Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Transkript

1 Handlingsplan Dnr F8 70/09 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Publicerad Beslutsfattare Handläggare samt Rektor Miljöchef Eddi Omrcen Beslutsdatum Giltighetstid Senast reviderad Sammanfattning Handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling beskriver de övergripande målen för universitetets arbete med hållbar utveckling och hur dessa skall genomföras av universitetets gemensamma verksamheter. Fakulteterna har uppdragits att bryta ner de gemensamma målen till respektive verksamhet. Områden som tas upp i handlingsplanen är forskning, utbildning, samverkan med omgivande samhälle, klimatpåverkan, resursförbrukning, farliga kemikalier samt kompetensutveckling. 1 (14)

2 Inledning Det är viktigt att universitet och högskolor tar ledning i arbetet med att ställa om samhället till en mer hållbar utveckling. Genom utbildning och forskning kan vi visa på möjliga vägar och lösningar som tar hänsyn till en utveckling som är ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar. Universitetet skall fortsätta att utvecklas åt detta håll tills vi når visionen Det hållbara universitetet. Rektor Pam Fredman, ur Miljö- och hållbarhetsredovisningen 2006 Begreppet hållbar utveckling lanserades för första gången i Brundtlandkommissionens rapport Our Common future Där definierades hållbar utveckling som att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En hållbar utveckling har fokus mot ett samhälle där människor, oavsett kön, ålder, etnisk eller kulturell tillhörighet, har samma möjlighet till delaktighet och välfärd. Företagen är konkurrenskraftiga och tillväxten god och sker på ett sätt så att den inte långsiktigt skadar människors hälsa och miljö. Samhället präglas av god resurshushållning och utnyttjandet av naturresurser äventyrar inte kommande generationers behov. Arbetet med miljö och hållbar utveckling vid universitetet regleras av universitetets strategiska plan och miljöpolicy. Vidare styrs arbetet även av Högskolelagen 1 kap 5, uppdraget från Regeringen att införa miljöledningssystem, miljölagstiftning, samt miljöcertifieringen enligt ISO14001 och EMAS I den universitetets strategiska plan står att Hållbar utveckling är angeläget för oss, vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Det gäller både människor och naturresurser och utgår från en helhetssyn på samhällets behov, förutsättningar och problem. Genom ett systematiskt miljöarbete ska vi minska den samlade miljöbelastningen. I Högskolelagen; 1 kap, 5, fastställs att Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Göteborgs universitet har i regleringsbrevet från Utbildningsdepartementet uppdragits att införa ett miljöledningssystem. Universitetet har utöver detta även miljöcertifierat sig enligt ISO och EMAS, vilket innebär att vi ständigt förbättrar hela vår verksamhet i syfte att minska vår negativa miljöpåverkan och stärka vår positiva miljöpåverkan genom forskning, utbildning och samverkan med samhället. Miljö och hållbar utveckling är ju allas vår framtid. Göteborgs universitet är en kunskapsorganisation, vi har till uppgift att skapa kunskap och förmedla kunskap och då tycker jag att det är en självklarhet att vi har miljövetenskap och även miljömedvetandet som en av de viktigaste bitarna. Alla som arbetar här och alla som kommer härifrån ska ha ett miljömedvetande med sig, oavsett om man ska arbeta med miljöfrågor eller inte. Rektor Pam Fredman (ur filmen Det hållbara universitetet ) 2 (14)

3 Handlingsplanens områden Vår ambition har varit att skapa en holistisk handlingsplan för att nå ett hållbart samhälle, en handlingsplan som utgår från de miljömässiga aspekterna men som även innefattar sociala och ekonomiska dimensioner. Denna handlingsplan gäller fram till 2010 men har ett fortsatt fokus mot 2015, då FN:s Millenniemål ska vara uppnådda samt avslutning sker på dekaden Education for sustainable development (år ). Miljömål för år har indelats i sju områden: 1. Mål för område Forskning 2. Mål för område Utbildning 3. Mål för område Samverkan med det omgivande samhället 4. Mål för område Klimatpåverkan 5. Mål för område Resursförbrukning 6. Mål för område Farliga kemikalier 7. Mål för område Kompetensutveckling Målen är en konkretisering av universitetets strategiska plan, miljöpolicy och betydande miljöaspekter. Målen gäller från och med det datum de har blivit fastställda. De följs upp årligen och revideras vid behov. Miljömålen gäller dock längst till , d.v.s. då ska miljömålen senast vara uppnådda. Vart och ett av de 7 områdena ovan är strukturerade enligt följande: o Inledning (Varför är målet viktigt) o Vad vill vi? (Mål) o Vad gör vi konkret? (Uppdrag) o Hur och när följer vi upp resultat? () Den viktigaste indikatorn för arbetet med aspekten, som svarar om vi uppfyller målet eller inte? Indikatorer som antingen fördjupar bild av hur arbetet fortskrider eller också är indikatorerna obligatoriska vid rapportering till regeringen. 3 (14)

4 Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling Arbetet med miljö och hållbar utveckling regleras av Göteborgs universitets strategiska plan och miljöpolicy. Vidare styrs arbetet även av uppdraget från Utbildningsdepartementet Att införa miljöledningssystem, samt miljöcertifieringen enligt ISO14001 och EMAS. Mot denna bakgrund uppdras nämnden följande: - Uppdrag och ansvar: Klargöra och definiera uppdrag och ansvar för miljöhänsyn och miljöledningsarbete. - Kompetensutveckling: Säkerställa att varje person, som utför arbetsuppgifter som kan orsaka betydande miljöpåverkan, har kompetens grundad på lämplig teoretisk och praktisk utbildning och erfarenhet. - Regler och verksamhetsrutiner: Tillämpa gemensamma eller utarbeta egna regler och rutiner för arbetsmoment som kan orsaka miljöpåverkan eller överträdelse av miljölagstiftning. - Hållbar utveckling i grundutbildning: Integrera hållbar utveckling i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Hållbar utveckling enligt definitionen i Högskolelagen. - Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling: Utifrån den universitetsgemensamma Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling , utarbeta, genomföra och följa upp den egna handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling - : Följa upp miljöaspekter och efterlevnad av miljölagstiftning, samt lämna underlag till universitetets hållbarhetsredovisning och rapportering till Fakulteten skall även genomföra revisioner i enlighet med miljörevisionsplanen, samt minst en fakultetsledningens genomgång. 4 (14)

5 Mål för område forskning Att verka för det hållbara samhället är en av kärnpunkterna i universitetets strategiska profil. I miljöpolicyn fastställs vidare att universitet målsättning är att vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling. Traditionen inom området är lång och framgångarna otaliga. I denna handlingsplan tas ännu några steg mot visionen Det hållbara universitetet. Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar utveckling. Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, att: o ta initiativ och stimulera till universitetsgemensamma forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling; o aktivt söka upp forskare och hjälpa dem att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling; o inventera och beskriva forskningen inom hållbar utveckling vid universitetet; o genom kontakt och bevakning av forskningsfinansiärer, informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel med inriktning mot hållbar utveckling; o arrangera internationella konferenser inom hållbar utveckling; o utarbeta en årlig verksamhetsplan som stöd för att uppnå målet. Uppdras åt Universitetsbiblioteket, UB, att i samverkan med GMV, utveckla bibliometriska metoder för att årligen mäta antalet publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling Antal publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, av totala antalet publicerade artiklar. Indikatorn sammanställs med bibliometriska metoder av UB i samarbete med GMV och Miljöenheten. Övriga indikatorer o Antal personer som arbetar med forskning inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs av Miljöenheten tillsammans med GMV, efter rapport från fakulteterna. o Antal doktorsavhandlingar inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs av GMV. 5 (14)

6 Mål för område utbildning FN har utropat som dekad för utbildning och lärande för hållbar utveckling och Sverige har vid upprepade tillfällen uttalat en målsättning att vara ledande inom arbetet. Omskrivningen av högskolelagen den 1 februari 2006 var ett led i denna strävan. I den nya lydelsen fastslås att högskolorna skall främja hållbar utveckling i sin verksamhet. Universitetet skall integrera hållbar utveckling i utbildningen. Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, att: o ta initiativ till universitetsgemensamma utbildningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling; o stödja program- och kursansvariga till att öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningsutbudet, till exempel genom att utarbeta lärarhandledning för integrering av hållbar utveckling; o organisera en ny forskarskola inom hållbar utveckling med inriktning mot Miljö och Hälsa ; o årligen, i samarbete med Miljöenheten och studentmiljöorganisationer, arrangera en temadag för studenter med fokus på hållbar utveckling; o utarbeta en årlig verksamhetsplan som stöd för att uppnå målet. Uppdras åt prorektor med ansvar för utbildning att i samverkan med Miljöenheten och GMV, inrätta ett nationellt pris för bästa avhandling och bästa examensarbete inom hållbar utveckling. Uppdras åt Utbildningsavdelningen att ta med frågor om hållbar utveckling vid inrapporteringen i GUBAS samt att synliggöra resultatet i kurskatalog och på Internetsidor. Uppdras åt Miljöenheten att: o göra ett årligt informationsutskick till alla nya studenter om universitetets miljö- och hållbarhetsarbete; o genomföra en studentenkät som mäter miljömedvetandet hos GU studenter. Uppdras åt Personalavdelningen att ta med frågor om miljö i Studentarbetsmiljöbarometern. Andelen kurser och utbildningsprogram med frågeställningar i hållbar utveckling av totalt antal kurser och utbildningsprogram som erbjuds i kurskatalogen. Indikatorn inrapporteras av kursansvariga och programansvariga direkt i kurskatalogen (GUBAS). Sammanställs av Studentavdelningen. Antalet examina på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom hållbar utveckling. Sammanställs av Miljöenheten, genom utdrag ur LADOK. 6 (14)

7 Mål för område samverkan med omgivande samhälle Många institutioner driver sin verksamhet i tät samverkan med det omgivande samhället och arrangerar och deltar varje år i en stor mängd aktiviteter utanför den akademiska världen. De publika arrangemangen växlar i sin karaktär, allt från öppna föreläsningar och debattartiklar till Universitets-TV och utställningar. Miljöportalen ( är en populärvetenskaplig webbplats som presenterar forskning om miljö och hållbar utveckling, vid universitetet och Chalmers, på ett överskådligt och lättförståeligt sätt. Universitetet ska erbjuda det omgivande samhället minst en publik aktivitet inom hållbar utveckling om dagen. Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) att: o genom GAME fortsätta att utveckla ett nätverk med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling mellan Göteborgs universitet, Chalmers, offentlig förvaltning och näringsliv i Göteborg och Västra Götalandsregionen. GAME skall årligen minst genomföra fyra arrangemang inom hållbar utveckling; o årligen arrangera minst en konferens om hållbar utveckling; o genomföra seminarier om hållbar utveckling i egen regi och i samverkan med andra parter; o verka för en ökad användning av Miljöportalen, samt att mäta antalet besökare per månad; o utarbeta en årlig verksamhetsplan som stöd för att uppnå målet. Uppdras åt prorektor med ansvar för samverkan med omgivande samhälle att, i samverkan med Miljöenheten, utreda möjligheterna för att inrätta en Hållbarhetsakademi för externa kunder, alumner och ramavtalsleverantörer. Uppdras åt Externa relationer att: o stödja och stimulera arbetet med att öka inslagen om hållbar utveckling i publika arrangemang; o marknadsföra universitetets miljöcertifiering i trycksaker och i publika sammanhang. Antal publika aktiviteter (föreläsningar, seminarier, inslag etc.) med fokus på hållbar utveckling, i universitetets kalendarium, GMV:s kalendarium, Universitets-TV samt fakulteternas inrapporterade aktiviteter. Indikatorn sammanställs av Miljöenheten. - 7 (14)

8 Mål för område klimatpåverkan Tjänsteresor, resor till och från universitetet och transporter Resor är en av universitetets största utgiftsposter och har stor inverkan på den globala uppvärmningen. Genom att välja miljövänliga sätt att resa kan belastningen på omgivningen minskas betydligt. Att använda video- och datakonferenser är effektiva sätt att minska miljöpåverkan. Universitetsgemensamt miljömål Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från resor och transporter. Uppdras åt Resegruppen att integrera miljöperspektiv i resehandbok/-webb, utbildningsverksamhet och i annan relevant verksamhet. Uppdras till Serviceavdelningen att, i samverkan med IT-ledning och IT-service m.fl., samordna och standardisera system, teknik och resurser för elektroniska möten för kärnverksamhetens behov (i enlighet med förvaltningschefens uppdrag) Uppdras åt Miljöenheten att: o skapa möjligheter att miljöanpassa tjänsteresor, samt resor till och från arbetet; o i samråd med fakulteterna och GF, se över och förbättra tillgången till tjänstecyklar; o utarbeta en årlig aktivitetsplan som stöd för att uppnå målet. Uppdras till Fastighetsavdelningen att arbeta för en långsiktig hållbar lösning på parkeringsfrågan (i enlighet med förvaltningschefens uppdrag) Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Sammanställs av Miljöenheten. o Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft från: (Sammanställs av Miljöenheten.) - Flygresor under 500 km; * - Flygresor över 500 km; - Bilresor i tjänsten (egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi); * - Tåg; * - Buss (ej kollektivtrafik); * - Maskiner och andra fordon som universitetet använder; * o Andel bilar som köps in eller leasas av universitetet och som följer definitionen miljöbil * o Andel drivmedel som är förnybart (beräknat i liter, m3/gas, kwh/el) av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta och/eller leasade miljöbilarna. * o Antal video- och datakonferenser/ heltidsekvivalent. Sammanställs av IT-Ledning. * Indikatorn införs som obligatorisk för alla statliga myndigheter fr.o.m rapportering till regeringen 8 (14)

9 Energianvändning Om vi använder energin effektivare och byter till förnybara energikällor kan vi minska användningen av fossila bränslen. Fallstudier har visat att enskilda organisationer kan minska sin energianvändning med uppemot hälften. Minska användningen av el, värme och kyla i universitetets lokaler. Uppdras åt Fastighetsavdelningen att: o verka för att universitetets förbrukning av el, värme och kyla minskar genom kampanjer, driftsoptimeringar, energisnålare utrustning etc.; o i samarbete med miljöenheten årligen genomföra ett energiseminarium för att stimulera energieffektiviseringar i universitetets lokaler o verka för energieffektiva fastigheter vid förhyrningar och byggprocesser; o verka för att minska värmeförbrukningen i samverkan med hyresvärdar och brukar; o verka för upphandling av grön el och liknande åtgärder; o kontrollera att energideklarationer genomförs på samtliga fastigheter som GU hyr. o genomföra energieffektiviseringsprojekt o utarbeta en årlig aktivitetsplan som stöd för att uppnå målet. Uppdras åt IT-ledning att verka för energisnålare datorer och kringutrustning på universitetet. Årlig energiförbrukning i kwh per kvadratmeter. Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. Årlig energiförbrukning i kwh totalt, per årsarbetskraft och helårsstudenter samt per kvadratmeter uppdelat på: Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. - Kontors- och verksamhetselektricitet * - Värme, kyla och ventilation * - Totalt * Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen (kwh)* Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. * Indikatorn införs som obligatorisk för alla statliga myndigheter fr.o.m rapportering till regeringen 9 (14)

10 Mål för område resursförbrukning Avfall och källsortering I ett hållbart Sverige kan vi inte bygga upp berg med onödiga och farliga sopor. Det nationella målet tar fasta på att den totala mängden avfall ska minska, att avfallet ska bli mindre farligt och att farligt avfall skall omhändertas på ett betryggande sätt I Sverige, liksom i EU, gäller den s k avfallshierarkin. Den innebär att man i första hand ska förebygga att avfall överhuvudtaget uppkommer. Det avfall som trots detta uppkommer ska vara så ofarligt som möjligt. I andra hand ska avfallet återanvändas, materialåtervinnas, eller utnyttjas i energiproduktion. Återvinning ska prioriteras framför energiutvinning när detta är miljömässigt motiverat. I sista hand ska avfallet bortskaffas på ett säkert sätt. Allt avfall som uppkommer vid universitetet skall källsorteras enligt avfallsplanen. Uppdras åt Fastighetsavdelningen att: o tillsammans med lokalvård och fastighetsägare, verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns; o årligen uppdatera och fastställa universitetets avfallsplan; o avfallshandläggaren på Fastighetsavdelningen uppdras att, tillsammans med fastighetsägare och lokalvård, verka för att allt avfall som uppkommer skall källsorteras enligt avfallsplanen o årligen följa upp nya avtal om avfallshantering med respektive fastighetsägare; Uppdras åt Miljöenheten att: o genomföra avfalls- och återvinningsseminarier för personal och studenter för ökad källsortering o utreda möjligheterna att minska mängden tryckt reklam in till universitetet, samt genomföra nödvändiga åtgärder. Andel avfall till materialåtervinning, kompost och farligt avfall av total mängd avfall. * Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. Årlig mängd avfall per årsarbetskraft och helårsstudent. * Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. * Indikatorn införs som obligatorisk för alla statliga myndigheter fr.o.m rapportering till regeringen 10 (14)

11 Inköp och upphandling De senaste årtiondena har visat flera prov på både privata och offentliga konsumenters makt att skapa marknader för miljöanpassade varor och tjänster. Genombrott för klorfritt papper, ökad ekologisk livsmedelproduktion, freonfria kylskåp, rättvisemärkta livsmedel är några exempel. Inköpare är nyckelpersoner i en organisations hållbarhetsarbete och kan utöva stort inflytande på marknaden. Universitetets inköp ska vara en förebild för andra universitet när det gäller ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Uppdras åt Upphandlingsenheten att: o vid upphandlingar, i största möjliga utsträckning, ställa miljökrav på såväl leverantörens miljöarbete som upphandlade produkter; o ställa krav i upphandlingar om att miljömärkta/miljövänligare produkter ska synliggöras av leverantören i webbaserade produktkataloger; o tydliggöra miljöaspekter hos upphandlade leverantörer i avtalsdatabasen; o tillsammans med miljöenheten genomföra utbildningar för inköpsansvariga om miljöaspekter vid inköp o tillsammans med miljöenheten genomföra en temadag om året för personal, inom ett produktområde; Uppdras åt Serviceavdelningen att: o i sin restaurangverksamhet utöka sitt sortiment av KRAV- och/eller Rättvisemärkt mat och dryck samt informera kunder om att dessa alternativ finns. År 2010 ska minst 50 % av den dryck som serveras i Serviceavdelningens regi (vin, måltidsdryck mm) vara ekologisk; o Serviceavdelningens restaurang ska senast 2010 vara en KRAV-godkänd restaurang; o kontinuerligt se över och öka GU-shopens sortiment av miljömärkta varor samt att marknadsföra dessa varor framför andra. Uppdras åt externa relationer att andelen Svanenmärkta trycksaker inom Informationsenheten vid Externa relationer ska vara minst 50 % vid utgången av 2007 och sedan årsvis öka med 5 % fram till Uppdras åt Ekonomiavdelningen att : o beakta de uppföljningsbehov som miljöarbetet kräver genom att tillhandahålla konton i kontoplanen; o förstärka inriktningen att placera medel inom stiftelse- och fondförvaltning med hänsyn taget till etiska och miljömässiga aspekter. Uppdras åt Miljöenheten att utreda om GU-shopen kan utökas och bli tvingande för fakulteterna att beställa t.ex. kontorsvaror och livsmedel därifrån, i syfte att underlätta inköp av miljömärkta varor. Totalt ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar (alla upphandlingar (oavsett belopp) inkl hyresavtal, leasingavtal etc., alla inköp som görs inom ramen för befintliga ramavtal) med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. * Sammanställs av Upphandlingsenheten. 11 (14)

12 o o o Antal ramavtalsupphandlingar där miljökrav/-frågor ställts på leverantörens interna miljöarbete, av totala antalet ramavtalsupphandlingar. Sammanställs av Upphandlingsenheten. Andel ramavtalsupphandlingar där miljökrav ställts på upphandlade varor respektive tjänster. Sammanställs av Upphandlingsenheten. Andel registrerade anskaffningar (alla upphandlingar (oavsett belopp) inkl hyresavtal, leasingavtal etc., alla inköp som görs inom ramen för befintliga ramavtal) där miljökrav ställts av totalt antal registrerade anskaffningar per år. * Sammanställs av Upphandlingsenheten. * Indikatorn införs som obligatorisk för alla statliga myndigheter fr.o.m rapportering till regeringen 12 (14)

13 Mål för område farliga kemikalier Kemiska produkter tillverkas och används i allt större antal och mängder. Hälso- och miljörisker kan uppstå vid hantering av kemikalier, men även när kemiska ämnen sprids från produkter, dels när de används, dels när de blir avfall. Vissa kemiska ämnen har särskilt farliga egenskaper, cancerframkallande, skada arvsmassan, skadliga för fortplantningen, ackumuleras i näringskedjorna. Den laborativa metodutvecklingen har blivit både hälso- och miljövänligare på senare år. Universitetet inför flera av de nyutvecklade metoderna som finns men utvecklar också flera metoder själva. En miljövänligare metod innebär oftast substitution av en farlig kemikalie men kan också vara en minskning av kemikalievolymerna vid experimenten. Universitet skall minska användningen av farliga kemiska produkter. Uppdras åt Miljöenheten att: o Verka för ökad utfasning och minskad volym av miljöfarliga kemiska produkter till förmån för mindre miljöfarliga alternativ, genom substitution och metodutveckling. o utveckla regler för miljöanpassad kemikaliehantering samt att hålla dessa aktuella o arrangera en dag för erfarenhetsutbyte om kemikaliesubstitutioner för laborativ personal och leverantörer, samt på olika sätt sprida information och stödja utvecklingen av substitutioner; o delta aktivt i den nationella substitutionsgruppen för samverkan mellan universitet och landsting om substitution av farliga kemikalier, samt sprida denna kunskap inom GU. o sprida information om microscale laborationer till alla lärare som arbetar med laborativ undervisning inom GU o arbeta för att få in aktuella substitutioner i KLARA-systemet, så att man där kan få hjälp med vilka ämnen som borde substitueras och med vad. o Anordna en halvdagsutbildning för lärare och lab-personal i mikroskale-laborationer, kemikaliesubstitutioner och annat miljöanpassat laboratoriearbete. o utarbeta en årlig aktivitetsplan som stöd för att uppnå målet. Uppdras åt systemägare och arbetsgruppen för kemikalieregistersystem att, i samverkan med representanter för de laboratorietäta fakulteterna, senast år 2008 slutföra implementeringen av kemikalieregistersystemet KLARA. Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagen i PRIO-databasen. Sammanställs av Miljöenheten (14)

14 Mål för område kompetensutveckling Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Eller som Rektor, Pam Fredman klargör: Alla som arbetar här och alla som kommer härifrån ska ha ett miljömedvetande med sig, oavsett om man ska arbeta med miljöfrågor eller inte. Kompetensutveckling är ett viktigt verktyg i det arbetet. All personal skall veta hur de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde. Uppdras åt Miljöenheten att, i samråd med personalavdelningen, planera, organisera och genomföra lämplig utbildning inom hållbar utveckling för olika personalkategorier, i enlighet med identifierade kompetensbehov för olika befattningar. Uppdras åt Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, att årligen genomföra seminarier om lärande för hållbar utveckling som vänder sig till universitetets anställda. Uppdras åt Personalavdelningen att: o ta med miljöfrågor i Arbetsmiljöbarometer för personalen. o i ledarutvecklingsutbildningen (den längre varianten) integrera miljöfrågorna och behandla ledarskap ur ett hållbarhetsperspektiv. Antal deltagare på kompetensutvecklingsutbildningar inom hållbar utveckling per årsarbetskraft. Sammanställs av Miljöenheten. o Antal personutbildningstimmar med inriktning mot hållbar utveckling per år Sammanställs av Miljöenheten. o Hur stor andel av personalen har genomgått grundläggande miljöutbildning * Sammanställs av Miljöenheten. * Indikatorn införs som obligatorisk för alla statliga myndigheter fr.o.m rapportering till regeringen 14 (14)