Att referera i. Den som refererar kallas referent.
|
|
- Johannes Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att referera i Ordet referera kommer av latinets referare, återge, och innebär att man i förkortad form återger något läst, hört eller upplevt, t.ex. en artikel, en debatt eller en tennismatch. Här skall vi endast behandla tekniken att referera läst text. För referat av muntliga framställningar används i stort sett samma teknik. Förmågan att göra referat är av stort praktiskt värde. I studier på alla nivåer, liksom i yrkeslivet, ställs man ofta inför situationer, där kunskaper i referatteknik är önskvärda. Vid högre studier kan det ofta vara nödvändigt att göra skriftliga sammandrag av kursavsnitt eller av hela verk. För att tillfredsställande kunna klara mer avancerade typer av skriftlig framställning som utredning och sammanställning är det en nödvändig förutsättning att denna teknik behärskas. Du lär dig att läsa en text mer uppmärksamt och kan därigenom lättare urskilja det som är centralt i texten, dess bärande element och röda tråd. Du lär dig att skilja mellan objektiva fakta och subjektiva värderingar. Du får en allsidig träning i skriftlig framställning, i att skriva exakt och koncentrerat, sakligt och självständigt samt i att disponera en framställning. Referatet återfinner vi framför allt i dagstidningarnas politiska och allmänkulturella översikter och debatter. Det huvudsakliga syftet med ett referat är att den som inte haft tid eller möjlighet att läsa en text kan läsa referatets korta sammandrag av denna text och få en relativt klar och riktig uppfattning av dess innehåll. Härigenom uppnår man alltså en inte obetydlig tidsbesparing. Den som refererar kallas referent. Några krav som kan ställas på ett referat: Det skall vara betydligt kortare än den ursprungliga texten, men inte så kort att framställningen blir svårtillgänglig. Det skall endast innehålla väsentligheter Tankegångarna i den ursprungliga texten skall tydligt framgå. Det skall helst ge en korrekt och fullständig bild av den ursprungliga textens tankeuppbyggnad och plan. Ett undantag från detta är sådana fall då det gäller att ge ett mycket starkt förkortat referat. Då kan man göra avsteg från grundtextens plan. Det får inte tappas bort viktiga fakta och sammanhang. Det får inte innehålla referatförfattarens egna värderingar, tankar eller åsikter. Det kan gärna innehålla något välvalt citat. Det bör innehålla s.k. referatmarkeringar för att påminna läsaren om att det är författarens åsikt som återges och inte referentens. Språket i referatet skall vara referatförfattarens eget. Textens speciella uttryck skall inte ordagrant övertas. Språket skall vara korrekt och vårdat samt anpassat till mottagarens nivå. Även om språket i förlagan innebär stilexperiment och djärva språkliga formuleringar, bör språket i referatet vara normalprosans. Referatet måste innehålla källuppgifter, dvs. vem som har författat den ursprungliga texten, var den finns publicerad och när den blev till. Ange detta i början av ditt referat. 1
2 Arbetsgång Skumläs texten du skall referera. Försök få en överblick. Läs sedan igenom den igen - nu med pennan i hand. Stryk under nyckelord, men var sparsam. Skriv marginalrubriker. Slå upp ord vilkas betydelse du är osäker om. Utarbeta nu en första plan med hjälp av nyckelord och marginalrubriker. Planen kan gärna få innehålla många punkter. Numrera dem! Granska din första plan. Slå ihop vissa punkter, stryk mindre väsentliga. Utarbeta en andra plan. Utarbeta texten till ditt referat. Varje punkt kan utgöra ett stycke. För att inte påverkas av originalets, grundtextens, språk bör du inte ha originaltexten framför dig, när du utarbetat texten. Förlita dig på din första och andra plan. En text vars första del vi behandlat enligt punkterna ovan kan se ut så här. Du bör själv fortsätta och bearbeta den enligt samma regler. 2
3 EXEMPEL 3
4 En detalj i hel skala av en spalt i Gutenbergs bibel. Man kan här lägga märke till åtskilliga förkortningstecken. Texten som refereras är på ca 500 ord. Ett referat på ungefär en femtedel av originalets omfång kan få detta utseende: Johann Gutenberg uppfann boktryckarkonsten år Han hade de handskrivna böckerna som mönster, vilket ledde till att han följde samma estetiska regler som gällde för dessa texten skulle vara så jämn som möjligt. Gutenbergs yppersta verk blev den s.k. 42-radiga bibeln år 1456, som både tekniskt och estetiskt anses vara fulländad. Det vackra helhetsintrycket av texten åstadkoms främst genom att Gutenberg förutom de lösa bokstavstyperna även använde förkortningstyper och typer av flera sammangjutna bokstäver, varigenom han kunde få raderna jämna och bokstavsförbindelserna harmoniska. Gutenberg dog berömd men fattig är Boktryckarkonsten var då redan spridd till flera länder. I detta referat har vi endast tagit med det viktigaste. En del detaljer, som en eventuell holländsk föregångsman, en närmare redogörelse för de handskrivna böckernas estetiska betydelse för Gutenberg, den 42-radiga bibelns upplagestorlek samt ligaturernas och abbreviaturernas utseende och användning, har vi utelämnat. 4
5 Källangivelsen kan ske på flera olika sätt. Lämpligt är att låta den stå i början av referatet, smidigt inarbetad i texten. Något som absolut bör undvikas är att presentera källan i referatets rubrik. En källanvisning till texten ovan skulle kunna se ut så här: I sin artikel Konsten att trycka böcker som återfinns i Den svenska historien del 3, utgiven år 1966, skriver Bengt Bengtsson om boktryckarkonstens fader Johann Gutenberg. Referatmarkering Läsaren bör hela tiden ha klart för sig att det är ett referat han har framför sig och att de åsikter och synpunkter som förs fram inte referatförfattarens egna. Därför är det lämpligt om du då och då markerar detta genom att i texten skjuta in s.k. referatmarkeringar. Var försiktig vid ordvalet så att inte någon värdering smyger sig in. De verb du använder bör vara så neutrala som möjligt. Några förslag: B. (Bengtsson) säger inledningsvis att... B. skriver att... B. skriver vidare att... B. påpekar att... B. konstaterar att... B. framhålier att... B. jämför... B. ställer... mot... B. uppmärksammar... B. säger att... B. säger också att... B, nämner vidare att.., B. skriver dessutom att... B. behandlar även... B. beskriver hur.., B. redovisar hur... B. avslutar med att... B. skriver avslutningsvis att... För flera synonymer se en synonymordbok! I stället för ett anföringsverb kan man använda uttryck som: "Enligt Bengtsson.... Referatmarkeringarna kan varieras något genom att man dels använder namnet på författaren och dels uttryck som "författaren" eller artikelförfattaren". Står en artikel införd i en tidning utan författarnamn, utgår man från att tidningen skrivit artikeln. Som referatmarkering använder man då tidningens namn, t.ex. "Expressen behandlar på ledarplats frågan om... och Aftonbladet hävdar.. Objektivitet En absolut objektivitet måste iakttas då du refererar. Oavsett om du gillar eller ogillar de åsikter som förs fram i grundtexten, skall dessa presenteras på ett opartiskt sätt. Hur riktiga och väl genomtänkta dina egna åsikter än är, måste de hållas utanför det direkta referatet. Du skall naturligtvis inte heller bryta mot detta krav genom att endast referera en del av texten och utelämna stora och viktiga partier. 5
6 Språklig form Du skall referera sak och inte ord. Det är därför viktigt att referatet är skrivet med egna ord och inte med originaltextens. Det får inte heller bestå av ett hopklipp av diverse meningar från grundtexten. Detta ställer stora krav på det språkliga arbetet, då det är lätt att falla in i och efterbilda förlagans ordval och formuleringar. Denna svårighet undviks lättast om du skriver din Plan I och Plan II på ett särskilt papper, från vilket du sedan skriver referatet utan att snegla på förlagan. En av anledningarna till kravet på att referatet bör ha en självständig språkdräkt är det faktum att referatet är ett stycke sakprosa. Sakprosa skall sträva efter att vara klar i formen. Originaltexternas ordval och stil passar av denna anledning ofta inte alls in i ett referat. Språket i referatet bör också vara avpassat efter mottagarens nivå. Det bör inte tigga på för hög abstraktionsnivå, utan det bästa resultatet nås om referatet är skrivet på ledig men korrekt och vårdad normalprosa. Ofta kan det bli nödvändigt att ändra tempus, t.ex. till imperfekt och att ändra pronomen, t.ex. till tredje person, om texten har pronomen i första och andra person. Källangivelse I ett referat måste klart anges vem som har författat texten som refereras, var den står att läsa, dess exakta rubrik eller titel samt när den utkom. Källangivelsen, som också kallas referatannonsering, är ett rättvisekrav både mot den ursprunglige författaren, vars text refereras och som ju svarar för dess innehåll och synpunkter, och mot läsaren som härigenom bereds möjlighet att själv kunna kontrollera att det som står i referatet stämmer med förlagan. Datum är därför viktiga upplysningar, speciellt för tidningar och tidskrifter. Det bör också anges för böcker, då det kan vara frågan om flera olika upplagor, som eventuellt kan vara omarbetade. Referatmarkeringar är speciellt viktiga i skriftliga arbeten av utredande och sammanställande art, där författarens åsikter klart måste hållas isär från de olika källornas. Citering I vissa fall kan det vara nödvändigt eller önskvärt att ordagrant citera ett mindre parti av texten, därför att detta citat uttrycker något i en så pass exakt eller utsökt form, att ett referat absolut inte skulle göra det rättvisa. Ofta rör det sig om en replik av någon person i grundtexten eller om en särskilt snärtig ordvändning. Citat bör användas med yttersta sparsamhet och reserveras för verkligt slående och slagkraftiga uttryck. Citationstecken Allt som citeras från en text måste sättas inom citationstecken,..., och vara helt överensstämmande med förlagans text. Du får således inte ändra på stavning, interpunktion, ordföljd eller meningsbyggnad. Det innebär att även om det skulle finnas några felaktigheter i det parti som du vill referera, måste du skriva som det verkligen står. För att markera att det inte är du som har felat, kan du efter det mindre korrekta uttrycket inom parentes skriva (sic!). Denna beteckning är ett latinskt uttryck som betyder så. Man menar med uttrycker: "Så står det faktiskt! Enligt den franske kritikern N.N. är "August Strindgrens (sic!) roman Hemsöborna en av världslitteraturens främsta naturskildringar". Citationstecken sätts ju också kring ord och uttryck som används med viss reservation. Läsaren av ett referat kan lätt bli förvirrad och inte veta om citationstecknen står kring uttryck 6
7 som hör till förlagan eller hänför sig till referatförfattarens eget språkbruk. Var därför sparsam med användandet av citationstecken kring ord och uttryck som du använder med vissa förbehåll. För undvikande av missförstånd gör du oftast bäst i att ersätta sådana ord och uttryck med andra, som inte kräver citationstecken. Uteslutning Om du i ett längre citat väljer att utelämna ett parti, måste detta speciellt markeras. Om du utelämnar några ord i en mening markeras detta med tre med tre punkter..., ibland mellan snedstreck / / och om du utelämnar en eller flera meningar markerar du detta med tre tankestreck ---, ibland innanför raka hakparenteser [---]. Ord eller meningar som du själv skjuter in i citatet skall sättas inom parentes ( ). När du skriver ett referat bör du hela tiden vara medveten om att läsaren inte har tillgång till originaltexten utan att han är helt beroende av din version. Sammanfattning av referatteknik Arbetsgången bör innefatta snabb genomläsning (översiktsläsning) grundlig genomläsning (intensivläsning), understrykningar, marginalrubriker utarbetande av Plan I (plan över förlagans framställning) sovring av stoftet med uteslutande av allt oväsentligt plan för det egna referatet (=Plan II) utarbetande av den egna referattexten efterkontroll av referatet (stavning, meningsbyggnad, citat etc.). i N.B. Denna text om att skriva referat är hämtad från en källa som vi inte har lyckats identifiera. Vi har utgått från en kopia där källangivelse saknades. De enda ingrepp vi har gjort är att vi har tagit bort ett par hänvisningar till andra sidor i samma verk. /HH, SN 7
Skrivguide. Tillhör:
Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka
Läs merPM P R O M E M O R I A
PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merHälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A
Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.
Läs merSkriva en sammanfattning 10 steg till framgång
Skriva en sammanfattning 10 steg till framgång SAMMANFATTA: i en enhetlig (i sht kortfattad o. översiktlig) framställning redogöra för (vissa företeelser, åsikter, intryck o dyl.) och det väsentliga av
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad
Läs merKamratbedömning. Fokusera på följande:
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,
Läs merUTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merVad är en artikel? Vad är typiskt för en krönika? Hur skriver jag en novell? Vad är det för skillnad på ett referat och en recension?
Vad är en artikel? Vad är typiskt för en krönika? Hur skriver jag en novell? Vad är det för skillnad på ett referat och en recension? Det är viktigt att känna till olika typer, genrer, av texter. Du behöver
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva
Läs merATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT
SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är
Läs merAtt skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats
Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...
Läs merAtt skriva akademisk text. referatteknik. Studieverkstaden Campus Helsingborg (E204b) Lunds universitet Ulla Urde
Att skriva akademisk text referatteknik Studieverkstaden Campus Helsingborg (E204b) Lunds universitet Ulla Urde STUDIEVERKSTADEN Lunds universitet Studieverkstaden Individuell handledning, kurser, föreläsningar
Läs merUppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2
Läs merHur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Läs merRapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering
Rapportskrivning Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Innehållsförteckning 1. Markera alla huvudrubriker en i taget (Ctrl) och klicka på Rubrik 1, som finns uppe i menyraden.
Läs merPedagogisk planering tidningstexter
Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
Läs merSkrivstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig
1 Skrivstrategier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att gissa
Läs merLPP, Reflektion och krönika åk 9
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda
Läs merRAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)
Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3
Läs merDelprov B prövar den muntliga förmågan och består i elevernas diskussion om och presentation av texter de lyssnat till på cd.
Delprov A, Att läsa och förstå, innehåller frågor av olika slag och svårighet till både skönlitterära texter och sakprosatexter, som eleverna läser diskuterar ett par lektioner före provtillfället. 80
Läs merKursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Läs merPedagogisk planering tidningstexter. Syfte
Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merMälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik
Guide till skrivande Vi har märkt under många års erfarenhet av studenters skrivande att skrivprocessen för många är något svårt och därmed något man kanske tvekar inför. Vi har sett att många studenter
Läs merVARFÖR LÄR VI OSS DETTA?
CITATTEKNIK VARFÖR LÄR VI OSS DETTA? Du måste behärska detta på universitetet. Det är ett källkritiskt måste! Annars kan vem som helst ljuga om vad som helst utan att någon kan kontrollera det. Kolla t.ex.
Läs merRetriever Mediearkivet
Retriever Mediearkivet Avancerad guide Retriever Mediearkivet Våren 2010 Retriever Mediearkivet innehåller material från 430 svenska tryckta dagstidningar, tidskrifter, affärspress, webbtidningar, bloggar
Läs merFörsta hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10
Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merTala, skriva och samtala
Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal
Läs merRapport för framställande av produkt eller tjänst
Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport
Läs merÖ-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport
SAMHÄLLSVETENSKAPLIG RAPPORT Titelsidan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Bakgrund 4. Resultat 5. 1 Slutsatser 2 Diskussion 6. Källor Ev. bilagor Titelsidan Varje skriftligt större arbete har
Läs merNär man använder någon annans text
Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,
Läs merSTUDIEVERKSTADEN. Lunds universitet. Campus E 204b Ulla Urde
STUDIEVERKSTADEN Lunds universitet Campus E 204b Ulla Urde Studieverkstaden Individuell handledning, kurser, föreläsningar och workshoppar Studieteknik Presentationsteknik Akademiskt skrivande Att skriva
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merINFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras
Läs merPrövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.
2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk
Läs merSvenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap
Läs merGuide Studieteknik. Tips för lättare studier!
Guide Studieteknik Tips för lättare studier! 1 Läs- och anteckningsteknik Att läsa och att anteckna Det finns goda skäl till att göra anteckningar när du läser en text, lyssnar på en föreläsning, förbereder
Läs merKärlekstema. vecka 11-13. inlämning: torsdag 1 april (v.13)
Kärlekstema vecka 11-13 inlämning: torsdag 1 april (v.13) Under några veckor kommer vi att arbeta övergripande med temat kärlek, där momenten läsa, skriva, tala, lyssna finns med. arbetsgång: Välj minst
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merHandledning och checklista för klarspråk
Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merSärskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Läs merMall för uppsatsskrivning 2013-2014
Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer
Läs merDet krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker.
Insändaren är en argumenterande text där en eller flera personer argumenterar för en åsikt. Texterna brukar ofta publiceras på särskilda sidor i tidningen som är avsedda för läsarkretsens tankar och åsikter.
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merHär nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.
Källhänvisningar Källhänvisningar görs för att den som läser ditt arbete ska kunna se varifrån du hämtat informationen men också kunna leta fram källan och läsa vidare. Alla källor som du refererar till
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merKursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:
Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merLathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik
Lathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik Fem K Källkritik Källsökning Källanvändning Källhänvisning Källförteckning Källkritik Tänk på att Källan ska helst vara försedd med namn
Läs merLathund till källhänvisningar
Lathund till källhänvisningar Att tänka på När man skriver ett arbete är det viktigt att man anger vart man tagit informationen från. En av huvudorsakerna är att andra personer ska få lättare att ta del
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merAnvändarmanual Research
Användarmanual Research Innehåll: Logga in i Research.3 Research.3 Gör en sökning 4 Resultat av sökning.4 Spara artiklar 6 Skriv ut eller dela artiklar 9 Läs artiklar.10 Skriva en sökning..11 2 Logga in
Läs merAKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT
AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar
Läs merArtiklar via UB:s sö ktja nst
1 Artiklar via UB:s sö ktja nst UBs startsida har fått ett nytt utseende. I centrum finns nu UBs söktjänst. Istället för tre sökrutor möts du nu som användare av en sökruta där det är meningen att du kan
Läs merReferera inte plagiera
Referera inte plagiera Hur man citerar och gör källhänvisningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Tanken med denna övning är att väcka frågor och tillsammans diskutera vad det innebär
Läs merFolkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner
Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner Planering Formulera de delfrågor som behövs för att du ska kunna besvara din övergripande frågeställning. Att fundera på: Vad behöver
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merGymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn
Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs
Läs merDHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Läs merHur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?
Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna
Läs merAkademiskt skrivande I
Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merAnvänd mindre plast för havens och hälsans skull
Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,
Läs merNätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå
Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Innehåll Uppgifter Bedömning Delkurs 1 mellan 1 2 perioder, (10-20 veckor ) Studieteknik Träna på basordförråd Uttal Skrivregler Språkkunskap
Läs merVetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet
Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 1 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merEn liten guide till akademiskt skrivande. En liten guide till akademiskt skrivande
En liten guide till akademiskt skrivande En liten guide till akademiskt skrivande Språk & stil Akademisk text skrivs på sakprosa. Det innebär att texten ska vara saklig, korrekt och faktainriktad. Att
Läs merFramsida På framsidan finns:
Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merInformation om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:
Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga
Läs merMatris i engelska, åk 7-9
E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merSkrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merAtt skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08
Att skriva uppsats Några råd inför projektarbetet Mimers Hus Gymnasieskola Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Innehållsförteckning Att skriva uppsats 1 Den skriftliga rapportens delar
Läs merVälkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande
Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande 24.11-08 Kursen startar 17 november 2008 i sal F 331, Stockholms universitet (Se schema) Forskarskolekursen Flerspråkig utveckling,
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merVersion X6 Fler tips
Version X6 Fler tips Jobba i ditt EndNote-bibliotek Hantera PDF:er För att använda dig av den automatiska Find fulltext-funktionen, markera den eller de referenser du vill söka fulltext för och välj References
Läs merFORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV
FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för
Läs merTill läsaren av detta dokument!
Linköpings kommun MES-projektet Sidan 1 av 14 Till läsaren av detta dokument! Dokumentet består av två delar, en checklista år f-9 samt en idébank. Förskolans arbete med språklig medvetenhet har inte tagits
Läs merAkademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg
Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg mmg@hig.se Övergripande mål med texten: att förmedla kunskap på ett tydligt, logiskt, sakligt, precist och effektivt sätt. Hitta dina
Läs merAtt skriva källförteckning
Att skriva källförteckning Celsiusskolans biblioteksgrupp 2011 1 2 Kort om att skriva ett skolarbete... 5 Referat... 5 Citat... 5 Fotnoter... 6 Böcker... 6 Internetsidor... 6 Tidningar... 7 Tidskrifter...
Läs merTexttyp: Språkhistoria KRÖNIKA SV3. En krönika som ska publiceras i en tidning, t ex Aftonbladet.
Ämne: Du ska nu skriva en krönika som handlar om det svenska språket och hur det förändras. Den ska ta upp något aktuellt i vårt språk idag och innehålla en tillbakablick och/eller en spaning mot framtiden.
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merAtt skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.
Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merLULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet
LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Innehållsförteckning
Läs merqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop
qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande
Läs merPlagiatpolicy för den medicinska fakulteten
UMEÅ UNIVERSITET Medicinska fakulteten Grundutbildningsrådet 901 87 Umeå Fastställd vid sammanträdet 2004-10-11 Plagiatpolicy för den medicinska fakulteten Nedan följer medicinska fakultetens policy vid
Läs mer