KARTLÄGGNING: Behov och önskemål kring föräldrastöd i Kronobergs län

Transkript

1 2015 KARTLÄGGNING: Behov och önskemål kring föräldrastöd i Kronobergs län 1

2 INSTITUTET FÖR LOKAL OCH REGIONAL DEMOKRATI Rapportens författare: Annika Ström Medförfattare: Maja Debeljak Videum Science Park VÄXJÖ

3 Sammanfattning Under december 2014 till februari 2015 har Institutet för lokal och regional demokrati genomfört en kartläggning med fokus på utbud, behov och önskemål kopplat till föräldrastöd i Kronobergs län. 21 intervjuer och 26 samtal har genomförts med personer som arbetar inom det offentliga, myndigheter, ideell och idéburen sektor för att besvara de sex frågeställningar som studien utgår ifrån: 1. Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt? 2. Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet? 3. Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer? 4. Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och lokalt? 5. Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå föräldrar utvecklas och stärkas? 6. Hur kan arbetet följas upp och utvärderas? Resultatet visar på att det finns många aktörer och olika infallsvinklar och förutsättningar för att bedriva föräldrastöd. I Växjö kommun finns nästan en heltidstjänst avsatt för att arbeta med föräldrastöd medan i vissa kommuner handlar det om 5-10 %:s tjänst. I fyra kommuner finns ingen verksamhet igång i kommunal regi. Få har ett uttalat mål eller strategi eller budget för arbetet. Samtidigt så är det svårt att nå målgruppen, särskilt tonårsföräldrar. Kanske behöver man finna andra sätt än längre kurser. Det finns ett behov av föräldrastöd inom området kognitiva funktionsnedsättningar men också bland nyanlända påtalar många. Språk och tillgänglighet är ofta hinder. Generellt så saknas resurser för arbetet på de flesta håll. Kartläggningen visar att föräldrastödsfrågan behöver lyftas upp på dagordningen och få det stöd som behövs från politik och chefer för att det ska kunna hända något. Likaså behövs ett större utbyte av information kring vad som görs både inom kommunerna men också på en övergripande nivå. Med mer kunskap om vad som görs på olika håll kan samverkan ske vilket kan spara resurser men också underlätta både för de som arbetar men i vissa fall också för målgruppen som slipper för många kontakter i en kanske redan tuff livssituation. Flera av de utmaningar och hinder som framkom har funnits länge visar en jämförelse med en kartläggning från

4 Innehåll 1 Inledning 6 Syfte 6 Bakgrund 6 Det goda föräldraskapet 7 Organisering av föräldrastödsarbetet i länet 8 Metod och genomförande 9 Definitioner 10 Avgränsning 11 Disposition 12 2 Resultat 13 Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt? 13 Marknadsföring av utbud 16 Utgångspunkter 16 Viktigare slutsatser: förutsättningar 17 Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet? Viktigare slutsatser; generellt och riktat föräldrastöd i länet 23 Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och lokalt? Viktigare slutsatser; hinder och utmaningar 26 Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå föräldrar utveckas och stärkas? Viktigare slutsatser; utveckling av arbetet 29 Hur kan arbetet följas upp och utvärderas? 30 Viktigare slutsatser; utvärdering och uppföljning 31 Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer? 32 Viktigare slutsatser; länsstyrelsens stöd 34 Ytterligare resultat 35 Framgångsfaktorer 35 Föräldrastöd - kognitiva svårigheter 35 Kartläggning Viktigare slutsatser; ytterligare resultat

5 3 Sammanfattande diskussion och rekommendationer för framtida arbete Rekommendationer för gemensamma och framtida insatser Referenser 44 Bilaga 1 - Respondenter 45 Bilaga 2 - Ytterligare kontakter 46 Bilaga 3 - Sammanställning av ledartillgång, föräldrastöd 48 Bilaga 4 Definitioner av utbildningar och begrepp 50 5

6 1 Inledning I detta kapitel beskrivs syfte, metod och tillvägagångssätt av kartläggningen. Avsnittet ger även fakta kring organisering i länet samt definitioner av föräldrastöd. Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga behov och önskemål från aktörer som bedriver ett föräldrastödjande arbete i Kronobergs län samt förekonst av föräldrastöd. Rapporten innehåller dessutom ett avsnitt med rekommendationer för gemensamma framtida insatser tillsammans med kommuner, myndigheter, ideella organisationer och andra berörda. Bakgrund Länsstyrelsen fick 2014 i uppdrag att inom föräldrastödsområdet stödja kommuner, landsting/region och andra föräldrastödjande aktörer i deras arbete att utveckla föräldrastöd i första hand riktat till föräldrar med barn i tonåren. Uppdraget sträcker sig fram till 2017 och definieras på följande sätt i regleringsbrevet för 2015, punkt 76: Föräldrastödssamordning Länsstyrelserna ska under åren stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren i respektive län, i enlighet med definitionen av föräldrastöd i den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd. Viktiga utgångspunkter i arbetet ska vara det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter. För att utreda behov och önskemål har denna länsspecifika kartläggning i Kronobergs län genomförts (december februari 2015) med fokus på de som arbetar med generellt föräldrastöd. Kartläggningen innehåller också en sammanställning av länets riktade föräldrastöd. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna, punkt 76 6

7 Sex frågeområden togs fram för att ingå i kartläggningen: 1. Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt? 2. Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet? 3. Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer? 4. Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och lokalt? 5. Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå föräldrar utvecklas och stärkas? 6. Hur kan arbetet följas upp och utvärderas? Det goda föräldraskapet 2 Projektet Det goda föräldraskapet genomfördes och hade som övergripande syfte att erbjuda föräldrastöd till alla föräldrar i Kronobergs län för att på sikt främja ungas hälsa. Det övergripande målet var att erbjuda alla föräldrar föräldrastöd under barnets uppväxttid (0-17 år). Utöver detta fanns delmål vilket var att skapa en ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Öka antal hälsobefrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar samt att öka antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsobefrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Projektet genomfördes av Växjö kommun tillsammans med Örebro universitet i samverkan med samtliga kommuner i Kronobergs län, Landstinget Kronoberg, Regionförbundet södra Småland, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt IOGT-NTO, Sensus, Bilda, Studieförbundet Vuxenskolan, Svenska Kyrkan och Smålands Idrottsförbund

8 Organisering av föräldrastödsarbetet i länet Länsnivå Efter det goda föräldraskapet avslutades har samarbetet kring att utveckla föräldrastöd i länet fortsatt. Kommunerna finansierar tillsammans en tjänst på % som finns på Region Kronoberg med uppgift att samordna arbetet. Två personer är involverade i arbetet varav den ena främst med hemsidan. Samordnaren gör följande: Kallar till och håller i möten med följestyrgruppen 3 4 ggr/år. Denna består av en representant för länets kommuner frånsett Växjö som har en egen representant, föräldrastödsamordnaren från Länsstyrelsen samt tidigare även en person från Landstinget vilket nu blir från Regionen (hälso- sjukvårdssidan). Kallar till och håller i möten med kommunernas kontaktpersoner 2-3 ggr/år. Man tar upp det som är behovsrelaterat utifrån vad som är på gång. Kontaktpersonerna kan även skicka frågor till samordnaren som bollar denna vidare. Skickar ut information om kurser, föreläsningar mm Ordnar en nätverksträff per år riktad till de som jobbar med föräldrastöd i länet. (Detta tar den mesta tiden) Tar hand om hemsidan och uppdaterar denna utifrån kommunernas önskemål och direktiv. Hemsidan skapades under projektet och togs efter projekttiden slut över av dåvarande Regionförbundet södra Småland. Samordnaren ser det inte som sin uppgift att vara drivande av frågan föräldrastöd, mer förvalta och samordna det som finns. På länsnivå finns också en person på Länsstyrelsen med uppgift att stödja föräldrastödjande aktörer i länet. Arbetstiden för uppdraget är beräknad till 20 % under Samma person jobbar även med ANDT 4 - frågor vilket också är aktuellt inom föräldrastödsområdet. Länsstyrelsen har under 2015 fått kr till arbetet med föräldrastöd varav en del går till lön och resten kan nyttjas till aktiviteter/åtgärder av olika slag. 3 Sofie Schentz-Magnusson, Region Kronoberg (kommunrep), Carina Moser, Växjö kommun, Anna Ståhl, Länsstyrelsen, 1 ny person från Region Kronoberg samt Tina Sundberg, samordnare Region Kronoberg. Även Lars Uddbäck, SKL:s särskilda satsningar har deltagit vid några möten. 4 ANDT = Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak 8

9 Kommunnivå Varje kommun i Kronoberg har en utsedd kontaktperson för föräldrastödsfrågor. Dessa personer har olika ytterligare arbetsuppgifter t ex kurator i grundskolan, specialpedagog, folkhälsosamordnare, bitr förskoleschef, chef för elevhälsan, chef för resursenheten, barnhälsosamordnare, projektsamordnare och således olika utgångspunkter för arbetet. Några är utbildade i att kunna hålla kurser andra inte. Samordnarna har alla olika mycket tid till sin uppgift som samordnare av föräldrastödet (50 %, 12 %, 25 % ej utpekat osv). En har tillfälligt vikariat och ansvaret för föräldrastödet i sin kommun. Uppdraget/tjänsterna har varit beroende av tid till förfogande men det är också en prioteringsfråga hos respektive aktör. Utöver dessa samordnare finns det såklart fler personer inom en kommun som jobbar med föräldrastöd, t ex inom individ och familjeomsorgen, med flyktingfrågor etc. Även här är det olika från kommun till kommun. Andra aktörer Förutom offentliga aktörer finns ytterligare aktörer som erbjuder föräldrastöd i olika utsträckning i Kronobergs län såsom, Svenska kyrkan och Studieförbund. Metod och genomförande Kartläggningen bygger främst på material insamlat genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med föräldrastöd i länets kommuner samt på regional nivå. Detta innefattar även studieförbund och andra aktörer. Informationsinsamlingen har skett under perioden december 2014 till februari Den bild av föräldrastödet som presenteras är det tillstånd som gällde i respektive kommun under den period då kartläggningen genomfördes. Totalt har 21 intervjuer genomförts. Det finns många aktörer (inom föräldrastöd) främst inom den offentliga sfären men även utanför. Inom det offentliga har vi riktat oss till den utpekade personen för föräldrastöd men även till individ och familjeomsorgen och flyktingsamordnare el motsvarande. Inom exempelvis kyrkorna är det ofta upp till varje kyrka/församling/pastorat vilka aktiviteter som erbjuds och det har inte varit möjligt att prata med alla utan vi har fått förlita oss på uppgifter från mer centralt placerade personer. 9

10 Urvalet av respondenter hade till stor del redan identifierats av uppdragets beställare, Länsstyrelsen. Under arbetets gång identifierades ytterligare aktörer av ID. Majoriteten genomfördes via telefon och har tagit mellan 30 min till 1 timme, se bilaga 1. Utöver detta har 26 samtal förts med olika aktörer i syfte att ta reda på om de erbjuder föräldrastöd. Dessa samtal har inte varit fullständiga intervjuer men utgått från en modifierad intervjuguide och de har bidragit med information av värde för denna rapport. I bilaga 2 finns en lista över dessa samtal. Annika Ström har varit huvudansvarig för arbetet och sammanställningen av rapporten men med hjälp av Maja Debeljak, båda från ID. Definitioner 5 För definition av föräldrastöd så använder Länsstyrelsen sig av den som beskrivs i den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd (2009): Föräldrastöd är en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk Denna definition är dock inte glasklar vilket olika aktörer framhåller enligt Anna Ståhl, Länsstyrelsen i Kronobergs län. I Folkhälsoinstitutets utredningsarbete av öppna jämförelser avseende föräldrastöd framkom att: Begreppsbildningen inom föräldrastödsområdet är inte klar och man har inte enats kring definitioner kring vad som exempelvis avses med föräldrastöd. Detta skulle leda till att en del kommuner överrapporterar medan andra underrapporterar data. Likaså är inte gränsen mellan universellt och riktat stöd knivskarp. De definitioner som Länsstyrelsen i Kronoberg har valt att använda sig av är följande: Universellt föräldrastöd innebär att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp (Skrivelse 2013/14:87. Ett stärkt föräldrastöd - för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor). 5 Alla definitioner är tillhandahållna av Anna Ståhl, ANDT-samordnare, Länsstyrelsen i Kronobergs län 10

11 Universell prevention innebär alltså intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper utan riktas till alla oavsett grad av risk. Riktat föräldrastöd innebär att det riktar sig inte till alla, utan till särskilda grupper eller individer. Selektiv prevention interventioner riktade till undergrupper som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer. Vid selektiv prevention är det gruppen som identifieras som särskilt utsatt. Indikerad prevention interventioner riktade till individer i riskzon. Jämställt föräldraskap Vad gäller det jämställda föräldraskapet så har Länsstyrelsen i sitt uppdrag inte fått någon specifik definition. I den nationella strategin så beskrivs det som viktigt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv när arenor och mötesplatser inrättas så att alla föräldrar kan känna sig lika delaktiga. Anna Ståhl menar att ett jämställt föräldraskap handlar om en rättvis fördelning av föräldraansvaret. Att såväl mammor och pappor i sitt föräldraskap ska känna engagemang och delaktighet i beslut. Vad gäller definition av de olika föräldrastödsprogrammen så finns i slutet av denna rapport en sammanställning över de utbildningar och begrepp som nämns i rapporten. Avgränsning I denna kartläggning har föräldrastöd som ges i grupp varit i fokus. Kartläggningen har inte tagit upp alla former av enskilt föräldrastöd som ges av kommunerna främst inom socialtjänsten. Det är ofta en del av en större problematik och ges utifrån den enskildes behov i form av enskilda samtal/samtalsstöd och definieras inte alltid som föräldrastöd även om man kan se det så. Vidare så finns det anhörigstöd som i vissa fall kan ses som föräldrastöd dock ej ett renodlat sådant då även andra anhöriga får ta del. Det har här varit svårt att dra en gräns och i de fall kommunerna själva har tagit upp det som ett föräldrastöd har det tagits med i rapporten. 11

12 Kartläggningen gör inte anspråk på att vara heltäckande för allt föräldrastödjande arbete som pågår i Kronobergs län då definitionen är öppen för tolkning. Det kan finnas något initiativ som inte har kommit fram även om intentionen har varit att vända på varje sten. Har det inte framkommit i denna kartläggning bör det anses som ett ganska okänt stöd eftersom de personer som tillfrågats bör veta vilka stöd som finns. Kartläggningen tar inte upp stöd som har funnits utan fokuserar på befintligt stöd och stöd som är planerat inom en nära framtid. Disposition Denna rapport är upplagd på följande sätt: Kapitel 1 ger in inledning till syfte, bakgrund, metod och tillvägagångssätt samt organisering av föräldrastödet i länet. Definitionen av föräldrastöd liksom kartläggningens avgränsningar anges också. Kapitel 2 redovisar resultatet av kartläggningen med utgångspunkt i de sex frågeområden som ligger till grund för datainsamlingen. Generellt och riktat stöd i respektive kommun presenteras i tabellformat och slutligen beskrivs de utmaningar och hinder som identifieras lokalt och regionalt. Efter varje frågeområde sammanfattas de viktigaste slutsatserna för varje område. En sammanfattning görs även av de resultat som framkom i en kartläggning gjord Kapitel 3 är en sammanfattande diskussion där utvärderaren kommenterar delar av det som framkommit. Här ges även rekommendationer för det fortsatta arbetet. 12

13 2 Resultat I detta kapitel redovisas resultatet av datainsamlingen med utgångspunkt i de sex frågeområden som kartläggningen baseras på utan närmare analys från utvärderarens sida. Efter varje frågeområde sammanfattas viktiga slutsatser. Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt? I kapitel ett gavs en övergripande bild av organiseringen av föräldrastödet i länet med två länsövergripande funktioner; en på Region Kronoberg och en på Länsstyrelsen samt dess uppgifter. Vad gäller Länsstyrelsen så är just syftet med denna kartläggning att se över hur de på bästa sätt kan stötta arbetet i länet. På kommunnivå finns som beskrivet en samordnare i varje kommun, alla med olika förutsättningar för sitt arbete i form av tid till förfogande, resurser och möjligheter. Några har arbetat länge med frågan medan andra är relativt eller helt nya. Samtliga kommuner har ledare utbildade i olika metoder (se sammanställning i bilaga 3). Detta gör att det arbete som bedrivs skiljer sig mycket från kommun till kommun och det går inte att ge en entydig bild. Därför sammanfattas förutsättningarna för varje kommun i korthet nedan. Alvesta kommun är i startgroparna att komma igång med föräldrastöd efter uppehåll, en plan för samverkan mellan barnhälsovården, socialtjänst, bibliotek, förskoleteam, logoped och utbildningsnämnd med mål och strategier har tagits fram och är under revision. Samordnaren är ny sedan hösten Lessebo kommun är en liten organisation med begränsade resurser. Enligt samordnaren har frågan om föräldrastöd inte riktigt varit på agendan alls även om det finns ett behov av föräldrastöd. Tiden till utbildningar skulle tas från vanlig verksamhet vilket inte är möjligt i dagsläget då resurserna inte finns. 13

14 Ljungby kommun vill förlägga ansvaret för föräldrastödet på den nya Familjecentralen 6. Denna har dock blivit försenad men är beräknad att öppna i mars Då kommer det finnas en anställd samordnare med ansvar för föräldrastödet. Det finns en budget avsatt för arbetet och man samkör mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Samordnaren kommer att ingå i barn- och utbildningsförvaltningen. Utöver detta har de i Ljungby en projektledare för anhörigstöd. Här har grupper funnits mot olika målgrupper t ex föräldrar till tonåring med ADHD, föräldrar till barn med aspbergers/autism etc. men även andra anhöriga har kunnat vara med vilket gör det till ett icke renodlat föräldrastöd. Markaryd kommun har en samordnare som representerar kommunen vid de regionala träffarna samt sammankallar kommunens ledare för att planera kurser. Det prioriteras från ledningen men intresset från föräldrar är lågt och det gör att även personalen tappar intresset lite. Markaryds kommun har inte haft några kurser det senaste halvåret och inga är ännu planerade i vår. Connect, mot tonårsföräldrar är svårast att nå ut med. Det är svårt att finna intresserade föräldrar och efterfrågan styr. Många gick kurs tidigare år och det finns inte heller så många nya föräldrar. Tingsryd kommun har en samordnare för föräldrastödet men de sista två åren har ingen haft tid att hålla någon kurs. Ledarna har så mycket andra arbetsuppgifter att de inte får loss tid till att hålla kurser och arbeta förebyggande vilket nämns som önskvärt. Det finns en vision för arbetet men den uppfylls inte enligt samordnaren. Uppvidinge kommun menar att de har bra resurser för att vara en liten kommun. Det finns en samordnare som samordnar arbetet och de som håller i utbildningar. Utbildarna finns på två olika förvaltningar. Målet är att ge samma förutsättningar till utbildarna i form av antal timmar att genomföra kurser på. Föräldrastöd ingår i verksamheten men det finns ingen strategi/måldokument att referera till menar samordnaren. I Uppvidinge finns en familjecentral som samverkar med andra familjecentraler i länet. 6 Se bilaga 4 för definition av familjecentral. 14

15 Växjö kommun som är, den till invånarantal, största kommunen har det mest omfattande arbetet med föräldrastöd. Nästan en heltidstjänst fördelat på tre personer (50 %, 20 %, 20 %) arbetar med föräldrastöd. Man erbjuder kurser i hela spektret från 0-18 år. Föräldrastöd finns som ett mål i internbudgeten vilket gör att det hålls aktuellt och arbetas med. Inom Arbete och Välfärd har dock resurserna minskat sedan 2013 trots att de har ökade anmälningar och påbörjade utredningar. Älmhult kommun har en grupp som kallas för Våra barn vilket är ett samarbete mellan tre förvaltningar; Kultur och fritid, Utbildningsoch Socialförvaltningen. Det finns en styrgrupp som tills nyligen bestod av förvaltningscheferna men numera en chef under dem. I gruppen ses rutiner över kring frågor som berör barn, barn som t ex hamnar i gråzonen och man får en samsyn kring dessa samt samverkan kan ske mellan förvaltningarna för ett gemensamt, förebyggande/främjande arbete. Detta kan t ex handla om utbildning av personal i metoden Effekt och Ömsesidig respekt. Det finns en samordnare som håller i övergripande planering av arbetet i samarbete med utbildarna. Region Kronoberg har en övergripande samordnare (100 % tjänst) för arbetet med barnhälsovården i länet. Hon berättar att det ingår i det ordinarie arbetet som BVC-sjuksköterska att leda föräldragrupper. Arbetet utgår från rikshandboken för barnhälsovård. Samordnaren jobbar med utveckling av barnhälsovården på alla plan, nyhetsbevakning, sprida information, ordna nätverksträffar med mera. Vad gäller övriga aktörer som studieförbund, föreningar och andra organisationer så är arbetet oftast efterfrågestyrt. Finns det en efterfrågan och någon som kan hålla i en kurs hålls den, annars inte. Ledare är ofta oavlönade. Svenska kyrkan har sedan länge erbjudit en mötesplats för föräldrar genom sång och lekstunder. Fokus för dessa är att jobba med anknytningen till föräldrarna. På vissa håll finns även en röd tråd kring föräldrastöd medan på andra håll är det mer fritt. Det är upp till varje pastorat att välja. 15

16 Marknadsföring av utbud De flesta kommuner i länet använder samma kanaler och metoder för att sprida information om föräldrastödet som erbjuds. Till exempel webben, annonser, broschyrer med mera. Många av de intervjuade instämmer i att det ofta finns begränsade resurser att avsätta till annonsering och liknande. Ofta har mun till mun metoden varit den effektivaste. Ordet sprids då nöjda föräldrar återkommer till kurser och sprider sedan informationen vidare. På familjecentralen i Älmhult ser man till att informera alla föräldrar vid besöken inom barnhälsovården om de kurser man har vilket upplevs ge goda resultat. Alla kommuner har information på Det goda föräldraskapets hemsida. Denna är dock inte fullt uppdaterad. Utgångspunkter Vad gäller utgångspunkter för arbetet med föräldrastöd så är det få av kommunerna som svarar ja på frågan om de har någon strategi eller måldokument för arbetet med föräldrastöd. Växjö kommun har föräldrastöd som ett mål i sin internbudget. Alvesta jobbar på att ta fram ett dokument. För flera blev arbetet inom Det goda föräldraskapet ett avstamp där man anslöt sig till de metoder som projektet jobbade med. Någon säger att man har valt program som är lite kända men ifrågasätter samtidigt vad som menas med evidensbaserat; om det fungerar i USA, betyder det att det också fungerar här? Vid familjecentralen i Älmhult utgår arbetet från barnkonventionen, inom Barnhälsovården från rikshandboken. I Växjö utgår arbetet från barnkonventionen och läroplanen. Man bestämde sig för redan 2005 att använda program som bygger på en värdegrund som handlar om ömsesidig respekt och inifrån styrning istället för straff och belöning. När det gäller jämställt föräldraskap är det ingen som uppger att man har specifikt fokus på detta mer än Region Kronoberg. Det finns ett projekt, pappacentraler, som genomförs på fem vårdcentraler i länet just nu som en test. Faller det väl ut kan det utökas. I Älmhult är det förhållandevis många pappor som går kurser men det har inte gjorts något speciellt riktat mot pappor. Det har bara blivit så. Växjö kommun har man det riktade stödet s k matlagningsträffar för pappor med syfte att nå pappor kring föräldraskap. 16

17 Viktigare slutsatser; förutsättningar Det är stor variation hos kommunerna, både i arbetstid, organisation, upplägg och avsatta resurser men också i underlag att arbeta med utifrån olika befolkningsunderlag Fyra kommuner har ingen verksamhet igång Föräldrastöd är på de flesta håll ingen högt prioriterad fråga Strategier och måldokument kring föräldrastöd saknas hos de flesta aktörer Det är positivt med samverkan mellan förvaltningar kring föräldrastöd Mun-mot-mun-metoden/personlig information är ett bra sätt att marknadsföra föräldrakurser på 17

18 Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet? Utbudet varierar på de olika orterna i kommunerna. Längst ner i tabellen finns aktörer som verkar över hela länet. När det gäller Studieförbunden är dock deras utbud ganska begränsat till få kommuner/orter. Kommun Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Alvesta Inget just nu, endast via BHV IFO och familjeenheten Stjärnan ger frivilligt individuellt stöd samt efter beslut. Nej, men behov finns Arbete med planering av att komma igång igen pågår. Droginformation på föräldramöten ges av flera aktörer inom kommunen BIFF Barn i föräldrars fokus, riktat mot föräldrar som ska eller håller på att skilja sig där det är hög konfliktnivå. Väntar på att få ihop en full grupp (4 pers). Lessebo Inget just nu, endast via BHV samt öppen förskola på familjecentralen och via Svenska kyrkan -- Nej, men behov finns Kyrkan och Arbetsförmedlingen är på gång med att starta en språk- och stödgrupp riktat mot kvinnor (nyanlända) Ljungby Inget just nu, endast via BHV -- En familjecentral ska öppnas i Ljungby i mars, förhoppningen är att arbetet kommer igång då efter att det finns en samordnare på plats. 18

19 Kommun Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Markaryd Inget just nu, endast via BHV (Ömsesidig respekt och spädbarnsmassare) Nej ej till grupper Nej, Kommunen har utbildade ledare i Aktivt föräldraskap och Connect Tingsryd Inget just nu, endast via BHV Individuellt riktat stöd efter beslut. Rädda barnen är på gång att starta något riktat mot nyanlända i Ryd och Tingsryd Nej Det finns folk utbildade i Aktivt föräldraskap 0-12 år och Connect men tid saknas Uppvidinge Aktivt föräldraskap 0-6 år, COPE (ej tonår) samt via BHV Endast individuellt riktat stöd efter beslut Nej, men behov finns Kommunen har öppen förskola i Åseda via Familjecentralen dit många kommer. Växjö Aktivt föräldraskap 0-12 år Connect, ICDP, Familjeverksta n 3-12 år, Ömsesidig respekt (ej så aktiv) samt via BHV Incredible years 0-12 år och ICDP, Connect, må-bra-grupp för mammor, matlagningskurs för pappor. (riktat till ärenden hos IFO ) Riktade kurser har hållits för somaliska föräldrar vilket ska fortsätta Inom Landningsbanan (för nyanlända) ges en light version av Aktivt föräldraskap och man samtalar även kring att vara förälder i ett nytt land. Brobyggarna är ett nytt projekt som kommer erbjuda ett stöd på somaliska, arabiska och dari. Ja 19

20 Kommun Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Älmhult Ömsesidig respekt 0-12 år, Effekt åk 7-9, Älskade förbannade tonåring samt via BHV En sluten grupp för invandrarkvinnor har precis startat upp. Annars endast individuellt riktat stöd och rådgivning via familjepedagogerna och socialförvaltningen. I övrigt ges riktat stöd via avtal med Växjö kommun samt tex via Familjefrid Kronoberg, Navet, BUP etc. Ja Arbete pågår med att utveckla Ömsesidig respekt riktat mot tonår. Man har kö till utbildningarna och det går förhållandevis många pappor på kurserna dock har man inte gjort någon särskild insats för att nå dem. Region Kronoberg Barnhälsovården, BHV, och mödravården, MHV, har föräldragrupper och spädbarnsmassage över hela länet. Uppdraget är att ge stöd under barnets första levnadsår. Stöd i grupp erbjuds även under graviditeten. I övrigt möts man individuellt med barnet upp till 6 år. Det finns ett projekt som heter pappacentral vid 5 vårdcentraler i länet där samtal erbjuds pappor. Om det faller väl ut hoppas man kunna sprida konceptet. På barnhabiliteringen jobbar men med föräldragrupper för föräldrar med barn med funktionsnedsättning/ utvecklingsstörning. Både med ett program som heter Aktiv (fokus på kommunikation, lek och samspel) samt ett eget komponerat program med det man sett behövs (hjälpmedel, bemötande etc). Exempelvis har man grupper med två träffar och sedan en individuell uppföljning efteråt. Trycket har ökat enormt på senaste tiden. Även föreläsningar erbjuds på tema som utvecklingsstörning och autism. Nej endast via det riktade stödet som omfattar 0-18 år Vissa vårdcentraler erbjuder kurser i Ömsesidig respekt. 20

21 Övriga aktörer Bilda Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar (studieförbund) Familjeverkstan 3-12 år -- Nej, ibland har man haft föreläsninga r för tonårsföräldrar Kommentar Just nu en kurs igång i Växjö, försökte få igång i Älmhult men det gick inte. Planerar ingen mer kurs i vår. Det är upp till medlemsorganisationerna att hålla kurser. Det finns inga pengar för arvode. Smålandsidrotten -- Erbjuder medlemsföreningarna föreläsning utifrån materialet Världens bästa idrottsföräldrar (värdegrundsarbete), riktat till idrottföräldrar. Det finns material riktat till både styrelse, aktiva och föräldrar på temat. Inte specifikt Efterfrågan är inte särskilt stor från föreningarna. Det finns dock ett behov i föräldratäta idrotter som golf, tennis, ridning, fotboll och hockey. Här känner utövarna störst press från föräldrarna visar undersökning. Sensus -- Familjeverkstan för arabisktalande kvinnor ny grupp startar i februari Samtalsgrupp för anhöriga till HBTQpersoner finns i Växjö Nej ofta har föräldrarna barn i många olika åldrar så man når dem delvis 21

22 Övriga aktörer Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Svenska kyrkan Erbjuder sång och lekstunder av olika slag (små och stora, sjung och lek) dessa jobbar med anknytning till föräldern. På vissa håll är dessa träffar även strukturerade i att ta upp olika teman, på andra håll är samtalen fria och ledaren stöttar utifrån sina kunskaper. I Teleborgs församling erbjuds små och stora för föräldrar med infektionskänsliga barn. Ej specifikt, men genom konfirmanderna nås 50 % av alla föräldrar men det är upp till varje församling/ pastorat hur. Vid riktade satsningar så upplevs det inte som angeläget förrän något går snett alternativt det är främst föräldrar som är aktiva i sitt föräldraskap som kommer på arrangemang. Vissa församlingar jobbar med ICDP och Familjeverkstad. Våga Va (Ljungby) Stödgrupper till missbrukare, främst narkotika och alkohol. Utöver dessa grupper har man en föräldragrupp som träffas varannan onsdag. Föräldragrupperna är väldigt uppskattade och många föräldrar fortsätter att gå i föräldragruppen även efter att barnet upphört med missbruket. Nej, men ofta håller man föreläsninga r i skolor Verksamheten bygger på ett förebyggande arbete och erbjuder stöd till missbrukare och deras anhöriga, bl.a. genom rådgivning och föräldragrupper. Många familjer har barn upp till 24 års ålder. Organisationen finns endast i Ljungby och Halmstad. 22

23 Alla kommuner utom en har folk utbildade i olika metoder (se bilaga 3). De som inte har något igång anger tid och resursbrist, men också intressebrist som skäl. Intressebrist kan finnas hos både föräldrar och hos ledare. Det är svårt att säga vad som är hönan och ägget resonerar några. Om inte kurser erbjuds/marknadsförs anmäler sig ingen, anmäler sig ingen blir det inga kurser. Inga kurser, inga nöjda deltagare som sprider positiv marknadsföring vilket inte leder till att någon blir intresserad och efterfrågar kurser. Viktigare slutsatser; generellt och riktat föräldrastöd i länet Få aktörer erbjuder stöd till tonårsföräldrar men många anser att det behövs Föräldrar prioriterar inte att gå föräldrastödskurser/utbildning etc Efterfrågan styr utbudet Det riktade stödet som finns ges oftare till individer än till grupper Några aktörer har kommit igång med stöd till nyanlända, många påtalar behov inom detta område 23

24 Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och lokalt? Hinder och utmaningar lokalt Det finns många hinder och utmaningar på den lokala nivån. Tid är något som nämns av många. Tid till att jobba med frågan, tid till förebyggande arbete, tid för föräldrar att gå på kurser. Resurser är både ett hinder och en utmaning. Det handlar om prioriteringar både från såväl chefer och beslutsfattare som från dem som jobbar med det. När det är ont om intresserade är det lätt att tappa intresset för att jobba med frågan. När det gäller resurser så är ett hinder att många ledare behöver ersättas i sin tjänst för att ha tid till utbildningar, till detta finns inte resurser. Resultatet blir att det inte finns någon som kan hålla en utbildning. Ytterligare hinder/utmaningar är:» Att få folk att komma utan att känna sig utpekade el misslyckade, att få bort pinsamhetsstämpeln på att gå föräldrakurs.» Att nå nyanlända pga språk men också kultur (hinder = få eller inga ledare med språkkunskap i ex somali, arabiska etc) Tolk kan behövas och det kostar extra samt finns inte alltid tillgängligt.» Att nå tonårsföräldrar» Att nå de som inte kommer själva, det är ofta de som behöver det bäst» Att nå de som inte går i kommunal förskola eftersom där informeras det ofta om föräldrastöd vilket inte görs i samma utsträckning på kooperativ eller föreningsdrivna förskolor eller till de som är hemma på heltid med sina barn.» Att nå pappor, det är främst mammor som går kurserna» Att bibehålla det som finns och även fortbilda ledare» Att få föräldrar att prioritera frågan» Att få chefer och beslutsfattare att prioritera frågan och att det finns ett uttalat syfte och resultat att sträva efter samt mandat att driva arbetet 24

25 » När det är för litet underlag på vissa orter inom BHV för att starta föräldragrupper eller spädbarnsmassage.» Att alla som kommer i kontakt med föräldrar inom kommunen ska känna till vilka möjligheter som finns. (okunskap = utmaning)» Tillgång på lokaler» Det finns många eftersatta grupper som exempelvis stöd vid långvarig sjukdom» Kulturkompetens är ett måste när man jobbar med nyanlända» Många fortbildningar (främst tonårsutbildningar) för utbildare är förlagda till Stockholm, för många är det långt att åka och därmed svårt att delta. Kostnad är ytterligare en aspekt här.» Bra om alla aktörer är mer samkörda och mer uppdaterade kring vad som erbjuds. Det underlättar för föräldrarna.» Kurser anordnas ofta på kvällstid och ledarna behöver kompensering antingen i tid eller i pengar. I flera kommuner uppger man att dessa förhållanden medfört att det är svårare att hitta ledare till grupperna» Att stötta implementeringen efter utbildningen (hos familjer med funktionsnedsatta barn) Hinder och utmaningar regionalt Respondenterna har svårare att identifiera regionala hinder och utmaningar jämfört med lokala vilket är ganska självklart. Utmaningar som nämns är var ska en lägga ambitionsnivån? Vad ska Länsstyrelsen erbjuda och bistå med? Generellt eller riktat stöd? Det är en utmaning att bestämma sig. En utmaning är att samordna utbildningar av nya kursledare, en annan att det är så olika i alla kommuner att det blir svårt att göra ett likartat arbete. Ytterligare en utmaning är att ha koll på allt som görs samt att få kommunerna att fortsätta satsa på samordningen, den är viktig menar flera. Därför är det önskvärt att i större utsträckning få träffa andra kommuner och utbyta erfarenheter, menar några av de intervjuade. Regionalt sett så skulle man behöva ha bättre koll på varandra och ha en mer övergripande kunskap. Den regionala samordningen skulle kunna vara bättre, enligt en av respondenterna. Exemplet som nämns är att det finns begränsad kunskap och information om vad de regionala 25

26 grupperna gör. Minnesanteckningar eller annat relevant material från de regionala mötena skulle exempelvis kunna spridas på ett bättre sätt. Länsstyrelsen skulle kunna säkerställa att det regionala nätverket förmedlar informationen och kunskapen på bästa sätt, säger en av de tillfrågade respondenterna. Många kommuner samverkar inom olika områden, dock ej inom föräldrastödet. Flera studieförbund som verkar i hela länet talar om utmaningen att lyfta ledaren som nästan alltid gör detta ideellt. Att kunna ge fortbildning och eventuellt arvode. Det går inte att ta så mycket betalt för kursen att det täcker arvode. Då kommer ingen till skillnad från andra kurser (måla, språk, foto etc). Där betalar en gärna då det handlar om att utöva en hobby eller passion men så ser en inte på föräldrastöd. Viktigare slutsatser; hinder och utmaningar Det finns många hinder och utmaningar Tid, resurser och prioritering är grundläggande orsaker Kunskap om vad som finns och var måste spridas mer Kompetens saknas ibland, exempelvis för att nå nyanlända 26

27 Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå föräldrar utvecklas och stärkas? På frågan kring vilka grupper som man inte når idag nämner majoriteten av de intervjuade att det finns ett stort behov att nå ut med föräldrastöd till nyanlända och föräldrar med annan bakgrund än svensk. Någon respondent beskriver situationen som sådan att det handlar inte bara om stöd utan även om att nå ut med information exempelvis om att aga är förbjudet i Sverige. Flera beskriver också situationer som att barnen lär sig ofta svenska snabbare och det händer att de utnyttjar detta och säger att såhär får man göra i Sverige vilket sätter föräldrarna i en svår sits där de kan behöva stöd i sitt föräldraskap. När det gäller tonår så är det endast två kommuner som svarar ja på frågan om man har något stöd specifikt riktat mot tonåringar. Svårigheten ligger ofta i att det är svårt att nå föräldrarna. I takt med att barnen växer upp blir de mindre närvarande på föräldramöten vilket annars är det forum där man ändå kan nå dem menar många. I sjuan kommer dock fortfarande ganska många föräldrar på föräldramötena jämfört med i nian. De behov som man upplever att tonårsföräldrar har handlar om stöd och kunskap gällande droger, främst nätdroger, alkohol, tobak, sex och samlevnad men också relationsproblem. Gränssättningar är ett ytterligare ämne som det finns behov av menar några av respondenterna. Andra problematiker är kroppsuppfattning, psykisk ohälsa och hur en kan stötta sin ungdom. Ett annat utvecklingsområde är att stärka det jämställda föräldraskapet. Pappor deltar vanligtvis i mindre utsträckning och här skulle en kunna satsa på ett mer riktat stöd, menar några av respondenterna. I t ex Uppvidinge kommun har det varit tal om att starta igång pappagrupper men de har inte kommit längre i planeringen. En respondent från Ljungby kommun menar att om barntillsyn kan erbjudas ökar möjligheten att båda föräldrarna kan delta i kurser. De flesta respondenterna tycker även att det behövs mer kunskap om vilka behov föräldrarna har, specifikt tonårsföräldrar. Många menar att de har lite kunskap men skulle behöva mer för att bli bättre. I en kommun är åsikterna delade, någon tycker man har tillräcklig kunskap medan en annan inte tycker så. Ett sätt att få mer kunskap vore att lyssna med dem som möter föräldrarna föreslår någon. En annan föreslår en undersökning av något slag. 27

28 Respondenterna har fått ge svar på frågan vilka behov och önskemål de och deras organisation har kopplat till föräldrastöd generellt liksom riktat mot föräldrar med tonårsbarn. Svaren listas nedan:» Bättre samordning inom kommunen, men också i regionen.» Där det inte finns familjecentral är det mindre samordnat.» Fler familjecentraler i länet.» Behov av forum/grupper där man kan träffas och diskutera» Utbildning av ledare (såväl nya som påfyllning )» Lokaler» Hjälp med resurser och möjlighet att kunna arvodera ledare» En internetbaserad kurs skulle möjliggöra att fler kunde få kurser» Mer kontakt mellan alla aktörer i länet» Material översatt på olika språk t ex vad som gäller, vilka skyldigheter man har som förälder En respondent föreslog fler samarrangemang mellan exempelvis Länsstyrelsen, studieförbunden och kommunerna kring föräldrastöd. Här kunde man marknadsföra kurser samt möta föräldrarna. Ett annat förslag var om man kunde ha utbildningar över kommungränserna eller dela på ledare vilket skulle kunna minska kostnaderna samt möjliggöra en större anonymitet för den som går på kursen. I små kommuner känner alla varandra vilket kan ses som negativt i dessa sammanhang. 28

29 Viktigare slutsatser; utveckling av arbetet Det finns ett stort behov att nå nyanlända Mer insatser behövs riktat mot tonår Det behövs andra former än att erbjuda kurser över längre perioder där varje gång är ca 2-3 timmar. Viktigt att nå pappor tidigt Ta reda på vad som efterfrågas av målgruppen Bättre samarbete särskilt inom kommunerna men också regionalt så att alla känner till varandra 29

30 Hur kan arbetet följas upp och utvärderas? Flera av de intervjuade berättar att det görs en utvärdering i slutet av en kurs. I vissa program t ex Aktivt föräldraskap, Connect och Ömsesidig respekt så ingår detta som en del av kursen. I en kommun följer man upp vilken efterfrågan som finns samt antal deltagare på kurserna. I en kommun samt regionen ingår det i tjänsten att följa upp och utvärdera arbetet. Någon menar att en följer bara upp om personerna har kommit via soc annars sker det inte. En annan säger att en gör utvärdering men däremot följer en inte upp senare efter en tid vilket kanske skulle vara bra. Inom barnhabiliteringen görs individuell uppföljning efter en kurs/föräldragrupp. Det är bra men däremot är det en utmaning att sedan kunna fortsätta stötta implementeringen efter utbildningen. I fem kommuner anses det att det finns ingen kunskap och att det finns behov av mer kunskap kring utvärdering och uppföljning. I en av dessa säger en annan intervjuad att det inte finns något behov av detta, kunskapen finns! Flera menar på att det inte finns tid för uppföljning och utvärdering, andra orsaker är brist på rutin men också resurser. Tid och resurser nämns flera gånger. En menar att generellt är man dålig på uppföljning men det är de flesta [kommuner] om man tittar i öppna jämförelser enligt personen. De flesta respondenterna (både kommuner och andra aktörer) önskar mer stöd kring utvärdering och uppföljning, hur en går vidare med saker, hur en gör proffsiga enkäter och regelbunden uppföljning. Ett förslag är att alla borde göra likadant. En annan tycker att yttre påverkan är bra, exempelvis som denna kartläggning. När frågan kommer utifrån måste en reflektera och det ger insikter. Yttre påverkan är mer effektivt för det sätter igång processer säger personen. Samtidigt menade någon att det var viktigare att få igång verksamhet än att fokusera på utvärdering och uppföljning. Genom bättre uppföljning och utvärdering skulle kunskap erhållas kring vilka effekter som fås genom insatserna säger ytterligare en. 30

31 Viktigare slutsatser; utvärdering och uppföljning Det är varierande åsikter kring utvärdering och uppföljning Det görs lite uppföljning i form av; Hur gick det sedan? Dvs en tid efter insatsen Brist på tid är en anledning till att inga utvärderingar görs, brist på kunskap en annan Det är önskvärt med samarbete regionalt kring utvärdering och uppföljning 31

32 Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer? Vad kan länsstyrelsen göra? var en fråga som flera ställde tillbaka på frågan; Hur kan länsstyrelsen stötta föräldrastödjande aktörer? Men efter lite betänketid så kom många förslag men också ett par tre vet inte. Nedan listas de förslag som framkom. Ingen sållning har gjorts utifrån om det är möjligt eller inte.» Tillhandahålla medel för att betala kursledare» Ge medel till att vidareutbilda ledare och strukturera verksamheten» Kompetensutveckling, fortbildning, (kanske med tonårsfokus)» Ha riktade medel mot gruppen tonårsföräldrar» Vara en arena för erfarenhetsutbyte, samla in och sprida information om såväl regionalt som lokalt arbete (t ex ta fram kommunikationsstrategi för detta arbete till hjälp för kommunerna)» Forum för diskussion och dialog (inom Det goda föräldraskapets projekttid träffades flera nivåer samtidigt, på så sätt blev alla införstådda med arbetet)» Involvera alla aktörer i arbetet, dvs kyrkan, studieförbund, föreningar etc.» Forum för diskussion av aktuella frågeställningar; tex hur vi ska nå föräldrar, nyanlända. En plats för goda exempel.» Sätta fokus på familjer från andra länder» Lyfta frågan kring föräldraskap/föräldrastöd och peppa oss att jobba med det. Det är bra när en annan aktör sätter fokus på frågan.» Bistå kring uppföljning och utvärdering» Vara en resurs för de mindre kommunerna som inte alltid har kompetensen i alla frågor.» Ordna kommunövergripande kurser som föräldrar kan gå utan att känna sig utpekade vilket man kan göra på små orter 32

33 » Bistå med medel för föreläsare av tyngre karaktär då dessa kostar mycket pengar» Ordna öppna föreläsningar eller föreläsningsserier (då dessa kostar pengar)» Erbjuda kompetensutveckling kring föräldraskap och exempelvis: nyfattigdom, arbetslöshet, ensamstående föräldrar, när saker kostar. Det finns ett behov av kunskap och större förståelse för dessa frågor» Ta fram vilka metoder som är verkningsfulla, vara garant för det. Ibland tar man bara det som en annan kommun har. Ordna utbildningar liknande Kunskap till praktik» Fortsätta med regionala nätverksträffar» Ordna utbildningar av ledare både nya men också fortbildning av gamla ledare. Det är bättre och billigare för oss att få det inom länet och slippa åka» Utbilda ledare i Effekt» Hålla kurser för svagbegåvade föräldrar» Ha koll på nya program och nya rön kring föräldrastöd» Ge stöd kring marknadsföring. Under Det goda föräldraskapet fanns en mall för detta, det var bra att slippa sitta själv och göra affischer m m» Kanske kunde de få till en artikelserie i Smålandsposten» Ordna Föräldrarnas dag (som under Det goda föräldraskapet)» Forskning om pappor som målgrupp saknas, kan Länsstyrelsen lyfta detta behov?» Lyfta frågan i länet, sätta fokus på ämnet. En kommentar som gavs var kring vikten av att det måste finnas stöd i hela ledet från politik till verksamhet. Förankring är viktigt, annars tappar man arbetet. Kan länsstyrelsen bidra till detta på något sätt var det önskvärt. Viktiga arenor för arbetet som nämns är skolan och förskolan. Även arbetsgivarna nämns som en grupp som har en viktig roll mot föräldrar genom att stötta och vara förstående då särskilda skäl kan finnas för frånvaro exempelvis. 33

34 Viktigare slutsatser: länsstyrelsens stöd Viktigt att klargöra vad Länsstyrelsen kan göra utifrån sin uppgift. Vilken är ambitionsnivån för arbetet? 34

35 Ytterligare resultat Framgångsfaktorer Följande framgångsfaktorer för arbetet med föräldrastöd har identifierats av samordnarna i respektive kommun: Möjligheten att kunna gå på lördagar, åldersindelat, valfrihet att gå i olika områden, flerspråkiga, kostnadsfritt med subventionerad litteratur, positivt rykte, bra med samordningsansvarig som gör att administrationen löper på. Konceptet själv och hur det förmedlas i samhället till personal inom skola, förskola och socialtjänst, föräldramöten skola/förskola mm. Vi har haft små föreläsningar på föräldramöten om programmets innehåll. Att synas på öppet hus eller föräldramöten i skolan. En av viktigaste framgångsfaktorerna på dessa kurser tror jag är att kursledare försöker skapa förtroende från första början och att man är tydlig med att det inte finns några rätt eller fel. Samtliga deltagare ska känna att de ska våga prata om det som känns som ett problem för dem och att de är trygga i gruppen. Gemenskapen med andra föräldrar i samma situation lockar många gånger ofta till skratt, men också till tårar. Viktigt att som kursledare vara lyhörd och känna av skiftningar i gruppen. I de kurser jag har varit med och hållit har det varit högt i tak och mycket humor och skratt. Föräldrarnas (gruppens) bidrag och öppenhet är en av de största framgångsfaktorerna tillsammans med kursledarens känsla och lyhördhet för att styra upp. Föräldrastöd - kognitiva svårigheter Det finns ett stort tryck på föräldrastöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning och eller egen funktionsnedsättning, något som man upplever har ökat. Just nu pågår ett arbete inom Region Kronoberg kring insatser för att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ett definierat område är vikten av att utveckla föräldrastödet till föräldrar med kognitiva svårigheter och intellektuell funktionsnedsättning. I Växjö kommun pågår ett tidsbegränsat utvecklingsarbete (finansierat av PRIO-medel) med syfte att skapa en modell för ett samordnat 35

36 familjestöd. I detta arbete har man uppmärksammat behovet av föräldrautbildning anpassade till målgruppen föräldrar med kognitiva svårigheter/psykisk ohälsa och behovet av kompetensutveckling till boende/familjestödjare. Denna grupp sitter på mycket tyst kunskap som kan vara en resurs i ett familjestödjande arbete. Behovet av föräldrastöd ser olika ut beroende på familjesituationen. Det är viktigt med samverkan utifrån olika yrkesområdens insatser men också utifrån mängden kontakter. Det är påfrestande att ständigt behöva upprepa sin familjesituation. Professionen behöver även kompetensutveckling. Det är viktigt att det exempelvis finns en interkulturell kunskap och medvetenhet vid möte med familjer med utländsk bakgrund. Stödet som sedan ges måste vara tillgängligt vilket kan inbegripa professionell tolkning liksom att göra olika myndigheters uppdrag begripliga. Kartläggning 2010 I början av 2010, i början av projektet Det goda föräldraskapet, genomfördes en kartläggning av universella föräldrastödsinsatser i Kronobergs län. Ett syfte var även att kartläggningen skulle kunna identifiera behov och utvecklingsområden inom föräldrastödsverksamheten i Kronobergs län och kan därför med fördel användas av projektets aktörer i det pågående arbetet med att utveckla föräldrastödet i länet. I korthet framkom följande resultat:» Det finns en relativt liten kapacitet med få utbildade handledare hos kommuner, studieförbund och ideella organisationer och man når relativt få föräldrar.» Svenska yrkan och Landstinget når flest föräldrar och de har båda en lång tradition av att arbeta med universellt stöd till föräldrar.» De handledare som finns utnyttjas inte alltid, dvs det finns många handledare i förhållande till genomförda kurser.» Handledarna har inte uppdraget att leda kurser i sin tjänst utan det är frivilligt utöver ordinarie arbete. Kompensation utgår exempelvis i form av tid.» Markaryd och Alvesta har störst andel deltagare i förhållande till målgruppen. En förklaring till detta kan vara att man riktade insatser till en specifik årskurs och genomförde dem som 36