KOMMUNIKATION I SVENSKA KYRKAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNIKATION I SVENSKA KYRKAN"

Transkript

1 ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska Högskola KOMMUNIKATION I SVENSKA KYRKAN En analys över vad fyra församlingar i Svenska Kyrkan kommunicerar till sina medlemmar Clas Jonsson AA 2552 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE Vårterminen 2011 Handledare: Patrik Wahlund

2 Abstract In 2000, the Swedish Church a free church, it is no longer a state church. An obvious, the Swedish Church is still partially regulated by law and it must be an Evangelical Lutheran faiths. This free church congregations free to communicate with its members primarily through parish sheets / newspapers. The question posed in this paper is: What are communicating Swedish church congregations to its members? Church Order, which regulates all activities of the Swedish Church says that all parishes should have an assembly instruction. Assembly instruction describes the Assembly's activities in four main areas which are worship, teaching, social work and mission. The Church Order and the Assembly of the instructions it says that worship is the parish center from which all activities are based and to which all the activities connected to. This paper will answer is whether the service is also the center of the information that the Assembly write to the parish church leaves that are using that communication to its members. Essay structure is first a history and background of what a parish is in the Swedish church, since it is a width analysis of blades and the parish church steps, then a deep analysis of the leaves and parish church steps, finally some additional questions. År 2000 blev Svenska kyrkan en fri kyrka, den är inte längre en statskyrka. En sanning med modifikation, Svenska kyrkan är delvis ännu reglerad genom lagar och den måste vara ett Evangeliskt Luthersk trossamfund. Denna fria kyrka med fria församlingar kommunicerar med sina medlemmar främst genom pastoratsblad/tidningar. Frågan som ställs i denna uppsats är: Vad kommunicerar Svenska kyrkans församlingar till sina medlemmar? Kyrkoordningen som reglerar all verksamhet inom Svenska kyrkan säger att alla församlingar skall ha en församlingsinstruktion. Församlingsinstruktionen beskriver församlingens verksamhet inom fyra huvudområden som är gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. I kyrkoordningen och i församlingsinstruktionerna står det att gudstjänsten är församlingens centrum från vilken all verksamhet utgår och till vilken all verksamhet kopplas till. Denna uppsats kommer att ge svar på om gudstjänsten är centrum i den information som församlingen skriver i de pastoratsblad som församlingarna använder som kommunikation till sina medlemmar. Uppsatsens struktur är först en historia och bakgrund till vad en församling är i Svenska kyrkan, sedan är det en breddanalys av församlingsinstruktionerna och pastoratsbladen, därefter en djupanalys av församlingsinstruktionerna och pastoratsbladen, till slut några kompletterande frågor. 2

3 Innehållsförteckning Abstract Inledning Frågeställning Metod Inledning Urval Bortfall Undersökningsinstrument Insamling av data Kontakt Metodiska problem Analysmetoder Breddanalys Djupanalys Material Kyrkans nuvarande organisation Församlingsinstruktionerna enligt kyrkoordningen Församlingsinstruktionen, församlingens styrdokument Församlingsinstruktionen, stiftets tillsynsdokument Bakgrund till församlingsinstruktionerna Gudstjänst Undervisning Diakoni Mission Kyrkans utveckling genom historien Resultat av breddanalys av församlingsinstruktionerna Församlingarnas församlingsinstruktioner Jönköping-Sofia församling Gudstjänst Diakoni Undervisning Mission Vetlanda församling Gudstjänst Undervisning Diakoni Mission Bäckseda församling Mission Gudstjänst Undervisning Diakoni Alseda församling Inledning Gudstjänst Undervisning Diakoni Mission Sammanfattning

4 3. Resultat av breddanalys av pastoratsbladen Inledning Jönköping-Sofia församling Nåd och evangelium Gemenskap Gemenskap i kyrkan Gemenskapens betydelse i vardagen Bön Gudstjänstschema Övrigt Människan är unik Engagemang för andra människor och miljön Sammanfattning Vetlanda församling Nåd och evangelium Gemenskap Gemenskap i kyrkan Gemenskapens betydelse i vardagen Människor vill känna sig behövda Inbjudan till gudstjänst Övrigt Medlemskap i Svenska kyrkan Kyrkans förtroende Titelfixering Sammanfattning Bäckseda församling Nåd och evangelium Gemenskap Inbjudan till gudstjänster Kyrkan enligt kyrkoordningen Praktisk information Övrigt Sammanfattning Alseda församling Nåd och evangelium Praktisk information Inbjudan till gudstjänster och andra träffar Övrigt Sammanfattning Djupanalys/innehållsanalys Inledning till djupanalysen Djupanalys av FIN Alla Delaktighet Djupanalys av pastoratsbladen Nåd och evangelium, en omskrivning av undervisning Gemenskap Begrepp som är särskilda Människan som unik skapelse Hierarki

5 Ekonomi Sammanfattning Kompletterande frågor Vad är syftet/målsättningen med att ge ut pastoratsbladet? Anser du att gudstjänsten blir tydlig i pastoratsbladet? Sammanfattning och slutsats Källor Otryckta källor: Tryckta källor och anförd litteratur: Internet

6 1. Inledning 2002 började jag jobba i svenska kyrkan i Vetlanda. Jag har tidigare jobbat i frikyrkor på tre olika platser i Småland. Väsentliga skillnaderna som jag direkt reflekterade över var flera. För det första en reglerad arbetstid, jobbade man över får man ersättning, kompsaldo var ett nytt begrepp. Den andra skillnaden var arbetskamrater, att ständigt dela och diskutera arbetet för att förnya och förbättra detsamma. En tredje skillnad var, och kanske den starkaste av dem alla, varunamnet Svenska kyrkan. När jag tidigare varit på skolor eller i offentliga sammanhang har jag ofta fått förklara vilket sammanhang jag kom ifrån och vad jag jobbade med. När jag säger att jag kommer från Svenska kyrkan är det ingen som ifrågasätter utan är istället välkomnande, Svenska kyrkan har ett stort förtroende hos de allra flesta. Det är inte vetenskapligt undersökt, det är endast min reflektion. Teologiskt var det inget problem för mig att smälta in i Svenska kyrkan. Det som var annorlunda var formerna, i frikyrkan gör någon en gudstjänstordning i Svenska kyrkan finns ofta en agenda som man följer med lite variation. För mig blev agendan en viss trygghet, jag visste vad som skulle hända, det kommer inga och blir inga överraskningsmoment i gudstjänsten. Innehållet i predikan och undervisningen var däremot ingen större skillnad och jag kunde ställa mig bakom allt innehåll, ofta blev det och blir nya ahaupplevelser på grund av att präster har ofta en annorlunda teologisk utläggning av en text som jag aldrig mött tidigare. När det gäller mitt eget arbete, att undervisa ungdomar så var det precis detsamma som tidigare, skillnaden var möjligtvis att förkunskapen hos ungdomarna i Svenska kyrkan inte var lika stor som hos ungdomarna i frikyrkan. På ett personalmöte 2003 fick personalen veta att Svenska kyrkan bestämt att alla församlingar skall ha en församlingsinstruktion (FIN). FIN skulle tas fram av tjänstemännen inom de olika verksamhetsområden som fanns i församlingen, personalen tillsammans med kyrkoråd och kyrkoherde/komminister skulle ansvara i varje församling. FIN skulle vara församlingens styrdokument som skulle tala om församlingens uppdrag och verksamhet. I dessa styrdokument skulle det finnas något om vad församlingarna tänker om sig själva. Vad församlingarna tänker sig vara och göra i relation till församlingens medlemmar och alla som vistas i församlingen. I första hand gällde det att bestämma vad församlingen skulle göra inom gudstjänst, undervisning, diakoni och mission i enlighet med kyrkoordningen (KO) Frågeställning Svenska kyrkan har en god och hög målsättning med kyrkan. Skulle varje församling leva upp till de höga mål och förverkliga den teologi som KO uttrycker skulle alla som lever i Sverige veta vad kyrkan är. Men verkligheten är en annan, kyrkan är idag en förening bland alla andra föreningar en organisation som måste kämpa för att visa vem den är, måste tala om, marknadsföra sig som vilket företag som helst. Efter 10 år som fri organisation har mer än en halv miljon begärt utträde ur kyrkan. Vad gör kyrkan åt det? Församlingar gör hemsidor, annonserar i pressen, gör pastoratsblad med mera, men kyrkans medlemmar fortsätter att utträda ur kyrkan. Problemet med att kyrkan blev en fri kyrka var kanske att den blev tagen på sängen, problemen var fler än möjligheterna. Kyrkan kunde inte tro eller förutse att så många skulle välja att lämna den. Kyrkan trodde nog att den var mer betydelsefull för gemene man än den var, till viss del kanske den tror det fortfarande. Kyrkan förutsåg inte att kvällstidningar och de sociala medierna skulle driva kampanjer där man talar om för kyrkans medlemmar hur mycket de kunde spara genom utträde. Kyrkan förutsåg inte vilka konsekvenser det skulle få när kyrkoavgiften redovisades på skattsedeln med siffror. 6

7 I Nyckeln till Svenska kyrkan anges två huvudorsaker till att så många lämnar kyrkan, för det första det mediala fokus efter år 2000 och för det andra ekonomin. 1 Vidare skriver man: Forskning har visat att motivet till att lämna Svenska kyrkan ofta handlar om att kyrkan sällan upplevs relevant och att man inte tar del av dess liv och innehåll. Eftersom de flesta inte vill betala för något som är irrelevant, är ekonomiska skäl ofta en utlösande faktor. Många anger dock flera skäl för att lämna kyrkan. 2 Kyrkan bör därför veta vem man är och vilket uppdrag den har. Därför är bakgrunden till frågeställningen viktig och blir: Vad är församlingen utifrån KO? Vad säger församlingen om sig själv i FIN i jämförelse med KO? Svaren på dessa frågor är bakgrunden till huvudfrågan vilken lyder: Vad kommunicerar församlingen till medlemmarna främst genom pastoratsblad? Stämmer FIN och det församlingarna kommunicerar överens? Utifrån ovan nämnda bakgrund kommer jag att studera förhållandet mellan KO och FIN i fyra församlingar i Växjö stift och om FIN i de fyra församlingarna stämmer överens med det de kommunicerar genom pastoratsbladen Metod För att kunna besvara frågeställningen i denna uppsats har en kvalitativ induktiv metod valts. Med kvalitativ metod menas enligt Runa Patel och Bo Davidsson i Forskningsmetodikens grunder att det är en forskning som använder sig av verbala analysmetoder. 3 Frågeställningen handlar om en analys om vad fyra församlingar kommunicerar till medlemmarna. Valet av en kvalitativ metod för uppsatsen görs på grund av att frågeställningen handlar om att besvara frågan vad. Patel och Davidsson skriver att om problemet handlar om att tolka och förstå människors upplevelser eller vill svara på frågor som rör Vad? bör vi använda verbala analysmetoder. 4 Jan Hartman skriver i Grundad teori att den induktiva metoden börjar med att samla in fakta som styrs av en relativt öppen frågeställning. I analysen av data försöker skribenten sedan se samband i materialet för att dra slutsatser utifrån detsamma. 5 Patel och Davidsson skriver om den induktiva metoden att den följer upptäckandets väg. Den induktiva metoden undersöker den insamlade informationen, empirin. Det empiriska underlaget är typiskt för en speciell situation, tid eller grupp av människor. 6 I denna uppsats är empirin pastoratsbladen vilket beskrivs närmare under 1.3 Material Inledning Jag gick in i detta arbete med en uppfattning om att Svenska kyrkans församlingar inte är speciellt bra på marknadsföring, att församlingars kommunikation till medlemmarna är undermålig. Eftersom jag jobbat i Svenska kyrkan i stort sett sedan den skildes från staten trodde jag att församlingarna kommunicerade dåligt eftersom antalet gudstjänstbesökare sjunker och många medlemmar lämnar kyrkan. I denna uppsats tittar jag på vad församlingarna kommunicerar. När jag läst materialet/pastoratsbladen har jag under uppsatsens gång blivit tvungen att revidera min uppfattning. Materialet är betydligt bättre än min förutfattade mening. Församlingarna kommunicerar en tydlighet, vad den tror och vilken grund den vilar på. 1 Journalistgruppen (2009) s55 2 Journalistgruppen (2009) s55 3 Patel och Davidsson (1991) s12 4 Patel och Davidsson (1991) s13 5 Hartman (2001) s25 6 Patel och Davidsson (1991) s21 7

8 Urval Jag har bestämt mig för att analysera fyra församlingar i Växjö stift. I princip kunde jag valt fyra församlingar i samma pastorat men jag har valt tre församlingar från Vetlanda kommun, i vilken jag själv arbetar i Vetlanda. Jag har också valt en storstadsförsamling för att förutsättningarna ska bli varierande. Jag har valt församlingar med olika antal medlemmar, Bäckseda församling har ca 2300 medlemmar, Alseda församling har ca 3000 medlemmar, Vetlanda församling har ca medlemmar och Jönköping-Sofia församling har ca medlemmar. Medlemsantalet kan visa på att förutsättningarna för att bedriva församlingsarbete ser ganska olika ut och resurserna är också annorlunda i en församling med medlemmar mot en med 2300 medlemmar. Främst beror detta på intäkter i form av kyrkoavgifter, församlingar med många medlemmar har råd att anställa flera personer med specialkompetenser. I den mindre församlingen bör de anställda kunna lite av varje. Det betyder att i den stora församlingen finns informatörer och kommunikatörer vilket inte förekommer i den mindre Bortfall Jag räknar inte med något bortfall på grund av att urvalet av församlingar är så stort, skulle jag inte få material från en församling är det lätt att ta en annan Undersökningsinstrument För att förstå kyrkans organisation är det viktigt att vara förtrogen med KO. KO kan kallas kyrkans styrdokument där hela kyrkans organisation finns nedskriven. KO kommer att inleda den teoretiska delen, ge bakgrund till vad kyrkan menar med församling, KO beskriver FIN som styrdokument för kyrkans församlingar och också som stiftets (domkapitlets, biskopens) tillsynsdokument. FIN och det material (pastoratsblad) som församlingarna kommunicerar blir empirin. Församlingens mål finns nedskrivna i FIN. Pastoratsbladen som församlingen kommunicerar med medlemmarna är pastoratsblad för församlingen/pastoratet som utkommer i regel fyra gånger om året. Övrigt material som samlats in är foldrar som beskriver församlingens verksamhet, det är exempelvis dopinbjudningar och andra utskick som gäller verksamheten. Det materialet finns men kommer inte att analyseras inom ramen för denna uppsats. Det ser väldigt olika ut i olika församlingar Insamling av data För att få tag i FIN och annat material som församlingen kommunicerar har jag personligen träffat och pratat med kyrkoherden i Vetlanda församling. I Bäckseda församling har jag mailat en komminister och han har sedan skickat mig församlingens material. Jag besökte även expeditionen för att få deras pastoratsblad för Jönköping-Sofia församling hittade jag på nätet och deras FIN på deras hemsida vilken jag sedan har skrivit ut. Sedan har jag ringt upp en kommunikatör i församlingen och samtalat med henne om FIN och allt det material som församlingen producerar och om vad de kommunicerar till sina medlemmar. Allt material som Jönköping-Sofia församling producerar har jag fått via mail eller skrivit ut från deras hemsida. Till Alseda församling har jag ringt och pratat med en kvinna på församlingsexpeditionen som sedan har tagit fram deras FIN och annat material och skickat det till mig. Jag besökte även henne på expeditionen för att få deras pastoratsblad för

9 Kontakt Eftersom det finns en öppenhet att lämna ut material i församlingarna och ett intresse för mitt arbete, håller jag öppet om jag måste ställa kompletterande frågor som förklarar FIN eller om det övriga materialet. Kompletterande frågor kan bli aktuella efter analysen Metodiska problem Att välja församlingar i närområdet kan vara både bra och mindre bra. Närhet kan vara ett plus om frågor behöver ställas eller material måste kompletteras. 7 Ett plus till är att undersökningen kan få direkta konsekvenser som får betydelse för det egna arbetet. Nackdelar kan vara att objektiviteten till materialet blir bristande eller att granskningen av den egna församlingen blir alltför noggrann och bedömningen hårdare än mot de andra Analysmetoder Breddanalys Med breddanalys menas i denna uppsats en fri kodning av det material som samlats in från församlingarna, pastoratsbladen. Dessa analyseras utifrån respektive församlings FIN där kodningen är fri. Pastoratbladens innehåll relateras till de övergripande målsättningar som varje församling anger i respektive FIN. När det gäller varje församlings FIN analyseras dessa utifrån KO. FIN kodas utifrån de rubriker som är angivna i KO och dess struktur nämligen gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. I min analys kommer utgångspunkten vara de fyra huvudområdena som FIN är uppbyggd omkring, det är gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Varje FIN innehåller i regel en omvärldsanalys vilken är viktig för att förstå varje församlings bakgrund och i vilket sammanhang den befinner sig. Eftersom FIN är ett måldokument tittar jag på vilka mål som finns inom respektive område för att sedan se i det material som församlingen kommunicerar, pastoratsbladen, om de stämmer överens. Kommunicerar församlingarna i pastoratsbladen det de skriver i sina måldokument, FIN? Till slut förväntar jag mig att kunna se och dra slutsatser om KO, FIN och pastoratsbladen stämmer överens. Vad stämmer överens och vad skiljer? Djupanalys Det som kommer att göras i denna uppsats i djupanalysen är en innehållsanalys. En innehållsanalys är enligt Kristina Boréus och Göran Bergström i boken Textens mening och makt en analys som från början när denna analysmetod kom till var främst till för att kvantitativt mäta förekomsten av eller mäta vissa företeelser i texter. 8 Boréus och Bergström skriver att senare har innehållsanalys använts i vidare perspektiv och inkluderar varje analys som syftar till att på ett systematiskt sätt beskriva textinnehåll. Ofta görs en skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys syftar då ibland på textanalyser där ingenting räknas eller mäts. 9 7 En kompletterande fråga som kom under arbetet var angående Vetlandas FIN där de inte skriver att gudstjänsten är navet eller centrum för församlingens arbete. Här kunde jag fråga kyrkoherden: Är gudstjänsten centrum för Vetlanda församling? Kyrkoherden svarade: Ja, givetvis, vi följer självklart KO. 8 Bergström och Boréus (2005) s43 9 Bergström och Boréus (2005) s44 9

10 För att arbeta med innehållsanalys behövs göras ett kodschema enligt Boréus och Bergström. 10 Framförallt gäller detta vid en kvantitativ analys men även i en kvalitativ analys är ett sådant schema användbart. I denna uppsats kommer kodschemat för djupanalysen att vara endast två rubriker nämligen evangelium/undervisning och gemenskap. Därefter kommer också att tas med något som är speciellt för en eller två av församlingarna som människan som unik skapelse, hierarki och ekonomi. I djupanalysen för FIN, som jag börjar med kommer jag att titta särskilt på orden alla och delaktighet, det är ord som återkommer i samtliga FIN Material Det material som ska analyseras är FIN och pastoratsbladen för nedan angivna församlingar. Här tas även KO med för det är den som lägger grunden för analysen av FIN. Kyrkoordningen för Svenska kyrkan med kommentarer och angränsande lagstiftning visar tydligt vad Svenska kyrkan menar med församling och vilket ansvar församlingen har gentemot alla som bor och vistas i församlingen oavsett om de är medlemmar eller inte. Svenska kyrkan skall enligt Sveriges rikes lag täcka in alla människor i hela Sverige, så kallat territoriell, det ska inte finnas någon människa i Sverige som inte bor i en församling. Kyrkoordningen behövs för att beskriva församlingsbegreppet, den reglerar och bestämmer församlingsinstruktionerna. 11 Församlingsinstruktionerna för Jönköping-Sofia församling, Vetlanda pastorat, Bäckseda pastorat och Alseda församling är den första delen av mitt empiriska material. Det är i dessa som församlingen skriver om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Under varje område finns en handlingsplan för vad församlingen har för målsättning. FIN är det övergripande dokumentet där församlingen själv anger och beskriver sitt arbete. Pastoratsblad för Jönköping-Sofia församling, Vetlanda pastorat, Bäckseda pastorat och Alseda församling är mitt empiriska material är den andra delen av mitt empiriska material. Pastoratsblad är den information som församlingar skickar ut till alla som bor i församlingen. Pastoratsbladen är i huvudsak den kommunikation som församlingen ger till sina medlemmar, dessa beskriver vad församlingen kommunicerar till medlemmarna Kyrkans nuvarande organisation Kyrkans organisation kan vara svår att förstå, därför ges i detta avsnitt en bakgrund till kyrkans nuvarande organisation. Det är viktigt att förstå vilken betydelse KO har för FIN vilket beskrivs även under punkterna 1.5 och 1.6. Vid årsskiftet 2000 skildes stat och kyrka åt, då blev Svenska kyrkan en frikyrka som alla andra frikyrkor. Detta är en sanning med modifikation för Svenska kyrkan är reglerad i Sveriges rikes lag även efter år 2000 i denna Lag 1998:1591 om Svenska kyrkan 1 står det: Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. 12 Sveriges riksdag har bestämt vad som är svenska kyrkan vilket betyder att exempelvis katolska kyrkan eller ortodoxa kyrkan aldrig kan omfatta Svenska kyrkan utan beslut i riksdag och en lagändring. I 2 i samma lag läser vi: Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. 13 I denna paragraf 10 Bergström och Boréus (2005) s83 11 Edqvist m.fl (2005) 12 Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s883 10

11 talar Sveriges rikes lag om hur omfattande Svenska kyrkan skall vara och att kyrkan skall finnas för alla. Svenska kyrkan är territoriell, varje människa i hela Sverige skall finnas i en av Svenska kyrkans församlingar oavsett var hon bor. Detta förstärks i den 4 där det står att: Församlingen är en lokal enhet inom Svenska kyrkan och omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område. 14 I samma paragraf står också vad Svenska kyrkans församlingar skall göra: församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. 15 Det är något märkligt att staten, som hävdar religionsfrihet lägger sig i Svenska kyrkans styrning, uppgifter och organisation när staten inte längre skall styra över kyrkan. Genom att skriva in i Sveriges rikes lag om vad Svenska kyrkan skall omfatta, vilken trosuppfattning som skall styra, vilken verksamhet som ska bedrivas, och vilka som ska tillhöra densamma visar staten att kyrkan inte kan göra eller agera som den vill utan lagändring och beslut i riksdag. Lagen säger att Sverige skall vara ett kristet land vilket betyder ett evangeliskt Luthers trossamfund. I samband med att kyrkan skildes från staten fick församlingar och pastorat personalansvar för all personal. Tidigare hade präster och diakoner varit anställda av stiftet, från och med 2000 skall varje församling/pastorat stå på egna ben med allt ansvar, vilket inte varit utan problem. Strukturen i den fria kyrkan är kyrkofullmäktige som är den högsta beslutande församlingen i ett pastorat/samfällighet, de sammanträder 2-3 gånger per år. Därefter kommer kyrkonämnden. Nämnden är den församling som har anställningsansvar och budgetansvar i pastoratet/samfälligheten, de har också ansvar för alla byggnader. I varje församling finns ett kyrkoråd som ansvarar för församlingens verksamhet, gudstjänster, barn och ungdomsverksamhet mm. Även om kyrkan är skild från staten har kyrkan, efter tio år kvar en politisk organisation, i många fullmäktige, nämnder och församlingar, är inte partipolitiken lika viktig som till kyrkomötet. På senare år har även icke politiska partier tagit plats i kyrkomötet de visar ofta att de är där för ett engagemang för kyrkan och inte av politiska skäl. Svenska kyrkan reglerades av kyrkolagen så länge kyrkan var en statskyrka. När kyrkan blev en fri kyrka skulle kyrkan fortsättningsvis regleras vilket ledde till att KO kom till. KO bygger på och ersätter 1992 års kyrkolag. 16 KO är ingen lag men alla de församlingar som tillhör Svenska kyrkan förväntas hålla den och göra efter den, man skulle kunna säga att kyrkoordningen är för kyrkan vad stadgarna är för en förening. En av KO:s uppgifter är att ange de strukturer och beslutsformer som ger de bästa förutsättningarna för att Svenska kyrkan skall kunna fullfölja sin kallelse. Regelsystemet behandlar främst kyrkans institutionella sida. 17 De som är vigda och anställda till tjänst i Svenska kyrkan förväntas uppfylla de bestämmelser KO fastställer. 18 Detta är logiskt, alla som tillhör en organisation bör känna till dess syfte och mål samt uppfylla de krav som organisationen ställer i annat fall är det märkligt att vara ansluten till densamma. Att arbeta i en organisation och inte dela dess mening och mål är i sig en orimlig uppgift, förr eller senare kommer det att märkas. På senare år har Svenska kyrkans församlingar blivit tydligare med vilka man anställer och vilka krav den ställer på de anställda, det gäller inte endast vigningstjänsterna. För kyrkans del och för alla är det positivt, det gör att varje församling är tydlig med vad den vill och vad den förväntar av dem som arbetar där. 14 Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s26 17 Edqvist m.fl (2005) s40 18 Edqvist m.fl (2005) s37 11

12 KO är kyrkans stadgar som talar om och beskriver kyrkans tro, bekännelse och lära. Den säger i inledningen: att den kristna kyrkan bekänner sig till en enda Gud, att kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus och evangeliet om honom. Evangeliet leder människan till gemenskap med Gud, som är hennes ursprung och mål. Den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för skall komma till uttryck i allt vad kyrkan gör och säger. Kyrkans uppgift är att för alla klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär. 19 KO beskriver församlingen som den primära enheten inom Svenska kyrkan där kyrkan framträder lokalt. Svenska kyrkan har en rikstäckande indelning i territoriella församlingar som pastorala områden. Församlingarna är samtidigt en gemenskap av de människor som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område. Församlingen har lokal självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund. 20 Det pastorala området kan bestå av en eller flera församlingar, det är kyrkoherdens ansvarsområde enkelt uttryckt. Här får vi veta att en församling i Svenska kyrkan i första hand är territoriell med de människor som bor inom dess geografiska område. Samtidigt är församlingen gemenskap, det är i gemenskapen mellan människor som kyrkan blir synlig och kan ta sitt ansvar för alla människor som lever inom församlingens gränser. För den som blickar in i kyrkans organisation kan den tyckas vara stelbent och hårt styrd men sanningen är nog den att den lokala församlingen med det egna kyrkorådet är ganska fri. KO sätter endast gränserna, inom de gränserna är församlingar fria att agera med den FIN som de själva har skrivit och knutit sig till. KO är tydlig med vad församlingens grundläggande uppgift är: den är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. 21 Den som läser KO och FIN kommer snart att märka att dessa uppgifter återkommer ständigt, det är församlingens fyra ben. Syftet med denna uppgift är enligt KO att: människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. 22 Kyrkan har en tydlig vision med vad den vill, vilken dess målsättning är och vilka resultat den vill uppnå. För att en församling skall kunna kallas församling måste den fira gudstjänst, det är enligt KO den sammankomst som konstituerar församlingen. 23 I kapitel 37 2 läser man att: i församlingen firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka. 24 Kan en församling inte uppfylla dessa krav kan domkapitlet i stiftet bevilja undantag genom att en församling i första hand firar gudstjänst tillsammans med en annan församling. Detta kan inte ske varje söndag utan är endast undantag. När det gäller de tre övriga uppgifterna, undervisning, diakoni och mission är församlingarna mer fria. Undervisning kan ske i ålderskategorier och i många olika sammanhang som församlingen bestämmer som verksamheter. Däremot kan man säga att undervisningen är särskilt kopplad till konfirmationen vilken beskrivs i kapitel 22 i KO Edqvist m.fl (2005) s42 20 Edqvist m.fl (2005) s49 21 Edqvist m.fl (2005) s48 22 Edqvist m.fl (2005) s48 23 Edqvist m.fl (2005) s51 24 Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s312 12

13 När det gäller diakonin handlar det om olika former av hjälpverksamhet som utifrån evangeliet är motiverad. Diakonin kan se väldigt olika ut från församling till församling beroende på vilka förutsättningar som samhället ger. Gemensamt för diakonin är dock hjälpverksamhet och uppsökande verksamhet inom församlingen område. Mission är ett vitt begrepp och ligger till grund för varje församlings sändning till denna värld. KO skriver att: mission kommer latinets mi ttio som betyder skicka eller sända. 26 Kyrkans uppdrag är en fortsättning av det uppdrag som Jesus gav till lärjungarna när han sände ut dem för att predika om Guds rike. Missionsbefallningen har stor betydelse för församlingens uppdrag. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut." (Matt 28:18-20) Enligt KO har: mission inom kyrkan blivit det samlande namnet på all verksamhet som bedrivs både utom och inom Sveriges gränser till i första hand dem som inte kallar sig kristna. 27 Kyrkan och församlingen har dessa fyra grundläggande ord som en bas för all sin verksamhet samtidigt finns det inga vattentäta skott mellan dessa begrepp. I gudstjänsten finns diakoni, undervisning och mission, i diakonin firas gudstjänst, finns undervisning och mission, inom undervisningen kan det firas gudstjänst, vara diakoni och mission och när man bedriver mission kan också firas gudstjänst, undervisa och vara diakoni Församlingsinstruktionerna enligt kyrkoordningen I inledningen till kap 35 i KO som handlar om församlingstillhörighet och indelning står det. Kyrkotillhörigheten tar sig normalt uttryck i församlingstillhörighet. Den som tillhör Svenska kyrkan och är bosatt i Sverige tillhör därför alltid någon av kyrkans församlingar. Församlingarna är vanligen territoriella, det vill säga sådan där det geografiska området anger gränsen.. Församlingen är den grundläggande enheten inom Svenska kyrkan, eftersom det är där människor lever, evangelium förkunnas och sakramenten delas ut. Utan gudstjänsterna och gudstjänstgemenskapen finns ingen församling. För att församlingen skall kunna utföra sina uppgifter måste där också finnas människor som är villiga att ta ett särskilt ansvar för dessa uppgifter. 28 I denna inledning kan man förstå hur kyrkan tänker om församlingen, den är territoriell i dess geografiska mening vilket betyder att alla människor som bor och lever i Sverige finns i en församling. Men det geografiska området är inte tillräckligt för att vara församling, församling är när människor inom det geografiska området kommer tillsammans och firar gudstjänst. Om inte gudstjänst firas kan inte församlingen existera. Tolkningen av församlingsbegreppet kan bli dubbelbottnat, intensionen i KO och i Svenska kyrkan är att kyrkan skall famna alla människor i hela Sverige. Kyrkans territoriella gränser innebär att alla människor lever i en församling. Men å andra sidan är församlingen de människor som kommer tillsammans för att fira gudstjänst, det ena utesluter inte det andra, båda sidorna måste finnas. Ett grundläggande problem kan finnas hos människor som genom historien diskuterat vad en församling är i Svenska kyrkan. Det är lätt att fastna i den ena 26 Edqvist m.fl (2005) s52 27 Edqvist m.fl (2005) s52 28 Edqvist m.fl (2005) s452 13

14 eller den andra fåran istället för att se att båda sidorna är lika viktiga. De territoriella gränserna handlar om att ha ansvar för alla människor inom ett geografiskt område, ingen ska kunna falla vid sidan. Gudstjänsten är det synliga instrumentet där evangeliet förkunnas och sakramenten delas. Det territoriella blir formen medan gudstjänsten blir innehållet, förvisso kan även gudstjänsten bara vara form men det beror i så fall mer på dem som ansvarar för densamma än på kyrkan eller KO. Svenska kyrkan kan inte själv bestämma över om den skall vara territoriell eller inte, som tidigare skrivit är det lagstadgat att Svenska kyrkan skall vara territoriell Församlingsinstruktionen, församlingens styrdokument. I KO finns tydiga instruktioner angående FIN för varje enskild församling i Svenska kyrkan. För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen i samråd med domkapitlet. Instruktionen ska innehålla 1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning, 2. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. 29 En FIN måste finnas i varje församling även om församlingen ingår i en samfällighet eller ett pastorat med flera församlingar. Varje församling är unik och har olika förutsättningar för sitt församlingsliv och därför är det viktigt att varje församling har utarbetat en egen FIN. I ett pastorat som har flera församlingar kan förutsättningarna för församlingarnas arbete se väldigt olika ut. I pastoratet kan finnas stadsförsamling med många medlemmar, flera olika skolor, små och stora företag och så vidare. I samma pastorat finns en landsortsförsamling med få medlemmar, de flesta äldre, inga skolor eller företag. Karaktären på FIN i de olika exemplen kommer att se annorlunda ut för att förutsättningarna är olika i församlingarna även om de finns i samma pastorat. FIN kommer i de olika församlingarna också att likna varandra eftersom de grundläggande uppdragen finns i varje församling. FIN kom till i Svenska kyrkan i samband med relationsändringen kyrka-stat och den nya KO skriver Thidevall. 30 Troligen var det inte många, om ens någon som förstod vilken svår och komplicerad process det var att skilja kyrka och stat åt. Kyrkan har i princip alltid varit under staten så att klippa banden dem emellan var en lång beslutsprocess. Från och till har förslaget att skilja dem åt förekommit under hela 1900-talet, det var först i mitten av 1900-talet som det öppnade sig en riktig möjlighet när religionsfrihetslagen stiftades (1951:680). Den lagen gjorde det möjligt att fritt utträda ur Svenska kyrkan, vilket inte hade varit möjligt tidigare. När kyrka och stat gick skilda vägar år 2000 var det mycket arbete som återstod och KO var inte färdig. Men som det står i förordet till KO så behöver: KO kontinuerligt ses över och anpassas till nya förutsättningar för att kunna fullfölja sin uppgift. Det går alltså inte att avvakta med att skriva en kommentar till dess KO är färdig och oföränderlig. Då blir den aldrig skriven. 31 Tidigare hade kyrkan varit regelstyrd genom kyrkolagen, kyrkan var väldigt hårt styrd genom ett starkt regelsystem. När kyrkan blev fri skulle den själv börja styra, fatta egna beslut, ta ett större ansvar i den lokala församlingen. Det som skrivs i förordet till KO är egentligen att kyrkan inte är färdig, den blir aldrig färdig utan står ständigt i en förändringsprocess. År 2000 såg KO med kommentarer ut på ett sätt, fem år senare har samhället förändrats och nya beslut fattats vilket gör att kommentaren till KO måste ständigt 29 Edqvist m.fl (2005) s Thidevall (2005) s66 31 Edqvist m.fl (2005) s7 14

15 skrivas om. Fem år senare har processen fortsatt, vissa kommentarer har tagits bort, nya beslut har tagits och därmed har också nya kommentarer kommit till. Kyrkan är, efter tio år som fri kyrka fortfarande under omdaning, den håller fortfarande på att söka sin nya roll som fri kyrka. FIN kan omarbetas vid varje kyrkoval då nytt kyrkoråd väljs eller när ny kyrkoherde anställs om församlingen anser det nödvändigt. Det finns alltså inget krav, men det är en möjlighet. När en av de kyrkoherdar blev anställd där jag arbetar ville han arbeta om FIN i församlingen, hans filosofi var inte att få fram ett dokument som församlingen slaviskt skulle följa utan menade att processen under vilken FIN kom till var det viktigaste. Det är arbetet med FIN som får kyrkoråd, präster, diakoner och pedagoger att tänka och forma arbetet de själva står i, vad som sedan blir nedskrivet på papper är inte lika viktigt, menade han. Arbetet med FIN är en möjlighet för varje ny kyrkoherde att sätta sig in i församlingens liv, bekanta sig med församlingen och tillsammans med kyrkoråd och övriga anställda tänka ut strategier för församlingens arbete kommande år. Här kommer en tydlig hierarki och maktstruktur fram, det är kyrkoherden som kan förändra FIN och det är kyrkoherden som kan bestämma vad församlingen skall arbeta med var första tillfället som FIN presenterades inför kommande kyrkomöte Det var den så kallade personalutredningen som kom med förslaget. Kyrkomötet 1999 godkände i stort sett det framlagda förslaget men en viktig ändring kom till stånd. Thidevall skriver att: Utredningen hade tänkt sig att regelgivningen skulle stå i centrum. Men genom kyrkomötets beslut blev FIN istället i första hand ett måldokument. Regelstyrning ersattes av målstyrning. En lång tradition av regelstyrning i Svenska kyrkan hade därmed nått en symbolisk slutpunkt. 32 I stället för att kyrkan styr varje församling utifrån kyrkomöte och stiftsnivå får församlingen själv ta ansvar och utarbeta sitt eget måldokument. För många församlingar blir detta både svårt och tidskrävande men i de flesta fall blir FIN en tydlig fingervisning om vad församlingen vill och vart församlingen är på väg. Thidevall skriver att: Regelstyrningen överges därför att den inte räcker till längre. Den har blivit stelbent. Målstyrningen ökar handlingsutrymmet, men samtidigt ökar kraven på att själv prestera den reflektion, de prioriteringar och de strategiska val som tidigare låg inbäddade i regelverket Församlingsinstruktionen, stiftets tillsynsdokument FIN står i KO under kapitlet tillsyn detta beror på att FIN är det instrument som stiftet kan använda för sin tillsyn av församlingen. 34 Uppfyller församlingen de krav på antalet gudstjänster och mässor som domkapitlet beslutat om? I stiftets tillsyn av församlingen är FIN endast en del av den tillsynen, FIN är i första hand en tillsyn över den så kallade pastorala ramen vilket framgår under kapitlet teori. I KO läser man att redan när verksamheten med att utarbeta FIN påbörjades, kom fokus att hamna nästan helt på det pastorala programmet som ett måldokument eller liknande. Funktionen som ett instrument för domkapitlets tillsyn tonades ned, särskilt det som i förarbetena pekar mot någon form av regelstyrning. Samtidigt kan noteras att termen pastoralt program inbegriper mer än regler och föreskrifter. Detta gör det naturligt och nödvändigt att också arbeta med värderingar och mål när FIN utarbetas Thidevall (2005) s66 33 Thidevall (2005) s67 34 Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s763 15

16 KO skriver att: Biskopen har inom sitt ansvarsområde att visitera församlingarna inom stiftet. 36 Vad en visitation egentligen innebär framgår inte speciellt tydligt men givetvis handlar det om hur församlingen fullföljer sitt uppdrag enligt KO. Det kan uppfattas militäriskt och krävande vilket det också kan vara, det är en kontroll av församlingens verksamhet och dokumentation. Samtidigt är det lika mycket en möjlighet att ge församlingen råd, hjälp och stöd i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst, och övriga handlingar och också hjälp i rättsliga frågor. 37 Vid en visitation skall protokoll föras som skall lämnas till domkapitel och till den visiterade församlingen. 38 Biskopen eller dennes delegerade är med vid utarbetandet av FIN i församlingen vilket blir biskopens viktigaste dokument i visitationen av församlingen Bakgrund till församlingsinstruktionerna Det finns en given struktur för församlingens FIN, även om församlingen är fri att utarbeta sin egen FIN måste de fyra grundpelarna vara med, vilka är gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Tidigare nämndes att dessa fyra ord återkommer på flera ställen i KO så även när det gäller FIN. Dessa ord är grunden för hela kyrkans och församlingens verksamhet och därför är det logiskt att de återkommer i olika kapitel Gudstjänst I KO skriver man: I församlingen firas en huvudgudstjänst varje söndag och varje annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka. 39 Gudstjänstfirandet är konstitutionellt för Svenska kyrkan och därmed även för församlingen. Ett regelbundet gudstjänstfirande är som en konsekvens av detta också ett grundläggande kriterium för att kunna vara församling. 40 När de flesta människor hör ordet gudstjänst förknippas det med söndagens gudstjänst i kyrkan. För kyrkan är det oftast en så kallad huvudgudstjänst. I KO står det att: Gudstjänster i församlingen skall firas i form av huvudgudstjänst, kyrkliga handlingar och andra gemensamma gudstjänster. 41 Med huvudgudstjänst menas enligt KO: Den gudstjänst som firas på söndagar och alla kyrkliga helgdagar. 42 Med kyrkliga handlingar skriver KO att: De som tillhör Svenska kyrkan har rätt att i sin församling bli delaktiga i dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning. Alla gudstjänster är öppna för alla. 43 När det gäller begreppet alla återkommer jag till detta senare Undervisning I undervisning kan mycket av kyrkans verksamhet inrymmas. I varje kyrklig handling finns en undervisningssituation. Kyrkliga handlingar är enligt KO: dop, konfirmation, vigsel och begravning. Alla kyrkliga handlingar skall föregås av samtal mellan den präst som skall leda gudstjänsten och dem som närmast berörs. 44 I dessa givna situationer, både i samtal som föregår gudstjänsten och i gudstjänsten kommer prästen att undervisa den eller de som berörs. 36 Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s51 41 Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s286 16

17 Undervisningen sträcker sig också utanför de kyrkliga handlingarna. I varje samling som förekommer i en församling sker undervisning. Exempel på samlingar kan vara barntimmar, ungdomssamlingar, kyrkans unga, syföreningar, körövningar, konfirmandgrupper, samtal med dem som mist anhöriga och så vidare. Undervisning är ett brett område som omfattar alla grupper i en församling. I Thidevalls undersökning av FIN i församlingar verkar det mesta av undervisningen hamna som en dopundervisning eller en uppföljning av dopet. Thidevall menar att: Det finns inte någon tydlig pedagogik i församlingarna om hur undervisningen skall gå till. Församlingarna skiljer inte mellan informell, man lär sig av allt det man möter och formell inlärning, strukturerade inlärningstillfällen. 45 Thidevall skriver att: Många församlingar försöker skapa ett trons språk där berättelsen, bönen och sången hamnar i fokus, det är undervisning. 46 All undervisning efter dopet är dopundervisning och syftar till att hjälpa den döpte till ett trons språk för att, om möjligt vara rustad för det livet kan erbjuda och drabba med. Undervisningen har kommit att fokusera mycket på konfirmationen de senaste årtiondena. I KO läser man att: Konfirmationen är en aktualisering av dopet och att det är föräldrarnas, faddrarnas och församlingens uppgift att ge de döpta undervisning i kristen tro och kristet liv. 47 Vidare står det att: Sambandet mellan dopet och konfirmationen framhävs genom att den undervisning det är fråga om ses som en dopundervisning. 48 Undervisningen i KO är tydligt inriktad mot att vara en uppföljning av dopet i alla kyrkliga sammanhang Diakoni På Svenska kyrkans hemsida står det att läsa om diakoni, med diakoni menas: Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet är det kyrkans uppdrag att möta människor i utsatta livssituationer. Grunden för detta är Guds kärlek, som den möter oss i människan Jesus Kristus. Ansvaret sträcker sig från den lokala församlingen, över det svenska samhället och ut i världen genom en global kristen gemenskap som kämpar mot orättvisor.att bli sedd och bekräftad kan hela. Att se och bekräfta kan också hela. Detta diakonins samspel är unikt mänskligt. Diakonins uppdrag är att ge människor i samhällets marginal plats i församlingens mitt. Diakonin handlar även om att arbeta för alla människors rätt till frihet från förtryck. Diakoni är solidaritet med de svaga. 49 Diakon är en av kyrkans vigningstjänster, den andra är präst. Thidevalla skriver att: Diakoni är ett uppdrag och betyder att tjäna vilket är taget direkt från evangeliet självt. 50 Enligt KO spelar: Diakonin en central roll i församlingens verksamhet, det handlar om olika former av hjälpverksamhet motiverad av det kristna budskapet och syftande till kristen omvårdnad. 51 Det finns alltid människor som behöver hjälp på olika sätt. Diakoni är långt ifrån att endast hjälpa utslagna och fattiga, diakoni har en bredd där målet är att möta de många olika behoven som kommer i dess väg utan anseende till person. Behoven kan vara så olika, allt från en hand att hålla i till ekonomiskt stöd till att sitta ner och lyssna. Mötet med den enskilda människan blir det centrala i diakonin. 45 Thidevall (2005) s28 46 Thidevall (2005) s30 47 Edqvist m.fl (2005) s Edqvist m.fl (2005) s Diakoni i Svenska kyrkan, 50 Thidevall (2005) s30 51 Edqvist m.fl (2005) s52 17

18 Mission Mission var ett nytt begrepp som kom med KO år Thidevall skriver att: När KO förde in uppdraget mission till församlingen möttes det av en viss yrvakenhet. 52 Det berodde på att det var något nytt för församlingen. Tidigare tänkte många i kyrkan på mission som något som utfördes i andra länder i andra världsdelar och evangelisation något som gjordes i det egna landet i den egna staden. Thidevall skriver: När det gäller mission borde kyrkan idag reflektera mer över vad uppdraget innebär. 53 Missionsbefallningen i Matt 28:18 utgör grunden för all mission idag både inom och utom Sveriges gränser. KO skriver att: Idag handlar missionen om samarbete med kyrkor på olika platser runt om i världen. 54 På Svenska kyrkans hemsida under mission handlar all information om vad kyrkan gör i andra länder. Svenska kyrkan arbetar med biståndsprojekt, katastrofhjälp och samverkan med andra kyrkor, i fler än 150 länder. Och Svenska kyrkans utlandsförsamlingar är en viktig bas för många svenskar ute i världen. 55 Här tar kyrkans hemsida med utlandsförsamlingarna som en mission men inte missionen i Sverige. Utlandsförsamlingarna är viktiga för kyrkan och ännu viktigare för svenskar i utlandet, många använder kyrkan för stöd och hjälp, det blir lite som hemma fastän man är i ett annat land Kyrkans utveckling genom historien Den historiska tillbakablicken i detta stycke är en hjälp för att förstå lite av kyrkans komplexa historia. Kyrkan, som den ser ut idag har formats under lång tid vilket har betydelse för hur man ska se på kyrkan och förstå den. I KO står det: Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530, är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593, är förklarad och kommenterad i Konkordieboken samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument. 56 Svenska kyrkans tro vilar inte endast på en Luthersk lära även om det står i paragrafen. Kyrkohistorien börjar flera år tidigare. Den djupaste grunden är Guds ord som det är nedtecknat i bibeln, de bibliska skrifterna är grunden för allt vad kyrkan tror, bekänner och lär. KO skriver att: Guds ord är ett levande tilltal, ordet är levande och verksamt. 57 Den kristna församlingen grundades på den första pingstdagen. Den kristna kyrkan blir erkänd och statsreligion på 300-talet genom Konstatin den store. Martyrskapet för de kristna upphörde och plötsligt blev de kristna accepterade i samhället vilket förändrade kyrkan för all framtid. Kyrkan var vid denna tid en enad kyrka. På 400-talet flyttades maktcentrat från Rom till den nya staden Konstantinopel och därmed inleddes splittringen i kyrkan mellan öst och väst kyrkan. Det kom visserligen att dröja 600 år innan delningen blev ett faktum. Kyrkan kunde inte enas om den andliga makten skulle vara hos kejsaren i Konstantinopel eller hos biskopen i Rom. Östkyrkan föredrog kejsaren medan västkyrkan föredrog biskopen. 58 År 1054 var brytningen total och sedan dess gick öst- och väst- kyrkan skilda 52 Thidevall (2005) s32 53 Thidevall (2005) s32 54 Edqvist m.fll (2005) s52 55 Svenska kyrkans internationella arbete. 56 Edqvist m.fl (2005) s43 57 Edqvist m.fl (2005) s45 58 De kristna (1980) s133, 142,

19 vägar. Båda sidor hävdar dock successionen från Petrus, det vill säga att båda kyrkorna byggs på klippan Petrus som Jesus säger i Matt 16:18: Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Succession betyder att efterträda eller att följa efter och det anser båda kyrkorna att de gör, de följer i Petrus spår och följer hans bekännelse och lära. Biskopen i Rom blev utsedd till påve och överhuvud för hela västkyrkan, den romerskkatolska. Påvens ställning blev så stark och så mäktig att makten började missbrukas. En av reformationens viktigaste punkter var påvens maktmissbruk enligt Luther. Luther menade att det inte kunde vara så att Gud bara talar genom en man och att påven skulle vara den ende som Guds ställföreträdare på jorden. Luther gick även emot orättvisor som han ansåg påvemakten utsatte vanliga människor för bland annat avlatsbrev och botgöringsuppdrag när människor enligt kyrkan syndade. Luthers mening var inte att splittra kyrkan och göra en del till sin egen, han ville reformera kyrkan så att den kristna tron blev tillgänglig för alla. Han ansåg bland annat att det var en rättighet för varje människa att kunna läsa bibeln på sitt eget språk vilket inte varit möjligt tidigare, all läsning var på latin vilket innebar att de allra flesta inte kunde läsa eller ta till sig bibelordet själva utan hjälp av tolkare, prästerna. Luther blev bannlyst av påven vilket i princip innebar fredlöshet och fick därför fly till delar av Tyskland där han hade anhängare som kunde gömma och försvara honom. I KO står det att: Reformationen inte syftade till att skapa nya trossamfund utan till ett återerövrande av den allmänneliga kristna tron som de gammalkyrkliga och ekumeniska trosbekännelserna ger uttryck för. 59 Till Sverige kom kristendomen på 800-talet genom Ansgar, som vi vet idag. Ansgar var katolik och spred på påvens uppdrag den kristna tron till nordborna men det var först på talet som kristendomen fick rejält fäste hos svenskarna. Det var när Olof Skötkonung döptes i Husaby i Västergötland. Som landets förste kristne kung medverkade han till upprättandet av Skara stift. Därmed var dåtidens kyrka planterad på svensk mark och missionsverket kunde fortsätta. Fler stift upprättades, gudstjänster började firas och kyrkor byggdes. Kyrkorna byggdes mitt i byn som ett tecken på Guds närvaro i världen. Basenheten kring medeltidskyrkan var socknen, de människor som geografiskt sökte sig till samma kyrka. Undervisning och sjukvård blev tidigt två viktiga ansvarsområden i kyrkans liv och verksamhet. Reformationen på 1500-talet var förändringens tid. Då började en självständig svensk nationalkyrka ta form med en evangelisk-luthersk bekännelse och kungen som den nationella kyrkans överhuvud. Ett märkesår i den processen är Västerås riksdag Där och då började framväxten av den så kallade statskyrkan i Sverige. 60 KO skriver: Uppsala möte 1593 är ett annat viktigt år för Svenska kyrkans formande, då antogs slutligen kyrkans identitet som evangeliskt - Lutherskt trossamfund och samtidigt reformerades den svenska kyrkoprovinsen. 61 Svenska kyrkans organisation blev rikstäckande. Genom 1686 års kyrkolag reglerades kyrkolivet och kyrkans organisation över hela landet. De lokala självstyrande församlingarna och deras präster stod under biskopens och domkapitlets tillsyn. År 1863 inrättades kyrkomötet som Svenska kyrkans högsta demokratiska instans på nationell nivå. Viktiga beslut i och för kyrkan skulle föreläggas kyrkomötet innan riksdagen fattade beslut. Kyrkomötet bestod av både präster och lekmän i en fastställd fördelning. Denna ordnig bestod till 1982, då man införde direktval av kyrkans medlemmar till kyrkomötet. En viktig förändring för Svenska kyrkan var religionsfrihetslagen Genom den kunde vem som helst utträda ur kyrkan utan att samtidigt inträda i något annat religiöst samfund.! Edqvist m.fl (2005) s46 60 Svenska kyrkans historia. 61 Edqvist m.fl (2005) s40 19

20 kom en stor förändring till stånd i Svenska kyrkan, det året blev grunden för medlemskap dopet. Tidigare blev barnen medlemmar genom att en förälder var medlem, nu är det inte längre möjligt. De barn som inte döps blir antecknade i kyrkoboken som indirekta medlemmar i avvaktan på dop fram till barnet fyller 18 år. Den senaste stora förändringen ägde rum år 2000, då de tidigare lagstiftade relationerna mellan stat och kyrka i det närmaste upplöstes. Inga kyrkliga organ är längre statliga eller kommunala myndigheter. Den tidigare Kyrkolagen ersattes av en Kyrkoordning, som fastställs av kyrkomötet. Där definierar Svenska kyrkan sig som ett evangeliskt - lutherskt trossamfund. Svenska kyrkan har fortfarande en rikstäckande organisation med församlingar, pastorat och stift över hela landet Resultat av breddanalys av församlingsinstruktionerna I breddanalysen som följer analyseras församlingarnas FIN var och för sig utifrån de givna begreppen i FIN nämligen: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. En första genomläsning av samtliga FIN för Jönköping-Sofia församling, Vetlanda församling, Bäckseda församling och Alseda församling visar att de alla har en gemensam struktur med en gemensam ordning. Det finns en inledande avdelning som handlar om församlingens präster och församlingarnas beslutsordning. Den andra avdelningen handlar om i vilket sammanhang församlingen finns i, en typ av omvärldsanalys. Tredje avdelningen beskriver sedan den pastorala inriktningen under vilken de områden som är FIN kärna som behandlar det som KO beskriver som församlingens viktigaste innehåll. I vissa FIN finns det en fjärde avdelning vilken innehåller bilagor till avdelning tre som innehåller pastoraler, ordningar för olika förrättningar som dop, konfirmation, vigsel och begravningar. Dessa pastoraler beskriver hur församlingens policy ska vara vid olika förrättningar. Tre av de undersökta FIN säger att gudstjänsten är församlingens centrum. I en FIN är det inte tydligt utskrivet att gudstjänsten är församlingens centrum. Alla FIN har ett tydligt mål med sina gudstjänster som handlar om att församlingen vill att dess medlemmar skall uppleva gudstjänsten som ett möte med Gud och med medmänniskor. Gudstjänsten ska vara en plats för möten och tillbedjan. Under rubriken gudstjänst, beskriver alla FIN att församlingen är angelägen om att dess medlemmar skall bli delaktiga. KO skriver inte om någon rangordnar av församlingens grundläggande uppgifter, att gudstjänsten skall vara församlingens centrum, KO skriver: Genom att hålla samman gudstjänst, undervisning, diakoni och mission till en gemensam beskrivning av den grundläggande uppgiften betonades enligt utskottet dess helhet och odelbarhet (2 KL 1999:3 s. 156) Församlingarnas församlingsinstruktioner Jönköping-Sofia församling Gudstjänst I FIN är Jönköping-Sofia medveten om vad församlingen är utifrån KO, att den är territoriell och att den inte kan vara församling om inte gudstjänst firas. 64 I FIN skriver de att arbetet 62 Svenska kyrkans historia. 63 Edqvist m.fl (2005) s FIN Jönköping Sofia församling (2007) s 4, 5 20

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1. Ändringar i kyrkoordningen. 2 kap. Församlingens uppdrag

Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1. Ändringar i kyrkoordningen. 2 kap. Församlingens uppdrag Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1 Ändringar i kyrkoordningen Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1) dels att 2 kap. 16 och 17, 7 kap. 7, 8 kap.

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling

Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling församlingsinstruktion partille pastorat 2015 Furulunds församling Partille församling Sävedalens församling församlingsinstruktion Inledning... 1-2 Omvärld... 3 församlingens grundläggande uppgift Gudstjänst...

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen ett grunddokument Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32). Inledning Vår Frälsare Jesus Kristus, som skaffat fram en fullkomlig förlåtelse åt hela världen (Rom 5:18) säger: Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad

Läs mer

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling 1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde

Läs mer

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingens konstitution består av Grundsatser, Församlingsordning samt Församlingsstadgar, antagna av Immanuelskyrkans församling i Stockholm Immanuelskyrkans

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Vinberg-Ljungby församling Innehåll Ramar för församlingens liv 2 Omvärldsbeskrivning 3 Pastoralt program 4 2 Ramar för församlingens liv Vinberg-Ljungby församling är en församling

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05

Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Vi reser tecken på Guds rike

Vi reser tecken på Guds rike Vi reser tecken på Guds rike Ett grunddokument om samverkan mellan Lutherska kyrkan i Costa Rica och Svenska kyrkan Och budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv

Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv Vi skall nu fortsätta genom att gå igenom dessa inalles sex nivåer i skrivningen om bekännelsen, och kommentera vad respektive nivå innebär liksom vilka dokument som ingår i respektive nivå och i någon

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Vigselrätten och Svenska kyrkan

Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande 2014:1y Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:46 Med hänvisning till Läronämndens yttranden Ln 2007:1y och 2009:12y konstateras att det ur läromässig

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

Församlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Inledning Historisk tillbakablick Församlingens organisation

Församlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Inledning Historisk tillbakablick Församlingens organisation Församlingsinstruktion för Danmark-Funbo församling Beslutad av Danmark-Funbo församlings kyrkofullmäktige och av kyrkoherden den 20120510 Fastställd av Uppsala Domkapitel 20121206 Inledning Historisk

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015 Församlingsbeskrivning och Omvärldsanalys Församlingsbeskrivning Landeryds församling har de senaste 40 åren utvecklats från en landsbygdsförsamling utanför Linköping till en förortsförsamling med den

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 Första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund... 5 1 kap. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära... 5 Andra

Läs mer

ATT LEDA I FÖRÄNDRING

ATT LEDA I FÖRÄNDRING Björn Gusmark Mission i Sverige 2015 ATT LEDA I FÖRÄNDRING ATT FORMA FÖRSAMLINGENS FÄRDPLAN OCH LEDA SJÄLVA RESAN Församlingsutveckling Församlingssyn Målet Starten Vägen FÖRSAMLING? Vi lever med åtminstone

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum.

Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet är ett gammalt sädesmagasin från 1700-talet som nu är ett levande gudstjänstrum. 1 Veteaxet Jesus sa: Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd. Johannesevangeliet 12:24 Veteaxet är en symbol för Mikaelskyrkan. Kyrkorummet

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs lokala program för Salems församling 2014-2017 Innehåll Förord 3 Ledande ord för det lokala programmet 3 Svenska kyrkan i Salem 4 Församlingens

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva

Läs mer

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet STUDIEGUIDE TILL BOKEN Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet I Liv i Kyrkan beskrivs gudstjänstförnyelsen i Katarina församling som en resa i 12 steg. Utgångspunkten är, säger Olle Carlsson, den maktlöshet som vi

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion för Ytterby församling, Kungälvs pastorat Fastställd av Domkapitlet 060916 Inledning Ytterby församling verkar i en bygd med gamla och stolta anor och kännetecknas av att vara ett

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN

KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN KYRKOORDNING FÖR SVENSKA KYRKAN Inledning till kyrkoordningen... 4 Första avdelningen: Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund... 5 1 kap. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära... 5 Andra

Läs mer

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat

Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10. Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 1 Antagen av Kyrkorådet 2014-11-10 Antagen av Kyrkofullmäktige 2014-11-25 Församlingsinstruktion Landvetter Härryda pastorat 2 Församlingsinstruktion, en sammanfattning För Landvetter och Härryda församlingar

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Esbo församlingar DOP AV BARN

Esbo församlingar DOP AV BARN Esbo församlingar DOP AV BARN www.espoonseurakunnat.fi www.esboforsamlingar.fi Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 35/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 kap. 3 kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen kompletteras så Ett barn som

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Församlingsinstruktion för Hortlax församling

Församlingsinstruktion för Hortlax församling Församlingsinstruktion för Hortlax församling En församlingsinstruktion fungerar som grund för målarbetet i församlingen och denna är antagen under 2014 och kommer att revideras vid nästa kyrkoval. På

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?! Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Församlingsinstruktion för Kortedala församling

Församlingsinstruktion för Kortedala församling Församlingsinstruktion för Kortedala församling Illustration: Andreas Karlsson I församlingen finns tre prästbefattningar, en kyrkoherde och två komministrar samt två diakonbefattningar. I församlingen

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen

Läs mer

Konfirmationens Sakrament

Konfirmationens Sakrament Information angående Förberedelse inför Konfirmationens Sakrament Höst och vinter 2015 Sankt Franciskus Katolska Församling Jönköping 1 Kära ungdomar, För vissa är förberedelsen inför Konfirmationen ett

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys

Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Fråga: Vad är det för skillnad på ett strategiskt och löpande beslut? Svar: Strategiska beslut är sådana beslut som är långsiktiga och som kommer att påverka verksamheten

Läs mer

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument

Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vision Husby församling vill vara en öppen katedral av glädje och helighet. Församlingsinstruktion Församlingens övergripande måldokument Vårt uppdrag, vår mission, är att vara kyrka i vår tid och i vår

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

Församlingsinstruktion för Boo församling Godkänd av kyrkofullmäktige och kyrkoherde 2014-11-11 Utfärdad av domkapitlet 2014-12-10 ------------------------------------- Introduktion Kyrkans centrum och

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Kyrkans uppdrag: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission

Kyrkans uppdrag: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission Valplattform för Frimodig kyrka 2013 Våga vara kyrka Frimodig kyrka vill att bekännelsen till Jesus som Kyrkans Herre, skall vara tydlig i Svenska kyrkan. Portalparagrafen (1 kap. 1 ) i kyrkoordningen,

Läs mer

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid

Läs mer