Vi organiserar vårt arbete utifrån våra kunskaper/ämneskompetenser.

Transkript

1 Årskurs 6 Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé Alla barn ska ha möjlighet att, utifrån sin utgångspunkt, utvecklas maximalt. Barn lär på olika sätt. Varje barns nyttjande av sin potential underlättas av att alla sinnen används vid inlärning. Vi vill ge eleverna möjlighet att möta kunskap i olika sammanhang på olika abstraktionsnivåer. Detta sker bland annat genom tematiska arbeten varje termin där ett ämnesområde belyses ur olika perspektiv, delvis med hjälp av gemensamma begrepp. Detta kommer att leda till stora utmaningar oavsett kunskapsnivå. Vi tänker använda begreppsbaserat lärande genom att arbeta med centrala begrepp. Eleverna ska kunna använda sina kunskaper i olika sammanhang. Med det menar vi att samma begrepp förekommer i flera olika arbetsområden. Vi vill att eleverna ska se och förstå att kunskapen inte är fragmenterad utan återkommer. Det ökar glädjen att lära sig då eleverna kommer får insikt i att kunskapen kan användas även i deras vardag. Genom det får eleverna också ett förbättrat intellektuellt självförtroende och en större frihet att välja stoffet de arbetar med. Den språkmiljö eleverna arbetar i ska vara av den typmiljö som Skolverkets Nationella kvalitetsgranskning 1998 beskriver som Det flerstämmiga klassrummet eller språkmiljö A (se bilaga 2). Vi arbetar utifrån skönlitteratur där föreställningsförmågan utvecklas. Detta blir en hjälp att förstå världen utifrån olika perspektiv. Litteraturen har ett värde i sig. När eleverna lär sig läsa på ett djupare sätt tolka och reflektera över det lästa har de möjlighet att kritiskt granska sin omvärld, att påverka och försöka förändra den. Förtroende, kommunikation och ansvar är viktiga ingredienser till ett framgångsrikt lärande. Därför ser vi samarbetet mellan skola, elev och hem som en förutsättning för arbetet. ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION Vi organiserar vårt arbete utifrån våra kunskaper/ämneskompetenser. Arbetslagets kärna består av Henrik Wall (SO), Ida Sjödin (matematik och teknik) och Maria Ekenhill (svenska och engelska). Till arbetslagets andracirkel hör Åke Hellman (trä- och metallslöjd), Erika Frimodig (idrott och hälsa) och Raija Hagman (spanska). Här ingår också Marie Björling och Khalid Isaac. Övriga undervisande lärare är Lena Berg (NO), Ann-Charlotte (bild), Åsa (textilslöjd), Douglas (musik) och Maria Alfredsson (spanska), Ilka Czaika (tyska) samt Rigo Moupondo (franska). Våra lokaler används i stor utsträckning som ämnesrum för att skapa inspirerande pedagogiska miljöer. Vi har tillgång till ett studierrum. Årskurs 6 ses som en helhet. Utifrån ämnen och behov delar vi upp årskursen i mindre grupper. Vi för fortlöpande en dialog kring fördelning av arbetslagets resurser, t. ex budgeten, på våra arbetslagsmöten. Arbetslaget väljer att satsa på ordböcker, kartböcker och elevkalendrar. Dessa fyller en funktion i samtliga

2 ämnen eftersom alla elever behöver ta till sig ett stort antal nya, begrepp färdigheter och kunskaper varje dag. ARBETSLAGETS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Utifrån 2011 års kvalitetsredovisning och skolans arbetsplan för läsåret 2011/12 har arbetslaget tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret. Förbättrade kunskapsresultat Vårdnadshavares ökade nöjdhet Ökad medvetenhet hos elever kring koppling mellan arbetsinsats och studieresultat. UTVECKLING MOT KUNSKAPSMÅLEN * Andelen som ännu inte inte når målen ska minska med 20 % * Öka medvetenheten hos elever kring koppling mellan arbetsinsats och studieresultat med 50% Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Förmedla en helhetssyn på kunskap. Ökad användning av praxismodellen, tankekvaliteter samt genrepedagogiken. Eleverna ges möjlighet att möta kunskap i olika sammanhang på olika abstraktionsnivåer. Iup:n är central i elevernas kontinuerliga kunskapsutveckling. Vi genomför ett tema per termin där ett ämnesområde belyses ur olika perspektiv, delvis med hjälp av gemensamma begrepp. Det kommer att leda till stora utmaningar för samtliga elever. På måndagar kommer vi att vara i Tegelhuset där vi arbetar laborativt/tematiskt och kan tydligare röra oss mellan abstraktionsnivåerna. Ökad medvetenhet hos elever kring koppling mellan arbetsinsats och studieresultat Varje elev ska etablera e-postkontakt med sin handledare samt undervisande lärare som ett medel för ökat ansvarstagande. Tidigt föräldramöte med diskussion kring frågan. Eleverna har sin egen kalender där planering, mål och utvärdering sker. Genomgång av denna varje fredag.

3 Elevernas resultat utvärderas, utvecklas och följs upp i Iup:n. Kopplingen mellan arbetsinsats och studieresultat ska genomsyra hela vår pedagogiska verksamhet. Ansvarig är Maria Ekenhill Prioritera de elever som riskerar att inte nå målen. Kontinuerlig kontakt med specialpedagog, samt biträdande rektor, Gunnar Jonsson, var tredje vecka gällande aktuella elever. Konkreta utvärderingsbara åtgärdsprogram. Användandet av det nya studierummet som ett led i måluppfyllelse (avskild, lugn studiemiljö). Vi har förstärkning knutet till arbetslaget med fokus på elever som riskerar att inte nå målen. Vi delar upp årkurs 6 i olika flexibla grupper med fokus på ökad måluppnåelse. Förmedla en helhetssyn på kunskap. Fortlöpande tester, nationella prov samt LUS. Kunskap redovisas i form av problematiserande kring centrala frågeställningar där elevens förmåga till rörelse i praxismodellen blir synlig. Dokumentation sker fortlöpande i elevernas egna arbeten. Detta journalförs kontinuerligt och sammanställs i samband med skriftliga omdömen. Ökad medvetenhet hos elever kring koppling mellan arbetsinsats och studieresultat Vi för statistik över mejlkorrespondens. Föräldramöte äger rum i slutet av september, där föräldrarnas uppfattning av elevernas resultat i förhållande till arbetsinsats undersöks. Frekvensen av utvärdering och reflektion kring koppling mellan arbetsinsats och studieresultat sker individuellt utifrån individens behov, t.ex. i elevkalendern och under handledarsamtal. Kontinuelig diskussion sker i al i samband med arbetslagsmöten. Detta protokollförs. En gång per termin sammanställs resultaten och diskuteras. Samtliga i arbetslaget ska känna till existerande åtgärdsprogram.

4 Ansvarig är Maria Ekenhill Prioritera de elever som riskerar att inte nå målen. Utvärdera och gå igenom åtgärdsprogram i samband med arbetslagsmöten. Kontinuelig utvärdering av vårt extra studierum. Kontinuelig utvärdering av hur vi på bästa sätt använder den resursperson som är knuten till arbetslaget. Kontinuerlig utvärdering av kunskapsresultat på våra arbetslagsmöten, där vi prioriterar de elever som riskerar att inte nå målen. TRIVSEL OCH TRYGGHET * Samtliga elever beskriver att de känner sig lugna och trygga i sin dagliga arbetsmiljö * Vårdnadshavares nöjdhet ska öka markant Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Samtliga elever beskriver att de känner sig lugna och trygga i sin dagliga arbetsmiljö Arbeta med gruppstärkande övningar. Identifiera och medvetandegöra roller i klassen. Skapa trygghet genom tydliga yttre strukturer (t.ex. ämnesrum och gemensamma rutiner). Vårdnadshavares nöjdhet ska öka markant Tidigt föräldramöte med diskussioner kring hur vi kan förbättra vårt samarbete med hemmen. Elevkalendern är en ny informationskanal som används aktivt för att förbättra kommunikation mellan skola och elev/hem. Eleverna skriver sin planering här varje vecka, utvärderar fortlöpande och skriver mål kopplat till Iup:n.

5 Samtliga elever beskriver att de känner sig lugna och trygga i sin dagliga arbetsmiljö Trivselenkät varje termin. Vårdnadshavares nöjdhet ska öka markant Vi utgår ifrån stadens enkät angående vårdnadshavare/elevs nöjdhet med skolan och jämför resultatet i åk 5 med åk 6. ANSVAR OCH INFLYTANDE *Samtliga elever kan agera enligt demokratiska principer *Samtliga elever upplever att de har ett inflytande i skolverksamheten *Samtliga elever håller i sitt eget utvecklingssamtal Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Samtliga elever kan agera enligt demokratiska principer Klassråd. Samtliga elever upplever att de har ett inflytande i skolverksamheten Genom konkreta exempel visa eleverna när de har inflytande, t. ex kalendern, IUP, utvecklingssamtal. Detta är en röd tråd i vår verksamhet. Naturligt men medvetet visa på kopplingen i konkreta situationer mellan inflytande och ansvar, t. ex visa på konsekvenserna av att inte hålla en deadline. Samtliga elever håller i sitt eget utvecklingssamtal

6 Vi hjälper eleverna att reflektera kring sin egen kunskapsutveckling, när de lär och hur de lär bäst. Ämnesläraren har ansvar för fortlöpande dialog med den enskilde eleven kring dess lärande. Den individuella utvecklingsplanen formas av eleven själv i samarbete med undervisande lärare och föräldrar. Eleverna håller i sina egna utvecklingssamtal. Samtliga elever kan agera enligt demokratiska principer Journalföring av elevernas agerande under klassråd varannan vecka. Reflektion kontinuerligt på arbetslagsmöten som journalförs. Samtliga elever upplever att de har ett inflytande i skolverksamheten För att mäta om eleverna upplever att de har inflytande kommer vi att analysera trivselenkäten. Elevernas reflektioner i kalendern sammanställs av ansvarig pedagog i slutet av varje termin. Jämföra våra anteckningar mellan år 5 och 6, angående hur många som kan hålla en deadline. Samtliga elever håller i sitt eget utvecklingssamtal Mätningen sker genom att vi bokför antal elever som har håller i sitt utvecklingssamtal samt kvaliten på dessa. KULTUR * Varje elev har minst ett kulturuttryck som han/hon gillar att ta del av och att utöva. *Alla elever klarar av att framföra/visa upp ett eget verk för en publik under läsåret. *Alla elever ska under läsåret delta i ett ämnesövergripande tema.

7 Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Varje elev har minst ett kulturuttryck som han/hon gillar att ta del av och att utöva. Alla elever besöker minst två olika slags kulturella aktiviteter/institutioner under läsåret. Alla elever klarar av att framföra/visa upp ett eget verk för en publik under läsåret. Alla elever framför/visar upp ett eget verk för publik under läsåret. Ansvarig är Åke Hellman Varje elev har minst ett kulturuttryck som han/hon gillar att ta del av och att utöva. Eleverna skriver en reflektion kring efter avslutade kulturaktiviteter där de ska framgå att de är nöjda. Alla elever klarar av att framföra/visa upp ett eget verk för en publik under läsåret. Journalföring där vi säkerställer att alla elever har framfört/visat upp ett eget verk för publik under läsåret.