Stöd till ungdomar på hemmaplan!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd till ungdomar på hemmaplan!"

Transkript

1 Stöd till ungdomar på hemmaplan! Några tillbakablickar från nationell konferens i Göteborg nov 2006 Historisk tillbakablick TORBJÖRN FORKBY, forskare vid FoU i Väst och Göteborgs universitet, inledde konferensen med en historisk resa. Åhörarna fick följa med tillbaka till 1990-talet då Torbjörn Forkby arbetade som socialsekreterare i en ungdomsenhet i Mölndal och då han för första gången möttes av ett trendbrott när det gäller alternativ till institutionsvård. Sedan dess har han, bland annat inom ramen för sin forskarutbildning, studerat expansionen av olika former av öppenvård och hemmaplanslösningar. Torbjörn Forkby pekar på flera krafter som legat till grund för expansionen; tillgången till statliga utvecklingsmedel för mellanvård, önskan om att minska antalet institutionsplatser (trots att de faktiskt ökat parallellt med alternativa lösningar), längtan efter nya arbetsformer och internationell påverkan. Åsikterna om hemmaplanslösningar har under resans gång gått isär men Torbjörn Forkby avfärdar åtminstone argumentet om att detta skulle vara en arena för lycksökare, då aktörerna till 80 procent finns inom kommunernas sociala verksamhet och till 17 procent inom skola/hälso-sjukvård. Torbjörn Forkby lyfter i stället fram kravet på samverkan som den stora utmaningen. Att samverka kring utsatta barn är bland de svåraste man kan göra. Frågan är hur vi skapar hållbara strukturer. Den här konferensen visar på mångfalden av metoder. Litteratur: Öppenvårdens former, en nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens barnoch ungdomsvård. Rapporten finns på Hemmaplanslösningar två småländska exempel GULA VILLAN I KALMAR slog upp dörrarna för tre år sedan. Kommunen ville pröva ett alternativ som kunde bidra till att minska antalet placeringar inom institutionsvården. En tydlig förändring som vi har sett under de här tre åren är skillnaden i åldern på ungdomarna i målgruppen. I början hade vi hand om ungdomar i övre tonåren som i många fall var på väg till eget boende. Nu har vi fler ungdomar i yngre tonåren som fortfarande bor kvar hemma. Familjearbetet har blivit mycket mer framträdande, berättar Elisabet Oskarsson, Henrik Schultz och Caroline Järkestig. Behandlarna på Gula villan använder reflekterande samtal som metod, vilket i många fall hjälpt till att bättra på kommunikationen mellan barn och föräldrar. Vi mötte till exempel en kille och hans föräldrar som hade varit i kontakt med socialtjänsten i 10 års tid. En av våra behandlare åkte hem till dem och bestämde samtalsordningen, så att alla fick tala till punkt, och efter sex månader märktes en klar skillnad. Nu löser familjen sina egna problem. I en annan Smålandskommun drar Ungdomsbehandlingen en tydlig gräns för kontakten vid sex månader. Målet är att ungdomen ska klara sig med sin familj och sitt nätverk efter detta. Men om det inte fungerar kan hon eller han komma tillbaka för en ny sexmånadersperiod, berättar Marie Rahlén-Falk från Jönköping. Exempel på aktiviteter inom ramen för Ungdomsbehandlingen är bland annat God morgon-uppdrag (väckning av skolkande elever) och impulskontrollträning. Mer material från konferensen finns på

2 Manchesterinspirerat i Kortedala och Trollhättan BRÅKIGA OCH STÖKIGA barn likväl som tapetblommor som har problem i skolan. Det är målgruppen för två av varandra oberoende verksamheter i Trollhättan respektive Kortedala i Göteborg. De har båda hämtat inspiration från den så kallade Manchestermodellens idéer om inkludering, normalisering och ett salutogent förhållningssätt som tar fasta på individens möjlighet till förändring och utveckling. I stöd- och samordningsenheten i Kortedala respektive Trollhättans Samverk gör skola och socialtjänst tillsammans en kartläggning av den aktuella elevens pedagogiska och sociala miljö. Ibland finns det väldigt många professionella runt eleven. Vi har bidragit till att samla alla, få en helhetsbild och få dem att dra åt samma håll, säger Pia Edh Larsson vid Trollhättans Samverk. Arbetssättet kan vara ett stort stöd för lärare som tar på sig skulden för att en elev har problem i skolan. Det leder till ökad förståelse och empati när vi tack vare det här sättet att arbeta kan berätta också om sekretessbelag information som lärare annars inte får del av, säger Elin Jartun i Kortedala. En skillnad mellan de två verksamheterna är att Trollhättans Samverk arbetar med såväl kartläggning som efterföljande åtgärder. I Kortedala däremot lämnas den färdiga kartläggningen över till specialpedagoger på respektive skola. TILDA i Umeå KOMMUNERNAS FÖRVALTNINGAR måste inse att problemen inta kan forslas över till varandra utan att det krävs samverkan för att möta ungdomars behov. Allas ungar, allas ansvar! Det var budskapet i Stefan Nyboms presentation. Umeå kommun har tilldelat 10 miljoner kronor per år under tre års tid till det så kallade TILDA-projektet. Stefan Nybom, projektsamordnare, betonar att det handlar mer om ett koncept än ett projekt. Flera kommuner kan tillämpa det här konceptet. Det handlar om att tro på förebyggande insatser i vardagen och hitta en struktur för praktisk samverkan (TILDA= Tidiga Insatser och Långsiktiga verksamheter Där man bor och på ett Annorlunda sätt). I Umeå har konceptet under de två första åren resulterat i ett 30- tal verksamheter och aktiviteter. Efter ett nytt beslut i kommunfullmäktige kommer satsningen få fortsatt stöd t.o.m Jan Hjelte vid FoU-enheten vid Umeå socialtjänst, som har till uppdrag att utvärdera TILDA, talar om en dubbel agenda eftersom kommunen dels vill uppnå en helhetssyn, dels förvaltningsspecifika resultat (exempelvis minskat skolk i skolan). En delrapport kommer att presenteras till styrgruppen den 14 december. För mer information om TILDA besök: Stefan Nybom, samordnar TILDAprojekten och Jan Hjelte utvärderar TILDA på uppdrag av FoU-enheten vid Umeå socialtjänst. 2 Vändpunkter har alltid ett förnamn MÅNGA ungdomar som lyckats bryta ett kriminellt beteende eller missbruk kan erinra sig en vändpunkt eller vändpunktsprocess som Stig-Arne Berglund vid socionom- och polisutbildningen, Umeå Universitet, kallar det. Vändpunkter är bra att hänvisa Jag kan utifrån mina studier säga att socialt arbete lönar sig väldigt bra, sägar Stig-Arne Berglund. till. De säger mer om vart folk är på väg än vart de kommer ifrån, säger han. Stig-Arne Berglund har följt ungdomar i Borlänge som deltagit i Youth At Risk (YAR), där ett stort antal ungdomar i riskzon identifieras och under ett års tid erbjuds olika öppenvårdslösningar. De vändpunktsprocesser som ungdomarna berättar om följer ett mönster av tvivel och funderingar, sökande efter alternativ och anledningar att göra något åt sin situation, följt av själva vändpunkten och arbetet med att bygga upp det nya. I intervjuer framhåller ungdomarna hur viktigt det har varit att ha socialarbetare, lärare eller fritidsledare omkring sig som ser, lyssnar och begriper. Jag vet ingen som fått en vändpunkt av en metod, det finns alltid en betydelsefull person med i sammanhanget. Vändpunkter har alltid förnamn, säger Stig-Arne Berglund.

3 Fortsatt stöd krävs HUR BESKRIVER socialsekreterarna ungdomar som får öppenvårdsinsatser? Vilka insatser får ungdomarna? Vilka är huvudorsakerna till insatserna? De här frågorna söker Thorbjörn Ahlgren från Luppen kunskapscentrum Jönköping svar på genom aktstudier av 105 ungdomar inom öppenvårdsverksamheter i en medelstor svensk stad. Huvudorsaken till att en insats ges är familjerelaterad. Det är förvånande sällan som skolproblem anges som orsak, säger han. En annan upptäckt som Thorbjörn Ahlgren gjort i sin studie är att en majoritet av ungdomarna är i fortsatt behov av stöd från socialtjänsten också efter avslutad öppenvårdsinsats. Det är något att ha i minnet för de beslutsfattare som vill spara pengar med öppenvårdsinsatser. Man måste räkna med kostnader också efteråt, säger han. En kraftfull metod LOTTA ROSANDER i Göteborgs Stad har lång erfarenhet av nätverksarbete och Torbjörn Forkby från FoU i Väst har precis publicerat en rapport om metoden. Detta har han gjort inom ramen för utvärderingen av Ung och Trygg, en satsning i Göteborg för att motverka rekryteringen till kriminella gäng. - Ett nätverksmöte går till så att man samlar de viktiga personerna runt den unge. Det kan vara släktingar, lärare, fritidsledare, en vaktmästare eller vem som helst som är viktig, säger Lotta Rosander. Det är en kraftfull metod, men den kräver etisk vaksamhet. Experterna styr, sa Torbjörn Forkby. Mötet följer ett visst upplägg där man plockar fram vad som är bra, vad som är jobbigt, diskuterar vad som behöver göras, hamnar i en stämning av hopplöshet, följt av problemlösning och överenskommelser om vem som gör vad. Ofta handlar det om att skapa nya allianser, säger Lotta Rosander. Det finns en risk att man blir förälskad i sin metod, att de som håller i mötet kämpar för att försätta gruppen i respektive fas av nätverksspiralen, eller att alltid få till kraftfulla berättelser, säger Torbjörn Forkby. Det är ju bra. Bara genom att den unge säger en sak genom sin berättelse så händer det något med honom. Men vi måste bli bättre på att följa upp efter mötena, säger Lotta Rosander. Jag tror att metoden behöver kompletteras med kvalificerat kontinuerligt nätverksarbete. Mötena väcker så mycket i stunden som måste underhållas, kanalerna riskerar annars att slamma igen, säger Torbjörn Forkby. Rapporten Socialt nätverksarbete Alliansbildning, makt och retorik finns på Vad tar du med dig från den första konferensdagen? Många goda tankar. Det har varit en god stämning. Kristina Lindqvist, Boden Samverkan! Det är mycket som händer i kommunerna. Björn Lindqvist, Hässleholm 3 Föredraget med Stig-Arne Berglund. Han gjorde det väldigt levande. Anders Lindskog, Göteborg Roligt att höra goda exempel och få bekräftat att det vi gör inte är så tokigt. Samverkan är grunden för att lyckas. Anna-Carin Tennvik, Härryda

4 Borta bra hemma bäst? UTGÅNGSLÄGET VAR inte bra när Alingsås kommun skulle dra igång sin satsning på hemmaplanslösningar. Bakgrunden var de höga kostnaderna för köpt vård och inom socialtjänsten utgick många ifrån att det bara handlade om att spara pengar. Men det vände. Idag ses hemmaplanslösningar inte som istället för utan köpt vård och hemmaplanslösningar kompletterar varandra, säger Kaija Merta som har lett ett utvecklings- och utvärderingsarbete om hemmaplanslösningar i Alingsås. Tillsammans med en grupp socialsekreterare har hon gått igenom fem typfall där insatsen uppfattas som lyckad och hållbar. De har studerat akter och intervjuat klienter. Det har varit inspirerande och utvecklande och ett sätt för mig att få Vi kunskapade utifrån intervjuer och akter, inte feedback på mitt böcker, säger Kaija Merta och Sofia Högström om professionella sociala arbete, säger studien av hemmaplanslösningar i Alingsås. Sofia Högström, en av socialsekreterarna som deltagit. Syftet har varit att ta reda på vad som uppfattas som verksamt i hemmaplanslösningar och vad som kännetecknar sociala insatser av god kvalitet. God kvalitet för de klienter som intervjuats handlar i hög utsträckning om hur hjälpen ges. Om att bli sedd och lyssnad på. Om relationer och mötet människa människa. Studien kommer under våren att publiceras i rapportform vid FoU i Väst/GR. Preliminära resultat från MSTutvärderingen EN EVIDENSBASERAD metod är ingen patentlösning utan ett moraliskt val mellan en mer eller mindre effektiv metod, sa Knut Sundell från IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete). Han inledde den andra konferensdagen med en diskussion kring begreppet kunskap och berättade därefter om de första preliminära resultaten från utvärderingen av MST (Multisystemisk terapi). MST är en strukturerad familje- och närmiljöbaserad öppenvårdsbehandling som vänder sig till familjer som har ungdomar med beteendeproblem och för första gången utvärderas metoden nu i Sverige. Efter sex månader ser vi inga skillnader mellan de ungdomar som fått MST och de som fått traditionell behandling. Resultatet är preliminärt i avvaktan på en pågående tvåårsuppföljning. Budskapet till de kommuner som arbetar med MST är att avvakta tvåårsuppföljningen. De som startat ska inte avsluta nu, säger Knut Sundell. Knut Sundell i samtalssoffan tillsammans med moderator Björn Andersson. Gemensam utbildning en förutsättning för samverkan ATT GÅ EN GEMENSAM utbildning är en väldigt klok investering för organisationer som ska samverka. Det är själva grunden. Man får en gemensam bas att stå på och gemensam kunskap att prata utifrån. Det säger Gunilla Anderson, BUP, Uppsala läns landsting, som arbetar med FFT (Funktionell Familjeterapi) i Uppsala. Och cheferna ska också gå på den gemensamma utbildningen, det är viktigt för implementeringen, säger hon. Idag samverkar BUP och sju kommuner i Uppsala län kring FFT, 4 vars målgrupp är utagerande barn. Behandlingen sker i form av cirka 5-30 samtal under en period på mellan ett halvår och ett och ett halvt år. Gunilla Anderson tycker att man har lyckats väl med att bygga upp starka team med personal från olika verksamheter.

5 De största skrattsalvorna UNDER HELA KONFERENSEN genljöd i Draken vid presentationen av Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Nu var det inte riktlinjerna i sig som gav upphov till de många igenkännande skratten, utan snarare den lysande beskrivningen av ett av de största hindren för god samverkan: Det som komplicerar för oss är bilderna, myterna eller alla sanningar om varandra, sa Elisabeth Söderberg från socialtjänsten i Bergsjön i Göteborg. Tillsammans med Marie Hellsten från BUP Nordost i Göteborg och Klas Forsberg från skolan i Gunnared i Göteborg presenterade hon de riktlinjer som Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i länet enats kring för att förbättra samverkan kring utsatta barn och ungdomar. Riktlinjerna förtydligar ansvaret mellan basnivån som når alla barn och specialistnivån som endast ska nå barn med behov som inte kan tillgodoses i vardagsmiljön. Riktlinjerna tar också upp skyldigheten att samverka och informera varandra om planerade förändringar i den egna verksamheten, en modell med rutiner för samverkan kring det enskilda barnet, gemensam kompetensutveckling och en särskild skrivning om barn som är placerade på institution. Riktlinjerna i sin helhet finns på Marie Hellsten, Klas Forsberg och Elisabeth Söderberg ser de nya riktlinjerna för samverkan som ett bra hjälpmedel, inte minst genom att de är politiskt antagna. Kartläggning som pekar på goda exempel SAMVERKAN KRING BARN som far illa har stora möjligheter att bli högprioriterat nästa år. Det tror i alla fall Peter Nyberg som på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling kartlagt kommunernas arbete inom det här området. Den förra regeringen beslutade om medel till samverkansprojekt under perioden och troligtvis ligger det beslutet kvar. En viktig signal som Peter Nyberg snappat upp i sitt utredningsarbete är att kommunerna gärna ser samverkan på nationell nivå för att inspireras till samverkan på lokal nivå. Han ger exempel på lyckade projekt från olika delar av landet, bland annat Resurscentrum i Strömstad, Återvändarna i Eskilstuna och Drömmarnas hus i Malmö. De människor och projekt som han mött har gett upphov till många personliga reflektioner kring samverkan. Det måste finnas med ett mål med samverkan, det räcker inte att samverkan är trendigt. Frågan är också vem som behöver veta vad i samverkan. Enskilda familjer riskerar att bli väldigt utlämnade om alla ska veta allt. 5 StegVis i Malmö DET ÄR ALDRIG FÖR TIDIGT att förebygga och det lönar sig oerhört bra att förebygga, sa Knut Sundell i sitt anförande tidigare under dagen. I stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö har man tagit fasta på detta. Där är 33 procent av barnen i skolan i behov av särskilt stöd. Cirka 20 procent har inlärningssvårigheter och beteendesvårigheter. Det finns också många barn med indikationer på asocialitet. Med programmet StegVis kan pedagogerna i förskolorna och skolorna, ända upp i högstadiet, ge barnen och ungdomarna emotionell träning. Ingemar Nilsson och Monica Möller från Malmö Stad berättade om hur detta går till och visade inspirerande pedagogiska verktyg. Vem kan hjälpa den vimsiga mjuka hunden? Är snigeln en bra kompis? Hur ser man vad den här pojken känner? Programmet är väl utarbetat och uppskattas av den pedagogiska personalen, innehåll och språkbruk ligger nära det man gör i vanlig undervisning, sade Monica.

6 Att möta ungdomarna där de är DENNA RUBRIK ÄR LEDSTJÄRNA för en samverkan mellan primärvård, BUP och elevhälsa i Borås. Rubriken är mångtydig, sa Ingalill Ferm som arbetar som psykolog vid BUP och ungdomsmottagningen i Borås. Dels handlar det om att möta ungdomar där de är utvecklingsmässigt. När den normala utvecklingen stannar upp skapas ofta psykisk oro. Men det är också viktigt att veta vem människan är och i vilket sammanhang man finns. Rubriken åsyftar också rent lokalmässigt på att man i Borås valt att förlägga en psykologtjänst från BUP till ungdomsmottagningen, dit så många ungdomar ändå kommer. Bakgrunden till den halva psykologtjänsten är att man upplevde att allt fler ungdomar började få sådan problematik att det handlade om psykiatri snarare än om det som till exempel ungdomsmottagningen kunde hjälpa till med. Ingalill är idag halva tiden på ungdomsmottagningen och hör till teamet där, halva tiden på barn- och ungdomspsykiatrin. På så sätt kan såväl de unga, deras föräldrar som ungdomsmottagningen tidigt få hjälp i att sortera vilket slags stöd som kan vara bäst. Det visar sig numera att man ofta redan i den första telefonkontakten kan göra en sådan bedömning. Skolornas elevvårdsteam får konsultationsmöjligheter genom kontakten med Ingalill. För Ingalills egen del handlar det om att dela sin arbetstid på två arbetslag och två verksamheter, hon behöver vara lika delaktig i varje. Detta är något man måste se upp med, sa Ingalill, men tack vare tydliga chefer och uttalade förväntningar som är realistiska, har det gått bra. Och man ser också framåt det finns planer på att utvidga verksamheten i Borås till att även omfatta socialtjänsten i en ungdomshälsa. Här har man bland annat tagit intryck från Ungdomshälsan i Stenungsund. Ungdomshälsan i Stenungsund presenterade därefter sin verksamhet. Det finns möjlighet att få veta mer om detta vid ett kommande MIR-seminarium (Människa I Riskzon) som Göteborgsregionens kommunalförbund anordnar på temat Ungas hälsa i Stenungsund den 8 mars. Då kommer även Margareta Forsberg, forskare inom området ungdomar och hälsa, att föreläsa på detta tema. Det blir också en presentation av Stödcentrum för unga brottsoffer. Läs mer på Vad tar du med dig från den här konferensen? Stig-Arnes föreläsning om vändprocesser och Knut Sundell som gav mig en mycket vidare bild av vad forskning kan betyda och ett annt sätt att se på det. Annika Strid, Gryning Vård Jag ville bli uppdaterat om hemmaplanslösningar, det har hänt mycket på fem sex år. Det är intressant att det utvärderas på ett helt annat sätt än tidigare. Birgit Lannemyr, BUP Skaraborg Jag blev väldigt inspirerad av Stig-Arne. Staffan Johansson om implementering var också bra. Karl-Johan Lantz, SDF Styrsö Vi står inför ett arbete med hemmaplanslösningar och vi har fått en hel del bra utgångspunkter här. Rolf Ekberg, Höganäs kommun

Illustration: Eric Magassa. Nationell konferens. Stöd till ungdomar på hemmaplan! Hur gör vi? Vad vet vi?

Illustration: Eric Magassa. Nationell konferens. Stöd till ungdomar på hemmaplan! Hur gör vi? Vad vet vi? Illustration: Eric Magassa. Nationell konferens Stöd till ungdomar på hemmaplan! Hur gör vi? Vad vet vi? Göteborg 29-30 november 2006 PROGRAM 29 NOVEMBER Välkommen till två dagar med kunskap av öppna former

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus

Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Att utveckla samarbetet för barn och unga i Västra Götaland med stöd av Västbus Ett studiematerial 1 September 2012 Innehåll 2 Inledning... 3 Bakgrund... 5 Anvisningar... 6 Linus... 7 Josef... 9 Förslag

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011

Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011 Framtidens Barn- och ungdomspsykiatri 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 november 2011 TALARE Moderator: Lena Eidevall Örebro Universitet Per Germundsson Helsingborgs stad Thorbjörn Jordansson

Läs mer

Människa i riskzon: Ungdomar som inte går i skolan. Ingens ansvar? Allas ansvar?

Människa i riskzon: Ungdomar som inte går i skolan. Ingens ansvar? Allas ansvar? Människa i riskzon: Ungdomar som inte går i skolan. Ingens ansvar? Allas ansvar? GR:s första konferens på temat Människa i riskzon handlade om kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Tid:, 8.30 10.20 Plats: Blår rummet, Solhem, Primärvårdskansliet, plan 8 Närvarande: Bertil Martinsson Bengt-Arne Andersson Catherine Larsson Gunilla Bothén Primärvården,

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEN. Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Sammanträde 2015-02-27 Dnr 0002/15 13 t o m 21) 1(5) Tid: 2015-02-27 kl 9,00 12,00

PROTOKOLL STYRELSEN. Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Sammanträde 2015-02-27 Dnr 0002/15 13 t o m 21) 1(5) Tid: 2015-02-27 kl 9,00 12,00 Tid: 2015-02-27 kl 9,00 12,00 Plats: Samordningsförbundet Göteborg Nordost Ledamöter Närvarande: Beatrice Berglund, Arbetsförmedlingen Åsa Lindgren (Mp), Västra Götalandsregionen Ali Moeeni (S), Göteborgs

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling 1 (5) Handläggare Områdeschef Ulla Hansson tfn 0522-69 72 01 Verksamhetschef Gerd Karlsson tfn 0521-27 61 60 Avdelningschef Maria Kullander tfn 0522-69 70 48 Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29

PROTOKOLL Styrelsen Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Sammanträde 2013-11-29 Dnr 2013/01 ( 48 t.o.m. 57) 1(8) Tid: 2013-11-29 kl 13:00 15:00 Plats: Samordningsförbundet Ledamöter Närvarande: Frånvarande: Beatrice Berglund Arbetsförmedlingen, ordförande Malin Welin, Försäkringskassan

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala

Aktuell adresslista till Regionala utvecklingscentra Uppdaterad 07 09 av RegPed, Uppsala Lärosäte Benämning Adress Kontaktperson Telefon, fax mailadress Borås CSU Högskolan i Borås Centrum för skolutveckling 501 90 Borås Hans Johansson Tel: 033-16 43 85 Mob:0733-32 10 01 Fax: 033-16 40 06

Läs mer

Preventiva insatser Utsatta barn

Preventiva insatser Utsatta barn Preventiva insatser Utsatta barn En konferens som hjälper dig att se och agera! Inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 januari 2012 TALARE Utbildare & konsult Halmstads kommun Anders Gustafsson

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik för Fyrbodals kommuner och Lilla Edet Därför behövs utbildningar... De senaste åren har

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn. 2015-07-27 Innovativa arbetsformer för socialtjänsten - Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn. Innovativa arbetsformer för socialtjänsten - Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet

Läs mer

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Mellan Rum tillsammans öppnar vi dörrarna!

Mellan Rum tillsammans öppnar vi dörrarna! Mellan Rum tillsammans öppnar vi dörrarna! Ale, Alingsås, Bergsjön, Härryda, Kortedala, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund 1 BAKGRUND Svårigheter för unga att etablera sig på

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer