FORORD. Forskningsprogrammet har med andra ord en longitudinell utformning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORORD. Forskningsprogrammet har med andra ord en longitudinell utformning."

Transkript

1

2 FORORD I denna rapport redovisas resultat fr~n ett delprojekt inom forskningsprogrammet INDIVIDUELL UTVECKLING OCH MILJO, vilket ar en fortsattning p~ det s k Orebroprojektet. Fr~gor som galler hur individens egenskaper och psykologiska, sociala och fysiska miljobetingelser - var for sig och i samspel med varandra - p~verkar en individs utveckling och hennes livssituation som vuxen har studerats i ett l~ngsiktigt perspektiv. Utveckling ar en fortlopande process, som har studerats genom att barns och ungdomars utveckling foljts under en langre period. Forskningsprogrammet har med andra ord en longitudinell utformning. Tv~ ~rsklasser i Orebro har foljts fr~n det ~r d~ barnen var tio respektive tretton ~r gamla. Huvudgruppen, barn fodda 1955, och pi1ot~ruppen, barn fodda 1952, har deltagit i undersokningarna sedan De har nu sedan nagra ~r lamnat ungdomsskolan. Uppfoljningar av huvudgruppen i vuxen ~1der planeras ske under de narmaste ~ren. En faktor i miljon, som systematiskt kan inverka p~ barnens utveckling ar om hemmet prag1as av en frikyrklig livssyn hos foraldrarna. I foreliggande undersokning har s~dana barns utveckling studerats och jamforts med ovriga barns. En annan grupp av intresse i detta sarnmanhang ar de ungdomar som under ton~ren sjalva b1ivit aktiva inorn frikyrkligt arbete. Deras hemmi1jo och tidigare utveck1ing har ocks~ studerats. Rappporten har utarbetats av Birgit E. Karlsson. Stockholm den 2 februari 1979 Anders Duner Projekt1edare David Magnusson Vetenskap1ig ledare

3 I N N E H A L L S F ~ R T E C K N I N G 9AKGRUNO P roblemet i perspekti v T eoreti ska perspek ti v Tidigare forskning Religiositeten i individens utveckling Religiositetens betydelse for moral, anpassning, livsvarden och yrkesvardering PROBLE~ OCH SYFTE 8 METOD Undersokningsgrupp Undersokningsinstrument Analysmetoder R-ESULTAT Fa~ilje- - Sammanfattning.Kamrat~elationer och hemforhallanden och fritidsintressen - Sammanfattning Symptom och normer - Sammanfattning Li vsva_rden,studiesituation och yrkesval... Sammanfattning OISKUSSTION - NYA UTGANGSPUNKTER Referenser Bi1agor 0 9 1]

4 frikyrkomiljon SOM PAVERKANSFAKTOR x) Karlsson, B. frikyrkomiljon sam p~verkansfaktor - en studie rorande anpassning, beteende, normer och varderingar hos barn och ungdomar sam genom frikyrklig familjebakgrund och/eller eget engagemang i frikyr~lig_ ve~ksamhet_exponerats for frikyrkligt inflytande. Orebroprojektet. C2-uppsats, Stockholms univefsitet, Psykologiska instituti~nen., Syftet var att undersoka om religiositet s~ som den gestaltas i frikyrkomiljon, dels i hem och familj, dels i f6rsamlingsinitierad verksamhet, paverkar barn och ungdomar pa ett s~tt som kan registr~ras i beteenden och anpassning i ~kola och pa _fr~tid, i normer och varderingar i den aktuella situationen och infor framtirlen. Undersokningsgruppen har utgjorts av tre ketegorier ungdomar: barn fran hem dar far och/eller mor tillh5r frikyrklig sammanslutning, ungdomar sam under sitt andra gymnasiear pa nagot satt sjalva ar aktiva i frikyrklig verksamhet och ungdomar sam b~de kommer fr~n frikyrkohem och Fedavisa~ egen aktivitet. Resultatet visar 8tt religiosite~en synes vara en p 3.verkansfaktor som marks i barns och ungdom<jrs livssituation. Studiet~-av familje- och hemforhallanden visar att for3lcrab.eroendet ar starkare dar nagon form av frikyrkomiljo har inflytande. Skalsituatianen innebib~s rskilda~~a~festningar fbr barn fran frikyrkohem, dels genom samre kamratrelationer, dels genom starka forvantninga~ pa gada skolprestationer fran faraldrarnas sida. Hela m~teria-. let uttrycker storrs beredskap for lang studietid 1 men i yrkesvalet ~r k5nsskillriaden lika markant som has andra ungdomar sa att pojkar valjer epter status och flicker efter intresse. IfrAga om livsv~rden priariterar hela frikyrkomaterialet narrelationer d~ totalmat8rialet satter globala v~rden framst, men engagemang i fritidsaktiviteter visar att pojkar i frikyrkomaterialet ar mer politiskt intresserade an andra. Nar~det galler normer och beteenden r frikyrko~aterialet ~verrepresenterat i gruoper sam accepterar f~ normbrott, men bland pojkar sdm deltar i frikyrklig verksamhet finns ocksa de som har hog acceptans for normbratt. Ett starkare beroende av den egna rattskanslan redovisas i samtliga grupper med frikyrklig miljobakgrund. X Arbetet har utforts inom ramen for 5rebroprojektet. varit Anders Duner. Handledare har

5 - 1-8 a k g r u-n d Problemet i perspektiv Ar den frikyrkliga miljon i nagot avseende sa speciell att det inflytande den utovar satter spar i varderingar och beteende has individer sam vaxbr upp i den? FrAn frikyrkans egat perspektiv antar man ett sadant inflytande och betraktar det aom en tillgang. Fr~n grupper utanfor den frikyrkliga sektorn antar man ocksa att inflytandet finns men ar tveksam om vilket fortecken det fortjanar. De fragestallningar denna studie styrs av handlar om hur barn fran frikyrkomiljo har det i hemforh!llanden och kamratrelationer, hur de forhaller sig till norm- och varderingsfr!gor och hur de ser p~ sin framtid i termer av yrkesvarderingar och livsmal. Teoretiska perspektiv. FrAgan om. vi~ka faktorer.~9m b~stammer det manskliga b~teendet kan belysas ur olika aspekter. Skilda discipliner!agger tonvikten p~ olika punkter men raknar i regal med samverkan mellan utveckling och mognad A ena sidan och miljoeffekter A andra sidan. Darfor behover studlet av tonl!ringar's beteen.den, normer och varderingar' belysas av ron fran olika psykologiska forskningsperspektiv. S o c i a 1 i s e r i n g ar ett centralt begrepp sam beskriver individens utveckling fran egocentrisk nyfodd till social varelse, beredd Bor liv i samverken med andra. I litteraturen anvands socialisering ofta som en samlingsterm for skeenden pi! flera livsomraden f personligheten, med det gemensamma syftet att individen ska na fram till mojligheten att sa val som mojligt fungera tillsammans med andra. P s y k o a n a 1 y s e n beskriver socialiseringen som en process dar barnet forst konfronteras med omvarldens forvantningar genom. yttre Atgarder i form av beloningar och straff for att sa smi!ningom internalisera varderingarna och uppleva dem sam sina egna i form av overjag eller samvete. Erik Hamburger Erikson (1963) mena~ utifran detta betraktelsesatt att moralregeln vilar dels pa fruktan for straff, fordomelse och yttre s~andal~ dels p~ de inre hoten om upplevelse av skam. skuld och isolering. Samtidigt gor han en distinktion mellan moral och etik och hmvdar att den etiska regeln vilar p~ k~rlek till h~ga ideal, fullkomlighet och lofte om sjalvforverkligande, en karlek sam har sitt sate i Jagidealet vilket liksom domarfunktionen utgor en komponent i overjaget. Brottet mot den etiska regeln f~ljs da av en inre smarta och besvikelse over sig sjalv. 0 e n k o g n i t i v a u t v e c k 1 i n g s t e o r i n som Piaget foretrader gor anspr~k pa att forklara moralutveckling i en stadiesekvens jamforbar med tankandets. De tv~ avgorande processer han uppmarksammar ar dels hur det egocentriska tankandet overg~r i operationellt tankande nar intelligensutvecklingen medger detta, dels hur individens sociala relationer undergar forandring. Den tidigaste barndomens moral beskrivs sam moralisk realism, den senare som samverkens moral. I verkligheten forekommer bada formerna samtidigt has barnet i utveckling. Aven i den vuxna manniskans tankande och beteende drojer element fr~n det f~rsta moralstadiet delvis kvar. {Wright, 1971).

6 - 2- Kohlberg utvecklar sin moralteori pa grundval av kognitiv psykologi och skiljer pa sex stadier fordelade pa tre nivaer. (Kohlberg, 1969 en- 1igt Sampson, 1971). PA formoralisk niva nas konformitet genom att det lonar sig att handle pa ett bestamt satt; nagon tanka pa andra forekommer inte. Under den konventionella ro1lkonformitetens stadium ar just beroendet av goda relationer till andra motiv for konformitet, en benagenhet som kan badda for lojalitet ocksa mot avlagsna lojaliteter. Den tredje nivan representerar en internaliserad och sjalvstandig moral. (Kohlbergs modejl kan beskrivas enligt figur 1). ~ ! Stadium Karakteristika for stadiet 1 Straff och dess undvikande 2 Behovstillfredsstallande beteende Ni vf3 Formorali sk 3 4 Beteende for att behaga omgivningen Respekt for auktoriteter Konventionell rollkonformi tet 5 Kontraktsmoral, individuella rattigheter, demokratiskt accepterade lagar 6 Individuella samvetsprinciper Egna principernas moral figur 1. Moral~tvecklingen - ett forsok till modell utifran Kohlbergs teoretiska framstallning. s 0 cia 1 p s y k g'i s k forskning ar framst intresserad av socialiseringsprocessen utifran relationen individ-grupp. Kelman skiljer i sin modell pa graden av konformt tankande och beteende genom tarmerna medgivande, identifikation och internalisering. (Kelman 1958, 1961 enligt Sampson, 1971). Medgivande innebar en likformighet sam har instrumentellt varde i det att individen belonas el1er undg~r straff. Identifikation star for anpassning till foljd av den betydelse relationen till den paverkande har. Internalisering slutligen innebijr accepterad paverkan darfor att innehallet ar forenligt med egna v rdesystem. I sitt arbete om m o r a 1 u t v e c k 1 i n g e n s p s y k o- 1 o g i gor Wright (1971) ett forsok till sammansmaltning av personlighetspsykologiska och socialpsykologiska synpunkter sam resu1terar i en karaktarstypologi1 vilken syftar till att beskriva de principer sam ger sammanhang oc~ mening ~t det individuella beteendet och de ~ispositioner och motiv som utgor grund for ~rinciperna. (Se figur 2). Tv~ dimensionar ges central betydelse: det sociala inflytandets ursprung i for~ldra- och andra vuxenrelationer respektive kamratrelationer och graden av internalisering av inflytandet, dess effektivitet och aktuellt beroerde av normkallorna. De sex karakt~rer Wright beskriver ar foljande: den amaraliska, dpr knnfar-~, den GtJktnrit;}ra, den koljektivistiska, den r!3qeltrogna och den altruistiska-autonoma.

7 ... '3 - lljaren Regel- Altruistiskautonom Auk tori tara Kon form Huvudsakligen vuxeninflytande I. ~--l-... Huvudsakligen kamratinflytande Figur 2. Karaktarstypologi. Oversatt fr~n Wright, D. The Psychology of Moral Behaviour, Men sarskilt intresse for de s o c i o 1 o g i s k a faktorerna i socialiseringsprocessen tycker sig Riesman (1950) finna att varje samhalls skapar sina person.lighetstyper. Han skiljer pa traditionsorienterade, inifranstyrda och utifranstyrda karaktarer och menar exempelvis att ett samhalle av USA:s art formarmanniskor styrda utifr~n. Empiriska studier ger inte belagg for nagot entydigt f8rh~llande av det slaget.

8 - 4- Hur mycket betyder omgi~ningen f8r individens socialisering, vilka relationer ar mest verksamma och med vilka medel sker denna p~verkan? Psykoanalysen ser foraldrarollen sam den faktor vilken begransar barnets frihet och lustupplevelse, sa smaningom abstraherad i 8verjagsbegreppet. Piaget betonar de sociala relationerna sam nodvandiga forutsattningar for den kognitiva utvecklingen. Kohlberg framstaller mojligheterna till rolltagande som avgorande for en mognande social utveckling. I den model! Wright skapar ar en av huvuddimerisionerna vilka pllverkansfaktorer sam be- ror individen, och idealet bestams till ett jamviktslage med rimligt beraende av foraldrar ach vuxna respektive jamnariga., Rissman betonar samhallsstrukturens roll mer an de differentierade narrelatianernas. Empiriska studier med utg~ngspunkt fr~n Kohlbergs teori sam utforts bland amerikanska stud enter och fredska'ri s ter har vi sat dels at t relativt fa nar de egna primcipernas niva rich att flertalet lever ~A ~ollkonformitetens, dels att de mest magna visar storst oberoende till foraldrar, intensivaste aktiviteten i socialpolitiska angelagenheter och oftare rubriceras som agnostiker, ateister eller areligiosa., (Haan, Smith & Block, 1968)., Beg~~ns~ingen l-pav~~ka~s mojligheter kommer till uttryck i resultat av forskning sam syftat till att undersoka forutsattningarna for forandring av _den moraliska utvecklj.ngsnivan has barn. (Turiel., 1966). Oet visar sig labtare att hoja utvecklingen ett stadium an att sanka den ett eller hoja den tva stadier. Mognaden.ar uppenbarligen en avgorande Paktor. Korrelationen mel1an moralutvecklingen has medlemmar i samma familj visar sig vera starkest mellen mar och. 10/15-Ariga saner, darnast mellan far och saner i 10/15-Arslldern, varefter redovisas fallande korrelationer meflan 16/20-lriga saner och deras foraldrar. Inga signifikant varderade korrelationer forekammer mellen dnttrar och foraldrar. (Haan, Langer & Kohlbe~g, 1976). Effekten av de skilda narmkallorna synes variera med hansyn till olika livsamr~den., Amerikanska studier pi 50-talet visar att ton~ringar ifrlga om yttre monster sam kladvanor och umgangesstil ar mast beroende av kamratgruppen medan de i frlga om personliga problem, ekonomiska fragor och politiska sympatier upplever foraldrarna sam viktigaste normk~llan. (McKeachie & Doyle, 1966). Liknande resultet visar ocks~ nor~studier i anslutning till Orebroprojektet dar mer an halften av tan~ringarna i undersokningen intar -en foraldrakonform linje i normer och handlingsintentioner. (Henricson, 1973). Religiasiteten i individens utveckling Religionspsykologen Hjalmar Sund~n beskriver i sin bok Barn och relig~on (~970) den sociala plverkan sam forutsattning for religios utveck1~ng. Anmer utforligt forklaras den r o 1 1 t e a r i scm ar basen i Sund,ns forskning i det storre arbetet Religionen och rollerna (1960). ~unden sarar pa den religiose p~verkan sam ges uteslutande p& verbal vag och den sam formedlas pa ett totatt satt, d v s den som inkluderar relationer vilka formedlar grundlaggande tillit redan p~ det stadium dl barnet kan betraktas sam forreligiost i den meningen att det saknar forutsattningar for spraklig begreppsbildning.

9 - 5- Sunden infer begreppen sakra traditionsbarare och alltfor sakra. De sakra traditionsbararna menar att det de kan formedla ar forestallningen.att Gud ar tillganglig for manniskan. De alltfor sakra soker i sin iver gestalta Gud som en -kraft p~ deras sida, om det behovs ocks~ mot dem de vill overtyga. Mot den bakgrunden blir de sakra t~aditionsbararna en positiv kraft for att framja religios utveckling medan de alltfor sakra utgor ett hot mot en mognande religiositet. En serie amerikanska fallstudier visar att olika miljoer inom de religiose traditionerna genom sina uppfostringsmonster skapar skilda beteenden och h~llningar.has individerna.(stewart, 1.867). Liknande studier har utforts i Norge med speciellt intresse for ungdomars upplevelse av spanningen mellen stromningar i tiden och tyngden av religios sed och fromhetsmonster. (Rommetveit, 1955). Forskare tycker sig finna stod for konsskillnader ifr~ga om installning till religiositet. Flicker vi~ar en mer positio attityd till religion an pojkar. Wright t ex ser forklaringen till detta i ett storrs foraldraberoende hos flicker. Andra menar att skillnaden ligger pa aktivitetsplanet dar flickorna ar mer engagerade medan pojkarna skulls hysa storrs intresse fa~ de teologiska fragorna. (Fagerlind & Sjoberg, 1971). Den tyske forskaren Thun (1959) menar att skillnaden ligger i installningen till live~ I ~llmanhe_t, ~tt f_f:jrh~llande sam han. menar h~l'!"". ler p~ att utjamnas och som borde fa till foljd att konsskillnader i forhallande till religiositet ocksa forsvinner. 'J Oet.syns viktigt att ~~p~arksam~a eventuella skillnader i effekten av religiositet nar den till storsta delen ar result.at av uppfost.. ran och nar den f~r inslag av personligt stallningstagande. Konfirmationsundervisning och dess motsvarigheter spelar darvid en viktig roll. Visserligen tyder konfirmationsfrekvensen p~ att inte enbart trosmassiga motiv har betydelse for unga manniskors deltagande i undervisningen. Undersokningar har visat att uttalade tros~otiv ~r avanliga men kan vara implicita i det informationsbehov som mer an halften anger sam viktigaste skalet for sin konfirmation. (Gustafsson, 1969). Religiositetens betydelse for moral, anpassning, livsvarden och yrkesvarderino. PA grundval av sin forskning menar Wright att det inte g~r att finna n~g~t samband mellen religiositet och moral. Oaremot havdar han att benagenheten for att uppleva skuld p~ ett intensivt satt utvecklas mer bland personer med religios bakgrund. Samtidigt erbjuder religionen en utvag ur skulden. Aktuell tillhorighet till en religios grupp betyder mer for attityder och beteenden an trosinneh~ll och varderingar till foljd av uppfostran. Religionen tjanar oftare som drivkraft till ett socialt konformt beteende an som kalla till moralisk utveckling. (Wright, 1971). De skilda karaktarstyper sam tidigare beskrivits i enlighet med Wrights teori kan alla bli religiose, men religiositeten tjanar olika behov hos olika karaktarer och kommer att utformas olika. Analyser har gjorts for att soka utrona vilken moralniv~ so~ speglas i individuellt beteande. (!"liddleton & Putne, 1962; Wright & Cox, 1967). Oarvid har kategorierna asketisk eller privat moral ~ ena sidan_ och social moral ~ den andra inforts sam begrepp. Brntt mot asketisk moral har framst konsekvenser far overtradaren, medan brott mot sncial

10 6 - moral marks av andra. Social moral hor ihap med att manniskor lever i samhallen och ar darfor aktuell for alla, medan den asketiska moralen foljer av religios tradition och uppfattas mest bjudande av dem sam accepterat denna tra. Resultat av undersokningar bland 16/18-~ringar visar signifikanta samband mellan religiositet och fordomande av antiasketiskt beteende, men ingen motsvarande tendens ifr~ga om antisocialt beteende. Flickorna i undersokningen visar den strangaste moralen. Dessa resultat bekraftas av Henricsons normundersokning (1973). Viss belysning av omr det g8r ocks~ uppfoljningsstudien om normstranga och norrnsv~ga gr~pper och de foraldr~relat~oner sam synes hora samman med olika kategoriar,. (Domfors, 1972),. En aspekt p~ attityd- och beteendestudiet ar fr~gan om vilka effekter det kan ha att vara foretradare for en minoritets normer. Oenna fr~gestallning kan ha viss relevans for studiet av frikyrkobarns situation. Coffman (1963) i_nbegripe~ i s~n stigrnatis_ez:,ings.t.eor.i. o.cksa den tribala stigman ~om ras, nation och religion. Ett teck~n pa en sadan effekt kan mojligen lasas ut av resultatet ifraga om kamnatskattningar d5r frikyrkobarn skattats lagre an andra av sin8 k3~rater. (Liljeqvist, 1966). Den studie av tonarsflickor symptumbelastnino sam inom Orebrooroj ektet gjorts avslojar ski1ln-ader med hansyn till graden av riormstr~nghet. (Sandstedt, 1971). N~gon sarstudie med hansyn till frikyrkobakgrund i detta avseende foreligger inte. Att v~rden styr beteenden h vda$ bade av forskare och andre so~ drar slutsatser av iakttagelser i" dagllgt liv. Darfor ar studiet av 1 i v s v a r d en av intresse. Vardebegreppet ar t ex i Rokeach's beskrivning uppbyggt av en rad komponenter fran personlighetens kognitiva, affektiva, konativa och motivationella omr~den. (Rokeach, 1968). Varden ar abstrekta ideal sam kan ha positiv eller negativ innebord och ar resultat av individens egen overtygelse om basta satt att handla och vara. Oat kan vara fruktbart ~tt tanka sig ~arden ordnade pa ett hierarkiskt satt till en individens organisation att bruka vid avgoranden av olika slag Rokeach arbetar med tva rangordningar nar han beskriver livsvarden. I den ena ingar de varden som ar riktningsgivare for valen i det dagliga livet, instrumentella Varden. I den andra ingar de verden som pekar pa m~l mera l~ngsiktigt, terminella varden. Studier av livsvarden bland tonaringar stoder forekomsten av en hierarkisk ordning. (Backteman, Berggren & Dittmer, 1973). Konsskillnader synes foreligga: for flicker betyder narrelationsbegrepp ~est medan pojkar satter begrepc sam fred, frihet och j~mlikhet fr m~t. N~r Wright (1971) studerar forekomsten av altruism finner han inga tecken pa att forekomsten av s~dana varden skulle forknippas med uppgiven religiositet. Sjalvfallet ar y r k e s v a 1 s p r o c e s s e n en del av livet dar livsvarden kommer till uttryck. Yrkesvalsorocessen for den unga manniskan best~r av en rad valsituationer d2r egns forutsattningar och intressen m~ste vagas mot yrkebs krav och mojligheter. Qetta betyder att vid varje valtillfalle alternativen begransas genom en tilltagande kunskap om sig sjalv och om yrkesvarldens villkor. Anpassningen till livs~ problemen tidigt i livet, upplevelsen av skolsituationen och s:3msoelet med andra manniskor p~verkar chanserna till en ~eningsfull yrkp.sinriktning. (Duner, 1972).

11 - 7 Duner introducerar i sin undersokning kring studie- och yrkesvalspracessen ett tvadimensionellt system sam medverkar till ett klarg5rande av bakomliggande vardens effekt pa uttalade yrkespreferenser. Den vertikala dimensionen sarar yrken efter utbildningsniva, ansvar, lon och status. Den horisontella dimensionen speglar intressen och behov sam vantas forverkligade i ett givet yr~e. Har visar sig konsskillnader foreligga ifraga om yrkesvardering sa att pojkar valjer vertikalt, d v s later status avg5ra 1 medan flickor foretradesvis valjer efter intresse, d v s efter en horisontell dimension.

12 - 8 - Problem 0 c h s y f t e Huvudsyftet med detta arbete ar att i barns relationer, beteenden och varderingar soka spara effekter av den frikyrkliga miljon s~ sam den uttrycks genom inflytande fr~n den frikyrkliga familjen eller i verksarnhet sam organiseras av frikyrklig sammansl.jtning. En vasentlig aspekt i studiet ar att jamfora ungdomar som har frikyrklig hemmiljo med s!!tdana sam genom eget engagemang i nagon aktivifet exponera$ for det frikyrkliga inflytandet for att se om religiositeten i n~got avseende skiljer sig de b~da kategorierna emellan. Dessa overgripande gestallningar f~r sin belysning genom studiet av nagra centrale om en i de aktuella ungdomarnas livssituation. F o r s t a p r o b 1 e m e t galler hem- octi familjeforhall anden Ar barn sam buxit upp i ett frikyrkohem mer skyddade och omhandertagna och darfor mer foraldraberoende an andra? Ar de mer konforma med hemmet i beteende och varderingar an andra? H y p o t e s 1: flickor frikyrkliga hem ar mer foraldraberoende och konfarma med h emmet an a) fli.ckor i totalgruppen och b) pojkar fran frikyrkohe':l) A n d r a p r o b 1 e m 8 t handlar om relationer till kamrater 1 skola och pa fritid. Ar barn fran frikyrkomiljo mindre kamratberoende n andra? Ar de ocksa mindre populira bland sina kamrater? H y p o t e s 2: a)barn fr~n frikyrkliga hem ir mindre kamratberoende an andra och b) mindre popu.lara bland sina kamrater, medan c)barn i fr1- kyrklig aktivitet ar lika kamratberoende som andre och d) skilj~r sig inte i popularitet fran tot~lgruppen. T r e d j e p r o b 1 e m e t beror normer dar fr&gan ~r om frikyrkomiljon satter sp~r pa virdering och handlingsintentioner. H y p o t e ~ 3: a)barn fran frikyrkomiljo h5r oftare till kategorin lagaccepterande av normbrott. b)barn fran frikyrkomiljb styrs mer av samvetsbetankligheter an av yttre ~uktoriteter nar det galler varderingar och handlingsintentioner~ f j a r d e p r o b 1 e m 8 t avser hallningen till livsvarden. Ar det rimligt att vanta sig en annan vardehierarki hos barn med religiositet i miljobakgrunden? H y p o t e s 4: B~de pojkar och flickor som ar frikyrkligt engagerade satter relationer framfor globalt orienterade varden i motsats till den konsbestamda differensen i totalgrup P en. F em t e p r a b 1 em e t berar yrkesvardering DC~ yrkesval. ~r barn fran frikyrkomiljo mindre karriarmedvetna an andra? Ar de mer styrda av intrrsse for m~nniskor i sina yrkesval? Finns kbnsskillnaden i yrkesvalsprocessen i lika hog grad bland frikyrkoungdom sam bland andra? H y Q n t e s 5: a)pojkar fr~n frikyrkomilja skil~er sig in~e fr&r normalgruppens pojkar n~r det g~ller status~aktorn i yrkesvalet. b) Flicker ur frikyrkomilja har mer vardinriktade ambiti~ner i sina yrkesval ~n to ta lgrupp ens f li cko r

13 - 9 - M e t o d Undersokningsgrupp Undersokningen har gjorts inom ramenfor Orebroprojektet - ett longitudinellt forskningsprojekt kring Anpassning, beteende och prestation som sedan 1965 bedrivs vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet under ledning av professor David Magnusson och docent Anders Duner. qen tatalgrupp projektet studerar utgors av samtliga e1ever i Orebra skolor som ir fodda 1955 och gick ~ grundskalans tredje Arskurs Ur denna grupp har for denna delstudie utvalts de1s de elever som enligt uppgift genom foraldraenkaten i Ak 3/65 har far och/eller mor sam tillhor frikyrklig sammanslutning, dels de elever som i en enkat kring fritidsaktiviteterigymnasiet Ak II/73 redavisat n~gan form av religiost arienterad akti~it~t~ {Se Bil. 1 ~or redogorelse av de urva1sfr~gar sam anvants.) be e1ever som pa detta satt va1ts ut ur tatalmaterialet har darefter indelats i tre grupper med hansyn till sin stallning inam den frikyrkliga miljon. En grupp utgors av dem sam har frikyrk1igt hem (grupp 1), en andra grupp av dem som ar frikyrk1igt engagerade sam gymnasister (grupp 2), och en tredje grupp utgors av d~ elever sam dels har frikyrkligt h~m, dels a r en-gag erade i nagan reli gios ak ti vi t et ( grupp 3). Av tab ell 1 framg~ r gruppernas storlek och forhallande till totalgruppen vid skilda tillfallen under undersokningens g~ng. Undersokningsinstrument De instrument sam anvants har samtliga utformats inom Orebroprojektet och har anvants i de delar sam bedomts relevanta for undersokningen. E 1 e v en k a t (Arskurs 3, 1965). Ur denna enkat har anvants fragor som beror elevernas kamratrelationer och sjalvskattnigg. F o r a 1 d r a en k a t (Arskurs ). Danna enkat har utnyttjats for att vinna kannedom om foraldrarnas situation i de avseenden den kan tankas ha betydelse for eleven, t ex foraldrars fritidsengagemang, deltagande i foraldramoten och engagemang i elevens skolarbete. E 1 e v en k a t (~rskurs 6, 1968). Ur denna enkat har de fr~gor anvants sam beskriver elevens kamratrelationer, sjalvskattning och trivse1, Y r k e s en k a t (~rskurs 6, 1968). Denna enkat avtacker fr~geomr~den som beror studie- och yrkesva1 och har anvants for att utrona hur eleven valt til1valsgruop, hur lang skoltid han kan tanka sig, overensstammelsen mellan egna prefereaser och hemmets med avseende pa stud.ie- och yrkesval. N o r m en k a t (~rskurs B, 1970). Instrumentet har utformats som en beskrivning av en rad tanarssituationer infor vilka elever f~r bedoma sina kamraters intentioner, sina egna intentioner, for~l~rarnas inst~llning, sanktionstendenser fr~n foraldrar och kamrater samt deklarera eventuellt eget handlande. (I bil. 2 exemplifieras formularets utformning.)

14 Tabell 1. UndersokningsgruppF.ms stor1ek och fi5rde1ning jamford med tota1gruppen vid ski1da tidpunkter under undersokningen Totalgruppen Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Pojkar flickor Pojkar flickor Pojkar F1ickor Pojkar fl ickor. N N N %. N % N % N % N % N % ~ Ak 3/ _,1 25 5_,1 25 5, , 5 5 1,1 7 1,4 6/ ,3 23 4,1 23 4,2 25 4,4 4 0,7 7 1,2 8/ ,3 21 3, , s o,a 1 1_,2 9/ ,4 32 5,4 37 6_,3 5 o,a 7 1,2 a ~ Gy U/ ,8 7 2,1 j33 9, ,4 7 2,1 I

15 - 11 S y m p t o m b e 1 a s t n i n g s a n k a t (flicker Arskurs s, 1970). Enkaten avtacker forekomsten av en rad beteenden och reaktioner sam eleven sjalv ar medveten om och ar villig att uppge. FrAgorna beskriver i vilken grad eleven trivs med sig sjalv ochsin narmaste omgivning. E 1 e v 8 n k a t (Arskurs ). FrAger ur denna enkat belyser elevens relationer till kamrater och foraldrar samt reaktioner infer p~frestningar av skilda slag. S t u d i e- och y r k e s va 1 s 8 n k a t (Arskurs ). Genom ~nkatfragorna beskrivs linjeval, planer efter grundskolan, hur lange man ar beredd att stud~ra samt upplevelsen av yrkesvalsprocess8n. Fa r a 1 d r a en k a t (Arskurs ). FrAn denna enkat her kunskap vunnits om foraldrars intentioner med avseende pa barnets studieoch yrkesvalssituation. F r i t i d s a k t i vi t e t er (gymn. Arskurs II, 1973). Enkaten beskriver dels graden av aktivitet p~ fritiden, dels vilka aktiviteter eleven agnar sig At. L i v s m A 1 s en k a t en (~rskurs II ). Instrumentet best~r av tre lister med vardeord fr~n sju omraden vilka eleven fatt rangordna p~ grundval av den betydelse han ~illskriver dem. (Bil. 3 aterger en a v listor.na sam exempel.) Analysmetoder Genomglend e-har undersoknings.gruppens data jam.forts mad totalgruppens~ Studdom har de tre delgrupperna i undersokningsmaterialet jamforts ~d varandra, oftast har i jamforelsen konen redovisats separat. Ofta her jamforelsen gjorts i procentenheter. Signifikansprovning med X 2 har dl foretagi ts. I nigra sammanhang har ari tmetiskt medelvarde och standardavvikelse beraknats och medelvardesskillnaderna har signifikansprovats med z-provning. LivsmAlsenkaten har analyserats med hjalp av rangkorrelation. Latent profilanalys (LPA) har av Henricson (1973) anvants vid analysen av normenkaten. Oarmed har det blivit mojligt att utifran svaren pa normfr~gorna kanna igen generella normmonster. I detta arbete redovisas resul taten med hjalp av denna referensram. Faktoranalys har varit hjalpmedel vid bearbetningen av totalmaterialets data i Orebroprojektet nar det galler de frageformular sam belyset kamratrelationer, sjalvkansla, foraldrarelationer, konformitetsorsaker etc. For varje faktor har ett knippe fr~gor sam tillsammans belys~r P~ overgrioande problemstallning analyserats gemensamt och kunnat redovisas i ett enda varde. Data i dessa variabler For individer som ing~r i denna undersokning har tagits ut ur det bearbetade tatalmaterialet ach redovisas efter samma monster. I samtliga analyser redovisas konen separat eftersom forekomst konsskillnader inte kunnat uteslutas. av

16 Res.ultat Undersokningsgruppen visar sig p~ en rad punkter avvika fr~n totalgruppen och antyder darmed ett monster sam mojligen kan forklaras av inflytande fr~n den frikyrkomiljo sam via hem eller fritidsaktivitet utgor bakgrund for det studerade materialet. I avsnittet Problem och syfte antyds fem problemomr~den och formuleras hypotesgr i anslutning till dessa. Resultatredovi~ningen foljer samme schema. I forsta hand redovisas samtliga resultat dar n~gon av undersokningens delgrupper 1sLgni fikant skiljer sig fr~n totalgruppen. Dessutom redovisas tendenset scm antyder ett genomgaende monster i det undersokta materialet aven d~ styrkan inte kan matas i signifikanta skillnader. Av undersokningsgruppen uppger tre elever att modern ar ensam v~rdnadshavare och i ett fall uppfostras barnet av n~gon annan an foraldrarna. Har skiljer sig monstret inte fr&n totalgruppens, och jamforbar med genomsnittet ar gruppen ocks~ d~ det galler foraldrars skolutbildning och' arbet~-. livsengagemang, vilket redo visas av LilJeqvist (1966}. Vid studiet av f5raldrars sysselsittning eller arbete utan~or hemmet pa kvallstid visar det sig att farre av frikyrkoforaldrarna ar hemma alla kvallar i veckan. Danna skillnad har beraknats p~ f5raldrar till slaver i grupp 1 och ar signifikant.- Stud~ra~ man bortovaron scm ett totalt m~tt 5- ver hela veckan finner man att fader ur frikyrkomaterialet ar borta fran hemmet mer an fader i totalgruppen. for madrarna ar farhallandet det motsatta. Oessa skillnader ar dock in.te signi fikanta. (F"igur 3 visar den procentuella fordelningen av antalet kvallar for faders och modrars arbete eller sysselsattning utanfer hemmet.) Figur 3. Procentuell fordelning over antalet kvaller per vecka for faders och modrars arbete eller sysselsattning utanfor hemmet.

17 - 13- Ett m~tt p~ foraldrarnas religiose engagernang ger frekvensen motesbesok. Oet vanligaste m~ttet ar ett motesbesok per vecka. Faderna ar flitigare gudstjanstbesokare an modra~na och en noggrannare _analys visaratt flickornas foraldrar bar hogre frekvens motesbesok an pojkarnas. En jamftlrelse mellen foraldrar till grupp 1 och grupp 3 tyder p~ hogre motesfrekvens i den senare gruppen, ett varde sars innebord m~ste tolkas med star forsiktighet med hansyn till det lilla mat endast tolv elever. (Figur 4 visar den procentuella fordelningen av motesbesok for foraldrar till elever i grupp 1 och 3.) Oeltagande i foraldramoten ar ett uttryck for foraldrars engagemang i barnens vardag. Av tabell 2 framgar att modrar oftare deltar i foraldramoten an fader. Oetta galler hela materialet och skillnaden ar signifikant. Nar det galler frikyrkomaterialet visar det s~g att foraldrar till flicker i grupp 1 6ftare deltar i foraldramoten. L~xhJalp ar ett anna~ uttryck for foraldraintresse for-barnens skolarbete. For hela materialet galler att nar laxhjalp ges ar det modrarna som i hog grad star for den. Engagemanget fr~n frikyrkoforaldrarnas sida ifraga om laxhjalp ar markant lagre an i totalmaterialet. Endast 16,3% av faderaa och 55% av modrarna till barnen i grupp 1 ger regelbunden laxhjalp, medan motsvarande varde i normalgruppen ar 28% for f8derna och 63% for modrarna. (Fi_gur 5 beskriv~r _den procentue3l~a fordelning~n av laxhjalp fran. far respektive mar i arskurs 3). Foraldrars hjalp och medverkan i samband med linjeval ar ungefar like star for pajkar och flicker. Inte heller foreligger n~gon skillnad mellen elever i den frikyrkliga undersokningsgruppen och totalmaterialet. Mellan 60 ach 70~~ sager srg ha f~tt hjalp av foraldrarna. Hur mycket barnen menar sig vara forem~lfor foraldrars p~verkan framg~r-av svaren pa.en fr~ga i samband med studie- och yrke-sval i ~rskurs 9. P~ fragan hur mycket foraldrarna varit med och bestamt vad eleven ska gora after 9:an svarar omkring tredjedelen av pojkarna att foraldrarna bestamt mpcket eller en del. Flickorna redovisar mindre upplevelse av sadan paverkan och sager i markant hogre grad att foraldrarna ej varit med och bestamt. Datta galler hela materialet. Nar det galler frikyrkomaterialet sager flicker i grupp 1 markant oftare an totalgrup~ pen att foraldrarna inte p~veraat ells. Pojkarna i grupp 1 och 2 antyder mer paverkan an pojkar i totalgruppen Skillnaderna ar inte signifikanta. (Tabell 3 redovisar varden for foraldrapaverkan vad galler elevens planer after grundskolan.) Barnens uppfattning om foraldrarnas forvantningar mad hansyn till studier och yrkesval och foraldrarnas ~gna uttalanden ger information om hur oppen relationen ar, om hur foraldraberoende eleverena upplever sig vara och vilka ambitioner foraldrarna har for sina barn. Tabell 4 a och b visar de procentuella fordelningarna av svaren p~ fragorna om elevens uppfattning om foraldrarnas asikt och foraldrarnas egna basked om sin iestallning. ~verensstammelsen mellen vad eleven tror att for~ldrarna v~ntar och v~d d~ ~agar sig vanta ar star fa totalgruppen ifraga om flertalet alternativ. Undantaqet gall8r sluta skolan och lara yrke d~rekt vilket foraldrarna onskar dubbelt s~ ofta sam deras pojkar tror. Oetta galler ocksa pojkar i frikyrkomaterialet. Ingen i frikyrkomaterialet averhuvud taget tror att foraldrarna v3ntar att ce gar till yrkesutbildning direkt efter 9:an. For samtliga i undersokningsgruppen galler att eleverna kanner storrs ansprak p~ lang studietid an foraldrarna uttrycker. Skillnaden ar signifikant for b~de pojkar och flicker i grupp 2 och for flicxor i grupp 1. Frikyrkoungdomar tror markant oftare an andra att f~raldrarna menar att den unge sjalv ska avgora hur lange han ska ~~ kvar i skolan.

18

19 L-~1--- : ~::- ::::::..:::i ; : -1-:.::::.j.. ~.:..: --- ; :::::: ::-:.t==:+:::;:: -- ' '!,!-..'l-. '.1:11"':: t:::.-... ~l..a1 -- e- -t- ---f"l---'"-"' --~, - i"'"-,_ ::-_~-=-=:: t-- ---j- -- ~ T, '--r ~ ----r--- -~:r=-:~ :-:::::,.;::;- -- ~ :,..._ r--t ~-- ~.: '-- r-- j.jc_ ; :;:1_ --t----f- -f---, r j.:.::.. e ::---::! -- - c:: r Tabell 2.. Procentu~ll fordelning for for~ldrarnas deltagande i for~ldramoten. Ak 3. en Frik 1 Pojkar Flicker Pojkar F1i cko r I ngen g~ng >1 gang Far Mor Far Mor Far Mor Far Mar ~~ '-~ , 2 6, ,6 86, , = vardet ar signifikant p~ 5~~niva da det jamfors med motsvarande grupp i totalmaterialet

20 Tabell Procentuell fordelning av elevens ~eklarerade upplevelse av foraldrap~verkan infer planer after grundskolan Totalgruppen frikyrkogrp 1 Frikyrkogrupp 2 Pojkar flick or Pojkar flicker Po jkar fli cko r Bestamt mkt ell en del 36 28,8 37, ,9 21,6 Knappast a11s 42, , ,5 59,5 Inte a1ls bestamt 19, , ,6 1~~? = vardet ar signi fikant p~ 1%-niv~n Vid jamforel-se mellan -grupo 1 och 2 Tab ell 4 a~~ _ Elevernas upp fattning om foraldrarnas Asikt om deras fortsatta skolg~ng. Ak-9.- P(Docent --~ Totalgruppen frikyrkogrupp 1 frik yrkogrupp 2 Hemma tyckerp.k flicker de OJ ar Pojkar flicker Pojkar flicker ' - Att det ar viktigt a.,j., fort-e > i skolan s~ Hinge sam mojl 22,2 13,5 16,7 25,0 18,8 13,5 Att J. ska g~ i skolan s!i lange jag sjalv vill 46, 8 61,6 70,8 65,0 68,8 81, ~ Att det kvittar om jag fortsot> skolan ell ej 2,7 5,9 8,3 n,o 3,1.Q..JL Att j., ska sluta skolan s~ fort j., ~<an D lara yrke 10,6 7,4 9i.Q.t_!h Q~ Vet in9e vad de tyck er., Ej svar 12,8 6, ,0 9,4 2,7 --~ = \lid j!::imforelse rned motsvarande gruoo i total<naterialet sign... OS = Vid jamfore1se med motsvarande grupo 1 tot alma terial et sign.. 01 x = Vid jamfore1se med motsvarande gruop i frikyrkogrupo 1 sign 05 - X

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN

PSYKOLOGENHETEN HISINGEN PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Skolutveckling med långsiktighet. Mats Ekholm Karlstads universitet

Skolutveckling med långsiktighet. Mats Ekholm Karlstads universitet Skolutveckling med långsiktighet. Mats Ekholm Karlstads universitet Grundläggande idéer bakom skola År 0 En som vet sprider vad han vet till dem som inte vet. Lärjungar lär genom att lyssna och följa direktiv.

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan Läsåret 2009-2010 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress Stortorget 1 Telefon 0476-550 00 (vx) Fax 0476-13874 Organisationsnr

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1 BAKGRUND Syfte Alla elever har samma rättigheter och skyldigheter flickor som pojkar och oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2017

Regiongemensam elevenkät 2017 Regiongemensam elevenkät 2017 SKF Tekniska Gymnasium gy2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den gemensamma

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Barn och ungas ekonomi

Barn och ungas ekonomi Barn och ungas ekonomi Innehållsförteckning Barn och ungas ekonomi... 4 Sammanfattning... 5 1. Ungas pengar... 6 1.1 Regelbunden vecko- och månadspeng... 6 1.2 Pengar vid behov och mot prestation... 7

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Barn och Familj 2012-08-17

Barn och Familj 2012-08-17 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning bland samtliga elever i åk 5 och 7 kring elevernas arbetsmiljö och inflytande. Resultaten för varje skola sammanställs och därefter genomförs en

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Regiongemensam elevenkät 2017

Regiongemensam elevenkät 2017 Regiongemensam elevenkät 2017 Sigrid Rudebecks gymnasium gy2 Skolrapport Bakgrund Om undersökningen En regiongemensam elevenkät har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. Den

Läs mer

Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn Reviderad 111001 Handlingsplan för värdegrundsarbete Bara förskolor Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn 1 VÄRDEGRUNDSARBETE Förbud mot diskriminering Lagen om förbud

Läs mer

Insatser mot cannabis - 27 februari

Insatser mot cannabis - 27 februari Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer