheter inom arbetsmiljöområdet finns också på GRs intranät. GRs arbetsmiljöpolicy är framtagen i samverkan mellan ledning, fackliga representanter, avdelningsrepresentanter och skyddsombud inom organisationen. Arbetsmiljöpolicyn och handledningen är antagen och kommer att uppdateras årligen. Ansvarig för uppdateringen är Administrativa avdelningen.

128 Interna policys och riktlinjer på GR

129 Reviderad Policy fo r och hantering av IT pa GR Antagen av GRs ledningsgrupp den 19 oktober Reviderad löpande. IT-Policy Datorn är ett av våra viktigaste arbetsverktyg för att uppnå verksamhetens mål. Datorn används för att söka, samla in, bearbeta och sammanställa information, kommunicera med internt och externt, utforma informationsmaterial m.m. Dator likställs i denna policy med andra tekniska plattformar som smarta telefoner, surfplattor mm som används i arbetet. GRs IT plattform för klienter (arbetsstationer) består av PC datorer utrustade med Windows operativsystem, Officeprogram (Word, Excel, Outlook och PowerPoint), antivirus samt gratisprogrammen 7zip, Primopdf och Acrobat Reader. Därutöver finns en rad specialprogramvaror för särskilda arbetsuppgifter. Det är viktigt att alla medarbetare behärskar de delar i vår IT-plattform som krävs utifrån var och ens arbetsuppgifter. Då kan vi ge våra kunder och samarbetsparters den service de förväntar sig och vara effektiva i vårt arbete. Denna policy är till för att GRs informationssäkerhet ska vara så hög och funktionell som möjligt. 1. Generella riktlinjer Målet för IT-användningen inom GR är att vi ska vara en modern organisation där alla medarbetare kan använda tekniken på ett effektivt sätt för att utföra sitt arbete väl och ge bästa tänkbara service. IT ska också vara ett verktyg som stödjer ett gränsöverskridande arbetssätt, både internt och externt. Det innebär att vi ska vara öppna för att utveckla teknikanvändningen till nya områden så länge det innebär en förbättrad service och/eller effektivare verksamhet. a. Alla medarbetare på GR ska ha tillgång till en dator. b. Alla medarbetare ska behärska grunderna i operativsystemet Windows, och Officeprogramvarorna. Behov av kompetensutveckling inom IT diskuteras med närmaste chef. c. Hänsyn tas till särskilda önskemål om ergonomiskt utformad IT utrustning för att minimera risken för belastnings- och förslitningsskador och dylikt. 2. Säkerhet Användarvänlighet och hög IT-säkerhet kan vara varandras motsats. De flesta säkerhetslösningar är en kompromiss däremellan Målsättningen med GRs IT-policy är att hitta den nivå på IT-säkerhet som är så nära

130 detta möte som möjligt. En policy för IT-säkerhet på GR grundar sig i att det är informationen i sig som behöver skyddas och inte i första hand några företagshemligheter. Utgångspunkten är att minimera risken att obehöriga tar sig in i GRs system och kan förstöra den information som finns. Policyn avser också att ge information till medarbetare på GR som ökar kunskapen om vad varje person kan göra för att medverka till en så säker och stabil IT-miljö som möjligt. GR har en vision att vara en öppen och flexibel verksamhet. Med öppenhet och flexibilitet finns också en risk för ökad sårbarhet. Mot denna bakgrund ökar kraven på IT-säkerhet. Ambitionen är att GRs policy för IT-säkerhet ska vara anpassad både till den omvärld vi befinner oss i och samtidigt ligga på en nivå som gör att medarbetare på GR gemensamt kan ta ansvar för att IT-säkerheten hålls på denna nivå. Målsättningen är också att GR skall uppfattas som en säker samarbetspartner för alla våra kunder, samarbetspartners och leverantörer. a. IT-säkerhetsarbetet skall inriktas på att säkerställa: i. Hög tillgänglighet till information och tjänster ii. Informationens riktighet genom skydd mot oavsiktlig förvanskning. iii. Behörighetskontroll vem har tillgänglighet iv. Spårbarhet vem har gjort vad v. Sekretess och möjlighet till skyddad kommunikation b. Ansvar och organisation i. Övergripande ansvar och organisation Förbundsdirektör på GR har det yttersta ansvaret för IT på GR. ITfrågorna hör till Administrativa avdelningen och ansvaret för allmänna och övergripande IT frågor på GR har delegerats till IT-Controller och IT-grupp. IT-grupp består av IT-Controller, Administrativ chef samt representanter (tekniker och säljare) från det företag som vi köper teknisk support ifrån (ework) IT-policy fastställs av GRs Ledningsgrupp. Policyn kan kompletteras löpande med information, uppdateringar och förtydliganden av IT- Controller. Administrativa chefen och IT-gruppen på GR är tekniskt ansvariga för GRs samtliga IT-lösningar och kommunikationsnät, samt för driften av dessa. Avtal finns sedan med leverantörer för support, mjuk- och hårdvara. Avdelningschef ansvarar för att medarbetare i verksamheten har kunskap om och agerar utifrån och följer gällande policy och riktlinjer inom IT. 2

131 ii. System- och driftansvar 1. Systemägare: För GR-gemensamma system är GR systemägare och IT- Controller ansvarig systemförvaltare. För avdelningsspecifika system är respektive avdelning systemägare och det finns en systemförvaltare utsedd för respektive system. Exempel på sådana system är WasaSpider för bokbeställning och Indra för Gymnasieantagning. Systemägaren ansvarar för: - Att analys av säkerhetsbehov genomförs med hänsyn till informationsinnehåll och verksamhetskrav. Säkerhetskraven ska vara inriktade på tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet. - Att riktlinjer för behörighetstilldelning utarbetas - Att tekniskt ansvarigs säkerhetskrav uppfylls 2. Tekniskt ansvarig: För den tekniska säkerheten på GR har IT-gruppen ansvar. För att utföra detta åtagande finns supportavtal tecknat med extern leverantör, som genom avtalet tagit på sig det tekniska ansvaret. Tekniskt ansvarig ansvarar för: -Att analyser av den tekniska säkerheten genomförs med hänsyn till tillgänglighet, riktighet, sekretess och spåbarhet samt att påvisade brister åtgärdas -Att systemägarens säkerhetskrav uppfylls tekniskt iii. Behörighetsansvar 1. Behörighetsansvarig: - Behörighetsansvariga är GRs IT-grupp samt systemförvaltare för verksamhetsspecifika system. - Behörighetsansvarig beslutar om tilldelning av åtkomsträttigheter till GRs gemensamma och verksamhetsspecifika system samt ansvarar för uppföljning och tilldelning av behörigheter. Tilldelning och uppföljning skall följa av systemägare och tekniskt ansvarig fastställda riktlinjer. - Endast behöriga användare och GR-ägda datorer får logga in/ansluta sig till GRs interna nätverk. 3. Teknik och ansvar GRIT gemensam IT på GR Driftsäkerhet i nätverk och servrar har mycket hög prioritet. Tekniknivån behöver inte var den senast tillgänglig, men ska vara uppdaterad, driftsäker och ändamålsenlig. Följande delar ska kontinuerligt följas upp av tekniskt ansvarig: 3

132 a. Prestanda och driftsäkerhet i nätverksinstallation b. Prestanda och driftsäkerhet i servrar. c. Verksamhetskritiska funktioner skall särskilt säkerställas; till dessa räknas i. E-post ii. Ekonomiservrarna ekonomisystem och kursadministration iii. Fileserver lagring av dokument iv. Internetserver GRs webbsidor v. RDS server för fjärråtkomst d. Elförsörjningen ska vara stabil och UPS-kapacitet ska finnas för samtliga servrar och medge säker nedstängning vid störning i elförsörjningen. e. Back-up rutiner för att all information på samtliga nätverksservrar säkerställs och att information lagras säkert och tillräckligt länge. f. Nivån på virusskydd och skydd mot obehörigt intrång i GRs system och nätverk ska vara hög. g. Temperaturen i serverrummet ska befinna sig mellan grader. Vid överskridande 26 grader går utryckningslarm till Securitas. Till denna policy finns också riktlinjer framtagna 4

133 Din lön på GR

134 1 Inledning GRs uppdrag är att genom samverkan skapa mervärde för de tretton medlemskommunerna inom områden som av medlemskommunerna bedöms vara relevanta. För att uppnå den målsättningen krävs hög kompetens och ett mycket engagerat medarbetarskap. Du som medarbetare inom GR är organisationens mest värdefulla resurs. De framtagna lönekriterierna används vid den årliga lönerevisionen för att bedöma din arbetsprestation kopplad till verksamhetens mål och resultat. För att underlätta förståelsen för den bedömning som varje chef gör av respektive medarbetares prestation är det viktigt att gemensamt på arbetsplatsen definiera kriterierna. Vad betyder lönekriterierna på vår arbetsplats kopplat till de mål vi ska uppnå? Lönen ska inom ramen för tillgängligt löneutrymme spegla din arbetsprestation och ditt bidrag till verksamheten. Din lön Lön är ersättning för utfört arbete. GR tillämpar Individuell lönesättning. Din lönenivå kan du påverka vid: Nyanställning Med nyanställning menas när du anställs första gången på GR men även när du rekryteras till en ny befattning inom GR. Det är vid nyanställningstillfället som du förhandlar din lön, i och med att ett nytt anställningsavtal ska ingås. Vid nyanställning sätts din lön utifrån din utbildning din tidigare arbetslivs- och yrkeserfarenhet din kompetens befattningens ansvarsnivå och svårighetsgrad de befogenheter och uppgifter som följer av befattningen löneläget på GR, på orten och i branschen Årlig lönerevison Inför lönerevisonen sker en bedömning utifrån eventuella förändringar i ansvar och befogenheter dina prestationer och din måluppfyllelse Som medarbetare kan du i samband med ditt lön-och medarbetarsamtal lyfta fram skäl du anser ska ligga till grund för att din lön ska förändras.

135 2 Löneprocessen GR Löneöversynen är en del i verksamhetsplaneringen. I budgetprocessen ska verksamhetsområdena ange kommande behov av löneökningsutrymme. För GR som helhet fastställs ett löneökningsutrymme årligen utifrån de möjligheter och behov som finns i verksamheterna. Hänsyn tas också till de centrala avtalen. GRs löneprocess kan sammanfattats i följande modell: Medarbetarsamtal (oktober-november) Ledningsgruppen fastställer tidplan för kommande löneprocess och går igenom fastställda kriterier (januari) Central överläggning: Arbetsgivare och fack kommer överens om förhandlingsordning och löneutrymme (januari - mars) Ledningsgruppen fastställer löneutrymme och tidplan Lönesamtal genomförs (februari-april) Ny lön utbetalas (maj-juni) Arbetsgivarens ansvar Administrativa avdelningen har ansvar för att samordna övergripande delarna i löneprocessen genomföra lönekartläggning var tredje år och detta ur ett jämställdhetsperspektiv hålla tidplanen för löneprocessen

136 3 Chefens ansvar Chefen har en nyckelroll i verksamhetsplaneringen och i den individuella lönesättningen. Chefen ansvarar för att kommunicera verksamhetens mål till medarbetarna tydliggöra varje enskild medarbetares mål och uppgift stimulera medarbetarna till medskapande och möjlighet att påverka arbetets innehåll känna till GRs löneprocess och kommunicera den med sina medarbetare tydliggöra sambandet mellan mål, resultat och lön för medarbetarna. Löneutfall anges i kronor. stimulera medarbetarna till goda arbetsinsatser och kompetensutveckling bl.a. genom individuell lönesättning planera in tid för medarbetarsamtal och lönesamtal så att de kan genomföras enligt tidplan bedömer varje enskild medarbetares prestation och beslutar om lön för varje medarbetare Hålla sig inom av förbundsdirektören fastställd löneökningsram Medarbetarens ansvar Varje medarbetare har genom sitt anställningsavtal skyldighet att följa de så kallade allmänna skyldigheterna. Medarbetare har ett ansvar att vara delaktig vid arbetet med verksamhetsplanering och andra gemensamma aktiviteter för arbetsplatsen. Medarbetarna ska känna till och förstå verksamhetens mål, vara klar över sina arbetsuppgifter och vad det egna arbetet betyder för helheten. Medarbetaren ansvarar för att aktivt delta i dialogen om lönekriterierna och dess betydelse vara aktiv på löne- och medarbetarsamtal och ta ansvar för sin egen kompetensutveckling ta del av chefens motivering och lönebesked kvittera utfallet av löneprocessen senast 10 arbetsdagar efter chefens skriftliga besked. Inom denna tidsram finns möjlighet till ytterligare klargörande samtal. Anställningsavtalets minimikrav I anställningsavtalet ingår en del grundkrav, allmänna skyldigheter, som att utföra arbete följa ordningsföreskrifter följa arbetsmiljöregler samarbeta vara lojal: respektera fattade beslut och överenskommelser samt verka för helhetens bästa Dessa kan ses som minimikraven på en förväntad prestation. Förutsättningar för ytterligare löneökning ska bedömas utifrån prestationer av fastställda mål och lönekriterier.

137 4 GRs lönekriterier Resultat Chefen bedömer om Du har uppfyllt mål och aktiviteter i uppdraget Du har bidragit till verksamhetens utveckling och framgång Du har arbetat aktivt med förbättringsarbete Professionalitet Chefen bedömer om Du har haft fokus på uppdraget Du har omsatt din yrkesskicklighet i arbetet Du har utövat gott medarbetarskap och engagemang för helheten Du har tagit ansvar för din egen professionella utveckling Behöver förbättras: är en tydlig signal om att delar av medarbetarens insatser behöver förbättras (handlingsplan tas fram) Bra: innebär att medarbetaren når de uppställda kriterierna, dvs. man har nått en förväntad insats Mycket bra: innebär att medarbetaren överträffat de uppställda kriterierna Föredömlig: innebär att medarbetaren konsekvent och med marginal överträffar uppställda kriterier och är en tydlig förebild för andra Dokumentet GR Din lön är framtagen i samverkan mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna SACO/Vision. Antagen av GRs Ledningsgrupp 19 februari 2014 och reviderad