Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan

2 Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008: kap.) är varje skola skyldig att att arbeta för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar. Skolan ska också ha en tydlig plan för hur man arbetar med att utreda kränkningar och för att kränkningarna ska upphöra. Planen ska gälla för ett år i taget. Den ska upprättas, genomföras och utvärderas tillsammans med eleverna och vara en del av det dagliga arbetet på skolan. Alingsås

3 Definitioner - enligt diskrimineringslagen och skollagen. (se Skolverkets allmänna råd Arbete mot diskriminering och kränkande behandling) Diskriminering, att skolans organisation eller någon vuxen på skolan missgynnar en elev pga kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Trakasserier, kan ske mellan barn eller vuxen-barn och innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Annan kränkande behandling, ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet och gör att det barnet eller eleven känner sig mindre värd än de som utför kränkningen. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn, nedsättande tilltal) psykosociala (utfrysning, blickar, förlöjligande, ryktesspridning, alla går när men kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, fotografier, msn och meddelande på olika webbcommunities) Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling där någon eller några med avsikt försöker tillfoga annan skada eller obehag. En situation där en elev känner sig utsatt och kränkt kan se väldigt olika ut. Det är upplevelsen hos den som känner sig kränkt som avgör att vi på skolan agerar och startar uppföljning enligt vår åtgärdsplan vid kränkningar. De elever som kränker är inte alltid medvetna om detta. För att kränkningar ska upphöra är det därför viktigt att vi på skolan hjälper och stöttar även dessa elever i vårt åtgärdsarbete. Befogade tillsägelser Ibland kan det finnas skäl att behandla en person annorlunda eller ge tillrättavisning för att upprätthålla ordning och god arbetsmiljö även om personen upplever det som kränkande. Det är då skolans ansvar att visa att det finns sakliga skäl till detta.

4 Främja likabehandling: För att detta ska bli en verklighet arbetar vi hela tiden med vår värdegrund. Det arbetet består av olika delar. Här är några exempel. Se även klassråd och elevråd där alla elever har möjlighet att vara delaktiga i hur vi tillsammans skapar en skola med ett gott och tryggt klimat arbete i klasserna med skolans trivselregler för att alla elever ska förstå vad dessa regler innebär rastaktiviteter där vuxna finns med för att se och stötta elevernas lek och relationer återkommande aktiviteter i åldersblandade grupper för att våra elever ska lära känna varandra över klassgränserna faddersystem där de yngre eleverna har nära kontakt med några äldre elever som de lär känna och blir trygga med regelbunden utbildning av alla vuxna på skolan kring frågor som rör kränkningar och mobbning kartläggning av hur våra elever upplever skolmiljön och om det finns platser eller situationer där de känner sig otrygga. Ett målinriktat och strukturerat arbete kring det som kartläggningen visar utvärdering och uppföljning av arbetet. Ett nära samarbete och dialog med föräldrar för att få mer och vidgad information om hur varje enskild elev har det på skolan. Trivselregler Vi är schyssta kompisar. Vi är rädda om skolans saker. Vi hjälps åt att få arbetsro, matro och lekro. Vi har en trevlig samtalston och vi använder ett vårdat språk. Vi lyssnar på varandra och på all personal. Det är viktigt att du som är elev på Stadsskogen skolan vet att: Inget barn och ingen vuxen har rätt att diskriminera, kränka eller mobba dig. Vi vuxna som jobbar på skolan vill att du ska ha det bra här. Därför är det viktigt att du berättar för din lärare/pedagog om något har hänt som gör att du känner dig kränkt, mobbad, ledsen eller rädd. Du kan också berätta för någon annan vuxen. Det viktiga är att någon får reda på vad som hänt.

5 / Det är viktigt att du som är vårdnadshavare till en elev som går på Stadsskogen skolan informerar personal på skolan om du får reda på att ditt barn eller något annat barn på skolan blir utsatt för kränkning av något slag. Du kan vända dig till någon av skolans lärare/pedagoger, någon i elevhälsoteamet eller rektor. All personal är skyldig att ta reda på vad som hänt och se till att arbetet för att stoppa kränkningen kommer igång så fort som möjligt. Vi arbetar då så som det beskrivs på nästa sida Så här gör vi om...

6 Handlingsplan Så här gör vi om vi får reda på att någon elev känner sig kränkt eller mobbad: 1. Ta reda på vad som hänt Samtal med den som känner sig kränkt eller mobbad för att få veta vad som hänt. Samtal med andra som sett eller vet något. Samtal med den/de som utfört handlingen. Föräldrar/vårdnadshavare till den som blivit utsatt informeras samma dag om händelsen och hur vi på skolan kommer att agera för att utreda och stoppa fortsatta kränkningar. Den vuxne som hållit i samtalen dokumenterar på särskild blankett (incidentrapport). Ansvariga: lärare, fritidspersonal eller någon annan i arbetslaget. 2. Stoppsamtal Prata med den/de som kränkt eller mobbat. Redogör för händelsen och klargör skolans syn på kränkningar och mobbning. Om flera elever deltagit samtalar vi med dem var för sig. Informera om att skolan kommer att kontakta deras föräldrar/vårdnadshavare och berätta om händelsen. Den vuxne som hållit i samtalet dokumenterar på särskild blankett (incidentrapport). Ansvariga: lärare, fritidspersonal eller någon annan i arbetslaget. 3. Kontakta de inblandades föräldrar/vårdnadshavare snarast, helst samma dag. 4. Uppföljning Under de närmaste veckorna efter händelsen, hålls minst två uppföljningssamtal med de inblandade, fler vid behov. Ytterligare samtal efter 1-2 månader för att säker se att kränkningarna upphört. Samtalen dokumenteras samma sätt som ovan och föräldrar/vårdnadshavare hålls informerade. 5. Om kränkningarna fortsätter Anmälan till rektor enligt skollagen 6kap 10. Rektor ansvarar för att elevhälsoteamet kopplas in, en större utredning görs och åtgärdsprogram upprättas. Rektor kallar berörda föräldrar/vårdnadshavare. Ansvariga: lärare, fritidspersonal eller någon annan i arbetslaget Ansvariga: lärare, fritidspersonal, rektor, elevhälsoteam. I fall där vuxna är inblandade, som förövare eller offer, sker all rapportering till rektor eller annan chef.

7 Incidentrapport Dokumentationsmall som används vid misstanke om diskriminering, annan kränkande behandling eller annan normbrytande händelse. Blanketten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och kopia lämnas till rektor. Rapporterande personal: datum: Plats för händelsen: tid: Inblandade barn/elev (namn, klass) Beskrivning av händelsen samt inblandade barn och vuxna: Vilka åtgärder har gjorts? Är konflikten avslutad? Vårdnadshavare som är informerade (namn, datum,tid)? Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal): Vid upprepade incidenter eller enstaka mycket allvarliga incidenter upprättas, efter rektors beslut, ett åtgärdsprogram mot kränkande behandling. Incidentrapporterna används då som underlag vid kartläggning. STADSSKOGENSKOLAN FÖRSKOLEKLASS OCH ÅRSKURS 1-3

8 SVAMPSTUBBEN, HALLONBERGET OCH MOSSGLÄNTAN AKTIVITETER, UTVÄRDERING OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Månad/datum Aktivitet Ansvarig Indikator/mål September 2013 Temaarbete i alla klasser F-3 kring trivselreglerna. Klasserna väljer att fördjupa oss i det som känns mest angeläget för den gruppen. Alla elever har deltagit på aktiviteter kring trivselreglerna och konkretiserat dem på olika sätt. Vid utvecklingssamtalen fångar vi upp om någon elev känner sig otrygg på skolan. Skolstart i augusti 2013 Elevrådsrepresentanter utses i varje klass. Rastvärdsschema för skoltiden färdigställs. Oktober 2013 Elevrådet har sitt första möte. Vecka Oktobernovember November / december Effektmål delmål 1: Trivselreglerna är kända för alla vuxna och elever. Rutiner kring tillsyn på raster är kända. Elevrådet har kommit igång med ett möte. Fadderverksamhet F-3 har startat. Lärarna och eleverna kartlägger vilka platser i skolan och på skolgården som eleverna upplever otrygga. Prioriterade områden, utifrån kartläggningen, bestäms sedan på APT. Personal är ute på alla raster. Eleverna vet vem de ska vända sig till om något händer på rasten. Ansvariga pedagoger för elevrådet planerar upp hur elevrådsarbetet ska starta och kallar till ett första möte. Utvärdering på APT: 1. Personalen delger varandra arbetet kring trivselreglerna. 2. Rastvärdsschemat är tydligt för alla vuxna och elever på skolan. Genomgång på APT av resultatet av kartläggningen. November januari Ansvariga för likabehandlingsarbetet gör en plan för hur vi jobbar för att de otrygga platserna ska upplevas mer trygga. Vi har en gemensam storsamling F-3 Pedagogisk personal, rektor och elevhälsoteam jobbar med Stadskogenandan utifrån kap1 i Lgr11 En plan för att göra skolan tryggare har presenterats för alla vuxna på skolan.

9 Februari Vi jobbar vidare för att öka Vi-känslan på skolan. Starta arbete i tvärgrupper med elever från alla klasser. Vecka April Juni 2014 Effektmål delmål 2: Vi har kartlagt otrygga platser. Vi har startat arbete för att göra hela skolan till en trygg miljö. Arbete för att stärka Vi-känsla och trygghet har kommit igång. GR-enkäten, andra enkäter Alla elever ges chans att berätta hur de upplever de tidigare otrygga platserna. Fortsatt diskussion kring Stadsskogenandan. Effektmål/förväntat resultat Innebörden av Stsdsskogenandan är känd för personalen. Eleverna berättar att de känner sig trygga på de tidigare otrygga platserna. Utvärdering på APT: Elever i F-klass har fått en fadder. Alla elever har fått berätta var de känner sig otrygga. Alla elever har varit på en storsamling. Personalen har tillsammans formulerat det vi kallar Stadsskogenandan. Ansvarig för enkäterna? Genom arbete i klassrummen, fråga vid utvecklingssamtalen. APT STADSSKOGENSKOLAN FRITIDSHEM

10 SVAMPSTUBBEN, HALLONBERGET OCH MOSSGLÄNTAN AKTIVITETER, UTVÄRDERING OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Månad/datum Aktivitet Ansvarig Indikator/mål September 2013 Uppstart fritidsgympa, fokus lek, 1 gång/vecka Vi lär barnen många leker från förr och nu. Leken ger möjlighet att träna alla sinnen, rörelse, språklig och social utveckling. Oktober 2013 Uppstart fritidsråd 1 gång /månad Det är viktigt att personalen aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad och tydliggör för barnen sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut (Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem sid 27) Oktober 2013 Utveckla utomhusleken. Äldre elever stöttas av oss pedagoger till att hålla i aktivitet med en för dom lagom stor grupp av yngre barn. Alla känner tillhörighet i gruppen. Mål: Alla förstår att regler är till hjälp i samspel med andra. Alla känner tillhörighet i en för dom känd grupp. Att kontinuerligt föra protokoll som sätts upp på våra anslagstavlor. Mål: Synliggöra vårt arbete för våra föräldrar. Använda oss av lekar vi har lärt oss på fritidsgympan. Mål: Dokumentera med hjälp av digitalkamera. v.42 Effektmål delmål 1: Att känna samhörighet med sina fritidshemskamrater på den egna avdelningen Utvärdera under v.42 Hur? Planera på ett kategorimöte. Ansvarig? Vid årsskiftet 2013/2014 Effektmål delmål 2: Att känna samhörighet med sina fritidshemskamrater på de övriga fritidshemsavdelningarna Utvärdera vid terminsslutet. Hur? Planera på kategorimöte. Ansvarig? Om t.ex 1 år Effektmål/förväntat resultat Att ha utvecklat elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den egna gruppen (Lgr11 sid 12) Kontakta oss

11 Rektor/Förskolechef för Stadsskogen skolan och fritidshem Andreas Ljungqvist tfn: Skolsköterska Gunilla Olsson tfn: , Kurator Magnus von Lepkowski tfn: , Psykolog Jesper Johansson, tfn , Specialpedagog Anna Sjödin, ,