ÅRSREDOVISNING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2012-01-01 2012-12-31"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING Förbundsdirektionen och utbildningschefen för Västerbergslagens utbildningscentrum avger följande årsredovisning för räkenskapsåret Innehållsförteckning Ordförande har ordet... 2 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten... 3 VBU:s organisation... 4 Viktiga händelser under Omvärldsanalys... 8 Framtiden... 9 Måluppfyllelse Skolplanemål Gemensamt för VBU Ungdomsgymnasiet Statistik Vuxenutbildningen Statistik Verksamhetsberättelser Högbergsskolan Högbergsskolan Flexibelt lärande, YH, uppdrag Malmen och Smeden Stegelbackens skola Gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Kanslienheten Ledningsstöd Personal och hälsobokslut Statistik personal Finansiella rapporter Ekonomisk analys Investeringar Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Noter och tilläggsupplysningar Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET Roger Stål, ordförande Inledningsvis är det mycket tillfredsställande att konstatera att utvecklingen i Ludvika just nu präglas av tillväxt. Bostadsbyggandet har satt fart, våra stora företag ABB och Spendrups investerar och utvecklas och gruvnäringen närmar sig en återstart efter att i drygt tjugo år varit borta i vår bygd. Denna tillväxt ser vi också i form av en viss befolkningsökning och ökad efterfrågan på förskoleplatser i både Ludvika och Smedjebacken. Utifrån ett VBU-perspektiv är detta självklart positivt då efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och därmed behov av utbildning på såväl gymnasiet som inom vuxenutbildningen kommer att finnas i framtiden. Samtidigt bör vi vara medvetna om att kraven på hög kvalitet inte minst inom yrkesprogrammen står fast och förmodligen kommer att öka, vilket dels accentuerar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling av våra lärare dels vikten av samverkan med näringslivet. I den nya skolplanen som direktionen antagit är matchningen utbud/efterfrågan, det vill säga vår förmåga att motsvara kraven på kvalitet, en viktig fråga att utveckla och finna bra arbetsformer för. VBU Det självklara valet Framtidens lärande Den nya skolplanens vision har två övergripande mål, nämligen volym och kvalitet. Målen ställer krav på såväl utbudets dimensionering i framtiden som kompetensutveckling och framtida rekryteringar. Inte minst måste organisatoriska och pedagogiska lösningar fortsätta att utvecklas för att nå kostnadseffektiva lösningar. Verksamheten uppvisar sammanfattningsvis ett gott resultat. Elevernas bedömning i de årliga enkäterna redovisar en fortsatt hög grad av trivsel med såväl kamrater som lärare. Detta gäller även personalens omdömen om den egna arbetsplatsen, ledare med mera. En marginell nedgång från en hög nivå kan noteras på vissa områden. Sjukfrånvaron har ökat från den mycket låga nivån 3,3 % år 2010 till 4,1 %. Bland prioriterade områden kan det noteras att lärartätheten vid gymnasiet ökat och att den genomsnittliga betygspoängen ökat något. Elevfrånvaron ligger fortfarande på en hög nivå men den övergripande bilden är dock att eleverna trivs med sin tillvaro och sin utbildning på VBU, vilket till stor del beror på en engagerad och kompetent personal. Vuxenutbildningen är en stor del i VBU:s verksamhet och en viktig del i människors möjligheter att ta nya steg i utvecklingen och finna ett arbete. Utvecklingen av vuxenutbildningen ligger volymmässigt relativt konstant totalt sett. Intressant är att konstatera att efterfrågan på våra yrkeshögskoleutbildningar är stor och förstärker bilden av att samverkan näringsliv-utbildning är en viktig faktor i val av utbildning och för utbildningens kvalitet. VBU är en stor aktör i vår region vad avser utbud och har ett gott renommé även utanför Ludvika- Smedjebacken. Detta bygger i grunden på hög kvalitet och förmåga till dialog med såväl näringsliv/ högskola som elever och våra medborgare. I dagens verklighet med en alltmer hårdnande konkurrens är också marknadsföring och kommunikation en viktig ingrediens för att lyfta fram VBU som ett bra val. I detta arbete är vi alla: ledning, personal och elever, viktiga för att VBU även framledes skall vara en viktig motor för utvecklingen i vår region

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund med medlemskommunerna Ludvika och Smedjebacken. Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövningen inom det område där samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Kommunalförbundet VBU leds av en förbundsdirektion som består av nio ledamöter, varav fem kommer från Ludvika och fyra från Smedjebacken. VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Grängesberg. Medlemskommunerna lämnar ekonomiskt bidrag till VBU i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning. Verksamhetsårets förbundsdirektion Ledamöter, Ludvika Roger Stål (S), ordförande Kjell Israelsson (M), 2:e vice ordförande Leif Pettersson (S) Kurt Josefsson (BOP) Sten G Johansson (V) Ledamöter, Smedjebacken Håkan Svensson (S), 1:e vice ordförande Fredrik Rönning (S) Bengt Norrlén (S) Birgitta Granqvist (M) Kommunalförbundets samverkansområde Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning (Gruv) Gymnasial vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Svenskundervisning för invandrare (Sfi) Yrkesutbildning för vuxna (Yrkesvux) Övriga utbildningsinsatser från grundskole till högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbetsmarknad och näringsliv

4 VBU:s organisation Utbildningschef Åke Sandberg Övergripande administration/ Controller Ronny Norrman Direktionssekreterare Helena Runesson Högbergsskolan 1 & 2 Marie-Hélène Abrahamsson Håkan Franklin Smeden & Malmen Mats Berglund Projekt Vägval Framtid Mats Johnsson YH Flexibelt lärande Andreas Lundholm Kristina Karlsson Gymnasiesärskola Lena Risberg Ledningsstöd Vuxenutbildningar Uppdragsutbildning Stegelbacken Kanslienheten Kenth Runnberg Carina Hedström Hammar Bitr. rektor Bitr. rektor Bitr. rektor Karin Pihlström Erik Norgren Åsa Olenius ES SP/SA HU EK HP/HA I-val SYV Bibliotek I-val EE IN TE NA EKO VTC Idrott och hälsa HR/RL OP/VO OP-vux Vård och Omsorgscollege BP/BA Skolhälsovård Stödcentrum Teknikcollege Specialidrott FPtransport /FT FP-rep Byggvux FTlärling Yrkesförarutbildning vux FP Gysär IM Uppdragsutbildning Uppföljaransvar Ludvika Projekt Vägval Framtid Flexibelt lärande Gymnasiesär Rektorsadm. Schema och systemstöd för elevadministrativa system Yrkeshögskoleutbildningar Sfi Särvux Samordningsansvar för vuxenutbildningar Utbildningsansvar för Grundvux/SAS Ekonomi Reception/ Assistenter Arbetsrätt Administration HR IT PR/info/ webb Service - 4 -

5 VBU har våren 2012 deltagit i konferenser kring nya vuxenutbildningen som startade 1 juli Samläsningar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen är ständigt på agendan. Åke Sandberg, utbildningschef Under år 2012 har ett antal viktiga förändringar skett på nationell, regional och lokal nivå. Dessa har på olika sätt haft betydelse för VBU. Viktiga händelser under 2012 Vux12 I juli 2012 trädde den nya förordningen för vuxenutbildningen i kraft. Några viktiga förändringar: De vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling, enligt skollagen. Målen är formulerade ur ett individperspektiv. Dessutom anges vilka mål som ska prioriteras när resurserna är begränsade. En individuell studieplan ska finnas för varje elev och innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Om en elev har en examen från ett yrkesprogram, och inte har uppnått grundläggande behörighet för högskolestudier, har eleven rätt att delta i kommunal vuxenutbildning. Förändringar inom IT VBU har satsat på nya datorer till samtlig personal, ny teknikplattform, nya program, trådlöst nät, nya skrivare och kopiatorer, nytt mailsystem samt en lärplattform benämnd Vklass. För andra året utrustades samtliga elever i åk 1 med egna personliga bärbara datorer. Skälen är bland annat att underlätta för nya arbetssätt och arbetsformer för att kunna möta framtiden både pedagogiskt och ur effektivitetssynpunkt. VBU har lanserat en ny levande hemsida. Huvudansvarig är kommunikatören. Varje vecka skrivs nya artiklar och elever och allmänhet har möjlighet att ställa frågor och få svar direkt på hemsidan. För att kunna genomdriva dessa omfattande satsningar på IT-området har VBU tillsatt en IT-pedagogisk grupp, vars uppgift är att stötta övrig personal vid övergången till en alltmer digitaliserad miljö. Gruppen består av intresserade lärare och representanter för skolledningen. Den IT-pedagogiska gruppen bidrar med sin kompetens vid interna fortbildningar och i en särskild support som lärare kan kontakta via lärplattformen Vklass. SYV-funktionen VBU har anställt en ny studie- och yrkesvägledare, som kommer att arbeta med både gymnasiet och vuxenutbildningen. Bakgrunden är det utökade uppdraget inom både gymnasieskola och vuxenutbildning i och med nya lagar och förordningar. Hälften av kostnaden ska finansieras via lärlingsplatser på vuxenutbildningen. Det ska finnas en ämnesplan för varje ämne. Samma ämnesplaner som används inom gymnasieskolan ska användas. Inom vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, finns det kursplaner. Samma betygskola som gymnasieskolan antagit ska gälla även för vuxenutbildningen. Validering definieras nu i skolagen och ska kunna förekomma i vuxenutbildningens samtliga skolformer. Ny rektor Under hösten 2011 löstes rektorstjänsten vid Högbergsskolan 2 genom att två lärare delade på rektorstjänsten. Våren 2012 har rekrytering genomförts och Håkan Franklin, som närmast kommer från Karlstad, har anställts. Information och PR VBU arbetar aktivt för att minska andelen utsökande elever, dvs gymnasieelever från Ludvika och Smedjebackens kommuner som söker annan utbildningsanordnare än VBU. En del i det arbete har varit att (Forts. på sidan 6) - 5 -

6 (Forts. från sidan 5) anställa en kommunikatör för att sköta informationen och arbeta aktivt gentemot grundskolorna. En verksamhetsplan och budget för information och PR avseende 2013 är under utarbetande. Biträdande rektorer Inom några år kommer flera inom ledningsfunktionerna att pensioneras. För att säkra övergången har tre biträdande rektorer anställts, en på heltid och två på halvtid. Detta för att kunna ge en smidig övergång vid rekryteringssvårigheter. Finansiering sker genom att inte tillsätta annan administrativ personal som slutar. Nya utbildningar inom VBU Skolverket beviljade VBU att starta det fjärde året på teknikprogrammet inom ramen för försöksverksamheten. Några av förutsättningarna för att bli beviljad utbildning var ett etablerat samarbete med lokalt eller regionalt arbetsliv samt en god kvalitet på utbildningen. Under förra året lyckades inte VBU att få tillräckligt med elever för att kunna driva verksamheten. Under våren ökade antalet sökande elever varför VBU har startat utbildningen hösten VBU har startat följande YH-utbildningar hösten 2012: Bryggeriteknik, Omsorgspedagog inom psykiatri, Markekologisk design samt Miljö och VAteknik. Söktrycket har varit stort med många sökande per plats och samtliga utbildningar har startats upp. Doktorandtjänster VBU stärker sin position och utvecklar verksamheten på flera sätt bland annat genom att arbeta aktivt med forskning. En doktorand är under utbildning inom humaniora. En annan doktorand startade hösten 2012 inom området NGL (Nästa Generations Lärande). På längre sikt kommer VBU även att satsa på en tredje doktorand/forskare inom något av områdena naturvetenskap eller teknik. Totalt kommer VBU att ha tre doktorander anställda, varav två finansieras tillsammans med Högskolan. Goda pedagogiska insatser Ledningen har tagit fram en strategi för det pedagogiska arbetet. En del av denna lyfter fram goda pedagogiska insatser och ett årligt pris delas ut. Nomineringar görs av personal och elever. Priset kan gå till enskild pedagog eller ett arbetslag och prissumman består av medel för fortbildning. Våren 2012 delades första utmärkelsen ut och gick till gymnasieläraren i engelsk företagsekonomi, Steffanie Rowland. Skolinspektionens granskning av lärlingsutbildningen Skolinspektionen konstaterade att VBU har en väl fungerande verksamhet med en ändamålsenlig planering och organisation där det finns ett engagemang för att skapa ett nära samarbete mellan skolan och det lokala näringslivet. Skolan har en policy med hög ambition att låta yrkeslärarna vara ute på regelbundna (Forts. på sidan 7) Högbergsskolans bibliotek Lärdomen - 6 -

7 (Forts. från sidan 6) Skolplan och kvalitetsplan besök. Inspektionen nämner några utvecklingsområden: tydligare specificering av utbildningskontraktens innehåll, enhetligare struktur för lärarbesöken samt skriva in i kontraktet att arbetet mot kränkande behandling även gäller arbetsplatsförlagt lärande. Generaldirektörsbesök på VBU Generaldirektören på Yrkeshögskolemyndigheten, YH, Pia Enochsson och hennes medarbetare besökte VBU, för att titta närmare på yrkeshögskoleutbildningen bryggeriteknik. Besöket föranleddes av Pia Enochsson, som ville göra sig en bild av YHutbildningarna i landet. VBU är ensamt i landet om utbildning inom bryggeriteknik. VBU:s direktion har valt att styra via en skolplan och beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till i en kvalitetsplan. Båda dessa planer antogs för perioden 2013 till I planen beskrivs hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till i praktiken samt hur enheterna själva utvecklar verksamheten genom arbetsmodellen: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Skolplanen innehåller visionen VBU det självklara valet framtidens lärande. Det beskriver de två huvudområden som fått högst prioritet. VBU ska vara så attraktivt att elever och studenter väljer det i första hand samt också fokusera på lärandet med inriktning mot Next Generation Learning NGL. Till exempel finns som övergripande mål att 80 % av gymnasieeleverna ska välja VBU som skola. Strategi för utbildningar inom det gruvtekniska området Under året har VBU antagit en strategi. Eftersom investeringar i utrustning inom området är stora bygger strategin på samarbete med både gruvföretag och tillverkningsföretag inom gruvnäringen. För ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen kan VBU starta kurser inom sprängning och bergsborrning vid befintliga program, antingen genom att utveckla egna kurser eller i samarbete med etablerade aktörer inom området. Detta kan ske med ett års framförhållning. För regelrätta bergsarbetarutbildningar fodras ett nära samarbete med redan etablerade gruvföretag varför dessa utbildningar får vänta in gruvföretagens etableringar. Besök av Yrkeshögskolemyndigheten Sfi på distans VBU har under 2012 börjat arbeta med distansutbildningar inom svenska för invandrare (sfi) för de elever som är intresserade. Det kan vara en snabbare och effektivare metod för en del av eleverna. En engagerad personal är en förutsättning för ett lyckat resultat

8 Omvärldsanalys Det dominerande företaget i Ludvika, ABB, aviserar ökat behov av kvalificerad personal för att kunna utveckla både nuvarande och nya system inom sitt affärsområde. Inom HVDC har det byggts en ny fabrik. Fler företag aviserar ett ökat behov av arbetskraft. En start av gruvbrytning i Håksberg ser möjlig ut inom kommande femårsperiod. En gruvstart i övriga prospekterade områden ligger troligen längre fram i tiden. Elevunderlaget vid gymnasieskolan har ännu inte börjat minska i någon större omfattning, trots befolkningsprognosens indikation, men kommer inom några år att hamna på en nivå som ligger ca 25 % lägre än dagens. De stora pensionsavgångarna i länet ligger tidigt jämfört med många andra län. Speciellt stor kommer efterfrågan på kvalificerade yrkesarbetare och personal inom vårdsektorn att bli. Miljömedvetenheten ökar stort och Västerbergslagen behöver kompetenstillskott för att kunna utveckla företag och organisationer i nya tankebanor. Ett speciellt viktigt område är energiförsörjningen och dess utveckling. Här kommer kretsloppstänkandet att bli mycket avgörande. Konkurrensen kan i framtiden bli mer miljöinriktad. De sociala medierna fortsätter sin lavinartade ökning. Facebook, Twitter och Youtube kommer att följas av nya anpassade medier. Globaliseringen slutligen, är en realitet redan idag. Nya tekniker och förnyade arbetssätt har kommit och fortsätter utvecklas. Företagen och organisationerna i Västerbergslagen måste kunna anpassas efter detta. Idéer sprids och rörligheten ökar. Globala företag fattar beslut som sedan får följdverkningar för både organisationer och företag i Västerbergslagen. Konkurrensen från friskolorna tilltar och frisöket gör att eleverna lättare kan studera på andra orter. Samarbetet inom Gysam-området ökar och det tillkommer nya arbetsfält för samverkan. Personalomsättningen vid VBU kommer att öka i och med de allt större pensionsavgångarna. Speciellt känsligt blir det inom områden som kräver specialkompetenser

9 Framtiden VBU är beroende av hur utvecklingen i Ludvika och Smedjebacken kommer att se ut. Uppgiften för VBU är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvaltningar. Lyhördheten för förändringar måste vara stor. Utbildningarna på vuxenutbildningen måste skräddarsys utifrån behoven. Utbildningarna i Västerbergslagen inom VBU:s ansvarsområden måste vara attraktiva alternativ till andra utbildningsanordnare. Mångfalden av program och utbildningar är också viktig. Det skall finnas möjligheter att välja en utbildning i hemkommunerna. Problemet är att ungdomskullarna minskar de kommande åren. Den stora utmaningen här är att hålla ett tillräckligt brett utbud av utbildningar kvar inom regionen. Några lokaler kommer att lämnas och omfördelningar inom övriga fortsätter. Ställtiderna kommer att bli kortare, efterfrågade utbildningar måste iordningsställas snabbare och organisationen måste bli mer flexibel. VBU har A-miljö som förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. För att kunna möta framtiden behövs olika alternativ för studierna. Webbaserat lärande, företagsförlagt lärande och klassrumsbaserat lärande är de områden som VBU behöver fortsätta utveckla. Ny teknik för undervisningen blir alltmer vanlig och flera olika tekniker kommer att användas i undervisningen. Framtidens elevarbetsplats hamnar i fokus bland annat på grund av den alltmer ökande konkurrensen. Varje elev kommer att ha tillgång både till egen dator eller platta och till egen arbetsplats. Det betyder att både lokalkostnaderna och driftskostnaderna per elev ökar i det korta perspektivet. Minskningen av personal är också en realitet de närmaste åren. Ett problem i sammanhanget är att de övergripande funktionerna måste finnas och kan inte minskas i proportion till elevunderlaget. Här måste nytänkande och förändrade arbetssätt utvecklas. Inom lärandet däremot kommer det att bli lättare att anpassa personalbehovet efter elevminskningarna. Här blir den stora utmaningen att behålla utbudet så brett som möjligt. Några områden som är viktiga att utveckla vidare är det etablerade Teknikcollege, genom nya program och utbildningar främst på vuxensidan samt det nycertifierade Vård- och omsorgscollege som ska byggas upp. Hållbar utveckling är nödvändigt att arbeta vidare med. En omformning av det nuvarande ekologiprogrammet så det passar Gy11:s struktur är under utarbetande. Begreppet hållbar utveckling ska genomsyra hela VBU. VBU ska använda samhället utanför som arena för utbildning. Det blir allt viktigare att eleverna förbereds för de utmaningar som både arbetsliv och samhällsliv kräver. En kompetenshöjning för personalen inom bland annat IT-området är angelägen. Anammandet av nya tekniker kan bli kostsam, men är nödvändig. Konkurrensen om elever blir större och större. Det finns företag som driver skolor i vinstsyfte. Skolsystemet styrs om så att eleven alltmer får välja var han/hon vill studera. Kommuner i storleksordningen som Ludvika och Smedjebackens storlek får då svårare och svårare att hålla ett brett utbud av utbildningar. Utveckling av kvalitén är då ledstjärnan. Ett närmare samarbete i Gysam inom Falun Borlängeregionen underlättar genom att man samordnar speciellt snäva utbildningar. Man kan också lära av varandra och dela på gemensamma kostnader

10 Måluppfyllelse Prioriterade mål för läsåret 2011/12 1. Den genomsnittliga betygspoängen ska öka med 0,5 poäng per rektorsområde. Våren ,96 Målet är delvis uppfyllt Våren 2009 Våren 2010 Våren 2011 Våren ,05 13,09 13,56 13,65 En höjning på en tiondel kan noteras men det finns fortfarande mycket kvar att göra kring betygen. Variationer finns naturligtvis mellan olika program och skolor. Malmen hade 12,8, Smeden 12,2 och Högbergsskolan 14,4. Både Malmen och Smeden sänkte sina avgångsbetyg något medan Högbergsskolan höjde betygspoängen med 0,4. Siffrorna är hämtade ur egen statistik och tar inte hänsyn till t ex gamla elever eller elever som börjat vid VBU och senare gått ut vid annan skola som de officiella siffrorna från SCB gör. 2. Den genomsnittliga elevfrånvaron ska minska till högst 10 %. Målet är inte uppfyllt 35% 30% 31 25% 20% 15% % 7 5% 0% ES HA SA EE FTpb IN TE EKO NA BA FT-tp BF RL VO EK Mätningen av elevfrånvaron skedde vecka 12-13, 2012 Totalt ligger VBU fortfarande kvar på 15 % frånvaro, dock har den ogiltiga frånvaron minskat från 7 % till 5 %. Endast Naturvetenskapsprogrammet klarar målet på under 10 % genom att ligga på 7 % frånvaro. Ett par program, BF och VO sticker ut med hög frånvaro. Åtgärder krävs för att minska frånvaron ytterligare

11 Forts. från sidan Varje skola har en färdig likabehandlingsplan klar den sista september Målet är uppnått, varje skola har en plan och nästa moment blir att kvalitetssäkra dem. Målet är uppfyllt 4. Det ska finnas en plan för en optimal funktion för den stödjande verksamheten. Målet är uppnått. Det fanns en plan klar under hösten 2011, som är i drift. Målet är uppfyllt 5. Yrkeshögskoleutbildningarna ska vara attraktiva under minst 3 år. Målet är uppnått med råge för innevarande år. Höstens utbildningar har nästan dubbelt så många sökande som antalet platser. Målet är uppfyllt 6. Hälften av lärarna använder lärplattformen som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med de elever som börjat gymnasieskolan hösten 2011 samt för kontakt med deras vårdnadshavare. Utfallet av målet är i dagsläget lite svårt att avgöra. Dock påstår 80 % av gymnasieeleverna att de använder IT i lärandet vid vårens utvärdering. Då det gäller kontakten med föräldrar har nu det nya systemet med automatisk kontakt vid frånvaro kunnat startas upp. Målet är uppfyllt

12 Skolplanemål ( ) Skolplanen följer målen via nyckeltal. Jämförelsetalen är hämtade ur årsredovisningen för Utbildningens kvalité kunskaper och färdigheter Rikssnitt 2012 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, totalt 75 % 76 % 77 % Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 13,9 13,7 14,0 Elever med grundläggande behörighet till universitet o högskola 96 % 93 % 87 % Elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. NV, SP, TE 100 % 99 % 98 % Elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. Övriga program 97 % 93 % 85 % Statistiken för 2012 är hämtade från SIRIUS. VBU ligger fortfarande i topp i landet då det gäller elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Den gemomsnittliga betygspoängen går sakta uppåt och tangerar nu rikssnittet. Andelen elever med slutbetyg inom 4 år har sjunkit något. Utbildningens kvalité utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar Total frånvaro hela VBU 15 % 15 % Total frånvaro Hö1 18 % 14 % Total frånvaro Hö2 12 % 14 % Total frånvaro Malmen 12 % 14 % Total frånvaro Smeden 23 % 20 % Elever som anser att skolan bidrar till att stärka deras tro på sin egen förmåga 85 % 88 % Frånvarosiffrorna är hämtade från VBU:s interna elevregistersystem. Siffrorna för skolans bidrag till att stärka tron på den egna förmågan är hämtad från skolenkäten för gymnasieskolan som genomförs varje vår. Elevfrånvaron ligger på samma höga nivå som tidigare. Dock kan sänkningar konstateras för Högbergsskolan 2 samt Malmen. Högbergsskolan 1 och Smeden har istället fått högre frånvaro

13 Forts. från sidan 12. Eleven i centrum aktning för varje människas egenvärde Elever som blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste läsåret i skolan 8 % 7 % Elever som blivit utsatta för psykiskt våld under senaste läsåret i skolan 14 % 12 % Elever som har tagit del av föredrag, föreställning eller dylikt om könsroller eller mångfald Siffrorna är hämtade från skolenkäten för gymnasieskolan som genomförs varje vår. 64 % 69 % Andelen elever som blivit utsatta för fysiskt och psykiskt våld har ökat något. Varje skolenhet analyserar sina siffror och genomför sedan egna aktiviteter för att minska andelarna. Fortfarande finns behov att arbeta vidare. Eleven i centrum Inflytande och delaktighet Elever som uppger att de får vara med och påverka arbetssätt i kurserna 68 % 71 % Elever som uppger att de får vara med och påverka innehållet i kurserna 45 % 52 % Elever som uppger att de har en individuell studieplan 63 % 68 % Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs för gymnasieskolan varje vår Under flera år har siffrorna ökat, men har nu stannat av och minskar istället. Vilken nivå som ska vara målet kommer att diskuteras. Det finns individuella studieplaner för samtliga elever införda i elevregisterprogrammet, men eleverna verkar inte veta om det. Mer information behövs till eleverna. Eleven i centrum studiemiljö och hälsa Elever som trivs med sina lärare 98 % 98 % Elever som utnyttjar aktiviteter och träning inom Hälsans hus 21 % 20 % Nöjdhetsindex. I vilken grad är du nöjd med VBU som skola. 85 % 92 % Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs för gymnasieskolan varje vår Eleverna trivs med sina lärare i samma grad som tidigare. Bara 21 % använder Hälsans hus. Nöjdhetsindex talar om att en stor del av eleverna är nöjda med VBU som skola, dock har värdet sjunkit sedan förra året. Analysen av det sänkta värdet för nöjdhet visar att hela sänkningen finns vid Ekologiprogrammet samt Teknikprogrammet

14 Forts. från sidan 13 Attraktiv arbetsgivare nöjda medarbetare Personal som trivs på sin enhet 95 % 91 % Personal som anser att samarbetet fungerar bra i sitt arbetslag 84 % 75 % Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs varje vår. Personalen trivs på sin arbetsplats och andelen har ökat. Arbetslagen upplever att samarbetet fungerar bättre. Attraktiv arbetsgivare ledarskap Personal som anser att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt i dialog 94 % 80 % Personal som anser att deras chef hanterar konflikter bra 71 % Personal som anser att deras chef ställer upp och bryr sig om sin personal 82 % 76 % Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs varje vår. Frågan om andelen som anser att chefen hanterar konflikter bra har omformulerats sedan förra året. Att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt har ökat markant, hela 14 %. Chefens konflikthantering går inte att jämföra eftersom frågeställningen har ändrats. Frågan om chefen ställer upp och bryr sig om sin personal har också ökat med 6 %. Ledarskapet upplevs i stort sett bättre än tidigare med en markant ökning. Attraktiv arbetsgivare kompetensutveckling Kompetensutveckling av totala personalkostnaden 1,3 % Behöriga lärare *) 89 % *) 87 % Siffrorna för kompetensutveckling är hämtade från utfallet respektive år. Andelen behöriga lärare är hämtade från schema- och tjänstefördelningsprogrammet. *) Beräknat enligt nya behörighetsregler för yrkeslärare. Kompetensutveckling av totala personalkostnaden har en ny beräkningsgrund för 2012 och omfattar samtligakompetensutvecklingskostnader och inte enbart konferenser och kursavgifter som tidigare redovisats

15 Forts. från sidan 14 Attraktiv arbetsgivare hälsa Sjukfrånvaron 4,1 % 4,0 % Personal som är nöjd med årets hälso- och friskvårdsprogram 91 % 96 % Sjukfrånvaron är hämtad från personalprogrammet. Personalens syn på hälso- och friskvårdsprogrammet är hämtad från personalenkäten som genomförs varje vår. Sjukfrånvaron har ökat något sedan Uppföljning av sjukfrånvaron görs varje kvartal i skyddskommittén. Långsiktigt goda förutsättningar efterfrågad utbildning/struktur Sökande till gymnasieskolan intagna på sitt förstahandsval (vid VBU) *83 % 87 % Utsökande till andra utbildningar i sitt förstahandsval inom gymnasieskolan vid första **) 41 % **) 31 % ansökningstillfället Studerande i förhållande till antalet platser vid YH 99 % 78 % *) Siffrorna för gymnasieskolan är hämtade från intagningen vid Region Dalarna och ** ) är intern statistik. Procentandelen studerande vid vuxenutbildningarna är intern statistik och beskriver läget vid vårterminens slut Av de elever som valt VBU har 73 % tagits in på sitt förstahandsval, en lägre siffra än under fjolåret. En förklaring är ABB-gymnasiets höga söktryck där eleverna hade VBU som andrahandsalternativ. Andelen utsökande i första omgången var 10 % högre men efter slutintagningen ligger elevantalet i nivå med tidigare år. Yrkeshögskoleutbildningarna har lockat mycket fler sökande än tidigare. Detta kan bero på ett efterfrågat utbud. YH - bryggeriteknik Långsiktigt goda förutsättningar resurser Snittkostnad per elev i VBU:s gymnasieprogram exkl. elevresor (tkr) 101,4 95,2 Snittkostnad per elev för elever i andra kommunala skolor och friskolor 101,3 102,8 inkl. elevresor (tkr) Lärartäthet vid gymnasieskolan 9,0 8,1 Kostnaden för genomsnittlig elev gäller alla elever som VBU svarar för. För 2011 är siffran för lärartätheten tagen från Skolverkets officiella statistik och för 2012 från intern statistik. Snittkostnaden per elev i VBU:s gymnasieprogram har ökat jämfört med föregående år. Det beror på faktorer som elevminskning, löneökning och en höjning av lärartätheten

16 Gemensamt för VBU Individuella valet Det individuella valet omfattar 300 poäng för de elever som nu går i åk 2 och 3. För de flesta av dessa elever startade det individuella valet på vårterminen i åk 1. Under en termin kan eleven välja maximalt 100 poäng. Elever inom vuxenutbildningen har också möjlighet att välja kurser inom det individuella valet. Kursutbudet omfattar i första hand kurser som ger meritpoäng samt kurser inom ämnesområden som många elever är intresserade av t.ex. entreprenörskap, idrott och hälsa eller estetiska ämnen. Flera av de nationella programmen har skapat ett i-valspaket av kurser med anknytning till karaktärsämnena för respektive program. Elever kan också ha specialidrott som individuellt val. De elever som nu går i åk 1 kommer att ha 200 poäng individuellt val, som kommer att läsas när de går i åk 3. Ansvarig rektor är Marie-Hélène Abrahamsson. Flexenheten På VBU finns en flexenhet för att tillmötesgå de elever som behöver läsa en kurs som inte ingår i det för tillfället aktuella utbildningsutbudet. Inom denna enhet studerar bland annat vuxenelever som har svårt att anpassa sina studier till ett bundet schema, elever som behöver läsa en kurs på kortare tid eller till exempel elever som bytt skola eller program och därför måste komplettera kurser. Ansvarig rektor är Andreas Lundholm. Idrott och hälsa Idrott- och hälsagruppen bedriver verksamhet inom hela VBU. Gruppen ansvarar även för specialidrott/ idrott specialisering och friskvårdsprojektet hälsans hus. Ett individanpassat lärande har möjliggjort för många elever att nå godkänt betyg i kurser inom idrott och hälsa. Detta lärande har även medfört att ett stort antal elever väljer idrottskurser inom det individuella valet, där även vuxenstuderande ingår i grupperna. Tillsammans med lokala föreningar genomförs kurserna specialidrott A 200 poäng och B 100 poäng, från hösten 2011 idrottspecialisering 1 och 2 om vardera 100 poäng. Genom att ständigt kvalitetsutveckla denna verksamhet är ambitionen att erbjuda eleverna studier på hemmaplan istället för att eleverna väljer idrottsgymnasier på annan ort. Hälso- och friskvårdsprojektet Hälsans hus har pågått under några år. Syftet med projektet är att få såväl ungdomar som vuxna att förstå vikten av friskvård i ett livslångt perspektiv. Ansvarig rektor är Håkan Franklin

17 Ungdomsgymnasiet På ungdomsgymnasiet finns 13 nationella program med flera inriktningar. VBU bedriver gymnasieutbildning på tre orter: Grängesberg, Ludvika och Smedjebacken. Elevdemokrati Varje klass på VBU har klassråd schemalagt varje vecka. Vid klassråden deltar klassföreståndare/ mentor. Det finns elevråd på varje rektorsområde och rektor deltar i elevrådsmötena. Eleverna utser även elevskyddsombud till skyddskommittén och är representerade i skolkonferenser som handlägger övergripande frågor för skolverksamheten. Estetisk verksamhet Ämnet estetisk verksamhet syftar bland annat till att utveckla och stimulera elevens kreativitet och lust att använda estetiska uttrycksmedel för att uttrycka tankar, känslor och handlingar. För att leva upp till detta erbjuder VBU tre varianter av estetisk verksamhet: bild, drama och musik. Skolhälsovården Skolhälsan riktar sig till elever i gymnasiet och gymnasiesärskolan. Skolhälsans roll är främst hälsofrämjande och förebyggande i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Samtliga elever i åk 1 erbjuds ett hälsosamtal. Sedan flera år tillbaka finns ett etablerat samarbete med BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsterna i Ludvika och Smedjebacken, primär- och specialistvård och skolhälsovården vid grundskolorna i båda ägarkommunerna. Arbetslag VBU:s pedagoger är organiserade i arbetslag kring ett eller flera program. Även för idrottsämnet finns ett arbetslag. Arbetet inom arbetslaget leds av en arbetslagsledare. Arbetslaget arbetar för programmets utveckling i enlighet med rektors verksamhetsplan. Dessutom ansvarar arbetslaget för att varje elevs studiesituation blir så bra som möjligt. Stödcentrum VBU ger elever stöd i varierande former bland annat i det stödcentrum som finns på Högbergsskolan. Vid stödcentrum studerar elever som inte fullt ut klarar ordinarie skolsystem och elever som behöver extra stöd och utvidgat mentorsstöd. Invandrarelever, som behöver utökat språkstöd i skolan, bedriver delar av sina studier i stödcentrum. Personalen på stödcentrum har många kontakter med andra samhällsorgan och VBU:s övriga resurser. Dessa kontakter är viktiga för elevernas resultat. Under höstterminen 2012 har 95 elever utnyttjat stödcentrum, 40 i engelska 55 i övriga ämnen. På skolorna i Grängesberg och Smedjebacken samordnas stödet av de lokala specialpedagogerna och speciallärarna

18 Statistik ungdomsgymnasiet ht-12 ht-11 Antal gymnasieelever totalt på VBU varav från Ludvika varav från Smedjebacken varav från annan kommun Antal gymnasieelever totalt i Ludvika och Smedjebacken varav på VBU varav i annan kommun varav i friskolor varav i landstinget varav hos annan utbilningsanordnare (folkhögskola) 2 1 Eleverna på särgymnasiet ingår inte i ovanstående statistik utan redovisas separat på sid 33. Elevstatistik Antal elever Elever från Ludvika och Smedjebackens kommun ht-06 ht-07 ht-08 ht-09 ht-10 ht-11 ht-12 Elever utanför VBU Elever på VBU Hösten 2012 studerade 359 elever utanför VBU varav 85 elever på ABB-gymnasiet och 111 elever inom Gysams samverkansområde. De interkommunala kostnaderna varierar från tkr per elev och läsår. Den interkommunala kostnaden för ungdomsgymnasiet har under 2012 uppgått till tkr. (fg. år tkr)

19 Vuxenutbildningen Information om verksamheten Vuxenutbildningen styrs av styrdokument, skollag, läroplan och förordningar. En ny förordning, Vux12, träder i kraft 1 juli För drygt ett år sedan förändrades vuxenutbildningens organisation. Vuxenutbildningens gymnasiekurser och yrkesutbildningar gick över till gymnasieskolan och blev en del av deras enhet med respektive rektor som ansvarig. Kvar inom vuxenutbildningen blev svenska för invandrare (sfi), grundläggande vuxenutbildning (grundvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) samt ett lärlingsansvar. En rektor med ett övergripande ansvar finns för dessa områden. Mål Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämnställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning Strategi Pedagogik och arbetsformer ska utgå från elevens behov, erfarenheter och önskemål. Individens lärande och kunskapssökande stöds genom rådgivning och vägledning. Flexibla studieformer ska kunna erbjudas: - webbaserat - deltagande i ungdomsgrupper - personlig handledning - kombinera studier och arbete Redan förvärvade kunskaper ska valideras. Samarbete mellan myndigheter, arbetsmarknadspartner m.fl. ska finnas. Utbudet av yrkesutbildningar ska styras av arbetsmarknadens behov. Vad skiljer vuxenutbildning och gymnasieskolan åt? Kontinuerliga intag, vilket innebär att vuxenstuderande kan tas in varje månad i en grupp som redan är igång. Flexibla upplägg utifrån elevens önskemål, behov och erfarenheter. Det innebär att lärarna måste arbeta flexibelt med studieplaneringen. Eleven ska kunna kombinera studier med arbete. Vuxenutbildningen ska inte vara en kopia av gymnasieskolan, vilket framgår tydligt i direktiven från skolverket. Vuxenstuderande läser kursutformat dvs de kurser som han/hon behöver

20 Statistik vuxenutbildningen Genomsnittligt antal vuxenstuderande på VBU varav gymnasievux varav gruv, SAS varav byggvux varav VTC varav omvårdnad vux varav sfi varav yrkesförarutbildning persontransport varav yrkesförarutbildning godstransport varav yrkesvux, Restaurang- och livsmedelsprogrammet varav YH-utbildningar varav särvux varav lärlingsutbildning ) Siffran anger antal elever i snitt per år, omräknat till heltidsstuderande. 2) Siffran anger genomsnittligt antal elever för vt/ht respektive år Genomsnittligt antal vuxenstuderande inom Bryggeriteknik Markekologisk design Omsorgspedagog, psykiatri *) Omsorgsassistent, LSS produktion 9 - Miljö & VA-teknik *) 8 -- *) Utbildningen startade ht-12 Genomsnittligt antal vuxenstuderande totalt på VBU varav från Ludvika varav från Smedjebacken varav från annan kommun Av vuxenstuderande från annan kommun studerar de flesta på yrkeshögskoleutbildningar (69 st.). Övriga är fördelade på yrkesförarutbildning samt byggvux

21 Verksamhetsberättelser

22 Högbergsskolan 1 Handelsprogrammets lärlingsutbildning har haft besök av skolinspektionens kvalitetsgranskning och fått gott betyg. Det är inga problem att fylla de två lärlingsplatser per årskurs som vi har och samarbetet med branschen är mycket gott. Flera av programmen har jobbat aktivt med ämnesintegrering i olika projekt och man söker nya vägar att samarbeta med närsamhället för att få till praktik och skarpa uppdrag för eleverna i de nya inriktningarna. Marie-Hélène Abrahamsson, rektor Allmän information Vid höstterminsstarten hade vi glädjen att snabbt organisera om oss då antalet elever som sökt rektorsområdets program ökat så pass, att vi fick skapa ytterligare en klass, bestående av ekonomer och humanister. Det är våra första humanister som läser enligt Gy11. Vi började också med inriktningskurserna i åk 2. På SA programmet har vi beteende-, media- och samhällsinriktning, och på Handels- och administrationsprogrammet har vi startat både handelsinriktning och administrationsinriktning. Estetiska programmet börjar sina inriktningar andra terminen i åk 1. Under året har lärplattformen Vklass börjat användas för kommunikation med vårdnadshavare, vilket upplevs som positivt. Rektor och biträdande rektor har varit på besök hos i stort sett samtliga klasser och lärare för att ha en bredare plattform för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Pedagogisk inriktning och aktivitet Under året har lärarnas arbete med att lägga upp sina kurser på Vklass tagit ett stort kliv framåt, då tekniken fungerat relativt funktionsfritt. I engelska har man tagit in ett helt webbaserat läromedel, e-learning i samtliga grupper på VBU, i vilket eleverna tränar individuellt på sin egen nivå. Samarbetet med andra skolor inom Gysams språkprojekt tog rejäl fart under höstterminen, då även Falun kom med. Drygt 200 elever i Dalarna läser moderna språk webbaserat. Sju språklärare från VBU jobbar i projektet, antingen med undervisningen eller i styrgruppen. Under hösten har kurser i kinesiska och arabiska tillkommit. Estetiska programmet har arbetat med övergripande projekt kring modernismen och redovisat genom elevutställning och lunchföredrag i kapphallen. Under året har man byggt en liten scen i musiksalen, där de populära lunchkonserterna hålls. Man har också färdigställt en utställningshall i sina lokaler. Entreprenörskap är ett nytt ämne, och många elever jobbar med UF-företag inom ramen för det ämnet. (Forts. på sidan 23) Faktaruta Ansvarsområde Rektorsområdets Hö 1 omfattar fem gymnasieprogram: Estetiska programmet (ES), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP/SA), Handels- och administrationsprogrammet (HP/HA), Humanistiska programmet (HU) samt Ekonomiprogrammet (EK). Inriktningar ES: teater, bild, musik SP/SA: beteendevetenskap, media och samhällskunskap HP/HA: handel, administration EK: inriktningsval i åk 2 HU: inriktningsval i åk 2 Genomsnittligt antal årselever ES SP/SA HP/HA EK *) Humanistiska programmet startade ht-12 *) HU Elevkostnad/program/år (tkr) ES SP/SA HP/HA EK HU Lärartäthet ES SP/SA HP/HA EK HU 8,4 6,2 5,6 3,9 4,3 Geografisk placering Högbergsskolan hus A, Ludvika

23 (Forts. från sidan 22) Studie-och yrkesvägledningen (SYV) Under vårterminen anställdes en fjärde studie-och yrkesvägledare som är placerad i A-huset och som jobbar med både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Nu har vi en SYV som jobbar med Hö 2 och Malmen, en som jobbar med Hö 1 och vuxenutbildningen, en som jobbar på Smedenskolan och med introduktionsprogrammen, samt en som jobbar med vuxenutbildningen och också har hand om lärlingsutbildningen på vuxenutbildningen. Personal Personalen är välutbildad och engagerad. Några studerar för att få ämnesbehörighet, någon för att bli behörig lärare. De flesta har deltagit i olika typer av kompetensutveckling vad gäller IT. Alla arbetslag har haft egna utvecklingsdagar för att planera utveckling och samarbete. Måluppfyllelse Den årliga utvärderingen visar att elever och personal trivs på skolan. Elevernas meritvärde har höjts. Vi måste fortsätta att vidta åtgärder för att minska frånvaron bland eleverna, samt minska stressen. Framtiden Nästa läsår läser samtliga elever enligt Gy11 och då prövas om den organsation vi valt, är optimal eller om vi måste organisera klasserna, med tanke på inriktningarna, på annat sätt. Vi får utvärdera om vi valt rätt fördjupningskurser och finslipa timplaner. Vi måste hitta vägar att minska stressen i skolan. Alltihop är en spännande utmaning. Konsert 2012, ES-programmet

24 Högbergsskolan 2 hela gymnasietiden. Praktikplatserna har varit av hög kvalitet delvis beroende på samarbetet inom Teknikcollege. I stort sett har alla eleverna på dessa program efter studenten 2012 fått någon form av anställning som anknyter till gymnasieutbildningen. Upprustning I C-huset, där Teknikprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet håller till, har ventilationen och värmen renoverats. Det har gett lektionssalarna och elevernas hemklassrum en jämnare temperatur och bättrat på luftkvaliteten. Håkan Franklin, rektor Allmän information Under året har två årskurser tillgång till en egen bärbar dator. Det har effektiviserat lokalanvändningen så att datasalar kan användas i vanlig undervisning och arbetsformerna kan innefatta IT-moment i alla kurser. Användandet av lärplattformen Vklass har gett oss möjligheter att informera vårdnadshavarna om ungdomarnas närvaro, studieplanering och kursinformation. Vårdnadshavarna får samma dag reda på om ungdomarna är i skolan eller ej. Varje program har sitt eget programråd. Det träffas en eller ett par gånger per termin och utgör en möjlighet för elever, lärare, näringslivsrepresentanter och politiker att diskutera verksamheten utifrån sina respektive perspektiv. Här tas frågor upp som investeringar i utrustning, praktik, besök av yrkesverksamma unga för att eleverna ska få en uppfattning om vart deras utbildning kan leda, förslag på skarpa projekt, kompetensutveckling för lärare m.m. Pedagogisk inriktning och aktivitet Under det gångna året har skolans specialpedagoger arbetat med Industritekniskaprogrammet för att bättre kunna möta de specifika behov som den elevgruppen kräver. Det finns planer på att samma utvecklingsarbete skall göras med de övriga programmen. Skolan har under året fått ett förnyat certifikat som Teknikcollege. Det är ett samarbete initierat av teknikföretagen för att öka kvaliteten i industri- och teknikutbildningar. Det Industritekniska programmet, Teknikprogrammet och automationsinriktningen på El- och energiprogrammet ingår i Teknikcollege. Under det gångna året har vi kunnat ha våra elever på El- och energiprogrammet samt Industritekniska programmet på s.k. APL, arbetsplatsförlagt lärande, motsvarande sammanlagt 15 veckor under Industritekniska programmet På Industritekniska programmet har vi ändamålsenliga lokaler, bra utrustning och har under året jobbat målmedvetet med ordning och reda. Vi ser att vi har en bra utveckling på eleverna under den 3-årsperiod de går på programmet, är de kanske den elevgrupp som genomgår störst förvandling. Programmet fortsätter att rekrytera många elever och har fulla grupper i alla årskurser. El- och energiprogrammet Här har ett stort arbete varit att få till APL upplägget så att alla elever kan vara ute på APL samtidigt. Hösten 2012 lyckades vi med detta, då alla tvåor var ute i (Forts. på sidan 25) Faktaruta Ansvarsområde Rektorsområdet Hö 2 omfattar fem gymnasieprogram: El- och energiprogrammet (EC/EE), Industritekniska programmet (IP/IN), Teknikprogrammet (TE), Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA) och Ekologiprogrammet (EKO). Området omfattar även yrkesinriktad vuxenutbildning (Yrkesvux) inom verkstadsteknisk utbildning. Inriktningar EC/EE: automation, elinstallation IP/IN: skärande bearbetning, svets, montering TE: datorteknik, teknik, företagande NV/NA matematik/data, miljövetenskap, naturvetenskap EKO: naturvetenskap, samhällsvetenskap Yrkesvux: svets/svarv, CNC Genomsnittligt antal årselever EC/EE IP/IN TE T4 NV/NA EKO VTC Elevkostnad/program/år (tkr) EC/EE IP/IN TE T4 NV/NA EKO VTC Lärartäthet EC/EE IP/IN TE T4 NV/NA EKO 7,0 10,1 7,7 8,8 7,4 5,3 Geografisk placering Högbergsskolan hus B och C, Ludvika

25 (Forts. från sidan 24) fyra veckor. Detta och kontakterna inom Teknikcollege ger oss utökade möjligheter att jobba mer med att stärka samarbetet med branschen. El- och energiprogrammet fortsätter att vara ett populärt program med många sökande. Ett flerårigt projekt gick i mål under året, nämligen den automatiserade kladdkakemaskinen. Naturvetenskapsprogrammet och Ekologiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet har arbetat framgångsrikt med att förbereda eleverna för vidare studier. Många avgångselever påbörjade högskolestudier direkt i höstas. På programmet har man försökt hitta former för att fortsätta använda delar av den utepedagogik som var framgångsrik på Ekologiprogrammet. Ekologiprogrammets sista årskull tar studenten våren Idrott och specialidrott I specialidrott erbjuder vi idag 12 idrotter. Till var och en har vi knutit en meriterad tränare och det sker i samarbete med de lokala föreningarna. Under året har åk 9-elever fått delta i specialidrott. Det har varit ett sätt att förbereda dem inför gymnasiet och några elever ser ut att klara hela första kursen i specialid- rott redan innan de börjar på VBU. På Högbergsskolan har vi byggt upp en anläggning och utrustningsnivå som inte bara berikar undervisningen i våra idrottskurser utan också finns tillgängligt för elever och personal att låna på fritiden. Vi vill stimulera till en aktiv fritid och ett aktivt friluftsliv. VTC (Verkstadstekniskt centrum) Verksamheten har nu plats för 8 vuxenelever i svetsteknik. Särskilt anpassade lokaler har iordningsställts. Elevplatserna är fyllda och resultaten har varit mycket goda. Teknikprogrammet och T4 Under året har vi arbetat med att kombinera kraven som Teknikcollegecertifieringen ställer och omställningen av teknikprogrammet till ett rent studieförberedande program. Vi har haft ett bra samarbete med branschen under året och upplägget börjar hitta sina former. Under våren var arbetet med att få igång T4, det vill säga det fjärde året på teknikprogrammet, prioriterat. Hösten 2012 startade första årskullen T4:or med inriktning konstruktion och produktutveckling. Utvärderingar innan jul visade att både bransch och elever är mycket nöjda med utbildningen

26 Flexibelt lärande, YH, uppdragsutbildning veckobasis följer upp utvecklingen för eleven. Det har visat sig var framgångsrikt och skall i förlängningen förhoppningsvis leda till ett bättre resultat för eleverna. Flexenheten har lokaler i Högbergsskolans A-hus. Där finns förutom undervisningssalar även datasal och studierum för eleverna. Andreas Lundholm, rektor Flexibelt lärande Under året har införandet av den nya förordningen, Vux12, inneburit förändrade förutsättningar för arbetet på flexenheten. De ansvarsområden som ingår för denna grupp är vuxenstuderande som läser gymnasiekurser samt elever i ungdomsskolan som är i behov av individuella upplägg av studierna. Det kan i det senare fallet handla om elever som läser ett fjärde läsår, behöver komplettera kurser utifrån programbyten, specialidrottselever och hemvändande elever som inte kan gå in i ett program. I och med denna blandning av elever, både ungdomar och vuxna, möter lärarna på flexenheten studerande som arbetar såväl med de äldre kurserna som de nya enligt Vux12. Samverkan mellan ungdomar och vuxna är ett naturligt inslag i verksamheten, då nästa alla undervisningsgrupper är blandade. Detta ställer stora krav på läraren att kunna möta både ungdomar och vuxenstuderande på rätt nivå. Yrkeshögskola Under 2012 samlades samtliga yrkeshögskoleutbildningar inom samma enhet från att tidigare ha varit utspridda på flera rektorsområden. Samtliga fyra utbildningar som pågår arbetar utifrån samma upplägg. Studenterna genomför en så kallad intensivvecka på plats i Ludvika eller Smedjebacken och därefter tre till fyra veckor på distans. I samband med distansveckorna hålls kontakter genom lärplattformen Vklass. Under dessa veckor genomförs webbföreläsningar, frågestunder, seminarier, gruppuppgifter och enskilda uppgifter via lärplattformen och videokonferenssystemet, GTM. Utbildningarna rekryterar studenter från hela landet. Lärande i arbetet (LIA) ingår som en viktig del i yrkeshögskoleutbildningarna. Det innebär att studenterna genomför delar av sin utbildning ute i branschen för att få en naturlig koppling till det kommande yrket. För att kunna genomföra den delen av utbildningen har VBU nära kontakt med aktörer inom de olika branscher som utbildningarna tangerar. En aspekt av detta är att det till varje utbildning (Forts. på sidan 27) Pedagogisk inriktning och aktivitet Inom enheten strävar vi att utifrån elevens förutsättningar arbeta mer flexibelt. Framför allt har flexibiliteten handlat om att kunna läsa kurser med mindre hänsyn till tid och rum. Undervisning har skett både i grupp och enskilt med goda förutsättningar att ge handledning och stöd till de elever som haft behov av det. Upplägget ställer även stora krav på att eleven tar ett reellt ansvar för sina studier. På flexenheten har vi även kunnat erbjuda eleverna möjlighet att börja läsa en kurs vid annan tid än terminsstarten. Utifrån ovanstående är lärplattformen, Vklass, ett viktigt verktyg vid undervisningen och under hösten har ett utvecklingsarbete pågått för att utveckla framtidens lärande inom enheten. Vi har under året vidareutvecklat det mentorsstöd som finns för elever som går ett fjärde år, där vi på Faktaruta Ansvarsområde Rektorsområdet omfattar flexibelt lärande, yrkeshögskola (YH) samt uppdragsutbildningar. Genomsnittligt antal årsstuderande Flexenheten ungdom vuxenstuderande YH YH YH YH Brygg Markekologi Miljö & VA Omsorgsped Geografisk placering Högbergsskolan hus A och B, Ludvika

27 (Forts. från sidan 26) en finns en ledningsgrupp som har ett övergripande ansvar för utbildningarna, i vilka företrädare för branscherna är i majoritet. Då utbildningarna har samlats under samma tak har ett arbete påbörjats med att finna en distanspedagogik som ger bra resultat. Då stor delar av utbildningen sker på distans är en av utmaningarna att få studenterna att känna ett socialt sammanhang, något som kan underlättas med lärplattformen och videokonferenssystemet. Utöver detta har ett gemensamt utvecklingsarbete kring betyg och bedömning startats, med fokus på formativ bedömning. Målsättningen med detta är att få ett lärande som i alla delar av utbildningen utvecklar studenterna. Uppdragsenheten Enhetens uppdrag är att svara för kompetens- och verksamhetsutveckling av företag, kommun, landsting och organisationer. Under 2012 har basverksamheten bestått av uppdrag till ABB Ludvika, men vi har även genomfört uppdrag hos ett antal andra företag inom medlemskommunerna, Ludvika och Smedjebacken. Verksamheten har framför allt bedrivit ellärakurser samt säkerhetsutbildningar såsom truck, travers och mobila arbetsplattformar. Riskbedömning är ett nytt verksamhetsområde som vi tillsammans med ABB har utvecklat och denna verksamhet beräknas öka under

28 Malmenskolan och Smedenskolan undervisning på något av följande företag: Clemens Bil, Gösta Samuelsson Bil, Bilmetro, Björkmans Bil eller Bil och Elservice. Mats Berglund, rektor Malmenskolan Allmän information Malmenskolan verksamhet omfattar Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Fordon- och transportprogrammets lärlingsinriktning mot personbilsteknik och Fordonsprogrammet inom gymnasiesärskolan. Vid skolenheten bedrivs vuxenutbildning inom områdena bygg och fordonstransport. Samtliga verksamheter bedrivs i Grängesberg förutom Fordonsprogrammet personbilsteknik åk 3 som bedrivs på Högbergskolan i Ludvika. Pedagogisk inriktning och aktivitet Under det gångna året har Malmenskolan arbetat med att eleverna ska använda IT i sitt lärande, inte endast som ersättning för beprövade undervisningsformerna. Syftet har varit att ge samtliga elever en bra förberedelse inför det framtida arbetslivet. Vid samtliga gymnasieutbildningar på Malmenskolan arbetar personalen aktivt för att eleverna ska komma ut på det arbetsplatsförlagda lärandet. Skolan anser att denna del är viktig för eleverna. Under året har skolan vidmakthållit de goda kontakter med de lokala företagen inom respektive bransch. Samarbete Att skolan har goda kontakter med företagen i de olika branscherna är av yttersta vikt för att eleverna ska få en adekvat undervisning. En arena för goda kontakter är branschråden vid båda programmen, i vilka även eleverna vid skolenheten ingår. Under 2012 har Malmenskolan vidareutvecklat lärlingsutbildning inom Fordons- och transportprogrammet. Sedan hösten 2012 har Malmenskolan även lärlingar inom inriktningen mobila maskiner och lastbilar. Eleverna får mer än hälften av sin undervisning på DA Transport i Grängesberg alternativt Lastvagnsverkstaden i Smedjebacken. Vid samtliga företag har eleverna en utbildad handledare. Under hösten har en vidareutveckling av lärlingsinriktning personbil genomförts. Även där får eleverna mer än hälften av sin Bygg- och anläggningsprogrammet deltar inom ett länsövergripande projekt med länets samtliga skolor med samma program, *) STAR samordnar projektet. STAR, som har ett brett kontaktnät, hjälper till exempel till med att ordna fram APL platser till Malmenskolans elever. *) Stiftelsen Star Byggutveckling bildades år Stiftelsen arbetar för att rusta byggbranschen i Dalarna för att möta framtida arbetsmarknad och för att stärka bilden av byggbranschen som en viktig samhällsresurs. Projekt och upprustning Malmenskolan har under 2012 skapat en bra miljö i de lokaler skolan bedriver sin verksamhet i. Ett exempel på det är att skolan har projektorer i samtliga (Forts. på sidan 29) Ansvarsområde Rektorsområdet Malmen består av tre gymnasieutbildningar: Bygg och anläggningsprogrammet (BA/BP) och Fordons och transportprogrammet (FPTP/FT), Fordons och transportprogrammets lärlingsinriktning mot personbil (FPPB). På Malmen finns även vuxenutbildningar inom bygg- och yrkesförarinriktning. Smeden omfattar gymnasieprogrammet Restaurang och livsmedelsprogrammet (HR/RL) samt Vård- och omsorgscollege. Inriktningar BP/BA FPTP/FT FP-lärling Byggvux Yrkesförare HR/RL Faktaruta trä, murning, betong distribution, maskinförare personbil trä, betong persontransporter restaurang och måltidsservice, servering Genomsnittligt antal årselever BA/BP FPPB FP-lärling FPTP/FT HR/RL Byggvux Yrkesförare OP/VO ungdom OP-vux Elevkostnad/program/år (tkr) BA/BP FPPB FPTP/FT FP-lär HR/RL OP/VO Byggvux OP-vux Lärartäthet BA/BP FPPB FPFT/FP-lär HR/RL OP/VO 11,5 7,4 12,4 9,6 9,4 Geografisk placering Malmenskolan, Grängesberg Smedenskolan, Smedjebacken

29 (Forts. från sidan 28) klassrum och ett heltäckande trådlöst nätverk. Skolan har tilldelats investeringspengar för en ny hjullastare som har levererats till skolan. Under året har Malmenskolan fortsatt uppfräschning av lokaler. Målning av väggar och nya möbler till elevupphållsrum är exempel på genomförda insatser. Skolan har även startat ett uppskattat elevfik. Personal Vid rektorsområdet arbetar 21 lärare indelade i arbetslag utformade utifrån programmen. Under året har det skett rekrytering av personal inom såväl gymnasiegemensamma ämnen som karaktärsämnen. Måluppfyllelse Malmenskolan visar goda resultat både inom genomströmning och meritvärde. Det framgår av den sista öppna jämförelsen av gymnasieskolorna i Dalarna. Framtiden Branscherna har mycket goda framtidsutsikter, vilket bör leda till att ungdomar väljer att studera på Malmenskolan även i framtiden

30 Smedenskolan Vård- och omsorgscollege All vårdutbildning inom Vård- och omsorgscollege är placerad i Smedjebacken och omfattar såväl gymnasial som eftergymnasial utbildning. Organisationen är uppbyggd med en lokal styrgrupp med representanter från alla samverkansparter; Landstinget Dalarna, Kommunal, Ludvika kommun, Omtanken Dalarna, Smedjebackens kommun, Vårdförbundet och VBU. Under styrgruppen arbetar ett antal arbetsgrupper utifrån fokusområdena: marknadsföring, hälsa, APL (arbetsplatsförlagt lärande) /LIA (lärande i arbete) och YH. Vård- och omsorgscollege i Ludvika och Smedjebacken har under 2012 certifierat om colleget och har genom det certifiering till år Arbetet vid Vård- och omsorgscollege har fortgått utifrån fastställd organisation och verksamhetsplan. Utbildningar vid Vård och omsorgscollege under året i korthet: Omvårdnadslyftet för personal i kommunala verksamheterna med syftet att läsa in yrkesbehörighet, fortsätter att vara attraktivt. YH-utbildningen, Omsorgspedagog inom psykiatri, är en mycket attraktiv utbildning, med ett stort söktryck. Ett fortsatt mycket stort söktryck på vuxenutbildningen inom vård, med flexibla lösningar för eleverna exempelvis distansstudier, reguljära studier och validering. Ungdomsgymnasiet ligger kvar på föregående års nivåer avseende sökande till programmet. Hotell och Restaurang/Restaurang och Livsmedel, (HR/RL) Genom införandet av Gy11 har hotellutbildningen förts över till Hotell- och turismprogrammet. Om detta har haft konskevenser för RL-programmet kan skolan inte i dagsläget avgöra. Köksutrustningen är sliten med följd att en del maskinhaverier har inträffat under åren. Vi har arbetat hårt med fortsatt internkontrollfrågor och hygien i köken på skolan. RL-programmet fortsätter med processen som skall leda till att vi krav-certifierar vår verksamhet. Personalen har föregående år genomgått utbildning inom området och samtliga inköp granskas ur KRAV-perspektivet. Detta gäller både produkter och råvaror, vilka användas eller tillreds i skolans båda kök. RL-programmet fortsätter den föredömliga integrationen av vuxna i ungdomsgymnasiets grupper, särskilt köksoch serveringskurserna utmärker sig

31 Stegelbackens skola Yrkesintroduktion VO (Vård- och omsorgscollege) har en lärare anställd. Denna utbildning genomförs tillsammans med vuxenutbildningen. På grund av sjukdom kunde vi inte starta utbildning under hösten, men vi räknar med att komma igång igen hösten Mats Johnsson, rektor Allmän information Introduktionsprogrammen, IM, består av: språkintroduktion individuellt alternativ yrkesintroduktion programinriktat individuellt val (priv) peparandutbildning (prep) Pedagogisk inriktning och aktivitet På yrkesprogram, som tidigare läsår haft lediga platser, har vi infört sökbara priv-platser för elever som ännu inte uppnått full behörighet. Eleven måste dock ha betyg i svenska eller svenska som andra språk. En preparandplats kan tilldelas en elev som har behörighet i svenska eller svenska som andra språk, men inte uppfyller hela behörighetskravet och som bedöms kunna uppnå behörighet under läsåret i mån av lediga platser på de olika nationella programmen. ESF-projektet har sedan uppstarten i april kontaktat och sökt upp dryga 30-talet ungdomar och deras vårdnadshavare. Personal Övergripande personalfunktioner för IM och projekt Vägval - Framtid finns i form av rektor, biträdande rektor från och med ht-12, assistent, socialpedagog, studie- och yrkesvägledare som delas med Smedenskolan samt en ungdomsuppföljare för hela VBU. På språkintroduktionen arbetade under våren tre lärare och en språkstödjare i arabiska. Från höstterminens start har vi tre lärare och en speciallärare. Inom Individuellt alternativ har vi fem ämneslärare och en speciallärare. På yrkesintroduktion, som även innefattar integrerade gymnasiesärskoleelever, har vi två restauranglärare. En av dessa sköter dessutom undervisningen i hemkunskap för elever som saknar betyg i ämnet från grundskolan. I projekt Vägval - Framtid ingår legitimerad psykoterapeut, en uppsökare, studie- och yrkesvägledare samt två lärare. Personal från IM och projekt Vägval - Framtid har under året deltagit i utbildning i Magelungens hemmasittarprogram. Vi har dessutom en lärare som påbörjat KBT-utbildning, en lärare som går speciallärarutbildning samt en av våra sfi-lärare som går utbildningen i svenska som andra språk. (Forts. på sidan 32) Faktaruta Ansvarsområde Rektorsområdet omfattar Introduktionsprogrammen, IM, på Stegelbackens skola samt ESF-projekt Vägval - Framtid. Inriktningar Språkintroduktion Programinriktat individuellt val (priv) Preparandutbildning (prep) Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Genomsnittligt antal årselever Språkintroduktion: 50 Yrkesintroduktion: 15 Individuellt alternativ: 59 Preparand och programinriktat individuellt val: ca 20-tal Den elevstatistik som redovisas är nettosiffror framtagna vid fyra tillfällen per år. Bruttosiffrorna är ca % högre och innefattar elever som flyttar ut under året eller som blivit behöriga och kommit in på ett nationellt program. ESF-projekt Vägval - Framtid 19 elever i kontinuerlig verksamhet. Elevkostnad/program/år (tkr) Introduktionsprogrammen/IM 87 Lärartäthet Introduktionsprogrammen/IM 11,0 Geografisk placering Stegelbackens skola, Smedjebacken

32 (Forts. från sidan 31) Lokaler och utrustning Introduktionsprogrammen språkintroduktion, individuellt alternativ och yrkesintroduktion Vård- och omsorgscollege har sina lokaler på Stegelbackens skola i Smedjebacken. Yrkesintroduktion RL (Restaurang- och livsmedelsprogrammet) finns i Folkets hus lokaler i Smedjebacken. I denna grupp går det också ett antal gymnasiesärskoleelever integrerade. Priv- och preparandplatser finns ute på de nationella programmen i Smedjebacken, Ludvika och Grängesberg. blir för gamla för att kunna komma in på ungdomsgymnasiets nationella program. Vi ser redan i dag att konsekvensen blir att många måste ta lån för att finansiera sin grundläggande utbildning, vilket därmed begränsar deras möjligheter att studera vidare i eftergymnasiala utbildningar. Här föreligger en uppenbar risk att denna grupp kan utvecklas till andra klassens medborgare och därmed en förhöjd risk för utanförskap. Denna fråga måste lösas på riksnivå med generella beslut. Framtiden Under höstterminen kunde vi konstatera att antalet nya svenskar ökar i antal på introduktionsprogrammen och andelsmässigt har denna grupp växt under de två till tre sista åren. Vi kan också se att de flesta av dessa elever behöver minst 2-års studier innan de har tillräckliga språkkunskaper för att kunna ta sig vidare studiemässigt. I sak innebär detta att många Stegelbackens skola, Smedjebacken

33 Gymnasiesärskolan Pedagogisk inriktning och aktivitet På Malmenskolan i Grängesberg finns lokalintegrerade Fordonsprogrammet. Utbildningen fungerar bra och eleverna har nått goda studieresultat. På Stegelbackens skola samläser elever på gymnasiesärskolan med elever på yrkesintroduktionsprogrammet restaurang. För att kunna anpassa undervisningen till varje enskild elev krävs en ingående bedömning av elevens alla förutsättningar och behov. Kartläggningen av elevens önskemål om kurser sker i samverkan med elev och föräldrar. Utifrån utvecklingssamtal utformas elevens individuella undervisningsplan som i sin tur ligger som grund för lärarlagets val av moment, arbetsätt och material. Utvärdering sker ofta och regelbundet för att ge svar på om utveckling sker i rätt riktning. Lena Risberg, rektor Allmän information Gymnasiesärskolan består av individuella program, verksamhetsträning och yrkesträning, nationella program och specialutformade program. Allt för att möjliggöra individuella studier anpassade till individens behov och intressen. Förberedelse för vuxenlivet genomsyrar all verksamhet och att alla elever oavsett funktionshinder ska få en fungerande kommunikation är ett prioriterat område. Skolan ger tillfälle att ställa eleverna inför uppgifter från vardagslivet, som kan lösas med hjälp av kunskaper som skolan har givit. Även om skolan arbetar aktivt utifrån praktiska problem i vardagen, kommer eleverna i sitt vuxenliv att möta situationer som är nya för dem. Skolan bör därför förse eleverna med modeller för var och hur man kan söka hjälp och råd. Kommunikation är mycket viktig för ele- (Forts. på sidan 34) Faktaruta Ansvarsområde I ansvarsområdet ingår gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning, yrkesträning, nationella och specialutformade program. Genomsnittligt antal årselever I egen regi: 13 I Ludvika kommuns regi: 11 Interkommunalt: 14 Geografisk placering Malmenskolan, Grängesberg Vasaskolan och Högbergsskolan, Ludvika Smedenskolan och Stegelbackens skolan, Smedjebacken

34 (Forts. från sidan 33) vens möjlighet att uttrycka sin vilja och därmed kunna påverka sin egen situation. Det innebär att delaktigheten i samhället stärks. Skolans målsättning är att alla elever själva deltar i möten och planeringar som rör deras situation. Här är metoden Samtalsmatta ett mycket väl fungerande verktyg för att elever som har kommunikationssvårigheter ska kunna vara delaktiga. Samarbete Att skolan ska lära för livet är en ledstjärna. Alla ämnen har en viktig roll när det gäller att förbereda för vuxenlivet. Ett berikat vuxenliv är det yttersta målet för programmet. Att alla elever efter skolan får en meningsfull sysselsättning är en stor utmaning. Inom Finsam försöker man samordna olika samhällsinsatser för att fler ungdomar med funktionsnedsättning ska komma ut på arbetsmarknaden. Personal Personal och elever från gymnasiesärskolan har deltagit i flera workshops, konferenser och föreläsningar kring ämnet AKK (alternativ och kompletterande kommunikation), vilket varit mycket uppskattat. Skolan har även många studiebesök från andra skolor och intresseorganisationer. Projekt Under året har skolan deltagit i ett Surfplattaprojekt. Tillgängligheten till IT är särskilt värdefull för särskoleelever, därför är det viktigt att vi hela tiden är med i utvecklingen. Det vi sett är att surfplattor verkligen har hög relevans, med koppling till elevernas lärande och utveckling. Surfplattornas främsta förtjänst är att de ger eleverna fler möjligheter att kommunicera. Eleverna kan filma, fotografera, mejla, och föra dagbok med ett verktyg. Vi ser att surfplattor fängslar och fångar eleverna och den intuitiva användningen gör att eleverna ganska snart kan börja använda mycket avancerade funktioner, till exempel lägga in egna fotografier i kommunikationsprogram. Utifrån det positiva resultatet i projektets utvärdering kommer de elever som börjar år ett på gymnasiesärskolans individuella program att få en surfplatta i stället för en bärbar dator

35 Vuxenutbildningen Kristina Karlsson, rektor 2012 har varit ett förändringens år för Vuxenutbildningen, med ny skollag, ny vuxenförordning, nya kursplaner och en förändrad betygsskala. Vuxenutbildningen är numera lagstadgad och individens rätt till utbildning för att stärka sin roll i arbetslivet går som en röd tråd genom den nya förordningen. Det den studerande har med sig i form av utbildning och tidigare arbetserfarenhet ska vägas in i en validering, något den studerande har laglig rätt till. Den nya lagstiftningen föranledde att vägledningen via studieoch yrkesvägledare har förstärkts för att möta kraven. Förhoppningen är att elever därmed i ökande grad får den utbildning de passar för. Som vuxenstuderande ska du kunna påbörja studierna när som helst under året och också läsa snabbare eller långsammare, anpassat efter dina behov. Hur varje elev ska kunna utbildas utifrån dessa nya och förändrade krav har fått effekter såväl på genomförandet och planeringen av utbildningen som ett ökat samarbete med gymnasieskolan har blivit allt viktigare. Under verksamhetsåret har vi både tydliggjort vikten av ett ökat samarbete med övriga rektorsområden och även gett exempel på hur ett sådant samarbete kan utformas. Vi hoppas därför att resultatet av våra ansträngningar ska leda till ett betydligt bättre samarbete under nästkommande verksamhetsår. Genom det kommunövergripande samarbetet inom Dalawux har kompetensutveckling skett inom en rad olika områden som NGL(nya generationens lärande), digital teknik, validering, AIL (arbetsintegrerat lärande) samt sociala medier. Denna kompetensutvecklingsinsats fortsätter under Lärare, SYV och rektor har dessutom åkt på konferenser om den nya läroplanen Vux2012, för att bättre möta de förändringar vi ställts inför i verksamheten. Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Eleverna som läser inom särvux hos oss kommer ifrån både Smedjebacken och Ludvika. De flesta läser reguljärt i ämnen som hem- och konsumentkunskap, engelska, matematik, svenska samt datakommunikation. Förutom den reguljära utbildningen har dessutom en lärlingsutbildning erbjudits inom särvux. Lärlingsutbildningen har fått fin respons både från Skolverket och näringslivet och vi kan konstatera att vi har kunnat fylla de fyra lärlingsplatser vi sökte pengar för. I juni blev fyra lärlingar klara med sin hundskötarutbildning i samarbete med hunddagis i Smedjebacken och övergick därefter i anställning på denna arbetsplats. I augusti påbörjade ytterligare tre lärlingar sin utbildning på hunddagis. Ytterligare en elev har gått en utbildning till serviceassistent med inriktning mot äldreomsorg i Ludvika. Också denna elev fick vid utbildningstidens slut anställning på den aktuella arbetsplatsen. Det är glädjande att vi genom lärlingsmodellen har kunnat bidra till att de studerande på särvux på detta sätt har fått in en fot på arbetsmarknaden. Lärlingsmodellen VBU har avsatt en halvtidstjänst inom vuxenutbildningen för att jobba med lärlingsutbildningar. Under det gångna året har fyra fått utbildning. Två har fått utbildning inom CNC med mycket gott resultat betygsmässigt. Tyvärr innebär den svaga ekonomin att de i skrivande stund ännu inte är i arbete. Två har bedrivit utbildning inom handel, där en tyvärr avbröt av personliga skäl efter ca 3 månader. Den fjärde är fortfarande aktiv i utbildning. Bemötandet hos företagen är mycket gott även om konjunkturen gör att vissa arbetsgivare är mer eftertänksamma att ta emot (Forts. på sidan 36) Faktaruta Ansvarsområde Övergripande ansvar för vuxenutbildning Genomsnittligt antal årselever Sfi Gruv Gymn.vux Särvux / Särvux lärling Vux lärling Elevkostnad/utbildning/år (tkr) Sfi Gruv Gymn.vux Särvux/Särvux lärling Vux lärling Geografisk placering Högbergsskolan, Ludvika Björkbacken, Smedjebacken

36 (Forts. från sidan 35) lärlingar. Initialt har det varit mycket jobb med att marknadsföra lärlingsutbildningar men ju mer tiden går ökar förståelse hos arbetsgivare och samverkansaktörer för utbildningsformen. Svenskundervisning för invandrare (Sfi) Svenska för invandrare (Sfi) har minskat något i omfång i jämförelse med tidigare år, men också detta verksamhetsår har vi haft många olika nationaliteter och en mängd olika nivåer i skolbakgrund hos våra elever. Därför har undervisningen bedrivits inom alla de olika nivåer som finns på Sfi, A-D. De flesta elever väljer att studera reguljärt i skolan, men eftersom det funnits efterfrågan på en mer flexibel lösning startade Sfi-distans under höstterminen. Syftet var att skapa möjligheter att läsa mer flexibelt för att till exempel varva studier med föräldraledighet, arbete eller andra kurser. Kurserna var ämnade för studerande med hög studiemotivation och studiesamt datorvana. Vklass har använts som lärplattform och de studerande har haft stora möjligheter att påverka sin egen utbildning. I samarbete mellan lärare och IT-pedagog har olika digitala övningar arbetats fram för att eleven ska få en större variation av studiematerial. Resultatet har varit gott och eleverna som har läst distanskurser har klarat av kursmål och slutligen de nationella proven bra. De elever som klarat Sfi ges möjlighet att studera vidare inom SAS, som är den nivå som motsvaras av årskurs nio i grundskolan. På gymnasienivå har vi under vårterminen erbjudit svenska som andraspråk A och B, men när den nya läroplanen trädde i kraft motsvarades dessa äldre kurser av svenska som andraspråk 1 och 2. Under nästföljande verksamhetsår erbjuds även kursen svenska som andraspråk 3. Såväl matematik som engelska på grundläggande nivå har också erbjudits, för de elever som inte har grundskolebetyg sedan tidigare. Gemensamt för alla Gruv-kurser inom de aktuella områdena är att lärare och studerande kommit överens om flexibla individuella lösningar, för att på bästa sätt möta den studerande i lärandet

37 Kanslienheten Skolhälsovården Skolhälsan riktar sig till elever i gymnasiet och gymnasiesärskolan. De arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Sedan flera år tillbaka finns ett etablerat samarbete med BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsterna i Ludvika och Smedjebacken, primär- och specialistvård, skolhälsovården vid kommunernas grundskolor samt församlingarna i båda ägarkommunerna. Kenth Runnberg, kanslichef Kanslienheten omfattar skolhälsovård, reception och skolassistenter, ekonomi- och lönefunktion samt diariehantering. Under året har HR-funktionen och arbetsrättsfrågor flyttats till enheten ledningsstöd. Kansliet Vid kansliet finns funktioner inom ekonomi, PA- och lönehantering samt post- och diariehantering. Genom samarbeten med ägarkommunerna finns en hög grad av gemensamt resursutnyttjande inom olika områden. Arbetet med att effektivisera rutiner och processer pågår kontinuerligt. Faktaruta Reception och assistenter VBU har en central reception i A-huset på Högbergsskolan som via e-post, telefon eller besök ger service och information till elever, personal och allmänhet. Skolassistenterna stödjer den pedagogiska verksamheten i olika uppgifter inom bl.a. elev- och betygsadministration, rapportering till CSN samt bokning av gemensamma resurser. Ansvarsområde Kansli och ekonomi, reception och assistenter samt skolhälsovård. Antal anställda inom enheten 14 Geografisk placering Högbergsskolan, Ludvika Högbergsskolan, Ludvika

38 Ledningsstöd Carina Hedström Hammar, chef för ledningsstöd En anpassning av personalstyrkan på VBU har organiserats med anledning av tidigare nedlagd verksamhet. Processplan, kommunikationsplan, checklista för uppsägningssamtal etc. har tagits fram och kontaktvägar med Omställningsfonden har skapats. VBU har deltagit i ett nätverk av personalchefer och HR-strateger, i Ludvika och Smedjebackens kommuner, som arrangerats av Samarkand. Arbetsmiljösamordning Arbetsmiljösamordningen flyttades över från kanslienheten till enheten för ledningsstöd under hösten. Arbetsmiljökonsekvensanalyser har genomförts i samband med förändringsarbeten och andra situationer. Skyddsronder har genomförts på Malmen och Smeden. Sjukstatistik presenteras på skyddskommittén. VBU fortsätter att ha en total sjukskrivningsnivå runt 4 %, men skillnaden mellan könen är stor. Färre än 1 % av männen och ca 7 % av kvinnorna har varit frånvarande på grund av sjukdom under Arbetsrätt Arbetet med att bygga upp ett tillförlitligt referensnätverk och kanaler för expertisstöd har påbörjats. Kompetensutveckling återstår. Ett mer utvecklat digitalt arbetsrättsligt stöd, än det vi haft tidigare, kommer att köpas in under Human Resources (HR) Inom ett par år uppnår 60 % av nuvarande centrala ledningsgrupp pensionsåldern. En ledarförsörjningsplan har tagits fram för att möta behovet av nya ledare inom organisationen. Återväxten tryggas genom prova-på-tjänster i form av biträdande rektorer och framtida möjlighet till anställning av kvalificerade handläggare. Meyer-Briggs Test Indicator, MBTI, som är ett verktyg för bl.a. självkännedom och personlig utveckling, har genomförts med samtliga biträdande rektorer. HR ingår fr.o.m i VBU:s ledning och har fungerat som bollplank och/eller stöd i olika situationer som t.ex. konfliktsituationer. Ett dokument för nyanställda med uppgifter om vad varje anställd bör känna till har tagits fram, liksom handlingsplaner för att hantera eller komma till rätta med specifika händelser och situationer. Information Ett omfattande arbete med att uppdatera, överföra, likrikta och organisera VBU:s olika rutiner och dokument i en verksamhetshandbok har inletts. Innehållet ska vara lättillgängligt för alla. En ny enhetlig grafisk profil har tagits fram till grund för utseendet på allt VBU-producerat material, från hemsida till visitkort. Nya visitkort och rutiner för beställning av dessa har introducerats under året. Informationsoch kommunikationsplaner har tagits fram för alla större aktiviteter. Informationsbehovet lyfts på alla ledningsmöten och personalen har blivit mer delaktiga i beslut. Kommunikatören deltar i ett nätverk med informatörer som samordnas av Samarkand. IT-teknik och strategi Två av tre årskurser på gymnasiet har nu egna bärbara datorer som de kan köpa ut efter utbildningen. Datasalarna avvecklas i motsvarande takt. VBU har beställt ett extra surfnät parallellt med det som är avsett för skolans digitala verktyg. Det kan användas gratis av alla elever och personal på skolan. En utbyggnad av kapaciteten på det trådlösa nätet har genomförts. Faktaruta Ansvarsområde Arbetsmiljösamordning Arbetsrätt HR Information IT Marknadsföring Rehabiliteringssamordning Service Säkerhetsarbete webb Antal anställda inom enheten 6 Geografisk placering Högbergsskolan, Ludvika (Forts. på sidan 39)

39 (Forts. från sidan 38) Marknadsföring För att vara beredda på och svara mot den framtida elevminskningen och den hårdnande konkurrensen från andra gymnasieskolor har VBU valt att göra en satsning på marknadsföring. Under 2012 samlades ansvaret för all marknadsföring på enheten för ledningsstöd, där en marknadsföringsstrategi för att arbeta mer målinriktat tagits fram. VBU kommer t.ex. att satsa mer på närvaro och marknadsföring på internet och på att ta hem stora, kostnadstunga konsultuppdrag och istället producera mer material själva. En kommunikatör har anställts för att arbeta med den nya kommunikativa hemsidan, som introducerats under hösten. Ett Twitterkonto har skapats och ett organiserat arbete med elevambassadörer som ska informera på högstadieskolorna har startats. Verktyget InDesign har köpts in och använts till att utforma olika typer av marknadsföringsmaterial som bil- och bussreklam, roll-ups, affischer och broschyrer. Rehabiliteringssamordning Kontakter har tagits med HeLahälsan för att titta på samarbetsmöjligheter och eventuellt förändrade arbetssätt. En överlämning av arbetsuppgifterna från kanslienheten har skett under senhösten. Säkerhetsarbetet Förberedelser för att enheten för ledningsstöd tar över samordningsansvaret för säkerhetsarbetet från 2013 har skett. Service Under året har Högbergsskolan fått ett välbehövligt personaltillskott på servicesidan, vilket gör att ärendekorgen nu kan betas av i god takt. Vi har infört ett digitalt anmälningssystem för serviceärenden på skolans lärplattform och interna informationskanal, Vklass. Webb En ny tilltalande hemsida som motsvarar förväntningar på och behov av hög aktualitet samt goda förutsättningar för interaktion och dialog har introducerats under hösten. Arbetet med att sökmotoroptimera hemsidan för sökningar på internet, d.v.s. att vbu.se kommer högt upp i träfflistan när man söker på relaterade ord som t.ex. gymnasium, har inletts. Ett webbråd med representanter från VBU:s alla verksamhetsområden har bildats för att analysera och diskutera idéer om hemsidans innehåll och utseende. Målsättningen är att bygga in en ständig utveckling av sidan i organisationen

40 PERSONAL OCH HÄLSOBOKSLUT Hälsa och friskvård VBU bedriver ett målinriktat förebyggande friskvårdsarbete där personalen via olika aktiviteter ges möjlighet att stärka, utveckla och bibehålla sin hälsa. I Hälsans hus på Högbergsskolan erbjuds ett stort urval av olika friskvårdsaktiviteter. Även på VBU:s övriga verksamhetsorter, Grängesberg och Smedjebacken, bokas lokaler med aktiviteter enligt personalens önskemål. VBU genomför sitt friskvårdsprogram med egna ledare och även genom ett samarbete med Ludvika kommun. Samarbetet har lett till att vi idag erbjuder ca 30 valbara gemensamma träningsaktiviteter. Därutöver finns även ett antal helt individuella träningsmöjligheter som genomförs på egen hand. Friskvårdsprogrammet uppdateras två gånger per år. Digital friskvårdspärm År 2007 infördes på VBU den s.k. digitala friskvårdspärmen. Där kan den anställde föra sin egen träningsdagbok och arbetsgivaren kan göra sammanställningar och uppföljningar av friskvårdsarbetet. Via programmet görs även utlottningar av friskvårdspriser som delas ut i samband med personalkonferenserna. Under året har 92 olika aktiviteter registrerats i friskvårdspärmen. Sammanlagt har registrerade träningspass förts in. Nedan redovisas de flest registrerade aktiviteterna under Frisknärvaro och sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 4,1 4,0 % Redovisning av sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro >60 dagar Korttidssjukfrånvaro <60 dagar 2,7 2,8 % 1,4 1,2 % Sjukfrånvaro män 1,1 1,5 % Sjukfrånvaro kvinnor 7,1 6,4 % Anställda 29 år 0,8 1,1 % Anställda år 3,2 3,5 % Anställda 50 år 5,1 4,5 % Sjukfrånvaro i % av den sammanlagda arbetstiden för gruppen. För året 2012 visar VBU en frisknärvaro på 95,9 %. Det är en liten nedgång från förra året. Av tabellen ovan kan man konstatera att långtidssjukfrånvaron hos kvinnor har ökat. Uppföljning av sjukfrånvaron görs varje kvartal i skyddskommittén. Antal pass Motionspromenad Promenad luncheftermiddag Gym ej VBU på annat ställe Längskidåkning 211 Motionslöpning 207 Gym stationsträning Hälsans hus Cykla till och från jobbet Rehabilitering På VBU arbetar vi mycket med förebyggande rehabilitering. Vi försöker fånga upp människor som behöver stöd i sin arbetssituation i ett tidigt läge, helst innan en eventuell sjukskrivning blir aktuell. De insatser eller åtgärder som genomförs stäms av mellan individen, närmaste chef och ledningsstödsfunktionen (HR). Företagshälsovården anlitas vid behov. Om någon blivit sjukskriven utses en kontaktperson på arbetsplatsen som har regelbunden kontakt med personen för att steget att komma tillbaka inte ska kännas så stort. Arbetsförmågebedömning och omplaceringsutredningar genomförs enligt plan om det blir aktuellt

41 Statistik personal Årsarbetare Kvinnor Män Totalt Förra året hade ESF-projekt Dalalyft 2,4 årsarbetare. År 2012 utökades antalet anställda inom projektet till 3,3 årsarbetare. Under 2012 har ytterligare ett ESF-projekt, Vägval - Framtid, startat med 2,1 årsarbetare. Skolledning Kvinnor 5 6 Män 8 5 Totalt Fr.o.m. augusti månad har skolledningsgruppen utökats med biträdande rektorer. HR-samordnare Ulf Ohlsson intervjuar vinnaren av VBU:s friskvårdspris 2012, Lars- Erik Bolinder. Obehöriga lärare Planerade pensionsavgångar År 2012 Åldersfördelning samtliga anställda Antal personer Andel 11 % 13 % Antal varav går utbildning 5 7 Medarbetarkostnader tkr Lönekostnad inkl. sociala avg Pensioner Medellön kr Lärare totalt lärare män lärare kvinnor Övriga totalt övriga män övriga kvinnor Samtliga anställda

Delårsbokslut. 1 januari 2013 30 juni 2013

Delårsbokslut. 1 januari 2013 30 juni 2013 Delårsbokslut 1 januari 2013 30 juni 2013 Delårsbokslut 2013-01-01 2013-06-30 Förbundsdirektionen och utbildningschefen för Västerbergslagens utbildningscentrum, organisationsnummer 222000-0802, avger

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2013

Välkomna till. Hösten 2013 Välkomna till Hösten 2013 Här är jag Mål = Drömyrket! Hit ska jag Syv-schema Början av oktober Mitten av oktober Mitten av oktober V45, 7 november gymnasieinfo och broschyr föräldrainformation påbörjar

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden

Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014 Gymnasieskola Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 7 Personal...

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Förslag till årsredovisning 2010

Förslag till årsredovisning 2010 2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/2013 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Betygspoäng och behörighet läsåret 2012/2013... 6 Betyg i gymnasiegemensamma

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Överkalix kommun Skolförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Dokumentation Överkalix gymnasieskola/komvux Fastställt 2014-09-30 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 METOD... 3 Metod gymnasieskolan...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2011-11-28 Dnr 43-2011:3772 Kumla kommun kommun@kumla.se Rektorn vid John Norlandergymnasiet ted.rylander@kumla.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i John Norlandergymnasiet i Kumla kommun

Läs mer

Attityder, antal och etablering

Attityder, antal och etablering www.svensktnaringsliv.se FEBRUARI 2016 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Gymnasierapporten 2016 Arkitektkopia AB, Bromma, 2016 Attityder, antal och etablering Förord Gymnasieskolan ska

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Gymnasieskola Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi och nyckeltal... 5 Lokaler... 6 Personal...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet

Läs mer

Alexandra Huldén, Studie- och yrkesvägledare (SYV) alexandra.hulden@uddevalla.se 0522-697202

Alexandra Huldén, Studie- och yrkesvägledare (SYV) alexandra.hulden@uddevalla.se 0522-697202 Alexandra Huldén, Studie- och yrkesvägledare (SYV) alexandra.hulden@uddevalla.se 0522-697202 SYV arbetet på skolan hösten 2012: Gymnasieinformation och workshop 2 lektionstimmar åk.9 v.42-45 Föräldramöte

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ev Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje

Läs mer

Beslut för Vårgårda kommun

Beslut för Vårgårda kommun Beslut Vårgårda kommun kommunen@vargarda.se Beslut för Vårgårda kommun efter tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun Beslut Tillsyn av utbildningen i Vårgårda kommun har genomfört tillsyn av Vårgårda

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Delårsbokslut 2014 jan- juli. Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen. Innehållsförteckning

Delårsbokslut 2014 jan- juli. Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen. Innehållsförteckning Delårsbokslut 2014 jan- juli Dahlstiernska gymnasiet och Vuxenutbildningen Innehållsförteckning 1 Dahlstiernska... 2 2 Dahlstiernska Gymnasium... 6 3 Vuxenutbildning... 7 1 Dahlstiernska 1.1 Delårsbokslut

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19

Kvalitetsrapport 2012-2013 Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013. Andel som studerar kvällstid: 15 % 0 % Antal sfi-lärare 19 Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden

Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämnd Verksamhetsberättelse 2015 Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämnden Nämndens uppdrag 2015 Gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola Utbildning av vuxna: grundläggande utbildning/gymnasial

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25

Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25 SÄTERS KOMMUN Uppföljning 2013-14 Vuxenutbildningen Dahlander Kunskapscentrum Anita Johansson 2014-06-25 Innehåll VERKSAMHETENS ORGANISATION... 2 VERKSAMHETENS FORMER... 2 GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN OCH INFLYTANDE...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1 HOFORS KOMMUN Björkhagsskolan 2003-04-15 Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors 1. Inledning En stor del av vår verksamhet regleras av statliga styrdokument i form av lagar och förordningar,

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Så fungerar den svenska gymnasieskolan Så fungerar den svenska gymnasieskolan Alla ungdomar i Sverige som har studerat klart på grundskolan har rätt att studera en treårig utbildning i gymnasieskolan. En utbildning i gymnasieskolan ger bra

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 1 VISION Vuxenutbildningen är en mötesplats som främjar lärande, reflektion och utveckling utifrån de studerandes förutsättningar och behov. 2 POLICY Verksamheten vid Vuxenutbildningen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Beslut Dnr 44-2015:9668 Drottning Blankas Gymnasieskola AB Org.nr. 556566-8794 Ann-Marie.Viiala@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Drottning Blankas Gymn. Helsingborg

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Utbildningen Medieprogrammet är ett studieförberedande program med yrkespraktik, som fasas ut

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper. Verksamhetsplan 2013-2014

BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper. Verksamhetsplan 2013-2014 BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper Verksamhetsplan 2013-2014 Eva-Lotta Aste LEDNINGSDEKLARATION Tro på allas förmågor. Alla ska behandlas lika. Rusta eleverna för lärande in i framtiden. Varje elev ska

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola

Skolbeslut för gymnasieskola Beslut Elfrida Andréegymnasiet Säves väg 10 621 82 Visby 2011-02-23 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn av Elfrida Andréegymnasiet i Gotlands kommun 2011-02-23 Skolbeslut Tillsyn i Elfrida Andréegymnasiet

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Genomlysning Campus Alingsås

Genomlysning Campus Alingsås Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Nämndsmål 2016 utifrån visionen En förskola och skola att längta till

Nämndsmål 2016 utifrån visionen En förskola och skola att längta till BUN 2015.0419.010 Nämndsmål 2016 utifrån visionen En förskola och skola att längta till Fullmäktigemål Nämndsmål Reviderade nämndsmål Mått Reviderade mått 3 Kommunen ska driva en aktiv arbetsmarknadspolitik

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Utbildningsnämndens Nämndplan 2010 UN091008 118. Utbildningsnämnd

Utbildningsnämndens Nämndplan 2010 UN091008 118. Utbildningsnämnd Utbildningsnämndens Nämndplan 2010 Beslut UN091008 118 1 Övergripande beskrivning av organisation Utbildningsnämnden har det övergripande politiska ansvaret och utbildningsförvaltningen har det övergripande

Läs mer

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma

Läs mer

Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010

Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010 1(6) Redovisning av uppdrag lämnade till förvaltning, gymnasiechef eller administration av gymnasienämnden 2010 Gymnasienämnd 2010-01-21. 1 1:1 Att uppdra åt gymnasiechefen att utreda om 1 andra stycket

Läs mer

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad

HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad HANDLING - Information gällande finansiering av regionalt samordnad vuxenutbildning i Sjuhärad Sammanfattning Den beslutade avtalade samverkan kring regional vuxenutbildning i Sjuhärad (Regvux-avtalet)

Läs mer

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12 Älvdalens Utbildningscentrum Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling Läsåret 11/12 Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.2 Former för samråd... 3 2. Resultat och måluppfyllelse inom gymnasieskolan...

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

Mål och budget 2017-2019

Mål och budget 2017-2019 Tjänsteskrivelse 1 (2) -03-29 GN.0009 Handläggare Jan Strid Mål och budget - Sammanfattning Utifrån kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag på drift och investeringsramar samt planeringsförutsättningar

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun

Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun Regelbunden tillsyn i de fristående gymnasieskolorna Kitas Gymnasium Samhäll/Affär, Frisör och Natur/Teknik i Göteborgs kommun Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Dnr 44-2009:2290 Beslut Active

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Teknikcollege Gästrikland

Teknikcollege Gästrikland Teknikcollege Gästrikland Rikskonferensen 2012 Lagarbete och ämnesintegration Teknikcollege-paket Eva Aronsson, Calle Carlsson, Christina Flank Elffors Teknikcollege Gästrikland Certifierat september 2012

Läs mer

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket

Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Skola arbetsliv Prioriterat område för Skolverket Utökat uppdrag till Skolverket Instruktionen: Myndigheten ska bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram rin Skolinspektionen Beslut Dnr 43-2014:7899 Hylle kommun Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter prioriterad tillsyn i Traineegymnasiet belägen i Hylte kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009/2010

Kvalitetsredovisning 2009/2010 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Omvårdnadsprogrammet Erik Dahlbergsgymnasiet 2010 Organisation och nyckeltal Antal elever per program 15/9 2009 2009/2010 2008/2009 2007/2008 15/2 2010 15/9 2008 15/2 2009

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

KURSKATALOG Våren 2013

KURSKATALOG Våren 2013 KURSKATALOG Våren 2013 WWW. SYDNARKEVUX.SE VUXENUTBILDNINGEN INOM SYDNÄRKES UTBILDNINGSFÖRBUND Vilka kan anmäla sig till våra utbildningar? Du skall vara folkbokförd i Askersund, Hallsberg eller Laxå.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:7582 Alingsås kommun utbildningsnamnden@alingsas.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Alingsås kommun 2(10) Tillsyn av vuxenutbildningen i Alingsås kommun har genomfört tillsyn av

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter

Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Regelbunden tillsyn i Vårgårda kommun Beslut och rapporter Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:3983 Innehåll Kommunbeslut Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Allmänt om tillsynen och beskrivning av

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Utbildningsförvaltningen. Bildningsstaden Borås Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Utbildningsförvaltningen Bildningsstaden Borås Faställt av: Utbildningsnämnden Datum: 26 oktober 2010 För revidering ansvarar: Utbildningsnämnden, förutom

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017 Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever 2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av

Läs mer

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Nyckeltal 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 Vuxnas lärande

Verksamhetsberättelse 2015 Vuxnas lärande Verksamhetsberättelse 2015 Vuxnas lärande Kompetens för tillväxt Rektor Johan Fahlström 1(9) Verksamhetsområdet... 3 - Nationell statistik... 4 Viktiga händelser... 4 Verksamhetens övergripande mål...

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

Kvalitetsredovisning Kinda Lärcentrum Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Kinda Lärcentrum Läsåret 2014/2015 Kvalitetsredovisning Kinda Lärcentrum Läsåret 2014/2015 Kvalitetsåret på Kinda Lärcentrum Aktivitet Ansvar Rapportmål Januari Verksamhetsberättelse (kalenderår) Förvaltning / BUN Kursseminarium för löpande

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Gymnasieorganisationen 2016/2017

Gymnasieorganisationen 2016/2017 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-06 Diarienummer: UAN 2015/0201 Version: 1.1 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz, Cecilia Hågemark E-post: jorgen.krantz@halmstad.se, cecilia.hagemark@halmstad.se

Läs mer