Förtroendevald i Svenska kyrkan från medeltid tid 2000-tal
|
|
- Marcus Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version SvK Förtroendevald i Svenska kyrkan från medeltid tid 2000-tal Av Sören Ekström I denna uppsats beskrivs Svenska kyrkans långa lekmanna- och förtroendemannatradition från Sveriges kristnande till dagens kyrka. 1 Redan efter ett par rader i den kyrkoordning som gäller sedan den 1 januari 2000 möter man konstaterandet att alltsedan kristendomen kom till Sverige har människorna samlats i församlingarna till gudstjänst, rådslag och beslut om gemensamma angelägenheter. Och i inledningen till kyrkoordningens nionde avdelning, den som handlar om val, hör man återigen historiens vingslag över de förtroendevalda: Inom kyrkan väljs människor till olika förtroendeuppdrag och för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar. Så har det varit genom kyrkans hela historia. Jag skall göra några nedslag i denna historia. Jag kommer också att ge en kort samlad översikt av den nu gällande kyrkliga organisationen. Allra sist tar jag upp några av de utmaningar som möter de förtroendevalda då de väljs till uppdrag eller som får sina uppdrag som ett resultat av detta val. Kyrkvärdar och sexmän Det lokala ansvarstagandet var uppenbarligen starkt i det samhälle som börjat byggas upp redan före kristendomens Svenska kyrkan har alltid har gett en stark ställning åt sina valda företrädare. Detta hör till den öppna folkkyrkans karaktär. Kyrkvärdsuppdraget är det tydligaste tecknet på detta förhållande. Mer kunskap om kyrkvärdskapet i ett historiskt perspektiv kan man få genom att läsa förre kyrkosekreteraren och överhovpredikanten Carl Henrik Martlings bok Tjänst i heligt rum (Verbum, sjätte upplagan 1996) och en uppsats av förre domprosten i Strängnäs Carl Strand- 1 Texten är en del av en uppsats publicerad i boken Folklig förankring demokrati i Svenska kyrkan (Verbum 2000), som också gavs ut som en festskrift till Bengt Kindbom i samband med hans 60-årsdag, då han också lämnade posten som förbundsdirektör i Svenska kyrkans församlingsförbund.
2 bergs uppsats i Med engagemang och medansvar (Verbum 1990), för att nämna några källorna. Den ekonomiska förvaltningen, ansvaret för sockenkyrkan och sockenstyrelsen byggde redan från kyrkans uppbyggnad i vårt land på att kyrkoherden och kyrkvärdarna samverkade. Kyrkvärdarna var sockenmännens företrädare och representerade menigheten i socknen. Då det fördes in i den kyrkliga förvaltningen så skedde det ibland i strid med den kanoniska rätten, dvs. den rättsordning som tillämpades i den världsvida kyrka som hade sitt centrum i Rom. Kyrkvärdarna och deras ansvar kommer till uttryck i en rad äldre dokument. Biskop Brynolf i Skara skriver i en stadga den 7 juli 1280 om hur kyrkans förmögenhet skall förvaltas av två pålitliga sockenmän tillsammans med prästen, samma gör biskop Petrus i Linköping i mitten av 1300-talet och uppdraget att vara kyrkvärd regleras i en rad av landskapslagarna (Västgötalagen, Södermannalagen, Upplandslagen, Smålandslagen och Östgötalagen). Genomgående är att kyrkvärdarna tillsammans med prästen är redovisningsskyldiga för sin förvaltning inför sockenmännen. Genomgående är också att ansvaret delas dem emellan. De skall en gång om året göra räkenskap inför hela socknen och kräva skulder. Man kan sammanfatta saken så att landskapslagarna ger kyrkvärdarna ett stort och säkerligen ofta betungande ansvar då det gäller förvaltningen av kyrkans tillgångar. Kyrkvärdarna skall också svara för att kyrkan har den utrustning som behövs, böcker och mässkläder, altarkläde, klockor och all den skrud, som hon tarvar för att göra tjänst för Gud och för att hjälpa både levande och döda, då de komma till världen och fara därifrån, heter det i Södermannalagen. Kyrkvärdarnas skulle också företräda socknen och kyrkan. I landskapslagarna klargörs på vissa håll tydligt vilka straff som skall drabba en försumlig kyrkvärd. En ny kategori av förtroendevalda uppenbarar sig i källorna i form av sexmännen (som på några håll helst skulle vara tolv). Så här sammanfattar Carl Strandberg denna tämligen outforskade institution: Närmast kan den väl karakteriseras som ett slags sockenfullmäktige, och dess uppgifter var brokiga, stundom svårdefinierade polisiära, dömande, exekutiva, socialvårdande för att nu nämna några. De skulle också vårda sig om kyrkans och socknens byggnader, rådslå med pastor om nödiga förbättringar, förbereda ärenden till stämman, utkräva material och penningar till kyrkan som beviljats men inte erlagts, liksom böter till kyrkan. Sexmännen ersatte inte kyrkvärdarna. Det framgår av att båda dessa grupper av förtroendemän nämns, ibland för att markera skilda uppgifter, i andra fall för att markera att de delar ansvaret. Så småningom, på 1800-talet, försvann sexmännen. En bild som oftast används för att beskriva det gemensamma förvaltningsansvar som bars av I 1686 års kyrkolag heter det så här: Var kyrka i städer och på landet skall ha en eller, där så behövs, flera kistor med tre lås, däruti kyrkans egendom i penningar, guld, silver, kläder, tenn, koppar, räkenskapsboken, inventaria över kyrkoherde-, capellans- och klockarbord, samt annat, som vid kyrkan till underrättelse behövas, skall bli förvarat. Den ena nyckeln behåller kyrkoherden, den andra kyrkvärden, [och den tredje en av sexmännen;] och må intet där uttagas utan i dessa [tre] personers närvaro.
3 präst och kyrkvärdar (och sexmän) är att det till kyrkkistan fanns tre lås. Alla tre nyckelinnehavarna fordrades för att man skulle kunna öppna kistlocket. Ordningen är väldokumenterad. Den beskrivs både i 1686 års kyrkolag och i prästerskapets privilegier från 1723, en stadga som inte bara angick prästerskapet utan hade betydelse för församlingen som helhet. Eftersom bilden används så ofta kan det finnas skäl att någon gång ge de fullständiga citaten. Det finns i rutan här intill. I Prästerskapets privilegier 1723 sägs också att en nyckel skall innehas av kyrkoherden, en av en kyrkvärd och en tredje av någon annan skicklig man. Fastare former för organisationen Sockenstämman formaliserades inte förrän på och 1700-talen. I städerna kom ett motsvarande organ till, nämligen kyrkorådet som valdes av kyrkostämman. Detaljerade bestämmelser beträffande sockenstämma, sexmän och kyrkoråd läggs för första gången fast i Prästerskapets privilegier talet innebar omfattande förändringar av den förtroendevalda kyrkliga organisationen och 1843 beslutades nya bestämmelser om sockenstämmor, kyrkoråd och sockennämnder. Tillkomsten av sockennämnden kan man i historiens backspegel se som ett första beslut i ett mer än hundrafemtioårigt arbete med att skapa nya relationer mellan stat och kyrka. De nya nämnderna innebar att man skiljde på kyrkliga och borgerliga angelägenheter. Sockennämnderna fick ansvaret för hälsovården och flera andra angelägenheter som var av borgerlig karaktär. Sockennämnden fick en vald ordförande, medan kyrkoherden fortfarande var självskriven ordförande i sockenstämman och kyrkorådet. Kyrklig och borgerlig kommun skiljs åt. Stiftsorgan utöver domkapitlet börjar växa fram. Kyrkomötet ersätter prästernas ställning som ett av riksdagens stånd. Kyrkliga styrelser inrättas. Genom 1862 års kommunalreform bildades en kommunalstämma som svarade för alla gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter som inte uttryckligen skulle hanteras av kyrkostämman, nämligen kyrkan och folkskolan. Kyrkorådet och skolrådet blev beredande och verkställande organ för kyrkostämman. En annan följd av 1862 års kommunalreform blev att kommunalstämmans ordförande valdes, medan kyrkoherden var självskriven ordförande i kyrkostämman, kyrkorådet och skolrådet. Samtidigt började vid denna tid medlemskretsen i den kyrkliga kommunen om än måttligt skilja sig från den borgerliga kommunens genom den möjlighet att utträda ur kyrkan som öppnats. Ytterligare förändringar skedde i början av 1900-talet, bl.a. genom att skolfrågorna på vissa håll och barnavårdsärendena helt och hållet fördes över till den borgerliga kommunen. Genom 1930 års lag om församlingsstyrelse fördes skol- och biblioteksfrågorna över från kyrkan till den borgerliga kommunen. För den kyrkliga organisationen betydde förändringarna 1930 att alla församlingar kunde införa ett kyrkofullmäktige. Fullmäktige blev obligatoriskt i de största församlingarna. Genom inrättandet av kyrkofullmäktige infördes också direkta val till kyrkofullmäktige. Hur de direkta valen sedan tillvuxit i betydelse redovisar Gunnar Edqvist i en uppsats om de kyrkliga valen. Kyrkoherden blev genom 1930 års församlingsstyrelselag inte längre självskriven ordförande i kyrkofullmäktige och den tidigare självskrivenheten som kyrkostämmans ordförande togs samtidigt bort. Fortfarande var kyrkoherden självskriven ordförande i kyrkorådet men bara fram till 1961 då självskrivenheten
4 som ordförande ersattes med ett självskrivet ledamotskap samtidigt med att kyrkorådets roll förstärktes. Förändringar på stifts- och riksnivå Stiften har ända sedan kyrkan kom till Sverige spelat en för det kyrkliga livet avgörande roll. Stiften, främst genom biskop och domkapitel, svarade för en stor del av de beslut som fattades inom det kyrkliga området. Något organiserat stiftsarbete med förtroendevalda organ av det slag som vi menar i dag kom däremot inte till stånd förrän långt in på 1900-talet. Stiftsnämnderna som egendomsförvaltande organ kom till En lekmannarepresentation i domkapitlen kom till som en följd av 1936 års domkapitelslag. På 1960-talet bildades frivilliga stiftsorgan i form av stiftsting och stiftstråd. Den lekmannarepresentation som kyrkooordningen föreskriver i biskopsval har inte många år på nacken, den kom till först Med detta sagt bör man emellertid lägga till att man då återvände till ett folkligt deltagande som kan spåras ända tillbaka till den äldre Västgötalagen från 1200-talet: Om biskop skall väljas, då skall konungen tillfråga alla landsmännen, vem de vill ha. Han skall vara bondson. Konungen skall sedan sätta stav i hans hand och ring på hans finger; sedan skall han föras till kyrkan och sättas i biskopsstolen. Då är han fullkomligt kommen till makten utan vigning. Den stora förändringen i stiftsorganisationen inträffade 1989 då vi fick obligatoriska stiftssamfälligheter med uppgift att främja församlingslivet i stiftet, liksom uppgifter i fråga om utjämningsbidrag och kyrklig indelning. Stiftssamfälligheterna fick också beskattningsrätt. Stiftsfullmäktige och stiftsstyrelser bildades, liksom egendomsnämnder. Stiftsfullmäktige fick i uppgift att utse ledamöter i domkapitlet. Den frivilliga samverkan på stiftsnivå ersattes av en lagreglerad sådan och därmed tillmötesgicks krav som förts fram under många år. Organisationen på den nationella nivån är i mycket stor utsträckning ett barn av det sena 1800-talet och 1900-talet. Tidigare försök att få till stånd en central kyrkostyrelse misslyckades. Den centrala styrning som fanns låg hos kungen, riksdagen och regeringen och maktbalansen mellan dessa organ skiftade i takt med att den politiska makten som helhet pendlade mellan envälde och riksdagsinflytande. Den riksdag det då handlade om var ståndsriksdagen. Efter att ståndsriksdagen avvecklats inrättades, delvis i prästeståndets ställe, 1863 kyrkomötet med 30 präster och 30 lekmän som ledamöter. Fr.o.m års kyrkomöte var lekmännen i majoritet, 57 lekmannaledamöter utgjorde tillsammans med 43 präster ett kyrkomöte med 100 ledamöter. Smärre skiftningar skedde under årens lopp p.g.a. förändringar i stiftsindelningen och de teologiska fakulteternas representation. Parallellt med den här utvecklingen bildades en brokig flora av riksorgan. Bland dem fanns Svenska kyrkans missionsstyrelse, Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse som så småningom blev Svenska kyrkan i utlandet, Svenska kyrkans diakonistyrelse som sedan blev Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete, Svenska kyrkans diakoninämnd, Lutherhjälpen, Kyrkans informationscentral och Svenska kyrkans utbildningsnämnd. Utöver de kyrkliga riksorganen växte kyrkliga organisationer fram. I det här sammanhanget kan det finnas skäl att särskilt nämna Svenska pastoratens riksförbund, bildat 1945, som blev Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund (Pastoratsförbundet) som i sin tur blev nuvarande Svenska kyrkans församlingsförbund (Församlingsförbundet).
5 Någon samlad central kyrkostyrelse fanns fortfarande inte. Däremot fanns en frivillig samverkan mellan stiften genom Rikskommittén för stiftstingen och Stiftelsen rikskyrklig finansiering. Dessa organ fick ibland spela en aktiv roll på nationell nivå år kyrkomötesreform ledde fram till ett större och helt nytt kyrkomöte, med 251 ledamöter utan kategoriindelning. Också biskoparnas självskrivenhet upphörde, liksom ärkebiskopens självskrivenhet som kyrkomötesordförande. Samtidigt inrättades en läronämnd i vilken samtliga biskopar ingick och utgjorde majoritet. Till det nya kyrkomötet delegerade riksdagen rätten att fatta beslut i en rad inomkyrkliga frågor. Svenska kyrkans centralstyrelse, vald av Kyrkomötet, inrättades tillsammans med nämnder som ersatte flera av de viktigaste centrala kyrkliga organisationerna, främst dem som nyss nämnts. Också dåvarande Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund (nu Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation) berördes. Den dubbla ansvarslinjen Bilden av de tre nycklarna har många gånger använts, även av mig, för att illustrera den dubbla ansvarslinje som omfattar kyrkans liv i stort. Detta begrepp syftar på kombinationen av folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning. För att vara historiskt korrekt skall man påpeka att bilden av nycklarna, vid den tid då bestämmelsen var i kraft, enbart Det allmänna prästadömet, som grundas i tron och dopet, ger alla troende och döpta tillsammans ansvaret för att kyrkans grundläggande uppgifter blir utförda. en evangelisk-luthersk tradition kommer detta synsätt till uttryck. handlade om kyrkans egendom. Bara vi vet det, så är bilden av de tre nycklarna emellertid användbar även i ett vidare sammanhang. Den dubbla ansvarslinjen har en stark förankring i Svenska kyrkans tradition. Det allmänna prästadömet, som grundas i tron och dopet, ger alla troende och döpta tillsammans ansvaret för att kyrkans grundläggande uppgifter blir utförda. De förtroendevaldas ansvar avser inte bara de praktiska kyrkliga frågorna. Inte heller bär prästen ansvaret för enbart kyrkans andliga liv. Inte minst i Begreppet den dubbla ansvarslinjen har emellertid, i vart fall på det sätt som vi i dag uppfattar det, i det offentliga utredningsarbetet formulerats sent års utredning kyrkastat uttryckte sig i sitt slutbetänkande SOU 1968:11 Svenska kyrkan och staten fortfarande relativt diffust om ansvarsfördelningen: Olika uppgifter inom kyrkan kan givetvis anförtros präster och lekmän utan att för den skull demokratiens princip behöver anses vara åsidosatt. Givet är dock att en prästerlig dominans från demokratisk utgångspunkt icke kan godtagas annat än som ett uttryck för att olika uppgifter kan tillkomma olika medlemmar inom kyrkan och att särskild kunskap och erfarenhet bör tagas till vara, som vinnes genom utbildningen till präst och utförandet av prästerliga uppgifter. Några år senare uttryckte sig 1968 års beredning om stat och kyrka i sitt slutbetänkande SOU 1972:36 Samhälle och trossamfund på ett helt annat sätt: Vi utgår från att den för Svenska kyrkan typiska kombinationen av prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt förankrad självstyrelse kommer att bestå i den nya organisationen. Vi konstaterar att biskopar och präster inte enbart har ställning som tjänstemän eller funktionärer inom en organi-
6 sation. Som innehavare av det religiöst bestämda prästämbetet i kyrkan har de dessutom ett självständigt ansvar för kyrkans lära, undervisning och sakramentsförvaltning. Vidare utgör den fasta uppbyggnaden med kyrkofullmäktige valda bland medlemmarna och kyrkomötesrepresentanter valda av dessa en väsentlig demokratisk förankring som ger yttre stadga åt kyrkan för framtiden. Detta ligger helt i linje med utvecklingen från den gamla socknens självständighet med dess väsentliga lekmannainslag. Då ytterligare några år senare resultaten av de samtal som förts mellan företrädare för regeringen och Svenska kyrkan redovisades återkom man till föreningen av folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning som ett grundläggande element i Svenska kyrkans uppbyggnad. Också den fortsatta diskussionen om Svenska kyrkans organisation, liksom och 1980-talens organisatoriska reformer, kom att präglas av samma synsätt. Detta sagt i fullt medvetande om det paradoxala i att 1982 års kyrkomötesreform, som gav Kyrkomötet rätten att besluta i en rad för Svenska kyrkan grundläggande frågor, också innebar att inte bara den prästerliga representationen utan också biskoparnas självskrivenhet i Kyrkomötet samtidigt avvecklades! I den kyrkoordning som nu gäller beskrivs den dubbla ansvarslinjen i inledningen till den andra avdelningen, den avdelning som behandlar församlingen: Svenska kyrkan är nog fortfarande vad man i England kallar för en established church, en etablerad kyrka, men inte längre en statskyrka. Den nuvarande kyrkliga organisationen Kyrkans verksamhet bärs således organisatoriskt upp såväl av alla kyrkotillhörigas, och särskilt de förtroendevaldas, ansvarstagande inom den demokratiska organisationen som av ansvarstagandet hos dem som är vigda till uppdragen inom kyrkans vigningstjänst. Det är inte två helt skilda former av ansvar. De förtroendevalda och andra som tillhör kyrkan har tillsammans med dem som innehar vigningstjänsten del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet. Tillsammans har de också ansvar för det demokratiska beslutsfattandet och för besluten. Fr.o.m. den 1 januari 2000 råder nya relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Frågan om mer eller mindre statskyrka kan nu otvetydigt besvaras med mindre. Kvar finns nu bara en begränsad lagstiftning i första hand i regeringsformen, lagen om trossamfund, lagen om Svenska kyrkan, Begravningslagen, Kulturminneslagen och delar av skattelagstiftningen. Svenska kyrkan är nog fortfarande vad man i England kallar för en established church, men inte längre en statskyrka. Svenska kyrkan är från juridisk synpunkt ett registrerat trossamfund. Verksamheten i Svenska kyrkan regleras i första hand genom kyrkoordningen. I den finns bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar, tillhörigheten till Svenska kyrkan, kyrkans vigningstjänst (dvs. biskop, präst och diakon), den kyrkliga organisationen och de regler efter vilka församlingarna, stiften och organen på nationell nivå skall arbeta. Kyrkoordningen beslutas av Kyrkomötet. Den nuvarande förtroendevalda organisationen i Svenska kyrkan kan sammanfattas på följande sätt:
7 På lokal nivå finns kyrkofullmäktige, kyrkostämma, samfällt kyrkofullmäktige och direktvalt kyrkoråd som beslutande organ. Som styrelse finns ett kyrkoråd eller en kyrkonämnd. Pastoratsnämnd är ett gemensamt organ för församlingar i flerförsamlingspastorat i en flerpastoratssamfällighet. Församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Ansvaret omfattar alla som vistas i församlingen. Samfälligheten är i första hand ett samverkans- och serviceorgan. I stiftet finns stiftsfullmäktige som beslutande organ och stiftsstyrelsen som styrelse. Dessutom finns ett obligatoriskt domkapitel. På stiftsnivån skall man främja församlingslivet i stiftet. Man spelar också en roll i fråga om organisatorisk indelning och ekonomiska utjämning. Domkapitlet har viktiga tillsynsuppgifter, men arbetar också bl.a. med frågor som gäller gudstjänstlivet i stiftets församlingar. Domkapitlet fastställer den församlingsinstruktion som skall finnas för varje församling. Stiften väljer numera själva sin biskop genom att biskopsvalet är direkt utslagsgivande. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötets beslutskompetens har redan berörts. Dessutom finns på nationell nivå Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse samt nämnder för kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och internationell diakoni (Lutherhjälpen). På nationell nivå arbetar man också med andra gemensamma angelägenheter som de officiella relationerna till andra kyrkor och samfund, de kyrkliga utbildningarna, den ekonomiska utjämningen inom Svenska kyrkan och kyrkobokföringen. Den nationella nivån skall också vara Svenska kyrkans röst i det svenska samhället och internationellt. Vikten av den dubbla ansvarslinjen betonades starkt under hela den process som ledde fram till 1995 års principbeslut i kyrkomöte och riksdag, i det organisationsutredande som följde på dessa principbeslut och i de konkreta besluten om den nya organisation som nu gäller: Kyrkoherden är självskriven ledamot i kyrkorådet. Sedan mitten av 1800-talet har de förtroendevaldas roll i de kyrkliga beslutsorganen förstärkts. Nya organ har vuxit fram på lokal nivå, kyrkoherdens självskrivenhet som ordförande har avskaffats, förtroendevalda stiftsorgan har tillkommit, lekmännen deltar vid avgörande val av biskop, kyrkomötet har ersatt prästeståndet i riksdagen och ytterligare förtroendevalda organ har bildats på nationell nivå. Biskopen är självskriven ordförande i stiftsstyrelse och domkapitel. Ärkebiskopen är självskriven ordförande i Kyrkostyrelsen. I Kyrkomötet utgör de 14 biskoparna majoritet i den särskilda läronämnd som finns. Läronämnden har fått sin ställning förstärkt genom att beslut som fattas i strid mot Läronämndens fordrar en kvalificerad majoritet.
8 Också på andra sätt kommer den dubbla ansvarslinjen genom en prästerlig medverkan till uttryck i kyrkoordningen. Detsamma gäller det ansvar som den dubbla ansvarlinjen ger de förtroendevalda. Dessa frågor utvecklas av både Thomas Söderberg och Patrik Tibbling senare i denna bok. En förstärkt roll för de förtroendevalda Saken kan och skall självfallet också ses i det omvända perspektivet, nämligen hur den dubbla ansvarslinjen kommer till uttryck genom de förtroendevaldas medverkan i skilda sammanhang. Även om det folkliga inflytandet som, som jag försökt visa, varit tydligt alltifrån det kyrkan etablerade sig i Sverige så är det ofrånkomligt att förändringarna från mitten av 1800-talet fram till våra dagar inneburit en mycket påtaglig successiv förstärkning av de förtroendevaldas roll i de kyrkliga beslutsorganen: Nya beslutsorgan har vuxit fram på lokal nivå, bl.a. genom en formaliserad kyrkostämma och senare kyrkoråd och kyrkofullmäktige. De nya organen har steg för steg fått en starkare och aktivare roll. Kyrkoherdens självskrivenhet som ordförande i alla viktigare organ har avskaffats. Ordföranden väljs i stället. Också på stiftsnivå har förtroendevalda organ tillkommit, först genom stiftsting och stiftsråd och därefter stiftsfullmäktige och stiftsstyrelser. Lekmannarepresentationen har förstärkts i domkapitlen, först genom regeringens försorg sedan genom val av domkapitelsledamöter i förtroendevalda stiftsorgan. Lekmännen har genom elektorer valda av de förtroendevalda på lokal nivå fått rätt att delta vid val av biskop. Valen är numera direkt avgörande. På riksnivå har ståndsriksdagens prästestånd ersatts av ett kyrkomöte med lekmannaledamöter till att börja med i paritet med antalet präster, därefter i majoritet och slutligen i ett avsevärt utökat kyrkomöte utan kategoriindelningen där alla ledamöter väljs. Ärkebiskopens självskrivna ordförandeskap i kyrkomötet har upphört. Nya och starkare förtroendevalda organ har tillkommit även i övrigt på riksnivå, först Svenska kyrkans centralstyrelse och sedan Kyrkostyrelsen, liksom nämnd- och rådsorganisationen. Källor Ekström, Sören, Svenska kyrkan i utveckling. Historia, identitet, verksamhet och organisation (Verbum 1999). Martling, Carl Henrik, Tjänst i heligt rum (Verbum, sjätte upplagan 1996). Strandberg, Carl, Kyrkvärdskapet i Med engagemang och medansvar (Verbum 1990). SOU 1972:36 Samhälle och trossamfund. SOU 1968:11 Svenska kyrkan och staten.
9
37 kap. Ändringar i indelningen, m.m.
37 kap. Ändringar i indelningen, m.m. (SvKB ÄNDRINGAR I DEN LOKALA STRUKTUREN 1 Upphört att gälla. (SvKB Grunderna för den lokala strukturen 2 En församling som inte ingår i ett pastorat ska, utöver det
Läs merSärskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1. Ändringar i kyrkoordningen. 2 kap. Församlingens uppdrag
Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1 Ändringar i kyrkoordningen Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1) dels att 2 kap. 16 och 17, 7 kap. 7, 8 kap.
Läs merUppsala stift. En del av svenska kyrkan
Uppsala stift En del av svenska kyrkan Vi har ett gemensamt uppdrag att dela evangelium i ord och handling Svenska kyrkan Är ett evangelisk-lutherskt trossamfund och en öppen folkkyrka med rikstäckande
Läs merVersion Församlingsråd. Guide för arbete med församlingsråd i Göteborgs stift
1 Version 20171103 Församlingsråd Guide för arbete med församlingsråd i Göteborgs stift 2 Innehåll Vad är ett församlingsråd? sid. 3 Hur växte församlingsråden fram? sid. 3 Hur utses ett församlingsråd?
Läs merKYRKANS LIV OCH ORGANISATION. Frimodig kyrka. Per-Olof Hermansson (PH) / visst material från Åsa Einer (ÅE), stiftsjurist Göteborgs stift
KYRKANS LIV OCH ORGANISATION Frimodig kyrka Per-Olof Hermansson () / visst material från Åsa Einer (ÅE), stiftsjurist Göteborgs stift Kyrkans regelverk Några viktiga lagar Lag om införande av lagen om
Läs merInlagd SK (under arbete) Stat och kyrka. Förteckning över dokument som rör stat-kyrkafrågan Sammanställning: Sören Ekström
Inlagd SK 2011-03-31 (under arbete) Stat och kyrka Förteckning över dokument som rör stat-kyrkafrågan 1956-1999 Sammanställning: Sören Ekström Senaste revidering: 27 mars 2011 1 Läsanvisning I detta dokument
Läs merKyrkostyrelsen överlämnar denna skrivelse till Kyrkomötet.
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2009:5 Styrning och ledning m.m. Kyrkostyrelsen överlämnar denna skrivelse till Kyrkomötet. Uppsala den 12 juni 2009 Anders Wejryd Lars Friedner Skrivelsens
Läs merEtt diskussionsmaterial
Strukturer för framtidens församling Ett diskussionsmaterial från Strukturutredningen Uppdrag syfte Utforma struktur som ger bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna att fullgöra
Läs merSvenska kyrkan efter kyrkoreformen år 2000
Svenska kyrkan efter kyrkoreformen år 2000 av biskop Ragnar Persenius, Uppsala. Mitt uppdrag här är att dela med mig av erfarenheter efter den stora kyrkoreformen i Sverige år 2000, och det utifrån två
Läs merAndra avdelningen: Församlingarna
2018-01-01 Andra avdelningen: Församlingarna Inledning Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst,
Läs merBiskopen i kyrkoreformen
Inlagd SvK 2011-03-28 Biskopen i kyrkoreformen Av Sören Ekström Biskopen har en stark ställning i den kyrkoording som började tillämpas den 1 januari 2000, heter det i denna artikel. På en punkt finns
Läs merGrunddokument för Kyrkan i Enebyberg
Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes
Läs merDen kyrkliga beredskapen 5 Stiftet ska vidta de beredskapsförberedelser som behövs för verksamheten under kris och höjd beredskap.
Tredje avdelningen: Stiften Inledning Svenska kyrkan framträder regionalt som ett stift. Kyrkans episkopala struktur kommer till uttryck i att det finns en biskop i ledningen för varje stift. Stiften utgör
Läs merFÖRHINDER FÖR BISKOPEN
8 kap. Biskopen BISKOPENS UPPGIFTER 1 Den som innehar en befattning som biskop ska 1. förkunna evangelium i ord och handling, 2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten
Läs mer2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city
Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling
Läs merKyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:10
Kyrkomötet Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:10 Svenska kyrkan måste leva som den lär Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:89 där det föreslås att Kyrkostyrelsen
Läs merKYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4
KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 Första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund... 5 1 kap. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära... 5 Andra
Läs merSvenska kyrkan historia, identitet, verksamhet och organisation
Inlagd SvK 2011-03-30 Svenska kyrkan historia, identitet, verksamhet och organisation Av Sören Ekström Uppsatsen är baserad på den bok med samma titel som kommit ut i flera upplagor, men som nu är utgången
Läs merStyrning och ledning. Sammanfattning. Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2009:1
Kyrkomötet Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2009:1 Styrning och ledning Sammanfattning I detta betänkande behandlas Kyrkostyrelsens skrivelse 2009:5 Styrning och ledning samt sju motioner
Läs merKYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN
KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 Första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund... 5 1 kap. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära... 5 Andra
Läs merKyrkoordning för Svenska kyrkan
för Svenska kyrkan Kyrkomötets beslut (SvKB 1999:1) om för Svenska kyrkan Ändringar införda t.o.m. SvKB 2018:6 Inledning till kyrkoordningen 4 Första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt
Läs merHakarps Församlingsblad
Hakarps Församlingsblad Extrablad Nr 2 : 2012 Vart går Hakarps församling? Vår församling står vid en skiljeväg. Vi ingår i en samfällighet med Huskvarna men båda våra församlingar har ett stort mått av
Läs merRegeringens proposition
Regeringens proposition 1990/91: 67 om ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen Prop. 1990/91: 67 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
Läs merSvenska kyrkan Västerås
Underlag och beslut Västerås pastorat 2014. Svenska kyrkan Västerås INLEDNING Västerås kyrkliga samfällighet övergår, utan eget beslut, i enlighet med kyrkomötets beslut till att bli ett pastorat den 1
Läs merRemiss svar Ny gemensam kyrka.
Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen
Läs merNärhet och Samverkan
2011-12-12 KyrkAs remissyttrande Närhet och Samverkan Antaget och beslut av förbundsstyrelsen 2011-12-12 Fråga 2 avsnitt 7.2. En eller två lokala nivåer På svenska kyrkans lokala nivå ska kunna finnas
Läs mer34 kap. Kyrkans anställda
34 kap. Kyrkans anställda Befattningar för en församling 1 För varje församling ska det finnas anställd 1. en kyrkoherde, 2. minst det antal övriga präster (komministrar) som stiftsstyrelsen bestämmer,
Läs merDäremot blev jag biskop själv för tjugo år sedan i sommar och nu sedan jag pensionerats har jag nog perspektiv på vad det är att vara biskop.
En biskops uppdrag Snart ska ni nominera biskopskandidater. Om några veckor ska ni välja bland dem. Jag tänker inte ge er några råd om vem av kandidaterna ni ska rösta på. Däremot blev jag biskop själv
Läs merSvenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017
Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken
Läs merÄndringar i kyrkoordningen m.m. Skrivelsens huvudsakliga innehåll. Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2010:3
Kyrkomötet KsSkr 2010:3 Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2010:3 Ändringar i kyrkoordningen m.m. Kyrkostyrelsen överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Uppsala den 20 maj 2010 Anders Wejryd Lars
Läs merFAKTABLAD kring SVENSKA KYRKANS EKONOMI
Uppdaterat: 2010-05-31 SVENSKA KYRKANS TRE NIVÅER Svenska kyrkans juridiska form är registrerat trossamfund. Det finns tre nivåer i Svenska kyrkan: församlingar, stift och nationell nivå. Varje enhet är
Läs merBön för vår kyrka och vår värld
Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes
Läs merFörsamlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,
Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.
Läs merFÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version
1 Teologisk grund för Equmeniakyrkan är en bibelteologisk inledning till församlingens konstitution. Församlingsordning, antagna av Enebykyrkans församling 2015-02-14. Församlingsstadgar, antagna av Enebykyrkans
Läs mersvenska kyrkans utredningar 2011:2 Närhet och samverkan
svenska kyrkans utredningar 2011:2 Närhet och samverkan Närhet och samverkan Betänkande från den av Kyrkostyrelsen tillsatta Strukturutredningen Närhet och samverkan betänkande från den av kyrkostyrelsen
Läs merKyrkopolitiker. Vägledning för ett samhällsuppdrag
Kyrkopolitiker Vägledning för ett samhällsuppdrag Produktion & layout: aip media oktober 2004 Socialdemokraterna, 105 60 Stockholm. Tel 08-700 26 00 e-post: info@socialdemokraterna.se www.socialdemokraterna.se
Läs merFrihet för Svenska kyrkan möjlighet att införa fri församlingstillhörighet samt tak och golv för kyrkoavgiften
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3124 av Beatrice Ask m.fl. (M) Frihet för Svenska kyrkan möjlighet att införa fri församlingstillhörighet samt tak och golv för kyrkoavgiften Förslag till riksdagsbeslut
Läs merInternationell grupp
Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Internationell grupp Vem har ansvar för församlingens internationella arbete? En enda kropp liksom kroppen är en och har många delar och alla
Läs merPolicy för ideella medarbetare
Denna policy är församlingens arbetsmiljö-, mål-och policydokument för ideella medarbetare som tillsammans med anställda på olika sätt finns med i församlingens ideella uppgifter, grupper och uppdrag.
Läs merSjunde avdelningen: Kyrkliga uppdrag och befattningar
Sjunde avdelningen: Kyrkliga uppdrag och befattningar Inledning Kallelsen att föra ut evangelium är given åt hela Guds folk. Alla i kyrkan är lemmar i en och samma kropp. Dopet är den grundläggande vigningen
Läs merVigselrätten och Svenska kyrkan
Läronämndens yttrande 2014:1y Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:46 Med hänvisning till Läronämndens yttranden Ln 2007:1y och 2009:12y konstateras att det ur läromässig
Läs merMotion 2015:78 av Sven Esplund och Mats Hagelin, Stiftens framtida indelning och uppgifter
Kyrkomötet O 2015:10 Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2015:10 Stiften Sammanfattning I detta betänkande behandlas två motioner rörande stiften och dess indelning samt uppgifter. Motionärerna
Läs merSärlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet
Kyrkomötet KsSkr 2015:6 Kyrkomötet Kyrkostyrelsens skrivelse 2015:6 Särlösning för begravningsverksamheten för församlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkostyrelsen överlämnar denna
Läs merFörsamlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)
Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit
Läs merFurulunds församling Partille församling Sävedalens församling
församlingsinstruktion partille pastorat 2015 Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling församlingsinstruktion Inledning... 1-2 Omvärld... 3 församlingens grundläggande uppgift Gudstjänst...
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 18/03 Mål nr A 49/02
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 18/03 Mål nr A 49/02 Sammanfattning Lunds stift har genom stiftsstyrelsen beslutat om indelningsändringar avseende flera olika församlingar, kyrkliga samfälligheter och pastorat.
Läs merVägledning för arbetet med. församlingsinstruktionen
Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen 1 Säg hissversionen! Det lär finnas tre sätt att berätta en sak på: hissversionen, korridorversionen och kontorsversionen. Hissversionen är varianten
Läs merFörsamlingsordning för Uppsala Missionsförsamling
Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och
Läs merFÖRBUNDSINFO. Information om val av ledamöter till kyrkoråd och nämnder
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 22 oktober 2005 Information om val av ledamöter till kyrkoråd och nämnder Den 18 september valde de kyrkotillhöriga sina förtroendevalda till kyrkofullmäktige
Läs merKyrkokonstansvarig person i varje församling
Kyrkomötet Kyrkomötet Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2009:6 Kyrkokonstansvarig person i varje församling Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:43 av Inga Alm och Gunnel Lagerkvist,
Läs merHandbok om kyrkovalet 2005
Handbok om kyrkovalet 2005 Den 18 september 2005 är det åter dags för val i Svenska kyrkan, det andra i egen regi. Sedan valet 2001 har en hel del regler och bestämmelser ändrats och nya tillkommit. Det
Läs merSTADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I
LAG, TRO & LIV Universal Kyrkan av Jesus Kristus UKJK STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I (.) Antagna den 2 1. Namn och identitet UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS I.., förkortat. är en gemenskap
Läs merRekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)
Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING 1. FÖRSAMLINGENS IDENTITET Församlingen är Guds skapelse. Gud kallar människor till gemenskap med sig själv och till en gemenskap med dem som blivit lemmar i Kristi
Läs merFörsamlingsinstruktion
Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling
Läs merRemiss svar: Ny gemensam kyrka.
20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några
Läs mer8 september 2004 NR. 15/2004
8 september 2004 NR. 15/2004 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Hantering av gåvor och stiftelser i samfällighet sid 2 I detta FörbundsInfo ges information om hantering av gåvor och stiftelser i samfällighet.
Läs merI ärendet upplystes att kyrkorådets ordförande till följd av beslutet tog kontakt med C, vilken är avtalssekreterare vid D.
Befogenhetsprövning: En församling har beslutat om skriftlig varning till kyrkoherden. Fråga om varningen, liksom en senare utfärdad erinran ska föregås av befogenhetsprövning. 31 kap. 14 kyrkoordningen
Läs merFÖRBUNDSINFO. Information om val av ledamöter till kyrkoråd och nämnder
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 27 oktober 2009 Information om val av ledamöter till kyrkoråd och nämnder Den 20 september valde de kyrkotillhöriga sina förtroendevalda till kyrkofullmäktige
Läs merEFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Läs merSvenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet
Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs lokala program för Salems församling 2014-2017 Innehåll Förord 3 Ledande ord för det lokala programmet 3 Svenska kyrkan i Salem 4 Församlingens
Läs merFolkkyrka En Kyrka för Alla
Folkkyrka En Kyrka för Alla Kyrkoval 2017 centerpartiets STIFTSGRUPP I Göteborgs STIFT vi ARBETAR FÖR en: välkomnande KYRKA I SAMHÄLLHET ung KYRKA HÅLLBAR KYRKA KYRKA MED MOTIVERADE FÖRTROENDEVaLDA MODIG
Läs merStrukturer för framtidens församling. Ett diskussionsmaterial från Strukturutredningen
Strukturer för framtidens församling Ett diskussionsmaterial från Strukturutredningen Kyrkostyrelsen beslutade vid sammanträde 21 maj 2008 om direktiv för en utredning om strukturfrågor. Till ledamöter
Läs merKyrklig samverkan i Visby stift
SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift
Läs merVerksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05
Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3
Läs merTematiskt kyrkomöte Skrivelsens huvudsakliga innehåll. Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1
Kyrkomötet Kyrkomötet Presidiets skrivelse 2018:1 Tematiskt kyrkomöte 2019 Kyrkomötets presidium överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Uppsala den 12 juni 2018 Karin Perers Levi Bergström Carina
Läs merTidsbegränsad anställning som kyrkoherde
Kyrkomötet TU 2016:4 Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2016:4 Tidsbegränsad anställning som kyrkoherde Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2016:9 med vissa förslag om
Läs merOslo 21 september 2006
Erfaringer fra Sverige når det gjelder finansiering, medlemsoppslutning og utvikling av lokal arbeidsgiverrolle? 2 Antal medlemmar och utträden Kyrkoavgifternas utveckling Lokala arbetsgivare - löner för
Läs merINGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL
STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det
Läs merFÖRSAMLINGS ORDNING. Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan
FÖRSAMLINGS ORDNING Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan FÖRSAMLINGSORDNING 2014 Utgångspunkter och identitet Equmeniakyrkan är både ny och gammal. Vår identitet präglas av att tre kyrkosamfund
Läs merSammanträde i församlingen
Inlagd SvK 2011-03-27 (under arbete) Sammanträde i församlingen En lathund Sören Ekström Sammanträde i församlingen en lathund Detta är en lathund för arbetet i kyrkofullmäktige, kyrkoråd och nämnder i
Läs merStat och kyrka. Biskop BO GIERTZ:
Biskop BO GIERTZ: Stat och kyrka skilsmässa eller inte? frågar biskop Bo Giertz i denna artikel, där han ger sin syn på förhållandet stat-kyrka. Han var ordförande i det särskilda utskott vid årets kyrkomöte,
Läs merKyrkofullmäktige för mandatperioden
1 (11) Kyrkofullmäktige för mandatperioden 2010-2013 Plats och tid Perstorp församlingshem, tisdagen den 3 december 2013, kl. 19.15-19.30 samt 20.00-20.45. Beslutande Bengt Jarring, ålderspresident 16-17
Läs merRättssäkerheten i domkapitlen. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund
Kyrkomötet Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2016:3 Rättssäkerheten i domkapitlen Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2016:8, där det föreslås att kyrkostyrelsen ges
Läs merVÄXJÖ STIFTSKANSLI Dnr VÄXJÖUTREDNINGEN Peter Bexell PM 21b
VÄXJÖ STIFTSKANSLI Dnr 09-249-220 VÄXJÖUTREDNINGEN Peter Bexell PM 21b En närvarande kyrka Växjöutredningen - med förslag om * sammanläggning av pastoraten i Växjö kommun * ny församlingsindelning KORTVERSION
Läs merStadgar S:t Gabriel Norrköping
Stadgar S:t Gabriel Norrköping Org.Nr: 825001-7228 Stadgar S:t Gabriel församling i Norrköping 1 Församlingens namn Församlingen heter S: t Gabriel församling med säte i Norrköping och tillhör det Syrisk
Läs merByråkratisk verksamhetsstyrning
Ledare SPT nr 6 2012 Byråkratisk verksamhetsstyrning I DETTA NUMMER AV SPT beskrivs den Modell för verksamhetsindelning 2011, som Svenska kyrkans redovisningskommitté (KRED) i Kyrkans Hus nu utan egentligt
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen ändras så, att bestämmelser om rätten för vice ordföranden
Läs merFörsamlingsinstruktion. Antagen
Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav
Läs merpraktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN
RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen
Läs mer1.2 Överklagandenämndens ledamöter och ersättare
Svenska kyrkans överklagandenämnd Verksamhetsberättelse år 2011 1 Överklagandenämndens organisation och sammansättning 1.1 Överklagandenämndens uppgifter Enligt 13 lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ska
Läs merOrdning för Missionsprovinsen i Sverige
1 Ordning för Missionsprovinsen i Sverige fastställd den 17 april 2004 av Missionsprovinsens stödförenings årsmöte och av Provinskonventet med tillägg gjorda av Provinskonventet den 15 januari 2005 2 ORDNING
Läs merDopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus
Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,
Läs merTD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation
Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra
Läs merAvgift när begravningsgudstjänst anordnas för avliden som vid dödsfallet ej var tillhörig Svenska kyrkan
18 december 2001 NR. 35/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Avgift när begravningsgudstjänst anordnas för avliden som vid dödsfallet ej var tillhörig Svenska kyrkan Frågan om en begravningsgudstjänst
Läs merMed öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling
Med öppet hjärta Församlingsinstruktion för Varbergs församling Innehåll Vision...3 Sammanhang och prioriteringar...3 Omvärldsfaktorer att ta fasta på...4 Övergripande prioriteringar...5 Strategiska prioriteringar...5
Läs merSvenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING
en Svenska kyrkan + 1 GÖTEBORG MASTHUGGS FÖRSAMLING REMISSYTTRANDE 2015-01-26 Göteborgs stift Göteborgsutredningen Box 11937 404 39 Göteborg Yttrande från kyrkoherden i Masthuggs församling över utredningen
Läs merGudstjänster i annat kristet samfund. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund
Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2016:8 Gudstjänster i annat kristet samfund Sammanfattning I motion 2016:48 föreslås kyrkomötet ge kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda behovet av ytterligare
Läs merRP 26/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av kyrkolagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att kyrkolagens bestämmelse om val av ärkebiskop ändras så att
Läs merNu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!
Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies
Läs merKOMMUNIKATION I SVENSKA KYRKAN
ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska Högskola KOMMUNIKATION I SVENSKA KYRKAN En analys över vad fyra församlingar i Svenska Kyrkan kommunicerar till sina medlemmar Clas Jonsson AA 2552 SJÄLVSTÄNDIGT
Läs merFÖRSAMLINGSORDNING FÖR SVENSKA GUSTAFSFÖRSAMLINGEN KÖPENHAMN 2016
FÖRSAMLINGSORDNING FÖR SVENSKA GUSTAFSFÖRSAMLINGEN KÖPENHAMN 2016 Församlingsordning 2016 Församlingsordning 2016 vilar på principerna för Svenska kyrkans Kyrkoordning och är det grunddokument på vilket
Läs merNorden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
Läs merStadgar för den ideella föreningen Kyrkan i Enebyberg
Kyrkan i Enebyberg 1 I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes
Läs merFörfrågningsunderlag för auktoriserad revisor Strängnäs stift
Förfrågningsunderlag för auktoriserad revisor Strängnäs stift Förfrågningsunderlag för auktoriserad revisor för Strängnäs stifts förvaltning och Prästlönetillgångarna i Strängnäs stift Strängnäs stift
Läs merVägledning för arbetet med församlingsinstruktionen
Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen ett grunddokument Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam
Läs merSamverkansformer för begravningsverksamheten
Samverkansformer för begravningsverksamheten Behov av samverkan mellan församlingar Svårigheter vid avveckling av flerpastoratssamfälligheter Ökad effektivitet Ökad professionalitet Lägre kostnader Gemensamma
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 35/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 kap. 3 kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen kompletteras så Ett barn som
Läs merFörsamlingsinstruktion. för. Fässbergs församling
1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde
Läs merAnmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkofullmäktige 1)
Blankett 8 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkofullmäktige 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 10. Blanketten ska skickas till stiftstyrelsen, se sidan 11 för adress. Var god
Läs merEQUMENIAKYRKAN ASKLANDA-ORNUNGA
EQUMENIAKYRKAN ASKLANDA-ORNUNGA En församling för hela människan, hela livet. En plats för gemenskap med Gud och varandra. Informationsbroschyr om Equmeniakyrkan Asklanda-Ornunga och föreningen Equmenia
Läs mer