FORORD. Forskningsprogrammet har med andra ord en longitudinell utformning.

Transkript

1

2 FORORD I denna rapport redovisas resultat fr~n ett delprojekt inom forskningsprogrammet INDIVIDUELL UTVECKLING OCH MILJO, vilket ar en fortsattning p~ det s k Orebroprojektet. Fr~gor som galler hur individens egenskaper och psykologiska, sociala och fysiska miljobetingelser - var for sig och i samspel med varandra - p~verkar en individs utveckling och hennes livssituation som vuxen har studerats i ett l~ngsiktigt perspektiv. Utveckling ar en fortlopande process, som har studerats genom att barns och ungdomars utveckling foljts under en langre period. Forskningsprogrammet har med andra ord en longitudinell utformning. Tv~ ~rsklasser i Orebro har foljts fr~n det ~r d~ barnen var tio respektive tretton ~r gamla. Huvudgruppen, barn fodda 1955, och pi1ot~ruppen, barn fodda 1952, har deltagit i undersokningarna sedan De har nu sedan nagra ~r lamnat ungdomsskolan. Uppfoljningar av huvudgruppen i vuxen ~1der planeras ske under de narmaste ~ren. En faktor i miljon, som systematiskt kan inverka p~ barnens utveckling ar om hemmet prag1as av en frikyrklig livssyn hos foraldrarna. I foreliggande undersokning har s~dana barns utveckling studerats och jamforts med ovriga barns. En annan grupp av intresse i detta sarnmanhang ar de ungdomar som under ton~ren sjalva b1ivit aktiva inorn frikyrkligt arbete. Deras hemmi1jo och tidigare utveck1ing har ocks~ studerats. Rappporten har utarbetats av Birgit E. Karlsson. Stockholm den 2 februari 1979 Anders Duner Projekt1edare David Magnusson Vetenskap1ig ledare

3 I N N E H A L L S F ~ R T E C K N I N G 9AKGRUNO P roblemet i perspekti v T eoreti ska perspek ti v Tidigare forskning Religiositeten i individens utveckling Religiositetens betydelse for moral, anpassning, livsvarden och yrkesvardering PROBLE~ OCH SYFTE 8 METOD Undersokningsgrupp Undersokningsinstrument Analysmetoder R-ESULTAT Fa~ilje- - Sammanfattning.Kamrat~elationer och hemforhallanden och fritidsintressen - Sammanfattning Symptom och normer - Sammanfattning Li vsva_rden,studiesituation och yrkesval... Sammanfattning OISKUSSTION - NYA UTGANGSPUNKTER Referenser Bi1agor 0 9 1]

4 frikyrkomiljon SOM PAVERKANSFAKTOR x) Karlsson, B. frikyrkomiljon sam p~verkansfaktor - en studie rorande anpassning, beteende, normer och varderingar hos barn och ungdomar sam genom frikyrklig familjebakgrund och/eller eget engagemang i frikyr~lig_ ve~ksamhet_exponerats for frikyrkligt inflytande. Orebroprojektet. C2-uppsats, Stockholms univefsitet, Psykologiska instituti~nen., Syftet var att undersoka om religiositet s~ som den gestaltas i frikyrkomiljon, dels i hem och familj, dels i f6rsamlingsinitierad verksamhet, paverkar barn och ungdomar pa ett s~tt som kan registr~ras i beteenden och anpassning i ~kola och pa _fr~tid, i normer och varderingar i den aktuella situationen och infor framtirlen. Undersokningsgruppen har utgjorts av tre ketegorier ungdomar: barn fran hem dar far och/eller mor tillh5r frikyrklig sammanslutning, ungdomar sam under sitt andra gymnasiear pa nagot satt sjalva ar aktiva i frikyrklig verksamhet och ungdomar sam b~de kommer fr~n frikyrkohem och Fedavisa~ egen aktivitet. Resultatet visar 8tt religiosite~en synes vara en p 3.verkansfaktor som marks i barns och ungdom<jrs livssituation. Studiet~-av familje- och hemforhallanden visar att for3lcrab.eroendet ar starkare dar nagon form av frikyrkomiljo har inflytande. Skalsituatianen innebib~s rskilda~~a~festningar fbr barn fran frikyrkohem, dels genom samre kamratrelationer, dels genom starka forvantninga~ pa gada skolprestationer fran faraldrarnas sida. Hela m~teria-. let uttrycker storrs beredskap for lang studietid 1 men i yrkesvalet ~r k5nsskillriaden lika markant som has andra ungdomar sa att pojkar valjer epter status och flicker efter intresse. IfrAga om livsv~rden priariterar hela frikyrkomaterialet narrelationer d~ totalmat8rialet satter globala v~rden framst, men engagemang i fritidsaktiviteter visar att pojkar i frikyrkomaterialet ar mer politiskt intresserade an andra. Nar~det galler normer och beteenden r frikyrko~aterialet ~verrepresenterat i gruoper sam accepterar f~ normbrott, men bland pojkar sdm deltar i frikyrklig verksamhet finns ocksa de som har hog acceptans for normbratt. Ett starkare beroende av den egna rattskanslan redovisas i samtliga grupper med frikyrklig miljobakgrund. X Arbetet har utforts inom ramen for 5rebroprojektet. varit Anders Duner. Handledare har

5 - 1-8 a k g r u-n d Problemet i perspektiv Ar den frikyrkliga miljon i nagot avseende sa speciell att det inflytande den utovar satter spar i varderingar och beteende has individer sam vaxbr upp i den? FrAn frikyrkans egat perspektiv antar man ett sadant inflytande och betraktar det aom en tillgang. Fr~n grupper utanfor den frikyrkliga sektorn antar man ocksa att inflytandet finns men ar tveksam om vilket fortecken det fortjanar. De fragestallningar denna studie styrs av handlar om hur barn fran frikyrkomiljo har det i hemforh!llanden och kamratrelationer, hur de forhaller sig till norm- och varderingsfr!gor och hur de ser p~ sin framtid i termer av yrkesvarderingar och livsmal. Teoretiska perspektiv. FrAgan om. vi~ka faktorer.~9m b~stammer det manskliga b~teendet kan belysas ur olika aspekter. Skilda discipliner!agger tonvikten p~ olika punkter men raknar i regal med samverkan mellan utveckling och mognad A ena sidan och miljoeffekter A andra sidan. Darfor behover studlet av tonl!ringar's beteen.den, normer och varderingar' belysas av ron fran olika psykologiska forskningsperspektiv. S o c i a 1 i s e r i n g ar ett centralt begrepp sam beskriver individens utveckling fran egocentrisk nyfodd till social varelse, beredd Bor liv i samverken med andra. I litteraturen anvands socialisering ofta som en samlingsterm for skeenden pi! flera livsomraden f personligheten, med det gemensamma syftet att individen ska na fram till mojligheten att sa val som mojligt fungera tillsammans med andra. P s y k o a n a 1 y s e n beskriver socialiseringen som en process dar barnet forst konfronteras med omvarldens forvantningar genom. yttre Atgarder i form av beloningar och straff for att sa smi!ningom internalisera varderingarna och uppleva dem sam sina egna i form av overjag eller samvete. Erik Hamburger Erikson (1963) mena~ utifran detta betraktelsesatt att moralregeln vilar dels pa fruktan for straff, fordomelse och yttre s~andal~ dels p~ de inre hoten om upplevelse av skam. skuld och isolering. Samtidigt gor han en distinktion mellan moral och etik och hmvdar att den etiska regeln vilar p~ k~rlek till h~ga ideal, fullkomlighet och lofte om sjalvforverkligande, en karlek sam har sitt sate i Jagidealet vilket liksom domarfunktionen utgor en komponent i overjaget. Brottet mot den etiska regeln f~ljs da av en inre smarta och besvikelse over sig sjalv. 0 e n k o g n i t i v a u t v e c k 1 i n g s t e o r i n som Piaget foretrader gor anspr~k pa att forklara moralutveckling i en stadiesekvens jamforbar med tankandets. De tv~ avgorande processer han uppmarksammar ar dels hur det egocentriska tankandet overg~r i operationellt tankande nar intelligensutvecklingen medger detta, dels hur individens sociala relationer undergar forandring. Den tidigaste barndomens moral beskrivs sam moralisk realism, den senare som samverkens moral. I verkligheten forekommer bada formerna samtidigt has barnet i utveckling. Aven i den vuxna manniskans tankande och beteende drojer element fr~n det f~rsta moralstadiet delvis kvar. {Wright, 1971).

6 - 2- Kohlberg utvecklar sin moralteori pa grundval av kognitiv psykologi och skiljer pa sex stadier fordelade pa tre nivaer. (Kohlberg, 1969 en- 1igt Sampson, 1971). PA formoralisk niva nas konformitet genom att det lonar sig att handle pa ett bestamt satt; nagon tanka pa andra forekommer inte. Under den konventionella ro1lkonformitetens stadium ar just beroendet av goda relationer till andra motiv for konformitet, en benagenhet som kan badda for lojalitet ocksa mot avlagsna lojaliteter. Den tredje nivan representerar en internaliserad och sjalvstandig moral. (Kohlbergs modejl kan beskrivas enligt figur 1). ~ ! Stadium Karakteristika for stadiet 1 Straff och dess undvikande 2 Behovstillfredsstallande beteende Ni vf3 Formorali sk 3 4 Beteende for att behaga omgivningen Respekt for auktoriteter Konventionell rollkonformi tet 5 Kontraktsmoral, individuella rattigheter, demokratiskt accepterade lagar 6 Individuella samvetsprinciper Egna principernas moral figur 1. Moral~tvecklingen - ett forsok till modell utifran Kohlbergs teoretiska framstallning. s 0 cia 1 p s y k g'i s k forskning ar framst intresserad av socialiseringsprocessen utifran relationen individ-grupp. Kelman skiljer i sin modell pa graden av konformt tankande och beteende genom tarmerna medgivande, identifikation och internalisering. (Kelman 1958, 1961 enligt Sampson, 1971). Medgivande innebar en likformighet sam har instrumentellt varde i det att individen belonas el1er undg~r straff. Identifikation star for anpassning till foljd av den betydelse relationen till den paverkande har. Internalisering slutligen innebijr accepterad paverkan darfor att innehallet ar forenligt med egna v rdesystem. I sitt arbete om m o r a 1 u t v e c k 1 i n g e n s p s y k o- 1 o g i gor Wright (1971) ett forsok till sammansmaltning av personlighetspsykologiska och socialpsykologiska synpunkter sam resu1terar i en karaktarstypologi1 vilken syftar till att beskriva de principer sam ger sammanhang oc~ mening ~t det individuella beteendet och de ~ispositioner och motiv som utgor grund for ~rinciperna. (Se figur 2). Tv~ dimensionar ges central betydelse: det sociala inflytandets ursprung i for~ldra- och andra vuxenrelationer respektive kamratrelationer och graden av internalisering av inflytandet, dess effektivitet och aktuellt beroerde av normkallorna. De sex karakt~rer Wright beskriver ar foljande: den amaraliska, dpr knnfar-~, den GtJktnrit;}ra, den koljektivistiska, den r!3qeltrogna och den altruistiska-autonoma.

7 ... '3 - lljaren Regel- Altruistiskautonom Auk tori tara Kon form Huvudsakligen vuxeninflytande I. ~--l-... Huvudsakligen kamratinflytande Figur 2. Karaktarstypologi. Oversatt fr~n Wright, D. The Psychology of Moral Behaviour, Men sarskilt intresse for de s o c i o 1 o g i s k a faktorerna i socialiseringsprocessen tycker sig Riesman (1950) finna att varje samhalls skapar sina person.lighetstyper. Han skiljer pa traditionsorienterade, inifranstyrda och utifranstyrda karaktarer och menar exempelvis att ett samhalle av USA:s art formarmanniskor styrda utifr~n. Empiriska studier ger inte belagg for nagot entydigt f8rh~llande av det slaget.

8 - 4- Hur mycket betyder omgi~ningen f8r individens socialisering, vilka relationer ar mest verksamma och med vilka medel sker denna p~verkan? Psykoanalysen ser foraldrarollen sam den faktor vilken begransar barnets frihet och lustupplevelse, sa smaningom abstraherad i 8verjagsbegreppet. Piaget betonar de sociala relationerna sam nodvandiga forutsattningar for den kognitiva utvecklingen. Kohlberg framstaller mojligheterna till rolltagande som avgorande for en mognande social utveckling. I den model! Wright skapar ar en av huvuddimerisionerna vilka pllverkansfaktorer sam be- ror individen, och idealet bestams till ett jamviktslage med rimligt beraende av foraldrar ach vuxna respektive jamnariga., Rissman betonar samhallsstrukturens roll mer an de differentierade narrelatianernas. Empiriska studier med utg~ngspunkt fr~n Kohlbergs teori sam utforts bland amerikanska stud enter och fredska'ri s ter har vi sat dels at t relativt fa nar de egna primcipernas niva rich att flertalet lever ~A ~ollkonformitetens, dels att de mest magna visar storst oberoende till foraldrar, intensivaste aktiviteten i socialpolitiska angelagenheter och oftare rubriceras som agnostiker, ateister eller areligiosa., (Haan, Smith & Block, 1968)., Beg~~ns~ingen l-pav~~ka~s mojligheter kommer till uttryck i resultat av forskning sam syftat till att undersoka forutsattningarna for forandring av _den moraliska utvecklj.ngsnivan has barn. (Turiel., 1966). Oet visar sig labtare att hoja utvecklingen ett stadium an att sanka den ett eller hoja den tva stadier. Mognaden.ar uppenbarligen en avgorande Paktor. Korrelationen mel1an moralutvecklingen has medlemmar i samma familj visar sig vera starkest mellen mar och. 10/15-Ariga saner, darnast mellan far och saner i 10/15-Arslldern, varefter redovisas fallande korrelationer meflan 16/20-lriga saner och deras foraldrar. Inga signifikant varderade korrelationer forekammer mellen dnttrar och foraldrar. (Haan, Langer & Kohlbe~g, 1976). Effekten av de skilda narmkallorna synes variera med hansyn till olika livsamr~den., Amerikanska studier pi 50-talet visar att ton~ringar ifrlga om yttre monster sam kladvanor och umgangesstil ar mast beroende av kamratgruppen medan de i frlga om personliga problem, ekonomiska fragor och politiska sympatier upplever foraldrarna sam viktigaste normk~llan. (McKeachie & Doyle, 1966). Liknande resultet visar ocks~ nor~studier i anslutning till Orebroprojektet dar mer an halften av tan~ringarna i undersokningen intar -en foraldrakonform linje i normer och handlingsintentioner. (Henricson, 1973). Religiasiteten i individens utveckling Religionspsykologen Hjalmar Sund~n beskriver i sin bok Barn och relig~on (~970) den sociala plverkan sam forutsattning for religios utveck1~ng. Anmer utforligt forklaras den r o 1 1 t e a r i scm ar basen i Sund,ns forskning i det storre arbetet Religionen och rollerna (1960). ~unden sarar pa den religiose p~verkan sam ges uteslutande p& verbal vag och den sam formedlas pa ett totatt satt, d v s den som inkluderar relationer vilka formedlar grundlaggande tillit redan p~ det stadium dl barnet kan betraktas sam forreligiost i den meningen att det saknar forutsattningar for spraklig begreppsbildning.

9 - 5- Sunden infer begreppen sakra traditionsbarare och alltfor sakra. De sakra traditionsbararna menar att det de kan formedla ar forestallningen.att Gud ar tillganglig for manniskan. De alltfor sakra soker i sin iver gestalta Gud som en -kraft p~ deras sida, om det behovs ocks~ mot dem de vill overtyga. Mot den bakgrunden blir de sakra t~aditionsbararna en positiv kraft for att framja religios utveckling medan de alltfor sakra utgor ett hot mot en mognande religiositet. En serie amerikanska fallstudier visar att olika miljoer inom de religiose traditionerna genom sina uppfostringsmonster skapar skilda beteenden och h~llningar.has individerna.(stewart, 1.867). Liknande studier har utforts i Norge med speciellt intresse for ungdomars upplevelse av spanningen mellen stromningar i tiden och tyngden av religios sed och fromhetsmonster. (Rommetveit, 1955). Forskare tycker sig finna stod for konsskillnader ifr~ga om installning till religiositet. Flicker vi~ar en mer positio attityd till religion an pojkar. Wright t ex ser forklaringen till detta i ett storrs foraldraberoende hos flicker. Andra menar att skillnaden ligger pa aktivitetsplanet dar flickorna ar mer engagerade medan pojkarna skulls hysa storrs intresse fa~ de teologiska fragorna. (Fagerlind & Sjoberg, 1971). Den tyske forskaren Thun (1959) menar att skillnaden ligger i installningen till live~ I ~llmanhe_t, ~tt f_f:jrh~llande sam han. menar h~l'!"". ler p~ att utjamnas och som borde fa till foljd att konsskillnader i forhallande till religiositet ocksa forsvinner. 'J Oet.syns viktigt att ~~p~arksam~a eventuella skillnader i effekten av religiositet nar den till storsta delen ar result.at av uppfost.. ran och nar den f~r inslag av personligt stallningstagande. Konfirmationsundervisning och dess motsvarigheter spelar darvid en viktig roll. Visserligen tyder konfirmationsfrekvensen p~ att inte enbart trosmassiga motiv har betydelse for unga manniskors deltagande i undervisningen. Undersokningar har visat att uttalade tros~otiv ~r avanliga men kan vara implicita i det informationsbehov som mer an halften anger sam viktigaste skalet for sin konfirmation. (Gustafsson, 1969). Religiositetens betydelse for moral, anpassning, livsvarden och yrkesvarderino. PA grundval av sin forskning menar Wright att det inte g~r att finna n~g~t samband mellen religiositet och moral. Oaremot havdar han att benagenheten for att uppleva skuld p~ ett intensivt satt utvecklas mer bland personer med religios bakgrund. Samtidigt erbjuder religionen en utvag ur skulden. Aktuell tillhorighet till en religios grupp betyder mer for attityder och beteenden an trosinneh~ll och varderingar till foljd av uppfostran. Religionen tjanar oftare som drivkraft till ett socialt konformt beteende an som kalla till moralisk utveckling. (Wright, 1971). De skilda karaktarstyper sam tidigare beskrivits i enlighet med Wrights teori kan alla bli religiose, men religiositeten tjanar olika behov hos olika karaktarer och kommer att utformas olika. Analyser har gjorts for att soka utrona vilken moralniv~ so~ speglas i individuellt beteande. (!"liddleton & Putne, 1962; Wright & Cox, 1967). Oarvid har kategorierna asketisk eller privat moral ~ ena sidan_ och social moral ~ den andra inforts sam begrepp. Brntt mot asketisk moral har framst konsekvenser far overtradaren, medan brott mot sncial

10 6 - moral marks av andra. Social moral hor ihap med att manniskor lever i samhallen och ar darfor aktuell for alla, medan den asketiska moralen foljer av religios tradition och uppfattas mest bjudande av dem sam accepterat denna tra. Resultat av undersokningar bland 16/18-~ringar visar signifikanta samband mellan religiositet och fordomande av antiasketiskt beteende, men ingen motsvarande tendens ifr~ga om antisocialt beteende. Flickorna i undersokningen visar den strangaste moralen. Dessa resultat bekraftas av Henricsons normundersokning (1973). Viss belysning av omr det g8r ocks~ uppfoljningsstudien om normstranga och norrnsv~ga gr~pper och de foraldr~relat~oner sam synes hora samman med olika kategoriar,. (Domfors, 1972),. En aspekt p~ attityd- och beteendestudiet ar fr~gan om vilka effekter det kan ha att vara foretradare for en minoritets normer. Oenna fr~gestallning kan ha viss relevans for studiet av frikyrkobarns situation. Coffman (1963) i_nbegripe~ i s~n stigrnatis_ez:,ings.t.eor.i. o.cksa den tribala stigman ~om ras, nation och religion. Ett teck~n pa en sadan effekt kan mojligen lasas ut av resultatet ifraga om kamnatskattningar d5r frikyrkobarn skattats lagre an andra av sin8 k3~rater. (Liljeqvist, 1966). Den studie av tonarsflickor symptumbelastnino sam inom Orebrooroj ektet gjorts avslojar ski1ln-ader med hansyn till graden av riormstr~nghet. (Sandstedt, 1971). N~gon sarstudie med hansyn till frikyrkobakgrund i detta avseende foreligger inte. Att v~rden styr beteenden h vda$ bade av forskare och andre so~ drar slutsatser av iakttagelser i" dagllgt liv. Darfor ar studiet av 1 i v s v a r d en av intresse. Vardebegreppet ar t ex i Rokeach's beskrivning uppbyggt av en rad komponenter fran personlighetens kognitiva, affektiva, konativa och motivationella omr~den. (Rokeach, 1968). Varden ar abstrekta ideal sam kan ha positiv eller negativ innebord och ar resultat av individens egen overtygelse om basta satt att handla och vara. Oat kan vara fruktbart ~tt tanka sig ~arden ordnade pa ett hierarkiskt satt till en individens organisation att bruka vid avgoranden av olika slag Rokeach arbetar med tva rangordningar nar han beskriver livsvarden. I den ena ingar de varden som ar riktningsgivare for valen i det dagliga livet, instrumentella Varden. I den andra ingar de verden som pekar pa m~l mera l~ngsiktigt, terminella varden. Studier av livsvarden bland tonaringar stoder forekomsten av en hierarkisk ordning. (Backteman, Berggren & Dittmer, 1973). Konsskillnader synes foreligga: for flicker betyder narrelationsbegrepp ~est medan pojkar satter begrepc sam fred, frihet och j~mlikhet fr m~t. N~r Wright (1971) studerar forekomsten av altruism finner han inga tecken pa att forekomsten av s~dana varden skulle forknippas med uppgiven religiositet. Sjalvfallet ar y r k e s v a 1 s p r o c e s s e n en del av livet dar livsvarden kommer till uttryck. Yrkesvalsorocessen for den unga manniskan best~r av en rad valsituationer d2r egns forutsattningar och intressen m~ste vagas mot yrkebs krav och mojligheter. Qetta betyder att vid varje valtillfalle alternativen begransas genom en tilltagande kunskap om sig sjalv och om yrkesvarldens villkor. Anpassningen till livs~ problemen tidigt i livet, upplevelsen av skolsituationen och s:3msoelet med andra manniskor p~verkar chanserna till en ~eningsfull yrkp.sinriktning. (Duner, 1972).

11 - 7 Duner introducerar i sin undersokning kring studie- och yrkesvalspracessen ett tvadimensionellt system sam medverkar till ett klarg5rande av bakomliggande vardens effekt pa uttalade yrkespreferenser. Den vertikala dimensionen sarar yrken efter utbildningsniva, ansvar, lon och status. Den horisontella dimensionen speglar intressen och behov sam vantas forverkligade i ett givet yr~e. Har visar sig konsskillnader foreligga ifraga om yrkesvardering sa att pojkar valjer vertikalt, d v s later status avg5ra 1 medan flickor foretradesvis valjer efter intresse, d v s efter en horisontell dimension.

12 - 8 - Problem 0 c h s y f t e Huvudsyftet med detta arbete ar att i barns relationer, beteenden och varderingar soka spara effekter av den frikyrkliga miljon s~ sam den uttrycks genom inflytande fr~n den frikyrkliga familjen eller i verksarnhet sam organiseras av frikyrklig sammansl.jtning. En vasentlig aspekt i studiet ar att jamfora ungdomar som har frikyrklig hemmiljo med s!!tdana sam genom eget engagemang i nagon aktivifet exponera$ for det frikyrkliga inflytandet for att se om religiositeten i n~got avseende skiljer sig de b~da kategorierna emellan. Dessa overgripande gestallningar f~r sin belysning genom studiet av nagra centrale om en i de aktuella ungdomarnas livssituation. F o r s t a p r o b 1 e m e t galler hem- octi familjeforhall anden Ar barn sam buxit upp i ett frikyrkohem mer skyddade och omhandertagna och darfor mer foraldraberoende an andra? Ar de mer konforma med hemmet i beteende och varderingar an andra? H y p o t e s 1: flickor frikyrkliga hem ar mer foraldraberoende och konfarma med h emmet an a) fli.ckor i totalgruppen och b) pojkar fran frikyrkohe':l) A n d r a p r o b 1 e m 8 t handlar om relationer till kamrater 1 skola och pa fritid. Ar barn fran frikyrkomiljo mindre kamratberoende n andra? Ar de ocksa mindre populira bland sina kamrater? H y p o t e s 2: a)barn fr~n frikyrkliga hem ir mindre kamratberoende an andra och b) mindre popu.lara bland sina kamrater, medan c)barn i fr1- kyrklig aktivitet ar lika kamratberoende som andre och d) skilj~r sig inte i popularitet fran tot~lgruppen. T r e d j e p r o b 1 e m e t beror normer dar fr&gan ~r om frikyrkomiljon satter sp~r pa virdering och handlingsintentioner. H y p o t e ~ 3: a)barn fran frikyrkomiljo h5r oftare till kategorin lagaccepterande av normbrott. b)barn fran frikyrkomiljb styrs mer av samvetsbetankligheter an av yttre ~uktoriteter nar det galler varderingar och handlingsintentioner~ f j a r d e p r o b 1 e m 8 t avser hallningen till livsvarden. Ar det rimligt att vanta sig en annan vardehierarki hos barn med religiositet i miljobakgrunden? H y p o t e s 4: B~de pojkar och flickor som ar frikyrkligt engagerade satter relationer framfor globalt orienterade varden i motsats till den konsbestamda differensen i totalgrup P en. F em t e p r a b 1 em e t berar yrkesvardering DC~ yrkesval. ~r barn fran frikyrkomiljo mindre karriarmedvetna an andra? Ar de mer styrda av intrrsse for m~nniskor i sina yrkesval? Finns kbnsskillnaden i yrkesvalsprocessen i lika hog grad bland frikyrkoungdom sam bland andra? H y Q n t e s 5: a)pojkar fr~n frikyrkomilja skil~er sig in~e fr&r normalgruppens pojkar n~r det g~ller status~aktorn i yrkesvalet. b) Flicker ur frikyrkomilja har mer vardinriktade ambiti~ner i sina yrkesval ~n to ta lgrupp ens f li cko r

13 - 9 - M e t o d Undersokningsgrupp Undersokningen har gjorts inom ramenfor Orebroprojektet - ett longitudinellt forskningsprojekt kring Anpassning, beteende och prestation som sedan 1965 bedrivs vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet under ledning av professor David Magnusson och docent Anders Duner. qen tatalgrupp projektet studerar utgors av samtliga e1ever i Orebra skolor som ir fodda 1955 och gick ~ grundskalans tredje Arskurs Ur denna grupp har for denna delstudie utvalts de1s de elever som enligt uppgift genom foraldraenkaten i Ak 3/65 har far och/eller mor sam tillhor frikyrklig sammanslutning, dels de elever som i en enkat kring fritidsaktiviteterigymnasiet Ak II/73 redavisat n~gan form av religiost arienterad akti~it~t~ {Se Bil. 1 ~or redogorelse av de urva1sfr~gar sam anvants.) be e1ever som pa detta satt va1ts ut ur tatalmaterialet har darefter indelats i tre grupper med hansyn till sin stallning inam den frikyrkliga miljon. En grupp utgors av dem sam har frikyrk1igt hem (grupp 1), en andra grupp av dem som ar frikyrk1igt engagerade sam gymnasister (grupp 2), och en tredje grupp utgors av d~ elever sam dels har frikyrkligt h~m, dels a r en-gag erade i nagan reli gios ak ti vi t et ( grupp 3). Av tab ell 1 framg~ r gruppernas storlek och forhallande till totalgruppen vid skilda tillfallen under undersokningens g~ng. Undersokningsinstrument De instrument sam anvants har samtliga utformats inom Orebroprojektet och har anvants i de delar sam bedomts relevanta for undersokningen. E 1 e v en k a t (Arskurs 3, 1965). Ur denna enkat har anvants fragor som beror elevernas kamratrelationer och sjalvskattnigg. F o r a 1 d r a en k a t (Arskurs ). Danna enkat har utnyttjats for att vinna kannedom om foraldrarnas situation i de avseenden den kan tankas ha betydelse for eleven, t ex foraldrars fritidsengagemang, deltagande i foraldramoten och engagemang i elevens skolarbete. E 1 e v en k a t (~rskurs 6, 1968). Ur denna enkat har de fr~gor anvants sam beskriver elevens kamratrelationer, sjalvskattning och trivse1, Y r k e s en k a t (~rskurs 6, 1968). Denna enkat avtacker fr~geomr~den som beror studie- och yrkesva1 och har anvants for att utrona hur eleven valt til1valsgruop, hur lang skoltid han kan tanka sig, overensstammelsen mellan egna prefereaser och hemmets med avseende pa stud.ie- och yrkesval. N o r m en k a t (~rskurs B, 1970). Instrumentet har utformats som en beskrivning av en rad tanarssituationer infor vilka elever f~r bedoma sina kamraters intentioner, sina egna intentioner, for~l~rarnas inst~llning, sanktionstendenser fr~n foraldrar och kamrater samt deklarera eventuellt eget handlande. (I bil. 2 exemplifieras formularets utformning.)

14 Tabell 1. UndersokningsgruppF.ms stor1ek och fi5rde1ning jamford med tota1gruppen vid ski1da tidpunkter under undersokningen Totalgruppen Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Pojkar flickor Pojkar flickor Pojkar F1ickor Pojkar fl ickor. N N N %. N % N % N % N % N % ~ Ak 3/ _,1 25 5_,1 25 5, , 5 5 1,1 7 1,4 6/ ,3 23 4,1 23 4,2 25 4,4 4 0,7 7 1,2 8/ ,3 21 3, , s o,a 1 1_,2 9/ ,4 32 5,4 37 6_,3 5 o,a 7 1,2 a ~ Gy U/ ,8 7 2,1 j33 9, ,4 7 2,1 I

15 - 11 S y m p t o m b e 1 a s t n i n g s a n k a t (flicker Arskurs s, 1970). Enkaten avtacker forekomsten av en rad beteenden och reaktioner sam eleven sjalv ar medveten om och ar villig att uppge. FrAgorna beskriver i vilken grad eleven trivs med sig sjalv ochsin narmaste omgivning. E 1 e v 8 n k a t (Arskurs ). FrAger ur denna enkat belyser elevens relationer till kamrater och foraldrar samt reaktioner infer p~frestningar av skilda slag. S t u d i e- och y r k e s va 1 s 8 n k a t (Arskurs ). Genom ~nkatfragorna beskrivs linjeval, planer efter grundskolan, hur lange man ar beredd att stud~ra samt upplevelsen av yrkesvalsprocess8n. Fa r a 1 d r a en k a t (Arskurs ). FrAn denna enkat her kunskap vunnits om foraldrars intentioner med avseende pa barnets studieoch yrkesvalssituation. F r i t i d s a k t i vi t e t er (gymn. Arskurs II, 1973). Enkaten beskriver dels graden av aktivitet p~ fritiden, dels vilka aktiviteter eleven agnar sig At. L i v s m A 1 s en k a t en (~rskurs II ). Instrumentet best~r av tre lister med vardeord fr~n sju omraden vilka eleven fatt rangordna p~ grundval av den betydelse han ~illskriver dem. (Bil. 3 aterger en a v listor.na sam exempel.) Analysmetoder Genomglend e-har undersoknings.gruppens data jam.forts mad totalgruppens~ Studdom har de tre delgrupperna i undersokningsmaterialet jamforts ~d varandra, oftast har i jamforelsen konen redovisats separat. Ofta her jamforelsen gjorts i procentenheter. Signifikansprovning med X 2 har dl foretagi ts. I nigra sammanhang har ari tmetiskt medelvarde och standardavvikelse beraknats och medelvardesskillnaderna har signifikansprovats med z-provning. LivsmAlsenkaten har analyserats med hjalp av rangkorrelation. Latent profilanalys (LPA) har av Henricson (1973) anvants vid analysen av normenkaten. Oarmed har det blivit mojligt att utifran svaren pa normfr~gorna kanna igen generella normmonster. I detta arbete redovisas resul taten med hjalp av denna referensram. Faktoranalys har varit hjalpmedel vid bearbetningen av totalmaterialets data i Orebroprojektet nar det galler de frageformular sam belyset kamratrelationer, sjalvkansla, foraldrarelationer, konformitetsorsaker etc. For varje faktor har ett knippe fr~gor sam tillsammans belys~r P~ overgrioande problemstallning analyserats gemensamt och kunnat redovisas i ett enda varde. Data i dessa variabler For individer som ing~r i denna undersokning har tagits ut ur det bearbetade tatalmaterialet ach redovisas efter samma monster. I samtliga analyser redovisas konen separat eftersom forekomst konsskillnader inte kunnat uteslutas. av

16 Res.ultat Undersokningsgruppen visar sig p~ en rad punkter avvika fr~n totalgruppen och antyder darmed ett monster sam mojligen kan forklaras av inflytande fr~n den frikyrkomiljo sam via hem eller fritidsaktivitet utgor bakgrund for det studerade materialet. I avsnittet Problem och syfte antyds fem problemomr~den och formuleras hypotesgr i anslutning till dessa. Resultatredovi~ningen foljer samme schema. I forsta hand redovisas samtliga resultat dar n~gon av undersokningens delgrupper 1sLgni fikant skiljer sig fr~n totalgruppen. Dessutom redovisas tendenset scm antyder ett genomgaende monster i det undersokta materialet aven d~ styrkan inte kan matas i signifikanta skillnader. Av undersokningsgruppen uppger tre elever att modern ar ensam v~rdnadshavare och i ett fall uppfostras barnet av n~gon annan an foraldrarna. Har skiljer sig monstret inte fr&n totalgruppens, och jamforbar med genomsnittet ar gruppen ocks~ d~ det galler foraldrars skolutbildning och' arbet~-. livsengagemang, vilket redo visas av LilJeqvist (1966}. Vid studiet av f5raldrars sysselsittning eller arbete utan~or hemmet pa kvallstid visar det sig att farre av frikyrkoforaldrarna ar hemma alla kvallar i veckan. Danna skillnad har beraknats p~ f5raldrar till slaver i grupp 1 och ar signifikant.- Stud~ra~ man bortovaron scm ett totalt m~tt 5- ver hela veckan finner man att fader ur frikyrkomaterialet ar borta fran hemmet mer an fader i totalgruppen. for madrarna ar farhallandet det motsatta. Oessa skillnader ar dock in.te signi fikanta. (F"igur 3 visar den procentuella fordelningen av antalet kvallar for faders och modrars arbete eller sysselsattning utanfer hemmet.) Figur 3. Procentuell fordelning over antalet kvaller per vecka for faders och modrars arbete eller sysselsattning utanfor hemmet.

17 - 13- Ett m~tt p~ foraldrarnas religiose engagernang ger frekvensen motesbesok. Oet vanligaste m~ttet ar ett motesbesok per vecka. Faderna ar flitigare gudstjanstbesokare an modra~na och en noggrannare _analys visaratt flickornas foraldrar bar hogre frekvens motesbesok an pojkarnas. En jamftlrelse mellen foraldrar till grupp 1 och grupp 3 tyder p~ hogre motesfrekvens i den senare gruppen, ett varde sars innebord m~ste tolkas med star forsiktighet med hansyn till det lilla mat endast tolv elever. (Figur 4 visar den procentuella fordelningen av motesbesok for foraldrar till elever i grupp 1 och 3.) Oeltagande i foraldramoten ar ett uttryck for foraldrars engagemang i barnens vardag. Av tabell 2 framgar att modrar oftare deltar i foraldramoten an fader. Oetta galler hela materialet och skillnaden ar signifikant. Nar det galler frikyrkomaterialet visar det s~g att foraldrar till flicker i grupp 1 6ftare deltar i foraldramoten. L~xhJalp ar ett anna~ uttryck for foraldraintresse for-barnens skolarbete. For hela materialet galler att nar laxhjalp ges ar det modrarna som i hog grad star for den. Engagemanget fr~n frikyrkoforaldrarnas sida ifraga om laxhjalp ar markant lagre an i totalmaterialet. Endast 16,3% av faderaa och 55% av modrarna till barnen i grupp 1 ger regelbunden laxhjalp, medan motsvarande varde i normalgruppen ar 28% for f8derna och 63% for modrarna. (Fi_gur 5 beskriv~r _den procentue3l~a fordelning~n av laxhjalp fran. far respektive mar i arskurs 3). Foraldrars hjalp och medverkan i samband med linjeval ar ungefar like star for pajkar och flicker. Inte heller foreligger n~gon skillnad mellen elever i den frikyrkliga undersokningsgruppen och totalmaterialet. Mellan 60 ach 70~~ sager srg ha f~tt hjalp av foraldrarna. Hur mycket barnen menar sig vara forem~lfor foraldrars p~verkan framg~r-av svaren pa.en fr~ga i samband med studie- och yrke-sval i ~rskurs 9. P~ fragan hur mycket foraldrarna varit med och bestamt vad eleven ska gora after 9:an svarar omkring tredjedelen av pojkarna att foraldrarna bestamt mpcket eller en del. Flickorna redovisar mindre upplevelse av sadan paverkan och sager i markant hogre grad att foraldrarna ej varit med och bestamt. Datta galler hela materialet. Nar det galler frikyrkomaterialet sager flicker i grupp 1 markant oftare an totalgrup~ pen att foraldrarna inte p~veraat ells. Pojkarna i grupp 1 och 2 antyder mer paverkan an pojkar i totalgruppen Skillnaderna ar inte signifikanta. (Tabell 3 redovisar varden for foraldrapaverkan vad galler elevens planer after grundskolan.) Barnens uppfattning om foraldrarnas forvantningar mad hansyn till studier och yrkesval och foraldrarnas ~gna uttalanden ger information om hur oppen relationen ar, om hur foraldraberoende eleverena upplever sig vara och vilka ambitioner foraldrarna har for sina barn. Tabell 4 a och b visar de procentuella fordelningarna av svaren p~ fragorna om elevens uppfattning om foraldrarnas asikt och foraldrarnas egna basked om sin iestallning. ~verensstammelsen mellen vad eleven tror att for~ldrarna v~ntar och v~d d~ ~agar sig vanta ar star fa totalgruppen ifraga om flertalet alternativ. Undantaqet gall8r sluta skolan och lara yrke d~rekt vilket foraldrarna onskar dubbelt s~ ofta sam deras pojkar tror. Oetta galler ocksa pojkar i frikyrkomaterialet. Ingen i frikyrkomaterialet averhuvud taget tror att foraldrarna v3ntar att ce gar till yrkesutbildning direkt efter 9:an. For samtliga i undersokningsgruppen galler att eleverna kanner storrs ansprak p~ lang studietid an foraldrarna uttrycker. Skillnaden ar signifikant for b~de pojkar och flicker i grupp 2 och for flicxor i grupp 1. Frikyrkoungdomar tror markant oftare an andra att f~raldrarna menar att den unge sjalv ska avgora hur lange han ska ~~ kvar i skolan.

18

19 L-~1--- : ~::- ::::::..:::i ; : -1-:.::::.j.. ~.:..: --- ; :::::: ::-:.t==:+:::;:: -- ' '!,!-..'l-. '.1:11"':: t:::.-... ~l..a1 -- e- -t- ---f"l---'"-"' --~, - i"'"-,_ ::-_~-=-=:: t-- ---j- -- ~ T, '--r ~ ----r--- -~:r=-:~ :-:::::,.;::;- -- ~ :,..._ r--t ~-- ~.: '-- r-- j.jc_ ; :;:1_ --t----f- -f---, r j.:.::.. e ::---::! -- - c:: r Tabell 2.. Procentu~ll fordelning for for~ldrarnas deltagande i for~ldramoten. Ak 3. en Frik 1 Pojkar Flicker Pojkar F1i cko r I ngen g~ng >1 gang Far Mor Far Mor Far Mor Far Mar ~~ '-~ , 2 6, ,6 86, , = vardet ar signifikant p~ 5~~niva da det jamfors med motsvarande grupp i totalmaterialet

20 Tabell Procentuell fordelning av elevens ~eklarerade upplevelse av foraldrap~verkan infer planer after grundskolan Totalgruppen frikyrkogrp 1 Frikyrkogrupp 2 Pojkar flick or Pojkar flicker Po jkar fli cko r Bestamt mkt ell en del 36 28,8 37, ,9 21,6 Knappast a11s 42, , ,5 59,5 Inte a1ls bestamt 19, , ,6 1~~? = vardet ar signi fikant p~ 1%-niv~n Vid jamforel-se mellan -grupo 1 och 2 Tab ell 4 a~~ _ Elevernas upp fattning om foraldrarnas Asikt om deras fortsatta skolg~ng. Ak-9.- P(Docent --~ Totalgruppen frikyrkogrupp 1 frik yrkogrupp 2 Hemma tyckerp.k flicker de OJ ar Pojkar flicker Pojkar flicker ' - Att det ar viktigt a.,j., fort-e > i skolan s~ Hinge sam mojl 22,2 13,5 16,7 25,0 18,8 13,5 Att J. ska g~ i skolan s!i lange jag sjalv vill 46, 8 61,6 70,8 65,0 68,8 81, ~ Att det kvittar om jag fortsot> skolan ell ej 2,7 5,9 8,3 n,o 3,1.Q..JL Att j., ska sluta skolan s~ fort j., ~<an D lara yrke 10,6 7,4 9i.Q.t_!h Q~ Vet in9e vad de tyck er., Ej svar 12,8 6, ,0 9,4 2,7 --~ = \lid j!::imforelse rned motsvarande gruoo i total<naterialet sign... OS = Vid jamfore1se med motsvarande grupo 1 tot alma terial et sign.. 01 x = Vid jamfore1se med motsvarande gruop i frikyrkogrupo 1 sign 05 - X