Verksamhetsplan och Detaljbudget för GR 2017

Transkript

1 Verksamhetsplan och Detaljbudget för GR

2 Innehåll Verksamhetsplan för GR Det här verkar vi särskilt för under året 3 Förbundsledningens prioriterade frågor Styrgruppernas prioriterade frågor Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i verksamheten 6 GRs finansiella mål 7 Uppföljning och återkoppling 7 Detaljbudget Budget Medlemskommunernas årsavgifter 10 GR transfererar till följande organisationer: 11 Verksamhetsplan 2017 matris 12 2

3 Verksamhetsplan för GR 2017 Det här verkar vi särskilt för under året Verksamhetsplan och detaljbudget 2017 är ett årligt komplement till den fleråriga verksamhetsinriktning som förbundsfullmäktige har antagit. I verksamhetsinriktningen Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen har GR definierat åtta utmaningar och strategier som också bildar en grund för denna verksamhetsplan. Verksamhetsinriktningens åtta satsningsområden utgår från de av medlemskommunerna politiskt antagna, strategiska dokument som ligger till grund för arbetet inom Göteborgsregionen. Vikten av långsiktighet i det arbete som bedrivs inom GR poängteras, liksom värdet av ett gemensamt och tydligt, målinriktat arbete för att möta framtidens utmaningar. Vi ska bidra till det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En ungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Verksamhetsplanen 2017 anger de prioriteringar för året som styrgrupperna definierat utifrån dessa åtta strategiska områden. Verksamhetsplanen beskriver inte all verksamhet som bedrivs inom GR utan fokuserar på de områden som sannolikt kommer att kräva mest resurser. Verksamhetsplanen ligger till grund för avdelningarnas planering, och uppföljningen av verksamheten under året kommer att följa de fokusområden som lyfts fram. Förbundsledningens prioriterade frågor 2017 Förutom det löpande arbetet att på uppdrag från förbundsstyrelsen styra, leda och utveckla GR som organisation kommer följande områden att prioriteras under 2017; alfabetisk ordning: Besöksnäring och destinationsutveckling Samarbetet med Göteborg & Co när det gäller besöksnäringen fortsätter att utvecklas. Ett nätverk för besöksnäring och destinationsutveckling har etablerats och arbetet kommer att följas upp under Förbundsdirektören ingår i Besöksnäringens Forum(BNF) samt är adjungerad till styrelsen. I ett Västsvenskt perspektiv är det också angeläget att, genom Göteborg & Co och Business Region Göteborg (BRG), samverka med Turistrådet Västsverige. Digitalisering GRs arbete med att bistå kommunerna i den digitala utvecklingen har tidigare främst skett inom ramen för Västkom-samarbetet. Det arbetet fortsätter, men under 2017 lyfts också de delregionala insatserna fram, vilket beskrivs i sammanställningen av styrgruppernas prioriterade frågor sist i denna verksamhetsplan. Dotterbolag: ISGR AB och Gryning Vård AB Ägardialoger samt möten mellan GR och bolagen sker utifrån verksamhetsperspektivet. För ISGR är, ur ett ägarperspektiv, lokalfrågan den mest angelägna att fokusera på till dess den fått sin permanenta lösning. 3

4 EU-frågorna. Samordning inom GR men också med andra aktörer; Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet samt bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Under 2017 fortsätter vi att arbeta tillsammans med medlemskommunerna och andra aktörer i gemensamma utvecklingsprojekt finansierade av EU-medel. Vi omvärldsbevakar och stärker kunskapen på EU-området, med särskilt fokus på EUs budget för den kommande programperioden. GR har flera företrädare som deltar i diskussionerna om utformningen av EUs framtida regionalpolitik. GR bidrar även genom arbetet i Beredningen för hållbar utveckling (BHU) med att göra inspel för att påverka den framtida sammanhållningspolitiken Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet och främjar social hållbarhet. För att genom kunskap om våra respektive insatser bättre kunna hantera utmaningarna ur ett helhetsperspektiv ska vi fortsätta att utveckla det tvärsektoriella arbetet samt öka interaktionen mellan styrgrupper och mellan avdelningar. De nya kommuntalen för fördelning av mottagande av nyanlända är en av utmaningarna där GR vill stödja kommunerna. Det sammanlagda kommuntalet för GR innebär att drygt nyanlända ska tas emot Därutöver tillkommer de personer som på eget initiativ förväntas flytta till Göteborgsregionen, ca enligt Länsstyrelsens prognos. Insatserna inom mottagandet av nyanlända omfattar samtliga styrgrupper och avdelningar. Arbetet är ur flera perspektiv gränsöverskridande. Under 2017 kommer arbetet kopplat till de etablerade plattformarna för nyanlända vuxna respektive ensamkommande barn, kompletterade med insatser inom utbildning och bostadsförsörjning, att stå i centrum. GR värnar också samarbetet med involverade aktörer; Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsfrågor 2016 fick GR uppdraget att samordna kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. I de frågor där kommunerna finner det lämpligt, ska strukturer och arbetssätt etableras. Arbetet inleds under Kompetensförsörjning Möjligheten att få rätt person med rätt kompetens till rätt yrke, dvs. kompetensförsörjningen, är helt avgörande för utvecklingen av både offentlig sektor och det privata näringslivet. Strategisk kompetensförsörjning innebär att arbeta systematiskt och kvalitetssäkrat med kompetensförsörjningsprocessen. I ett regionalt perspektiv handlar det om att balansera och matcha arbetslivets efterfrågan av kompetens, individens behov och förutsättningar med utbildningsutbudet. Många av de insatser som flera av styrgrupperna lyfter fram i verksamhetsplanen syftar till att stärka den strategiska kompetensförsörjningen. Näringslivsutveckling inom GR BRG, Näringslivsgruppen GR fördjupar under 2017 den strategiska dialogen mellan medlemskommunerna för att stärka det regionala perspektivet samt utveckla den regionala ansatsen och involveringen i näringslivsutvecklingen. Vi deltar i Göteborgs och BRGs arbete med att ta fram en näringslivsstrategisk plan med regional utblick. Det inbegriper också frågor kring inflytande och finansiering. Regionutveckling via arbetet i BHU BHU är ett samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. Här diskuteras transportinfrastruktur, kollektivtrafik, kultur, miljö och andra frågor som är strategiskt viktiga för hållbar utveckling. GR deltar via förbundsstyrelsens presidium. Tjänstemannaberedning sker i Västgruppen där förbundsdirektören ingår. Revidering av Regional Infrastrukturplan är i särskilt fokus Efter årsskiftet påbörjas åtgärdsplanering med en successiv konkretisering av planförslaget, vilket behöver 4

5 vara klart för remissutskick före halvårsskiftet. Under hösten vidtar arbetet med att beakta remissynpunkter och bearbeta planförslaget inför vidare leverans till näringsdepartementet i december Styrelseuppdrag På tjänstemannaplanet är GR engagerat i: Universeum AB, Göteborg & Co Träffpunkt AB, Mistra Urban Futures konsortieråd, Gryning Vård AB, Reväst. På det politiska planet är GR representerat i: ISGR AB, BRG, Västkuststiftelsen, Stiftelsen Korsvägen, Europa korridoren och Västkom. VG2020; Bidra till regionutvecklingsplanen med särskilt fokus på de av BHU antagna rekommendationerna Följande rekommendationer har antagits av BHU: Genomföra insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden. Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi. GR bidrar i arbetet med genomförandet av dessa rekommendationer med starkt fokus på utbildning från förskola till vuxenutbildning, strategisk kompetensförsörjning och mottagandet av nyanlända. Västkom-samarbetet, dvs. samarbetet med kommunalförbunden i Västra Götaland avseende regional utveckling, e-samhället samt hälso-och sjukvård GR bidrar särskilt i arbetet med 3R/108 K Framtidens Vårdinformationsmiljö samt i framtagandet av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Det nya avtalet planeras träda i kraft 1 april Insatser för att implementera avtalet och göra det känt för medarbetare och berörda medborgare ska genomföras i samarbete mellan huvudmännen. Styrgruppernas prioriterade frågor 2017 Förbundsstyrelsen har fyra politiska styrgrupper med huvudsaklig uppgift att bereda ärenden till förbundsstyrelsen men också att ta egna politiska initiativ inom respektive verksamhetsområde. Grupperna är: styrgruppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen och utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen är också antagningsnämnd för gymnasieskolan, utsedd av förbundsfullmäktige. Sammanställningen i slutet av denna verksamhetsplan visar de frågor som GRs politiska styrgrupper vill verka särskilt för under 2017, med utgångspunkt för de åtta områden som definierats i verksamhetsinriktningen. Vad gäller det åttonde området Digital utveckling och välfärdsteknologi utgör Västkom styrgrupp för flera av de fokusområden som definierats. 5

6 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2017 Lagstiftningen kring god ekonomisk hushållning återfinns i kommunallagen. Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommuner, kommunalförbund och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, dvs. kommunkoncernen. Enligt kommunallagen ska kommuner, kommunalförbund och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det är den enskilda kommunen som själv väljer hur dessa ska formuleras. En god ekonomisk hushållning är inte närmare förtydligad i lagen men beskrivs i lagrådsremissen som att på olika sätt skapa goda förutsättningar för att i ett mer långsiktigt perspektiv klara den kommunala verksamheten och ekonomin, även om det uppstår olika typer av störningar. God ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden samt att hushålla över tiden, det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt och verksamhetens behov på längre sikt. Vidare har begreppet god ekonomisk hushållning både ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att kommunen måste bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa detta måste det finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, det vill säga att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen måste ange en ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av finansiella mål. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i verksamheten Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. GRs riktlinjer och mål för god ekonomisk hushållning 2017 i verksamheten är följande: GRs verksamheter ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för GR och våra medlemskommuner. GRs verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas GR ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån förbundsstyrelsens reglementen, riktlinjer och beslut GR ska främja och följa upp att en kontinuerlig kvalitetsutveckling sker inom verksamheterna GRs tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt GR ska ha ett fullgott och genomtänkt försäkringsskydd samt ha klara regler för hur risker ska hanteras GR ska ha tydliga regler och riktlinjer för sin finansförvaltning GR ska eftersträva en välskött ekonomi där all verksamhet bedrivs i en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med förbundsstyrelsens beslut om finansiella mål och ramar Förbundsstyrelsens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet GRs olika avdelningar ser till att verksamhetens innehåll och omfattning är anpassad till beslutad budget och verksamhetsinriktning Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är GRs avdelningar skyldiga 6

7 att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten mot budgetbalans. Den totala sjukfrånvaron för GRs medarbetare ska hållas på en fortsatt låg nivå Sjukfrånvaron ska understiga 3,5 procent på helåret GRs finansiella mål Kommunallagen stipulerar att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Med detta menas att kommunen inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. De löpande intäkterna bör överstiga de löpande kostnaderna. Verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. GRs övergripande finansiella mål för ekonomin är följande: GR ska redovisa ett genomsnittligt positivt ekonomiskt resultat över en femårsperiod GRs intäkter ska överstiga dess kostnader GRs egna kapital ska inte understiga den årligt beräknade nivån utifrån riskhänseende Långsiktigt ska GRs egna kapital vara större än dess skulder inklusive pensionsskulden Soliditeten inklusive pensionsskulden ska vara positiv GRs sammanlagda nettolåneskuld ska inte öka GRs investeringar ska finansieras med hjälp av egna medel Uppföljning och återkoppling Kontinuerliga uppföljningar via delårsrapporter samt årsredovisningar under året syftar till att identifiera hur väl GR lever upp till god ekonomisk hushållning. Under året görs tre fastställda rapporter: Delårsrapporter resultat av perioden januari till och med april samt januari till och med augusti inklusive helårsprognos, antas av förbundsstyrelsen. Årsredovisning resultat och bokslut, antas av förbundsfullmäktige. Utöver dessa rapporter tas månadsrapporter fram för varje månad. Dessa är enklare i sin natur och omfattar inte helårsprognos. De medarbetare som har ett verksamhetsansvar ska kontinuerligt följa upp och rapportera förändrade förutsättningar och avvikelser från plan och budget till överordnad ansvarsnivå. Utifrån förändrade förutsättningar under innevarande år kan beslut om justeringar inom ramen för antagen budget ske enligt delegering av verksamhetsansvar. GR är en lärande organisation. Omvärldsbevakning, analys, planering och återkoppling samt internkontroll för att bedöma och åtgärda risker är processer som berör alla inom organisationen. I förvaltningsorganisationen ingår ett tydligt ledaransvar för att motivera och engagera medarbetare i dessa processer samt ett ansvar för att tillgodose det politiska ledarskapets behov av underlag i deras ansvar för styrning och tillsynsplikt. 7

8 Detaljbudget Budget 2017 GR har i detaljbudget för 2017 budgeterat med ett positivt resultat på 150 tkr. Detaljbudget 2017 är i ekonomisk balans i enlighet med de föreslagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning. Det finns dock några åtaganden i budgeteringen som kan komma att kräva insatser för att möta en viss ekonomisk risk. Samordnarfunktion i arbetet med nyanlända. GR bär även under 2017 kostnaden för samordnarrollen på 20 procent av heltid som inrättades under 2016 för att underlätta samordningen av kommunernas arbete kring mottagandet av nyanlända. Utökat uppdrag. GR är i och med fullmäktigebeslut i juni 2016 samverkansorgan för sociala frågor inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Inga resurser har tillkommit från medlemskommunerna för det utökade samordningsuppdraget, vilket i förlängningen behöver hanteras. Kvarvarande avskrivningskostnad för antagningssystemet Indra. Enligt SCBs befolkningsstatistik per den 31/ uppgick antalet invånare i Göteborgsregionen till vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2017 baseras på befolkningstal per 31/ Årsavgiften utgör cirka 20 procent av den beräknade omsättningen 2017 på GR. Resterande del av omsättningen består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för detaljbudget 2017 är 150 tkr. Budgetöversikten på nästa sida visar vertikalt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna (årsavgift). Horisontellt är indelningen för 2017 budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat. 8

9 Tabell: Sammanställning budget 2017, tkr. VERKSAMHET ÅR 2016 ÅR 2017 STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Budgeterade intäkter Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Budgeterade intäkter Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Sociala området varav årsavgift Arbetsmarknad varav årsavgift Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgift Utbildningsgruppen varav årsavgift Styrgruppernas verksamhet totalt ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgift Transfereringar varav årsavgift Övrig verksamhet totalt Verksamhet GR, totalt Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Tabell: Balansbudget , tkr. BALANSBUDGET TILLGÅNGAR Budget GR Budget Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar 0 0 Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet 32% 32% Likviditet 108% 111% 9

10 Medlemskommunernas årsavgifter GRs årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kr per kommuninvånare och föreslås vara oförändrad år Årsavgiften till GR har legat still sedan 2003 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes 2010 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare, vilket är dagens nivå. Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen kommer att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på 1,2 procent. Av den totala budgeterade årsavgiften från medlemskommunerna år beräknas att 37,5 procent eller 27,85 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer. Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun , (tkr) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa Årsavgiftens fördelning. Utbildningsgruppen 34% Gemensam verksamhet och politik 22% Styrgruppen för sociala området 17% Miljö och samhällsbyggnad 19% Arbetsmarknad 8% 10

11 GR transfererar till följande organisationer: Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Transfereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp, tkr. Årsavgiften 2017 till GR uppgår till tkr. Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Göteborg & Co är ett aktiebolag helägt av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälsoskyddstillsyn. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Tabell: Transfereringar 2017, (tkr) Organisation Budget 2017 ARC 63 BRG Europa Direkt 200 Europakorridoren 355 GU Reväst 50 Göteborg & Co 800 LTS 35 Mistra 400 VG Miljösamverkan 113 Västkom Västkuststiftelsen Totalt

12 Verksamhetsplan för GR 2017 Utmaningar och strategier Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för Stärka ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Stärka ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning. Ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället. Skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska. Samverkan sker mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer. Tidiga, förebyggande och behandlande insatser sker. Unga människor får möjligheter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället. Minska risker för ungas missbruk. med fokus på att Stödja kommunerna med arbetet inom ramen för DUA (delegationen för unga till arbete). Stödja GR-kommunernas arbete så att fler ungdomar kan erbjudas en första introduktion i arbetslivet genom feriejobb. Skapa förutsättningar för att ungdomar som har svårt att nå arbetsmarknaden ska erbjudas olika former av ungdomsanställningar. Driva projekt genom hela utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning för att minska studieavbrott och få fler ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning. Anordna yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar för unga vuxna. Öka satsningen på utveckling av studie- och yrkesvägledning, den digitala plattformen Syvonline och entreprenörskap. Vidareutveckla anskaffning, kvalitetssäkring och samordning av praktikplatser inom medlemskretsen och med andra samverkansaktörer. Identifiera och stimulera former för samverkan i gränssnittet mellan utbildning, kommun och arbetsliv. Stödja kommunernas mottagande gällande nyanlända med fokus på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i både det korta och långa perspektivet. Genomföra metod-, kompetens- och organisationsutveckling inom alla utbildningsformer. Utveckla miljöer för lärande. Bidra till utveckling av regionala yrkesutbildningar. Utveckla och kvalitetssäkra det gemensamma arbetet med det regionala utbildningsutbudet. Utveckla boendeformer. Stödja mellankommunal samverkan för insatser till ensamkommande barn och unga samt att hantera konsekvenserna av förändrade förutsättningar för kommunerna. Stärka samverkan kring barns hälsa. Bidra till kompetensutveckling i kommunerna och hos samverkansaktörerna. Genomföra analyser av barns hälsa och livsvillkor. Synliggöra och stärka samverkansperspektivet, särskilt när det gäller skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, i alla GR-frågor som rör barn och unga. Stärka kompetensen för föräldrastödsinsatser. Stärka kompetensen i frågor som rör den sociala barn- och ungdomsvården. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser. Utveckla samverkan mellan Gbg Stad och övriga GR-kommuner för att stärka kompetens och beredskap kring frågor som rör organiserad brottslighet. Medverka i att utveckla delaktighetsskapande insatser. Ta utgångspunkten i nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendeområdet samt den nationella ANDT-strategin. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 12

13 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Främja social hållbarhet i samhällsplanering. Utveckla samhällsplaneringen i enlighet med Målbild Göteborg-Borås. Förbättra mottagandet för nyanlända flyktingar. Åstadkomma en arbetsmarknad för alla. Stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden Stärka mottagandet av nyanlända i skolan Främja människors delaktighet i samhället oavsett funktionsvariationer. Motverka ekonomisk utsatthet. Äldre och anhöriga blir engagerade och delaktiga i samhället. Främja äldres hälsa. Främja en sammanhållen vård och omsorg. Öka kunskapen kring samhälls- och transportplaneringens betydelse för social hållbarhet. Integrera näringslivet i samhällsplaneringen längs stråket. Utveckla indikatorer för social hållbarhet i ett tillväxtstråk. Den kommungemensamma plattformen för nyanlända stärks. GR stödjer kommunerna och ger möjlighet till samverkan vid ett ökat mottagande. Samtliga nyanlända ska erbjudas samhällsorientering med hög kvalitet. Särskilt bevaka hur de nya regelverken och det ökade mottagandet av nyanlända påverkar förutsättningarna för den enskildes etablering. Samarbeta inom GR för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideell sektor. Stödja kommunerna i arbetet med att ställa sociala kriterier vid upphandling som ett arbetsmarknadsverktyg. Samarbeta med sociala företag så att fler långtidsarbetslösa ges möjlighet till egen försörjning genom arbete. Bidra med kunskap om de möjligheter som finns vad gäller subventionerade anställningar och följa upp hur GR-kommunerna arbetar med detta. Ta fram en gemensam strategi för hur arbetslösa oavsett försörjningskälla ska ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden inom regionen. Stödja och bidra till kvalitetssäkring i kommunernas arbete med sfi genom projektet In Väst. Vidareutveckla regional samverkan kring yrkesutbildningar med språkstöd. Mot bakgrund av den kartläggning som gjordes i GR Utbildnings nätverk och grupper, samt enligt inriktningsdokument för det fortsatta GR-gemensamma arbetet av flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, prioritera och påbörja insatser på kort, medel och lång sikt. Utveckla antagningsarbetet för elever som söker till gymnasiet med utländska betyg, och arbeta med frågan om hur bedömning av kunskap sker hos dessa elever. Lansera och genomföra aktiviteter genom verktyget Aktivitetsplatsen.se. Fördjupa arbetet med projektverkstäder riktade till nyanlända ungdomar inom projektet Plug In. Bidra till att stärka barns och ungas inflytande, brukares delaktighet samt systematisk uppföljning inom funktionshinderområdet. Stödja kommunernas arbete med handlingsplanen för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling när det gäller tillgänglighet, välfärdstekniktjänster, mötesplatser och träffpunkter samt generationsöverskridande möten. Utveckla metoder för hälsofrämjande och förebyggande insatser utifrån äldres behov. Skapa kunskap och öka kompetensen kring övergångar i vården, vårdens organisering samt samverkan mellan olika vårdgivare. Unga vuxnas psykiska hälsa synliggörs. Öka kompetensen för hur äldres psykiska hälsa och missbruk kan mötas. Stödja utvecklingen mot mer personcentrerad vård, stöd och omsorg. Utveckla GRs utvidgade uppdrag när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor i samarbete med medlemskommunerna. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 13

14 Livslångt lärande Stärka kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnadssektorn. Fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning. Individer som har kunskap, färdigheter och kompetens som inte är dokumenterad får den synliggjord genom validering. Utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan. Bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet. Stärka arbetet med ledarskapsfrågor. Nyttja kompetensen hos nyanlända. Utveckla GRs arbete med kompetensförsörjning inom samhällsbyggnadssektorn. Öka samarbetet mellan de verksamheter som arbetar med utbildning och arbetsmarknad. Validering Väst bidrar till ökad kunskap och kompetens inom valideringsområdet. Validering Väst fungerar som stödstruktur för de verksamheter som arbetar med validering. Tillgängliggöra lärverktyg i syfte att tillgodose varje skolas och elevs unika behov med fokus på lärstilar och lärmiljöer. Utveckla kompetens samt stöd till skolor gällande olika individers lärstilar och behov. Ställa krav i samband med avrop på hur det pedagogiska upplägget skall vara för att svara mot vuxnas behov, vilket bidrar till kvalitetssäkring av utbildningsutbudet. Utveckla metoder och erbjuda kompetensutveckling för alla aktörer inom utbildningslandskapet i regionen. Utveckla det vetenskapliga förhållningssättet i regionen med våra kommuner, med högskolor och universitet och andra aktörer på nationell och internationell nivå. Utveckla regionala valideringsinsatser mellan vuxenutbildningen och gymnasieutbildningen. Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för arbetslivet för praktik, exempelvis handledarutbildningar. Genomföra gymnasieantagning och utveckla regional samverkan kring gymnasieantagning inom GR och med andra regioner. Kontinuerligt vidareutveckla samverkansavtal. Utveckla samverkansavtalet för vuxenutbildningen utifrån behov på arbetsmarknaden. Fortsätta att utveckla regiongemensam statistik som beslutsunderlag för insatser och uppföljning av genomförda insatser. Vidareutveckla och genomföra Gymnasiedagarna, en årlig mässa inför gymnasievalet. Fördjupa och bredda den regionala samverkan kring vuxenutbildningen i syfte att öka tillgängligheten till utbildning oavsett hemkommun. Utveckla antagningsarbetet till gymnasiesärskolan. Genomföra utvecklingsprogram för ledare på olika nivåer och göra särskilda satsningar på skolledare. Skräddarsy satsningar inom ledarförsörjning för chefer, arbets- och ledningsgrupper inom regionens förvaltningar och kommunala bolag. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 14

15 Livslångt lärande Ge barn och unga förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskapsutveckling sker inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Främja kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola. Stärka kunskap och kompetens för hur samverkan mellan skola och socialtjänst kan motverka frånvaro. Ta vara på och fortsätta det arbete som påbörjats inom ramen för överenskommelsen om EBP. Bidra till kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetensoch personalförsörjningsbehov. Bidra till en struktur för innovation och utveckling mellan kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Medverka i regionala och nationella sammanhang för kunskapsstyrning i syfte att kommunernas behov ska tas till vara. Underlätta kommunernas samverkan om vård- och omsorgscollege. Utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen för socionomer och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal verksamhet. Stödja utvecklingen av införande av kommundoktorander. Bidra till att universitet och högskolor erbjuder kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetens- och personalförsörjningsbehov. Boende och bostäder En samsyn sker genom regional boendeplanering. Samordna den regionala bostads- och infrastrukturplaneringen. Främja fler bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. I tidiga skeden aktivt delta i det kommunala översiktplanearbetet för att synliggöra den regionala nyttan och stödja kommunerna i lokalisering av bostäder enligt strukturbilden. Utifrån kommunernas översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram visa på en regional nulägesbild för att synliggöra möjligheter och utmaningar. Etablera en regional politisk plattform kring boendefrågan med branschens aktörer I samverkan ta fram en boendestrategi som särskilt beaktar de grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. Ta fram underlag och bistå med kunskap om de nyanländas profil. Boendelösningar skapas för personer med svag förankring på bostadsmarknaden. Främja strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet. Nyanlända flyktingars och ensamkommande barns och ungas behov uppmärksammas. Skapa kunskap kring goda boendemiljöer för personer oavsett funktionsvariationer. Utveckla metoder för invånardialog Bidra till innovationer som kan underlätta boende oavsett funktionsvariationer. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 15

16 En fungerande arbetsmarknad Skapa en bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden. Skapa en ökad jämlikhet i arbetslivet. Förbättra samarbetet med andra myndigheter vad gäller en fungerande arbetsmarknad. Arbetsmarknadsinsatserna utformas utifrån lokala behov och med en hög kvalitet. GR-kommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare. Stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning. Främja människors tillträde till arbetsmarknaden. Främja kompetensoch personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området. Synliggöra rekryteringsbehov inom de branscher som har en bristsituation. Initiera samarbete med Business Region Göteborg och arbetsmarknadens parter kring inkludering på arbetsmarknaden. Arbetet ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att de horisontella principerna; jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet beaktas. Arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. Stödja kommunernas arbete med överenskommelserna mellan kommunerna och arbetsförmedlingen. Bidra till att skapa arenor för möten och utbyte mellan GR-kommunerna och Arbetsförmedlingen. Den gemensamma FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet bidrar till kunskapsutveckling och forskning inom området. Stödja kommunerna i uppföljningsarbetet vad gäller de kommunala arbetsmarknadsverksamheternas resultat. Gemensamt arbeta med att marknadsföra och informera om arbetsmarknaden inom välfärdssektorn för presumtiva arbetstagare. I samarbete, särskilt arbeta med identifierade utmaningar inom personalområdet vad gäller strategisk kompetensförsörjning och ett hållbart arbetsliv. Ta fram underlag för analys kring kommunanställdas hälsa och ohälsa. Ta fram personalbehovsprognoser inom kommunala yrken och verksamheter i Göteborgsregionen. Genomföra insatser i nära samarbete med branscher och företag. Stärka collegekonceptet i regionen, både inom befintliga college och nya samverkansformer, genom College Väst. Fokusera på områden som kompetensförsörjning och matchning mellan utbildning och arbetsliv. Arbeta för att öka intresset för yrkesprogrammen. Anordna träffar med branscher samt delta i mässor och konferenser på relevanta arenor och med relevanta aktörer. Genomföra traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare. Genomföra dialoger med företrädare för arbetslivet. Öka kunskapen kring hur personer psykisk ohälsa och/eller funktionsvariationer kan få och behålla arbete och sysselsättning. Ta vara på nyanländas kompetens inom vård och omsorg som ett sätt att möta kommunernas behov av att rekrytera. Genomföra kompetensinsatser för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården kopplad till den GR-gemensamma handlingsplanen. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 16

17 En hållbar livsmiljö Identifiera indikatorer för den hållbara storstadsregionen. Tillvarata och utveckla regionens grön- och blåstruktur. Begränsa klimatpåverkan. Säkerställa tillgången till friskt vatten. Främja en hållbar avfallshantering. Utveckla arbetet kring hållbar utveckling i utbildningslandskapet. Stärka det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt. Tillvarata internationella erfarenheter från andra storstadsregioner. Utveckla kunskapen kring landskapskonventionen, ekosystemtjänster, stad och land och andra perspektiv som kan komma att påverka planeringsprocessen. Skapa en samsyn och ett gemensamt regionalt ställningstagande i syfte att säkra tysta områden i regionen. I samband med kustzonsplaneringen utveckla nya nationella och regionala samarbetsformer. Utveckla GRs roll i klimatarbetet och identifiera delregionala aspekter i klimatfrågan i en regional klimatstrategi. Utveckla former och roller för regional och lokal klimatanpassning. Säkra den regionala tillgången på råvatten för dricksvattenförsörjning. Kartlägga behovet av regionala lösningar kring avlopp och dagvatten. I arbetet med den nya regionala avfallsplanen stärka kopplingen till övrig samhällsplanering och digitaliseringens möjligheter. Utveckla koncept för cirkulär ekonomi inom textilåtervinning. Utreda möjliga fördelar med samordning av kommunalt insamlingsansvar för förpackningar och tidningar. Genomföra kompetens- och metodutveckling inom hållbar utveckling. Genomföra projekt, kartlägga och utveckla nya samverkansformer och satsningar med utbildningar som arbetar med hållbar livsmiljö. Samordna praktikplatser med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling. Bidra till att det sociala perspektivet på samhällsbyggnadsfrågor stärks. Samordna och genomföra statistikuttag för att kommunerna ska få tillförlitliga beslutsunderlag. Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. I arbetet med nationell och regional plan ta fram en tydlig bild av storstadsregionens behov av transportinfrastruktur. Utveckla ett koncept för pilotprojekt om regionala stomcykelstråk. Utveckla regionala arbetsformer som främjar en hållbar mobilitet och Mobility management. Driva utvecklingsarbetet med kollektivtrafikförsörjning av Landvetter flygplats. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 17

18 Digital utveckling och välfärdsteknologi Stärka och utveckla digitala system/verktyg som stödjer ett progressivt utbildningslandskap. Stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning. Skapa tekniska lösningar för ett självständigt liv. Främja utveckling av digitalisering genom samverkan av kommunala resurser och kompetenser. Öka användning och återanvändning av redan genomförda projekt och informationsinsatser. Öka kommunens kompetens kring digitalisering. Fortsatt utveckla digitalt stöd för antagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med fokus på Indra2. Fortsätta utveckla det digitala verktyget praktikplatsen.se för att kunna erbjuda fler samverkansformer än praktik samt implementera samarbeten med nya regioner och kommuner. Vidareutveckla ett regiongemensamt system för det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Fortsätta arbetet med det digitala verktyget Ferieplatsen som stödjer arbete med feriepraktik. Utveckling av ett nytt digitalt system som stödjer försörjning av läromedel och läromedelstjänster. Utveckla ett nytt IT-system med elevinformation som tillhandahåller underlag för hantering av interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor. Fortsatt utveckla arbetet med statistik, analyser och verktyg i syfte att möjliggöra interkommunala jämförelser och analys som beslutsunderlag till regionens kommuner och skolor. Fortsätta arbetet med att tillgängliggöra information och data som är väsentlig för GRs medlemskommuner genom utveckling av datalager och öppen data. Referensgruppsarbete kring utvecklingen av IT-verktyg. Fortsatt utveckling av de digitala verktygen Syvonline, Praktikplatsen och Aktivitetsplatsen. Bedriva kompetens- och skolutveckling gällande digitalt lärande och programmering, samt genomföra annan digital metodutveckling. Skapa en effektivare läromedelsförsörjning genom att bland annat möta kommunernas ökande behov av digitala tjänster för skolan. Öka fokus på digitalt lärande, lärmiljöer och MIK. Utveckla en regional plattform för välfärdsteknik i samverkan med kommuner och övrig offentlig sektor samt akademi, näringsliv och civilsamhälle. Utveckla kunskapen kring kommunikationshjälpmedel. Bidra till länsgemensamma satsningar för utveckling av ehälsa. Knyta samman digitaliseringsarbetet på en övergripande nivå genom arbete i den etablerade IDÉ-gruppen, samt hålla i och driva nätverk inom området. Representera, tillse och arbeta för behov och önskemål i medlemskommunerna - i regionala grupper såväl som via Västkom (ALVG, SSVIT och SITIV) som ihop med VGR (Digitaliseringsrådet). Stödja medlemskommunernas införande av MinaMeddelanden. Stödja kommunernas införande av säker meddelandehantering i socialjouren. Leda arbetet med det nationella projektet Dela digitalt. Stödja användande av samt bidrag in i plattformen som en naturlig plats för informationssökning inför och vid förfrågningar kring möjlig samverkan. Erbjuda relevanta utbildningar utifrån genomförd inventering. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 18

19 Förkortningar: AF...Arbetsförmedlingen ANDT-strategin (Strategin för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) DUA...Delegationen för unga till arbete EBP...(Evidensbaserad praktik = kunskapsbaserad verksamhet) IBIC...Individens behov i centrum IOP...Idéburet offentligt partnerskap IPS...Arbetslivsinriktad rehabilitering MET...Motivational Enhancement Therapy MI...Motiverande Samtal NSK-s...Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten PUT...Permanent uppehållstillstånd SFI...Svenska för invandrare Tejping...Verktyg för stärka möjligheten till kommunikation MIK. VGR...Västra Götalandsregionen YA...Yrkesakademin ÅP...Återfallsprevention ÄBIC...Äldres behov i centrum 19

20 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 20