Vårmötet kommer strax efter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårmötet kommer strax efter"

Transkript

1 Fjolårets kardiovaskulära vårmöte i Malmö var ett tio års jubileum. Besökaren möttes av denna affischutställning. Årets möte, som är det eflte i ordningen, hålls i Uppsala. Foto: Håkan Hedin Kardiovaskulära vårmötet 2009 I år kommer Sveriges största läkarmöte inom hjärtsjukvården, XI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet att genomföras mellan den april 2009 i den ärorika akademiska studentstaden Uppsala. Medicinsk Access och Zvi Wirschubsky informerar om ett antal intressanta symposier under vårmötet. Vårmötet kommer strax efter att Socialstyrelsen publicerat en inventering av kvalitén på vården där man bl a konstaterar att det trots minskad dödlighet efter t ex hjärtinfarkt så finns skillnader i kvalitén på vård av hjärtsjuka mellan länen. Detta och mycket annat tas upp under vårmötet. Hur följer vi upp hjärtinfarktpatienter med nedsatt glukostolerans/diabetes? Moderatorer: Michael Alvarsson, Stockholm och Mona Schlyter, Malmö. Ska OGTT göras på alla hjärtinfarktpatienter? Anna Norhammar, Stockholm Hur tar vi hand om patienterna efteråt? Helena Grufman, Malmö och Marianne Lundberg, Malmö Tre av fyra hjärtinfarktpatienter har störningar i sockeromsättningen och majoriteten av patienter som vårdas på en hjärtintensivavdelning har nedsatt kontroll av sitt socker (glukostolerans). Dessa patienter har därmed stor risk för att utveckla sockersjuka som ytterligare kan försämra och förvärra deras hjärtkärlsjukdom. Hur kan man identifiera dessa riskpatienter? Skall man testa med s.k. oralt glukostoleranstest? Hur ska man bäst omhänderta patienterna? I Malmö har kardiologen och endokrinologen haft ett samarbete som syftar till att identifiera och ta hand om hjärtsjuka patienter med störd sockerkontroll. Stabil angina pectoris: Medicinsk behandling eller revaskularisering? Moderatorer: Eva Swahn, Linköping och Anders Jeppsson, Göteborg. Medicinsk behandling: Maria Schaufelberger, Göteborg. PCI operatörens synpunkter: Fredrik Schersten, Helsingborg. Kirurgens synpunkter: Helena Rexius, Göteborg Hur ska man bäst behandla patienter med stabil angina pectoris (kärlkramp)? Angina Pectoris (kärlkramp i hjärtat) är ett mycket vanligt tillstånd som drabbar mellan 5-20 procent av befolkningen. En stor studie som publicerades i den prestigefyllda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine 2007 (NEJM 2007;356: ) kunde inte visa att patienter med angina pectoris skulle överleva längre med ingrepp för att förbättra eller återställa blodcirkulationen, medicinsk behandling och ballongsprängning jämfört med bara medicinsk behandling. Patienterna mådde bara bättre dvs. hade bättre lindring av symptom med kombinationen av behandlingar. Studien i NEJM har kritiserats hårt för att man inte valde ut deltagande patienter på rätt sätt och frågan är då vilket betydelse som studien kommer ha i svensk medicinsk klinisk praxis? Samtidigt har man på åtminstone ett av landets sjukhus, med stöd av studien, minskat antalet planerade 20 Medicinsk access nummer

2 röntgen av hjärtkärlen (angiografier) på patienter med stabil angina pectoris. Detta skulle kunna leda till att man missar patienter med utbredd kranskärlssjukdom och prognostisk vinst med bypassoperation, skriver en av moderatorerna för symposiet Anders Jeppsson, professor, överläkare. Doktorn, får jag köra bil nu? Moderatorer: Karin Malmqvist, Danderyd, Stefan Agewall, Oslo. Strokologens regler Lars Englund, Borlänge. Kardiologens regler Göran Kennebäck, Stockholm Diabetologens regler Christin Berne, Uppsala Thoraxkirurgens & Anestesiologens regler Ewa Ahlgren, Linköping Många personer använder bilen i sin vardag. Man är van att köra bil och kan ha svårt att förstå varför man inte kan fortsätta köra efter att man drabbats av sjukdom t ex hjärtinfarkt eller diabetes som behandlas. Ännu svårare att förstå är varför man inte får köra bil när behandlingen varit framgångsrik och man mår bättre. Vilka regler för bilkörning gäller efter hjärtinfarkt, diabetes eller stroke? Hur länge måste man avstå från bilkörning efter en operation i hjärtat? I symposiet kommer företrädare för de olika disciplinerna kardiologi, diabetologi, thoraxkirurgi och narkos samt vägverket att ta upp frågorna Stress och hjärtinfarkt Moderatorer: Claes Held, Uppsala & Patrik Tydén, Malmö. Stress en stark kardiovaskulär riskfaktor? Annika Rosengren, Göteborg Att mäta stress. Enkäter, stresstester och blodprover. Peter Garvin, Linköping Stressbehandling av hjärtpatienter har det någonsin visat effekt? Lena Jonasson, Linköping Stress är en riskfaktor för hjärtinfarkt och hjärtkärlsjukdom. På flera av landets kardiolog/medicinkliniker erbjuds patienter med kranskärlssjukdom stresshantering. Dessa program kräver stora arbetsinsatser t ex sjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Tillgången på sådana stödprogram anses t o m som ett viktigt mått på kardiolog/medicinklinikers kvalitet. Men finns det egentligen några bevis för att dessa insatser gör nytta? Symposiet stress och hjärtinfarkt kommer att diskutera frågan samt olika metoder för att mäta stress, som enkäter, stresstester och blodprover. Man kommer också att diskutera nyttan av arbetsinsatser mot stress för hjärtsjuka patienter. Kardioprotektion Kliniskt användbart? Moderatorer: David Erlinge, Lund och Karin Åström-Olsson, Göteborg. Konditionering: pre-, post- eller remote? John Pernow, Stockholm F.I.R.E. släck den akuta inflammationen Dan Atar, Norge Hypotermi eller cyklosporin? Jesper van der Pals, Lund Vid behandling av hjärtinfarkt idag är vi bra på att snabbt öppna det stängda blodkärlet och återställa blodflödet till hjärtmuskeln. Ännu finns det ingen etablerad metod som skyddar hjärtmuskelcellen mot blodbristen eller den reperfusionsskada som uppstår när blodflödet återställs.» 21

3 Allt fler företag ställer ut på kardiovaskulära vårmötet. Här från utställarhallen i Malmö Det senaste året har det kommit flera lovande metoder, dels en antiinflammatorisk substans (en cadherinhämmare) som Prof. Dan Atar från Norge ska berätta om, dels postkonditionering, dvs. att man släpper på blodflödet kontrollerat i omgångar som Prof. John Pernow, KI ska berätta om och slutligen ska Dr Jesper van der Pals, Lund, berätta om behandling med cyklosporin eller kyla, som båda är lovande metoder. Samtliga metoder har i olika försök visat sig minska den skada som blir på hjärtat i samband med hjärtinfarkt Hur ska vi behandla de riktigt gamla (85 år och äldre)? Har vi råd? Moderatorer: Karin Manhem, Göteborg och Thomas Kahan, Stockholm Ska hypertoni behandlas? Behandling och sekundärprevention efter stroke? Hyperlipidemi? Bo Carlberg, Umeå. Ska man behandla förmaksflimmer och andra arytmier? David Mörtsell, Stockholm. Hur ska kronisk hjärtsvikt behandlas? Inger Hagerman, Stockholm. Patienterna i sjukvården blir allt äldre (85 år och äldre). Ca 1,5 miljoner personer är idag 65 år och äldre (17,3%). Fram till år 2025 förväntas en ökning med 45 procent av äldre personer i åldern år respektive med 42 procent för gruppen 85 år och äldre. Med ökande ålder så ökar risken för sjukdom, biverkningar och risk med behandling. Hur ska man behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och rytmrubbningar, särskilt förmaksflimmer, hos de riktigt gamla? Finns det evidensbaserad behandling som läkare kan följa? Hur kostsamt blir omhändertagandet samt behandlingar av riktigt gamla för samhället? Dessa är frågor som kommer att diskuteras i symposiet Tid är hjärnceller- snabb diagnostik och behandling av carotisstenos Moderatorer: Christina Sjöstrand, Huddinge, Fredrik Lundgren, Linköping. Varför görs karotiskirurgi? Varför är det bråttom? Mats Andersson, Linköping Hur göra rutindiagnostiken med Duplex? Helene Zachrisson, Linköping. Hur görs åtgärden i rutinfallet? Thomas Mätzsch, Skövde. Omfattande randomiserade studier har visat på värdet av att åtgärda väsentliga aterosklerotiska förträngningar på halspulsådern för att förebygga slaganfall. Speciellt gäller detta för patienter som har haft varningssymptom i form av övergående halvsidig förlamning eller känselnedsättning, talstörningar (afasi) eller övergående blindhet på ena ögat. På senare år har det blivit alltmer uppenbart att utredning för och åtgärd av dessa tillstånd måste ske snabbt för att tillräckligt effektivt kunna förhindra slaganfall. Syftet med symposiet är att sprida dessa sakförhållanden till sjukvårdspersonal som ofta ser hjärtkärlsjuka patienter I Sverige opereras cirka patienter per år. Är det farligt att äta fett? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping och Peter Nilsson, Malmö. Pro; Stephan Rössner, Stockholm. Con; Fredrik Nyström, Linköping Debatten om kosten är högaktuellt och har i vissa fall tyvärr lett till häftiga anklagelser och motanklagelser från berörda forskare och involverade personer. Under torsdagen kommer den kände professorn Stefan Rössner från Karolinska Institutet att argumentera för att fett är farlig medan Fredrik Nyström, professor och överläkare i internmedicin i Linköping, att påstå att fett kan vara nyttigt. Bakom bägges ståndpunkter står dels egen forskning och andra kliniska studier som kommer att åberopas. Båda dessa överläkare arbetar aktivt i sin vardag med att söka förebygga och förhindra hjärtkärlsjukdom och andra problem hos överviktiga och feta patienter. Debatten är särskilt intressant ur klinisk synpunkt i väntan på tydligare riktlinjer från våra myndigheter. Misstänkt hjärtarytmi: Nya diagnostiska metoder Moderatorer: Eva Hertervig, Lund och Håkan Walfridsson, Linköping. Långtidsregistrering av EKG: Vad nytt? Steen Juul-Möller, Malmö Screening för förmaksflimmer Viveka Frykman, Stockholm. Implanterbar loop-recorder Fredrik Gadler, Stockholm. Förmaksflimmer ger på liknande sätt som högt blodtryck, diabetes, hjärtsvikt och tidigare blodpropp ökad 22 Medicinsk access nummer

4 Lars Wallentin, gav en uppskattad Gustav Nylin-föreläsning på temat Akuta coronara syndrom behandlingsprinciper förr och nu på fjolårets kardiovaskulära vårmöte. Foto: Håkan Hedin risk för stroke. Det är därför viktigt att både identifiera och följa upp patienter med förmaksflimmer. Idag finns apparat som registrerar hjärtrytmen under en vecka istället för endast under 24 timmar. Den idag skarpaste och bästa metoden, den implanterbara loop-recordern registrerar bl a hjärtats rytm under 18 månader kan användas för att utvärdera olika behandling för förmaksflimmer. En patientgrupp som har skärskild nytta av metoden är de med allvarliga men sällan förekommande episoder av rytmrubbningar med t ex svimning var sjätte månad. Annan övervakningsmetod är den s.k. Tum-EKG (Zenicor-EKG) för att utvärdera t ex patienter efter elkonvertering. Ett antal patienter har kortare flimmerepisoder med inga eller ringa symtom. Dessa kan upptäckas med t ex Tum-EKG. Kulturella skillnader i vården Moderatorer: Lotta Jansson, Linköping och Karin Johansson, Göteborg. Målet för sjukvårdslagen från 1982 är att hälso- och sjukvåden är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Internationellt sett är svenskarnas hälsa på många sätt god och kanske bland den bästa i världen. Men parktiken är inte alltid lika med teorin och kartläggningar har visat att hälsa och ohälsa fortfarande är ojämnt spridd mellan olika grupper i befolkningen. En kunskapsöversikt Vård på (o) lika villkor om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård publicerades nyligen av Sveriges Kommuner och Landsting Se:http:// brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/ doc39455_1.pdf Symposiet kommer att ta upp de delar av översikten som berör sjukvården, begrepp som vertikal och horisontell jämlikhet, och särskilt hjärtsjukvården som ibland ger olika vård till olika befolkningsgrupper. Stressekokardiografi med kontrast och nya kvantitativa metoder var står vi idag? Moderatorer: Birgitta Janerot-Sjöberg, Linköping, Reidar Winter, Stockholm. Kontrast för väggrörlighet och/ eller perfusion Dyrt och svårt eller bättre diagnostik för en rimlig kostnad? Kambiz Shahgaldi, Stockholm. Kvantifiering av regional myokardfunktion med vävnadsdoppler och/eller 2D speckle tracking? Aristomenis Manouras, Stockholm. Har mätning av coronar flödesreserv och 3D eko någon plats vid stressekokardiografi? Reidar Winter, Stockholm. Stressekokardiografi är en etablerad metod som ger värdefull diagnostisk och inte minst prognostisk information vid utredning av kranskärlssjuka patienter. Kontrast har varit en viktig del av stressekokardiografi under att antal år, men denna metod kräver en inlärningsperiod och innebär dessutom extrakostnad eftersom kontrastmedel är relativt dyra. Den tekniska utvecklingen har fört fram nya kvantitativa metoder med vävnadsdoppler och ännu senare speckle tracking metoden. Dessa metoder är tilltalande då de möjliggör enkel och relativt användaroberoende kvantitativ analys av regional myokardfunktion. Tredimensionell ekokoradiografi och direkt flödesreservmätning i krankärl är två ytterligare metoder som kan användas vid stressekokoradiografi. Symposiet avhandlar dessa olika tekniker i ett sammanhang med avslutande diskussion kring nyttan av de olika teknikerna vid stressekokardiografi. Kan behandling av förmaksflimmer förhindra kardiovaskulära händelser? Moderator: Professor Carina Blomström Lundqvist, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Är förmaksflimmer farligt? Lennart Bergfeldt, SU/Sahlgrenska. Vad är målsättningen med vår behandling - vilka effektvariabler är relevanta? Carina Blomström Lundqvist, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Senaste nytt inom flimmerbehandling, Per Blomström, Akademiska sjukhuset, Uppsala.» 23

5 Vårmötet har utvecklats till en riktig höjdpunkt för kardiologer. Posterna drar till sig nyfikna. Omkring svenskar beräknas lida av förmaksflimmer. Cirka svenskar drabbas av stroke till följd av förmaksflimmer varje år. Behandling vid förmaksflimmer har hittills inriktats på att antingen normalisera hjärtfrekvensen med bibehållet förmaksflimmer (frekvensreglering) eller syftat till återställande av normal sinusrytm. Vid frekvensreglering uppnås en normal frekvens med hjälp av läkemedel. För att återställa sinusrytmen sker behandling dels med antiarytmiska läkemedel, dels med hjälp av elkonvertering. Annan behandling kan vara sk kateterablation och/eller kirurgi. De idag tillgängliga läkemedlen kan dock medföra allvarliga biverkningar och till och med dödsfall. I en nyligen publicerad studie har det visats att rytmreglerande läkemedel ger en signifikant minskning i kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet hos patienter med förmaksflimmer. ATHENA studien kommer att presenteras under symposiet. Datortomografi av hjärtats blodkärl, för och emot Moderator: Fredrik Scherstén, Helsingborg. Pro: Anders S. Persson, Linköping. Con: Tage Nilsson, Karlstad. De senaste tio åren har datortomografi av kranskärlen använts mer och mer och metoden sprider sig snabbt i Sverige. Tekniken fungerar utmärkt för att utesluta sjukdom i hjärtats blodkärl men stråldoserna är fortfarande höga. Privata vårdgivare erbjuder screening av hjärtfriska individer och frågorna är bl a vem som skall använda sig av metoden och vilka skall undersökas? Debatten kommer att ta upp frågorna i s.k. pro-con format av två av landets mest framstående experter på ämnet. Apolipoproteiner är det dags nu? Moderatorer: Kristina Hambraeus, Falun, Jan-Erik Karlsson, Jönköping. Evidensläget Mats Eriksson, Stockholm. Låt oss fortsätta med LDL och kolesterol Stefan Thorsén, Helsingborg. Erfarenheter och effekter av ett införande Lena Jonasson, Linköping. Blodfettrubbningar i form av förhöjd kolesterolnivå medför en ökad risk för hjärtinfarkt. Genom att identifiera individer med dessa blodfettrubbningar kan man erbjuda effektiv förebyggande behandling ofta med både livsstilsförändringar och läkemedel. Det traditionella sättet att mäta blodfettsrubbningar är att mäta kolesterol och triglycerider i blodet. Ett nyare sätt är att mäta bärarproteiner, så kallade apolipoproteiner. Det finns en del metodfördelar med mätning av apolipoproteiner och moderna studier som talar för att det är en mycket bra metod för att värdera risk och därmed undvika både över- och underbehandling. Men de flesta studier som ligger till grund för behandlingsrekommendationer, har traditionellt använt sig av kolesterol. Frågan är alltså om det vetenskapliga underlaget idag är tillräckligt gediget för att gå över till att använda apolipoproteiner för att värdera risk inför insättande av behandling och även att utvärdera om insatt behandling är tillräcklig. Symposiet kommer att belysa föroch nackdelar med respektive metod. Konsten att hitta och behandla pulmonell hypertension i tid PAH en malign sjukdom, Ylva Rydvald, Huddinge; Echocardiographic investigation of the right heart key for early diagnosis, Michael Henein Umeå; Early Action in Pulmonary Hypertension: Combining Evidence 24 Medicinsk access nummer

6 and Experience, Olivier Sitbon, Clamart, Frankrike. PAH (pulmonell arteriell hypertension) är en allvarlig sjukdom med dålig prognos. Många som drabbas är yngre i övrigt friska individer som söker vård för symtom som andfåddhet och minskad kondition. Andfåddhet är ett av de vanligaste symtomen vid många hjärt- och lungsjukdomar varför patienterna ofta missförstås och diagnosen fördröjs. Detta symposium behandlar symtom, utredning av oklar andfåddhet och prognos för patienter med PAH. Föreläsarna som hämtats från Sverige, Storbritannien och Frankrike representerar en imponerande kombination av klinisk erfarenhet, diagnostisk och behandlingsmässig spetskompetens inom sina respektive områden. Symposiet är ett unikt tillfälle att tillägna sig kunskaper om en sjukdomsgrupp vars komplexa bakgrund kräver samarbete över yrkes- och specialitetsgränserna och ge en breddad förståelse av kardiovaskulära sjukdomar i allmänhet. Ett år med nya riktlinjer - hur långt har vi kommit? Moderatorer: Stella Cizinsky, Örebro och Lars Grip, Göteborg. Arytmi Johan Brandt, Lund. Hjärtsvikt Hans Persson, Danderyd. Ischemisk hjärtsjukdom Jens Jensen, Sundsvall. Kliniska riktlinjer bygger på evidensbaserade behandlingar som grundar sig bl a på kliniska studier som genomförts enligt de högsta beviskraven som finns. Dessa borde därför ligga till grund för klinisk praxis inom sjukvård. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård har tagits fram i Socialstyrelsens regi sedan drygt ett decennium. Dessa reviderades senast 2008, ett arbete som innebar ett stort antal nya s.k. åtgärdspar. Idag finns bra register inom hjärtsjukvård där man kan utvärdera hur väl riktlinjerna har följts i enskilda kliniker såväl som i hela landet. Detta innebär att man på lands - och kliniknivå kan mäta vilken följsamhet som finns till riktlinjerna. Sverige har en hjärtsjukvård på hög internationell nivå, men av kvalitetsregister noteras t ex en längre frekvens implantationer av s.k. sviktpacemaker och interna defibrillatorer. Symposiet kommer att ta upp dessa frågor och analysera vad man kan göra för att öka följsamheten. Hjärtsjukdom och Graviditet Moderatorer: Maria J Eriksson, Stockholm och Katarina Bremme, Stockholm. Fysiologi vid graviditet Maria J Eriksson Stockholm. Graviditet och hypertoni Thomas Kahan, Stockholm. Graviditet och klaffel Eva Furenäs, Göteborg. Peripartum kardiomyopati Gerhard Wikström, Uppsala. Symposiet kommer att handla om gravida kvinnors komplikationer. Cirka kvinnor drabbas varje år av havandeskapsförgiftning (preeklampsi) med förhöjt blodtryck och äggvita i urinen. 500 av dem drabbas av den svårare formen. Problemen kan utvecklas gradvis eller komma på ett par timmar. Drabbade kvinnor har ökad risk att drabbas av högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke senare i livet. Kända riskgrupper är kvinnor med diabetes, högt blodtryck, fetma och kronisk njursjukdom. Genom att identifiera och övervaka kvinnor under graviditeten så är allvarliga händelser numera sällsynta. Ett annat allvarligt sjukdomstillstånd vid graviditet är kardiomyopati som kan ha stora konsekvenser för både kvinnan och barnet. Symposiet kommer också att ta upp gravida och klaffsjukdom där man efterstävar ett samarbete mellan gynekologer och kardiologer för att bästa följa upp patienterna. Perkutan behandling av aortaklaffstenos Moderatorer: Elisabeth Ståhle, Stockholm, Niels-Erik Nielsen, Linköping. Läget i Sverige, en översikt. Johan Nilsson, Umeå. Interventionalistens syn på framtiden Göran Matejka, Göteborg. Thoraxkirurgens syn på framtiden, Pelle Johnsson, Lund. Operation av aortastenos är den vanligaste formen för klaffkirurgi och kan göras även i hög ålder med låg risk. Det finns ett antal patienter som har symtom och lider av sin aortastenos. Dessa patienter har högre risk (för hög risk) av operation. Behandlar man inte en aortastenos som ger symtom så har detta en dålig prognos med en överlevnad av 2-3 år i medeltal. Patienterna kan under denna tid drabbas av hjärtsvikt, bröstsmärtor och yrsel. Perkutan (via huden) operation av aortaklaff är en ny behandlingsmetod som har börjat användas hos patienter med hög risk för annan konventionell kirurgi. Operationen eller inläggning av nya klaffar kan antingen ske via femoralven i endera ljumsken (perkutan) eller genom hjärtspetsen via ett mindre ingrepp i mellanrummet mellan 4:e eller 5:e revbenet (transapikal).. Zvi Wirschubsky medicinsk konsult 25

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

PROGRAM: 22/4 onsdag, PROGRAM: 22/4 onsdag. Sal C (130 platser) Katalin (200 platser) K3 + K4 (110 platser)

PROGRAM: 22/4 onsdag, PROGRAM: 22/4 onsdag. Sal C (130 platser) Katalin (200 platser) K3 + K4 (110 platser) PROGRAM: 22/4 onsdag, PROGRAM: 22/4 onsdag 13.00-14.00 The art of choosing the appropriate cardiac investigation Moderatorer: Anders Waldenström, Umeå, Heart Function: Echo vs Catheter: Irreplaceable catheter

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi!

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Jan-Erik Karlsson, ordf RMPG Dawid Kusiak, sektionschef kardiologi Patrik Skogvard, verksamhetschef klin.fys. Werner

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Välkommen till Kardiologen!

Välkommen till Kardiologen! Välkommen till Kardiologen! Hoppas att du under dina två veckor på Kardiologen känner att du får tid för att såväl träffa patienter som att både teoretiskt och praktiskt förkovra dig. Det är omöjligt att

Läs mer

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt.

Tentamen. Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson. Lärare: Magnus Johansson. Peter Engfeldt. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Magnus Johansson Eva rask Peter Engfeldt Ann Dalius Christina Karlsson Tony Larsson Nils Nyhlin Katarina

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

1. VAD NITROLINGUAL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NITROLINGUAL 0,4 mg/dos sublingualspray Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER

SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER SJUKHUS KONTAKTPERSON MAILADRESS ADRESS TELEFON NUMMER Impl. Kont -roll Allingsås BMA Marie Corin marie.corin@vgregion.se Klin Fys lab Allingsås Lasarett 441 82 Allingsås 0322-22 60 00 Arvika Birgitta

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / -07-08 Formulär Somatik H90 Probandnummer: 85 - - 90 Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 1 Namn:.. Personnummer: - 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1. Make/sambo

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012 PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Nationella indikatorer

Nationella indikatorer Nationella indikatorer Marie Lawrence Hälso- och sjukvårdsavdelningen tel: : 075 247 35 06 e-post: marie.lawrence lawrence@socialstyrelsen.se Mål för hälso- och sjukvården enl. HSL Målet för hälso- och

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

HÄLSOENKÄT. Hjärt-kärlsjukdomar Har du eller har du haft någon av följande? Nej Ja Vet ej Om Ja ange startår

HÄLSOENKÄT. Hjärt-kärlsjukdomar Har du eller har du haft någon av följande? Nej Ja Vet ej Om Ja ange startår HÄLSOENKÄT Var vänlig och fyll i ditt namns initialer och ditt födelsedatum samt svara på följande frågor genom att kryssa i det svarsalternativ som passar bäst. Använd gärna kulspetspenna. Om du svarar

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp

Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar

Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar 2005-04-28 1 Behovs- och problemanalys avseende hjärtkärlsjukdomar Fakta I Sverige har 12 % av befolkningen (ca 43 000 i Östergötland) hjärt-kärlsjukdom. Över 65 års ålder lider närmare hälften av alla

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

ZAVEDOS , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (5) ZAVEDOS 9.6.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett 13.7.2016, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Ezetimib Stada 10 mg tablett VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Svenskt Rinologiskt Sällskap 20 år

Svenskt Rinologiskt Sällskap 20 år Svenskt Rinologiskt Sällskap 20 år Svenskt rinologiskt sällskap bildades efter ett upprop av Lars Malm, Magnus Jannert, Göran Karlsson och Pontus Stierna 1993. Vid ÖNH föreningen möte i Skövde samlades

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Hypertrofisk kardiomyopati

Hypertrofisk kardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Hypertrofisk kardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen hypertrofisk

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Träning ger färdighet

Träning ger färdighet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping

Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning

Plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning Plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning Bakgrund och rekommendationer STOCKHOLM SEPTEMBER 2005 ISBN 91-975766-4-6 9 789197 576642 INNEHÅLL Är det farligt att idrotta... 5 Vad beror plötsliga dödsfall

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård?

Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård? Hur få jämlik tillgång till högspecialiserad vård? Måns Rosén Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Hur har utredningen arbetat? Öppen dialog Dialog/workshop med samtliga sjukvårdsregioner

Läs mer

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender

oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender oktober 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige nyheter och trender Loka Brunn 28-29 november 2016 Hej! Välkommen till årets Diabetesdagar i Mellansverige!

Läs mer

Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering

Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering November 2016 Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering Den här översiktskursen i diagnostik av hjärtischemi och vänsterkammarfunktion

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta 1(1) 2014-12-16 LJ2014/408 Landstingsfullmäktige Motion: Självtest vid behandling med blodförtunnande läkemedel I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Inga Jonasson, Vänsterpartiet landstingsfullmäktige

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj 2011, Örebro. Sal 1 Sal 2 Sal 3 Sal 4 Sal 5

XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj 2011, Örebro. Sal 1 Sal 2 Sal 3 Sal 4 Sal 5 översiktsprogram 110128 Preliminärt program / lunch ONSDAG 4 maj 13.00-14.00 Sjukdomsförebyggande metoder i kardiovaskulär sjukvård, till vilken nytta? Depression post myocardial infarction Biventrikulär

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Akut kranskärlssjukdom / Lars Wallentin och Bertil Lindahl (red.). - 4. uppl..

Läs mer