Delårsbokslut. 1 januari juni 2013

Transkript

1 Delårsbokslut 1 januari juni 2013

2 Delårsbokslut Förbundsdirektionen och utbildningschefen för Västerbergslagens utbildningscentrum, organisationsnummer , avger följande delårsrapport för år Språkcafé Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Information om verksamheten... 2 Viktiga händelser... 3 Måluppfyllelse... 6 Skolplanemål... 8 Omvärldsanalys Framtiden Statistik personal Finansiella rapporter Ekonomisk analys Investeringar Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Noter

3 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund med medlemskommunerna Ludvika och Smedjebacken. Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövningen inom det område där samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Kommunalförbundet VBU leds av en förbundsdirektion som består av nio ledamöter, varav fem kommer från Ludvika och fyra från Smedjebacken. VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Grängesberg. Medlemskommunerna lämnar ekonomiskt bidrag till VBU i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning. Verksamhetsårets förbundsdirektion Ledamöter, Ludvika Roger Stål (S), ordförande Kjell Israelsson (M), 2:e vice ordförande Kerstin Frost Erkers (S) Kurt Josefsson (BOP) Sten G Johansson (V) Ledamöter, Smedjebacken Håkan Svensson (S), 1:e vice ordförande Fredrik Rönning (S) Bengt Norrlén (S) Birgitta Granqvist (M) Kommunalförbundets samverkansområde Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning (Gruv) Gymnasial vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Svenskundervisning för invandrare (Sfi) Yrkesutbildning för vuxna (Yrkesvux) Yrkeshögskola (Yh) Övriga utbildningsinsatser från grundskole till högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbetsmarknad och näringsliv. TE- tjejkväll - 2 -

4 Viktiga händelser Det händer mycket inom skolan och det sker snabbt, så snabbt att det många gånger är svårt att planera i och med att besluten tas samtidigt som det ska verkställas. VBU har många områden inom utbildning och samtliga förändras. Karriärtjänster Regeringen har infört karriärtjänster för lärare och bekostar också den höjning av lönen som görs. VBU ser positivt på utvecklingsmöjligheterna för lärarpersonal och har erhållit resurser för en lektorstjänst och två förstelärare. De beslutade är; som lektor Mikael Berg som tar sin doktorsexamen i höst samt som förstelärare Anna Porath och Göran Åslund. Verksamhetsutveckling inom det pedagogiska området Ledningen har tagit fram en plan för utveckling av det pedagogiska arbetet för tiden 2013 till Under våren har en inventering över pågående utvecklingsprojekt, lärares arbetsuppgifter samt det administrativa stödet gjorts. Det ska resultera i en plan för Motorn i arbetet är gruppen för utvecklingsstöd som leds av rektor och består av innehavarna av karriärtjänsterna. Arbetet blir forskningsbaserat och kommer att handla om både kollegialt lärande och nyttjande av specialpedagoger. Processen följs av ledningen och de fackliga lärarrepresentanterna. Revision av VBU KPMG har på uppdrag av ägarkommunerna genomfört en revision av VBU avseende kostnader, kvalité, verksamhet, utveckling och strategier inför framtiden. Rapporten presenterades i Ludvika Stadshus den 27 mars. Den konstaterade vikten av ett långsiktigt perspektiv för planering av verksamheten men också att VBU redan har påbörjat arbetet med detta. Vidare konstaterades att VBU är välskött. Organisationsförändringar i ledningen hösten 2013 Ledningen förändras kontinuerligt utifrån de behov och de förutsättningar som finns. Rektor vid vuxenutbildningen kommer att arbeta deltid från och med hösten och biträdande rektor Karin Pihlström går in och täcker upp som rektor. Totalt blir det en biträdande rektorstjänst mindre. Biträdande rektorstjänsterna är tänkta som aspiranttjänster för kommande behov. Entreprenörsdag för gymnasieskolan Den 21 januari genomfördes en entreprenörsdag för alla elever vid gymnasieskolan i Ludvika, Grängesberg och Smedjebacken. Ulf Spendrup berättade hur det är att vara entreprenör och hur han varit med och utvecklat ett företag från litet till stort. Det skedde vid (Forts. på sidan 4) - 3 -

5 (Forts. från sidan 3) tre tillfällen och eleverna uppskattade verkligen föreläsningen. I samband med detta fanns också bemannade informationsbord i kapphallen där företag och organisationer presenterade sig. Regionala doktorandtjänster VBU deltar i den regionala satsningen med ett första steg att utbilda fem forskare för utveckling av regionens skolor. Satsningen samfinansieras med Högskolan Dalarna och PUD (Pedagogiskt UtvecklingsCentrum). Den innebär en ökad skolforskning och ett komplement till de två forskare från VBU som redan är i gång. Planen är att VBU på sikt ska ha tre egna skolforskare. Fjärde året på Teknikprogrammet Under läsåret 2012/13 startade VBU det fjärde året på Teknikprogrammet. Eleverna gick ut under våren. Tyvärr blev antalet sökande till läsåret 2013/14 så lågt att utbildningen inte kunde startas. VBU:s pedagogiska pris 2013 VBU:s pedagogiska pris 2013 delades ut i mars till Maria Jedeberg som på ett förtjänstfullt sätt bedrivit sin undervisning. Maria var nominerad av elever och priset bestod i en summa pengar att utnyttja till sin kompetensutveckling. En del av motiveringen löd: Maria ser varje elevs enskilda behov och uppmuntrar eleverna till god självkänsla. Lärarlegitimationer Reglerna om introduktionsår för nya lärare är redan infört. Från december får man inte tillsvidareanställa icke legitimerade lärare. Undantagna är yrkeslärare samt lärare i modersmål. Det finns övergångsregler bland annat för äldre lärare utan behörighet. I juli 2015 får enbart legitimerade lärare ansvara för undervisningen och sätta betyg. Motsvarande för gymnasiesärskolan är juni Det kommer att finnas möjlighet att ge en varning och även återkalla legitimationen. Skolinspektionen VBU deltar i den återkommande granskningen av Skolinspektionen under året. Under våren har uppgifter samlats in och slumpvis utvalda lärare och elever har fått svara på enkäter. En ytterligare insamlingsomgång av uppgifter har skett under sommaren och under hösten blir det skolbesök och återrapporter. Även Ludvika och Smedjebackens kommuner deltar i granskningen. ABB-gymnasiet granskas också under året. Projekt Vägval Framtid Det har varit ett stort nationellt intresse för vårt upplägg av ESF-projektet. Personal från VBU har presenterat projektet vid SKL:s konferens, vid introduktionsprogrammens konferens i Eskilstuna samt under Almedalsveckan. Dessutom gjorde Rapport ett inslag om projektet i nyhetssändningen den 11 juni. Yrkesintroduktion på industriteknik och handeloch administration VBU startar yrkesintroduktion i större omfattning på ytterligare två program under hösten. I B-huset har Fordonprogrammets tomma lokaler byggts om och arbetet med utrustning av maskiner och verktyg för industriteknik har påbörjats. De kommer att samläsa med eleverna på VTC-utbildningen. I A-huset kommer yrkesintroduktionen inom handel- och administration att förläggas tillsammans med åk1 eleverna. Yrkeshögskoleutbildning inom CNC-teknik Utbildningen planerar att startas tillsammans med NVU och Hedemoras kommun. Utbildningens struktur liknar den VBU redan har på sina Yh-utbildningar; distansstudier med intensivveckor på respektive ort, för VBU:s del i Ludvika/Smedjebacken. Utbildningen ska tillgodose industrins behov av kvalificerad arbetskraft inom området. Den innehåller förutom CNC även FMS, kommunikation, kvalitet och kvalitetsstyrning, mätteknik och tillverkning. VBU på sociala medier Många av VBU:s nuvarande och blivande elever finns på sociala medier. Därför deltar även VBU där för att ge insyn och svara på frågor. VBU finns på Facebook och Twitter (#VBU). (Forts. på sidan 5) - 4 -

6 (Forts. från sidan 4) IT-strategi Gymnasiet går nu in på tredje året med egna personliga elevdatorer, vilket resulterar i att fler datasalar kommer att tas bort. Ett antal salar kommer dock att behållas för vuxenutbildningen samt för yrkeshögskolan. Ett trådlöst fritt nät har byggts upp på samtliga skolor för att elever inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan ska kunna arbeta med egna datorer. Nätet har samma kapacitet som det tidigare men kan användas annorlunda. Även gymnasieeleverna kommer åt det fria nätet med sina egna smartphones, läsplattor och datorer. Elevambassadörer Ett antal elever har utbildats till elevambassadörer under läsåret och har även varit modeller i tidningen Gymnasiet Nästa. Eleverna har besökt Ludvikas och Smedjebackens grundskolor och berättat om VBU:s utbildningar och skolor. Detta arbete kan eventuellt ha bidragit till minskningen av antalet utsökande elever i år. VBU, det självklara valet framtidens lärande VBU:s elevambassadörer - 5 -

7 Måluppfyllelse Prioriterade mål för läsåret 2012/13 Mål 1 Den genomsnittliga betygspoängen ska öka med 0,5 poäng per rektorsområde. Våren 2013 Våren 2012 Våren 2011 Våren 2010 Våren 2009 Våren ,53 13,65 13,56 13,09 13,05 12,96 Siffrorna är hämtade ur egen statistik och tar inte hänsyn till t ex gamla elever eller elever som börjat vid VBU och senare gått ut vid annan skola som de officiella siffrorna från SCB gör. Betygen har sänkts med 0,12 och är alltså lägre än Detta gör att målet om högre betyg inte bör släppas utan ett intensifierat arbete blir nödvändigt. Målet är inte uppfyllt Mål 2 Den genomsnittliga elevfrånvaron ska minska till högst 10 % ES HA SA EE IN TE EKO NA 7 9 BA FT RL VO EK 14 9 HU 9 Frånvaron har sjunkit med en procentenhet och ligger nu på 14 %. Dessutom har den ogiltiga frånvaron sänkts till 4 % från 5 % förra året och 7 % året innan. De program som klarar målet på en frånvaro under 10 % är Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet samt Humanistiska programmet. Åtgärder krävs om frånvaron ska sänkas ytterligare. Målet är inte uppfyllt - 6 -

8 Mål 3 Varje skola har en färdig likabehandlingsplan klar den sista september Målet är uppnått. Varje skola har en plan. Målet är uppfyllt Mål 4 Mer än hälften av lärarna använder lärplattformen som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med de elever som börjar gymnasieskolan hösten 2012 och för kontakt med deras vårdnadshavare. Vid kontroll hos respektive rektor uppgavs målet vara uppfyllt. Målet är uppfyllt Mål 5 Attraktiviteten och kvalitén på Yh-utbildningarna ska vara sådana att studenter väljer att söka våra utbildningar och att de också slutför dem. Antalet sökande till varje utbildningsplats ska vara två och andelen som slutför utbildningen ska vara 0,8. Yh-utbildningar Bryggeriteknik Omsorgspedagog Antal ansökningar hösten Antal platser Antal sökande till varje utbildningsplats Målet är således väl uppfyllt. 5 4 Målet är uppfyllt Yh-utbildningar Andel elever som slutför sin utbildning Bryggeriteknik Omsorgspedagog Markekologisk Design 91 % (0,91) 92 % (0,92) 30 % (0,30) Målet är delvis uppfyllt Målet är till största delen uppfyllt. Det låga värdet för Markekologisk Design har sin förklaring i att utbildningen har under sin tvååriga utbildningstid framförallt tappat studenter då de har kommit in på andra utbildningar alternativt fått arbete. I flera av fallen har omvalet av utbildning inneburit ett byte till vår egen Miljö och V/A - teknikutbildning. Mål 6 Yrkesvux lärling ska fördubbla antalet lärlingsplatser under verksamhetsåret. Målet är inte uppfyllt. Hösten 2012 fanns fyra lärlingar och våren 2013 enbart tre. För särvuxlärlingar är läget oförändrat. Hösten 2012 fyra och våren 2013 fyra. Läget inför hösten 2013 är osäkert för yrkesvux medan särvux eventuellt kommer att öka antalet till fem lärlingar. Målet är inte uppfyllt - 7 -

9 Skolplanemål ( ) Skolplanen följer målen via nyckeltal. Jämförelsesiffrorna är hämtade ur senaste årsredovisningen och avser helåret Utbildningens kvalité kunskaper och färdigheter Rikssnitt 2012 Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, totalt 75% 77% Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 13,9 14,0 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet o högskola 96% 87% Andel elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. NV, SP, TE 100% 98% Andel elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. Övriga program 97% 85% Siffrorna är hämtade från Skolverket och är den senaste officiella statistiken som finns tillgänglig. Siffrorna för 2013 kommer att lämnas i årsredovisningen års statistik finns ännu inte tillgänglig utan kommer att redovisas i årsredovisningen. Utbildningens kvalité utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar Total frånvaro Hela VBU 14% 15% Total frånvaro Hö1 16% 18% Total frånvaro Hö 2 14% 12% Total frånvaro Malmen 13% 12% Total frånvaro Smeden 17% 23% Andel elever som anser att skolan bidrar till att stärka sin tro på sin egen 81% 85% förmåga Frånvarosiffrorna är hämtade från vårt interna elevregistersystem Procapita. Siffrorna för skolans bidrag till att stärka tron på egna förmågan är hämtad från skolenkäten för gymnasieskolan som genomförs varje vår. Elevfrånvaron ligger fortfarande högt, men andelen elever som skolkar har under de senaste åren minskat. Den ogiltiga frånvaron ligger på ca 4 %

10 Eleven i centrum aktning för varje människas egenvärde Andel elever som blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste läsåret i skolan 17% 8% Andel elever som blivit utsatta för psykiskt våld som exempelvis utfrysning under det senaste läsåret i skolan Andel elever som har tagit del av föredrag, föreställning eller dylikt om könsroller eller mångfald Siffrorna är hämtade från skolenkäten för gymnasieskolan som genomförs varje vår. 20% 72% 64% Andelen elever som blivit utsatta för fysiskt våld har ökat markant. Största ökningen ligger inom svarsalternativet Händer hela tiden från 13 elever till 35. Den andra frågan inom samma område om eleven blivit utsatt om hot om fysiskt våld har ökat med 4 procentenheter, en betydligt lägre siffra. Även andelen som blivit utsatta för psykiskt våld har ökat men i mindre omfattning, från 14 % till 20 %. Här har frågan gjorts om så att den inte längre är jämförbar. Detta är ett område som måste bearbetas och även ses över vad gäller svaren. Analyser görs både i skolledning och i skyddskommittén för uppföljning och bearbetning. Genomlysning av respektive område görs och ansvarig rektor följer upp frågan. Eleven i centrum Inflytande och delaktighet Anser du att du har ett reellt inflytande över undervisningen? 91% Andel elever som uppger att de har en individuell studieplan 74% 63% Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs för gymnasieskolan varje vår 91 % av eleverna anser att de har ett reellt inflytande över undervisningen. Ingen jämförelse finns från 2012 då frågan har omformulerats. Det finns individuella studieplaner för samtliga elever införda i elevregisterprogrammet, men alla elever har ännu inte upptäckt detta. Andelen ökade dock med 11 %. Eleven i centrum studiemiljö och hälsa Andel elever som trivs med sina lärare 92% 98% Andel elever som utnyttjar aktiviteter och träning inom Hälsans hus 30% 21% Nöjdhetsindex. I vilken grad är du nöjd med VBU som skola. 87% 85% Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs för gymnasieskolan varje vår. Eleverna trivs fortfarande bra med sina lärare dock något längre andel än tidigare. Andelen elever som utnyttjar Hälsans hus har ökat med 9 %. Nöjdhetsindex har ökat från en bottennotering under Analysen av 2012 var att hela sänkningen detta år låg vid två program och orsakerna kunde också säkerställas. Attraktiv arbetsgivare nöjda medarbetare Andelen personal som trivs på sin enhet 90% 95% Andel personal som anser att samarbetet fungerar bra med sitt arbetslag 86% 84% Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs varje vår. Personalen trivs på sin arbetsplats i något lägre omfattning än tidigare år, men är tillbaka på samma nivå som Arbetslagen upplevs som att de fungerar bättre, en trend som pågått några år

11 Attraktiv arbetsgivare ledarskap Andel personal som anser att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt. Andel personal som anser att deras chef hanterar konflikter där de varit inblandade på ett bra sätt Andel personal som anser att deras chef ställer upp och bryr sig om sin personal Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs varje vår. 89% 94% 70% 71% 75% 82% En liten nedgång i andel personal som anser att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt. Konflikthanteringen ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Andelen personal som tycker chefen ställer upp och bryr sig har minskat med 7 procentenheter. Totalt sett en liten nedgång i ledarskapet, men då får man hålla i minnet att frågan om det demokratiska förhållningssätt ändå ligger 9 % högre än motsvarande siffra från 2011 och frågan om chefen bryr sig och ställer upp ligger på samma nivå som Uppfattningen om ledarskapet verkar ha sjunkit men inte under nivån för Attraktiv arbetsgivare kompetensutveckling Procentandelen kompetensutveckling av totala personalkostnaden 1,7% 1,3% Behöriga lärare 89% 89% Siffrorna för kompetensutveckling är hämtade från utfallet respektive år. Andelen behöriga lärare är hämtade från schema- och tjänstefördelningsprogrammet. En större andel av kompetensutvecklingen har utnyttjats. Procentandelen behöriga lärare ligger på samma nivå som tidigare. Attraktiv arbetsgivare hälsa Sjukfrånvaron 3,5% 4,1% Andel personal som är nöjd med årets personalvårdande aktiviteter 91% 91% Sjukfrånvaron är hämtad från personalprogrammet. Personalen syn på årets personalvårdande aktiviteter är hämtad från den årliga personalenkäten som genomförs varje vår. En påtaglig positiv utveckling av sjukfrånvaron har påvisats. Långsiktigt goda förutsättningar efterfrågad utbildning / struktur Andelen sökande till gymnasieskolan intagna på sitt förstahandsval (vid VBU) 84%* 83%* Andelen utsökande till andra utbildningar i sitt förstahandsval inom gymnasieskolan 32%** 41%** vid första ansökningstillfället Procentandelen studerande i förhållande till antalet platser vid Yh 90% 99% *Siffrorna för gymnasieskolan är hämtade från preliminärintagningen vid Region Dalarna **Andelen utsökande är intern statistik. Procentandelen studerande vid vuxenutbildningarna är intern statistik och beskriver läget vid vårterminens slut Av de elever som valt VBU har 84 % tagits in på sitt förstahandsval, en något högre siffra än under fjolåret. Andelen utsökande i första omgången var 9 % lägre än under fjolåret, en tendens att eleverna i större utsträckning än tidigare söker utbildningar vid VBU. En annan tendens är att Smedjebacken som haft en högre procentandel av eleverna vid andra skolor än Ludvika, nu vänt och andelen är lägre. Det är positivt att eleverna väljer VBU i större utsträckning än tidigare. Minskningen av procentadelen studerande i förhållande till antalet platser vid Yh kommer uteslutande från utbildningsgruppen i Markekologisk design som avslutade sina studier juni

12 Långsiktigt goda förutsättningar resurser Snittkostnad per elev i VBU:s gymnasieprogram exkl. elevresor Redovisas per helår 101,4 tkr Snittkostnad per elev för elever i andra kommunala skolor och friskolor Redovisas per helår 101,3 tkr exkl. elevresor Lärartäthet vid gymnasieskolan 9,0 9,0 Kostnaden för genomsnittlig elev gäller alla elever som VBU svarar för. Siffran för lärartätheten är tagen från egen statistik. Lärartätheten är oförändrad. Omvärldsanalys Det största och dominerande företaget i Ludvika, ABB, har under flera år aviserat behov av ytterligare kvalificerad arbetskraft för att kunna utveckla nya system inom sina affärsområden. En ny fabrik är byggd inom HVDC-området. Det finns också ett stort antal mindre företag i regionen som behöver kompetensförsörjas inom den närmaste åren. Detta gäller inom många olika områden. Även gruvornas aviserade start kan göra att arbetskraftsbehovet ökar. Elevunderlaget vid gymnasieskolan har börjat minska års årskurs 9 är mycket liten men följs de kommande två åren av något fler antal elever. De stora pensionsavgångarna i länet ligger tidigt jämfört med många andra län. Speciellt stor kommer efterfrågan att bli på kvalificerade yrkesarbetare och personal inom vårdsektorn. speciellt viktigt område är energiförsörjningen och dess utveckling. Det gäller allt från transporter till uppvärmning. Här kommer kretsloppstänkandet att få stor betydelse. En konkurrensfördel kan i framtiden ligga på att företaget är mer miljöinriktat. Flera nya teknikområden kommer att utvecklas. Det mobila internet gör att miljarder av människor kommer att koppla upp sig. Internet kommer att ge möjlighet att styra och kontrollera mängder av processer och prylar. Förarlösa fordon med autopilot minskar olycksfallsrisken och förbättrar miljön ur utsläppssynpunkt. Konstgjorda DNAn möjliggör att mikroorganismer blir nya fabriker. Bättre batterier gör att elbilarna kan slå igenom på bred front. Nya material är på gång, till exempel grafen som kan ge effektivare batterier och solceller. 3d-skrivaren är en teknik som förutspås en snabb utveckling. Miljömedvetenheten ökar stort och Västerbergslagen behöver kompetenstillskott för att kunna utveckla företag och organisationer i nya banor. Ett

13 Framtiden VBU är beroende av hur utvecklingen i Ludvika och Smedjebacken kommer att se ut. Uppgiften för VBU är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvaltningar. Lyhördheten för förändringar måste vara stor. Utbildningarna på vuxenutbildningen måste skräddarsys utifrån behoven. Utbildningarna i Västerbergslagen inom VBU:s ansvarsområden måste vara attraktiva alternativ i förhållande till andra utbildningsanordnare. Mångfalden av program och utbildningar är också viktig. Det ska finnas möjligheter att välja en utbildning i hemkommunerna. Ett av problemen är att ungdomskullarna minskar de kommande åren. Den stora utmaningen är att hålla ett tillräckligt brett utbud av utbildningar kvar inom regionen. Ställtiderna kommer att bli kortare, efterfrågade utbildningar måste riggas snabbare och organisationen måste bli mer flexibel. Några områden som är viktiga att utveckla vidare är Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege genom förändringar inom program och inriktningar. Kompetensutveckling av personal för att möta framtidens utveckling av befintliga områden blir en utmaning, men nödvändig. Begreppet hållbar utveckling måste genomsyra hela VBU. VBU måste använda samhället utanför, som arena för utbildning. Det blir mer och mer viktigt att eleverna förbereds för de utmaningar som både arbetsliv och samhällsliv kräver. En ytterligare kompetenshöjning för personalen inom bland annat ITområdet är angeläget. Anammandet av nya tekniker kan bli kostsam men är nödvändig. Konkurrensen om elever blir större och större. Ett antal företag driver skolor i vinstsyfte och en del av dem får problem då elevantalet minskar. Ytterligare skolnedläggningar kan vara förestående. Skolsystemet styrs om så att eleven mer och mer får välja var han/hon vill studera. Utveckling av kvalitén blir alltmer viktigt för VBU. Ett närmare samarbete i Gysam inom Falu/Borlänge-regionen underlättar genom att man fortsätter utveckla gemensamma delar av utbildningarna för att bli både kostnadseffektiva och kvalitetshöjande. Man kan också lära av varandra och dela på gemensamma kostnader. VBU kraftsamlar kring den pedagogiska utvecklingen genom en flerårsplan för detta arbete. Här görs analyser av dagens uppläggningar och planer för fortsättningen. En motor i arbetet blir gruppen för utvecklingsstöd som är forskningsbaserad och leds av rektor med lektorer samt förstelärare. Ett område som kommer att utvecklas är kollegialt lärande samt uppbyggnad av en modell för kompetenshöjning av lärare i deras arbete med svaga elever genom stöd av specialpedagoger. Ny teknik för undervisningen blir alltmer vanlig och flera olika tekniker kommer att användas i undervisningen. Framtidens elevarbetsplats blir i fokus bland annat på grund av den alltmer ökade konkurrensen. Varje elev har tillgång till egen dator och på sikt även egen arbetsplats. Det betyder att både lokalkostnaderna och driftskostnaderna per elev ökar i det korta perspektivet. Minskningen av personal är också en realitet de närmaste åren. Ett problem i sammanhanget är då att de övergripande funktionerna måste finnas och inte rent matematiskt kan minskas. Här måste nytänkande och förändrade arbetssätt utvecklas vidare

14 Statistik personal Årsarbetare Kvinnor Män Totalt Skolledning Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i % 3,5 4,1 4,0 Redovisning av sjukfrånvaro i % Långtidssjukfrånvaro >60 dagar Korttidssjukfrånvaro <60 dagar 1,8 2,7 2,8 1,7 1,4 1,2 Sjukfrånvaro män 1,3 1,1 1,5 Sjukfrånvaro kvinnor 5,6 7,1 6,4 Anställda < 29 år 0,8 0,8 1,1 Anställda år 2,2 3,2 3,5 Anställda > 50 år 4,8 5,1 4,5 Sjukfrånvaro i % av den sammanlagda arbetstiden för gruppen

15 Ekonomisk analys Finansiella rapporter Av nedanstående tabell framgår utvecklingen hittills i år för våra verksamheter, en prognos för hela året samt förra årets utfall under samma period. Belopp i tkr Årsbudget Utfall jan - juni 2013 % Prognos budgetavvikelse helår Ungdomsgymnasiet Gymnasiesär i egen regi Vuxenutbildning Uppdrag Övrigt Interkommunala kostnader/ elevkostnader NETTOKOSTNAD Medlemsbidrag RESULTAT Utfall jan - juni Resultatkommentarer Utfallet efter årets första halvår är ett underskott på 238 tkr. Jämfört med samma period föregående år har utfallet försämrats, vilket till största delen förklaras av återbetalningen från AFA på tkr förra året. Övriga kostnadsökningar beror främst på ökade personalkostnader enligt nya löneavtal. Jämfört med budget finns de största avvikelserna inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Ungdomsgymnasiet har ett underskott samtidigt som vuxenutbildningen har ett överskott, avvikelserna tar i princip ut varandra. Under andra halvåret kommer kostnaderna inom ungdomsgymnasiet att bli lägre till följd av att några utbildningar avvecklats efter vårterminen. Det är utbildningar som tidigare beslutats läggas ner och där de sista eleverna nu gått ut. En annan bidragande orsak till att kostnaderna minskar är att Gy11 nu är helt infört och vi har inte längre parallella kursplaner för de olika programmen. Inom vuxenutbildningen kommer statsbidragen att bli lägre under andra halvåret än under första. Vi vet också att vissa utbildningar kommer att få ett ökat elevantal. Sammantaget förväntas intäkterna att minska och kostnaderna att öka inom vuxenutbildningen under andra halvåret. Interkommunala kostnader/elevkostnader ligger något högre än budget efter första halvåret. Enligt prognoserna kommer kostnaderna att bli något lägre under andra halvåret. Med den information vi har idag om utvecklingen under andra halvåret är prognosen för helåret +/- 0 mot den totala budgeten. De största osäkerheterna i prognosen finns i utvecklingen inom vuxenutbildningen och interkommunala kostnader/elevkostnader

16 Investeringar Investeringsbudgeten för 2013 fastställdes till tkr. Ett extra anslag på 100 tkr beviljades för inköp av en ny biblioteksmaskin med anledning av att den tidigare hade gått sönder. Den totala investeringsramen utökades således till tkr. Beviljad investeringsbudget år 2013 Årets investeringar per Återstår att investera 1 600tkr 316 tkr tkr Budget Redovisat Redovisat Redovisat Redovisat Maskiner och inventarier Fordon och andra transportmedel IT Totalt

17 Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Bidrag från medlemskommunerna Erhållna statsbidrag och övriga bidrag Interkommunala ersättningar Diverse försäljning Övriga verksamhetsintäkter Jämförelsestörande intäkter SUMMA Verksamhetens kostnader Hyror och övriga lokalkostnader Personalkostnader Interkommunala kostnader mm Övriga verksamhetskostnader Avskrivningar SUMMA VERKSAMHETSRESULTAT Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Räntekostnader SUMMA Resultat efter finansiella poster HALVÅRSRESULTAT

18 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordran driftbidrag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Kapitalbehållning vid årets början Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser 11 Pensionsåtagande Löneskatt Summa ansvarsförbindelser

19 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Avsättningar Förändring i rörelsekapital Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Investeringar Förvärv/tillverkning av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel per Specifikation av likvida medel Kassa och bank BELOPP VID DELÅRET

20 Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendationer utfärdade av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. För att inventarier ska anses som investering ska följande två kriterier uppfyllas: - livslängd minst tre år - kostnad 0,5 basbelopp Större samlade datorinköp är investering. Inköp av enskilda datorer eller datortillbehör kan tas på driften. Avskrivningar I resultaträkningen belastas verksamhetens resultatet med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd. Följande procentsatser har använts: Lastbilar, grävare 20 % Personbilar 20 % Datorer 33 % Övriga inventarier 20 % Leverantörsfakturor Fakturor överstigande kr som inkommit efter den 30:e juni, men som avser redovisningsperioden, har skuldbokförts (periodiserats) och belastat resultatet. Fordringar Fordringar har upptagits till det belopp som beräknas inflyta. Kundfakturor hänförliga till redovisningsperioden har fordringsförts och tillgodogjorts resultatet (periodiserats). Statsbidrag Bidrag hänförliga till perioden har tillgodogjorts delårets redovisning (periodiserats). Löner och övriga förmåner Löner och övriga förmåner har redovisats enligt bokföringsmässiga grunder, vilket innebär att alla löner och förmåner som hänför sig till perioden har beaktats i bokslutet. Leasing Enligt RKR:s rekommendationer nr 13 ska leasingavtal klassificeras som operationella eller finansiella. Rekommendationen ska tillämpas på avtal tecknade fr.o.m VBU har inte tecknat något leasingkontrakt som klassificeras finansiellt efter denna tidpunkt. Pensioner I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas pensionskostnader enligt den s.k. blandmodellen. Pensioner som intjänats t.o.m redovisas som ansvarsförbindelse. Den del av pensionerna som kan hänföras till det individuella valet redovisas som upplupen kostnad i balansräkningen. Ränta på pensionslöften redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen. Pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse är beräknad av KPA enligt RIPS metoden

21 Noter Not 1 Bidrag från medlemskommunerna Ludvika kommun Smedjebackens kommun Not 2 Diverse försäljning Försäljning av lunch, fika, läroböcker m.m Försäljning av utbildning Utlåning av personal Försäljning av övriga tjänster, fordonsrep, transporter mm Not 3 Personal Löner och ersättningar har uppgått till Direktion och utbildningschef Övriga anställda Sociala avgifter Pensionskostnad Övriga personalomkostnader Totala personalkostnader

22 Not 4 Övriga verksamhetskostnader Material Hyra/leasing maskiner, inventarier och fordon Övriga verksamhetskostnader Not 5 Räntekostnader Övriga räntekostnader 8 19 Ränta på pensionslöften Dröjsmålsräntor 1 1 Övriga avgifter och finansiella kostnader Not 6 Maskiner, inventarier och anläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde enligt plan Not 7 Fordran driftbidrag Medlemsbidrag Ludvika kommun, Medlemsbidrag Smedjebackens kommun, Medlemsbidrag Smedjebackens kommun, juni

23 Not 8 Checkräkningskredit Beviljad checkräkningskredit 11 Mkr (fg år 11 Mkr), ansluten till Ludvika kommuns KoncernValutaKonto. Not 9 Avsättningar I enlighet med kommunal redovisningslag redovisas förändring av pensionsskulden från och med 1998 under rubriken avsättningar. Beräkning är gjord av KPA enligt RIPS Ingående avsättning pensioner Försäkring 0 0 Ränteuppräkning Basbeloppsberäkning Pensionsutbetalningar Slutbetalning FÅP 16 0 Intjänad förmånsbestämd ålderspension Övrigt Sänkning av diskonteringsräntan Utgående avsättning pensioner Löneskatt på pensioner Avsättning till pensioner Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Semesterlöneskuld Ferielöneskuld Uppehållslöneskuld Upplupen särskild löneskatt Avtalspensionsskuld Förutbetalt driftbidrag 0 85 Övriga upplupna kostnader och interimsskulder Övriga förutbetalda intäkter

24 Not 11 Ansvarsförbindelse Pensioner intjänade t.o.m redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkning är gjord av KPA enligt RIPS Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsberäkning Gamla utbetalningar Sänkning diskonteringsränta Aktualisering Bromsen 0 0 Övrig post Utgående ansvarsförbindelse Löneskatt på ansvarsförbindelse Ansvarsförbindelse totalt