Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige

Transkript

1 Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Majs Christian Swensson Inst. för Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp (LRF Mjölk) Innehåll Majsens plats på kartan Majsen fotosyntesmästaren Majshistoria, jmf Sverige och Danmark Framtidens gröda Vad vill mjölkkon ha? Odlingsaspekter Majs miljöbov eller miljöhjälte? (Majsens utvecklingsstadier) 1

2 Majsarealen i norra Europa ha ha ha ha ha ha ha Source, Eurostat 2

3 Denmark Sweden Latvia Lithuania Germany Netherlands Poland Finland, Norway * 0,1 < ha Sweden, Latvia, Lithuania, Ireland ha *10 Denmark ha *100 Germany > ha (15% of agricultural land) 3

4 Maize cultivation, ha Wild boar Agroväst, Skara,

5 Majshistoria Majsens historia (Hans Thorell, Växjö möte 2005) Klassen Poaceae (gräs) Familjen Maydeae 8 släkten Zea Mays, Zea Mexicana, Tripsacum finns i Amerika 5

6 Majs är en C4 växt trimmad fotosyntes Fotosyntesen (utnyttjar 1% av solenergin) C4 växter syftar på att en första stabila föreningen som bildas i fotosyntesen innehåller 4 kolatomer. Dessutom kan de stänga sina klyvöppningar under dagen medför en effektiv vattenhushållning, Producerar en större bladyta per N-enhet. Förutsättning värme. Exempel majs, sockerrör C3 växter vallväxter, baljväxter Bra i kalla klimat. 6

7 The maize story in Denmark or the sad story of fodderbeet Denmark year 2100 It began with fodderbeet Chaper one: then EU came with new subsidies on whole crop silage (Mc Sharry reform 1995) Chapter two: Warmer climate Cultivation of maize on sandy soils in northern Jutland Increasing dairy cattle More know-how Chapter three: Subsidies to biogas maize in Germany Cultivation of biogas maize in southern Jutland 7

8 Composition of the feed ration, dairy cows in Denmark herd level Net energy 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% straw whole crop maize silage beets grass and hay pasture concentrate cereals milk Troels Kristensen, Aarhus universitet, 2014 Sweden and maize silage From the sixties and until the beginning of the new millenium Maize were cultivated by the earls and barons in southern Sweden Around the millenium shift an increase due to (?) Warmer climate Inspiration from Denmark & US Marketing (?) Distillers grain (DDGS) + Maize silage Satisfied dairy farmers 8

9 Sverige 9

10 Avkastningsökning, ökning i värmeenheter kg ts kg ts kg ts 10

11 Ts-halten ökar med 0,3% per dag mål 32% ts FAO baseras på tshalten i kolven 10 enheter motsvarar 1-2 dagar i tidighet eller 1-2% i tshalt FAO i DK Annorlunda rangering i kalla områden Stay-green lägre tshalt i stjälken risk för vätskeförluster under ensilering Framtidsgrödan 11

12 Majs framtidsgrödan (som redan är här) 2055 Varmare klimat vad händer då? Jämförelse av sorterna Avenir (FAO-tal 180), Isberi (190), Jasmic (210) och Burli (230). Modellering med MAISPROQ (data från åren sortprovningarna (Linköping, Visby, Uppsala och Kristianstad), försöksdata från Skara och Kristianstad ). Modellering med klimatdata 2025, 2055 och 2085 Källa: Nkurunziza et al., Crop genotype-environment modelling to evaluate forage maize cultivars under climate variability. Acta Agriculturae 12

13 Stärkelse Majsensilagets ur kons perspektiv 13

14 Vad vill kon ha? Vad kan majsensilage bidra med? Energi Struktur Källa: Mårten Hetta, NJV, SLU Umeå) 14

15 Majsensilage konkurrerar med 1.Stärkelserika fodermedel = energifodermedel 2.Strukturfodermedel Dvs spannmål, vallfoder och HP-massa Majs är ett energirikt och proteinfattigt foder! 15

16 Oba and Allen,1999 En enhet ökad smältbarhet för NDF + 0,17 kg ökat torrsubstansintag + 0,25 kg ökad mjölkavkastning 16

17 Proteinbristen hos majsensilage! Viktigast att få fram ett majsensilage med hög smältbarhet Optimerar mikrobsyntesen i våmmen Brist på protein eller egentligen lättlösligt protein Fixas genom enkla kväveföreningar eller vallensilage med mycket råprotein 17

18 Proteinbristen hos majsensilage < 100 gram råprotein per kg ts 18

19 UREA (omdiskuterat fodermedel) Innehåller cirka 460 gram N per kg Råproteinmängd 6,25 * 460 = gram Proteinbrist majsensilage (90) jmf vallensilage (140) 50 gram rp 50 gram råprotein/kg ts 5 kg ts majsensilage = 5 * 50 =250 gram rpbrist motsvarar cirka 90 gram urea Alternativt vallensilage med 180 gram råprotein 250/40 = 6,25 kg ts vallensilage Stärkelseproblematiken för mycket skämmer allt 19

20 Majsensilage i foderstaten Ann-Therese Persson,Växa (D&U,2009) Majsensilage måste ha bra näringsmässig- och hygienisk kvalite och vara billigare än vallensilage för att konkurrera Keady, 2015 Optimalt med 50% majsensilage av grovfodret 20

21 Odling av majs 21

22 Välja sort Tidighet (måste uppnå 31-33% ts före 15 oktober) Hög avkastning Smältbar energi Smältbara fiber Sådd Jordtemperatur > 8 grader EKO > 10 grader Stora frön klarar sig bäst (stor skillnad i tusenkornvikt) Utsädesmängd 9 plantor per m 2 75 cm radavstånd 4 cm djup 22

23 Gödsling (Axelsson et al., 2015) Startgiva fosfor 18 kg P tillräckligt Oberoende av P i jorden? N giva? Hel eller delad? Måste vet något om N i jorden! Fakta nr 33/

24 24

25 Skörd Tshalt 30-33% ts Stubbhöjd >20 cm (näringsvärdet på vallen? 25

26 Vad händer efter frost? (Spörndly, SLF) Efter frost: Majskolven fortsätter lagra in stärkelse och växa i omfång efter frost. Kolvandel och stärkelsehalt ökar. Ingen ökning av ts-skörden. Fiberfraktionen blir förvedad och osmältbar. Tillgänglig näring minskar.. Hygieniska kvaliten försämras. Skörda senast veckan efter frost. Fakta nr 277/

27 Majsen och miljön Majsensilage i foderstaten minskar metanavgången Holländsk studie Metanavgången minskar med 8-10% när vallensilage ersätts med majsensilage (ingen påverkan på mjölkavkastning) (Gastelen et al., 2015, JDI) 27

28 Miljöpåverkan odling 28

29 Miljöpåverkan odling pesticider Miljöpåverkan odling 29

30 Majs och miljö, tyska erfarenheter (Antje Hermann, universitetet Kiel) 15,5% av totala åkerarealen cirka 2,6 miljoner ha Problem med övergödning (N-läckage), växthusgaser och landskapsbilden Majs (C4-växt) utnyttjat N bättre än t.ex. rajgräs optimal skörd vid kg N jmf med 300 kg N Majs efter majs risk för N-läckage Undersown crop bättre än att så fånggröda efteråt Majs efter majs Nej Majs på mulljordar Nej Majs och odlingslandskapet biologisk mångfald Majsarealen i förhållande till åkerarealen Skåne 6 240/ = 1,4% Halland 2 013/ = 1,8% Kalmar 3 154/ = 2,6% Gotland 2 314/ = 2,7% 30

31 Majsensilage 2.0 svenskt perspektiv Prognosverktyg utarbetat Proteinstrategi i foderstater med majsensilage (och vallensilage) Täckodling av majs CCPM complete cover plastic mulch system Tunn plastfilm (6 mikroner) med hål som majsplantan kan tränga igenom. Skyddar mot tidig frost. Samma maskin lägger ut plast, sår och sprutar en herbicid Cirka 1 månad tidigare sådd! + mer skörd 3,1 ton, speciellt för sena sorter 70 80% av majsarealen på Irland täckodlas 31

32 Drivkrafterna Bonden i Hälsingland: Det är en rolig gröda för den blir så stor (ATL ) Utsädesföretagen!?: Det testas cirka 50 sorter i Sverige, majsareal ha. Danmark 100 sorter, majsareal ha. Det snackas mycket majs - överallt 32

33 Källor tackar! Tack för uppmärksamheten! 33

34 Majsens utvecklingsstadier 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 Svensk Majsmästare 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 Rätt pris idag <1,00 kr/kg ts 45

46 Dent & Flint Odling Ogräsbekämpning 2 3 bekämpningar (?) 46