VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM

Transkript

1 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM

2 ÅRSREDOVISNING Förbundsdirektionen och utbildningschefen för Västerbergslagens utbildningscentrum avger följande årsredovisning för räkenskapsåret INNEHÅLL Ordförande har ordet... 2 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten... 3 Viktiga händelser under Omvärldsanalys... 7 Framtiden... 8 Måluppfyllelse Gemensamt för VBU Ungdomsgymnasiet Verksamhetsberättelser Högbergsskolan Högbergsskolan Flexenheten, idrott och VO-college Malmen Smeden och IC Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Serviceenheten Kanslienheten Personal och hälsobokslut Statistik personal Finansiella rapporter Ekonomisk analys Investeringar Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Redovisningsprinciper Noter och tilläggsupplysningar Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse

3 ORDFÖRANDE HAR ORDET Effektiviteten inom VBU, dvs. resultatet i relation till kostnaderna vad avser gymnasiet är bra men kan förbättras. När det gäller vår vuxenutbildning är resultatet gott för såväl sfi som den gymnasiala vuxenutbildningen och våra KY-utbildningar. Angående vuxenutbildningarna måste vi bli bättre när det gäller kostnadsjämförelser med andra utbildningsanordnare och uppföljning av elevernas resultat. Roger Stål ordförande Resultat och utvärdering I likhet med tidigare år kan 2010 beskrivas som ett bra verksamhetsår med ett gott resultat totalt sett vad gäller såväl kvalitet som ekonomi. Av de undersökningar vi gör årligen kan vi också konstatera att en mycket stor andel av personalen trivs på sin arbetsplats och med sin chef, vilket ger en god grund för de uppgifter vi står inför med bl a införandet av Gy11 och därmed följande krav på nya kursplaner, samläsning m.m. Liksom tidigare visar personal- och hälsobokslutet mycket goda resultat. Vad avser t. ex. sjukfrånvaro ligger den på rekordlåga 3.3 procent, vilket i sig måste vara något av ett rekord. Att vår personal, inte minst våra lärare, gör ett bra arbete framgår också av de elevenkäter som görs och där över 95 % återkommande anger att de trivs med sin lärare. Trots dessa positiva omdömen finns det som alltid saker som kan förbättras. Elevfrånvaron är fortfarande för hög även om den minskat. Kvalitetsmässigt är andel elever med grundläggande behörighet och andel elever med godkänd nivå i kärnämnen bra medan medelbetygsnivån bör förbättras. En stor utmaning inför framtiden är att utveckla undervisningsmetoder och former för att minska antalet elever som ej är godkända för gymnasiestudier. Omdaningen av IV-programmet inom Gy11 är en viktig del i detta arbete. För att bibehålla status, efterfrågan och attraktivitet på våra yrkesförberedande program är det nödvändigt att skapa naturliga förutsättningar till allmän behörighet för vidare studier. Organisationsutveckling En utbildningsorganisation, vilket VBU är, arbetar oftast med långa perspektiv även om omställningstider av utbud och organisation idag är kortare än förr, inte minst idag med Gy11och dess ökade program och inriktningar. För att bibehålla en hög kvalitet och ett relativt brett utbud är satsning på kompetensutveckling, kostnadseffektivitet och samverkan med vårt lokala näringsliv viktiga områden att bearbeta. En viktig del i all organisationsutveckling är självklart den strukturella uppbyggnaden program, utbud, beslutsnivåer, budgetansvar med mera men kanske framför allt den kultur som genomsyrar organisationen ledarskap, samarbetsanda, trygghet, initiativkraft, kommunikations- och informationsmöjligheter. Den kanske enskilt viktigaste hörnstenen i detta arbete är ett gott ledarskap inom alla delar och nivåer inom VBU. Under året har beslut fattats om utbud inom Gy11 och ett samverkansavtal inom Gysamområdet, det vill säga en struktur att arbeta vidare med. Den elevminskning vi ser de närmaste åren och den ökning av nyetablering av friskolor som pågår hoppas jag vi skall se som utmaningar och fortsätta arbetet med att göra VBU konkurrenskraftigt även i framtiden. I skrivande stund har vi fått meddelande från skolverket att VBU som en av tio gymnasieskolor i landet erbjuds möjligheten att starta ett fjärde år inom Teknikcollege. En möjlighet som inte bara är en utmaning utan också vittnar om såväl regionens behov och utveckling av tekniskt kunnande som VBU:s möjligheter att vara en del i denna utveckling. Framtid Den positiva utveckling vi har i regionen med ABB, diskussioner kring nyetableringar inom andra industrigrenar och ökad nybyggnation kommer sannolikt att få en positiv påverkan på efterfrågan av kvalificerad utbildning på såväl gymnasiet som vuxenutbildningen och yrkeshögskoleutbildningarna. Det är viktigt att VBU står väl rustade inför den utmaningen och att ägarna fortsätter sitt engagemang och satsning på utbildningsområdet

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund med medlemskommunerna Ludvika och Smedjebacken. Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövningen inom det område som samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Kommunalförbundet VBU leds av en förbundsdirektion som består av nio ledamöter, varav fem kommer från Ludvika och fyra från Smedjebacken. VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Grängesberg samt vid lärcentra i Ludvika. Medlemskommunerna lämnar ekonomiskt bidrag till VBU i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning. Verksamhetsårets förbundsdirektion Ledamöter, Ludvika Roger Stål (S), ordförande Berndt Ekström (M), 2:e vice ordförande Ulla-Britt Mikaelsson (S) Jan-Ola Sandström (C) Sten G Johansson (V) Ledamöter, Smedjebacken Håkan Svensson (S), 1:e vice ordförande Roland Nilsson (S) Monica Forsgren (S) Birgitta Granqvist (M) Kommunalförbundets samverkansområde Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare (sfi) Yrkesvux Övriga utbildningsinsatser mellan grundskole- och högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbetsmarknad och näringsliv

5 VBU:s organisation Utbildningschefen ansvarar för VBU:s hela verksamhet. För den verkställande ledningen svarar elva chefer. Rektorerna ansvarar för det pedagogiska arbetet. Administrationen, d.v.s. allt annat än det som är kopplat till undervisning, är uppdelat på centrala kansliet och serviceenheten som leds av kanslichef och servicechef. Åke Sandberg Schema och systemstöd för elevadministrativa system Övergripande adm./ controller Ronny Norrman Utbildningschef Direktionssekreterare Ulrika Lindqvist Persson Carina Hedström Hammar Kenth Runnberg Serviceenheten Kanslienheten Högbergsskolan 1 Marie- Hélène Abrahamsson Högbergsskolan 2 Smeden Mats Johnsson Malmen Anna Porath Kristina Karlsson Flexenheten Idrott VOcollege Andreas Lundholm Arvo Sarenbrant Vuxenutbildningar Gymnasie sär Lena Risberg SYVcentrum Reception/ Assistenter Skolkök Cafeteria Bibliotek Skolhälsovård IT-enhet Vaktmästeri Uppföljare Ekonomi Administration PA/HR Marknadsföring Samordning APL Säkerhet ES SP NV Eko I-val EC IP FP-rep TE HP Teknikcol lege VTC KY Markekologisk design KY/YH Bryggeriteknik YH Konstruktion YH Produktion Stödcentrum Uppdrags enheten BF HR IV BP FPtransport Byggvux Yrkesförarutbildn ing Övergripande ansvar för vuxenutbildni ngar Utbildningsansvar för Grundvux/SAS Sfi Särvux Flexenheten (gymnasievux och gymnasieskolan) Idrott och Hälsa Specialidrott Vård & omsorgscollege OP-gymn OP-vux KY-vård Gymnasiesärsko lan - 4 -

6 Åke Sandberg utbildningschef Viktiga händelser under 2010 Organisationsförändringar Den minskade ekonomiska ramen för 2010 har medfört flera olika förändringar för verksamheten. Förutom minskade driftsmedel för material och utrustning har även neddragningar i personal genomförts. För att klara detta måste nya arbetssätt och arbetsformer införas. Detta gäller såväl stödjande funktioner som undervisning. Under våren har en stor uppgift varit att hitta samläsningar för undervisningen. Ett nollintag på Barn- och fritidsprogrammet under hösten är genomfört. Samläsningar för gymnasie- och vuxenutbildningen samt inom gymnasieskolans olika program blev nu en realitet vid VBU. Inom ledningen har tre nya rektorer anställts vid höstterminens start, Marie Hélène Abrahamsson vid Högbergsskolan 1, Anna Porath vid Malmenskolan och Andreas Lundholm för Flexenheten samt Vård och omsorgscollege. Projektet Dalalyft VBU deltar i Projekt Dalalyft, ett treårs projekt som arbetar med kompetensutveckling för solo- och mikroföretag. Områden som täcks in är IT, ekonomi, ledarskap, affärsinriktad engelska/tyska/svenska, marknadsföring, försäljning, jämställdhet och tillgänglighet. ESF (Europeiska socialfonden) finansierar projektet. Marknadsföringsinsatser har skett via frukostmöten, hemsidan, mejl, nyhetsbrev och sociala medier m.m. Seminarier och uppstartsträffar har genomförts och trots en trög start deltar nu 250 företag i projektet. Uppdragsenheten Behovet av utbildningar inom framförallt teknik, transport, marknadsföring och ekonomi har ökat. Marknaden är på väg att återhämta sig till ett läge den låg på innan finanskrisen. Företagen har mer strategiskt börjat se över kompetensförsörjningen. Nya yrkeshögskoleutbildningar De tidigare kvalificerade yrkesutbildningarna upphör och ersätts av yrkeshögskoleutbildningar. VBU har ansökt om fem utbildningar och fått tre av dem. bryggeriteknik konstruktionsteknik produktionsteknik Utbildningarna bryggeri och produktion startade under hösten. Konstruktion lyckades inte attrahera tillräckligt antal elever. Rektorstjänsten för uppdrag och yrkesutbildning för vuxna har dragits in i samband med effektiviseringarna beroende på det ekonomiska läget. Utbildningarna har placerats ut på respektive ungdomsrektor för aktuell sektor. Markekologisk design fick miljöstipendium Ett stipendium från miljö- och byggnadsnämnden i Ludvika delades ut till VBU:s kvalificerade yrkesutbildning Markekologisk design. Stipendiet kommer att användas för en studieresa. Högbergsskolans 50-års jubileum Högbergsskolan invigdes den 21 maj 1960 och VBU hade samma dag 2010 ett jubileum där de femtio åren firades. Under en hel vecka var temat på Högbergsskolan 60-tal och eleverna hade gjort utställningar i kapphallen. Även jubileumsdagen gick i 60- talsanda och personerna som föreläste och underhöll under dagen hade alla gått på Högbergsskolan. Här fanns grundaren av batteriföretaget Boston Power Christina Lampe-Önnerud, programvaruinnovatören Per Einarsson, sångerskan Eva Serning och operasångerskan Maria Kehohane. En jubileumsskrift för de femtio åren har tagits fram med Bertil Danielsson, Ewa Wikström och Anders Källgren som skribenter och fotografer. Boken finns till försäljning hos bokhandlarna i Ludvika och Smedjebacken. Gysam VBU har nu gått med i Gysam som fullvärdig medlem och kommer från och med hösten 2011 att tilllämpa fritt sök för samtliga nya elever som börjar gymnasieskolan, vilket innebär att eleverna fritt får söka vilken ort de vill studera på inom samverkansområdet. VBU har fått gehör för flera av sina krav som t.ex. utvecklingssatsningar och gemensam syn på basutbud av utbildningar. En av utvecklingssatsningarna är språkprojektet där VBU tillhandahåller projektledare. Under hösten har innehållet formats och målet är att kunna bedriva språkkurser på de olika orterna där deltagarantalet är alltför litet för att vara ekonomiskt försvarbart. Det handlar om distans- (Forts. på sidan 6) - 5 -

7 (Forts. från sidan 5) utbildningar i kommuner som har kompetens inom ett språk och där Högskolan Dalarna är behjälplig med fortbildning och råd. Under våren 2011 kommer ett pilotprojekt med VBU som motor att starta inom spanska och italienska. Läs mer om Gysam på webbplatsen: 75 Försäljning av halkbana Under året har halkbanan avvecklats. En av VBU:s anställda har köpt verksamheten och driver den nu i egen regi. Ytterligare en anställd följde med vid överlåtelsen. Certifieringen av Vård- och omsorgscollege VBU har tillsammans med ägarkommunerna, landstinget och ett privat vårdföretag arbetat fram ett koncept för vårdutbildningarna i Västerbergslagen. Under våren har VBU fått den nationella kvalitetsstämpeln Vård- och omsorgscollege. Utmärkelsen räcker i tre år och därefter görs en ny prövning om alla kriterier för collegestämpeln uppfylls. I samband med utmärkelsen hölls en ceremoni i Smedjebacken med deltagande av båda kommunalråden. Årets pedagog Ludvikas Rotaryklubb premierar årligen en förtjänt lärare/pedagog i Ludvika eller Smedjebackens kommun. Utmärkelsen delas ut till den person inom utbildningsvärlden som är särskilt engagerad och gör något utöver det vanliga inom sitt verksamhetsområde. Under 2010 fick läraren Christian Brattström utmärkelsen inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vid uppvaktningen planterades ett vårdträd utanför B-huset vid Högbergsskolan. Lokalutredning Beslutet i direktionen om att VBU ska flytta ur Vårdskolan och Kasttjärnsparken håller på att konkretiseras. Hyreskontraktet för Kastjärnsparken löper ut sista december 2012 men redan nu hyr VBU ut delar av lokalerna i andra hand. Hyreskontraktet på Vårdskolan löper ut sista december 2011 men här har en överenskommelse gjorts med Ludvika kommun om frånträde redan sista juni Detta har medfört att en fördjupad analys över lokaldispositioner genomförts under året. Synpunkter på denna ska ha inkommit till årsskiftet och därefter kommer ett förslag till placering av program och utbildningar på VBU. (Forts. på sidan 7) - 6 -

8 (Forts. från sidan 6) NGL Nästa generations lärande Nästa generations lärande handlar om pedagogik som utvecklar teknik och hur man på ett innovativt sätt kan utnyttja de möjligheter som dagens teknik ger för att möta pedagogiska utmaningar. Högskolan Dalarna är drivande och VBU har aviserat intresse för att delta med kommunal forskningsresurs. Konceptet är snarlikt A-miljö vilket är det förhållningssätt som VBU redan anammat med ett lärande som är anpassat till individers olika lärstilar och målbilder. Webbaserad lärplattform Enligt VBU:s vision ska undervisande personal utnyttja IT som en naturlig del i lärandet. Ett viktigt verktyg blir då en gemensam webbaserad lärplattform. Under året har IT-rådet tagit fram en kravspecifikation på en lärplattform och bjudit in ett antal leverantörer för visning. Valet föll slutligen på lär- plattformen Vklass som kommer att introduceras under våren Ombyggnad av köket vid Högbergsskolan Etapp 2 är nu avklarad vid köket på Högbergsskolan. Ny utrustning och renoveringar i lokalerna har gjorts under sommaruppehållet. Satsning inom PR Den alltmer ökade konkurrensen om elever, framförallt på ungdomsutbildningarna, har gjort att VBU satsat mer på marknadsföring av sina utbildningar. Tillsammans med ABB-gymnasiet har en kort film tagits fram som presenterar vad eleverna tycker är attraktivt med att studera vid skolorna. Även bussreklam med samma budskap har används. Tidningsbilagan som presenterar de olika programmen var i år gemensam för VBU och ABB-gymnasiet. Omvärldsanalys Det dominerande företaget i Ludvika, ABB, aviserar ökat behov av kvalificerad personal för att kunna utveckla både nuvarande och nya system inom sitt affärsområde. Inom HVDC byggs en ny fabrik. Fler företag räknar med ett ökat behov av arbetskraft och det förs diskussioner om bygge av en batterifabrik i Ludvika som kan ge ytterligare 600 arbetstillfällen. Gruvornas framtid ser också mycket ljus ut. Elevunderlaget vid gymnasieskolan har ännu inte börjat minska trots prognosen men kommer inom några år att hamna på en nivå som ligger ca 25 % lägre än dagens. De stora pensionsavgångarna i länet ligger tidigt jämfört med många andra län. Speciellt kommer en stor efterfrågan att bli på kvalificerade yrkesarbetare och personal inom vårdsektorn. Miljömedvetenheten ökar och Västerbergslagen behöver kompetenstillskott för att kunna utveckla företag och organisationer i nya tankebanor. Ett speciellt viktigt område är energiförsörjningen och dess utveckling. Här kommer kretsloppstänkandet att bli mycket avgörande. Miljömedvetenheten kan i framtiden bli en konkurrensfördel. De sociala medierna fortsätter sin lavinartade ökning. Facebook, Twitter och Youtube kommer att följas av nya anpassade medier. Globaliseringen är en realitet redan idag. Nya tekniker och förnyade arbetssätt har kommit och fortsätter utvecklas. Företagen och organisationerna i Västerbergslagen måste kunna anpassas efter detta. Idéer sprids och rörligheten ökar. Globala företag fattar beslut som sedan får följdverkningar för både organi- (Forts. på sidan 8) - 7 -

9 (Forts. från sidan 7) sationer och företag i Västerbergslagen. Konkurrensen från friskolorna ökar och frisöket gör att eleverna lättare kan studera på andra orter. Samarbetet inom Gysam-området ökar och det tillkommer nya arbetsfält för samverkan. Personalomsättningen vid VBU kommer att öka i och med de allt större pensionsavgångarna. Speciellt känsligt blir det inom snäva kompetenser. Framtiden VBU är beroende av hur utvecklingen i Ludvika och Smedjebacken kommer att se ut i framtiden. Uppgiften för VBU är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvaltningar. Lyhördheten för förändringar måste vara stor och vuxenutbildningarna måste skräddarsys utifrån behoven. Problemet är att ungdomskullarna minskar de kommande åren och den stora utmaningen blir att hålla ett tillräckligt brett utbud av utbildningar kvar inom regionen. Utbildningarna i Västerbergslagen, inom VBU:s ansvarsområden, måste vara attraktiva alternativ till andra utbildningsanordnare. Även mångfalden av program och utbildningar är viktig. Det ska finnas möjligheter att välja en utbildning i hemkommunerna. Efterfrågade utbildningar måste riggas snabbare och organisationen måste bli mer flexibel. Några lokaler kommer att lämnas och omfördelningar inom övriga fortsätter. Några områden som är viktiga att vidareutveckla är det etablerade Teknikcollege samt det nycertifierade Vård- och omsorgscollege. Hållbar utveckling är nödvändigt att arbeta vidare med. En omformning av det nuvarande Ekologiprogrammet så det passar Gy11:s struktur är på gång. Begreppet hållbar utveckling måste få bäring även inom andra områden vid VBU. VBU måste använda samhället utanför som arena för utbildning. Det blir mer och mer viktigt att eleverna förbereds för de utmaningar som både samhälls- och arbetsliv kräver. En kompetenshöjning för personalen inom bland annat IT-området är angeläget. Anammandet av nya tekniker kan bli kostsamt men är nödvändigt. (Forts. på sidan 9) - 8 -

10 (Forts. från sidan 8) Konkurrensen om elever blir allt större och det finns företag som driver skolor i vinstsyfte. Skolsystemet styrs om så att eleverna mer och mer får välja var de vill studera. Kommuner i Ludvikas och Smedjebackens storlek får allt svårare att hålla ett brett utbud av utbildningar. Ledstjärnan är utveckling av kvalitén. Ett närmare samarbete i Gysam inom Falu-Borlängeregionen underlättar genom att man samordnar speciellt snäva utbildningar. Man kan också lära av varandra och dela på gemensamma kostnader. VBU har A-miljö som förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. För att kunna möta framtiden behövs olika alternativ för studierna. Webbaserat lärande, företagsförlagt lärande och klassrumsbaserat lärande är områden som VBU behöver utveckla. Ny teknik för undervisningen blir alltmer vanlig och flera olika tekniker kommer att användas i undervisningen. Framtidens elevarbetsplats sätts i fokus bland annat på grund av den alltmer ökade konkurrensen. Varje elev kommer att ha tillgång både till egen dator och egen arbetsplats. Minskning av personal är också en realitet de kommande åren. Ett problem i sammanhanget är att de övergripande funktionerna måste finnas och inte rent matematiskt kan minskas. Här måste nytänkande och förändrade arbetssätt utvecklas. Inom lärandet kommer det däremot att bli lättare att minska personal gentemot elevminskningarna. Här blir den stora utmaningen att behålla utbudet av utbildningar så brett som möjligt

11 Måluppfyllelse Prioriterade mål för läsåret 2009/10 Den genomsnittliga betygspoängen ska öka med 0,5 poäng per rektorsområde Våren 2010 Våren 2009 Våren ,09 13,05 12,96 Siffrorna är hämtade ur egen statistik och omfattar inte gamla elever eller elever som börjat vid VBU och senare gått ut vid annan skola vilket SCB gör. Den genomsnittliga betygspoängen vid VBU har ökat med 0,04 vilket är nästan en tiondel av det uppsatta målet. Det finns anledning att arbeta vidare med betygen. Ett arbete med att höja betygen tar tre år innan det får något större genomslag i statistiken. Den genomsnittliga elevfrånvaron ska ligga under 10 % Målet har nåtts av Hotell- och restaurangprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet. På upp till 15 % ligger Omvårdnadsprogrammet, Ekologi- och friluftsprogrammet, Industriprogrammet, Naturvetenskapliga programmet samt Estetiska programmet. Övriga program ligger mellan 16 och 20 %. Målet bör finnas kvar till nästa läsår eftersom det inte är uppnått. Åtgärder krävs för att ytterligare minska frånvaron. VBU ska ha fem lärlingsplatser våren 2010 Målet har inte uppnåtts helt. Det fanns tre lärlingsplatser inom VBU vid halvårsskiftet. Arbete bör fortsätta för att få in fler elever i lärlingsutbildning. Det blir även en reguljär lärlingsverksamhet i nya Gy11. En långsiktig personalstrategisk plan ska tas fram Ett utkast till plan har tagits fram men är inte färdigbearbetat. Övrig verksamhet som har legat utanför serviceenheten ska införlivas med denna Detta har genomförts under läsåret och är nu klart. Vid Malmen har personal och verksamhet inom köket samt vaktmästeriet införlivats i serviceenheten. En ny arbetstidsmodell ska tas fram Arbetet har pågått under hela läsåret men samsynen mellan fack och arbetsgivare behöver utvecklas. Det innebär att ytterligare tid behövs för genomförande. En ny lönepolicy tas fram Lönepolicyn är antagen av direktionen och anvisningarna är godkända av arbetsutskottet. Målet är uppnått. En ny modell för uppföljning och ett effektivare prognosverktyg tas fram De ekonomiska uppföljningarna har gjorts om och kvalitetssäkrats. Varje chef träffar kanslichef och utbildningschef en gång per månad för att diskutera det ekonomiska utfallet. Vid avvikelser redovisas planer för hur dessa ska åtgärdas. En del arbete återstår dock för ett effektivare prognosverktyg. Antalet kvalificerade yrkesutbildningar ska utökas till fem med start hösten 2010 De kvalificerade yrkesutbildningarna har övergått till yrkeshögskoleutbildningar. VBU har tre pågående utbildningar: bryggeriteknik, kvalificerad vård samt markekologisk design. VBU kommer, om tillräckligt många elever anmäler sig, starta tre nya yrkeshögskoleutbildningar: bryggeriteknik, konstruktionsteknik och produktionsteknik. Målet är således inte uppfyllt

12 Mål ur skolplanen Utbildningens kvalité kunskaper och färdigheter Rikssnitt Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, totalt 76 % 73 % 73 % Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 14,0 13,5 13,7 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola 87 % 90 % 96 % Andel elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. NV, SP, TE 98 % 99 % 100 % Andel elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. Övr program 86 % 91 % 92 % Siffrorna är hämtade från Skolverket. Andelen elever med slutbetyg inom fyra år har inte förändrats. Betygspoängen har sjunkit något trots ökade insatser inom området. De elever som gick ut i våras har dock inte varit med från början i arbetet med att höja betygen. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola har sjunkit kraftigt. Andelen elever med godkänd nivå i sv, en och ma har inte förändrats nämnvärt. Utbildningens kvalité utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar Total frånvaro - hela VBU 15 % 14 % Total frånvaro - Hö 1 15 % 16 % Total frånvaro - Hö 2 18 % 15 % Total frånvaro - Malmen 16 % 15 % Total frånvaro - Smeden 10 % 12 % Andel elever som anser att skolan bidrar till att stärka tron på sin egen förmåga 87 % 83 % Frånvarosiffrorna är hämtade från vårt interna elevregistreringsprogram. Siffrorna för skolans bidrag till att stärka tron på den egna förmågan är hämtad från skolenkäten som genomförs v.17 varje år för både gymnasiet och vuxenutbildningen. Elevfrånvaron har ökat från 14 till 15 %. Målet har varit att sänka frånvaron till högst 10 %. Det är enbart uppfyllt för Smeden. Arbetet måste fortsätta. Andel elever som anser att skolan bidrar till att stärka tron på den egna förmågan har ökat och ligger nu på 87 %. Eleven i centrum aktning för varje människas egenvärde Andel elever som blivit utsatt för fysiskt våld under det senaste läsåret i skolan 10 % 8 % Andel elever som blivit utsatt för psykiskt våld under senaste läsåret i skolan 14 % 13 % Andel elever som har tagit del av föredrag, föreställning eller dylikt om könsroller eller mångfald 69 % 64 % Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs v.17 varje år och gäller både gymnasiet och vuxenutbildningen. Det är fortfarande en hög andel elever som upplever att de blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld under läsåret. Arbetet med att hitta dessa elever och finna lösningar är viktigt att fortsätta. En något högre andel elever har upplevt att det varit mer aktiviteter kring mångfald osv

13 Eleven i centrum inflytande och delaktighet Andel elever som uppger att de får vara med och påverka arbetssätt i kurserna 70 % 67 % Andel elever som uppger att de får vara med och påverka innehållet i kurserna 52 % 51 % Andel elever som uppger att de har en individuell studieplan 65 % 66 % Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs v.17 varje år och gäller både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Trenden att fler elever får påverka arbetssätt och innehåll i kurserna är stigande. Andelen elever som upplever att de har en individuell studieplan är ungefär lika. I elevregisterprogrammet finns individuella studieplaner för samtliga elever. Eleven i centrum studiemiljö och hälsa Andel elever som trivs med sina lärare 96 % 97 % Andel elever som utnyttjar aktiviteter och träning inom hälsans hus 44 % 44 % Andel elever som trivs med VBU som skola A) Skolan som helhet hur nöjd är du med skolan och undervisningen? 1=inte alls nöjd 10=i högsta grad B ) Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 1=inte alls nöjd 10=i högsta grad C) Hur nära en perfekt skola tycker du att VBU kommer? 1=Mycket nära 10=Mycket nära 95 % 25% 20% Skolan som helhet 15% Lika bra som du hoppades Perfekt skola 10% 5% 0% 1= Inte alls nöjd/långt från = Helt nöjd/myck et nära Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs v.17 varje år och gäller både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Trivseln med både lärare och skola är mycket stor. Andelen elever som utnyttjar aktiviteterna vid hälsans hus ligger på samma nivå som föregående år

14 Attraktiv arbetsgivare nöjda medarbetare Andel personal som trivs på sin arbetsplats 92 % 92 % Andel personal som anser att de arbetar i ett väl fungerande arbetslag 77 % 76 % Andel personal som gärna berättar att de arbetar på VBU 92 % 98 % Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs v.17 varje år. Personalen trivs på sin arbetsplats. Arbetslagen fungerar. Dock har andelen personal som gärna berättar att de arbetar på VBU minskat något. Attraktiv arbetsgivare ledarskap Andel personal som anser att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt i dialog 89 % 92 % Andel personal som trivs med sin chef 90 % 93 % Andel personal som anser att deras chef hanterar konflikter bra 60 % 65 % Andel personal som anser att deras chef ställer upp och bryr sig om sin personal 80 % 88 % Andel personal som anser att de kan kommunicera med sin chef 89 % 97 % Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs v.17 varje år. Totalt sett har siffrorna sjunkit detta läsår. En analys behöver göras över detta. Noteras bör att på frågan hur chefen hanterar konflikter svarade 17 % vet ej. Attraktiv arbetsgivare kompetensutveckling Andel kompetensutveckling av totala personalkostnaden 0,8 % 0,8 % Andel behöriga lärare 78 % 81 % Siffrorna för kompetensutveckling är hämtade från utfallet 2010 och utfallet Andelen behöriga lärare är hämtade från schema- och tjänstefördelningsprogrammet. Andel kompetensutveckling av total personalkostnad ligger på samma nivå som förra året. Andelen behöriga lärare är starkt kopplat till antal lärare inom uppdragsutbildningen där det inte finns något krav på behörighet. Attraktiv arbetsgivare hälsa Sjukfrånvaron 3,3 % 3,6 % Andel personal som är nöjd med årets hälso- och friskvårdsprogram 95 % 98 % Sjukfrånvaro är hämtad från PA-systemet. Personalens syn på hälso- och friskvårdsprogrammet är hämtad från den årliga personalenkäten som genomförs v.17 varje år. Sjukfrånvaron har sjunkit med nästan 5 % under de senaste åren och ligger nu på rekordlåga 3,3 %. VBU har metodiskt arbetet med frågan. Både den förebyggande rehabiliteringen och friskvårdssatsningen står bakom resultatet. Personalen är nöjd med de aktiviteter som erbjuds

15 Långsiktigt goda förutsättningar efterfrågad utbildning/struktur Andel sökande till gymnasieskolan intagna på sitt förstahandsval 80 %* 77 % Andel sökande till andra utbildningar utanför VBU vid första sammanställningen inom gymnasieskolan 28 %* 27 % Studerande i förhållande till antalet platser vid KY (kvalificerad yrkesutbildning) 57 % 60 % Studerande i förhållande till antalet platser vid YH (yrkeshögskoleutbildning) 83 % fanns ej Siffrorna 2009 för gymnasieskolan är hämtade från intagningen vid Region Dalarna. *) Siffrorna 2010 är interna beräkningar utifrån statisk hämtade från intagningen vid Region Dalarna. Procentandelen studerande vid vuxenutbildningarna är intern statistik. Det är fortfarande en stor andel elever som tas in på sitt förstahandsval till gymnasieskolan och andelen elever som söker utbildningar utanför VBU ligger ungefär lika. Långsiktigt goda förutsättningar resurser Snittkostnad per elev i VBU:s gymnasieprogram exkl. elevresor (kr) Snittkostnad per elev för elever i andra kommunala gymnasieskolor och friskolor exkl. elevresor (kr) Lärartäthet vid gymnasieskolan 8,1 8,2 Kostnaden för genomsnittlig elev gäller alla elever som VBU svarar för. Siffran för lärartätheten är hämtad från Skolverkets officiella statistik. De kostnadseffektiveringar som genomförts under året syns tydligt i snittkostnad per elev för VBU:s gymnasieprogram. Sänkningen är hela kr/elev medan snittkostnaden i andra skolor har ökat med drygt kr. Den kostnadseffektivisering som är gjord i egen verksamhet ska finansiera den ökade snittkostnaden i andra kommunala gymnasieskolor och friskolor. Målet att behålla lärartätheten har uppnåtts trots effektiviseringarna

16 Gemensamt för VBU Idrott och hälsa Idrott- och hälsagruppen bedriver verksamhet inom hela VBU. Gruppen ansvarar även för specialidrott och friskvårdsprojektet hälsans hus. Ett individanpassat lärande har möjliggjort för många elever att nå godkänt betyg i kurser inom idrott och hälsa. Detta lärande har även medfört att ett ökat antal elever väljer idrottskurser inom det individuella valet. Tillsammans med lokala föreningar genomförs kurserna specialidrott A 200 poäng och B 100 poäng. Genom att ständigt kvalitetsutveckla denna verksamhet är ambitionen att erbjuda eleverna studier på hemmaplan istället för att eleverna väljer idrottsgymnasier på annan ort. Hälso- och friskvårdsprojektet hälsans hus har pågått under några år. Syftet med projektet är att få ungdomarna att förstå vikten av friskvård i ett livslångt perspektiv. Ansvarig rektor är Andreas Lundholm. Svenska som andraspråk Utbildningen i ämnet svenska som andraspråk syftar till att ge elever med ett annat modersmål än svenska möjligheter att utveckla god förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska. Det är viktigt att eleverna får så goda kunskaper i svenska att de kan klara sig i vidare studier, i arbetslivet och i samhällslivet. Förutom sfi (svenska för invandrare) erbjuds kurserna i ämnet på grundläggande nivå och på gymnasienivå. Framförallt på gymnasienivå läses kurserna i blandade klasser med ungdomar och vuxna. Eleverna har även möjlighet att välja en flexibel studieväg om man inte kan studera på heltid eller delta i undervisningen enligt ett fastställt schema. Ansvarig rektor är Kristina Karlsson. Individuella valet Det individuella valet omfattar 300 poäng för varje elev på VBU. Under en termin kan eleven välja maximalt 100 poäng. Det individuella valet startar för de flesta elever på vårterminen i åk 1. Elever inom vuxenutbildningen har också möjlighet att välja kurser inom det individuella valet. Kursutbudet omfattar i första hand kurser som ger meritpoäng samt kurser inom ämnesområden som många elever är intresserade av t. ex. entreprenörskap, idrott och hälsa eller estetiska ämnen. Flera av de nationella programmen har skapat ett i-valspaket av kurser med anknytning till karaktärsämnena för respektive program. Elever kan också ha specialidrott som individuellt val. Ansvarig rektor är Marie-Hélène Abrahamsson. Rektorsteam Rektorerna för Malmen och Högbergsskolan bildar ett samverkansteam för att dels stödja varandra i sitt arbete men även för att utveckla och stärka likvärdigheten och sammanhållningen på VBU. På samma sätt bildar rektorerna för Flexenheten och Smeden ett team. Flexenheten På VBU finns en flexenhet för att tillmötesgå de elever som behöver läsa en kurs som inte ingår i det för tillfället aktuella utbildningsutbudet. Inom denna enhet studerar bland annat vuxenelever som har svårt att anpassa sina studier till ett bundet schema, elever som behöver läsa en kurs på kortare tid eller till exempel elever som bytt skola eller program och därför måste komplettera kurser. Ansvarig rektor är Andreas Lundholm

17 Ungdomsgymnasiet På ungdomsgymnasiet finns tolv nationella program med flera inriktningar. VBU bedriver gymnasieutbildning på tre orter: Grängesberg, Ludvika och Smedjebacken. Ansvaret är sedan höstterminen 2010 fördelat på fem rektorer. Arbetslag VBU:s pedagoger är organiserade i arbetslag kring ett eller flera program. Även för idrottsämnet finns ett arbetslag. Arbetet inom arbetslaget leds av en arbetslagsledare. Arbetslaget ansvarar för programmets utveckling i enlighet med rektors verksamhetsplan. Dessutom ansvarar arbetslaget för att varje elevs studiesituation blir så bra som möjligt. Elevdemokrati Varje klass på VBU har klassråd schemalagt varje vecka. Vid klassråden deltar klassföreståndare/ mentor. Det finns elevråd på varje rektorsområde och rektor deltar i elevrådsmötena. Eleverna utser även elevskyddsombud till skyddskommittén och är representerade i skolkonferenser som handlägger övergripande frågor för skolverksamheten. Stödcentrum VBU ger elever stöd i varierande former bland annat i det stödcentrum som finns på Högbergsskolan. Vid stödcentrum studerar elever som inte fullt ut klarar ordinarie skolsystem och elever som behöver extra stöd och utvidgat mentorsstöd. Invandrarelever, som behöver utökat språkstöd i skolan, bedriver delar av sina studier i stödcentrum. Personalen på stödcentrum har många kontakter med andra samhällsorgan och VBU:s övriga resurser. Dessa kontakter är viktiga för elevernas resultat. Under läsåret 10/11 har ca 100 elever utnyttjat stödcentrum. På skolorna i Grängesberg och Smedjebacken samordnas stödet av de lokala specialpedagogerna och speciallärarna. Estetisk verksamhet Ämnet estetisk verksamhet syftar bland annat till att utveckla och stimulera elevens kreativitet och lust att använda estetiska uttrycksmedel för att uttrycka tankar, känslor och handlingar. För att leva upp till detta erbjuder VBU fyra varianter av estetisk verksamhet: bild, drama, konstsmide och musik

18 Statistik ungdomsgymnasiet Verksamhetsmått ht-10 ht-09 Antal gymnasieelever totalt på VBU varav från Ludvika varav från Smedjebacken varav från annan kommun Antal gymnasieelever totalt i Ludvika och Smedjebacken varav på VBU varav i annan kommun varav i friskolor varav i landstinget varav i annan utbildningsanordning (folkhögskola) 2 1 Antal elever på VBU Andel elever i % som går utbildning utanför VBU % % 16 % 18 % 20% 21% 21% 24% 23% 23% % 15% % 4% /04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10 /11 0% 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Ungdomsgymnasiet vid VBU omfattar tolv nationella program och särskilda undervisningsgrupper inom individuella programmet. Kostnaden för interkommunala ersättningar varierar från kkr per elev och läsår. Den totala interkommunala kostnaden för ungdomsgymnasiet har under 2010 uppgått till kkr (f.g. år kkr)

19 Verksamhetsberättelse Högbergsskolan 1 Ansvarsområde Rektorsområdets Hö 1 omfattar fyra gymnasieprogram: Estetiska programmet (ES), Samhällsvetenskapliga programmet (SP), Naturvetenskapliga programmet (NV) och Ekologiprogrammet (Eko). Marie-Hélène Abrahamsson rektor Allmän information Rektorsområdets verksamhet omfattar Ekologiprogrammet, Estetiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och Samhällsvetenskapliga programmet. Ett stödcentrum delas med Högbergsskolan 2. I stödcentrumet jobbar två specialpedagoger med elever i behov av särskilt stöd. Samarbeten och projekt På Samhällsvetenskapliga programmet har arbetet för färre IG och högre betygsmedelvärde fortsatt. Lärarna har också fortsatt det gemensamma arbetet med en bedömningsmatris för projektarbetet med målet att uppnå en jämnare kvalité på handledning och bedömning. Det finns ett samarbete med kommunal verksamhet i Ludvika och Smedjebacken samt med andra aktörer för att få fram praktikplatser som är lämpliga för elever med samhällsvetenskaplig inriktning. Ekologiprogrammets mycket uppskattade utevistelse på naturcentrum i Snösjön har utnyttjas en heldag i veckan per årskurs. Programmet har genomfört tre lägerveckor: åk 1 på Fulufjäll, åk 2 på Öddö och åk 3 på Öland. Ekologiprogrammet har fortsatt sitt hel- Inriktningar ES: teater, bild, musik SP: ekonomi, kultur, samhällsvetenskap, språk NV: matematik/data, miljövetenskap, naturkunskap Eko: naturvetenskap, samhällsvetenskap Genomsnittligt antal årselever ES SP NV Eko Elevkostnad/program/år (kkr) ES SP NV Eko Lärartäthet ES SP NV Eko 7,1 6,4 4,3 6,0 Geografisk placering Högbergsskolan hus A och C, Ludvika hetsskapande arbete genom ämnesintegration i lokala kurser och humaniora. Eleverna har haft stort utbyte av praktikplatserna vid bl.a. Högskolan Kalmar, Nordens Ark och Länsstyrelsen i Falun. Naturvetenskapliga programmet fortsätter sitt arbete med NV-certifikatet vilket ger eleverna en inblick i naturvetenskapliga studier. Ett samarbete med Smedjebackens miljökontor samt ABB har genomförts. Programmet har även besökt Uppsala och Ångströmlaboratoriet. (Forts. på sidan 19)

20 (Forts. från sidan 18) Det estetiska programmet har fortsatt sitt helhetsskapande arbete genom ämnesintegration i vilket epoker/områden utgör en röd tråd. Kurserna i kulturoch idéhistoria, historia, estetisk orientering samt svenska utgör grunden i detta samarbete. Programmets elever har visat upp sina färdigheter i olika sammanhang ute i samhället bland annat genom att ställa ut byggnader på Lysmasken. Eleverna på estetprogrammet medverkade även i ett projekt på stan under december, där man deltog genom att göra lokal-tv, spela musik, dekorera skyltfönster samt göra installationer m.m. Programmet har som vanligt under året haft uppskattade konserter, utställningar och föreställningar på skolan. Språklärarna har börjat arbeta med ett projekt som innebär att elever som läser språkkurser kommer att erbjudas distanskurser via lärplattform. Det gör att man kan erbjuda stor valfrihet och kurser med få elever. Samarbete mellan kommunerna i Gysam kommer att underlättas. I ett samarbete med högskolan har man börjat bygga kurserna. VBU kommer också på det här sättet att kunna erbjuda Cambridgeoch ÖSD-kurserna, vilket är unikt för Ludvika. Det stora övergripande projektet för hela rektorsområdet detta år har varit att planera de nya studieförberedande programmen och inriktningarna inför Gy 11. Upprustning Under året har det skapats en scen i A-husets kapphall som är tänkt för spontana uppträdanden. I anslutning till scenen har det påbörjats ett skapande av en arena avsedd att fungera som "hemmaplan" för estet- och samhällsvetenskapliga programmets elever. Önskemål om upprustning vad gäller datorer och annan teknisk utrustning framförs regelbundet. Personal Det finns 38 lärare inom rektorsområdet. Ämnesbehörigheten är hög. Personalen är organiserade i arbetslag. Varje program har ett arbetslag som har delat mentorsansvar för eleverna mellan sig. Måluppfyllelse Meritvärdet, dvs. genomsnittliga betygspoängen, hos de elever som fått slutbetyg har ökat något på estetprogrammet, minskat något på samhällsvetenskapliga programmet och är ungefär lika på naturvetenskapliga programmet. Eleverna på ekologiprogrammet, som går ett specialutformat program, har räknats in i naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet, beroende på elevens inriktning

21 Verksamhetsberättelse Högbergsskolan 2 Ansvarsområde Rektorsområdet Högbergsskolan 2 omfattar fem gymnasieprogram: Fordonsprogrammet (FPPB), Elprogrammet (EC), Industriprogrammet (IP), Teknikprogrammet (TE) och Handels- och administrationsprogrammet (HP). Arvo Sarenbrant rektor Pedagogisk inriktning och aktivitet Verksamheten på samtliga program inom rektorsområdet kännetecknas av att vara lärorik och utvecklande, där alla aktivt tar ansvar för att skapa trivsel. För att nå de mål som ställs på verksamheten och gemensamt kunna arbeta mot en A-miljö finns ambitionen att kontinuerligt utvärdera de lärprocesser som sker i verksamheten. Eleverna studerar under stort eget ansvar, där lärandet i skarpa lägen hos företagen på orten, är en växande del av undervisningen. Vår kunskap och förståelse av världen är relativ. I rätt sammanhang blir den enskilda kunskapen meningsfull. Helhet och delar, framtid och historia, teori och praktik allt hänger ihop. Det finns ingen motsättning mellan baskunskaper och helhetsperspektiv. Alla ämnen är lika viktiga och bidrar tillsammans till helheten. Genom analys och reflexion kan man visa hur skilda kunskaper tillsammans utgör en karta över människans framsteg och misstag. På VBU inser både ungdomar och vuxna att tillvaron är ständigt föränderlig och att det därför är självklart att hela tiden lära nytt. Området omfattar även yrkeshögskola (YH), kvalificerad yrkesutbildning (KY) samt yrkesinriktad vuxenutbildning (Yrkesvux) inom verkstadsteknisk utbildning. Inriktningar FP: personbil EC: automation, elinstallation IP: skärande bearbetning, svets, montering TE: datorteknik, teknik, företagande HP: handel, turism YH: bryggeriteknik, produktionsteknik, konstruktionsteknik KY: bryggeriteknik, markekologisk design Yrkesvux: svets/svarv, CNC Genomsnittligt antal årselever FPPB EC IP TE HP YH YH KY KY VTC brygg produktion mark ekologi brygg Elevkostnad/program/år (kkr) FPPB EC IP TE HP Lärartäthet FPPB EC IP TE HP 8,6 7,2 10,0 7,0 5,5 Geografisk placering Högbergsskolan hus A och B, Ludvika Under 2010 har man inom rektorsområdet arbetat mycket med kärnverksamheten och med lärarnas sätt att leda elevernas lärande. Utvecklingsarbetet har (Forts. på sidan 21)

22 (Forts. från sidan 20) fokuserats på områden som betyg och bedömning, det egna förhållningssättet, dokumentationen av elevresultaten och hur man genomför konstruktiva utvecklingssamtal. Samarbete Företagskontakterna är på olika sätt ett ökat inslag i lärandet. Branschråd har genomförts på samtliga program och det finns ett engagemang hos företagen som genererar energi till både lärare och elever. Utvecklingsarbetet i arbetslagen är en förutsättning för att klara av att erbjuda utbildning med hög kvalitet samt att VBU ska vara en attraktiv arbetsplats. Ung företagsamhet, UF, finns idag på samtliga gymnasieprogram inom Hö 2. Det speglar den satsning på entreprenörskap som finns inom rektorsområdet. Arbetet med att utveckla Teknikcollege fortsätter. Det kan konstateras att näringslivet tar sitt ansvar för att det ska bli en lyckosam satsning på att höja kvalitén på våra yrkesutbildningar. Företagen i Västerbergslagen uttrycker ett behov av kvalificerad arbetskraft. Teknikcollege syftar mot att vara en hjälp när det gäller att spetsa till utbildningarna. Under hösten har teknikprogrammets elever, som läser på det certifierade programmet, varit ute på sina första företagsbesök. De företag som finns inom TC Dalarna har på ett ansvarsfullt och vederhäftigt sätt tagit emot ungdomarna. Det finns goda förutsättningar för att få en väl fungerande lärandesamverkan mellan näringslivet och VBU. Samverkan mellan skolan och företagen på industriprogrammet sker framförallt genom den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU. Styrgruppen för Teknikcollege Dalarna i Västerbergslagen har regelbundna träffar för att arbeta med utbildningsrelaterade frågor. Målet för styrgruppen är bland annat att få till stånd en utbildning som motsvarar näringslivets behov av kompetens inom olika områden och på olika nivåer. När elprogrammets automationsinriktning har blivit certifierad är den gymnasiala delen av teknikcollege färdig. Det har pågått vissa förberedelser för att enkelt kunna integrera eventuella tillstyrkta och beviljade yrkeshögskoleutbildningar i Teknikcollege. (Forts. på sidan 22)