FORMALIAHANDBOK för kandidat- och masteruppsatsförfattare vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORMALIAHANDBOK för kandidat- och masteruppsatsförfattare vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan 2010-11-10"

Transkript

1 FORMALIAHANDBOK för kandidat- och masteruppsatsförfattare vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan

2 Innehållsförteckning 1 Formalia: citering, noter Allmänt Citat och citeringsregler Hur kan och får man citera? Noters och hänvisningars utformning och placering Oxfordsystemets noter Harvardsystemets och Författare-årtal-systemets hänvisningar och noter Hänvisningar till arkivmaterial Hänvisningar till muntliga källor Hänvisningar till elektroniskt material Formalia: Käll- och litteraturförteckning Allmänt Opublicerade källor Publicerade källor och litteratur Elektroniska källor Exempel på käll- och litteraturförteckning

3 1 Formalia: citering, noter 1.1 Allmänt I uppsatshandboken påpekas betydelsen av att konsekvent hålla sig till en rad formella regler och konventioner. Vi har även framhållit att det finns flera sätt att arrangera exempelvis citat, noter och käll- och litteraturförteckningar. I det följande ger vi riktlinjer och regler för hur detta skall gå till vid skrivande av kandidat- och masteruppsatser vid BHS (och i tillämpliga delar även vid papers och B-uppsatser). Dessa regler skall alltså följas. I uppsatstexten skall det framgå vad som är dina egna tankar och vad du lånat av andra. Detta åstadkommer du dels genom formuleringar i texten, dels genom att referat och citat styrks genom hänvisning till källan. Källhänvisningarna skall göra det möjligt för en läsare att kontrollera hur du använt dina källor, om du exempelvis citerat korrekt. Därför är det viktigt att hänvisningarna utformas så att källan kan återfinnas utan att det råder något tvivel om att man hittat rätt. Härigenom elimineras också risken att beskyllas för plagiat, dvs. att ha knyckt material utan att erkänna ursprunget till uppgiften. Detta räknas som fusk och är, som nämnts, en mycket allvarlig förseelse. Rent allmänt ökar värdet av dina insatser om noterna (ofta kallade notapparat) är korrekta. Noterna är alltså det praktiska arbetsredskapet då man som läsare vill hitta författarens åberopade källor och de måste naturligtvis för att underlätta arbetet vara ganska hårt formaliserade. Det finns två huvudtyper av noter: 1. Hänvisning till använd källa: man har citerat, refererat eller på annat sätt använt en källa och talar om i detalj var man hämtat citatet eller uppgiften. 2. Förklarande resonemang eller tillägg som man inte vill tynga den löpande texten med. Det kan föreligga en risk för att du frestas att sätta in onödigt många och långa noter. Fakta och uppgifter som kan sägas tillhöra vetenskapligt allmängods eller vanlig allmänbildning behöver oftast inte beläggas och redovisas i noter. I det här kapitlet behandlar vi först citat, citeringsregler, interpunktion vid citering och hänvisningarnas placering m.m. Därefter går vi in på vilka typer av nothänvisningar som finns, t.ex. som parenteser i den löpande texten eller nedtill på sidan, vid sidfoten, och de kallas därför fotnoter. Vi beskriver vilka uppgifter som skall vara med, ordningsföljd, sidoangivelser osv. Noterna hänvisar till en utförlig och relativt detaljerad käll- och litteraturförteckning och i kap 2 går vi igenom reglerna för vilka uppgifter varje post skall innehålla och hur de presenteras inom posten. 1.2 Citat och citeringsregler Det är lämpligt eller möjligt att citera när en formulering är så bra eller slående att ett referat eller en omskrivning skulle väsentligt försämra innehåll och slagkraft, 2

4 en formulering är så luddig eller svårbegriplig att du vill återge den för att kunna göra ett försök till tolkning, du finner en formulering som du vill ifrågasätta eller analysera på teoretiska eller metodiska grunder, du anser att din resultatredovisning kräver citat ur till exempel intervjuer. Vi rekommenderar sparsamhet: det kan bli tröttande för läsaren med många citat. Det är en konst att väva in dem på ett naturligt sätt i en löpande text. Lyckas du inte med det, är det risk att framställningen blir ryckig eller tappar farten. Oftast är ett referat eller en diskussion av en passus i ett verk effektivare än ett direkt citat. Den största användningen av citat har du troligen i empiriredovisningen. Undvik att citera som prydnad. 1.3 Hur kan och får man citera? Den bästa sammanfattningen av reglerna ger Siv Strömquist i Uppsatsboken: En övergripande regel för den som citerar är att ett citat skall vara korrekt, det vill säga ordagrant återgivet, ja faktiskt bokstavstroget intill minsta tecken om det rör sig om skriven text. Inom ramarna för denna regel är sedan friheten ganska stor. Du får till exempel citera hur långa eller korta avsnitt du vill: ett ord, en mening, ett helt stycke eller flera. Du kan väva in citatet i din egen formulering eller låta det stå självständigt, efter kolon. (1998, s. 62) Hur markerar man citaten i texten? Får man göra tillägg och ändringar? Hur anger man i så fall detta? Om man har ett citat som är högst 3-4 rader eller ord är det vanligaste att placera det i den löpande texten omgivet att citattecken. Längden kan naturligtvis variera från något enstaka ord till flera meningar och placeringen av citattecknen är beroende av om du återger enstaka fraser, delar av meningar eller hela meningar. Vi exemplifierar nedan. Om man har citat som är längre än 3-4 rader eller ord brukar man rekommendera så kallade blockcitat, dvs. man bryter ut citatet ur sin löpande text och skriver det med något mindre stil och med någon centimeter indragen vänster- och högermarginal. Detta räcker som markering och citattecken behövs inte och skall heller inte användas. Om du väljer att inte ha mindre stilsort måste du göra indragen i vänster- och högermarginal ytterligare ett par kugg större. Det är viktigt att påpeka att gränsen mellan citat i löpande text och blockcitat är flytande och att det kan finnas särskilda skäl att frångå rekommendationerna. Diskutera i så fall med din handledare. Korta citat innebär ofta ett problem när man skall sätta ut citattecknen. Om du väver in citatet i en mening sätter du tecknen runt det du citerar, så kallade inbäddade citat: Påståendet att alla databaser är inte alltid uppdaterade kan tyckas väl djärvt. Är det rimligt att påstå att kunna hantera skygglappar kan vara bra för skrivandet? I det första fallet är citatet placerat mitt i en mening och vållar inga bekymmer med interpunktionen. I det senare fallet citeras slutet av en mening och meningens skiljetecken slopas och din menings skiljetecken (i det här fallet frågetecken) placeras efter citattecknet. Den egna meningen är alltså överordnad. Undvik att citera början på en mening om du vill sätta in den i din egen mening. Då får du bekymmer med stor eller liten bokstav i början på 3

5 citatet. Hugg då hellre bort början och ersätt med några egna ord. Ofta väljer man att citera en hel mening (eller flera) efter kolon (:), så kallade fristående citat. Då blir den text du citerar överordnad och citatet skall avslutas med sin egen interpunktion och då hamnar citattecknet som markerar slutet på citatet efter skiljetecknet: Lindblad skriver: Oftast är ett referat att föredra framför citat. Lindblad framhåller vidare: Ett citat ur en källtext skall vara ordagrant återgivet. Det gäller faktiskt även om språkfel förekommer i originaltexten. Blockcitat är, som nämnts, längre citat som du bryter ut ur den löpande texten och markerar med indrag och mindre stil. Det finns två huvudtyper. I den ena har du en egen text som direkt övergår i ett citat som börjar mitt i en mening i det citerade verket, till exempel så här: En slarvigt presenterad text må vara aldrig så bra innehållsligt, men den läsare som blir irriterad över oklarheter, slarvigt språkbruk etc. bedömer verket mera negativt än den som inte blir irriterad. Inte sällan är dessutom irritationen omedveten och döljs bakom en förment objektivitet. Du avslutar citatet med dess egen interpunktion. Den andra huvudtypen ger citatet efter kolon (:), till exempel så här: Vi återger en av de bättre förklaringarna av innebörden: Begreppet kan alltså omfatta det mesta inom forskningsprocessen från det mycket tekniska och hantverksmässiga till det ytterligt abstrakta och teoretiska. Det som är viktigt för skribenten att tänka på i sammanhanget är att en rapport eller ett specialarbete ska redogöra för alla aspekter av metodbegreppet som varit relevanta i samband med arbetet. Också här avslutar du citatet med dess egen interpunktion. Detta är huvudreglerna för hur citattecken används och för citering. Dessutom finns det en rad kompletterande konventioner som de flesta väljer att följa. Om du utesluter text i början eller slutet av en mening eller hoppar över ett eller flera ord mitt i en mening som du citerar måste detta markeras med uteslutningstecken. Vanligen använder man numera tre punkter, i allmänhet utan omgivande snedstreck, parenteser eller klammer, dvs. rak parentes, men med mellanslag före och efter punkterna. Det finns dock ett skäl att använda klammer [ ] om den citerade texten själv redan innehåller tre punkter, eftersom det då kan uppstå missförstånd om vad som eventuellt uteslutits av dig när du citerar källan. Grundregeln är att använda utan omgivande skiljetecken. Dessa punkter bör brukas med en viss försiktighet. Hoppar du över kanske ett par rader eller mera är det lätt att den ursprungliga innebördens nyanser snedvrids, vilket inte är tillåtet. I sådana fall är det bättre att bryta citatet med några mellanliggande egna ord eller rader och 4

6 därefter ta upp citatet på nytt. Metodböckerna har rätt många olika råd att komma med. Håll dig till den här handboken. Det räcker nästan alltid i den typ av texter vi har vid BHS. Ibland finns det redan ett citat i det du tänker citera. Då byter du ut de dubbla citattecknen i det du citerat mot enkla ( blir ). Det här gäller inte i blockcitat, där du ju inte använder citattecken och det sålunda inte kan uppstå något missförstånd om vem som satt ut tecknen. Då och då uppstår behov av att kursivera (kursivera) något eller några ord i ett citat. Det är fullt tillåtet och du markerar genom att inom klammer skriva [min kursivering] efter det eller de kursiverade orden. Det kan ibland bli nödvändigt eller önskvärt att skjuta in förklarande eller förtydligande ord i citatet och då sätts dessa [ord] inom klammer, åtföljt av [min anm.] inom klammer, till exempel: Denne [Gustav Vasa; min anm.] hade en benägenhet att ta sina underlydande i upptuktelse. Man skall enligt reglerna citera exakt och då blir det ibland fel, dvs. citatet innehåller exempelvis stavfel, konstig ordföljd eller andra egendomligheter. Då har du möjlighet att markera att du lagt märke till det genom att skriva [sic!] eller bara [!] direkt efter det du vill markera. Avslutningsvis vill vi råda dig att läsa och kontrollera citaten minst två gånger. Försök gärna att få någon annan att läsa dem. 1.4 Noters och hänvisningars utformning och placering Under punkt 6.1 har vi gått igenom varför vi har källhänvisningar och andra noter och berättat något om vilka typer som finns. I det här avsnittet skall vi ta upp hur du utformar och placerar noter och hänvisningar. Grovt sett kan man hävda att det finns två huvudsystem: 1. Siffror, nummer i texten, hänvisar till motsvarande nummer antingen nedtill på sidan, efter kapitelslut eller sist i boken eller artikeln, dock före käll- och litteraturförteckningen. Alla nottyper placeras i en enda svit. Man kan, om det är många noter, påbörja en ny nummerserie för varje nytt kapitel. Det går även bra att ha en enda löpande nummerserie. Med hjälp av modern ordbehandling torde det numera inte vålla nämnvärda bekymmer att placera noterna nederst på respektive textsida. Detta är det särklassigt bekvämaste för läsaren, som då slipper bläddra kors och tvärs i uppsatsen. Källhänvisningarna kan utformas på flera olika sätt. Mera härom senare. 2. Direkta hänvisningar till källor placeras enligt det andra huvudsystemet inom parentes i den löpande texten, vanligen omedelbart efter citat eller referat. Andra placeringar förekommer också. Mera härom senare. Resonerande eller andra längre noter sätts nedtill på sidan som i system nr 1 ovan. Man brukar tala om system 1 som Oxfordsystemet och om system 2 som Harvardsystemet. Det förekommer dessutom en rad blandformer som på senare tid har medfört att skillnaden mellan systemen har blivit mindre och renlärigheten har urholkats betydligt. Den auktoritativa Chicago manual of style (2003) betonar de gemensamma dragen ganska klart och gör fortlöpande jämförelser mellan de båda systemen, speciellt i de kapitel som rör 5

7 noter och litteraturförteckningar. I punkt 16.2 finner vi kärnan i Chicagomanualens rekommendationer: Whichever system is chosen, the primary criterion is sufficient information to lead readers to the sources used, whether these are published or unpublished material, in printed or electronic form. Med andra ord: Det viktiga är klarhet, konsekvens och användbarhet Oxfordsystemets noter Vi börjar med noter utformade enligt Oxfordsystemet. Här finns många varianter, från i det närmaste fullständiga bibliografiska poster i varje not och till starkt förkortade, rationaliserade noter, där man i stort sett endast anger författarens efternamn, årtal för publikationen och eventuella sidnummer. I det första fallet var det tidigare förhållandevis vanligt (och det förekommer fortfarande, inte minst i periodica) att man inte hade någon käll- och litteraturförteckning utan de för en säker identifikation behövliga uppgifterna gavs i noterna. I det senare fallet har man tagit intryck av hänvisningstekniken i Harvardsystemets löpande-text-noter. Vi rekommenderar en modell som ligger någonstans mitt emellan i utförlighet (författarens efternamn, förnamn, årtal och sida/sidor) och om du väljer att använda dig av Oxfordsystemet så bör du använda denna modell om du inte har särskilda skäl för att göra på annat sätt, till exempel av utrymmesskäl om du har en större mängd noter. Då kan det ju vara rationellt att göra noterna så korta som klarheten medger. Vi ger exempel även på detta. Så här skall det alltså se ut enligt Oxfordmodellen i BHS två varianter: Som notmarkering använder du en upphöjd siffra. Den placeras omedelbart efter ett citat eller referat eller, om det är ett enstaka ord, direkt efter detta ord. Det är lämpligt att förteckna noterna, oavsett typ, i en enda nummerföljd. Nottecknen skall sättas efter samtliga skiljetecken. Se andra exemplet nedan. Placera notsiffrorna så att det klart framgår vad som är lånat och vad som är din egen text. Ibland kan det vara lämpligt att inleda ett refererande parti med ett författarnamn och avsluta det med en notmarkering. På så sätt undviker man missförstånd. Några exempel: Påståendet att alla databaser är inte alltid uppdaterade kan synas väl djärvt.1 Är det rimligt att påstå att kunna hantera skygglappar kan vara bra för skrivandet?2 Lindblad skriver: Oftast är ett referat att föredra framför citat. 3 Lindblad framhåller vidare: Ett citat ur en källtext skall vara ordagrant återgiven. Det gäller faktiskt även om språkfel förekommer i originaltexten. 4 1 Edström, Göte 2000a. Filter, raster, mönster: Litteraturguide i teori- och metodlitteratur för biblioteks- och informationsvetenskap och angränsande ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap, s Edström 2000a, s. 9. Eller Ibid., s Lindblad, Inga-Britt Uppsatsarbete: En kreativ process, s Lindblad 1998, s. 40. eller Ibid., s

8 I noterna 1och 3 har de bibliografiska upplysningarna gjorts relativt fylliga. De är inte så utförliga som i käll- och litteraturförteckningen, men tillräckligt för att man direkt skall kunna se vilka verk det rör sig om utan att behöva slå upp i käll- och litteraturförteckningen. Många författare föredrar denna modell för att läsaren skall slippa olägenheten med alltför mycket bläddrande. Den är speciellt fördelaktig om man hänvisar till en betydande mängd olika källor, då ett ideligt bläddrande kan bli ganska frustrerande. Varianten i noterna 2 och 4 blir allt vanligare och är likvärdig med den första varianten. Noterna 2 och 4 är starkt förkortade och kan användas dels som första hänvisning i stället för varianten 1 och 3 ovan och dels som ytterligare hänvisningar efter den första längre hänvisningsnoten i 1 och 3. Här anges bara författarens eller författarnas efternamn, tryckår och i tillämpliga fall sida eller sidor. Strängt taget räcker dessa uppgifter för en säker identifiering, förutsatt att hänvisningen till käll- och litteraturförteckningen är korrekt. Om du hänvisar till samma verk två gånger (eller flera) i omedelbar följd utan annan not emellan kan du skriva så här: Men Lindblad 1998, s. 38. Ibid., s. 39. Lindblad 1998, s. 38. Hansson, 1999, s Lindblad 1998, s. 39. Hansson 1999, s. 95 Ibid., s. 97. I det senare fallet hänvisar ibid. till Hansson Ibid., en förkortning av latinska ibidem (tidigare ofta använt oförkortat), betyder på samma ställe och kan hänvisa till föregående verk om det följs av sidoangivelse och till samma verk och samma ställe i verket, om ingen sidoangivelse ges. På grund av riskerna för sammanblandning av noter i och med modern ordbehandling, där man kan flytta textbitar kors och tvärs och därmed ändrar ordningsföljden i noterna, så rekommenderas numera ofta att man inte använder ibid. utan skriver ut efternamn, årtal och sida. Då blir risken för sammanblandning mindre. Överhuvudtaget kräver ommöbleringar, tillägg och strykningar i texten en noggrann kontroll av noternas ordningsföljd, numrering och innehåll. Samma problem gäller även för Harvardsystemet, som behandlas nedan. I Oxfordsystemet kan du blanda hänvisningsnoter och resonerande noter i en följd. Samma not kan vara både resonerande och hänvisande. Jag återger några exempel från Joacim Hanssons doktorsavhandling Klassifikation, bibliotek och samhälle. Hanssons notapparat är en modifierad variant av Oxfordmodellen och noterna löper ledigt och naturligt genom avhandlingen. Exemplen är hämtade från s. 260 och 261: 23 För vidare resonemang om detta perspektivs vetenskapliga ursprung, se t.ex. Schrader 1984 och Ingwersen

9 25 Information är paradoxalt nog ett av de mest problematiska begreppen inom biblioteksoch informationsvetenskapen. För en sammanfattning av olika definitioner som har etablerats inom ämnet, se Birger Hjørlands facklexikon Informationsvidenskabelige grundbegreber från 1995, s Miksa 1992a. För kritik av det kognitionsorienterade processperspektivet, se även Frohmann 1990 och 1992 samt Enmark Några exempel: Vestheim (1997) kombinerar ett historiskt perspektiv med ett sociologiskt i sin avhandling om norsk folkbibliotekspolitik, Limberg (1998) använder ett inlärningsteoretiskt perspektiv i sin avhandling om samspelet mellan informationssökning och lärande i en gymnasiekontext, Zetterlund (1997) kombinerar i sin forskning om utvärdering inom folkbibliotekssektorn perspektiv från såväl sociologi, pedagogik och statsvetenskap och Audunsson (1996) presenterar sin avhandling inom ramen för en statsvetenskaplig kontext. 34 Citerat ur Höglund 1995, s En bild av karaktären på olika ämnesdefinitioner finns i Hjørland 1995, s Klasson Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap institutionaliserades sent i Sverige. Först 1994 kunde Lars Höglund tillträda den första professuren i ämnet vid Göteborgs Universitet. Vi kan lägga märke till några saker i noternas hänvisningar (gällande också Harvardsystemets hänvisningar): I not 23 hänvisas till ett par verk i sin helhet och då sätter man inte ut sidhänvisningar. Not 25 är ett exempel på hur man kan väva in författare, titel, årtal och sidhänvisningar i en löpande text. I not 26 anges att författaren Miksa finns representerad med två eller flera titlar utgivna Markeringen görs genom lägga till a, b, c etc. omedelbart efter årtalet utan mellanslag: 1992a, 1992b, 1992c osv. I not 29 ger Hansson en litteraturöversikt. Den skulle ha tyngt den löpande texten och sätts därför i en resonerande not. I not 34 markerar författaren att han citerar en text i andra hand, nämligen från Höglund. I not 35 hänvisas till en bestämd aspekt i det avsnitt av Hjørlands verk som Hansson hänvisar till. I not 36 hänvisas inte till någon särskild sida i Klassons verk utan till det i sin helhet. Not 37 är en rent informerande not utan hänvisning till visst verk. Den typen av noter är mycket användbar, när man tycker att man vill berätta något men menar att det skulle bryta den löpande texten. Denna nottyp bör dock brukas med måtta. Studera gärna hur Joacim Hansson har gjort i sin avhandling Harvardsystemets och Författare-årtal-systemets hänvisningar och noter Det som skiljer Harvardsystemet, eller som det också ibland, i något modifierad form, kallas, författare-årtal-systemet från Oxfordsystemet är, som tidigare nämnts, att direkta hänvisningar till källor placeras inom parentes i den löpande texten, vanligen omedelbart efter citat eller referat. Andra placeringar förekommer också, vilket även exemplifieras 8

10 nedan. Resonerande och andra längre noter sätts nedtill på samma sätt som i Oxfordsystemet. Man kan, som tidigare nämnts, lugnt påstå att likheterna mellan de båda systemen är mycket stora i de moderna varianter som blir allt vanligare. Det är till exempel numera så att både nottexter och käll- och litteraturförteckningar kan se praktiskt taget likadana ut i de båda systemen. BLR vid Högskolan i Borås har utarbetat en bra introduktion till Harvardsystemet du finner den via BLR:s webbplats. Oxfordsystemet kan användas om du finner särskilda skäl för det men rådgör med handledaren i förväg om vad som kan vara det bästa i ditt fall. Vi rekommenderar alltså i första hand att källhänvisningarna placeras inom parentes direkt i den löpande texten. Ange författarens/författarnas efternamn, årtal och sida/sidor. Detta kan göras på flera sätt: Farligheten uppstår då gränserna passeras (Douglas 1979, s. 121). Douglas menar att farligheten uppstår då gränserna passeras (1979, s. 121). Douglas (1979) menar att farligheten uppstår då gränserna passeras (s. 121). År 1979 menar Douglas att farligheten uppstår då gränserna passeras (s. 121). Om författarnamnet är nämnt i samma mening behöver det inte upprepas inom parentesen. Om årtalet är nämnt tidigare i meningen behöver det inte upprepas före sidhänvisningen inom parentesen. Om samma författare förekommer med flera än ett verk med samma årtal i käll- och litteraturförteckningen markeras detta med tillägget a, b, c etc. direkt efter årtalet (alltså utan mellanslag mellan årtal och bokstav) både i parenteshänvisningen och i käll- och litteraturförteckningen, liksom enligt Oxfordsystemet. Det är inte ofarligt att passera gränserna (Douglas 1979a, s. 122). Om flera författare har samma efternamn anger man förnamnsinitial osv. tills ingen risk för missförstånd föreligger: Gränserna passeras på egen risk (Douglas, A. 1979, s. 123). 9

11 Om man hänvisar till flera verk av samma författare i samma hänvisning skriver man (i kronologisk ordning): (Bartolo 1955a, s. 18; 1955b, s. 72; 1963, s. 12) med semikolon mellan varje hänvisning om sidhänvisningar ingår, eller: (Bartolo 1955a, 1955b, 1963) Om endast författare och årtal anges räcker det med kommatecken. Hänvisar du till flera författare i samma not särskiljs uppgifterna för varje författare med semikolon: (Basilio 1912, s. 218; Smith 1898, s. 17) Undvik alltför långa uppräkningar inom parentesen. Det stör sammanhanget i läsningen. Använd en fotnot i stället. Då har du också möjlighet att ge en liten kommentar. Det är alltid en balansgång mellan vad som sätts i den löpande texten, inom parentes eller i en fotnot. Försök avgöra vad som gagnar dig och läsaren bäst och handla därefter. Titta gärna på exemplen ovan från Joacim Hanssons avhandling. Om du hänvisat till en författare och omedelbart en gång till efter och före hänvisning till annan författare eller verk, kan du använda ibid., t.ex.: Farligheten uppstår då gränserna passeras (Douglas, A., 1979, s. 121). Det är i sådana fall man behöver ha tillgång till kontanter (ibid., s. 124). Som nämnts tidigare kan bruket av ibid. ställa till förtretligheter om man inte kontrollerar hänvisningarna noga när uppsatsen är färdigskriven. Man kan, om man vill använda ibid., vänta med att sätta ut det till den sista genomgången och innan dess använda författarnamnen genomgående. Detta minskar risken för sammanblandning väsentligt. Du skall alltså använda författarens eller författarnas namn i hänvisningsparenteserna. Om det inte föreligger något författarnamn använder du det uppslagsord eller titel under vilket verket är sorterat i käll- och litteraturförteckningen. Långa titlar kan förkortas men inte omarbetas. Återge samtliga efternamn om ett verk har två eller tre författare. Är det fyra eller flera författare till samma verk skriver du bara det första författarnamnet följt av et al. (en förkortning av et alii som betyder och andra ). Skriver du författarnamnen i den löpande texten använder du och för att binda samman men & i hänvisningen: men Andersson och Pettersson menar att (Andersson & Pettersson 1910, s. 18) 10

12 Ange alla författare första gången du refererar till ett dokument som har flera än två författare. Därefter används förkortningen et al.. Om du har tre författare skriver du: men Andersson, Pettersson och Lundström lanserar teorin att (Andersson, Pettersson & Lundström 1912, s. 22) Du använder och i löpande text men & i parenteshänvisningen. Nästa gång du hänvisar till denna källa räcker det att skriva: (Andersson et al. 1912, s. 23) Du skall i regel referera förstahandskällor, men ibland kan det vara besvärligt att få fatt i en skrift som en annan författare citerar eller refererar. Då får man referera i andra hand. Med detta menas att författaren till det verk du använder i sin tur refererar till någon annan. Om så är fallet skall det framgå av källhänvisningen. Kom dock ihåg att tillförlitligheten minskar. Du vet ju inte om den du refererar i sin tur gjort ett korrekt refererat. Farligheten uppstår då gränserna (Douglas, se Verdier 1981, s. 111) alternativt Douglas menar att farligheten uppstår då gränserna (enl. Verdier 1981, s. 111) Sidor i hänvisningarna anger du på följande sätt: Hänvisning till en enda sida: s. 10 Hänvisning till två på varandra följande sidor: s.10f., där f. står för följande sida Hänvisning till högst fem på varandra följande sidor: s. 10ff., där ff. står för följande sidor, mellan 3 och 5 stycken. Många föredrar att sätta ut första och sista sida om det rör sig om flera än två sidor. Vi rekommenderar det senare alternativet, eftersom det är mera exakt. Hänvisning till flera sidor än fem: första och sista sida sätts ut. Hänvisning till många olika spridda ställen i en skrift kan markeras med ordet passim, som betyder ungefär på flera ställen, lite här och där. Hänvisning till ett kapitel eller avsnitt kan markeras med kapitel- eller avsnittsnummer eller rubrik (i det senare fallet möjligen i fotnot om rubriken är lång). Hänvisning till en skrift som man vill jämföra med betecknas med jfr (=jämför) plus eventuell sidanvisning. Hänvisning till skrift som kan vara av intresse men som man inte direkt använder kan göras med se eller se även plus eventuell sidanvisning. Så följer ett antal exempel på parenteshänvisningens placering i och efter text och därmed sammanhängande interpunktion: 11

13 Påståendet att alla databaser inte alltid är uppdaterade kan tyckas väl djärvt (Edström 2000, s. 7). Är det sant att kunna hantera skygglappar kan vara bra för skrivandet (Edström 2000, s. 7)? I dessa fall är citatet inbäddat i meningen och hänvisningen hamnar innanför slutinterpunktionen. Lindblad skriver: Oftast är ett referat att föredra framför citat. (1998, s. 40) Lindblad framhåller vidare: Ett citat ur en källtext skall vara ordagrant återgivet. Det gäller faktiskt även om språkfel förekommer i originaltexten. (1998, s. 40) Dessa citat är fristående efter kolon och parentesen placeras efter slutinterpunktionen. Vid blockcitat, alltså längre citat i eget stycke med mindre stil och indrag, sätts parentesen efter slutinterpunktionen: Begreppet kan alltså omfatta det mesta inom forskningsprocessen från det mycket tekniska och hantverksmässiga till det ytterligt abstrakta och teoretiska. Det som är viktigt för skribenten att tänka på i sammanhanget är att en rapport eller ett specialarbete ska redogöra för alla aspekter av metodbegreppet som varit relevanta i samband med arbetet. (Hartman 1993, s. 44) Inne i en löpande text placerar du parenteshänvisningarna så nära det de gäller som du kan utan att det bryter läsningen alltför mycket. Det viktigaste är att det är helt klart vilket parti i texten hänvisningen omfattar. Ibland kräver detta att du prövar några olika alternativ för att se vad som passar bäst. Citat inom citat kan också vålla huvudbry, men oftast faller det sig ganska naturligt var hänvisningarna skall placeras. Om Böljonte och Åkervret (1995, s ) har rätt i sin förmodan måste Långlundigs teori om den röda näckrosens spridning förkastas (Långlundig 1990, s. 716), trots att Hallonbloms resultat torde stödja Långlundig (Hallonblom 1997, s. 11). I ovanstående exempel har författaren valsat runt ordentligt och för att ingen tvekan skall uppstå beträffande den andra och tredje hänvisningen upprepas författarnamnen inom parenteserna, trots att det formellt inte behövs. Klarhet är viktigare än ett alltför benhårt hållande på regler. Som tidigare nämnts används käll- och litteraturförteckningens uppslagsord (sorteringsord) i hänvisningarna: efternamn med eventuella tillägg av förnamnsinitial/er och a,b,c för flera verk från samma författare samma år. Finns det inte något författarnamn används titeln eller lämpligt förkortad del av titeln plus årtal och sida/sidor. Observera att ordet Anonym bara används när källan själv uttryckligen nyttjar det. Många gånger kan myndigheters, organisationers, kommittéers osv. namn stå som sorteringsbegrepp både i käll- och litteraturförteckningen och i hänvisningarna. SAB-klassifikationen var från början mycket mindre detaljerad än i de senare reviderade versionerna (Klassifikationssystem för svenska bibliotek 1921). (Skolverket 1999e, s. 9) 12

14 Om du gör hänvisningar till artiklar i dagstidningar bör du i normala fall sätta artikelförfattarens namn i hänvisningen plus årtal och eventuella sidor. Om artikeln inte är signerad kan du, i stället för artikelns rubrik, hänvisa till själva tidningen med dess namn, år, månad, dag och sida. Observera att varje tidningssektion ibland har egen paginering liksom att det kan finnas flera versioner eller upplagor. Ange detta så noga som möjligt. (Dagens Nyheter , sektion C, s. 3) Du bör undvika förkortningar men om du använder förkortning skall det vara en allmänt vedertagen sådan, t.ex. DN eller SvD. Du är alltid på den säkra sidan om du skriver ut tidningens namn, men det kan ju bli en aning långrandigt om du har väldigt många hänvisningar till tidningar. 1.5 Hänvisningar till arkivmaterial För många uppsatsämnen gäller att du måste uppsöka material i offentliga eller privata arkiv. Även många bibliotek har stora handskriftssamlingar, inte minst i form av brev. I fråga om relationen mellan hänvisningar och käll- och litteraturförteckningar rörande publicerat material är huvudprincipen att hänvisningen skall vara relativt kortfattat medan den mera fylliga bibliografiska informationen ges i käll- och litteraturförteckningen. I fråga om arkivmaterial är det i allmänhet tvärtom. Några rader ur Eric Johannessons och Marie- Christine Skunckes Lathund för doktorander och uppsatsförfattare (1991, s. 43) sammanfattar ett vanligt, och av oss rekommenderat, tillvägagångssätt: Hur noggranna uppgifter om arkivmaterial bör man lämna i en källförteckning? Någon enhetlig praxis existerar faktiskt inte. Men en god tumregel är, att läsaren i princip ska kunna beställa materialet interurbant endast med hjälp av den information man ger oavsett om materialet är tillgängligt för sådan utlåning eller inte. Det är viktigt att vid varje enskild hänvisning ge detaljerade informationer i noterna. En forskare som utnyttjar t.ex. de brev av Gustav Hedenvind-Eriksson, som finns i Arbetarrörelsens arkiv, bör givetvis vid varje citat eller hänvisning ange datum och årtal. Däremot behöver man inte räkna upp dateringarna på alla enskilda brev, som åberopats, i källoch litteraturförteckningen. Det kan räcka med adressat(er) och första och sista årtal. När man studerar arkivmaterial, bör man alltså redan från början vänja sig vid att alltid noggrant anteckna arkivsigna. Vi hämtar några exempel från Notförteckning och Källor och litteratur i Britta Lundgrens doktorsavhandling Allmänhetens tjänare (1990, s , 267f.). I noten finner vi: Personalförteckning ; Postens arkivtjänst. E IV:2, Förteckning på poststationer , ; E IV:72 Personaluppgift från poststation I förteckningen över otryckta källor finner vi mera summariska uppgifter: Stockholm Postens arkivtjänst. Administrativ Service Kommunikation Dokumentation Arkiv (AS-KDA) Förteckning över poststationer Personalförteckning från postkontor Personaluppgifter från poststationer 13

15 I noten finner vi: Sorsele kyrkoarkiv, husförhörslängd , A1:8, s. 4 I förteckningen över otryckta källor finner vi: Umeå Forskningsarkivet vid Umeå universitet Sorsele kyrkoarkiv I noten finner vi: Riksarkivet. Fredrika Bremer-förbundets arkiv. Vol. 29. Löne- och anställningsvillkor för kvinnlig personal vid Postverket Här har Lundgren valt att vara utförlig även i källförteckningen: Stockholm Riksarkivet (RA) Fredrika Bremer-förbundets arkiv, Vol 29, : Löne- och anställningsvillkor för kvinnlig personal vid Postverket Observera att arkivsignum, del, sida/sidor etc. skall anges antingen i noten (oftast) eller i källförteckningen. Liksom för tryckta källor och litteratur gäller det att ge tillräckligt många uppgifter för en helt säker identifiering. Ofta blir hänvisningen till arkivmaterial så lång att den bryter den löpande texten litet för mycket. Därför är det vanligt att placera denna typ av hänvisningar i fotnoter, även om man för övrigt använder Harvardsystemet med hänvisningar i den löpande texten. Om arkivhänvisningen är kort, t.ex. till en brevförfattare och brevdatum, kan man mycket väl skriva den i den löpande texten som parenteshänvisning. Låt ditt sunda förnuft avgöra från fall till fall. 1.6 Hänvisningar till muntliga källor Om du använder dig av muntliga källor så skall även dessa markeras och styrkas. Huvudregeln i detta fall är att muntliga uppgifter skall behandlas anonymt. Dessa källor skall alltså markeras i texten så att deras identitet inte framgår. Detta även om de gått med på att deras namn nämns, eftersom det kan vara svårt att förutse följderna av ett yttrande. Vanligen görs detta genom att de får ett nummer eller ett fiktivt namn. Är det offentliga personer du använder som källa, fråga alltid om de går med på att refereras till eller citeras med namn. Exempel: eller Det var under kriget (Inf. 1) Det var under kriget (Vera) 14

16 eller Vera ansåg att det var under kriget Kom ihåg att inte avslöja för mycket i källförteckningen heller. Mera därom i avsnitt Hänvisningar till elektroniskt material Elektroniskt material skall så långt det är möjligt behandlas som tryckt material, dvs. efternamn och årtal används på samma sätt i hänvisningarna. Några ytterligare uppgifter skall alltid med i käll- och litteraturförteckningen men behövs inte i hänvisningarna om verket står under ett författarnamn eller titel i käll- och litteraturförteckningen, vilket det oftast skall göra. Några exempel: I parenteshänvisningen skriver vi (Bytoft-Nyaas 2000) En sidanvisning är, särskilt för webbsidor, inte meningsfull eftersom pagineringen vid utskrift varierar med webbläsarens inställningar. Ett och samma webbdokument kan i ett fall bestå av 15 sidor vid utskrift och i ett annat fall 20 sidor. Oftast är det inte heller nödvändigt med en exakt platsangivelse då de allra flesta webbläsare är försedda med funktioner för att söka efter textsträngar. Om dokumentet är väldigt omfattande (t.ex. en hel webbplats) kan andra former för precisa hänvisningar användas, t.ex. avsnittsnumrering eller avsnittsrubriker. (Bytoft-Nyaas 2000, avsnitt 3.5) I källförteckningen blir det: Bytoft-Nyaas, Eli (2000). Att ange källa, skriva citat och noter. [ ] 15

17 2 Formalia: Käll- och litteraturförteckning 2.1 Allmänt Din käll- och litteraturförteckning måste vara utarbetad efter fasta regler och följaktligen noggrann och konsekvent. Allt använt material, både publicerat och opublicerat, skall tas med även om du bara nämnt det i en resonerande not. Däremot utesluter du sådant som du endast nyttjat för exempelvis orientering eller inläsning på ämnesområdet. Varje post måste redovisas så detaljerat att alla för ett säkert återfinnande behövliga uppgifter finns med. Förteckningens ändamål är ju att ge en överblick över materialet och göra det möjligt att återfinna det. Man kan göra käll- och litteraturförteckningar på många sätt och i det här avsnittet visar vi hur det skall gå till enligt BHS regler. Varje disciplin har sina traditioner och åsikter om indelningen i eventuella underrubriker i förteckningen över opublicerat och publicerat material. Några delar till exempel upp det publicerade materialet i källor och litteratur och skiljer därmed mellan material som i sig används som källa och sådant som handlar om källan i någon bemärkelse. Detta kan medföra svårigheter, eftersom samma verk kan uppträda som både källa och litteratur i samma uppsats, beroende på infallsvinkel från kapitel till kapitel. Andra åter delar upp materialet i olika avdelningar för böcker och periodica m.fl. publikationstyper. Det mest praktiska, och av BHS rekommenderade, är att helt enkelt endast ha två indelningar: 1) Opublicerade källor och 2) Publicerade källor och litteratur. Då slipper man många besvärliga gränsfall och riskerar inte heller att läsarna gör en annan bedömning av var materialet skall placeras. 2.2 Opublicerade källor Käll- och litteraturförteckningen inleds med rubriken Opublicerade källor. Hit räknas bl.a. arkivmaterial, t.ex. administrativa handlingar av många slag, kyrkoarkivalier, brevsamlingar, manuskript och protokoll. Hit räknas även intervjuer och annat material med muntligt ursprung. Källorna redovisas i alfabetisk ordning efter arkivort, arkivbildare, arkivaliernas titlar och andra eventuella särskiljande uppgifter (t.ex. årtal). Ur nedanstående långa exempel hoppas vi att du kan få ledning för hur du själv skall förfara med dina egna opublicerade källor. Boden Postens registerförvaltning Personmatriklar Borås Bibliotekshögskolan Intervjuer. Utskrifter av ljudupptagningar Ljudupptagningarna finns i författarens ägo Enköping Arbetarrörelsens arkiv Medlemsmatriklar Protokollsböcker 16

18 Eskilstuna Stadsarkivet IOGT:s studiecirkels och biblioteks i Eskilstuna arkiv AI:1 Studiecirkelns mötesprotokoll , samt AI:2 Studiecirkelns mötesprotokoll Göteborg Gamla Annedalspojkar (GA) Fotografier Landsarkivet i Göteborg Bouppteckningar Födelseböcker Mantalslängder Ringarum, Linköpings stift Kyrkoarkivet Husförhörslängder Flyttningslängder Födelseböcker Vigselböcker Dödböcker Stockholm Arbetarrörelsens arkiv Sveriges Poststationsföreståndareförening Protokoll Riksarkivet Mantals- och taxeringslängder, Enköping 1899 Montgomerys samling Fredrik Wilhelm von Ehrenheim, Anteckningar och tankar Uppsala Uppsala universitetsbibliotek Brev från Erik Ruuth till Gustav III, september 1788 I privatpersoners ägo [Kan specificeras om anonymitetsskyddet tillåter] Fotografier [Kan specificeras om anonymitetsskyddet tillåter] I författarens ägo Brev från John Chronschough till August Bondesson Muntliga uppgifter i författarens ägo Andersson, Anders, Akterås. Telefonsamtal Bengtsson, Bengt, Bilderum. Intervju Intervjuer med 20 studerande och 5 bibliotekarier, gjorda i oktober och november Andersson och Bengtsson antas ha medverkat i sin officiella yrkesroll i offentlig tjänst och tillåtit att namnen nämns. De 25 intervjuerna är av känslig natur och därför avslöjas ingenting om vilka personerna är eller vilken/vilka orter det gäller. Detta hopklumpande har ingenting med värdering av källorna att göra, annat än att man vill ge ett så säkert skydd 17

19 som möjligt för de intervjuade personerna. När det gäller offentliga personer bör du rådgöra med din handledare. Opublicerade källor kan inte sällan vålla bekymmer när man skall försöka förteckna dem på ett klart och tydligt sätt. Diskutera gärna problemen med din handledare innan du slutgiltigt bestämmer hur du skall göra. Detta gäller i synnerhet om du har material som kan vara känsligt eller behöver förbli konfidentiellt i fråga om ursprungsperson, förvaltning eller liknande. Kom ihåg att ett förtroende måste respekteras! Det råder litet skilda åsikter om vem som skall kunna få tillgång till konfidentiellt material. På BHS är vi mycket restriktiva, se Handbok för kandidatuppsatsförfattare vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan respektive motsvarande handbok för masteruppsatsförfattare. Information om intervjuade personer särredovisas vid behov i en informantförteckning. OBS! Informanterna har anonymitetsskydd. Ingenstans i arbetet får därför förekomma uppgifter som kan röja en informants identitet. Exempel på uppgifter som ofta kan vara med i en informantförteckning är kön och ålder. Du måste dock tänka extra noga på vilka uppgifter du tar med om du har få informanter eller om de kommer från en liten ort eller organisation. För en invigd är det lättare än man kanske tror att räkna ut vem som möjligen kan tänkas vara vem, och blotta förmodanden kan ställa till trassel för enskilda personer. 2.3 Publicerade källor och litteratur Allmänt Om du har tittat på litteraturförteckningar i facklitteraturen, och det gäller både böcker och artiklar, så har du säkert märkt att man tycks kunna ställa upp dessa förteckningar på en mängd olika sätt. Ibland är det hemmagjorda regler men oftast är det någon variant av godkända regler man använder. Det finns åtskilliga att välja på. De vanligaste är Oxfordsystemet, Harvardsystemet med dess variant Författare-årtalsystemet, APAsystemet från American Psychological ssociation, och sådana som utgår från katalogiseringsregler. Systemen är i sina grundläggande drag ganska lika men tillämpningarna kan i sina värsta exempel spreta iväg rejält. Olika universitet, högskolor, institutioner, universitetsämnen, förlag, tidskriftsredaktioner osv. håller sig ofta med egna, mer eller mindre benhårt föreskrivna regler, som skall följas om man t.ex. skall publicera sig i en viss tidskrift. Det finns hundratals sådana specialregler. Dessbättre finns det även ett flertal dataprogram som automatiskt kan anpassa bibliografiska poster till ibland 100-tals varianter. Man skriver bara in posten på en blankett i datorn, som sedan omformar posten till respektive style som regelsystemen kallas. Reglerna vi ger i det här kapitlet för hur litteraturförteckningens poster skall utformas skall följas. De är utformade på ett sätt som nära följer den internationella praxis som ofta numera består av en kombination av det bästa hos Författare-årtal-systemet och APAmodellen, vilka i sin tur ligger rätt nära ISO-standarden. Observera att skillnaden mellan Oxford och Harvardsystemen nu för tiden till största delen visar sig i sättet att skriva noter, vilket vi tidigare gått igenom. Den största skillnaden vad gäller de bibliografiska posterna ligger huvudsakligen i den ordning man väljer för de skilda fälten i en post. Vi börjar med en kommenterande genomgång med exempel, publikationstyp för publikationstyp. Vi håller oss till huvuddragen och vill påpeka att alla varianter inte kan vare sig exemplifieras eller förutses. Om du har poster i din litteraturförteckning som du inte hittar exempel på i det här kapitlet är det lämpligt att kontakta handledare. 18

20 Efter regelgenomgången följer en alfabetiskt uppställd litteraturförteckning med typexemplen plus ytterligare exempel på tillämpningar av de beskrivna reglerna. Vi hoppas att det här skall underlätta utarbetandet av din käll- och litteraturförteckning. Dessutom är det här kunskaper som är bra att ha i det kommande yrkeslivet. Grundläggande regler Vi kommer att i tur och ordning visa hur du skriver poster för böcker, delar av böcker, verk utgivna av institution, myndighet, organisation, kongress eller konferens. Vidare visar vi hur du förtecknar artiklar m.m. från tidskrifter och annan periodica. För alla publikationer gäller att följande uppgifter alltid skall finnas med i för respektive publikationstyp tillämplig utsträckning: Författare, redaktör eller utgivare Verkets titel och undertitel (gäller både monografier, del i verk, artiklar etc.), komplett och hämtad från titelbladets fram- eller baksida. Upplaga (dock i allmänhet inte första upplagan). Om det kan konstateras att en upplaga är omarbetad, utökad, förkortad etc. men inte anges på titelbladet eller dess baksida, sätts uppgiften inom klammer, t.ex. 2., [översedda] uppl. Om du använder ett sent nytryck av en bok kan du markera detta genom att i en anmärkning skriva Orig. uppl. plus tryckår. Du kan också skriva på platsen för tryckår: ([1911] 1966), varvid 1911 är utgivningsår för orig. uppl. och 1966 för den upplaga du använder i uppsatsen. Förlagsort och förlag (obs. inte tryckort om förlagsort kan beläggas). Tryckår (eller cop. om tryckår inte kan fastställas) Eventuell(a) serie(r) inklusive nummer i serien För artiklar, delar ur verk etc. redovisas ursprung med angivande av årg., vol., sidor m.m. Observera också: I de fall ett dokument, t.ex. en tidskrift eller en bok, förekommer både i en elektronisk version och en tryckt version skall du referera till den version du har använt. Se 2.4 nedan. Dokument som inte finns i tryckt variant skall tas ut på papper (om det är möjligt och om de är av rimlig omfattning) för att läsaren skall kunna kontrollera texten i den form den förelåg då uppsatsförfattaren använde den. Årtal skrivs inom parentes efter författaren eller titeln eller myndighetsnamnet etc. om de är huvuduppslag. Då upprepas vanligen inte årtalet i slutet på referensen. OBS.! Vissa undantag kan finnas, t.ex. vid krångliga tidskriftsreferenser. Antal sidor behöver inte anges då det gäller (hela) monografier. För artiklar, delar av verk etc. anges första och sista sidorna. ISBN-/ISSN-nummer anges vanligen inte. Det kan finnas speciella skäl att ange dem. Diskutera i så fall med din handledare. Illustrationer behöver inte anges om de inte markerar t.ex. speciell upplaga. Om författarens/författarnas förnamn står utskrivet i verket eller är känt skrivs det ut, annars används förnamnsinitialer. Vid vanligt förekommande författarnamn kan det vara lämpligt att ta med särskiljande uppgifter, t.ex. extra förnamnsinitial. Det händer att man till och med får gripa till födelseår. Om listan innehåller flera verk av samma författare skall författarnamnet upprepas för varje post. Alfabetiseringen görs enligt vanliga katalogregler i strikt alfabetisk och kronologisk 19

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

När man använder någon annans text

När man använder någon annans text Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015. (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015. (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015 (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertiteln ska

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Lathund för Gymnasiearbetet

Lathund för Gymnasiearbetet ENSKILDA GYMNASIET Lathund för Gymnasiearbetet Hugo Persson HT2013 Bilden ovan används med tillåtelse av Grant Cochrane / FreeDigitalPhotos.net 2 1. Inledning Gymnasiearbetet för de högskoleförberedande

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet Källor och källhantering enligt Harvardsystemet INNEHÅLL Att ange källa... 1 Källförteckning... 1 Tryckta källor... 1 Uppslagsverk... 1 Böcker... 1 Artikel i antologi... 2 Artikel i tidskrift... 2 Artikel

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Att skriva källförteckning

Att skriva källförteckning Att skriva källförteckning Celsiusskolans biblioteksgrupp 2011 1 2 Kort om att skriva ett skolarbete... 5 Referat... 5 Citat... 5 Fotnoter... 6 Böcker... 6 Internetsidor... 6 Tidningar... 7 Tidskrifter...

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Ange källor! Med fotnoter. 2. Hur anger man i löpande text sina källor? 1. Varför skall man ange källor? (Oxfordmodellen)

Ange källor! Med fotnoter. 2. Hur anger man i löpande text sina källor? 1. Varför skall man ange källor? (Oxfordmodellen) Ange källor! Hjälpreda från biblioteket på Sundstagymnasiet i Karlstad. Reviderad maj 2010 Med fotnoter (Oxfordmodellen) 1. Varför skall man ange källor? Du skall ange dina källor för att ditt arbete skall

Läs mer

Att skriva en rapport

Att skriva en rapport HAGAGYMNASIET PROJEKTRAPPORT Vårterminen 2007 Att skriva en rapport Namn Klass Handledare 2 SAMMANDRAG Större arbeten, till exempel projektarbeten, inleds med ett kort sammandrag. Det är en självständig

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar

Läs mer

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Att skriva uppsats Några råd inför projektarbetet Mimers Hus Gymnasieskola Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Innehållsförteckning Att skriva uppsats 1 Den skriftliga rapportens delar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Inst. för teknisk ekonomi och logistik. Avd för Produktionsekonomi. Referenser. augusti 2013. Mona Becker

Inst. för teknisk ekonomi och logistik. Avd för Produktionsekonomi. Referenser. augusti 2013. Mona Becker Inst. för teknisk ekonomi och logistik Avd för Produktionsekonomi Referenser augusti 2013 Mona Becker 1 Referenser En viktig del i akademiska arbeten är att korrekt kunna använda referenser. De används

Läs mer

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill)

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Skolans namn Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) Namn Gymnasiearbete 100 poäng Klass XX X programmet Läsåret 20XX/20XX Handledare: Abstract (sammanfattning) Sammanfattningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER

RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås, augusti 2014 ALLMÄNT OM FORMALIA Skriftliga studieuppgifter ska struktureras utifrån akademins

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet Källhänvisningar enligt fotnotssystemet 1. WWW 7. Böcker 2. Elektroniska böcker 8. Tidskrifter 3. Elektroniska tidskrifter 9. Tidningar 4. Elektroniska tidningar 10.Uppslagsverk 5. Filmer 11. Muntliga

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

Anvisningar till författare

Anvisningar till författare Anvisningar till författare 16.1.2015 INNEHÅLL Skrivinstruktioner och tekniska anvisningar 4 Styckeindelning och indrag 4 Rubriker 4 Citat 4 Tankstreck 5 Tal och siffror 5 Käll- och litteraturhänvisningar

Läs mer

Titel. En kort sammanfattning av arbetet (max 5 meningar) eller en underrubrik skrivs under titeln. Johannes Hedbergsgymnasiet Helsingborg

Titel. En kort sammanfattning av arbetet (max 5 meningar) eller en underrubrik skrivs under titeln. Johannes Hedbergsgymnasiet Helsingborg Johannes Hedbergsgymnasiet Helsingborg Håll framsidan så enkel som möjligt! Den ser tråkig ut utan bild, men framsidan på större arbeten ska endast innehålla text och vara informativ! Placera skolans logotype

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad. Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2013-06-14) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats

Läs mer

Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning

Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning MDH Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning Fredrik Starfelt och Elena Tomas Aparicio 2013-05-20 1 Rapporten Använd rapportmallen som kan hämtas på: http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/energiteknikrapportskrivning-och-examensarbeten

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

UPPSATSER MR-PROGRAMMET

UPPSATSER MR-PROGRAMMET UPPSATSER MR-PROGRAMMET 1. PM om uppsatsskrivning 2. Litteratur 3. Framläggning praktiskt 4. Opponents uppgift 5. Uppsatser i biblioteket 1. PM OM UPPSATSSKRIVNING Formella krav för kandidatexamen För

Läs mer

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad!

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad! Vasaskolan Ämne Datum Tänk på att inte formatera din titel som en rubrik enligt formalmallarna eftersom den då kommer att hamna i innehållsförteckningen (och där ska den inte vara). RUBRIK Underrubrik

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport SAMHÄLLSVETENSKAPLIG RAPPORT Titelsidan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Bakgrund 4. Resultat 5. 1 Slutsatser 2 Diskussion 6. Källor Ev. bilagor Titelsidan Varje skriftligt större arbete har

Läs mer

Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport

Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport Hjälp och stöd till examensarbetare Lars Ekman Tinna Prather Persson Birgitta Åkerud Lund Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik

Läs mer

Skrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE

Skrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE Skrivar verkstad hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE Skrivarverkstadens skrivguide De texter du skriver under utbildningen ska vara välskrivna. För att göra det kan du inte

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER Framför dig ligger en manual för YA:s webbskribenter. Tanken med manualen är att den ska hjälpa dig att skriva bra webbtexter, enligt vissa allmänna principer. Den

Läs mer

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen Introduktion till informationssökning Lotta Janson Lotta Mathiesen Dagens innehåll Om projektet Introduktion till medicinsk informationssökning Vad är en vetenskaplig artikel Sökresurser (vetenskapliga

Läs mer

Dokumentmall i Word för doktorsavhandlingar

Dokumentmall i Word för doktorsavhandlingar Dokumentmall i Word för doktorsavhandlingar Stockholms universitetsbibliotek erbjuder en wordmall för forskare som ska skriva en doktorsavhandling eller annat större arbete. Mallen kan hämtas på http://www.sub.su.se/publicera/mallar-och-visuell-identitet.aspx

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

UPPSATSGUIDE FÖR STUDERANDE I SVENSKA SPRÅKET PÅ IKK. Sammanställd av Gunnar Gårdemar

UPPSATSGUIDE FÖR STUDERANDE I SVENSKA SPRÅKET PÅ IKK. Sammanställd av Gunnar Gårdemar UPPSATSGUIDE FÖR STUDERANDE I SVENSKA SPRÅKET PÅ IKK Sammanställd av Gunnar Gårdemar 1 Elementära uppsatskrav är att Kunna formulera ett vetenskapligt problem. Anknyta till en teori och föra teoretiska

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

LILLA KÄLL-KATEKESEN. En guide för inlämningsuppgifter vid Västerås Folkhögskola

LILLA KÄLL-KATEKESEN. En guide för inlämningsuppgifter vid Västerås Folkhögskola LILLA KÄLL-KATEKESEN En guide för inlämningsuppgifter vid Västerås Folkhögskola Västerås aug 2014 1 A tt studera innebär bland annat att hantera mängder av information: det handlar om en dialektisk verksamhet,

Läs mer

Rapportens titel obligatorisk

Rapportens titel obligatorisk Formatmallen Titel Rapportens titel obligatorisk Rapportens undertitel Ej obligatoriskt fält men här kan en bild eller en kort sammanfattning på cirka 100 ord läggas in. Formatmallen Undertitel Fält för

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://hig.diva-portal.org/smash/search.jsf för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://hig.diva-portal.org/smash/search.jsf för att kontrollera om publikationen redan är registrerad. Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats istället för att registrera

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA manuell registrering

Registrera och publicera i DiVA manuell registrering Registrera och publicera i DiVA manuell registrering För att registrera en publikation manuellt gör så här 1. Sök i DiVA http://oru.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Katalogisering av handpresstryck

Katalogisering av handpresstryck Katalogisering av handpresstryck Börja med att fundera ett ögonblick på vad man egentligen gör när man katalogiserar en bok: Man beskriver ett fysiskt föremål som utgör en manifestation av ett verk, normalt

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för vetenskaplig uppsats uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui En hjälp för dig som skriver

Läs mer

Elektroniska referenser. enligt APA-systemet. Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund. Mars 2011

Elektroniska referenser. enligt APA-systemet. Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund. Mars 2011 1 Elektroniska referenser enligt APA-systemet Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund Mars 2011 Medicinska fakultetens bibliotek Lunds universitet, Box 157, 221 00 LUND Elektroniska dokument

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014

Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU. Oktober, 2014 Handbok för skrivande av A-, B- och C-uppsatser i socialantropologi, LiU Oktober, 2014 2 Innehållsförteckning Kursplanerna för uppsatsskrivande en sammanfattning... 4 Uppsatsprocessen... 5 Val av uppsatsämne...

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Teknisk rapportskrivning

Teknisk rapportskrivning Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning Thomas Larsson Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 5 oktober 1999 Västerås Skicka gärna synpunkter och kommentarer till thomas.larsson@mdh.se

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14

Kursplan. Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAC463 Dnr 271/2000-510 Beslutsdatum 2000-12-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialt arbete med inriktning mot social omsorg-

Läs mer

Registrera konferenspublikationer i DiVA

Registrera konferenspublikationer i DiVA Registrera konferenspublikationer i DiVA Senast uppdaterad: 2011-05-27 Vad är en konferenspublikation? Det finns flera typer av konferenspublikationer. Konferensbidrag kan exempelvis vara publicerade:

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Konsten att göra ett projektarbete

Konsten att göra ett projektarbete Konsten att göra ett projektarbete Elevinstruktion Projektarbete 100 p Katedralskolan 2011/2012 2 Varför projektarbete? Syftet med projektarbetet (100 p) är att du ska utveckla förmågan att planera, strukturera

Läs mer

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats för underrubrik som sträcker sig över en rad eller två rader (Titeln skall vara både på svenska och engelska under varandra) NAMN FÖRFATTARE

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer