Vårmötet kommer strax efter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårmötet kommer strax efter"

Transkript

1 Fjolårets kardiovaskulära vårmöte i Malmö var ett tio års jubileum. Besökaren möttes av denna affischutställning. Årets möte, som är det eflte i ordningen, hålls i Uppsala. Foto: Håkan Hedin Kardiovaskulära vårmötet 2009 I år kommer Sveriges största läkarmöte inom hjärtsjukvården, XI Svenska Kardiovaskulära Vårmötet att genomföras mellan den april 2009 i den ärorika akademiska studentstaden Uppsala. Medicinsk Access och Zvi Wirschubsky informerar om ett antal intressanta symposier under vårmötet. Vårmötet kommer strax efter att Socialstyrelsen publicerat en inventering av kvalitén på vården där man bl a konstaterar att det trots minskad dödlighet efter t ex hjärtinfarkt så finns skillnader i kvalitén på vård av hjärtsjuka mellan länen. Detta och mycket annat tas upp under vårmötet. Hur följer vi upp hjärtinfarktpatienter med nedsatt glukostolerans/diabetes? Moderatorer: Michael Alvarsson, Stockholm och Mona Schlyter, Malmö. Ska OGTT göras på alla hjärtinfarktpatienter? Anna Norhammar, Stockholm Hur tar vi hand om patienterna efteråt? Helena Grufman, Malmö och Marianne Lundberg, Malmö Tre av fyra hjärtinfarktpatienter har störningar i sockeromsättningen och majoriteten av patienter som vårdas på en hjärtintensivavdelning har nedsatt kontroll av sitt socker (glukostolerans). Dessa patienter har därmed stor risk för att utveckla sockersjuka som ytterligare kan försämra och förvärra deras hjärtkärlsjukdom. Hur kan man identifiera dessa riskpatienter? Skall man testa med s.k. oralt glukostoleranstest? Hur ska man bäst omhänderta patienterna? I Malmö har kardiologen och endokrinologen haft ett samarbete som syftar till att identifiera och ta hand om hjärtsjuka patienter med störd sockerkontroll. Stabil angina pectoris: Medicinsk behandling eller revaskularisering? Moderatorer: Eva Swahn, Linköping och Anders Jeppsson, Göteborg. Medicinsk behandling: Maria Schaufelberger, Göteborg. PCI operatörens synpunkter: Fredrik Schersten, Helsingborg. Kirurgens synpunkter: Helena Rexius, Göteborg Hur ska man bäst behandla patienter med stabil angina pectoris (kärlkramp)? Angina Pectoris (kärlkramp i hjärtat) är ett mycket vanligt tillstånd som drabbar mellan 5-20 procent av befolkningen. En stor studie som publicerades i den prestigefyllda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine 2007 (NEJM 2007;356: ) kunde inte visa att patienter med angina pectoris skulle överleva längre med ingrepp för att förbättra eller återställa blodcirkulationen, medicinsk behandling och ballongsprängning jämfört med bara medicinsk behandling. Patienterna mådde bara bättre dvs. hade bättre lindring av symptom med kombinationen av behandlingar. Studien i NEJM har kritiserats hårt för att man inte valde ut deltagande patienter på rätt sätt och frågan är då vilket betydelse som studien kommer ha i svensk medicinsk klinisk praxis? Samtidigt har man på åtminstone ett av landets sjukhus, med stöd av studien, minskat antalet planerade 20 Medicinsk access nummer

2 röntgen av hjärtkärlen (angiografier) på patienter med stabil angina pectoris. Detta skulle kunna leda till att man missar patienter med utbredd kranskärlssjukdom och prognostisk vinst med bypassoperation, skriver en av moderatorerna för symposiet Anders Jeppsson, professor, överläkare. Doktorn, får jag köra bil nu? Moderatorer: Karin Malmqvist, Danderyd, Stefan Agewall, Oslo. Strokologens regler Lars Englund, Borlänge. Kardiologens regler Göran Kennebäck, Stockholm Diabetologens regler Christin Berne, Uppsala Thoraxkirurgens & Anestesiologens regler Ewa Ahlgren, Linköping Många personer använder bilen i sin vardag. Man är van att köra bil och kan ha svårt att förstå varför man inte kan fortsätta köra efter att man drabbats av sjukdom t ex hjärtinfarkt eller diabetes som behandlas. Ännu svårare att förstå är varför man inte får köra bil när behandlingen varit framgångsrik och man mår bättre. Vilka regler för bilkörning gäller efter hjärtinfarkt, diabetes eller stroke? Hur länge måste man avstå från bilkörning efter en operation i hjärtat? I symposiet kommer företrädare för de olika disciplinerna kardiologi, diabetologi, thoraxkirurgi och narkos samt vägverket att ta upp frågorna Stress och hjärtinfarkt Moderatorer: Claes Held, Uppsala & Patrik Tydén, Malmö. Stress en stark kardiovaskulär riskfaktor? Annika Rosengren, Göteborg Att mäta stress. Enkäter, stresstester och blodprover. Peter Garvin, Linköping Stressbehandling av hjärtpatienter har det någonsin visat effekt? Lena Jonasson, Linköping Stress är en riskfaktor för hjärtinfarkt och hjärtkärlsjukdom. På flera av landets kardiolog/medicinkliniker erbjuds patienter med kranskärlssjukdom stresshantering. Dessa program kräver stora arbetsinsatser t ex sjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Tillgången på sådana stödprogram anses t o m som ett viktigt mått på kardiolog/medicinklinikers kvalitet. Men finns det egentligen några bevis för att dessa insatser gör nytta? Symposiet stress och hjärtinfarkt kommer att diskutera frågan samt olika metoder för att mäta stress, som enkäter, stresstester och blodprover. Man kommer också att diskutera nyttan av arbetsinsatser mot stress för hjärtsjuka patienter. Kardioprotektion Kliniskt användbart? Moderatorer: David Erlinge, Lund och Karin Åström-Olsson, Göteborg. Konditionering: pre-, post- eller remote? John Pernow, Stockholm F.I.R.E. släck den akuta inflammationen Dan Atar, Norge Hypotermi eller cyklosporin? Jesper van der Pals, Lund Vid behandling av hjärtinfarkt idag är vi bra på att snabbt öppna det stängda blodkärlet och återställa blodflödet till hjärtmuskeln. Ännu finns det ingen etablerad metod som skyddar hjärtmuskelcellen mot blodbristen eller den reperfusionsskada som uppstår när blodflödet återställs.» 21

3 Allt fler företag ställer ut på kardiovaskulära vårmötet. Här från utställarhallen i Malmö Det senaste året har det kommit flera lovande metoder, dels en antiinflammatorisk substans (en cadherinhämmare) som Prof. Dan Atar från Norge ska berätta om, dels postkonditionering, dvs. att man släpper på blodflödet kontrollerat i omgångar som Prof. John Pernow, KI ska berätta om och slutligen ska Dr Jesper van der Pals, Lund, berätta om behandling med cyklosporin eller kyla, som båda är lovande metoder. Samtliga metoder har i olika försök visat sig minska den skada som blir på hjärtat i samband med hjärtinfarkt Hur ska vi behandla de riktigt gamla (85 år och äldre)? Har vi råd? Moderatorer: Karin Manhem, Göteborg och Thomas Kahan, Stockholm Ska hypertoni behandlas? Behandling och sekundärprevention efter stroke? Hyperlipidemi? Bo Carlberg, Umeå. Ska man behandla förmaksflimmer och andra arytmier? David Mörtsell, Stockholm. Hur ska kronisk hjärtsvikt behandlas? Inger Hagerman, Stockholm. Patienterna i sjukvården blir allt äldre (85 år och äldre). Ca 1,5 miljoner personer är idag 65 år och äldre (17,3%). Fram till år 2025 förväntas en ökning med 45 procent av äldre personer i åldern år respektive med 42 procent för gruppen 85 år och äldre. Med ökande ålder så ökar risken för sjukdom, biverkningar och risk med behandling. Hur ska man behandla högt blodtryck, hjärtsvikt och rytmrubbningar, särskilt förmaksflimmer, hos de riktigt gamla? Finns det evidensbaserad behandling som läkare kan följa? Hur kostsamt blir omhändertagandet samt behandlingar av riktigt gamla för samhället? Dessa är frågor som kommer att diskuteras i symposiet Tid är hjärnceller- snabb diagnostik och behandling av carotisstenos Moderatorer: Christina Sjöstrand, Huddinge, Fredrik Lundgren, Linköping. Varför görs karotiskirurgi? Varför är det bråttom? Mats Andersson, Linköping Hur göra rutindiagnostiken med Duplex? Helene Zachrisson, Linköping. Hur görs åtgärden i rutinfallet? Thomas Mätzsch, Skövde. Omfattande randomiserade studier har visat på värdet av att åtgärda väsentliga aterosklerotiska förträngningar på halspulsådern för att förebygga slaganfall. Speciellt gäller detta för patienter som har haft varningssymptom i form av övergående halvsidig förlamning eller känselnedsättning, talstörningar (afasi) eller övergående blindhet på ena ögat. På senare år har det blivit alltmer uppenbart att utredning för och åtgärd av dessa tillstånd måste ske snabbt för att tillräckligt effektivt kunna förhindra slaganfall. Syftet med symposiet är att sprida dessa sakförhållanden till sjukvårdspersonal som ofta ser hjärtkärlsjuka patienter I Sverige opereras cirka patienter per år. Är det farligt att äta fett? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping och Peter Nilsson, Malmö. Pro; Stephan Rössner, Stockholm. Con; Fredrik Nyström, Linköping Debatten om kosten är högaktuellt och har i vissa fall tyvärr lett till häftiga anklagelser och motanklagelser från berörda forskare och involverade personer. Under torsdagen kommer den kände professorn Stefan Rössner från Karolinska Institutet att argumentera för att fett är farlig medan Fredrik Nyström, professor och överläkare i internmedicin i Linköping, att påstå att fett kan vara nyttigt. Bakom bägges ståndpunkter står dels egen forskning och andra kliniska studier som kommer att åberopas. Båda dessa överläkare arbetar aktivt i sin vardag med att söka förebygga och förhindra hjärtkärlsjukdom och andra problem hos överviktiga och feta patienter. Debatten är särskilt intressant ur klinisk synpunkt i väntan på tydligare riktlinjer från våra myndigheter. Misstänkt hjärtarytmi: Nya diagnostiska metoder Moderatorer: Eva Hertervig, Lund och Håkan Walfridsson, Linköping. Långtidsregistrering av EKG: Vad nytt? Steen Juul-Möller, Malmö Screening för förmaksflimmer Viveka Frykman, Stockholm. Implanterbar loop-recorder Fredrik Gadler, Stockholm. Förmaksflimmer ger på liknande sätt som högt blodtryck, diabetes, hjärtsvikt och tidigare blodpropp ökad 22 Medicinsk access nummer

4 Lars Wallentin, gav en uppskattad Gustav Nylin-föreläsning på temat Akuta coronara syndrom behandlingsprinciper förr och nu på fjolårets kardiovaskulära vårmöte. Foto: Håkan Hedin risk för stroke. Det är därför viktigt att både identifiera och följa upp patienter med förmaksflimmer. Idag finns apparat som registrerar hjärtrytmen under en vecka istället för endast under 24 timmar. Den idag skarpaste och bästa metoden, den implanterbara loop-recordern registrerar bl a hjärtats rytm under 18 månader kan användas för att utvärdera olika behandling för förmaksflimmer. En patientgrupp som har skärskild nytta av metoden är de med allvarliga men sällan förekommande episoder av rytmrubbningar med t ex svimning var sjätte månad. Annan övervakningsmetod är den s.k. Tum-EKG (Zenicor-EKG) för att utvärdera t ex patienter efter elkonvertering. Ett antal patienter har kortare flimmerepisoder med inga eller ringa symtom. Dessa kan upptäckas med t ex Tum-EKG. Kulturella skillnader i vården Moderatorer: Lotta Jansson, Linköping och Karin Johansson, Göteborg. Målet för sjukvårdslagen från 1982 är att hälso- och sjukvåden är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Internationellt sett är svenskarnas hälsa på många sätt god och kanske bland den bästa i världen. Men parktiken är inte alltid lika med teorin och kartläggningar har visat att hälsa och ohälsa fortfarande är ojämnt spridd mellan olika grupper i befolkningen. En kunskapsöversikt Vård på (o) lika villkor om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård publicerades nyligen av Sveriges Kommuner och Landsting Se:http:// brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/ doc39455_1.pdf Symposiet kommer att ta upp de delar av översikten som berör sjukvården, begrepp som vertikal och horisontell jämlikhet, och särskilt hjärtsjukvården som ibland ger olika vård till olika befolkningsgrupper. Stressekokardiografi med kontrast och nya kvantitativa metoder var står vi idag? Moderatorer: Birgitta Janerot-Sjöberg, Linköping, Reidar Winter, Stockholm. Kontrast för väggrörlighet och/ eller perfusion Dyrt och svårt eller bättre diagnostik för en rimlig kostnad? Kambiz Shahgaldi, Stockholm. Kvantifiering av regional myokardfunktion med vävnadsdoppler och/eller 2D speckle tracking? Aristomenis Manouras, Stockholm. Har mätning av coronar flödesreserv och 3D eko någon plats vid stressekokardiografi? Reidar Winter, Stockholm. Stressekokardiografi är en etablerad metod som ger värdefull diagnostisk och inte minst prognostisk information vid utredning av kranskärlssjuka patienter. Kontrast har varit en viktig del av stressekokardiografi under att antal år, men denna metod kräver en inlärningsperiod och innebär dessutom extrakostnad eftersom kontrastmedel är relativt dyra. Den tekniska utvecklingen har fört fram nya kvantitativa metoder med vävnadsdoppler och ännu senare speckle tracking metoden. Dessa metoder är tilltalande då de möjliggör enkel och relativt användaroberoende kvantitativ analys av regional myokardfunktion. Tredimensionell ekokoradiografi och direkt flödesreservmätning i krankärl är två ytterligare metoder som kan användas vid stressekokoradiografi. Symposiet avhandlar dessa olika tekniker i ett sammanhang med avslutande diskussion kring nyttan av de olika teknikerna vid stressekokardiografi. Kan behandling av förmaksflimmer förhindra kardiovaskulära händelser? Moderator: Professor Carina Blomström Lundqvist, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Är förmaksflimmer farligt? Lennart Bergfeldt, SU/Sahlgrenska. Vad är målsättningen med vår behandling - vilka effektvariabler är relevanta? Carina Blomström Lundqvist, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Senaste nytt inom flimmerbehandling, Per Blomström, Akademiska sjukhuset, Uppsala.» 23

5 Vårmötet har utvecklats till en riktig höjdpunkt för kardiologer. Posterna drar till sig nyfikna. Omkring svenskar beräknas lida av förmaksflimmer. Cirka svenskar drabbas av stroke till följd av förmaksflimmer varje år. Behandling vid förmaksflimmer har hittills inriktats på att antingen normalisera hjärtfrekvensen med bibehållet förmaksflimmer (frekvensreglering) eller syftat till återställande av normal sinusrytm. Vid frekvensreglering uppnås en normal frekvens med hjälp av läkemedel. För att återställa sinusrytmen sker behandling dels med antiarytmiska läkemedel, dels med hjälp av elkonvertering. Annan behandling kan vara sk kateterablation och/eller kirurgi. De idag tillgängliga läkemedlen kan dock medföra allvarliga biverkningar och till och med dödsfall. I en nyligen publicerad studie har det visats att rytmreglerande läkemedel ger en signifikant minskning i kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet hos patienter med förmaksflimmer. ATHENA studien kommer att presenteras under symposiet. Datortomografi av hjärtats blodkärl, för och emot Moderator: Fredrik Scherstén, Helsingborg. Pro: Anders S. Persson, Linköping. Con: Tage Nilsson, Karlstad. De senaste tio åren har datortomografi av kranskärlen använts mer och mer och metoden sprider sig snabbt i Sverige. Tekniken fungerar utmärkt för att utesluta sjukdom i hjärtats blodkärl men stråldoserna är fortfarande höga. Privata vårdgivare erbjuder screening av hjärtfriska individer och frågorna är bl a vem som skall använda sig av metoden och vilka skall undersökas? Debatten kommer att ta upp frågorna i s.k. pro-con format av två av landets mest framstående experter på ämnet. Apolipoproteiner är det dags nu? Moderatorer: Kristina Hambraeus, Falun, Jan-Erik Karlsson, Jönköping. Evidensläget Mats Eriksson, Stockholm. Låt oss fortsätta med LDL och kolesterol Stefan Thorsén, Helsingborg. Erfarenheter och effekter av ett införande Lena Jonasson, Linköping. Blodfettrubbningar i form av förhöjd kolesterolnivå medför en ökad risk för hjärtinfarkt. Genom att identifiera individer med dessa blodfettrubbningar kan man erbjuda effektiv förebyggande behandling ofta med både livsstilsförändringar och läkemedel. Det traditionella sättet att mäta blodfettsrubbningar är att mäta kolesterol och triglycerider i blodet. Ett nyare sätt är att mäta bärarproteiner, så kallade apolipoproteiner. Det finns en del metodfördelar med mätning av apolipoproteiner och moderna studier som talar för att det är en mycket bra metod för att värdera risk och därmed undvika både över- och underbehandling. Men de flesta studier som ligger till grund för behandlingsrekommendationer, har traditionellt använt sig av kolesterol. Frågan är alltså om det vetenskapliga underlaget idag är tillräckligt gediget för att gå över till att använda apolipoproteiner för att värdera risk inför insättande av behandling och även att utvärdera om insatt behandling är tillräcklig. Symposiet kommer att belysa föroch nackdelar med respektive metod. Konsten att hitta och behandla pulmonell hypertension i tid PAH en malign sjukdom, Ylva Rydvald, Huddinge; Echocardiographic investigation of the right heart key for early diagnosis, Michael Henein Umeå; Early Action in Pulmonary Hypertension: Combining Evidence 24 Medicinsk access nummer

6 and Experience, Olivier Sitbon, Clamart, Frankrike. PAH (pulmonell arteriell hypertension) är en allvarlig sjukdom med dålig prognos. Många som drabbas är yngre i övrigt friska individer som söker vård för symtom som andfåddhet och minskad kondition. Andfåddhet är ett av de vanligaste symtomen vid många hjärt- och lungsjukdomar varför patienterna ofta missförstås och diagnosen fördröjs. Detta symposium behandlar symtom, utredning av oklar andfåddhet och prognos för patienter med PAH. Föreläsarna som hämtats från Sverige, Storbritannien och Frankrike representerar en imponerande kombination av klinisk erfarenhet, diagnostisk och behandlingsmässig spetskompetens inom sina respektive områden. Symposiet är ett unikt tillfälle att tillägna sig kunskaper om en sjukdomsgrupp vars komplexa bakgrund kräver samarbete över yrkes- och specialitetsgränserna och ge en breddad förståelse av kardiovaskulära sjukdomar i allmänhet. Ett år med nya riktlinjer - hur långt har vi kommit? Moderatorer: Stella Cizinsky, Örebro och Lars Grip, Göteborg. Arytmi Johan Brandt, Lund. Hjärtsvikt Hans Persson, Danderyd. Ischemisk hjärtsjukdom Jens Jensen, Sundsvall. Kliniska riktlinjer bygger på evidensbaserade behandlingar som grundar sig bl a på kliniska studier som genomförts enligt de högsta beviskraven som finns. Dessa borde därför ligga till grund för klinisk praxis inom sjukvård. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård har tagits fram i Socialstyrelsens regi sedan drygt ett decennium. Dessa reviderades senast 2008, ett arbete som innebar ett stort antal nya s.k. åtgärdspar. Idag finns bra register inom hjärtsjukvård där man kan utvärdera hur väl riktlinjerna har följts i enskilda kliniker såväl som i hela landet. Detta innebär att man på lands - och kliniknivå kan mäta vilken följsamhet som finns till riktlinjerna. Sverige har en hjärtsjukvård på hög internationell nivå, men av kvalitetsregister noteras t ex en längre frekvens implantationer av s.k. sviktpacemaker och interna defibrillatorer. Symposiet kommer att ta upp dessa frågor och analysera vad man kan göra för att öka följsamheten. Hjärtsjukdom och Graviditet Moderatorer: Maria J Eriksson, Stockholm och Katarina Bremme, Stockholm. Fysiologi vid graviditet Maria J Eriksson Stockholm. Graviditet och hypertoni Thomas Kahan, Stockholm. Graviditet och klaffel Eva Furenäs, Göteborg. Peripartum kardiomyopati Gerhard Wikström, Uppsala. Symposiet kommer att handla om gravida kvinnors komplikationer. Cirka kvinnor drabbas varje år av havandeskapsförgiftning (preeklampsi) med förhöjt blodtryck och äggvita i urinen. 500 av dem drabbas av den svårare formen. Problemen kan utvecklas gradvis eller komma på ett par timmar. Drabbade kvinnor har ökad risk att drabbas av högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke senare i livet. Kända riskgrupper är kvinnor med diabetes, högt blodtryck, fetma och kronisk njursjukdom. Genom att identifiera och övervaka kvinnor under graviditeten så är allvarliga händelser numera sällsynta. Ett annat allvarligt sjukdomstillstånd vid graviditet är kardiomyopati som kan ha stora konsekvenser för både kvinnan och barnet. Symposiet kommer också att ta upp gravida och klaffsjukdom där man efterstävar ett samarbete mellan gynekologer och kardiologer för att bästa följa upp patienterna. Perkutan behandling av aortaklaffstenos Moderatorer: Elisabeth Ståhle, Stockholm, Niels-Erik Nielsen, Linköping. Läget i Sverige, en översikt. Johan Nilsson, Umeå. Interventionalistens syn på framtiden Göran Matejka, Göteborg. Thoraxkirurgens syn på framtiden, Pelle Johnsson, Lund. Operation av aortastenos är den vanligaste formen för klaffkirurgi och kan göras även i hög ålder med låg risk. Det finns ett antal patienter som har symtom och lider av sin aortastenos. Dessa patienter har högre risk (för hög risk) av operation. Behandlar man inte en aortastenos som ger symtom så har detta en dålig prognos med en överlevnad av 2-3 år i medeltal. Patienterna kan under denna tid drabbas av hjärtsvikt, bröstsmärtor och yrsel. Perkutan (via huden) operation av aortaklaff är en ny behandlingsmetod som har börjat användas hos patienter med hög risk för annan konventionell kirurgi. Operationen eller inläggning av nya klaffar kan antingen ske via femoralven i endera ljumsken (perkutan) eller genom hjärtspetsen via ett mindre ingrepp i mellanrummet mellan 4:e eller 5:e revbenet (transapikal).. Zvi Wirschubsky medicinsk konsult 25

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

PROGRAM: 22/4 onsdag, PROGRAM: 22/4 onsdag. Sal C (130 platser) Katalin (200 platser) K3 + K4 (110 platser)

PROGRAM: 22/4 onsdag, PROGRAM: 22/4 onsdag. Sal C (130 platser) Katalin (200 platser) K3 + K4 (110 platser) PROGRAM: 22/4 onsdag, PROGRAM: 22/4 onsdag 13.00-14.00 The art of choosing the appropriate cardiac investigation Moderatorer: Anders Waldenström, Umeå, Heart Function: Echo vs Catheter: Irreplaceable catheter

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 38 PRODUKTRESUMÉ 39 Avsnitt 4.1 Terapeutiska indikationer [De nuvarande godkända indikationerna ska tas bort och ersättas med

Läs mer

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi

Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Om kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmi Information till dig som har en sjukdom i hjärtats kranskärl. Reviderad version mars 2001 A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Att leva med kärlkramp

Att leva med kärlkramp Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu ska jag ha så roligt som möjligt Det kändes som någon drog en livrem runt bröstet och drog åt. Jag fick svårt

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj 2011, Örebro. Sal 1 Sal 2 Sal 3 Sal 4 Sal 5

XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj 2011, Örebro. Sal 1 Sal 2 Sal 3 Sal 4 Sal 5 översiktsprogram 110128 Preliminärt program / lunch ONSDAG 4 maj 13.00-14.00 Sjukdomsförebyggande metoder i kardiovaskulär sjukvård, till vilken nytta? Depression post myocardial infarction Biventrikulär

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Plötslig hjärtdöd. bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning

Plötslig hjärtdöd. bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning Plötslig hjärtdöd bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning Artikelnr 2006-114-39 Formgivning Yra AB Foton TongRo Image Stock/ Fotosearch (framsida) Carlos Davila/Photographers Choice RF/Getty

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett. Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt Årsrapport 2014 Robin Hofmann VO Kardiologi, Södersjukhuset OXYGEN in suspected acute myocardial infarction Friend? Foe X? O₂ vs air DETermination of the role of

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Nu struntar jag i dammtussarna Det hände för drygt två år sedan. Jag satt i bilen på väg hem från Norrköping och

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR

Finländarnas hälsa har kontinuerligt förbättrats under. Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR JUSSI HUTTUNEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin Generaldirektör emeritus, tid. Folkhälsoinstitutet Läkemedel används för att BOTA SJUKDOMAR OCH SPARA PENGAR En väl genomförd läkemedelsbehandling

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Kongresshall Hjalmar Bergman Club700 Forum Handskmakaren

Kongresshall Hjalmar Bergman Club700 Forum Handskmakaren översiktsprogram / lunch ONSDAG 4 maj Kongresshall 13.00-14.00 Hjärtrond Antitrombotisk behandling vid akut koronart syndrom och behov av hjärtkirurgi Biventrikulär pacemaker och implanterbar defibrillator

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Hjärtsvikt hos den äldre patienten

Hjärtsvikt hos den äldre patienten Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Kärlkramp. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? Hjärtat behöver syrerikt blod Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Zontivity OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zontivity OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/739006/2014 Zontivity OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Zontivity och den

Läs mer

Woman in Red samlar in pengar till forskning på kvinnors hjärtan. 1,4 miljoner kronor delas ut till nio stipendiater.

Woman in Red samlar in pengar till forskning på kvinnors hjärtan. 1,4 miljoner kronor delas ut till nio stipendiater. Pressinformation 2014-03- 05 Woman in Red samlar in pengar till forskning på kvinnors hjärtan. 1,4 miljoner kronor delas ut till nio stipendiater. För att öka kunskapen om kvinnlig hjärt- kärlhälsa samt

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Hjärtrapporten 2006-2007 En årsrapport från Hjärt-Lungfonden

Hjärtrapporten 2006-2007 En årsrapport från Hjärt-Lungfonden Hjärtrapporten 26-27 En årsrapport från Hjärt-Lungfonden Innehåll Inledning Hjärt-Lungfonden har under lång tid uppmärksammat att det finns ett stort behov hos beslutsfattare, vårdpersonal och medier av

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer