Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Samhällsvetenskapliga fakulteten. Dnr M 2011/3 Fastställd av SFN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Dnr M 2011/3 Fastställd av SFN 2011-04-14"

Transkript

1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr M 2011/3 Fastställd av SFN

2 Inledning Göteborgs universitets strategiska profil handlar i hög grad om vår forskning och utbildning och vår öppenhet mot, och samverkan med, det omgivande samhället. Men den del av vår profil som jag tycker med åren blivit alltmer relevant är Verkar för det hållbara samhället. Rektor Pam Fredman (ur Hållbarhetsredovisningen 2009) Göteborgs universitet Högskolelagen 1 kap 5 har fastställt att Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Begreppet hållbar utveckling lanserades första gången i Brundtlandkommissionens rapport Our Common future Där definierades hållbar utveckling som att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Rapporten betonar att begreppet Hållbar utveckling omfattar de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Arbetet med miljö och hållbar utveckling vid Göteborgs universitet påverkas, förutom av Högskolelagens skrivelse, även av svensk miljölagstiftning samt miljöcertifieringen enligt ISO14001 och EMAS (Eco-Management and Audit Scheme). Sedan 2010 är universitetet även ålagt att inrätta ett miljöledningssystem i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Göteborgs universitet är sedan 2006 miljöcertifierat enligt ISO och EMAS, vilket innebär att vi ständigt förbättrar verksamheten i syfte att minska den negativa miljöpåverkan och stärka den positiva miljöpåverkan genom forskning, utbildning och samverkan med samhället. I miljöpolicyn slås fast att Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. I arbetet med universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling är rektor ansvarig för att denna fastställs och miljöchefen ansvarar för att förslag till handlingsplan utarbetas. I handlingsplanen ges uppdrag till universitetsgemensamma resurser, t.ex. Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Universitetsbiblioteket samt avdelningar inom Gemensamma förvaltningen. Dekanus, eller motsvarande, ansvarar för att en handlingsplan utarbetas och fastställs på fakultetsnivå/motsvarande efter uppdrag från rektor. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskaplig forskning och utbildning och samverkan med omgivande samhälle kring dessa områden är nödvändig för att lösa och hantera samtidens stora problem som miljö, hälsa, krig och fattigdom. Fakultetens verksamhet har relevans inom begreppet Hållbar utveckling, dels positivt vad gäller den indirekta påverkan verksamheten har, men även negativt i den direkta miljöpåverkan som uppkommer i verksamheten genom inköp, utsläpp och avfall. Samhällsvetenskapliga fakulteten och dess institutioner och enheter är certifierade enligt ISO och EMAS sedan 2005 som tredje fakultet inom universitetet. Samhällsvetenskapliga fakulteten har därefter brutit ned universitetets miljömål i en egen handlingsplan och arbetat parallellt med de flesta av miljömålsområdena. Fakulteten genomgår årliga interna och externa miljörevisioner och nuvarande certifikat gäller till I genomförandet av denna handlingsplan kommer arbetet med vissa miljömålsområden att utvecklas ytterligare, medan andra områden i det tidigare arbetet har nått en acceptabel nivå som fortsatt skall upprätthållas och följas upp under perioden. I framtagandet av samhällsvetenskapliga fakultetens Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling har institutionernas miljörepresentanter deltagit tillsammans med fakultetsledningens representant och fakultetens miljösamordnare. Planen följer samma tidsperiod som universitetets handlingsplan och har brutits ned till fakultetsgemensamma miljömål med åtgärdsuppdrag och indikatorer för uppföljning inom de målområden som är relevanta för fakultetens verksamhet enligt dess betydande miljöaspekter samt bygger vidare på fakultetens miljöarbete. Det innebär att fakulteten inte arbetar de kemikalie- och riskmål som finns i universitetets plan. Handlingsplanen har skickats på remiss till institutionerna varefter ett slutligt förslag utarbetades och därefter fastställdes av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

3 Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling Arbetet med miljö och hållbar utveckling regleras av Högskolelagen 1 kap 5, förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, övrig tillämplig miljölagstiftning samt miljöcertifieringen enligt ISO14001 och EMAS. Mot denna bakgrund har fakultetsnämnden givits följande uppdrag: och ansvar: - Att klargöra och definiera uppdrag och ansvar för miljöhänsyn och miljöledningsarbete. Kompetensutveckling: - Att säkerställa att varje person, som utför arbetsuppgifter som kan orsaka betydande miljöpåverkan, har kompetens grundad på lämplig teoretisk och praktisk utbildning och erfarenhet. Regler och verksamhetsrutiner: - Att tillämpa gemensamma eller egna utarbetade regler och rutiner för arbetsmoment som kan orsaka miljöpåverkan eller överträdelse av miljölagstiftning. Hållbar utveckling i grundutbildning: - Att integrera hållbar utveckling i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Hållbar utveckling i enlighet med definitionen i Högskolelagen (se sid 2). Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling: - Att utifrån universitetets gemensamma Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling , utarbeta, genomföra och följa upp den egna handlingsplanen för miljö och hållbar utveckling. Uppföljning: - Att följa upp miljöaspekter och efterlevnad av miljölagstiftning, samt årligen lämna underlag till universitetets hållbarhetsredovisning och rapportering till regeringskansliet. Fakulteten/motsvarande skall även genomföra revisioner i enlighet med miljörevisionsplanen, samt minst en fakultetsledningens genomgång per år. Dekanus och SFNs uppdrag till prefekter/motsv och institutioner/motsv inom samhällsvetenskapliga fakultetsnämndsområdet Dekanus och samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens uppdrag till prefekter och institutioner för perioden är: - Att i enlighet med ansvar i delegationsordning ombesörja att personalen får tillgång till kompetensutveckling inom miljöområdet vid behov inom det egna arbetsområdet - Att i enlighet med ansvar i delegationsordning tillse att fastställda regler och rutiner i fakultetens miljöhandbok följs Institutionerna har möjlighet att arbeta med egna miljömål inom ramen för handlingsplanen

4 Handlingsplanens områden Handlingsplanen har, i enlighet med rektors uppdrag, utarbetats utifrån universitetets gemensamma Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Fakulteten har sedan år 2005 utarbetat handlingsplaner för miljö och hållbar utveckling. Detta är den tredje handlingsplanen som tagits fram vid samhällsvetenskapliga fakulteten. Utgångspunkten handlingsplanen är miljöpolicyn samt de betydande miljöaspekterna, det vill säga de aktiviteter och verksamheter inom fakulteten som har identifierats som de mest miljöpåverkande, positivt eller negativt. Det innebär att samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan inte innefattar samtliga aspektområden för universitetet. Samhällsvetenskapliga fakultetens miljömål för år innefattar aspektområden vilka överensstämmer med fakultetens betydande indirekta och direkta miljöaspekter: Indirekta miljöaspekter Forskning Utbildning Samverkan med det omgivande samhället Studentmedverkan Kompetensutveckling Direkta miljöaspekter Klimatpåverkan: resor och energi Resursförbrukning: inköp och avfall Målen gäller från och med det datum de har blivit fastställda. De följs upp årligen och revideras vid behov. Miljömålen gäller dock längst till då de ska vara uppnådda. Vart och ett av områdena ovan är strukturerade enligt följande: Inledning (Vad har åstadkommits de senaste fem åren vid GU och samfak?) (Vad vill GU uppnå?) (Vad vill samfak uppnå?) (Vad gör vi konkret?) /rapporteringsindikator (Hur följer vi upp resultat?) : Den viktigaste indikatorn för arbetet med miljöaspekten, vilken visar om vi uppfyller målet eller inte. Rapporteringsindikatorer: Indikatorer som antingen ger en fördjupad bild av hur arbetet fortskrider eller är obligatoriska vid rapportering till regeringen, EMAS eller GRI (Global Reporting Initiative). Uppföljning Gemensamt för samtliga målområden är att fakulteten följer upp egna mål och handlingsplan, samt bistår med uppgifter till universitetets hållbarhetsredovisning som utgör underlag för rapporteringen enligt EMAS och GRI. Resultaten återrapporteras dessutom till regeringskansliet. En enklare uppföljning av hur väl fakulteten når mål och uppdrag genomförs årligen i augusti. En fullständig uppföljning görs vid varje årsskifte. Se vidare rutiner i miljöhandboken (www.mls.adm.gu.se/miljoarbete) om uppföljningsprocessen.

5 Mål för område forskning Universitetets forskning inom hållbar utveckling har de senaste fem åren ökat, mest tack vare att forskare definierat sina forsningsområden som en del av forskningen inom hållbar utveckling. Flera forskningsfinansiärer har också riktat sina medel mot området hållbar utveckling. Universitetet har ett nätverk av cirka 350 forskare inom hållbar utveckling. Flera fakulteter har identifierat forskare som är verksamma inom hållbar utveckling och använt dessa som goda exempel. Universitetsbiblioteket (UB) har också, tillsammans med Göteborgs Miljövetenskapliga centrum (GMV), utvecklat bibliometriska metoder för att mäta antalet vetenskapliga artiklar inom området hållbar utveckling. En inventering gjord av GMV år visade att ca 30 procent av universitetets forskning sker inom området hållbar utveckling. Vid samhällsvetenskapliga fakulteten finns ett sjuttiotal personer som forskar inom området miljö och hållbar utveckling. Den externfinansierade samhällsvetenskapliga miljöforskningen har ökat beloppsmässigt de senaste åren. Under 2010 avsattes drygt 27 Mkr fördelat över 40 projekt inom samhällsvetenskaplig miljöforskning. Flera av projekten drivs i samarbete inom fakulteten eller tillsammans med institutioner vid andra fakulteter och lärosäten. Den samhällsvetenskapliga miljöforskningen är nödvändig för att lösa och hantera samtidens stora problem som miljö, hälsa, krig och fattigdom. Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar utveckling. Fakulteten skall öka mängden forskning inom hållbar utveckling till dekanus att tillsätta resurser och fastställa uppdrag att driva ett samhällsvetenskapligt miljöforskarseminarium riktat till lärare/forskare och studerande på forskarnivå under regelbundna former för tiden för att därefter utvärderas.(2011) Institutionerna har möjlighet att arbeta med egna miljömål inom området forskning Samfak: Antal publicerade vetenskapliga artiklar med frågeställningar inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs genom bibliometriska metoder av UB i samarbete med GMV och Miljöenheten. Samfak: Antal forskningsprojekt med frågeställningar inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs av miljörepresentanterna och rapporteras till miljösamordnaren årsvis. Rapporteringsindikatorer Samfak: Antal personer som bedriver forskning med frågeställningar inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs av miljörepresentanterna och rapporteras till miljösamordnaren halvårsvis, rapporteras vidare till Miljöenheten Samfak: Antal seminarietillfällen och antal deltagare per institution inom ett samhällsvetenskapligt miljöforskningsseminarium. Indikatorn sammanställs av miljösamordnaren och rapporteras till Miljöenheten.

6 Mål för område utbildning Alla som kommer härifrån ska ha ett miljömedvetande med sig, oavsett om man ska arbeta med miljöfrågor eller inte (Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet). Universitetet har under den senaste femårsperioden utvecklat en miljömärkning av kurser och program. I dagsläget är ca 30 % av kurser och program miljömärkta, kursledarna har då rapporterat att kursen eller programmet tar upp hållbar utveckling eller aspekter av hållbar utveckling. Universitetet ger även en kompetensutvecklingskurs för lärare och genomför ett årligt seminarium med goda exempel. Vidare har flera forskarskolor inom hållbar utveckling startat de senaste fem åren och frågor om hållbar utveckling finns numera med i Studentarbetsmiljöbarometern. Vid samhällsvetenskapliga fakulteten finns omkring ett hundra kurser och program som är helt eller delvis miljömärkta av totalt ca 350 kurser och program. Vid institutionen för globala studier är i stort sett samtliga kurser helt eller delvis miljömärkta, medan det vid andra institutioner ser lite olika ut hur man arbetat med miljömärkning och hur man förhåller sig till samtliga tre dimensioner i begreppet hållbar utveckling. Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Samtliga studenter skall beredas möjlighet att erhålla kunskap om hållbar utveckling inom ramen för sin ordinarie utbildning eller som ett komplement till sin utbildning till dekanus att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta schemalagda seminarier som belyser hållbar utveckling utifrån fakultetens olika ämnen inom ramen för befintlig utbildning, samt undersöka möjligheten att samverka med annan fakultet, att ges från läsåret 2012/2013 (2011) till institutionerna att behandla Hållbar utveckling i institutionens introduktion till studenterna (löpande) till institutionerna att tillse att Hållbarhetsdagen är undervisningsfri (löpande) till dekanus/fakultetsnämnd att inom ramen för pågående översyn av fakultetens utbildning på forskarnivå undersöka möjligheten att inrätta en forskarskola i samhällsvetenskaplig miljövetenskap (2011) Institutionerna har möjlighet att arbeta med egna mål för att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Samfak: Andelen kurser och utbildningsprogram med frågeställningar inom hållbar utveckling av totalt antal kurser och utbildningsprogram. Indikatorn inrapporteras av kursansvariga och programansvariga direkt i Gubas. Sammanställs av Studentavdelningen (och Miljöenheten) Rapporteringsindikatorer Samfak: Andelen examensarbeten med frågeställningar inom hållbar utveckling av totala antalet examensarbeten. Indikatorn sammanställs med bibliometriska metoder i GUPEA student av UB i samarbete med GMV och Miljöenheten. Samfak: Andelen doktorsavhandlingar med frågeställningar inom hållbar utveckling av totala antalet doktorsavhandlingar. Indikatorn sammanställs av GMV, tillsammans med en grupp professorer från olika fakulteter/forskarområden. Samfak: Antal schemalagda seminarier som belyser hållbar utveckling och antal studenter på dessa seminarier. Indikatorn sammanställs av miljösamordnaren efter rapport från institutionerna

7 Samfak: Antal deltagare i Hållbarhetsdagen som studerar vid samhällsvetenskaplig fakulteten per institution. Indikatorn sammanställs av miljösamordnaren efter rapport från miljöenheten Mål för område samverkan med det omgivande samhället Många institutioner driver sin verksamhet i nära samverkan med det omgivande samhället och arrangerar och deltar varje år i en stor mängd aktiviteter utanför universitetet. Sedan universitetets certifiering enligt ISO och EMAS har antalet publika arrangemang med koppling till hållbar utveckling mer än fördubblats, från 263 st år 2006 till 563 st år Genom Göteborgs Miljövetenskapliga centrum (GMV) driver universitetet webbplatsen Miljöportalen där forskning inom hållbar utveckling presenteras populärvetenskapligt. Göteborgs universitet har stor möjlighet att interagera med, och påverka, det omgivande samhället genom att sprida forskningsresultat och kunskap som finns samlad vid universitetet. Samverkan med det omgivande samhället ligger så att säga i sakens natur inom det samhällsvetenskapliga området. Fakultetens forskare är efterfrågade föreläsare och medverkar ofta i olika sammanhang och arrangemang med bäring på miljö och hållbar utveckling som riktar sig till såväl allmänheten som enskilda organisationer. Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Universitetet skall erbjuda det omgivande samhället i genomsnitt två publika aktiviteter inom hållbar utveckling per dag. Fakulteten skall samverka med omgivande samhälle inom hållbar utveckling till fakultetskansliet att i pågående arbete med forskningskommunikation beakta miljö och hållbar utveckling (löpande) till fakultetskansliet att beakta miljö och hållbar utveckling vid fakultetsgemensamma arrangemang riktade till allmänheten, såsom Samhällsvetenskapens dag (löpande) Institutionerna har möjlighet att arbeta med egna mål inom området samverkan med det omgivande samhället Samfak: Antal rapporterade publika aktiviteter (föreläsningar, seminarier, TV-inslag etc) med fokus på hållbar utveckling. Sammanställs av miljösamordnaren efter rapport från institutionerna.

8 Mål för område studentmedverkan Studentmedverkan ökar möjligheten för studenter att medverka i, och påverka, universitets hållbarhetsarbete. Under den senaste femårsperioden har detta område utvecklats kontinuerligt, till exempel har en temadag för studenter om hållbar utveckling arrangerats årligen sedan 2005 och nu blivit ett välkänt årligt arrangemang. Studentmedverkan har tidigare varit integrerat i samtliga målområden men är nu för första gången ett fristående område i universitetets handlingsplan. Studentmedverkan utgör ett nytt aspektområde i universitetets handlingsplan. Samverkan med studenter inom samhällsvetenskapliga fakulteten är sedan länge brukligt i frågor som rör studenternas utbildning. Området samverkan inom hållbar utveckling behöver utredas vidare innan mål sätts för samhällsvetenskapliga fakulteten. Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling tillsammans med studenterna. Ej framtaget ännu till dekanus att diskutera med studenterna hur man kan arbeta med frågan och vad samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden kan bidra med, att tas in i handlingsplanen när revidering sker (2011) GU: Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling initierade av, och för, studenter vid Göteborgs universitet. Sammanställs av Miljöenheten Samfak: Ej framtaget ännu Rapporteringsindikatorer GU: Antal studenter som medverkar under Hållbarhetsdagen. Sammanställs av GMV. GU: Antal medlemmar i Hållbarhetsakademin. Sammanställs av Miljöenheten. Samfak: Ej framtaget ännu

9 Mål för område kompetensutveckling Kunskap om miljöledningsarbetet är en viktig hörnsten i arbetet med att införliva miljöarbetet i all verksamhet. Miljöutbildningar för universitetets personal har kontinuerligt genomförts sedan certifieringen enligt ISO och EMAS initierades Kompetensbehovet för olika personalkategorier identifieras fortlöpande och uppdateras årligen. Grundläggande miljökurser, temadagar och skräddarsydda utbildningar anordnas varje år. Mellan fem och tio procent av de anställda har årligen deltagit i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling sedan miljöledningsarbetets start. Under 2009 deltog närmare 500 medarbetare i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling under 1500 personutbildningstimmar. Personal vid samhällsvetenskapliga fakulteten kommer någon gång under året i kontakt med miljöfrågor inom ramen för sin verksamhet och sina uppgifter. Kompetensutveckling inom miljöområdet behöver utvecklas ytterligare och omfatta alla chefer och all personal, såväl lärare/forskare som teknisk/administrativ. Det gäller både allmän miljökunskap och specifikt knutet till de egna arbetsuppgifterna. Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall säkerställa att 10 procent av totala antalet anställda årligen deltar i kompetensutveckling inom hållbar utveckling. All personal vid fakulteten bör genomgå miljöutbildning, allmän eller knuten till arbetsuppgifterna. till dekanus att tillse att alla vid fakulteten i ledande befattning med personalansvar genomgår en miljöledningsutbildning (löpande) till prefekter/motsv att inom ramen för sitt personalansvar tillse att personal utifrån behov genomgår miljöutbildning som ges via universitetets kompetensutvecklingsportal eller annan relevant miljöutbildning (löpande) till dekanus och miljösamordnaren att bidra till kompetensutveckling inom miljöområdet för miljörepresentanterna (2011) till dekanus att tillsätta arbetsgrupper för information om miljökrav vid inköp, rese- och klimatpolicy samt om möjligheter till videokonferenser (2011) till informatören att som stående inslag i Some News ha en ruta med månadens miljötips samt till miljörepresentanterna att ta fram en lista över miljötips (från ht 2011) Samfak: Andel personer i ledande befattning med personalansvar inom fakulteten som har genomgått miljöledningsutbildning. Sammanställs av miljösamordnaren Rapporteringsindikatorer Samfak: Andel deltagare per år på kompetensutvecklingsutbildningar inom hållbar utveckling av totalt antal anställda (heltidsekvivalenter) vid fakulteten. Sammanställs av miljösamordnaren.

10 Mål för område klimatpåverkan Under 2010 fastställdes Göteborgs universitets klimatstrategi för år Vi påverkar klimatet! Vad gör du? (http://www.styrdokument.adm.gu.se/miljo/). Universitetets mål är att minska de totala utsläppen av koldioxid med 20 procent till 2015 jämfört med Realisering av klimatstrategin sker dessutom genom uppdrag inom flera av handlingsplanens målområden, främst inom nedanstående två områden: Tjänsteresor, resor till och från arbetet och transporter samt Energianvändning. Tjänsteresor, resor till och från arbetet och transporter Under den senaste femårsperioden har inrikes tågresor ökat i förhållande till flygresor och dessutom har användningen av e-mötesteknik ökat. Sedan universitetet miljöcertifierades har en miljöbilspool införts samtidigt som en minskning av användning av egen bil i tjänsten har skett. En ny mötes- och resepolicy har tagits fram där tonvikt ligger på så kallade resfria möten, att välja klimatvänliga reseslag samt att undvika att flyga sträckor kortare än 50 mil. År 2008 uppgick universitetets utsläpp av koldioxid från resor till 3700 ton. Verksamheten vid samhällsvetenskapliga fakulteten innefattar många långa och korta resor och skall så göra. Fakultetens forskning och utbildning bedrivs på många platser runt om i alla världsdelar. Internationalisering är en del av fakultetens verksamhet och det innefattar såväl inresande som utresande. Där det finns möjlighet att påverka resandet i en klimatvänligare riktning skall så göras. Det kan gälla allt från val av färdmedel och reserutt till att ersätta någon resa med en videokonferens. Fakultetens utsläpp av koldioxid från resor uppgick för år 2008 till 424 ton. Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter med 20 procent till 2015 jämfört med Fakulteten skall bidra till att uppnå universitetets mål att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter med 20 procent till 2015 jämfört med 2008 genom att öka medvetenheten angående utsläpp av koldioxid från resor och transporter till dekanus att tillsätta arbetsgrupp för att informera resebeställare och resenärer vid fakulteten om universitetets klimatpolicy, resepolicy och resebeställningar ( ) till dekanus att tillse att information om möjligheter till videokonferenser ges till prefekter och personal vid institutionerna, i samarbete med IT-ledning under till dekanus och miljörepresentanterna att utreda och pröva möjligheter att uppmuntra personal att resa till och från arbetet utan bil ( ) Samfak: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Sammanställs av miljösamordnaren efter rapport från Miljöenheten. Rapporteringsindikatorer* Samfak: Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft från: Flygresor under 500 km; Flygresor över 500 km; Bilresor i tjänsten (egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi); Tåg Buss (ej kollektivtrafik). Sammanställs av Miljöenheten. * Fler indikatorer gällande klimatpåverkande gaser från resor och transporter finns och rapporteras av Miljöenheten till regeringen, EMAS och Global Reporting Initiative.

11 Energianvändning Under den senaste femårsperioden har flera energisparåtgärder genomförts och fokus har legat både på tekniska lösningar och beteendeförändringar hos anställda och studenter. Till exempel har flera fastigheter konverterats från oljeuppvärmning till fjärrvärme, energibesparingskampanjer har genomförts, Bra Miljöval-märkt el köps numera in till alla universitetets egna elabonnemang och äldre utrustning byts kontinuerligt ut mot ny energisnål utrustning. Sedan 2007 har energianvändningen per kvadratmeter minskat med 1,3 %, 2009 låg den på 237 kwh/m2. Omflyttningar och ombyggnationer under perioden gör att energiförbrukningen inte är helt jämförbar under perioden. Dock har flera energibesparande åtgärder vidtagits, t ex installation av lågenergiarmaturer. Fakultetens bedriver sin verksamhet i lokaler som ägs av Akademiska Hus och HIGAB. Akademiska Hus levererar energi från äldre vattenkraft och i HIGABs lokaler är elen Bra Miljöval-märkt. Fakulteten har även genomfört ett energisparprojekt vilket har uppmärksammat olika möjligheter även för enskild personal att minska energiförbrukningen. Ett annat exempel är att fakulteten längre fram kommer att ingå i universitetets utskriftsprojekt, vilket avser att minska såväl energi- som pappersförbrukning. Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med Universitetet skall år 2015 enbart använda el och värme från förnybara energikällor. Fakulteten skall bidra till att uppnå universitetets mål att minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2015 jämfört med till fakultetens IT-beställarråd att beställa projekt för att tillse att datorer och skärmar i fakultetens studentdatasalar stängs ned nattetid (kl 23-06) att vara genomfört under till serviceorganisationen att köpa in timers och installera i samtliga kopieringsrum inom fakulteten* (vt 2011) Samfak: Årlig energianvändning i kwh per kvadratmeter. Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. Rapporteringsindikatorer** Samfak: Årlig energianvändning i kwh per kvadratmeter. Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. Samfak: Årlig energianvändning i kwh totalt för samtliga fakultetens fastigheter, per årsarbetskraft och helårsstudent samt per kvadratmeter uppdelat på: - Kontors- och verksamhetselektricitet - Värme, kyla och ventilation - Totalt Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. Samfak: Antal kopiatorer/skrivare vid årsskiften. Sammanställs av miljösamordnaren efter rapport från miljörepresentanterna *Fakulteten kommer att ingå i ett universitetsgemensamt utskriftsprojekt med färre kopiatorer/skrivare och follow me-printfunktion vilket avser att minska energi- och pappersförbrukning (påbörjas senare under perioden för handlingsplanens giltighet) ** Fler indikatorer gällande energianvändning finns och rapporteras av Miljöenheten till regeringen, EMAS och Global Reporting Initiative.

12 Mål för område resursförbrukning Området resursförbrukning består av två målområden: Inköp och upphandling samt Avfall och källsortering. Inköp och upphandling Den senaste femårsperioden har miljökrav på leverantörer, och i flera fall även på produkter, börjat ställas och dessa krav finns nu med i samtliga upphandlingar som genomförs vid universitetet. Diskussioner om hur etiska krav kan inkluderas i upphandlingar har också börjat föras de senaste åren. Inköp och upphandlingar vid Göteborgs universitet uppgår till cirka en miljard kronor varje år. Inköpare är nyckelpersoner i en organisations hållbarhetsarbete och kan utöva stort inflytande på leverantörer genom att ställa krav vid upphandlingar och inköp. Andel miljömärkta varor i GU-shopen uppgick år 2009 till ca 12 %. Samhällsvetenskapliga fakulteten har sedan 2007 årligen haft inköpskostnader för omkring 40 Mkr och är en stor inköpare av vissa varugrupper och tjänster, där resor är den största. Vid inköp, där så är möjligt, skall sociala, etiska och miljömässiga krav vägas in beslutet och eftersträvas. Inom fakulteten har samtliga institutioner rättvise- och/eller ekologiskt kaffe i personalrummen. Fakultetens inköpare utgör en stor grupp som kan påverka inom ytterligare varugrupper i denna riktning. Universitetet skall öka andelen inköp och upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Fakulteten skall öka andelen inköp där sociala, etiska och miljömässiga krav ställs. till dekanus att tillsätta en arbetsgrupp för att informera inköpare av resor och resenärer om klimatpolicy och miljökrav vid resor ( ) till miljörepresentanterna att synliggöra inköp där miljökrav ställts (löpande) Samfak: Totalt ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar (alla upphandlingar inkl hyresavtal, leasingavtal etc. samt alla inköp som görs inom ramen för befintliga ramavtal) med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. Sammanställs av Upphandlingsenheten.

13 Avfall och källsortering De senaste årens miljöarbete inom område avfall och källsortering har resulterat i förbättrad källsortering inom hela universitetet. Idag finns en universitetsgemensam avfallsplan som uppdateras årligen och källsorteringsguider för varje fastighet. Rutinerna för hantering av farligt avfall har också utvecklats vilket är en viktig förbättringsåtgärd. Den totala mängden avfall 2009 uppgick till 1500 ton vilket är en minskning med 400 ton sedan Mängden osorterat avfall har minskat från tio procent för fem år sedan till i princip ingenting år Samhällsvetenskapliga fakulteten införde källsortering under Källsorteringsmöbler finns i samtliga personalrum och i studenternas uppehållsutrymmen. Under perioden har stora omflyttningar gjorts inom fakulteten och därmed även rensning av arkiv och förråd. Detta gör att mängden avfall tidvis har ökat under perioden, bland annat elektronikskrot och papper. Fakulteten följer universitetets avfallsplan till steg 8. Det sista steget, sortering av kompost återstår. : Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 10 procent till 2015 jämfört med Universitetet skall öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras med 10 procent till 2015 jämfört med Förbättrad källsortering på samhällsvetenskapliga fakulteten till miljösamordnaren, fastighetsintendenten och informatören vid fakultetskansliet samt miljörepresentanterna att genomföra projekt för utökad och förbättrad källsortering vid fakulteten genom att införa sortering av kompost, förbättra skyltning för sorteringsguide och miljöinformation till studenter vid källsorteringsstationerna i allmänna utrymmen, uppdatera källsorteringsguide, inklusive en engelsk version (vt 2011). Samfak: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat i fraktioner. Sammanställs av Fastighetsavdelningen. Rapporteringsindikatorer* Samfak: Årlig mängd avfall i vikt per anställd (heltidsekvivalent) och helårsstudent. Samfak: Årlig mängd farligt avfall i vikt per anställd (heltidsekvivalent) och helårsstudent. Samfak: Årlig mängd avfall i vikt per fraktion och fastighet samt totalt för fakulteten. Sammanställs av miljösamordnaren * Fler indikatorer gällande avfall och källsortering finns och rapporteras av Miljöenheten till regeringen, EMAS och Global Reporting Initiative.

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Upprättad 2012-03-07 av institutionens ledningsgrupp. Handlingsplanen kommer att följas upp halvårsvis. Ansvarig för genomförande

Upprättad 2012-03-07 av institutionens ledningsgrupp. Handlingsplanen kommer att följas upp halvårsvis. Ansvarig för genomförande Handlingsplan för arbetet med miljö och hållbar utveckling 2011-2013 vid Matematiska vetenskaper Upprättad 2012-03-07 av institutionens ledningsgrupp. Handlingsplanen kommer att följas upp halvårsvis.

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet

Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet Ullika Lundgren Miljösamordnare Miljöenheten, Naturvetenskapliga fakulteten, Tjärnö marinbiologiska laboratorium www.gu.se/miljo/ QuickTime och en TIFF (LZW)-dekomprimerare

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016

MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016 Dnr ORU 1.2-1-4781/2013 MILJÖMÅL och HANDLINGSPLAN 2014-2016 Rektor Postadress: 701 82 Örebro Besöksadress: Fakultetsgatan 1 Telefonväxel: 019-30 30 00 Telefax:019-30 34 65 Postgiro:78 81 18-8 E-post:

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Uppföljning av lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen

Uppföljning av lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen 1 (8) 2014-02-25 Dnr xxx-xx Gemensamma förvaltningen Christina Lindqvist, fastighetsekonom Uppföljning av för hållbar utveckling 2013 Gemensamma Förvaltningen Denna handlingsplan är baserad på den övergripande

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar - Miljöledningssystemet; uppbyggnad resultat och erfarenheter - Miljörevision: uppbyggnad resultat och erfarenheter

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Dnr SU 50-2825-02 Doknr. 2. Redovisning av. Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002

Dnr SU 50-2825-02 Doknr. 2. Redovisning av. Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002 STUN Dnr SU 50-2825-02 Doknr. 2 Redovisning av Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002 Den centrala miljöplanen Detta är Stockholms universitets tredje centrala miljöplan. Den första antogs

Läs mer

Uppföljning av Konstnärliga fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2012 2013-04-02

Uppföljning av Konstnärliga fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2012 2013-04-02 Uppföljning av Konstnärliga fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2012 2013-04-02 Konstnärliga fakulteten har identifierat följande betydande miljöaspekter som fastställdes i maj 2010.

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

2012-01-26 Dnr SU 83-3424-11. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

2012-01-26 Dnr SU 83-3424-11. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013 2012-01-26 Dnr SU 83-3424-11 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 ÖVERGRIPANDE VISION... 3 1.2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 3 1.3 STUDENTMEDVERKAN I

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljöledningsplan 2015

Miljöledningsplan 2015 Miljöledningsplan 2015 Stressforskningsinstitutet Miljöpolicy för Stockholms universitet Stockholms universitet, lokaliserat i världens enda nationalstadspark, är Sveriges största universitet. På universitetet

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013 Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2013 Datum 2013-04-02 Dnr 1-116/2013 Utgivare: Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen Karolinska Institutets handlingsplan

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 4 KONKURRENSVERKET i Swedish Competition Authority BESLUT 2014-02-09 Dnr 31/2015 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete

Miljömål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2012/1918 Miljömål och handlingsplan för miljöarbete 2013-2015 Fastställd av rektor 2013-04-23 Innehåll Bakgrund 3 Beskrivning av miljöledningssystem 3 Övergripande miljömål 4 Handlingsplanens upplägg

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Sammanställning av HiGs miljömålsarbetet för år 2004

Sammanställning av HiGs miljömålsarbetet för år 2004 Sammanställning av miljömålarbetet 24 1(1) Sammanställning av HiGs miljömålsarbetet för år 24 Baserat på rapporter från sex institutioner och fyra administrativa enheter, saknas gör belastningsskadecentrum

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Policy för hållbar

Läs mer

Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet

Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet Göteborgs universitet Sid 1 (8) Intern miljörevision av Universitetsbiblioteket vid Göteborgs universitet Tid: 23 oktober 2013 Plats: Göteborg Revisionsledare: Ellen Lagrell Observatör: Claes Silfverhjelm

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

mal och hai 2011-201

mal och hai 2011-201 INSPEKTIONEN mal och hai 2011-201 an 1(5) Box 199 Finningevagen 54 B Telefon: 0152-650 100 Fax:0152-650 180 registratorp!ot.teriinspektionen.se www.lotteriinspektianen.se Org. nr: 202100-3310 INSPEKTIONEN

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012-02-22 2011-01-01 2011-12-31 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2012/040536 Datum: 2012-02-13 Återrapportering enligt

Läs mer

Utbildning (ANSVAR YLO) Dnr 804-12-91

Utbildning (ANSVAR YLO) Dnr 804-12-91 Status HÖGSKOLAN I BORÅS Utbildning (ANSVAR YLO) Dnr 804-12-91 Övergripande mål Högskolan i Borås ska integrera hållbar utveckling i utbildningen så att studenterna bidrar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Göteborgs universitet 2006-10-05 Sahlgrenska akademin Hållbar utveckling i grundutbildningen

Göteborgs universitet 2006-10-05 Sahlgrenska akademin Hållbar utveckling i grundutbildningen Plan för integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen Bakgrund Med anledning av förändringen i Högskolelagen har Rådet för grundutbildningsfrågor den 28 mars 2006 utsett en arbetsgrupp som fått

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Sida: 1 av 10 Dnr: Af-2011/044734 Datum: 2011-02-09 Mottagare: Arbetsmarknadsdepartementet Naturvårdsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsförmedlingen Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Resepolicy. Styrdokument, policy Kommunledningskontoret 2009-09-30 Siv Helzén 08-590 971 06. Siv.Helzen@upplandsvasby.se. Nivå:

Resepolicy. Styrdokument, policy Kommunledningskontoret 2009-09-30 Siv Helzén 08-590 971 06. Siv.Helzen@upplandsvasby.se. Nivå: Styrdokument, policy Kommunledningskontoret 2009-09-30 Siv Helzén 08-590 971 06 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2006:110 Siv.Helzen@upplandsvasby.se Resepolicy Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Nämndens

Läs mer

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål

Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål PRESSMEDDELANDE 2010-04-20 Axfood presenterar hållbarhetsprogram med tuffa klimatmål Axfood presenterar sitt hållbarhetsprogram, med några av de tuffaste klimatmål som finns i branschen, på en presskonferens

Läs mer

Miljöutredning för institutionen Matematiska Vetenskaper

Miljöutredning för institutionen Matematiska Vetenskaper Miljöledningssystem Miljöutredning Jenny Forshufvud 2011-02-09 för Matematiska Fastställd av prefekt: vetenskaper Bo Johansson 2011-02-09 Utgåva 1.0 Miljöutredning för institutionen Matematiska Vetenskaper

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013 2014-01-23 Läkemedelsverkets miljöarbete 2013 Februari 2013 Dnr 1.1-2014-000193 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket 2013-02-13 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar

Miljöpolicy. Ekologigruppen AB. Vi sätter miljön i fokus i varje uppdrag. Ständig förbättring. Miljöansvar VERKSAMHETSSYSTEM Miljöpolicy och miljömål Generella dokument nr: 00-08 Fastställd av styrelsen 2013-02-13 Ekologigruppen AB Miljöpolicy Ekologigruppens verksamhet genomsyras av en strävan mot ett samhälle

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014. Dnr: 2015/59-1.1

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014. Dnr: 2015/59-1.1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Dnr: 2015/59-1.1 Rektorsbeslut nr:27 Beslutsdatum: 2015-02-23 Dnr: 2015/59-1.1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Enligt förordning (2009:907) om miljöledning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Miljöberättelse Miljöstegen

Miljöberättelse Miljöstegen Miljöberättelse Miljöstegen Giltig under perioden: 1 januari 2014 15 januari 2015 Innehåll: Organisation och verksamhet Sammanfattning av miljöpåverkan Miljö- och kvalitetspolicy Miljömål 2014 Genomförda

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06

Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 1 Res rätt och vinn tid Temadag om effektivt och hållbart resande, 30 nov-06 Bild 2 Miljömål 2004-06: Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor, resor till och från arbetet samt övriga transporter Resultat:

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2014

Läkemedelsverkets miljöarbete 2014 2014-01-23 Läkemedelsverkets miljöarbete 2014 Februari 2015 Dnr: 1.1-2015-004609 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42,

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS- UTVECKLING AV PERSONAL 2011-2013

PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS- UTVECKLING AV PERSONAL 2011-2013 M 709 202009 Sida av PLAN FÖR UTBILDNING OCH KOMPETENS UTVECKLING AV PERSONAL 20203 Beskrivning Planen för utbildning och kompetensutveckling av personal gäller högskolans miljöledningssystem utifrån identifierat

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2012

MILJÖREDOVISNING 2012 MILJÖREDOVISNING 2012 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2013

MILJÖREDOVISNING 2013 MILJÖREDOVISNING 2013 Ernst Rosén AB har varit verksamt i fastighetsbranschen i 60 år och är ett stabilt familjeföretag i fjärde generation. Vår affärsidé är att ständigt utveckla våra fastigheter mot

Läs mer

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Miljömål 2011 Kompetens, utbildning och kommunikation Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Organisationens miljöledningssystem

Läs mer

Hi3G Access AB. Miljöberättelse 2009

Hi3G Access AB. Miljöberättelse 2009 Hi3G Access AB Miljöberättelse 2009 1 Besöksadress: Postadress: Telefon: Fax: Kontaktperson: Telefon: E-post: Hemsida: Organisationsnummer: Antal anställda: Diplomerade enligt Svensk Miljöbas: Lindhagensgatan

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås 2013-02-22 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad

Läs mer

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1 Diarenr: Akademi 1 Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016: A1_fd_THS Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling Högskolegemensamma mål för hållbar

Läs mer

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015

ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan 2013-2015 ISV:s miljöhandlingsplan bygger på de fyra miljömålsområden som LiU:s miljöarbete utgår från. Dessa fyra miljömålsområden utgår från universitetets miljöutredning men

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer