BLEKINGE LÄNS DIABETESFÖRENING

Transkript

1 BLEKINGE LÄNS DIABETESFÖRENING SOCKERBLADET 2010 NR 3

2 Sockerbladet Medlemstidning för Blekinge Diabetesförening Upplaga 700 ex Utkommer med 4 nr/år Ansvarig utgivare Ordförande Bengt Ettedahl kontakt@blekingediabetes.com Adress Blekinge Diabetesförening Box Karlskrona BG Kassör Thomas Gustafsson Hemsidan Bengt Ettedahl hemsidan@blekingediabetes.com Kontaktpersoner Karlskrona Sven-Åke Johansson Ronneby Oddvar Myhr Karlshamn Thomas Gustafsson Sölvesborg Sirie Nordqvist Olofström Margareta Schultz Hemsidor Blekinge Diabetesförening www. blekingediabetes.com Layout Katarina Möller Avsändare: Blekinge Län Diabetesförening Box Karlskrona Innehåll 1. Bästa läsare 3 2. Vad är Barndiabetesfonden 5 3. Forskningsnyheter och annat uppsnappat 5 4. Vi frågar Doktor Vesti Nielsen 6 5. Koppling stress och diabetes 6 6. DIOS hade styrelsemöte 7 7 Extra Årsmöte 8 8. Samma HbA1c fast på nytt sätt 8 9. Lisebergsresan ICE i mobilen Den 19 septemeber är det val 10 Tryckeri: Tryck & Reklam i Karlskrona AB TALTIDNING Känner du någon som har svårt att läsa tryckt text? Sockerbladet finns att få som taltidning. Hör av dig till Föreningstelefonen Spana in vår grupp på det sociala mediet Facebook! Sök på Blekinge Diabetesförening och besök oss där. Styrelsen 2 Sockerbladet nr 3/2010

3 Bästa läsare Jag undrar om det är så att man upplever att tiden rusar fram allt fortare ju äldre man blir? Det känns som om det var alldeles nyss som jag satt här på kammaren och funderade över hur kallt det var den 1 juni nådens år Vad jag då inte visste var att det skulle bli en varm, ja mycket varm sommar Det är uppenbarat att i vissa lägen är det svårt att bedöma vad som hör framtiden till. Efter en mycket varm sommar har jag dags datum, tre månader senare, åter en behaglig temperatur på kontoret. Min dyra investering i en klimatanläggning var nödvändig när sommaren var som varmast. Nu står den stora maskinen tyst och skrymmande i ett av kontorets hörn. Anläggningen kommer säkert till användning igen nästa vår och sommar. Varför tar jag upp sådana triviala saker som berör mina funderingar kring hur jag upplever tidens gång och hur svårt det är att förutsäga framtiden? Jo det har slagit mig att vissa händelser såsom väder och vind, svamp i skogen eller inte, är svåra att prediktera. Däremot kan vissa händelser synas som logiska utfall utifrån de förutsättningar som är styrande. Har jag exempelvis lite pengar på mitt konto så vet jag att jag inte skall handla för mycket för då tar pengarna slut. Jag kan inte heller som företagare sluta att arbeta för då kan jag inte ta ut någon lön. Det finns många logiska kopplingar till vad som kan hjälpa mig att med god träffsäkerhet fånga ett framtida utfall. Tänker du likadant? Tänker alla likadant? Nej! Jag vet att förbundsledningen i Svenska Diabetesförbundet inte tänker enligt denna modell. Vid Riksstämman 2009 påtalade jag inför samtliga stämmodeltagare mina farhågor om vilka konsekvenser som skulle kunna bli utfallet av att stämman röstade fram förbundsledningens förslag om en uteslutning av Storstockholms Diabetesförening. Jag förklarade att en uteslutning av ca 5000 medlemmar får ekonomiska konsekvenser samt att en uteslutning framställer förbundet som mindre trovärdigt sina uppgifter. I detta läge bedömde jag att medlemmarna i Storstockholms Diabetesförening med all säkerhet skulle stanna kvar i den uteslutna föreningen. Detta skulle då innebära att förbundet skulle få en minskning av medlemavgifterna med cirka kr (0,5 miljoner kr). Vidare skulle förbundets tidning Diabetes få bära sina kostnader utan ekonomiska resurser från Storstockholms medlemmar. Här skulle intäkterna minska med cirka kr. Förbundets tilldelning av statsbidrag skulle minska kraftigt (bedömd minskning om 1, 5 till 2 miljoner kr). Summan av de minskade resurserna för verksamheten skulle med andra ord bli mycket omfattande. Trots detta så valde stämman, på förbundsledningens inrådan och förslag, med mycket liten majoritet att utesluta Storstockholms Diabetesförening. Stämman godkände därefter, på förbundsledningens snabbt uppdykande förslag, att förbundsledningen skulle få i uppdrag att stödja ett upprättande av en ny förening i Stockholm. Detta var ett märkligt förfarande. Förslaget fanns inte med i den fastställda agendan. Beslutet fattades sålunda utanför fastställd dagordning. Ingen reagerade! Ingen såg konsekvenserna! Oviljan att lyssna på medlemsföreningarnas påtalande om framtida konsekvenser fick många föreningar att höja på ögonbrynen. De föreningsdeltagare som hade varit med en längre tid började bli oroliga. Förbundet hade under ett antal år minskat i medlemsantal på ett mycket okontrollerat sätt. Från 2002 till 2005 minskade förbundet med drygt medlemmar. Riksstämman 2006 hade mot denna bakgrund ett övergripande mål som var att stoppa medlemsflykten samt att i stället sträva efter att rekrytera fler medlemmar. Trots dessa intentioner minskade förbundet mellan åren 2006 till 2008 med ytterligare dryga medlemmar. Det är då frapperande att förbundsledningen, 2009, drev igenom en uteslutning som innebar att möjliga medlemmar uteslöts. Under perioden förlorade förbundet nästan medlemmar. Detta utfall var inte vad många hade förutspått som framtidens förbund. forts.nästa sida Sockerbladet nr 3/2010 3

4 I dag har flera föreningar insett konsekvenserna av förbundets historiska framfart. Förutom vår förening så har föreningarna i Tierp och Alingsås lämnat förbundet. Flera andra föreningar har aviserat att de kommer att lämna förbundet under hösten. Var det dessa konsekvenser som förbundsledningen hade önskat sig? Inom Blekinge Läns Diabetesförening hade vi önskat att vi kunde få lugn och ro efter det att vi hade lämnat förbundet. Men så har inte blivit fallet. Förutom att förbundsledningen har tillskrivit våra medlemmar utan vårt tillstånd (missbrukat vårt medlemsregister) så har förbundet även försökt att punktera vår ekonomi. Detta agerande från förbundsledningens sida kan vara sprunget ur det faktum att konsekvenserna av att förbundet har fått färre medlemmar numera medför att förbundet har mindre ekonomiska resurser att hantera. Den så kallade intressepolitiska verksamheten är inte gratis (resor och traktamenten har öka under mandatperioden med 1,1 miljon kr). Verksamhetens kostnader har varit och är eskalerande hög. Detta ökande resursbehov har tydligen blivit kännbart då samtliga föreningar som har lämnat förbundet krävs på ytterligare en årsavgift. Årsavgiften för 2009 vill man ha betalt en gång till genom att påstå att det är efterskottsbetalning som gäller. Detta ärende kommer att drivas i Tingsrätten av samtliga fristående föreningar, var och en för sig. Jag återkommer framöver med mer information på föreningens webbsida. Ni har förmodligen kommit till insikt att föreningens förhoppning om lugn och ro tidigt kom på skam. Nej under hela våren och försommaren har olika påhopp från förbundsledningen genomförts. Förbundsledningen som i mångt och mycket framhävdar sin demokratiska hållning kunde inte acceptera att vår förenings två årsmöten hade klarlagt att vi skulle lämna förbundet. Förbundsledningen prövade om övriga föreningar kunde ge sina välsignelser till att förbundsledningen kunde gå ut till Blekinge läns samtliga medlemmar och ansluta dem direkt till förbundet. Tanken var att när en ny förening hade bildats i Blekinge så skulle medlemmarna överföras till den nya föreningen (den gamla föreningen skulle läggas ner och en ny förbundstrogen ledning skulle därefter ta vid). Förbundsledningen fick positiva svar från några föreningar men en del föreningar svarade blankt nej. Av detta agerande kan man se hur demokratiska regler avstyrde ett dåligt underbyggt förslag om centralanslutning av Blekinge Läns Diabetesförenings medlemmar. Förbundsledningen hade uppenbarligen inte tolkat eller förstått att våra två årsmöten hade en särskild roll i den demokratiska processen. Därmed insåg förbundsledningen inte heller vilka konsekvenser detta förslag skulle medföra. I dagsläget har ett antal föreningar uppgivit att just detta agerande fick dem att inse att förbundsledningen inte analyserade konsekvenserna av sitt agerande. Med denna vetskap har dessa föreningar börjat se över förutsättningarna för att själva lämna förbundet. Vem vill bli ledd av några som inte inser konsekvenserna av sitt handlande? Inom Blekinge Läns Diabetesförening hoppas vi att vi snart skall få ro. Vi behöver lugn och ro för att få möjligheter att skapa goda förutsättningar för vår verksamhet för länets diabetiker. Under hösten kommer rikets medlemmar att gå till val. Riksdagsvalet är som bekant söndagen den 19 september. Förutom att det genomförs val till vår Riksdag så genomförs val av våra lokala företrädare i kommuner och landsting. Vi står nu inför en ny eller gammal politisk besättning vid Blekinge Läns Landsting. Vilka kandiderade Landstingspolitiker kommer att påverka vården den kommande mandatperioden? Inom Blekinge Läns Diabetesförening har vi haft funderingar på vilka personer som kan komma att påverka diabetesvården i Blekinge. Inne i tidningen har vi ett avsnitt där de kandiderande politiska gruppledarna har svarat på för oss intressanta frågor. Är svaren intressanta för dig? Så äntligen lite pekpinnar! Nu mina vänner är det tid för att förbereda sig för den mörka och kalla vintern. Det är nu vi kan få ta del av den sköna höstsolen och den klara men höstdoftande luften. Det är nu ni kan finna ro med att plocka de sena kantarellerna och snart kommer skogen stå full av fina trattisar. Gå ut i skog och mark, rör på dig, njut av denna fantastiska möjlighet. Kommer det att finnas svamp? Det vet jag inte, men jag hoppas att detta är konsekvenserna av hur sommaren har varit! Lev väl! Text: Bengt Ettedahl 4 Sockerbladet nr 3/2010

5 Barndiabetesfonden är en riksorganisation med flera lokala föreningar runt om i landet. Barndiabetesfonden har ett 90- konto. 90-kontot sköts av en stiftelse. Barndiabetesfonden är en helt egen riksorganisation som inte är med i varken Diabetesorganisationen i Sverige, DIOS, eller i Svenska Diabetesförbundet. Barndiabetesfondens syfte är: att stödja forskning som syftar till att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar. I klartext: Barndiabetesfonden samlar in pengar tex genom att sälja hembakat bröd på marknader, anordna lotterier, hantera insamlingsbössor som placeras på olika butiker samt anordna välgörenhetskonserter eller teaterföreställningar. Vad är Barndiabetesfonden? På Barndiabetesfondens hemsida, kan man se hur dessa insamlade pengar används. Vi i Barndiabetesfondens lokalförening Blekinge har också tagit på oss att informera om typ 1 diabetes, och att vi ordnar familjeaktiviteter beror på att vi i blivit tillfrågade om detta. Att lindra diabetes hos barn och ungdomar kan både innebära att sprida kunskap om denna sjukdom och att ordna något trevligt så att både barnen och deras föräldrar kan träffas. Att lära känna andra familjer med diabetes är en stor fördel då man kan kontakta varandra om det är något man vill diskutera eller då medicinförrådet tryter hemma och man inte kan få tag på diabetessaker. Föreningens namn är Barndiabetesfonden och vårt uppdrag är att samla in pengar till forskningen kring typ 1 diabetes hos barn och unga. Text:Ingrid Christensson Forskningsnyheter och annat uppsnappat Inopererad sensor rapporterar blodsockervärdet trådlöst Forskare vid universitetet i San Diego, Kalifornien, har tillsammans med företaget GlySens Incorporated utvecklat en sockersensor. Det är en rund dosa, med en diameter på 3,4 cm och en tjocklek på 1,5 cm, som placeras under huden och som kontinuerligt sänder blodsockervärden till en mottagare, trådlöst. Hittills har den endast testats på djur men har nu fått godkännande för prövningar på människor. Dosan har inga katetrar eller nålar utan ligger helt dold under huden. Eftersom kommunikationen är trådlös hoppas forskarna att tekniken i framtiden ska fungera så att man kan koppla samman sockersensorn med en vanlig mobiltelefon. Det skulle t.ex. vara ett bra sätt för oroliga föräldrar att hålla uppsikt på sina barns blodsockernivå under natten. Källa: diabetesportalen.se Civilförsvarsförbundet var redo för insulinkänningar Hundratusentals människor begav sig till Stockholm i juni i samband med kronprinsessan Victorias bröllop med Daniel Westling. Alla med diabetes som fick en insulinkänning kunde då få hjälp vid något av Civilförsvarsförbundets informationstält. Civilförsvarsförbundet hade en överenskommelse med hovet att organisera åtta stycken informationstält under bröllopsdagen. Dessutom hade man åtta Hitta Vilse-centraler2 för bortkomna barn att finns på plats samt fem ambulerande team med hjärtstartare. Samtliga tält hade någon form av sötsaker, bananer och druvsocker för att akut kunna hjälpa personer med diabetes som råkar ut för en insulinkänning. Vatten fanns även tillgängligt. Källa: civil.se Sockerbladet nr 3/2010 5

6 Andra målet också vid typ 2 diabetes Om du äter frukost stiger inte ditt blodsocker lika mycket efter lunch. Företeelsen kallas för andramåletfenomenet och är sedan länge känt bland friska. Nu visar forskare från Storbritanninen att det även gäller vid typ 2 diabetes. I korthet kan det beskrivas som att blodsockret inte stiger lika mycket vid lunch om personen har ätit frukost. De brittiska forskarna undersökte vid tre tillfällen med ett par veckors mellanrum åtta överviktiga medelålders patienter med typ 2 diabetes. Om resultaten står sig i en större undersökning så är detta ett sätt att utnyttja en naturlig mekanism hos kroppen för att kontrollera blodsockret istället för att använda mer läkemedel, konstaterar forskningsledaren Roy Taylor, från universitetet i Newcastle till Reuters Health. Källa: diabetesportalen.se Doktor Jörgen Vesti Nielsen kommer i nästa nummer av Sockerbladet att kommentera forskningsrön samt ge svar på frågor från er medlemmar som har inkommit till föreningens webb frågespalt. Det är vår förhoppning att vår doktor kan ge oss medlemmar mer information om vår sjukdom samt förklara forskningsrön som kanske Vi frågar Doktor Vesti Nielsen kan ge hopp om en framtida behandling för ett bättre liv. I nästa nummer ger Dr Vesti Nielsen en professionell syn på den forskningsartikel som publicerades i tidskriften Science den 19 november förra året. Rubriken på artikeln var: Kopplingen stress och diabetes förklarad. Vad har hänt sedan publiceringen? Vilka blir de konkreta åtgärderna i en ev. behandling? Kopplingen stress och diabetes förklarad forskningsgenombrott i Science Upptäckten av en ny genetisk riskvariant för typ 2 diabetes, och beskrivningen av den exakta mekanismen bakom, förklarar på molekylär nivå kopplingen mellan stress och diabetes. Bärare av riskvarianten har stressade insulinceller vilket kraftigt reducerar deras förmåga att utsöndra insulin. Och, vilket gör fyndet extra intressant, det finns redan medel som helt återställer insulincellens kapacitet. Erik Renström.- Vårt arbete öppnar vägen för såväl en mer exakt diabetesdiagnos som en behandling riktad direkt mot sjukdomsmekanismen till skillnad från dagens symtombehandlingar, säger Erik Renström, professor i experimentell endokrinologi på Lunds Universitets Diabetescenter (LUDC) i Malmö och ansvarig författare till artikeln i Science. Minst 30-procentig riskökning Arbetet bakom upptäckten bygger på ett samarbete mellan LUDCforskare med olika specialiteter, mellan genetiker, experter på djurmodeller för diabetes och de som arbetar med att kartlägga vad som går fel på den enskilda insulincellens nivå. Bland de kända riskgenerna för typ 2 diabetes placerar sig den nu upptäckta varianten på adrenalinreceptorn högt upp på risklistan. Den är vanlig, omkring en tredjedel i befolkningen har den, och den ökar risken för diabetes med mellan cirka 30 och 42 procent beroende på om bäraren har en eller två kopior. Exakta mekanismen förklarad Vidare har forskargruppen beskrivit exakt på vilket sätt sjukdomsrisken ökar. - Ja, och det är första gången någon i detalj kan förklara vad det är som går fel vid typ 2 diabetes, säger Anders Rosengren, forskare på LUDC och huvudförfattare till artikeln. Diabetessjuka råttor Arbetet med kartläggningen började med GK-råttan, en råttstam som spontant får en sjukdom som liknar människans typ 2 diabetes och som används mycket inom diabetesforskningen (se nedan). - Vi visste att råttan insjuknar i diabetes därför att den har insulinbrist. Men vi visste inte vad bristen beror på, säger Erik Renström och berättar om hur de med fortsatt systematisk avel i samarbete med Holger Luthman, professor i medicinsk genetik, hittade en genvariant på de insulinproducerande betacellernas yta som leder till en nära 80-procentig ökning av receptorn för stresshormonet adrenalin forts.nästa sida 6 Sockerbladet nr 3/2010

7 . - Och det gör betacellerna mer stresskänsliga, insulinfrisättningen försämras och blodsockret stiger, säger Anders Rosengren och förklarar att det i ett funktionellt perspektiv är logiskt att stresshormonet adrenalin sänker blodets insulinnivåer. Fly eller fäkta - I en akut stressituation, när du ska fly eller fäkta, är låga blodsockervärden en nackdel, höga däremot ger dig en säkerhetsmarginal. Men dagens stress är ofta inte sådan och den går inte att springa eller slå sig fri från. Därför ökar modern stress diabetesrisken. I laboratorieförsök bekräftades att överuttrycket av adrenalinreceptorn på råttans betaceller orsakade en 35-procentig försämring av insulinutsöndringen. - Vi har också visat att medel som blockerar receptorerna normaliserar utsöndringen, säger Erik Renström. Medlet, Yohimbin, var tidigare ett läkemedel vid erektionsstörningar men det avregistrerades Bekräftades bland patienter Var någonstans i arvsmassan människans motsvarighet till råttans adrenalinreceptor finns är känt. Forskargruppen undersökte därför genetiska varianter i den misstänkta regionen i flera olika studier hos personer vars kapacitet för insulinutsöndring var känd. En av varianterna gav ett kraftigt utslag. Bärare av riskgenen hade försämrad insulinutsöndring. I nästa steg, när forskarna jämförde förekomsten av genvarianten hos flera tusen diabetespatienter och friska kontroller stod diabetesrisken klar. Bärare av varianten i dubbel uppsättning, en från vardera föräldern, har 42 procents ökad risk för typ 2 diabetes. Med enkel uppsättning är riskökningen 30 procent. Medlet återställde kapaciteten - Det ger den här riskgenen samma tyngd som de tidigare starkaste upptäckta riskvarianterna, konstaterar Erik Renström. Studier av betaceller från avlidna bärare av riskvarianten bekräftade riskökningen. Vid höga sockervärden var insulinutsöndringen försämrad med 40 procent. - Och när vi tillsatte Yohimbin återfick cellerna sin fulla kapacitet, konstaterar Anders Rosengren. Yohimbin har en oselektiv effekt och många biverkningar. Ett medel med en mer specifik blockering av receptorn på betacellerna skulle vara ett möjligt framtida läkemedel vid typ 2 diabetes. - Ja, då skulle vi kunna rikta behandlingen direkt mot den mekanism som orsakar sjukdomen, konstaterar Erik Renström. GK-råttan är döpt efter de båda japanska forskarna Goto och Kakizaki som avlade fram den för mer än 30 år sedan. Utgångspunkten var 211 normala råttor. Genom att systematiskt i varje generation para de tio procent som hade högst blodsockervärden fick forskarna efter 35 generationer en råttstam som spontant får diabetes på grund av insulinbrist. Text: Tord Ajanki DiOS hade styrelsemöte söndagen den 29 augusti Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS, genomförde ordinarie möte söndagen den 29 augusti 2010 i Stockholm. Det var Bengt Ettedahl och undertecknad som medverkade från södra sjukvårdsregionen på detta möte. DiOS bildades formellt i Ronneby sista helgen i maj, i år. Den förening som varit med i DiOS från början är Tierps diabetesförening. Från och med 1 juli är även Storstockholms diabetesförening medlem i DiOS. Bleknige läns diabetesförening kan inte ansöka om medlemskap förrän medlemmarna har fattat beslut om föreningens koppling till en ny riksorganisation. Ett sådant beslut kan tas vid ett årsmöte. För närvarande förbereder styrelsen i Blekinge läns diabetesförening framtagande av beslutsunderlag som skall presenteras för medlemmarna före det extra årsmöte som i dagsläget är planerat till lördagen den 13 november. Vid detta årsmöte skall även föreningens nya stadgar fastställas. Det är fler föreningar i övriga Sverige som troligtvis kommer att ansöka om medlemskap i DiOS inom en snar framtid. Övriga frågor som diskuterades på mötet, förutom blivande medlemsföreningar, var, hur läget är vid de olika förningarna. Vilken verksamhet är genomförd, pågående eller planerad. Vad händer i en nära framtid. De som har gått ur eller blivit utsparkade från Svenska diabetesförbundet har en del tidskrävande aktiviteter i höst, såsom tingsrättsförhandlingar. På DiOS mötet diskuterades också om det var möjligt att få statsbidrag från Socialstyrelsen. Saken ska undersökas om detta är möjligt. Mötet dominerades av diskussioner om hur DiOS skall utvecklas och ledas i framtiden. Ny moder ledningsmodell efterfrågas. Bengt och jag har fått med en massa uppgifter med oss hem för fortsatt handläggning. Nu sitter vi med i ytterligare en styrelse som vill åt våra kroppar (puh!). Nästa möte i DiOS äger rum i början av december och då ska verksamhetsplan och budget diskuteras. Text: Petra Svensson Sockerbladet nr 3/2010 7

8 Vid ordinarie årsmöte den 6 mars fick styrelsen uppdraget att utarbeta förslag till nya stadgar. Förslaget skulle utgå ifrån modern verksamhetsledning samt värna om de demokratiska värderingarna. Förslaget skulle remitteras till föreningens medlemmar i god tid samt syftade till att kunna fastställas vid ett extra årsmöte under årets tredje kvartal. Efter föreningens årsmöte i mars har föreningens ledning varit ansatta av Svenska Diabetesför-bundets ledning vid olika tillfällen. Vi har vidare blivit stämda till tingsförhandlingar på grund av en påstådd fordran. Den påstådda fordran utgörs av att förbundsledningen anser att medlemsavgifterna samt avgiften för tidningen Diabetes skall betalas i efterskott. Det vill säga att det som vi betalade till förbundet 2009 skulle avse Samma HbA1c fast på nytt sätt 1 september 2010 infördes ett nytt sätt att ange långtidsvärdet för blodsockret, HbA1c. Ett HbA1c på 6,0 procent med det gamla värdet blir med det nya 52 mmol/mol. Orsakerna till bytet är flera, metoden är mer tillförlitlig, det nya värdet är inte lika lätt att förväxla med värdet på enskilda blodsockerprov och i och med bytet kommer samma måttenhet att gälla i alla länder. Det nya systemet innebär ingen skillnad jämfört med det gamla när det gäller själva provtagningen. Gamla värdet i procent Nya värdet i mmol/mol Extra Årsmöte medlemsavgifter med mera för Alla ni som skulle få samma erbjudande skulle nog vara lite fundersamma. Ni skulle med förbundets metod kunna bli er-bjudna att prenumera på BLT 2009 men ni behöver inte betala förrän Det vill säga att ni betalar i efterskott. Alla stadgar samt tidigare dokument talar emot förbundsledningens uttalade fordran. Förberedelser samt kostnader för att bestrida fordran kommer att ta mycken tid samt öka våra kostnader. Inom styrelsen bedömer vi att dessa konsekvenser är det som förbundsledningen eftersträvar. Vi skall lamslås samt övriga kvarvarande föreningar skall bli rädda att hamna i samma situation. Alla dessa påhopp har varit arbetsamma för styrelsen då vi alla genomför föreningens verksamhet på vår fritid. Vi har arbeten, familjer med mera som också måste skötas. Att lägga 40 timmar i veckan för att bemöta förbundsledningens påhopp innebär exempelvis för min egna del att jag måste sköta min firma på nätterna eller helgerna. En konsekvens av allt som förbundet vill störa med är att vi inte kommer att kunna hålla tidsplanen för vårt uppdrag avseende föreningens stadgar. Vi kommer inte heller att kunna hålla det planerade höstseminariet. Det extra årsmötet skjuts fram i tiden till lördagen den 13 november. Notera i era kalendrar att vi genomför extra årsmöte lördagen den 13 november preliminärt klockan Ronneby Brunn. Jag återkommer framöver. Text: Bengt Ettedahl Individuell målsättning Normalt HbA1c för en person som inte har diabetes är, om man är under 50 år, mellan 27 och 42 mmol/mol. För den som är äldre än 50 år, är ett normalt värde mellan 31 och 46 mmol/mol. För oss diabetiker är den gamla målsättningen som tidigare det vill säga ett HbA1c under 52 mmol/mol. Tilläggas ska att den individuella målsättningen kan variera på grund av andra faktorer. För att underlätta övergången kommer såväl de nya som de gamla HbA1c-värdet att användas i provsvaren fram till årsskiftet 2010/ Sockerbladet nr 3/2010

9 Nu har årets Lisebergsresa ägt rum. Resan gick av stapeln lördagen 21 augusti. De som fick följa med till Liseberg denna dag var mellan år gamla tonåringar. Tonåringarna fick ha med sig en kompis på resan. Vi blev 41 tonå ringar och 3 ledare som deltog på resan till Göteborg. Lisebergsresan 21 augusti 2010 Resan började klockan i Karlskrona och bussen fortsatte genom Blekinge med upptag i Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg. På vägen upp hade vi en stunds bensträckare och fikapaus innan vi kom fram till Göteborg. Bussen var framme vid Liseberg ungefär Ungdomarna fick sex timmar på sig att åka karuseller eller roa sig på ett lämpligt sätt. När vi var på Liseberg så var vädret jättebra, nästan lite för varmt ett tag. Framemot kvällen blev det rätt mycket folk. Ungdomarna skulle infinna sig hos oss ledare i halvlek, så att vi kunde kolla att allt var bra och ingenting hade hänt med dem. Bussen skulle ha avgått från Liseberg på kvällen men vi kom inte iväg förrän strax efter på grund vissa om-ständigheter. Ungdomarna skötte sig jättebra på resan och på Liseberg. De flesta höll tiderna under dagen. Vi hade tur med vädret, även om det inte såg ut så när vi var på väg upp till Göteborg. När vi åkte i bussen både vägen upp och hem från Göteborg så var det mulet och mörka moln på himlen, på vägen hem kom det ett och annat ösregn, men vädret var bra under tiden vi var på Liseberg. Lite om hur vi hade det på vår resa. Petra, Thomas och Anna Foto: Thomas Karlsson ICE är en förkortning av engelskans In Case of Emergency. Historien bakom ICE ICE-koden uppfanns av den engelska ambulansföraren Bob Brotchie i maj Anledningen var att vid flera tillfällen hade han träffat personer som varit med om olyckor och inte kunde göra sig förstådda på grund av skada eller sjukdom. Bob och hans kollegor kunde inte ta reda på vilka offren var. Men han la märke till att de flesta personer hade mobiltelefoner och kom då på ICE i mobilen idén att om vi hade en en-hetlig metod för att söka inuti en mobiltelefon vid en nödsituation och därmed komma i kontakt med anhöriga skulle det göra det lättare för alla. Han började sprida budskapet om koden. Efter bombdåden i London den 7 juli 2005 fick den stora allmänheten kännedom om koden, då Storbritanniens räddningspersonal letade efter anhörigas telefonnummer i offrens mobiltelefoner. ICE har spritt sig vitt runt Europa. Det är standard att använda engelska för beskrivning av den anhöriga samt att utlandsprefix skrivs ut, till exempel +46 för Sverige följt av numret utan den inledande nollan. Anledningen är att telefonnumret och informationen ska fungera även i utlandet. För fler kontaktpersoner används ICE1, ICE2 och så vidare. Lägg in dina närmaste anhöriga i din mobiltelefons adressbok under namnet ICE. Då kan de snabbt kontaktas om du skulle hittas akut skadad eller sjuk och inte kan tala. forts.nästa sida Sockerbladet nr 32/2010 9

10 Så här gör du för att lägga in ICE i mobilen * Lägg till en ny kontakt i telefonboken * Skriv in ICE1 följt av vilken relation du har till personen t ex wife, dennes namn, +46 och sedan telefonnumret - utan den första nollan * Spara den nya kontakten Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2 och fortsätt som i punkt "2" etc. Tänk på att: * använda det internationella utlandsprefixet + istället för "00", som endast används inom Europa. * landsnummer för svenska kontaktpersoner är 46. * använda engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands. * berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det. Tips! Om du vill undvika att din mobiltelefon presenterar dina kontaktpersoner som ICE+namn när de ringer till dig kan du lägga in tecknet * direkt efter numret till din ICEkontakt. Numret kommer ändå att fungera om man behöver ringa din ICE-kontakt i en allvarlig situation. OBS! Denna funktion fungerar inte i vissa Sony Ericsson-modeller, så prova ring din ICE-kontakt efter du lagt till *-symbolen. Om du ej kopplas fram fungerar inte denna funktion på din mobil. Du måste då ta bort * för att kunna ringa ut till din ICE-kontakt. Detta problem håller på att åtgärdas men är tyvärr ännu inte löst. Du kan istället prova med att sätta en 0:a i slutet av telefonnumret, det fungerar på vissa modeller. Källa: SOS Alarm Sverige AB + Wikipedia. Den 19 september är det val! Frågor om Diabetesvården till landstingspolitiker inför valet Blekinge Läns Diabetesförening har inför valet tagit fram ett antal viktiga frågor som berör diabetesvården i Blekinge. Respektive partigrupp har fått möjlighet att svara på våra frågor. Samtliga gruppledare fick våra frågor översända via e- post cirka 30 dagar före förväntade svar. Vid svarstidens utgång fick vi förlänga svarstiden, efter påminnelse, med ytterligare tre dygn. De svar vi har fått in har inte alltid varit helt klara och entydiga. Svaren vi publicerar här i denna tidning är i allt väsentligt direkt kopierade från de skrivna svar som vi har fått från våra politiker. Blekinge Läns Diabetesförening har inte tagit ställning till inkomna svar. Syftet med frågeställningarna har varit att ge er medlemmar svar på hur de olika politiska partiernas visioner och mål ser ut samt hur de hanterar sina roller som beslutsfattare. Politikernas exakta svar kommer att finns tillgängliga på föreningens webbsida Nedanstående partier går till val i Blekinge Läns Landsting den 19 september 2010 Arbetarepartiet-socialdemokraterna Svar inlämnat av landstingsråd Kalle Sandström Centerpartiet Svar inlämnat av gruppledare Petronella Petersson Folkpartiet liberalerna Svar inlämnat av gruppledare Nils Ingmar Thorell Kristdemokraterna Inget svar inkommit trots påminnelse Miljöpartiet de gröna Svar inlämnat av gruppledare Claes Jansson Moderata samlingspartiet Svar inlämnat av gruppledare Alexander Wendt Sverigedemokraterna Inget svar inkommit på grund av tidsbrist Vänsterpartiet Svar inlämnat av gruppledare Viveka Söderdahl 10 Sockerbladet nr 3/2010

11 Fråga nr 1 - Fotvård En arbetsgrupp inom Blekinge Diabetesråd fick, under 2007, uppdraget att kartlägga resurser och behov av förebyggande medicinsk fotvård för Blekinges c:a 7000 diabetiker. Underlaget presenterades för Landstingets politiker Idag, 2010, finns trots påvisat behov, endast 8 fotterapeuttjänster inom sluten- och primärvården. Dessa resurser motsvarar endast 50 % av bedömt behov för vård av länets diabetiker. Andra patientgruppers behov av resurser såsom reumatiker, psoriasispatienter, är inte medräknade. a/ Inom särskilt boende saknas fotterapeuter. Patienterna är i stor utsträckning hänvisade till privat fotvård som ofta saknar medicinsk kompetens. Denna brist på offentliga resurser medför en hög kostnad för den enskilde. Hur vill Ert parti agera i denna fråga? b/ Antalet amputationer uppgår till omkring 70 st /år i Blekinge. Hälften av dessa amputationer drabbar diabetespatienter. Varje amputation medför en samhällskostnad på närmare 1 miljon kr. Till detta kan läggas kostnader för bostadsanpassning, hemtjänst, färdtjänst, mm. Med bra förebyggande fotvård kan antalet amputationer halveras. Hur vill Ert parti agera i denna fråga? c/ Hur ska framtidens behov av fotvård tillgodoses då antalet diabetiker ökar samtidigt som livslängden också ökar? Fotterapeuter i särskilt boende är en primärkommunal fråga, inte landstingets ansvar. Även om det inte är en landstingsfråga är det självklart en viktig fråga. Alla länets diabetiker erhåller fotvårdsinsatser utifrån de nationella riktlinjerna. Det är hela tiden vår målsättning att vi ska uppfylla nationella riktlinjer. Ökar antalet patienter så måste insatserna öka. Vi anser att alla i behov av medicinsk fotvård ska få detta. Detta behov ska bedömas av patientens läkare. Vi har stor förhoppning om att vårdvalet, ska leda till just förbättringar inom det förebyggande arbetet. Vidare så är det av stor vikt att vi satsar vidare på en god sårvård. Vi är öppna för att medicinsk fotvård ska kunna drivas privat. De måste ha medicinsk kompetens. Bättre tillgänglighet och öppna upp den medicinska fotvården för privata alternativ. Behövs resurstillskott vad gäller förändringar av sjukdomar måste vi möta detta. Vi ska lyfta dessa frågor i våra samtal med landstingsledningen. Landstinget behöver få bättre ekonomiska resurser. Bristen på fotterapeuter kan dock åtgärdas genom att fler utbildas. Jag känner inte till hur läget är i det avseendet. Vi vill att landstinget skall teckna avtal med privata fotvårdare under förutsättning av att dom är medicinskt kvalificerade. Tar vi tillvara på ALLA resurser, även privata skulle vi komma mycket längre. Givetvis ser vi behovet och kan man genom att de boende slipper onödigt lidande om rätt kompetens finns skall denna fråga lyftas så att det blir en resurs att räkna med. För varje person som slipper genomgå amputation görs en enorm vinst för personen och dennes familj men också för sjukvården, som kan visa på att om rätt resurser sätts in blir resultatet bra. Sockerbladet nr 3/

12 Fråga nr 2 - Diabetessamordnare Blekinge Läns Diabetesförening tog för några år sedan initiativet samt föreslog att en ny tjänst som diabetessamordnare skulle inrättas. Syftet med tjänsten var att samordna samt ensa vårdrutinerna av länets diabetiker. Tjänsten skulle vidare medföra att landstinget fick en ökad samordningsförmåga att kunna sprida kunskaper om nya forskningsrön inom diabetesvården. Tjänsten som diabetessamordnare inrättades och finansierades av inbesparade medel från offentlig upphandling av diabeteshjälpmedel (blodsockerstickor). Trots mycket goda erfarenheter togs tjänsten bort, Slutrapporten i Projekt Aurora en optimering av Diabetesvården i Blekinge skrevs i början på Inom södra sjukvårdsregionen är det numera så att det endast är Blekinge Läns landsting som INTE har en samordnande funktion för diabetesvården. Det finns ett stort behov av att tjänsten som diabetessamordnare återinrättas samt att tjänsten blir permanent. Alla vårdteamen kommer att gynnas i sin yrkesutövning av den samordningseffekt samt de kunskaper som kan förmedlas. Speciellt viktig blir tjänsten nu när det fria vårdvalen har inrättats. a/ Hur ser Ert parti på frågan och hur kommer Ni att agera i Landstinget? Just nu är det endast Kronoberg som har diabetessamordnare i södra sjukvårdsregionen. Övriga landsting saknar denna funktion. Vi vet att behov finns att återinföra denna funk tion. När ekonomin tillåter vill vi gärna permanenta en sådan tjänst. Vi har sedan tidigare diabetessjuksköterskor. Dessa är ett stort stöd för patienterna, och Blekinge får högt betyg när vi jämför oss med övriga landsting. Vi har fört fram denna fråga och debatterat för detta. Vi har också tagit med detta i vår budget. Vi kommer att arbeta vidare för att Blekinge också ska få en diabetessamordnare. Jag kan se fördelar med om denne arbetar nära folkhälsostrategen. Kan inte vara en politisk fråga hur man organiserar upp diabetesvården. Det måste prioriteras av verksamhetsansvariga för att nå upp till de mål som finns såväl nationellt som i Landstinget Blekinge. Förvånande att den togs bort. Jag vill först fråga verksamhetsansvariga varför. Därefter ev. agera. Svaret är mycket enkelt: Om vi vinner valet kommer vi att föreslå att samordnaren återinförs! Frågan om att Diabetessamordnaren skall vi ta upp i diskussion med verksamheten och i budgetarbetet. Vi har ett väldigt trångt ekonomiskt utrymme inom alla landsting nu så varje ny eller ominvestering måste vända vridas på för att verkligen se vinsten med infö randet. 12 Sockerbladet nr 3/2010

13 Fråga nr 3 - Ögonbottenfotografering En av de allvarliga komplikationer som kan bli en följd av långvarig diabetes är synproblem eller ytterst blindhet. Med bra förebyggande behandling kan synen bibehållas och leda till mindre problem för den enskilde och även på sikt mindre samhällskostnader. Enligt Nationella riktlinjerna för diabetesvård skall alla diabetiker erbjudas screening av ögonbottnarna. Tidsintervallen beror på många faktorer, som tiden med diabetes, typ av diabetes, behandlingsregim, mm. a/ Hur tänker Ni bevaka och tillhandahålla tillräckligt med resurser för screening och eventuella behov av behandling? Alla diabetiker i Blekinge erbjuds screening av ögon bottnar enligt de nationella riktlinjerna. Detta sköts av ögonmottagningen. Vi anser vad gäller screening av olika slag att vi ska följa de rekommendationer socialstyrelsen ger. Vi ska arbeta enligt nationella riktlinjer. Vi får följa upp denna fråga. Vi bevakar genom att ställa frågor till de verksamhets ansvariga. Det är också dom som prioriterar hur resur serna fördelas inom sina ansvarsområden. Vi detaljstyr sällan. Om vi har en samordnare så skall givetvis detta vara ett av de prioriterade områden att bevaka. Grundprincipen är att nationella riktlinjer skall följas. Vården måste vara jämlik och likadan oavsett var i landet du bor eller oavsett om du är man eller kvinna! Ser detta som en verksamhetsfråga och om det inte finns resurser att följa de nationella riktlinjerna skall verksamhetschefen lyfta detta till politisk nivå. Vi har att följa dessa regler i landstinget Blekinge. Stiftelsen Blekinge Diabetesförenings Forskningsfond Blekinge Diabetesförening stödjer diabetiker genom föreningsverksamheten samt genom att avdela medel för diabetesforskningen. Genom ditt bidrag till Stiftelsen Blekinge Diabetesförenings forskningsfond kan verksamheten fortlöpa samt resurser för forskningen avdelas. BG Sockerbladet nr 3/

14 Fråga nr 4 - Psykologhjälp Diagnosen diabetes kan medföra en kris och kaotiskt tillstånd för de personer som får beskedet att de har drabbats av denna svåra sjukdom. Det är inte ovanligt att denna kris bland tonåringar kan bli mycket omfattande. Unga flickor drabbas oftare än pojkar av ätstörningar och förhållningssättet till sjukdomsbehandlingen blir störd. Genom att inte sköta behandlingen på bästa sätt kan följden bli höga HbA1c-värden som på sikt ger fysiska skador. Möjlighet till psykologhjälp som har specialkunskap inom området skulle förbättra situationen för många nydebuterade diabetiker. a/ Är Ert parti redo att medverka till att resurser avdelas för att möta behovet av psykologiskt Då det är brist på psykologer finns just nu ingen sådan resurs däremot erbjuds alla kon takt med kurator som har kunskap om sjukdomen. Landstinget arbetar ständigt med att rekrytera de yrkesgrupper som vi har brist på. Vi menar att en bra psykiatrisk vård är ett måste. Den ska vara tillgänglig och av hög kvalitet. Men att avsätta resurser för en enda grupp kan inte vara rätt väg att gå. Det måste vara den enskildes behov som styr resurserna. Även här har hälsovalet en stor betydelse. Oavsett sjukdom ska psykologstöd sättas in när behov föreligger. Det är nack delen med ett litet landstingsområde att det kan vara svårt att ha specialkunskaper. Vi har länge hävdat att det behövs fler beteendevetare (ex. psykologer) i primärvården. Dessa skall finnas tillgängliga på vårdcentralerna. Vi är alltid öppna för att lyssna till exempelvis psykiatrin och primärvårdens behov! Ungas reella och verkliga behov måste kunna mötas. Här gäller verksamhetens professionella bedömning av eventuellt utökat behov! Vad gäller psykologhjälp lyfter vi ofta vikten av beteendevetare i all vård och på många vårdcentraler finns det möjlighet att få tid hos kurator. Jag ser detta som en fråga att lyfta i ett kommunalt/landstingsforum. Här finns kanske en möjlighet för skola och landstingets hälsovård att samarbeta.

15 Fråga nr 5 Särskilt boende Vem ansvarar för de diabetiker som bor på särskilt boende? Kommunerna har huvudansvar men för t ex fotvården ska det vara landstinget eftersom det är en medicinsk behandling som åligger landstinget. Fortfarande många år efter Ädelreformens införande har frågan inte fått en slutlig lösning. a/ Vad tänker Ert parti göra för att denna fråga ska komma till ett avgörande? Tyvärr finns det gränsdragningsproblem. Socialdemokraternas ambition är ett samtalt huvudmannaskap för hemsjukvård och äldreomsorg hos kommunerna för att kunna samverka och samordna insatser. Kommuner och landstinget måste omgående bli bättre på att samarbeta. Det är SAMMA skattebetalare/invånare och därför får inte gränserna bli ett hinder. För att riva dessa murar kan vi politiker börja med oss själva. Detta hade lösts lättare genom kommunalisering av hemsjukvården. Vi tror att detta kommer att genomföras. Frågan behöver följas upp på ett bättre sätt. Det kände jag inte till. Jag skall informera mig. Vi vill att all grundläggande vård av äldre skall samlas under en hatt, i det här fallet under kommunen. Det är av största vikt att ingen, oavsett behov, faller mellan två stolar och fot vården är ett sådant exempel. Särskilt viktig är den förebyggande vården för gamla och sjuka och den skall hållas samman! Jag skall vara ärlig och säga att jag inte visste detta skall ta upp detta med mina vänsterpar tikolleger i kommunen för att hitta påverkansformer Sockerbladet nr 3/

16 Fråga nr 6 - Framtidens diabetesvård Blekinge Läns Diabetesförening verkar, tillsammans med landstinget och andra aktörer, lokalt inom Blekinge för att förbättra levnadsvillkoren för länets diabetiker. Det är endast i samarbete som vi ser att resurserna används på optimalt sätt och ger störst effekt på insatsen. a/ Vad har Ni för visioner om framtidens diabetesvård? Utveckla gärna funderingarna och förväntningarna. Vi vill gärna utveckla dagvårdsverksamheten och gruppverksamheten för diabetikerna. Vi ser gärna att diabetesföreningarna är delaktiga och ta ett ansvar för utformningen av en sådan verksamhet. Vi har stora ambitioner när det gäller folkhälsan, vi vill att blekingarna ska vara friskast i Sverige. Vi är övertygade om att insatser för god folkhälsa bidrar till att människor inte behöver söka vård. Vi vill därför att resurser till förebyggande insatser ökar. Sjukvården i Blekinge ska alltid ha ett folkhälsoperspektiv i mötet med patienten. Blekingarna ska stimuleras till att vara aktiva och förebygga dålig hälsa och de som vill förändra sin livsstil ska stödjas i detta. Särskilda livsstilsmottagningar kan vara ett sätt. Den främsta visionen är att vi ska bli bäst i landet på folkhälsoarbetet och minska antalet insjuknande i diabetes typ 2. För att nå dit tror vi att en diabetessamordnare är nödvändig. Denne skulle jobba nära folkhälsostrategen och göra så att vi ligger i framkant på området folkhälsa och diabetesvård. Nästa gång man gör en jämförelse med de andra länen/region i Södra sjukvårdsregionen ska Blekinge ligga bäst till på flertalet av jämförelsetalen. Det är ett realistiskt mål till att börja med. Inte alls omöjligt att nå. Kan de så kan vi! Den psykiatriska vården ska ha så god tillgänglighet att ni inte längre känner att ni behöver driva denna fråga för era medlemmars räkning. Den som mår dåligt psykiskt orkar inte alltid kämpa för sina rättigheter så det är ju bra att ni gör det. Diabetesvården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns många lovande forskningsprojekt just vad gäller diabetes. Den medicinsktekniska utvecklingen kommer i framtiden att göra det ännu lättare att leva med diabetes. Jag är för dåligt insatt för att ha någon speciell vision Avsändare: om just diabetesvården. Däremot har jag förväntningar att landstinget ska leva upp till sina Blekinge åtaganden Län och Diabetesförening också utveckla sina verksamheter. Box Karlskrona Vi är övertygade om att tidig och kvalificerad vård förhindrar senare långt mycket större lidande och resursbehov. Vi är övertygade om att det är en "bra affär" för alla, både patienter och landstinget. Framförallt kan man förebygga många och svåra tillstånd som kunde förhindras! Vi föreslår att ta bort patientavgifter för pensionärer (även sjukpensionärer) Detta skulle betyda att ex. kostnaden för första besök och undersökning av fötterna skull vara avgiftsfri för dessa grupper. Samarbete mellan företrädare för patientgrupp/verksamhet/politiker. Utbildningsdagar, informella diskussioner, klar riktad information till verksamheten men också till oss från er. Det är ni som kan problematiken, verksamheten som ska organisera/utföra efter medicinsk forskning och diskussion med företrädare för patientgruppen. Politiker som ska prioritera i budgeten dock inte för detaljerat, för vi kan inte den konkreta verksamheten.