Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skallbergsskolan

2 Innehåll 1. Bakgrund 2. Lagstöd 3. Definitioner 4. Kränkande behandling/mobbning 5. Skolpersonalens befogenheter 6. Ordningsregler 7. Konsekvenser 8. Värdegrund och Målinriktat arbete för Främjande och förebyggande arbete Upptäcka diskriminering/kränkande behandling 11. Utredning 12. Åtgärder 13. Uppföljning 14. Delaktighet 2

3 1. Bakgrund Fr.o.m. 1 januari 2009 finns det två lagar för att skydda elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Skollagen kap 14a och diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Syftet är att förtydliga skolans ansvar för elevernas trygghet i skolan. Skolor ska ha ett aktivt arbete för att förhindra och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2. Lagstöd Rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på: Skollagen (2008:571) Skollagen (2009/10:165) 1 kap 2, 4 kap 2 Lgr 11 (läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) FN s barnkonvention Diskrimineringslagen (2008:567) 3. Definitioner Definition av begreppen: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder 3

4 Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan utföras av både vuxna och barn Kränkande behandling Det är ett uppträdande som kränker en persons värdighet. Trakasserier och kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Trakasserier och kränkningar kan vara: Fysiska: t.ex. knuffar och slag Verbala: t.ex. hot, eller skällsord Psykosociala: T.ex. att vara utsattför utfrysning eller ryktesspridning Text-eller bildburna: t.ex. klotter, sms, e-post eller lappar De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot är brottsliga handlingar även om de begås av minderåriga. 4

5 4. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Källa: Skolverkets allmänna råd 2009: Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mycket av mobbningen sker bakom ryggen på vuxna och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Källa: Mobbning och människovärde. Gunnar Höistad Skolpersonalens befogenheter Skolan ska se till att elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa mot elever som stör eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Enligt skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom och person. En person kan t.ex. hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisning: Att tillrättavisa elever för att upprätthålla ordning och följa skolans regler räknas varken som trakasserier eller kränkande behandling Avvisning: Läraren får visa ut en elev för högst återstoden av lektionen. Läraren har tillsynsskyldighet i samband med avvisningen Kvarsittning: Läraren kan låta eleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skoldagens slut eller infinna sig högst en timme innan elevens undervisning startar. Kollektiv bestraffning: Kollektiv bestraffning är inte tillåtet i skolan. Undervisning på annan plats: Rektorn kan besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan grupp eller på en annan plats inom samma 5

6 skolenhet om det är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Åtgärden får dock aldrig gälla längre tid än fyra veckor. Avstängning: I skolan kan en elev stängas av från utbildningen i högst en vecka om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt eller som kan utgöra en fara mot säkerheten 6. Ordningsregler Skallbergsskolans ordningsregler Allmänt Följ alltid personalens instruktioner Vi är rädda om vår skola och skolgård Vi använder ett vårdat språk Vi visar respekt och är trevliga mot varandra Vi vistas inom skolans område under skoltid Vi utför fritidsaktiviteter på anvisade platser Inomhus Vi går lugnt inne i skolan Vi har inte ytterskor i klassrummet eller på fritids Vi har inga huvudbonader inomhus Utomhus Alla elever är ute på rasterna Snökastning är inte tillåten Elever som är på kullen under vintertid ska använda hjälm Under eftermiddagen är skolgården reserverad för fritidsbarnen 6

7 7. Konsekvenser om man inte följer skolans regler Handlingsplanen är upprättad av trygghetsteamet på Skallbergsskolan för årkurs F 6. Följande konsekvenser vidtas om en elev inte följer skolans regler Åtgärd 1: Den första åtgärden blir individuellt utprovad utifrån vad den berörda eleven har för behov, styrkor och svagheter. Vi använder oss av den metod som vi tror kan få störst och bäst effekt. Det kan vara t.ex. klassdiskussioner, enskilda samtal, påminnelser m.m. Åtgärd 2: Vi har ett samtal med eleven om hur man kan hjälpa eleven att följa regeln. En överenskommelse görs med eleven som gäller under en begränsad tid för att sedan utvärderas. Berörd skolpersonal kontaktar vårdnadshavare, så även vid utvärderingen. Åtgärd 3: Ansvarig skolpersonal, elev och föräldrar träffas och upprättar ett handlingsprogram med viss uppföljningstid. Åtgärd 4: Trygghetsteamet kopplas in. Elevhälsoteamet (EHT) bestående av rektor, specialpedagog och skolhälsovården) eller områdesteamet där även skolpsykolog och kurator medverkar kopplas in beroende på ärendets art. Skolan kallar vårdnadshavare till elevhälsomöte. 8. Värdegrund och målinriktat arbete

8 Skallbergsskolans värdegrund Alla elever och all personal ska känna att skolan genomsyras av: Vår pedagogiska idé Skallbergsskolan med förebilder som Visar Lär Inspirerar Utmanar Att fostra lärande och modiga barn beredda att möta framtiden i en föränderlig värld Det gör vi genom att vara förebilder i hur vi är mot våra medmänniskor, i hur vi själva lär, samt hur vi anpassar oss och förändrar Men också i att vi har mod att hålla fast vid det som är bra och hur vi förhåller oss kritiska Ett demokratiskt förhållningssätt med respekt för människors egenart och olikheter är en ledstjärna för oss på Skallbergsskolan Det syns på Skallbergsskolan genom diskussioner kring lärande på elevrådet, matrådet, månadsmöten. Lärare och fritidspersonal visar, lär, inspirerar och utmanar varandra i den dagliga verksamheten. Vår pedagogiska idé har även diskuterats på föräldrarådet. Vi lägger an tonvikten på våra pedagogiska möten. Vi har skaffat nya anslagstavlor där pedagogerna kan dela med sig av guldkorn i vardagen. Vi kommer också att ta upp vår pedagogiska idé i alla medarbetarsamtal för att stämma av hur var och en av våra medarbetare gör den levande i vardagen. 8

9 Skallbergsskolans enkät för 2016 visar att eleverna som gick i årskurs 5: - känner en stor trygghet i skolan 97% mot Västerås stads 93% - Mina lärare behandlar pojkar och flickor lika 95% mot Västerås 85% Årskurs 2 Jag känner mig trygg i skolan 63% mot Västerås stads 77% Jag har ofta någon att leka med i skolan 63% mot Västerås stads 76% F-klass Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskoleklassen 85% mot Västerås stads 94% Förskoleklassen hanterar konflikter mellan barn på ett bra sätt 69% mot Västerås stads 64% Fritidshem Jag känner mig trygg på fritids 80% mot Västerås stads 86% Jag har ofta någon att leka med på fritids 68% mot Västerås stads 79% Särskolan Jag känner mig trygg när mitt barn är i skolan 95% mot Västerås stads 90% Skolan hanterar konflikter mellan barn på ett bra sätt 84% mot Västerås stads 62% Åtgärd 1 under för att öka trygghet och trivsel på grundskolan och grundsärskolan. Efter diskussioner i personalgruppen och med eleverna kan vi se att vi behöver göra ytterligare åtgärder kring rastverksamheten på skolgården. Se till så alla som har ansvar på rasten bär en gul väst Fortsätta arbetet med trivselledare som erbjuder en aktivitet/lek några gånger varje vecka Alltid ha en rastvakt som är stationerad vid konstgräsplanen 9

10 Finnas nära till hands för elever som behöver extra vägledning på rasten Åtgärd 1. ska utvärderas i juni 2017 av både elever och personal Åtgärd 2 under för att öka trygghet och trivsel på Skallbergsskolan Vi har utökat elevstödet på skolan så att fler elever kan få tillgång till specialpedagogiska insatser och SVA-undervisning i mindre grupp Vi har skapat en lärstudio som arbetar med att hitta verktyg för de elever som har ett stort behov av särskilt stöd. Lärstudion arbetar mycket med beteendeproblematik hos elever och att hjälpa elever att hitta strategier för att klara skoldagen. Med denna insats tror vi kommer att få bättre resultat på trygghet och arbetsro Åtgärd 2 ska utvärderas i juni av både elever och personal 9. Hur främjar vi likabehandling och förebygger diskriminering Vi arbetar med våra ledord- förebilder som visar, lär, utmanar och inspirerar Vi arbetar med barnrättsveckan Vi har olika aktiviteter för att stärka vi-känslan t.ex Skallbergsdagen där vi delar upp oss i åldersblandade grupper där alla barn hjälps åt att lösa olika uppgifter och samarbeta i olika lekar. Vi är en av många skolor i Västerås som är delaktiga i arbetet Here 4 U junior Vi har ett trygghetsteam som har regelbundna träffar Trygghetsteamet arbetar förebyggande med supportgruppsmetoden 10. Hur upptäcker vi diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 10

11 Vi genomför enkätundersökningar kring trygghet och trivsel för alla elever i år 2 och 5 Vi gör en kartläggning av alla elever där vi bl.a. tar upp vilka platser som eleverna upplever som otrygga Vi har utvecklingssamtal varje termin där frågor om elevens trygghet, trivsel och utsatthet tas upp Vi har rastvakter som uppmärksammar eleverna på rasten Vi har en Here 4 U- grupp med elever och en personal som är våra ögon utåt och som kan signalera till oss om det är något som inte verkar okej. Vi har en tät kontakt med föräldrar och tar deras oro på allvar Vi har två barnpiloter som utifrån uppbyggd kunskap kan se och agera om ett barn far illa 11. Hur vi utreder, åtgärdar och följer upp trakasserier och kränkande behandling - Dokumentation Anmälan till huvudman 1. Om någon personal på skolan får vetskap om att ett barn upplever sig ha blivit kränkt ska detta anmälas till rektor. Fyll i blanketten - Anmälan om upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling. Lämna sedan lappen till rektor som i sin tur skickar in den till huvudman. (det kan vara besvärligt att se gränsen mellan en konflikt mellan barn som vi löser direkt eller när det är dags att anmäla. Ett riktmärke kan vara när konflikten är av sådan art att vi känner behov av att kontakta vårdnadshavare) Utreda 2. Fyll i uppgifterna på blanketten Utredning av diskriminering och kränkande behandling 1 gällande barn/elev som upplevt sig diskriminerat/kränkt. Kontakt tas med vårdnadshavare. 11

12 3. Fyll i uppgifterna på blanketten Utredning av diskriminering och kränkande behandling 2 gällande den som anklagats för att ha diskriminerat/kränkt barn/elev. Kontakt tas med vårdnadshavare. 4. Om utredningen visar att en kränkning har ägt rum skickas utredningen till huvudman 5. Om utredningen visar att en kränkning inte ägt rum sparas dokumentationen på ett säkert sätt hos rektor. Ärendet läggs ner för tillfället men kan återupptas senare. 6. Om ett barn/elev blir kränkt/diskriminerad av en vuxen är det alltid rektor som utreder Åtgärda och följa upp 7. Om en kränkning/diskriminering har ägt rum måste åtgärderna följas upp. Använd blanketten- Uppföljning 1 8. Uppföljningar fortsätter regelbundet tills diskriminering/kränkning upphört 9. När kränkningen/diskrimineringen upphört avslutas ärendet 12. Hur åtgärdar vi diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i grundskolan och grundsärskolan Diskriminering: När det har blivit klart för skolan att det har förekommit en diskriminering enligt någon av diskrimineringsgrunderna är det rektor som har ansvar för att åtgärder sätts in. Det kan t.ex handla om att titta på skolans arbetsmetoder, förhållningssätt eller liknande. Trakasserier eller kränkande behandling När det förkommit trakasserier eller kränkande behandling agerar skolan utifrån vår handlingsplan konsekvenser samt personalens befogenheter. Exempel på åtgärder på Individnivå 12

13 De inblandade får stöd i form av samtal. Det gäller både den som kränkt och den som blivit kränkt Gruppnivå En kartläggning av klassen. Det är viktigt att utreda om kränkningen berör hela klassen och i så fall arbeta med gruppsamtal. Organisationsnivå Rektor kan behöva omfördela skolans resurser 13. Hur följer vi upp diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Berörd personal från grundskola, fritids, förskolklass eller särskola har i uppdrag att följa upp situationen för de inblandade eleverna/barnen. Om trygghetsteamet har gjort insatser kan man enligt överenskommelse göra upp att en representant från trygghetsteamet har ett uppföljningssamtal. Uppföljningarna dokumenteras. 14. Delaktighet elever och föräldrar Elever görs delaktiga av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom: Klassråd i förskoleklass, grundskola och grundsärskola Elevråd med representanter från f-klass, år 1-5 och grundsärskola Samtalsgrupper på fritids Samlingar i förskoleklassen Samlingar på särskolans fritids Vårdnadshavare görs delaktiga av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom: Föräldrarådet Föräldramöten 13

14 Denna plan ska revideras/göras om i juni 2017 Revidering har gjorts juni