FORORD. Forskningsprogrammet har med andra ord en longitudinell utformning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORORD. Forskningsprogrammet har med andra ord en longitudinell utformning."

Transkript

1

2 FORORD I denna rapport redovisas resultat fr~n ett delprojekt inom forskningsprogrammet INDIVIDUELL UTVECKLING OCH MILJO, vilket ar en fortsattning p~ det s k Orebroprojektet. Fr~gor som galler hur individens egenskaper och psykologiska, sociala och fysiska miljobetingelser - var for sig och i samspel med varandra - p~verkar en individs utveckling och hennes livssituation som vuxen har studerats i ett l~ngsiktigt perspektiv. Utveckling ar en fortlopande process, som har studerats genom att barns och ungdomars utveckling foljts under en langre period. Forskningsprogrammet har med andra ord en longitudinell utformning. Tv~ ~rsklasser i Orebro har foljts fr~n det ~r d~ barnen var tio respektive tretton ~r gamla. Huvudgruppen, barn fodda 1955, och pi1ot~ruppen, barn fodda 1952, har deltagit i undersokningarna sedan De har nu sedan nagra ~r lamnat ungdomsskolan. Uppfoljningar av huvudgruppen i vuxen ~1der planeras ske under de narmaste ~ren. En faktor i miljon, som systematiskt kan inverka p~ barnens utveckling ar om hemmet prag1as av en frikyrklig livssyn hos foraldrarna. I foreliggande undersokning har s~dana barns utveckling studerats och jamforts med ovriga barns. En annan grupp av intresse i detta sarnmanhang ar de ungdomar som under ton~ren sjalva b1ivit aktiva inorn frikyrkligt arbete. Deras hemmi1jo och tidigare utveck1ing har ocks~ studerats. Rappporten har utarbetats av Birgit E. Karlsson. Stockholm den 2 februari 1979 Anders Duner Projekt1edare David Magnusson Vetenskap1ig ledare

3 I N N E H A L L S F ~ R T E C K N I N G 9AKGRUNO P roblemet i perspekti v T eoreti ska perspek ti v Tidigare forskning Religiositeten i individens utveckling Religiositetens betydelse for moral, anpassning, livsvarden och yrkesvardering PROBLE~ OCH SYFTE 8 METOD Undersokningsgrupp Undersokningsinstrument Analysmetoder R-ESULTAT Fa~ilje- - Sammanfattning.Kamrat~elationer och hemforhallanden och fritidsintressen - Sammanfattning Symptom och normer - Sammanfattning Li vsva_rden,studiesituation och yrkesval... Sammanfattning OISKUSSTION - NYA UTGANGSPUNKTER Referenser Bi1agor 0 9 1]

4 frikyrkomiljon SOM PAVERKANSFAKTOR x) Karlsson, B. frikyrkomiljon sam p~verkansfaktor - en studie rorande anpassning, beteende, normer och varderingar hos barn och ungdomar sam genom frikyrklig familjebakgrund och/eller eget engagemang i frikyr~lig_ ve~ksamhet_exponerats for frikyrkligt inflytande. Orebroprojektet. C2-uppsats, Stockholms univefsitet, Psykologiska instituti~nen., Syftet var att undersoka om religiositet s~ som den gestaltas i frikyrkomiljon, dels i hem och familj, dels i f6rsamlingsinitierad verksamhet, paverkar barn och ungdomar pa ett s~tt som kan registr~ras i beteenden och anpassning i ~kola och pa _fr~tid, i normer och varderingar i den aktuella situationen och infor framtirlen. Undersokningsgruppen har utgjorts av tre ketegorier ungdomar: barn fran hem dar far och/eller mor tillh5r frikyrklig sammanslutning, ungdomar sam under sitt andra gymnasiear pa nagot satt sjalva ar aktiva i frikyrklig verksamhet och ungdomar sam b~de kommer fr~n frikyrkohem och Fedavisa~ egen aktivitet. Resultatet visar 8tt religiosite~en synes vara en p 3.verkansfaktor som marks i barns och ungdom<jrs livssituation. Studiet~-av familje- och hemforhallanden visar att for3lcrab.eroendet ar starkare dar nagon form av frikyrkomiljo har inflytande. Skalsituatianen innebib~s rskilda~~a~festningar fbr barn fran frikyrkohem, dels genom samre kamratrelationer, dels genom starka forvantninga~ pa gada skolprestationer fran faraldrarnas sida. Hela m~teria-. let uttrycker storrs beredskap for lang studietid 1 men i yrkesvalet ~r k5nsskillriaden lika markant som has andra ungdomar sa att pojkar valjer epter status och flicker efter intresse. IfrAga om livsv~rden priariterar hela frikyrkomaterialet narrelationer d~ totalmat8rialet satter globala v~rden framst, men engagemang i fritidsaktiviteter visar att pojkar i frikyrkomaterialet ar mer politiskt intresserade an andra. Nar~det galler normer och beteenden r frikyrko~aterialet ~verrepresenterat i gruoper sam accepterar f~ normbrott, men bland pojkar sdm deltar i frikyrklig verksamhet finns ocksa de som har hog acceptans for normbratt. Ett starkare beroende av den egna rattskanslan redovisas i samtliga grupper med frikyrklig miljobakgrund. X Arbetet har utforts inom ramen for 5rebroprojektet. varit Anders Duner. Handledare har

5 - 1-8 a k g r u-n d Problemet i perspektiv Ar den frikyrkliga miljon i nagot avseende sa speciell att det inflytande den utovar satter spar i varderingar och beteende has individer sam vaxbr upp i den? FrAn frikyrkans egat perspektiv antar man ett sadant inflytande och betraktar det aom en tillgang. Fr~n grupper utanfor den frikyrkliga sektorn antar man ocksa att inflytandet finns men ar tveksam om vilket fortecken det fortjanar. De fragestallningar denna studie styrs av handlar om hur barn fran frikyrkomiljo har det i hemforh!llanden och kamratrelationer, hur de forhaller sig till norm- och varderingsfr!gor och hur de ser p~ sin framtid i termer av yrkesvarderingar och livsmal. Teoretiska perspektiv. FrAgan om. vi~ka faktorer.~9m b~stammer det manskliga b~teendet kan belysas ur olika aspekter. Skilda discipliner!agger tonvikten p~ olika punkter men raknar i regal med samverkan mellan utveckling och mognad A ena sidan och miljoeffekter A andra sidan. Darfor behover studlet av tonl!ringar's beteen.den, normer och varderingar' belysas av ron fran olika psykologiska forskningsperspektiv. S o c i a 1 i s e r i n g ar ett centralt begrepp sam beskriver individens utveckling fran egocentrisk nyfodd till social varelse, beredd Bor liv i samverken med andra. I litteraturen anvands socialisering ofta som en samlingsterm for skeenden pi! flera livsomraden f personligheten, med det gemensamma syftet att individen ska na fram till mojligheten att sa val som mojligt fungera tillsammans med andra. P s y k o a n a 1 y s e n beskriver socialiseringen som en process dar barnet forst konfronteras med omvarldens forvantningar genom. yttre Atgarder i form av beloningar och straff for att sa smi!ningom internalisera varderingarna och uppleva dem sam sina egna i form av overjag eller samvete. Erik Hamburger Erikson (1963) mena~ utifran detta betraktelsesatt att moralregeln vilar dels pa fruktan for straff, fordomelse och yttre s~andal~ dels p~ de inre hoten om upplevelse av skam. skuld och isolering. Samtidigt gor han en distinktion mellan moral och etik och hmvdar att den etiska regeln vilar p~ k~rlek till h~ga ideal, fullkomlighet och lofte om sjalvforverkligande, en karlek sam har sitt sate i Jagidealet vilket liksom domarfunktionen utgor en komponent i overjaget. Brottet mot den etiska regeln f~ljs da av en inre smarta och besvikelse over sig sjalv. 0 e n k o g n i t i v a u t v e c k 1 i n g s t e o r i n som Piaget foretrader gor anspr~k pa att forklara moralutveckling i en stadiesekvens jamforbar med tankandets. De tv~ avgorande processer han uppmarksammar ar dels hur det egocentriska tankandet overg~r i operationellt tankande nar intelligensutvecklingen medger detta, dels hur individens sociala relationer undergar forandring. Den tidigaste barndomens moral beskrivs sam moralisk realism, den senare som samverkens moral. I verkligheten forekommer bada formerna samtidigt has barnet i utveckling. Aven i den vuxna manniskans tankande och beteende drojer element fr~n det f~rsta moralstadiet delvis kvar. {Wright, 1971).

6 - 2- Kohlberg utvecklar sin moralteori pa grundval av kognitiv psykologi och skiljer pa sex stadier fordelade pa tre nivaer. (Kohlberg, 1969 en- 1igt Sampson, 1971). PA formoralisk niva nas konformitet genom att det lonar sig att handle pa ett bestamt satt; nagon tanka pa andra forekommer inte. Under den konventionella ro1lkonformitetens stadium ar just beroendet av goda relationer till andra motiv for konformitet, en benagenhet som kan badda for lojalitet ocksa mot avlagsna lojaliteter. Den tredje nivan representerar en internaliserad och sjalvstandig moral. (Kohlbergs modejl kan beskrivas enligt figur 1). ~ ! Stadium Karakteristika for stadiet 1 Straff och dess undvikande 2 Behovstillfredsstallande beteende Ni vf3 Formorali sk 3 4 Beteende for att behaga omgivningen Respekt for auktoriteter Konventionell rollkonformi tet 5 Kontraktsmoral, individuella rattigheter, demokratiskt accepterade lagar 6 Individuella samvetsprinciper Egna principernas moral figur 1. Moral~tvecklingen - ett forsok till modell utifran Kohlbergs teoretiska framstallning. s 0 cia 1 p s y k g'i s k forskning ar framst intresserad av socialiseringsprocessen utifran relationen individ-grupp. Kelman skiljer i sin modell pa graden av konformt tankande och beteende genom tarmerna medgivande, identifikation och internalisering. (Kelman 1958, 1961 enligt Sampson, 1971). Medgivande innebar en likformighet sam har instrumentellt varde i det att individen belonas el1er undg~r straff. Identifikation star for anpassning till foljd av den betydelse relationen till den paverkande har. Internalisering slutligen innebijr accepterad paverkan darfor att innehallet ar forenligt med egna v rdesystem. I sitt arbete om m o r a 1 u t v e c k 1 i n g e n s p s y k o- 1 o g i gor Wright (1971) ett forsok till sammansmaltning av personlighetspsykologiska och socialpsykologiska synpunkter sam resu1terar i en karaktarstypologi1 vilken syftar till att beskriva de principer sam ger sammanhang oc~ mening ~t det individuella beteendet och de ~ispositioner och motiv som utgor grund for ~rinciperna. (Se figur 2). Tv~ dimensionar ges central betydelse: det sociala inflytandets ursprung i for~ldra- och andra vuxenrelationer respektive kamratrelationer och graden av internalisering av inflytandet, dess effektivitet och aktuellt beroerde av normkallorna. De sex karakt~rer Wright beskriver ar foljande: den amaraliska, dpr knnfar-~, den GtJktnrit;}ra, den koljektivistiska, den r!3qeltrogna och den altruistiska-autonoma.

7 ... '3 - lljaren Regel- Altruistiskautonom Auk tori tara Kon form Huvudsakligen vuxeninflytande I. ~--l-... Huvudsakligen kamratinflytande Figur 2. Karaktarstypologi. Oversatt fr~n Wright, D. The Psychology of Moral Behaviour, Men sarskilt intresse for de s o c i o 1 o g i s k a faktorerna i socialiseringsprocessen tycker sig Riesman (1950) finna att varje samhalls skapar sina person.lighetstyper. Han skiljer pa traditionsorienterade, inifranstyrda och utifranstyrda karaktarer och menar exempelvis att ett samhalle av USA:s art formarmanniskor styrda utifr~n. Empiriska studier ger inte belagg for nagot entydigt f8rh~llande av det slaget.

8 - 4- Hur mycket betyder omgi~ningen f8r individens socialisering, vilka relationer ar mest verksamma och med vilka medel sker denna p~verkan? Psykoanalysen ser foraldrarollen sam den faktor vilken begransar barnets frihet och lustupplevelse, sa smaningom abstraherad i 8verjagsbegreppet. Piaget betonar de sociala relationerna sam nodvandiga forutsattningar for den kognitiva utvecklingen. Kohlberg framstaller mojligheterna till rolltagande som avgorande for en mognande social utveckling. I den model! Wright skapar ar en av huvuddimerisionerna vilka pllverkansfaktorer sam be- ror individen, och idealet bestams till ett jamviktslage med rimligt beraende av foraldrar ach vuxna respektive jamnariga., Rissman betonar samhallsstrukturens roll mer an de differentierade narrelatianernas. Empiriska studier med utg~ngspunkt fr~n Kohlbergs teori sam utforts bland amerikanska stud enter och fredska'ri s ter har vi sat dels at t relativt fa nar de egna primcipernas niva rich att flertalet lever ~A ~ollkonformitetens, dels att de mest magna visar storst oberoende till foraldrar, intensivaste aktiviteten i socialpolitiska angelagenheter och oftare rubriceras som agnostiker, ateister eller areligiosa., (Haan, Smith & Block, 1968)., Beg~~ns~ingen l-pav~~ka~s mojligheter kommer till uttryck i resultat av forskning sam syftat till att undersoka forutsattningarna for forandring av _den moraliska utvecklj.ngsnivan has barn. (Turiel., 1966). Oet visar sig labtare att hoja utvecklingen ett stadium an att sanka den ett eller hoja den tva stadier. Mognaden.ar uppenbarligen en avgorande Paktor. Korrelationen mel1an moralutvecklingen has medlemmar i samma familj visar sig vera starkest mellen mar och. 10/15-Ariga saner, darnast mellan far och saner i 10/15-Arslldern, varefter redovisas fallande korrelationer meflan 16/20-lriga saner och deras foraldrar. Inga signifikant varderade korrelationer forekammer mellen dnttrar och foraldrar. (Haan, Langer & Kohlbe~g, 1976). Effekten av de skilda narmkallorna synes variera med hansyn till olika livsamr~den., Amerikanska studier pi 50-talet visar att ton~ringar ifrlga om yttre monster sam kladvanor och umgangesstil ar mast beroende av kamratgruppen medan de i frlga om personliga problem, ekonomiska fragor och politiska sympatier upplever foraldrarna sam viktigaste normk~llan. (McKeachie & Doyle, 1966). Liknande resultet visar ocks~ nor~studier i anslutning till Orebroprojektet dar mer an halften av tan~ringarna i undersokningen intar -en foraldrakonform linje i normer och handlingsintentioner. (Henricson, 1973). Religiasiteten i individens utveckling Religionspsykologen Hjalmar Sund~n beskriver i sin bok Barn och relig~on (~970) den sociala plverkan sam forutsattning for religios utveck1~ng. Anmer utforligt forklaras den r o 1 1 t e a r i scm ar basen i Sund,ns forskning i det storre arbetet Religionen och rollerna (1960). ~unden sarar pa den religiose p~verkan sam ges uteslutande p& verbal vag och den sam formedlas pa ett totatt satt, d v s den som inkluderar relationer vilka formedlar grundlaggande tillit redan p~ det stadium dl barnet kan betraktas sam forreligiost i den meningen att det saknar forutsattningar for spraklig begreppsbildning.

9 - 5- Sunden infer begreppen sakra traditionsbarare och alltfor sakra. De sakra traditionsbararna menar att det de kan formedla ar forestallningen.att Gud ar tillganglig for manniskan. De alltfor sakra soker i sin iver gestalta Gud som en -kraft p~ deras sida, om det behovs ocks~ mot dem de vill overtyga. Mot den bakgrunden blir de sakra t~aditionsbararna en positiv kraft for att framja religios utveckling medan de alltfor sakra utgor ett hot mot en mognande religiositet. En serie amerikanska fallstudier visar att olika miljoer inom de religiose traditionerna genom sina uppfostringsmonster skapar skilda beteenden och h~llningar.has individerna.(stewart, 1.867). Liknande studier har utforts i Norge med speciellt intresse for ungdomars upplevelse av spanningen mellen stromningar i tiden och tyngden av religios sed och fromhetsmonster. (Rommetveit, 1955). Forskare tycker sig finna stod for konsskillnader ifr~ga om installning till religiositet. Flicker vi~ar en mer positio attityd till religion an pojkar. Wright t ex ser forklaringen till detta i ett storrs foraldraberoende hos flicker. Andra menar att skillnaden ligger pa aktivitetsplanet dar flickorna ar mer engagerade medan pojkarna skulls hysa storrs intresse fa~ de teologiska fragorna. (Fagerlind & Sjoberg, 1971). Den tyske forskaren Thun (1959) menar att skillnaden ligger i installningen till live~ I ~llmanhe_t, ~tt f_f:jrh~llande sam han. menar h~l'!"". ler p~ att utjamnas och som borde fa till foljd att konsskillnader i forhallande till religiositet ocksa forsvinner. 'J Oet.syns viktigt att ~~p~arksam~a eventuella skillnader i effekten av religiositet nar den till storsta delen ar result.at av uppfost.. ran och nar den f~r inslag av personligt stallningstagande. Konfirmationsundervisning och dess motsvarigheter spelar darvid en viktig roll. Visserligen tyder konfirmationsfrekvensen p~ att inte enbart trosmassiga motiv har betydelse for unga manniskors deltagande i undervisningen. Undersokningar har visat att uttalade tros~otiv ~r avanliga men kan vara implicita i det informationsbehov som mer an halften anger sam viktigaste skalet for sin konfirmation. (Gustafsson, 1969). Religiositetens betydelse for moral, anpassning, livsvarden och yrkesvarderino. PA grundval av sin forskning menar Wright att det inte g~r att finna n~g~t samband mellen religiositet och moral. Oaremot havdar han att benagenheten for att uppleva skuld p~ ett intensivt satt utvecklas mer bland personer med religios bakgrund. Samtidigt erbjuder religionen en utvag ur skulden. Aktuell tillhorighet till en religios grupp betyder mer for attityder och beteenden an trosinneh~ll och varderingar till foljd av uppfostran. Religionen tjanar oftare som drivkraft till ett socialt konformt beteende an som kalla till moralisk utveckling. (Wright, 1971). De skilda karaktarstyper sam tidigare beskrivits i enlighet med Wrights teori kan alla bli religiose, men religiositeten tjanar olika behov hos olika karaktarer och kommer att utformas olika. Analyser har gjorts for att soka utrona vilken moralniv~ so~ speglas i individuellt beteande. (!"liddleton & Putne, 1962; Wright & Cox, 1967). Oarvid har kategorierna asketisk eller privat moral ~ ena sidan_ och social moral ~ den andra inforts sam begrepp. Brntt mot asketisk moral har framst konsekvenser far overtradaren, medan brott mot sncial

10 6 - moral marks av andra. Social moral hor ihap med att manniskor lever i samhallen och ar darfor aktuell for alla, medan den asketiska moralen foljer av religios tradition och uppfattas mest bjudande av dem sam accepterat denna tra. Resultat av undersokningar bland 16/18-~ringar visar signifikanta samband mellan religiositet och fordomande av antiasketiskt beteende, men ingen motsvarande tendens ifr~ga om antisocialt beteende. Flickorna i undersokningen visar den strangaste moralen. Dessa resultat bekraftas av Henricsons normundersokning (1973). Viss belysning av omr det g8r ocks~ uppfoljningsstudien om normstranga och norrnsv~ga gr~pper och de foraldr~relat~oner sam synes hora samman med olika kategoriar,. (Domfors, 1972),. En aspekt p~ attityd- och beteendestudiet ar fr~gan om vilka effekter det kan ha att vara foretradare for en minoritets normer. Oenna fr~gestallning kan ha viss relevans for studiet av frikyrkobarns situation. Coffman (1963) i_nbegripe~ i s~n stigrnatis_ez:,ings.t.eor.i. o.cksa den tribala stigman ~om ras, nation och religion. Ett teck~n pa en sadan effekt kan mojligen lasas ut av resultatet ifraga om kamnatskattningar d5r frikyrkobarn skattats lagre an andra av sin8 k3~rater. (Liljeqvist, 1966). Den studie av tonarsflickor symptumbelastnino sam inom Orebrooroj ektet gjorts avslojar ski1ln-ader med hansyn till graden av riormstr~nghet. (Sandstedt, 1971). N~gon sarstudie med hansyn till frikyrkobakgrund i detta avseende foreligger inte. Att v~rden styr beteenden h vda$ bade av forskare och andre so~ drar slutsatser av iakttagelser i" dagllgt liv. Darfor ar studiet av 1 i v s v a r d en av intresse. Vardebegreppet ar t ex i Rokeach's beskrivning uppbyggt av en rad komponenter fran personlighetens kognitiva, affektiva, konativa och motivationella omr~den. (Rokeach, 1968). Varden ar abstrekta ideal sam kan ha positiv eller negativ innebord och ar resultat av individens egen overtygelse om basta satt att handla och vara. Oat kan vara fruktbart ~tt tanka sig ~arden ordnade pa ett hierarkiskt satt till en individens organisation att bruka vid avgoranden av olika slag Rokeach arbetar med tva rangordningar nar han beskriver livsvarden. I den ena ingar de varden som ar riktningsgivare for valen i det dagliga livet, instrumentella Varden. I den andra ingar de verden som pekar pa m~l mera l~ngsiktigt, terminella varden. Studier av livsvarden bland tonaringar stoder forekomsten av en hierarkisk ordning. (Backteman, Berggren & Dittmer, 1973). Konsskillnader synes foreligga: for flicker betyder narrelationsbegrepp ~est medan pojkar satter begrepc sam fred, frihet och j~mlikhet fr m~t. N~r Wright (1971) studerar forekomsten av altruism finner han inga tecken pa att forekomsten av s~dana varden skulle forknippas med uppgiven religiositet. Sjalvfallet ar y r k e s v a 1 s p r o c e s s e n en del av livet dar livsvarden kommer till uttryck. Yrkesvalsorocessen for den unga manniskan best~r av en rad valsituationer d2r egns forutsattningar och intressen m~ste vagas mot yrkebs krav och mojligheter. Qetta betyder att vid varje valtillfalle alternativen begransas genom en tilltagande kunskap om sig sjalv och om yrkesvarldens villkor. Anpassningen till livs~ problemen tidigt i livet, upplevelsen av skolsituationen och s:3msoelet med andra manniskor p~verkar chanserna till en ~eningsfull yrkp.sinriktning. (Duner, 1972).

11 - 7 Duner introducerar i sin undersokning kring studie- och yrkesvalspracessen ett tvadimensionellt system sam medverkar till ett klarg5rande av bakomliggande vardens effekt pa uttalade yrkespreferenser. Den vertikala dimensionen sarar yrken efter utbildningsniva, ansvar, lon och status. Den horisontella dimensionen speglar intressen och behov sam vantas forverkligade i ett givet yr~e. Har visar sig konsskillnader foreligga ifraga om yrkesvardering sa att pojkar valjer vertikalt, d v s later status avg5ra 1 medan flickor foretradesvis valjer efter intresse, d v s efter en horisontell dimension.

12 - 8 - Problem 0 c h s y f t e Huvudsyftet med detta arbete ar att i barns relationer, beteenden och varderingar soka spara effekter av den frikyrkliga miljon s~ sam den uttrycks genom inflytande fr~n den frikyrkliga familjen eller i verksarnhet sam organiseras av frikyrklig sammansl.jtning. En vasentlig aspekt i studiet ar att jamfora ungdomar som har frikyrklig hemmiljo med s!!tdana sam genom eget engagemang i nagon aktivifet exponera$ for det frikyrkliga inflytandet for att se om religiositeten i n~got avseende skiljer sig de b~da kategorierna emellan. Dessa overgripande gestallningar f~r sin belysning genom studiet av nagra centrale om en i de aktuella ungdomarnas livssituation. F o r s t a p r o b 1 e m e t galler hem- octi familjeforhall anden Ar barn sam buxit upp i ett frikyrkohem mer skyddade och omhandertagna och darfor mer foraldraberoende an andra? Ar de mer konforma med hemmet i beteende och varderingar an andra? H y p o t e s 1: flickor frikyrkliga hem ar mer foraldraberoende och konfarma med h emmet an a) fli.ckor i totalgruppen och b) pojkar fran frikyrkohe':l) A n d r a p r o b 1 e m 8 t handlar om relationer till kamrater 1 skola och pa fritid. Ar barn fran frikyrkomiljo mindre kamratberoende n andra? Ar de ocksa mindre populira bland sina kamrater? H y p o t e s 2: a)barn fr~n frikyrkliga hem ir mindre kamratberoende an andra och b) mindre popu.lara bland sina kamrater, medan c)barn i fr1- kyrklig aktivitet ar lika kamratberoende som andre och d) skilj~r sig inte i popularitet fran tot~lgruppen. T r e d j e p r o b 1 e m e t beror normer dar fr&gan ~r om frikyrkomiljon satter sp~r pa virdering och handlingsintentioner. H y p o t e ~ 3: a)barn fran frikyrkomiljo h5r oftare till kategorin lagaccepterande av normbrott. b)barn fran frikyrkomiljb styrs mer av samvetsbetankligheter an av yttre ~uktoriteter nar det galler varderingar och handlingsintentioner~ f j a r d e p r o b 1 e m 8 t avser hallningen till livsvarden. Ar det rimligt att vanta sig en annan vardehierarki hos barn med religiositet i miljobakgrunden? H y p o t e s 4: B~de pojkar och flickor som ar frikyrkligt engagerade satter relationer framfor globalt orienterade varden i motsats till den konsbestamda differensen i totalgrup P en. F em t e p r a b 1 em e t berar yrkesvardering DC~ yrkesval. ~r barn fran frikyrkomiljo mindre karriarmedvetna an andra? Ar de mer styrda av intrrsse for m~nniskor i sina yrkesval? Finns kbnsskillnaden i yrkesvalsprocessen i lika hog grad bland frikyrkoungdom sam bland andra? H y Q n t e s 5: a)pojkar fr~n frikyrkomilja skil~er sig in~e fr&r normalgruppens pojkar n~r det g~ller status~aktorn i yrkesvalet. b) Flicker ur frikyrkomilja har mer vardinriktade ambiti~ner i sina yrkesval ~n to ta lgrupp ens f li cko r

13 - 9 - M e t o d Undersokningsgrupp Undersokningen har gjorts inom ramenfor Orebroprojektet - ett longitudinellt forskningsprojekt kring Anpassning, beteende och prestation som sedan 1965 bedrivs vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet under ledning av professor David Magnusson och docent Anders Duner. qen tatalgrupp projektet studerar utgors av samtliga e1ever i Orebra skolor som ir fodda 1955 och gick ~ grundskalans tredje Arskurs Ur denna grupp har for denna delstudie utvalts de1s de elever som enligt uppgift genom foraldraenkaten i Ak 3/65 har far och/eller mor sam tillhor frikyrklig sammanslutning, dels de elever som i en enkat kring fritidsaktiviteterigymnasiet Ak II/73 redavisat n~gan form av religiost arienterad akti~it~t~ {Se Bil. 1 ~or redogorelse av de urva1sfr~gar sam anvants.) be e1ever som pa detta satt va1ts ut ur tatalmaterialet har darefter indelats i tre grupper med hansyn till sin stallning inam den frikyrkliga miljon. En grupp utgors av dem sam har frikyrk1igt hem (grupp 1), en andra grupp av dem som ar frikyrk1igt engagerade sam gymnasister (grupp 2), och en tredje grupp utgors av d~ elever sam dels har frikyrkligt h~m, dels a r en-gag erade i nagan reli gios ak ti vi t et ( grupp 3). Av tab ell 1 framg~ r gruppernas storlek och forhallande till totalgruppen vid skilda tillfallen under undersokningens g~ng. Undersokningsinstrument De instrument sam anvants har samtliga utformats inom Orebroprojektet och har anvants i de delar sam bedomts relevanta for undersokningen. E 1 e v en k a t (Arskurs 3, 1965). Ur denna enkat har anvants fragor som beror elevernas kamratrelationer och sjalvskattnigg. F o r a 1 d r a en k a t (Arskurs ). Danna enkat har utnyttjats for att vinna kannedom om foraldrarnas situation i de avseenden den kan tankas ha betydelse for eleven, t ex foraldrars fritidsengagemang, deltagande i foraldramoten och engagemang i elevens skolarbete. E 1 e v en k a t (~rskurs 6, 1968). Ur denna enkat har de fr~gor anvants sam beskriver elevens kamratrelationer, sjalvskattning och trivse1, Y r k e s en k a t (~rskurs 6, 1968). Denna enkat avtacker fr~geomr~den som beror studie- och yrkesva1 och har anvants for att utrona hur eleven valt til1valsgruop, hur lang skoltid han kan tanka sig, overensstammelsen mellan egna prefereaser och hemmets med avseende pa stud.ie- och yrkesval. N o r m en k a t (~rskurs B, 1970). Instrumentet har utformats som en beskrivning av en rad tanarssituationer infor vilka elever f~r bedoma sina kamraters intentioner, sina egna intentioner, for~l~rarnas inst~llning, sanktionstendenser fr~n foraldrar och kamrater samt deklarera eventuellt eget handlande. (I bil. 2 exemplifieras formularets utformning.)

14 Tabell 1. UndersokningsgruppF.ms stor1ek och fi5rde1ning jamford med tota1gruppen vid ski1da tidpunkter under undersokningen Totalgruppen Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Pojkar flickor Pojkar flickor Pojkar F1ickor Pojkar fl ickor. N N N %. N % N % N % N % N % ~ Ak 3/ _,1 25 5_,1 25 5, , 5 5 1,1 7 1,4 6/ ,3 23 4,1 23 4,2 25 4,4 4 0,7 7 1,2 8/ ,3 21 3, , s o,a 1 1_,2 9/ ,4 32 5,4 37 6_,3 5 o,a 7 1,2 a ~ Gy U/ ,8 7 2,1 j33 9, ,4 7 2,1 I

15 - 11 S y m p t o m b e 1 a s t n i n g s a n k a t (flicker Arskurs s, 1970). Enkaten avtacker forekomsten av en rad beteenden och reaktioner sam eleven sjalv ar medveten om och ar villig att uppge. FrAgorna beskriver i vilken grad eleven trivs med sig sjalv ochsin narmaste omgivning. E 1 e v 8 n k a t (Arskurs ). FrAger ur denna enkat belyser elevens relationer till kamrater och foraldrar samt reaktioner infer p~frestningar av skilda slag. S t u d i e- och y r k e s va 1 s 8 n k a t (Arskurs ). Genom ~nkatfragorna beskrivs linjeval, planer efter grundskolan, hur lange man ar beredd att stud~ra samt upplevelsen av yrkesvalsprocess8n. Fa r a 1 d r a en k a t (Arskurs ). FrAn denna enkat her kunskap vunnits om foraldrars intentioner med avseende pa barnets studieoch yrkesvalssituation. F r i t i d s a k t i vi t e t er (gymn. Arskurs II, 1973). Enkaten beskriver dels graden av aktivitet p~ fritiden, dels vilka aktiviteter eleven agnar sig At. L i v s m A 1 s en k a t en (~rskurs II ). Instrumentet best~r av tre lister med vardeord fr~n sju omraden vilka eleven fatt rangordna p~ grundval av den betydelse han ~illskriver dem. (Bil. 3 aterger en a v listor.na sam exempel.) Analysmetoder Genomglend e-har undersoknings.gruppens data jam.forts mad totalgruppens~ Studdom har de tre delgrupperna i undersokningsmaterialet jamforts ~d varandra, oftast har i jamforelsen konen redovisats separat. Ofta her jamforelsen gjorts i procentenheter. Signifikansprovning med X 2 har dl foretagi ts. I nigra sammanhang har ari tmetiskt medelvarde och standardavvikelse beraknats och medelvardesskillnaderna har signifikansprovats med z-provning. LivsmAlsenkaten har analyserats med hjalp av rangkorrelation. Latent profilanalys (LPA) har av Henricson (1973) anvants vid analysen av normenkaten. Oarmed har det blivit mojligt att utifran svaren pa normfr~gorna kanna igen generella normmonster. I detta arbete redovisas resul taten med hjalp av denna referensram. Faktoranalys har varit hjalpmedel vid bearbetningen av totalmaterialets data i Orebroprojektet nar det galler de frageformular sam belyset kamratrelationer, sjalvkansla, foraldrarelationer, konformitetsorsaker etc. For varje faktor har ett knippe fr~gor sam tillsammans belys~r P~ overgrioande problemstallning analyserats gemensamt och kunnat redovisas i ett enda varde. Data i dessa variabler For individer som ing~r i denna undersokning har tagits ut ur det bearbetade tatalmaterialet ach redovisas efter samma monster. I samtliga analyser redovisas konen separat eftersom forekomst konsskillnader inte kunnat uteslutas. av

16 Res.ultat Undersokningsgruppen visar sig p~ en rad punkter avvika fr~n totalgruppen och antyder darmed ett monster sam mojligen kan forklaras av inflytande fr~n den frikyrkomiljo sam via hem eller fritidsaktivitet utgor bakgrund for det studerade materialet. I avsnittet Problem och syfte antyds fem problemomr~den och formuleras hypotesgr i anslutning till dessa. Resultatredovi~ningen foljer samme schema. I forsta hand redovisas samtliga resultat dar n~gon av undersokningens delgrupper 1sLgni fikant skiljer sig fr~n totalgruppen. Dessutom redovisas tendenset scm antyder ett genomgaende monster i det undersokta materialet aven d~ styrkan inte kan matas i signifikanta skillnader. Av undersokningsgruppen uppger tre elever att modern ar ensam v~rdnadshavare och i ett fall uppfostras barnet av n~gon annan an foraldrarna. Har skiljer sig monstret inte fr&n totalgruppens, och jamforbar med genomsnittet ar gruppen ocks~ d~ det galler foraldrars skolutbildning och' arbet~-. livsengagemang, vilket redo visas av LilJeqvist (1966}. Vid studiet av f5raldrars sysselsittning eller arbete utan~or hemmet pa kvallstid visar det sig att farre av frikyrkoforaldrarna ar hemma alla kvallar i veckan. Danna skillnad har beraknats p~ f5raldrar till slaver i grupp 1 och ar signifikant.- Stud~ra~ man bortovaron scm ett totalt m~tt 5- ver hela veckan finner man att fader ur frikyrkomaterialet ar borta fran hemmet mer an fader i totalgruppen. for madrarna ar farhallandet det motsatta. Oessa skillnader ar dock in.te signi fikanta. (F"igur 3 visar den procentuella fordelningen av antalet kvallar for faders och modrars arbete eller sysselsattning utanfer hemmet.) Figur 3. Procentuell fordelning over antalet kvaller per vecka for faders och modrars arbete eller sysselsattning utanfor hemmet.

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

utskrivningsanvisningar Samma åsikt Varken samma eller annan åsikt Annan åsikt Svararna ^jjjj^ Jl sss, BBil ] 7 /» 10502 [äaai.18% 3% 10488 ^yjjb,

utskrivningsanvisningar Samma åsikt Varken samma eller annan åsikt Annan åsikt Svararna ^jjjj^ Jl sss, BBil ] 7 /» 10502 [äaai.18% 3% 10488 ^yjjb, Amosparkens skola utskrivningsanvisningar Flickor: Pojkar: s va ra ren 35 (51 %) 34 (49 %) Skolans utrymmen och verksamhet Samma åsikt Varken samma eller annan åsikt Annan åsikt Svararna Klassrummet är

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer