Plan mot diskriminering. och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallbyskolan

2 Kerstin Hammarström Ahlström Vallbyskolans Verksamhet Grundskola F-6 skola Vår vision Nolltolerans råder när det gäller diskriminering och kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga i vår skola och komma hit med glädje. Vi har ett gemensamt ansvar för alla elever. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Kerstin Hammarström Ahlström och Må bra gruppen. Elevernas delaktighet Planen har diskuterats på elevråd och alla elever har varit delaktiga i trygghetsvandringen. Föräldrarnas delaktighet Föräldrarådscafé en gång per termin och rektorsbrev regelbundet. Medarbetarnas delaktighet Planen har reviderats under vårterminen 2016, på arbetslagsträffar och på elevråd. Må bra gruppen har varit delaktig i skrivandet. Förankring av planen Den nya planen kommer att delges personal, elever och föräldrar i augusti Utvärdering av föregående plan: Utvärdering av föregående plan har gjorts på arbetsenhetsmöten, i Må bra gruppen, på elevråd och genom trygghetsvandring tillsammans med elever. Delaktiga har varit; Personal på skola och fritidshem, Må bra gruppen, elever och föräldrar. Resultat av utvärderingen av förra årets plan: Pedagogerna skapar goda relationer till elever enligt PN-enkätens resultat. Vi ser ett sämre resultat än föregående år när det kommer till konflikthantering som görs av personalen. Detta enligt de föräldrar och elever som fyllt i PN-enkäten. Eleverna upplever att personalen i vissa fall inte tar dem på allvar i konfliktsituationer. När det gäller att ingripa mot kränkningar och i mobbing har pedagogerna ingripit direkt, skrivit händelserapport med uppföljningar. Vi har haft regelbundna samtal med alla inblandade parter och vid behov kontaktat föräldrar. Vi har också haft stärkande samtal med enskilda elever.

3 Vi anmäler alla kränkningar och incidenter till huvudman. Vi har inte gått igenom regler och rutiner så regelbundet som vi önskar. Vi har gjort trygghetsvandring. Elever och föräldrar har besvarat PN-enkäten. Vi arbetar med faddersystem, detta har dock inte prioriterats under detta läsår. På vår skola arbetar vi kontinuerligt med religionsfrågor. Vi förklarar och diskuterar likheter och skillnader i våra olika religioner och mellan olika etniska grupper. Vi har rast pedagoger på utvalda raster som ser till att det finns aktiviteter för alla elever. Arbetet med att få eleverna att känna ökad trygghet i omklädningsrummen har gett resultat. Eleverna upplever inte längre den förut beskrivna känslan av utsatthet/otrygghet. Detta när det kommer till att byta om och duscha. Utvärdering av årets plan Vår nya plan ska dagligen användas i skolarbetet. Utvärdering sker i maj Eleverna utvärderar planen på klassråd och elevråd. Personalen utvärderar planen på AE. Vi genomför trygghetsvandring och arbetar efter elevernas förslag till åtgärder. Föräldrar utvärderar planen genom PN-enkäten och föräldrarådet. Rektor ansvarar för att årets plan som utvärderas i samband med att resultatet från PNenkäten. Den nya planen skrivs i samarbete med Må bra gruppen. Arbetet med att främja lika rättigheter Vi är from ht 2014 en FN skola. Vi har under läsåret tillsammans med modersmålslärarna arbetat med olika teman relaterade till FN. Dessa teman har varit barnkonventionen, vatten, samt livets träd. Vi deltog i den mångkulturella dagen på Västerås stadsbibliotek. Vidare uppmärksammade vi även den internationella kvinnodagen. Under internationella kvinnodagen fick vi besök av Sveriges FNförbund. De förde diskussioner med elever i årskurs fyra kring kvinnofrågor. Faddersystemet som vi har startat har skett sporadiskt men kommer att återupptas Ht16 av årkurs 5. De kommer att vara faddrar till förskoleklass. När problem gällande kränkningar eller dylikt uppstår i skolan, har vi en gemensam modell där vi involverar Må bra gruppen. Detta använts med goda resultat som följd. Vi har en modell där alla elever lär sig att reflektera och ta ställning till olika problem och hur vi kan lösa det tillsammans. Vi har rastpedagoger som ser till att det finns aktiviteter för eleverna under rasterna. Värdegrundsarbete Vi samarbetar med FN Västmanland som deras värdskola. Samarbete med modersmålslärare med gemensamt tema gällande FN. Främja likabehandling oavsett kön, religion, funktionsnedsättning eller ålder.

4 Regelbundet återkommande lektioner om likabehandling och kamratskap, värderingsövningar, rollspel, teater för att främja goda relationer mellan eleverna. Läsa sagor och berättelser som knyter an till detta. Detta har skett i viss utsträckning. Våra regler tas fram i samarbete med eleverna, och följs upp i varje klass. Vi informerar elever och föräldrar om våra regler och rutiner vid varje terminsstart samt påminner om detta på utvecklingssamtalen höst och vårtermin. Klassråd varje vecka där vi tar upp frågor om trivsel och trygghet, som sedan tas med till elevrådet. Elevrådet träffas 45 minuter en gång i månaden. Kartläggning av risker Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Kartläggning görs genom PN-enkät, trygghetsvandring med elever, regelbundet på elevrådet en gång i månaden samt information från personal och genomgång av incidentrapporter. Resultat och analys PN-enkäten visar att både föräldrar och elever är mer nöjda överlag. Vi har dock vissa förbättringsområden att fokusera på. Baserat på PN-enkätens resultat behöver ökat fokus ligga på trygghet, bemötande/lika behandling samt medbestämmande. Vi har många olika religioner på vår skola och har dagliga samtal om skillnader och likheter för att öka förståelsen för varandra. Vi har nu ett ökat antal rastvärdar som är i omlopp bland i eleverna på rasterna Tydliga regler för kinagungorna har tagits fram och fungerar väl. I början av höstterminen presenterade sig Må bra gruppen för alla klasser. Detta har gett eleverna en ökad medvetenhet gällande vart de kan vända sig när någon form av diskriminering eller kränkande behandling skett. Arbetet med att bli bättre förebilder behöver förbättras då resultatet på PN-enkäten indikerar en svag försämring sett till föregående år. Fokus bör ligga på att ingripa snabbare vid konflikter samt att bli bättre på bemötandet av våra elever.

5 Förebyggande arbete Områden som berörs av åtgärdenkränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning, förebyggande arbete Mål: Ökad trygghet och lägre grad av konflikter på raster. Åtgärd: Fortsatt fokus på synliga rastvärdar. Rastpedagog ute varje rast. Rastpedagogen utbildar trivselledare från årkurs tre. Ansvarig: Personal som är rastvärdar samt rastpedagog. Uppföljning: Rektor utvärderar med elevråd och personal under terminen. Mål: Förbättrat klassrumsklimat. Åtgärd: Två pedagoger i varje klass i de yngre åldrarna. Satsning på värdegrundsarbete kommande läsår. Ansvarig: Rektor, Må bra gruppen och klasslärare. Uppföljning: Rektor, pedagoger och Må bra gruppen Mål: Förbättrad arbetsgång vid arbete med kränkande behandling. Åtgärder: Må bra gruppen informerar personalgruppen om hur man på ett smidigt sätt använder blanketten gällande diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig: Må bra gruppen samt övrig personal. Uppföljning: Rektor och personalgrupp. Mål: Intensifiera arbetet med religion och annan trosuppfattning. Åtgärd: arbeta med likheter och skillnader i olika religioner och kulturer. Detta för att skapa förståelse för annan trosuppfattning samt andra seder. Temavecka om kulturella olikheter. Ansvariga: rektor och personal. Uppföljning: Rektor utvärderar tillsammans med personal Definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning

6 Sexuell läggning Funktionshinder Ålder Man skiljer på direkt diskriminering, som är att missgynna ett barn/elev i jämförbar situation i samband med diskrimineringspunkterna. och indirekt diskriminering som är att använda ett förfaringssätt som framstår neutralt men som i praktiken missgynnar barn/elever enligt diskrimineringspunkterna. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har ett samband med någon av de sju diskrimineringspunkterna. Annan kränkande behandling är ett uppträdande, som utan att vara trakasserier, kränker någons värdighet. Diskriminering, trakasserier och kränkning kan ta sig i uttryck som: Mobbing Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Diskriminering, trakasserier och kränkning kan vara: Fysisk knuffar, sparkar, slag, fasthållning Verbal hot, svordomar, fula ord, könsord, förolämpningar Psykosocial utfrysning, ryktesspridning, miner, suckar, skratt Text- och bildburen klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, chat Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. All personal har skyldighet att ta tag i incidenter och arbeta förebyggande vid trakasserier och kränkande behandling. Angiven blankett från Västerås stad används vid detta arbete Vid eventuella kränkningar utreder Må bra gruppen med inblandade elever och dokumenterar, tar kontakt med vårdnadshavare och följer upp. Ärendet avslutas, när kränkningar upphört. Alla kränkningar anmäls till huvudmannen och följs upp enligt Västerås stads policy!

7 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Ett väl fungerande schema för rastvärd, med fler rast värdar, som använder gul väst eller halsduk för att synas bra. De finns där eleverna känner sig otrygga enligt trygghetsvandringen. Varje situation utreds och följs upp med inblandade elever tills problematiken upphört. Föräldrar kan genom en blankett lämna in synpunkter eller önskemål till skolan. Personer elever och föräldrar kan vända sig till Personer att vända sig till vid kränkande behandling eller diskriminering är pedagogen, klassläraren, rastvärden, Må bra gruppen. Må bra gruppen består av rektor, skolsköterska, kurator, personal från fritids och SvA-lärare. Om en vuxen blir kränkt av en arbetskamrat, kontaktar vi rektor. Om rektor kränker en personal kontaktar vi rektorns chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks 1. Den personal som får kännedom om att en elev kan vara utsatt, vidtar först egna åtgärder och skriver en rapport på blanketten från Västerås stad. 2. Vid kränkning eller diskriminering kontaktas Må bra gruppen och rektor. 3. Rektor meddelar huvudman 4. Må bra gruppen har samtal med den utsatte och sedan den/de som anklagats för att utsätta eleven. Tid för uppföljning bestäms och föräldrar informeras. 5. Uppföljning sker tills kränkningen upphört. 6. När fallet är klart lämnas all dokumentation till diariet. Rutiner för uppföljning Vi följer upp ett ärende enligt Västerås stads riktlinjer för arbete med diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för dokumentation Den som får kännedom om en elev som känner sig kränkt, rapporterar på blanketten från Västerås stad. Vid andra mindre händelser sparar Må bra gruppen dokumentationen i ett låst skåp. Ansvarsförhållande All personal har ansvar för att rapportera om en elev ser ut att bli utsatt för kränkning eller diskriminering. Personalen ska då rapportera på blanketten från Västerås stad. Må bra gruppen stöttar och tar över utredandet. Må bra gruppen ansvarar att rapporter sparas.

8 Vid misstanke om diskriminering eller kränkande behandling informeras rektor. Denne ansvarar för att anmälan registreras hos huvudmannen. Avsedd blankett för detta ändamål används. Bilaga 1 Diskrimineringsgrunderna 1. Kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön. 2. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 3. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 4. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. 5. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Könsöverskridande identitet (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

9 Ålder (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Barn och elever får i skolan inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Viktiga länkar Skollag 2010: _sfs / Diskrimineringslag 2008:567 Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Hjulet för likabehandlingsarbetet Lika rättigheter i skolan en handledning