Stöd till ungdomar på hemmaplan!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd till ungdomar på hemmaplan!"

Transkript

1 Stöd till ungdomar på hemmaplan! Några tillbakablickar från nationell konferens i Göteborg nov 2006 Historisk tillbakablick TORBJÖRN FORKBY, forskare vid FoU i Väst och Göteborgs universitet, inledde konferensen med en historisk resa. Åhörarna fick följa med tillbaka till 1990-talet då Torbjörn Forkby arbetade som socialsekreterare i en ungdomsenhet i Mölndal och då han för första gången möttes av ett trendbrott när det gäller alternativ till institutionsvård. Sedan dess har han, bland annat inom ramen för sin forskarutbildning, studerat expansionen av olika former av öppenvård och hemmaplanslösningar. Torbjörn Forkby pekar på flera krafter som legat till grund för expansionen; tillgången till statliga utvecklingsmedel för mellanvård, önskan om att minska antalet institutionsplatser (trots att de faktiskt ökat parallellt med alternativa lösningar), längtan efter nya arbetsformer och internationell påverkan. Åsikterna om hemmaplanslösningar har under resans gång gått isär men Torbjörn Forkby avfärdar åtminstone argumentet om att detta skulle vara en arena för lycksökare, då aktörerna till 80 procent finns inom kommunernas sociala verksamhet och till 17 procent inom skola/hälso-sjukvård. Torbjörn Forkby lyfter i stället fram kravet på samverkan som den stora utmaningen. Att samverka kring utsatta barn är bland de svåraste man kan göra. Frågan är hur vi skapar hållbara strukturer. Den här konferensen visar på mångfalden av metoder. Litteratur: Öppenvårdens former, en nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens barnoch ungdomsvård. Rapporten finns på Hemmaplanslösningar två småländska exempel GULA VILLAN I KALMAR slog upp dörrarna för tre år sedan. Kommunen ville pröva ett alternativ som kunde bidra till att minska antalet placeringar inom institutionsvården. En tydlig förändring som vi har sett under de här tre åren är skillnaden i åldern på ungdomarna i målgruppen. I början hade vi hand om ungdomar i övre tonåren som i många fall var på väg till eget boende. Nu har vi fler ungdomar i yngre tonåren som fortfarande bor kvar hemma. Familjearbetet har blivit mycket mer framträdande, berättar Elisabet Oskarsson, Henrik Schultz och Caroline Järkestig. Behandlarna på Gula villan använder reflekterande samtal som metod, vilket i många fall hjälpt till att bättra på kommunikationen mellan barn och föräldrar. Vi mötte till exempel en kille och hans föräldrar som hade varit i kontakt med socialtjänsten i 10 års tid. En av våra behandlare åkte hem till dem och bestämde samtalsordningen, så att alla fick tala till punkt, och efter sex månader märktes en klar skillnad. Nu löser familjen sina egna problem. I en annan Smålandskommun drar Ungdomsbehandlingen en tydlig gräns för kontakten vid sex månader. Målet är att ungdomen ska klara sig med sin familj och sitt nätverk efter detta. Men om det inte fungerar kan hon eller han komma tillbaka för en ny sexmånadersperiod, berättar Marie Rahlén-Falk från Jönköping. Exempel på aktiviteter inom ramen för Ungdomsbehandlingen är bland annat God morgon-uppdrag (väckning av skolkande elever) och impulskontrollträning. Mer material från konferensen finns på

2 Manchesterinspirerat i Kortedala och Trollhättan BRÅKIGA OCH STÖKIGA barn likväl som tapetblommor som har problem i skolan. Det är målgruppen för två av varandra oberoende verksamheter i Trollhättan respektive Kortedala i Göteborg. De har båda hämtat inspiration från den så kallade Manchestermodellens idéer om inkludering, normalisering och ett salutogent förhållningssätt som tar fasta på individens möjlighet till förändring och utveckling. I stöd- och samordningsenheten i Kortedala respektive Trollhättans Samverk gör skola och socialtjänst tillsammans en kartläggning av den aktuella elevens pedagogiska och sociala miljö. Ibland finns det väldigt många professionella runt eleven. Vi har bidragit till att samla alla, få en helhetsbild och få dem att dra åt samma håll, säger Pia Edh Larsson vid Trollhättans Samverk. Arbetssättet kan vara ett stort stöd för lärare som tar på sig skulden för att en elev har problem i skolan. Det leder till ökad förståelse och empati när vi tack vare det här sättet att arbeta kan berätta också om sekretessbelag information som lärare annars inte får del av, säger Elin Jartun i Kortedala. En skillnad mellan de två verksamheterna är att Trollhättans Samverk arbetar med såväl kartläggning som efterföljande åtgärder. I Kortedala däremot lämnas den färdiga kartläggningen över till specialpedagoger på respektive skola. TILDA i Umeå KOMMUNERNAS FÖRVALTNINGAR måste inse att problemen inta kan forslas över till varandra utan att det krävs samverkan för att möta ungdomars behov. Allas ungar, allas ansvar! Det var budskapet i Stefan Nyboms presentation. Umeå kommun har tilldelat 10 miljoner kronor per år under tre års tid till det så kallade TILDA-projektet. Stefan Nybom, projektsamordnare, betonar att det handlar mer om ett koncept än ett projekt. Flera kommuner kan tillämpa det här konceptet. Det handlar om att tro på förebyggande insatser i vardagen och hitta en struktur för praktisk samverkan (TILDA= Tidiga Insatser och Långsiktiga verksamheter Där man bor och på ett Annorlunda sätt). I Umeå har konceptet under de två första åren resulterat i ett 30- tal verksamheter och aktiviteter. Efter ett nytt beslut i kommunfullmäktige kommer satsningen få fortsatt stöd t.o.m Jan Hjelte vid FoU-enheten vid Umeå socialtjänst, som har till uppdrag att utvärdera TILDA, talar om en dubbel agenda eftersom kommunen dels vill uppnå en helhetssyn, dels förvaltningsspecifika resultat (exempelvis minskat skolk i skolan). En delrapport kommer att presenteras till styrgruppen den 14 december. För mer information om TILDA besök: Stefan Nybom, samordnar TILDAprojekten och Jan Hjelte utvärderar TILDA på uppdrag av FoU-enheten vid Umeå socialtjänst. 2 Vändpunkter har alltid ett förnamn MÅNGA ungdomar som lyckats bryta ett kriminellt beteende eller missbruk kan erinra sig en vändpunkt eller vändpunktsprocess som Stig-Arne Berglund vid socionom- och polisutbildningen, Umeå Universitet, kallar det. Vändpunkter är bra att hänvisa Jag kan utifrån mina studier säga att socialt arbete lönar sig väldigt bra, sägar Stig-Arne Berglund. till. De säger mer om vart folk är på väg än vart de kommer ifrån, säger han. Stig-Arne Berglund har följt ungdomar i Borlänge som deltagit i Youth At Risk (YAR), där ett stort antal ungdomar i riskzon identifieras och under ett års tid erbjuds olika öppenvårdslösningar. De vändpunktsprocesser som ungdomarna berättar om följer ett mönster av tvivel och funderingar, sökande efter alternativ och anledningar att göra något åt sin situation, följt av själva vändpunkten och arbetet med att bygga upp det nya. I intervjuer framhåller ungdomarna hur viktigt det har varit att ha socialarbetare, lärare eller fritidsledare omkring sig som ser, lyssnar och begriper. Jag vet ingen som fått en vändpunkt av en metod, det finns alltid en betydelsefull person med i sammanhanget. Vändpunkter har alltid förnamn, säger Stig-Arne Berglund.

3 Fortsatt stöd krävs HUR BESKRIVER socialsekreterarna ungdomar som får öppenvårdsinsatser? Vilka insatser får ungdomarna? Vilka är huvudorsakerna till insatserna? De här frågorna söker Thorbjörn Ahlgren från Luppen kunskapscentrum Jönköping svar på genom aktstudier av 105 ungdomar inom öppenvårdsverksamheter i en medelstor svensk stad. Huvudorsaken till att en insats ges är familjerelaterad. Det är förvånande sällan som skolproblem anges som orsak, säger han. En annan upptäckt som Thorbjörn Ahlgren gjort i sin studie är att en majoritet av ungdomarna är i fortsatt behov av stöd från socialtjänsten också efter avslutad öppenvårdsinsats. Det är något att ha i minnet för de beslutsfattare som vill spara pengar med öppenvårdsinsatser. Man måste räkna med kostnader också efteråt, säger han. En kraftfull metod LOTTA ROSANDER i Göteborgs Stad har lång erfarenhet av nätverksarbete och Torbjörn Forkby från FoU i Väst har precis publicerat en rapport om metoden. Detta har han gjort inom ramen för utvärderingen av Ung och Trygg, en satsning i Göteborg för att motverka rekryteringen till kriminella gäng. - Ett nätverksmöte går till så att man samlar de viktiga personerna runt den unge. Det kan vara släktingar, lärare, fritidsledare, en vaktmästare eller vem som helst som är viktig, säger Lotta Rosander. Det är en kraftfull metod, men den kräver etisk vaksamhet. Experterna styr, sa Torbjörn Forkby. Mötet följer ett visst upplägg där man plockar fram vad som är bra, vad som är jobbigt, diskuterar vad som behöver göras, hamnar i en stämning av hopplöshet, följt av problemlösning och överenskommelser om vem som gör vad. Ofta handlar det om att skapa nya allianser, säger Lotta Rosander. Det finns en risk att man blir förälskad i sin metod, att de som håller i mötet kämpar för att försätta gruppen i respektive fas av nätverksspiralen, eller att alltid få till kraftfulla berättelser, säger Torbjörn Forkby. Det är ju bra. Bara genom att den unge säger en sak genom sin berättelse så händer det något med honom. Men vi måste bli bättre på att följa upp efter mötena, säger Lotta Rosander. Jag tror att metoden behöver kompletteras med kvalificerat kontinuerligt nätverksarbete. Mötena väcker så mycket i stunden som måste underhållas, kanalerna riskerar annars att slamma igen, säger Torbjörn Forkby. Rapporten Socialt nätverksarbete Alliansbildning, makt och retorik finns på Vad tar du med dig från den första konferensdagen? Många goda tankar. Det har varit en god stämning. Kristina Lindqvist, Boden Samverkan! Det är mycket som händer i kommunerna. Björn Lindqvist, Hässleholm 3 Föredraget med Stig-Arne Berglund. Han gjorde det väldigt levande. Anders Lindskog, Göteborg Roligt att höra goda exempel och få bekräftat att det vi gör inte är så tokigt. Samverkan är grunden för att lyckas. Anna-Carin Tennvik, Härryda

4 Borta bra hemma bäst? UTGÅNGSLÄGET VAR inte bra när Alingsås kommun skulle dra igång sin satsning på hemmaplanslösningar. Bakgrunden var de höga kostnaderna för köpt vård och inom socialtjänsten utgick många ifrån att det bara handlade om att spara pengar. Men det vände. Idag ses hemmaplanslösningar inte som istället för utan köpt vård och hemmaplanslösningar kompletterar varandra, säger Kaija Merta som har lett ett utvecklings- och utvärderingsarbete om hemmaplanslösningar i Alingsås. Tillsammans med en grupp socialsekreterare har hon gått igenom fem typfall där insatsen uppfattas som lyckad och hållbar. De har studerat akter och intervjuat klienter. Det har varit inspirerande och utvecklande och ett sätt för mig att få Vi kunskapade utifrån intervjuer och akter, inte feedback på mitt böcker, säger Kaija Merta och Sofia Högström om professionella sociala arbete, säger studien av hemmaplanslösningar i Alingsås. Sofia Högström, en av socialsekreterarna som deltagit. Syftet har varit att ta reda på vad som uppfattas som verksamt i hemmaplanslösningar och vad som kännetecknar sociala insatser av god kvalitet. God kvalitet för de klienter som intervjuats handlar i hög utsträckning om hur hjälpen ges. Om att bli sedd och lyssnad på. Om relationer och mötet människa människa. Studien kommer under våren att publiceras i rapportform vid FoU i Väst/GR. Preliminära resultat från MSTutvärderingen EN EVIDENSBASERAD metod är ingen patentlösning utan ett moraliskt val mellan en mer eller mindre effektiv metod, sa Knut Sundell från IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete). Han inledde den andra konferensdagen med en diskussion kring begreppet kunskap och berättade därefter om de första preliminära resultaten från utvärderingen av MST (Multisystemisk terapi). MST är en strukturerad familje- och närmiljöbaserad öppenvårdsbehandling som vänder sig till familjer som har ungdomar med beteendeproblem och för första gången utvärderas metoden nu i Sverige. Efter sex månader ser vi inga skillnader mellan de ungdomar som fått MST och de som fått traditionell behandling. Resultatet är preliminärt i avvaktan på en pågående tvåårsuppföljning. Budskapet till de kommuner som arbetar med MST är att avvakta tvåårsuppföljningen. De som startat ska inte avsluta nu, säger Knut Sundell. Knut Sundell i samtalssoffan tillsammans med moderator Björn Andersson. Gemensam utbildning en förutsättning för samverkan ATT GÅ EN GEMENSAM utbildning är en väldigt klok investering för organisationer som ska samverka. Det är själva grunden. Man får en gemensam bas att stå på och gemensam kunskap att prata utifrån. Det säger Gunilla Anderson, BUP, Uppsala läns landsting, som arbetar med FFT (Funktionell Familjeterapi) i Uppsala. Och cheferna ska också gå på den gemensamma utbildningen, det är viktigt för implementeringen, säger hon. Idag samverkar BUP och sju kommuner i Uppsala län kring FFT, 4 vars målgrupp är utagerande barn. Behandlingen sker i form av cirka 5-30 samtal under en period på mellan ett halvår och ett och ett halvt år. Gunilla Anderson tycker att man har lyckats väl med att bygga upp starka team med personal från olika verksamheter.

5 De största skrattsalvorna UNDER HELA KONFERENSEN genljöd i Draken vid presentationen av Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Nu var det inte riktlinjerna i sig som gav upphov till de många igenkännande skratten, utan snarare den lysande beskrivningen av ett av de största hindren för god samverkan: Det som komplicerar för oss är bilderna, myterna eller alla sanningar om varandra, sa Elisabeth Söderberg från socialtjänsten i Bergsjön i Göteborg. Tillsammans med Marie Hellsten från BUP Nordost i Göteborg och Klas Forsberg från skolan i Gunnared i Göteborg presenterade hon de riktlinjer som Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i länet enats kring för att förbättra samverkan kring utsatta barn och ungdomar. Riktlinjerna förtydligar ansvaret mellan basnivån som når alla barn och specialistnivån som endast ska nå barn med behov som inte kan tillgodoses i vardagsmiljön. Riktlinjerna tar också upp skyldigheten att samverka och informera varandra om planerade förändringar i den egna verksamheten, en modell med rutiner för samverkan kring det enskilda barnet, gemensam kompetensutveckling och en särskild skrivning om barn som är placerade på institution. Riktlinjerna i sin helhet finns på Marie Hellsten, Klas Forsberg och Elisabeth Söderberg ser de nya riktlinjerna för samverkan som ett bra hjälpmedel, inte minst genom att de är politiskt antagna. Kartläggning som pekar på goda exempel SAMVERKAN KRING BARN som far illa har stora möjligheter att bli högprioriterat nästa år. Det tror i alla fall Peter Nyberg som på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling kartlagt kommunernas arbete inom det här området. Den förra regeringen beslutade om medel till samverkansprojekt under perioden och troligtvis ligger det beslutet kvar. En viktig signal som Peter Nyberg snappat upp i sitt utredningsarbete är att kommunerna gärna ser samverkan på nationell nivå för att inspireras till samverkan på lokal nivå. Han ger exempel på lyckade projekt från olika delar av landet, bland annat Resurscentrum i Strömstad, Återvändarna i Eskilstuna och Drömmarnas hus i Malmö. De människor och projekt som han mött har gett upphov till många personliga reflektioner kring samverkan. Det måste finnas med ett mål med samverkan, det räcker inte att samverkan är trendigt. Frågan är också vem som behöver veta vad i samverkan. Enskilda familjer riskerar att bli väldigt utlämnade om alla ska veta allt. 5 StegVis i Malmö DET ÄR ALDRIG FÖR TIDIGT att förebygga och det lönar sig oerhört bra att förebygga, sa Knut Sundell i sitt anförande tidigare under dagen. I stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö har man tagit fasta på detta. Där är 33 procent av barnen i skolan i behov av särskilt stöd. Cirka 20 procent har inlärningssvårigheter och beteendesvårigheter. Det finns också många barn med indikationer på asocialitet. Med programmet StegVis kan pedagogerna i förskolorna och skolorna, ända upp i högstadiet, ge barnen och ungdomarna emotionell träning. Ingemar Nilsson och Monica Möller från Malmö Stad berättade om hur detta går till och visade inspirerande pedagogiska verktyg. Vem kan hjälpa den vimsiga mjuka hunden? Är snigeln en bra kompis? Hur ser man vad den här pojken känner? Programmet är väl utarbetat och uppskattas av den pedagogiska personalen, innehåll och språkbruk ligger nära det man gör i vanlig undervisning, sade Monica.

6 Att möta ungdomarna där de är DENNA RUBRIK ÄR LEDSTJÄRNA för en samverkan mellan primärvård, BUP och elevhälsa i Borås. Rubriken är mångtydig, sa Ingalill Ferm som arbetar som psykolog vid BUP och ungdomsmottagningen i Borås. Dels handlar det om att möta ungdomar där de är utvecklingsmässigt. När den normala utvecklingen stannar upp skapas ofta psykisk oro. Men det är också viktigt att veta vem människan är och i vilket sammanhang man finns. Rubriken åsyftar också rent lokalmässigt på att man i Borås valt att förlägga en psykologtjänst från BUP till ungdomsmottagningen, dit så många ungdomar ändå kommer. Bakgrunden till den halva psykologtjänsten är att man upplevde att allt fler ungdomar började få sådan problematik att det handlade om psykiatri snarare än om det som till exempel ungdomsmottagningen kunde hjälpa till med. Ingalill är idag halva tiden på ungdomsmottagningen och hör till teamet där, halva tiden på barn- och ungdomspsykiatrin. På så sätt kan såväl de unga, deras föräldrar som ungdomsmottagningen tidigt få hjälp i att sortera vilket slags stöd som kan vara bäst. Det visar sig numera att man ofta redan i den första telefonkontakten kan göra en sådan bedömning. Skolornas elevvårdsteam får konsultationsmöjligheter genom kontakten med Ingalill. För Ingalills egen del handlar det om att dela sin arbetstid på två arbetslag och två verksamheter, hon behöver vara lika delaktig i varje. Detta är något man måste se upp med, sa Ingalill, men tack vare tydliga chefer och uttalade förväntningar som är realistiska, har det gått bra. Och man ser också framåt det finns planer på att utvidga verksamheten i Borås till att även omfatta socialtjänsten i en ungdomshälsa. Här har man bland annat tagit intryck från Ungdomshälsan i Stenungsund. Ungdomshälsan i Stenungsund presenterade därefter sin verksamhet. Det finns möjlighet att få veta mer om detta vid ett kommande MIR-seminarium (Människa I Riskzon) som Göteborgsregionens kommunalförbund anordnar på temat Ungas hälsa i Stenungsund den 8 mars. Då kommer även Margareta Forsberg, forskare inom området ungdomar och hälsa, att föreläsa på detta tema. Det blir också en presentation av Stödcentrum för unga brottsoffer. Läs mer på Vad tar du med dig från den här konferensen? Stig-Arnes föreläsning om vändprocesser och Knut Sundell som gav mig en mycket vidare bild av vad forskning kan betyda och ett annt sätt att se på det. Annika Strid, Gryning Vård Jag ville bli uppdaterat om hemmaplanslösningar, det har hänt mycket på fem sex år. Det är intressant att det utvärderas på ett helt annat sätt än tidigare. Birgit Lannemyr, BUP Skaraborg Jag blev väldigt inspirerad av Stig-Arne. Staffan Johansson om implementering var också bra. Karl-Johan Lantz, SDF Styrsö Vi står inför ett arbete med hemmaplanslösningar och vi har fått en hel del bra utgångspunkter här. Rolf Ekberg, Höganäs kommun

Illustration: Eric Magassa. Nationell konferens. Stöd till ungdomar på hemmaplan! Hur gör vi? Vad vet vi?

Illustration: Eric Magassa. Nationell konferens. Stöd till ungdomar på hemmaplan! Hur gör vi? Vad vet vi? Illustration: Eric Magassa. Nationell konferens Stöd till ungdomar på hemmaplan! Hur gör vi? Vad vet vi? Göteborg 29-30 november 2006 PROGRAM 29 NOVEMBER Välkommen till två dagar med kunskap av öppna former

Läs mer

På lika villkor- för lärande och likabehandling

På lika villkor- för lärande och likabehandling På lika villkor- för lärande och likabehandling Skolan främjar och förebygger Välkommen till en konferens för dig som är utbildningschef, skolledare eller skolpolitiker i Fyrbodal! HOTELL BOHUSGÅRDEN,

Läs mer

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling

Förutsättningar för Samverkan och Utveckling Förutsättningar för Samverkan och Utveckling BEHOV MÅL VÄRDEGRUND TID ANTAGANDEN I Strömstad försöker alla vi som på något sätt arbetar med barn och familjer att utgå från ett gemensamt förhållningssätt

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus

Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Ett studiematerial 1 September 2012 Innehåll 2 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Anvisningar... 6 Linus... 7 Josef... 9 Förslag

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 februari 2011 TALARE Örebro universitet Umeå kommun Jan Brännström Jan Hjelte Uppsala

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Styrgruppen för sociala området

Styrgruppen för sociala området Protokoll Styrgrupp Sociala området 2007-05-07 Lars-Göran Jansson Styrgruppen för sociala området Tid: 7 maj 2007 Plats: GR-huset, Göteborg Närvarande: Jonas Ransgård (m), Göteborg, tjänstgörande ordförande

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14 Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Dnr 2009/375-751 Redovisning av beviljade medel 140 000 kr till projektet Pinocchio ett genombrottsprojekt för tidig identifiering av

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Hemmaplanslösningar i ett mångtydigt landskap

Hemmaplanslösningar i ett mångtydigt landskap Hemmaplanslösningar i ett mångtydigt landskap Hemmaplan - en lösning i tiden På flera håll har man dragit i (nöd)bromsen och utvecklat metoder för behandling och stöd på hemmaplan, metoder som åtminstone

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Människa i riskzon: Ungdomar som inte går i skolan. Ingens ansvar? Allas ansvar?

Människa i riskzon: Ungdomar som inte går i skolan. Ingens ansvar? Allas ansvar? Människa i riskzon: Ungdomar som inte går i skolan. Ingens ansvar? Allas ansvar? GR:s första konferens på temat Människa i riskzon handlade om kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad. Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR

Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad. Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR Upplägg närmaste 20 minuter Modellen DEL 1 Utvärderingen av modellen DEL 2 Del

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011

Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011 Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 november 2011 TALARE Moderator: Lena Eidevall Örebro Universitet Per Germundsson Helsingborgs stad Thorbjörn Jordansson

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Ökad samverkan för barn- och ungdomshälsa

Ökad samverkan för barn- och ungdomshälsa Ökad samverkan för barn- och ungdomshälsa Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2008 PRAKTIKFALL FRÅN Akademiska sjukhuset i Uppsala Staffan Lundqvist Lisa Stark Marie Härlin Helga Waerme

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping)

Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Medverkande: Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Moderator Gunnel Löndahl öl BUP Malmö; konsultläk Första

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Samkraft. Handlingsplan och budget verksamhetsåret december 2015 SIDA 1 (8)

Samkraft. Handlingsplan och budget verksamhetsåret december 2015 SIDA 1 (8) 1 (8) UTVECKLINGSLEDARE Yvonne Sawert 08-535 302 64 yvonne.sawert@huddinge.se Samkraft Handlingsplan och budget verksamhetsåret 2016 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, 1 Ett uppdrag fyra delar I mars 2011 fick i uppdrag av regeringen

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika

Läs mer

Hammarbyenhetens Samverkansprojekt

Hammarbyenhetens Samverkansprojekt Hammarbyenhetens Samverkansprojekt 15 september 2007 15 juni 2009 1 Humor, javisst! Barnen stod i kö i matsalen i en katolsk lågstadieskola för att få sin lunch. Längst fram på bordet fanns en stor hög

Läs mer

Frilufts Förskolor Riddersborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Grunduppgifter

Frilufts Förskolor Riddersborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Grunduppgifter Frilufts Förskolor Riddersborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Ansvariga

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen Anna Sjöstrand Arnell Socialförvaltningen

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Lokal uppföljning med stöd av UIV

Lokal uppföljning med stöd av UIV Lokal uppföljning med stöd av UIV marco.fredin@grkom.se 076-0 77 65 Drivkrafter för uppföljning av insatser Vården kostar 57 mkr Boenden kostar mkr vilken nytta för klienterna? Önskan från verksamheterna

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

Möte i samverkansorganet VFU Socionomer

Möte i samverkansorganet VFU Socionomer Möte i samverkansorganet VFU Socionomer 2014-02- 05 Närvarande: Marie- Louise Andersson, Tjörn Marie Blomqvist, Härryda Annica Emanuel, Kungälv Ann- Kristin Forslund, Ale Margareta Häggström, Göteborg

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande Hur kan vi förbereda barnet inför ett återvändande, praktiskt och känslomässigt? Vem tar ansvar

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 2015-12-18 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sociala nämndernas förvaltning 205-02- Dnr: 205/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Uppföljning av nätverksmöten och föräldrautbildning,

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Inbjudan. Inspirationsdag Hälsofrämjande skolutveckling. Konferens den 27 mars 2003 kl 09.00-16.00

Inbjudan. Inspirationsdag Hälsofrämjande skolutveckling. Konferens den 27 mars 2003 kl 09.00-16.00 Inbjudan Inspirationsdag Hälsofrämjande skolutveckling Konferens den 27 mars 2003 kl 09.00-16.00 Biograf Draken Olof Palmes plats, Järntorget Folkets Hus, Göteborg Registrering och kaffe från kl 08.30

Läs mer

Barnuppdraget Delrapport 1

Barnuppdraget Delrapport 1 Barnuppdraget Delrapport 1 Socialtjänstens öppenvård för barn och unga Dnr 701-7186-06 Trygghetslarm inom äldre- och handikappomsorgen Barnuppdraget Delrapport 1 Socialtjänstens Öppenvård För barn och

Läs mer