Samhällsvetenskapliga fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Transkript

1 s mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Mål och handlingsplan för Mål för område Forskning 4 Mål för område Utbildning 6 Mål för område Samverkan/kommunikation med omgivande samhälle 7 Mål för område Klimatpåverkan 8 Minska energiförbrukningen 8 Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor, resor till och från arbetet, samt övriga transporter 9 Mål för område Resursförbrukning 10 Öka andelen produkter där miljökrav har ställts i samband med inköpet och/eller upphandlingen 10 Öka andelen avfall som går till materialåtervinning 11 Mål för område Kompetensutveckling 12 1 (13)

3 Inledning s miljöledningssystem certifierades enligt ISO och EMAS i november 2005 som tredje fakultet vid Göteborgs universitet. Numera ingår fakulteten i det certifikat som gäller för hela universitetet. Detta innebär att vi ständigt förbättrar hela vår verksamhet i syfte att minska vår negativa miljöpåverkan och stärka vår positiva miljöpåverkan genom forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället. Arbetet med miljö och hållbar utveckling regleras av Göteborgs universitets miljöpolicy, den strategiska planen för och styrelsens verksamhetsuppdrag till fakulteterna. Vidare styrs arbetet även av Högskolelagen samt miljöcertifieringen enligt ISO14001 och EMAS. I universitetets strategiska plan står att Hållbar utveckling är angeläget för oss, vi prövar alltid de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna i ett längre tidsperspektiv. Det gäller både människor och naturresurser och utgår från en helhetssyn på samhällets behov, förutsättningar och problem. Genom ett systematiskt miljöarbete ska vi minska den samlade miljöbelastningen. I Högskolelagen; 1 kap, 5, fastställs att Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Fakulteten skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Miljöhänsyn skall vägas in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner skall präglas av miljömedvetenhet. Begreppet hållbar utveckling lanserades för första gången i Brundtlandkommissionens rapport Our Common future Där definierades hållbar utveckling som att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling har tre olika dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk. All forskning och utbildning inom den samhällsvetenskapliga fakulteten kan sägas syfta till en socialt hållbar utveckling. Denna handlingsplan för miljö och hållbar utveckling omfattar dels åtgärder för att bidra till ett mer ekologiskt hållbart samhälle, dels åtgärder som syftar till att i större utsträckning integrera alla tre dimensionerna av en hållbar utveckling. Handlingsplanen har utarbetats av miljörepresentanterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten. 2 (13)

4 Mål och handlingsplan för Universitetsstyrelsen fattar beslut om årliga verksamhetsuppdrag till fakulteterna. I enlighet med verksamhetsuppdrag 2007 skall fakultetsnämnden Utarbeta en handlingsplan för miljö och hållbar utveckling, som bygger dels på fakultetens betydande miljöaspekter och dels på universitetets gemensamma Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Följa upp fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling, miljöaspekter och efterlevnad av miljölagstiftning, samt lämna underlag till universitetets miljöredovisning och rapportering till regeringskansliet. Fakulteten skall även genomföra revisioner i enlighet med miljörevisionsplanen, samt minst en fakultetsledningens genomgång. Genomföra fakultetens plan för integrering av hållbar utveckling i grundutbildning. Denna plan utarbetades under 2006 mot bakgrund av förändringen i högskolelagens inledande kapitel. Säkerställa att varje person, som utför arbetsuppgifter som kan orsaka betydande miljöpåverkan, har kompetens grundad på lämplig teoretisk och praktisk utbildning och erfarenhet. Handlingsplan Detta dokument ska, enkelt uttryckt, visa: Varför målet är viktigt (inledning) Vad vill vi? (Mål) Hur mäter vi resultat? (Nyckeltal/indikatorer) Vad gör vi konkret? (Uppdrag) Hur och när följer vi upp resultat? (Uppföljning) Mål Fakulteten har valt att ansluta sig till sex av de målområden som universitetet satt upp: Mål för område Forskning Mål för område Utbildning Mål för område Samverkan med det omgivande samhället Mål för område Klimatpåverkan Mål för område Resursförbrukning Mål för område Kompetensutveckling Målen är en konkretisering av universitetets miljöpolicy och utgår från fakultetens betydande miljöaspekter. Miljömålen gäller från och med det datum de har blivit fastställda. Miljömålen gäller dock längst till , dvs då ska miljömålen senast vara uppnådda. Handlingsplanen omfattar alla anställda och studenter vid fakulteten. Nyckeltal/indikatorer För att mäta måluppfyllelse har nyckeltal/indikatorer tagits fram. Vissa av dem samlas in genom någon avdelning inom universitetet, t ex miljöenheten, fastighetsavdelningen eller UB genom egen statistik eller genom att uppgifterna levereras från fakulteten och dess institutioner/enheter för sammanställning på GU-nivå. Andra nyckeltal/indikatorer mäts endast på fakultetsnivå. Uppdrag I styrelsens verksamhetsuppdrag ges fakulteten särskilda uppdrag inom området miljö och hållbar utveckling. I den handlingsplan som fakulteten uppdragits att ta fram ges uppdrag vidare till olika aktörer inom fakulteten, t ex dekanus, prefekter/institutioner eller personer som upprätthåller särskilda funktioner. Uppdragen revideras årligen inför budgetarbetet. Uppföljning Miljösamordnaren ansvarar för handlingsplanen följs upp. Detta ser i samarbete med institutionernas miljörepresentanter. En enklare uppföljning av mål, indikatorer och uppdrag genomförs årligen i augusti. En fullständig uppföljning görs vid varje årsskifte och resulterar i en gemensam miljö- och hållbarhetsredovisning, som utgör underlag för rapporteringen till regeringskansliet. Se vidare rutiner i miljöhandboken om uppföljningsprocessen. 3 (13)

5 Mål för område Forskning Att verka för det hållbara samhället är en av kärnpunkterna i universitetets strategiska profil. I miljöpolicyn fastställs vidare att universitetets målsättning är att vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling. Traditionen inom området är lång och framgångarna otaliga. I denna handlingsplan tas ännu några steg mot visionen Det hållbara universitetet. Universitetsgemensamt mål Universitetet skall öka forskning inom hållbar utveckling. Universitetsgemensamt nyckeltal/indikator Mängden forskningsmedel inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs årligen av Miljöenheten tillsammans med GMV, efter rapport från fakulteterna. Antal personer som arbetar med forskning inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs årligen av Miljöenheten tillsammans med GMV, efter rapport från fakulteterna. Antal publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, av totala antalet publicerade artiklar. Nyckeltalet mäts med bibliometriska metoder av UB i samarbete med GMV och Miljöenheten. Antal doktorsavhandlingar inom områdena miljö och hållbar utveckling. Nyckeltalet mäts av GMV. Sammanställs av Miljöenheten. Samhällsvetenskaplig forskning efterfrågas av finansiärer samt flera samhällsaktörer när det gäller området miljö och hållbar utveckling. Samhällsproblem med anknytning till hållbar utveckling, t ex klimatförändringar, kan bara lösas genom beaktande av politiskt beslutsfattande, institutioners kapacitet, gruppers och individers beteenden och attityder. Samhällsvetenskaplig forskning är därför central för en framtida kunskapsutveckling inom området miljö och hållbar utveckling. Samtidigt kräver miljöfrågorna en tvärvetenskaplig samverkan. Det är därför angeläget att främja kreativ samverkan inom fakulteten, inte minst inom doktorandforskningen, samt med exempelvis naturvetenskap och teknik liksom humaniora. Fakulteten skall synliggöra befintlig forskning inom hållbar utveckling Fakulteten skall öka forskning inom hållbar utveckling Fakulteten skall främja tvärvetenskaplig samverkan inom forskning kring hållbar utveckling Mängden forskningsmedel inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs årligen av Miljöenheten tillsammans med Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV), efter rapport från fakulteterna. Andel personer som arbetar med forskning inom hållbar utveckling. Indikatorn sammanställs årligen av Miljöenheten tillsammans med GMV, efter rapport från fakulteterna. Andel publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling, av totala antalet publicerade artiklar. Nyckeltalet mäts med bibliometriska metoder av UB i samarbete med GMV och Miljöenheten. Andel doktorsavhandlingar inom områdena miljö och hållbar utveckling. Nyckeltalet mäts av GMV. Sammanställs av Miljöenheten. Andel tvärvetenskapliga projekt inom hållbar utveckling Dekanus skall inbjuda MISTRA, Formas m fl till ett forskningspolitiskt seminarium om hållbar utveckling och samhällsvetenskaplig miljöforskning (2008) inbjuda till seminarier/presentation av forskning inom hållbar utveckling för 1) forskare, 2) doktorander,se vidare mål för utbildning. (2008, 2009, 2010) 4 (13)

6 föreslå samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden (SFN) att utlysa medel 2008 riktade mot hållbar utveckling och samhällsvetenskaplig miljöforskning, ev krav om att ingå samverkan under 2007 inventera möjligheter att arrangera Nationell forskningskonferens, sedan ev genomförande. Prefekter/motsv skall i samverkan med fakultetens webbinformatör synliggöra samhällsvetenskaplig miljöforskning inom samhällsvetenskapliga fakulteten genom att utveckla webben, länka till utlysningar, övrig info mm (löpande under perioden) 5 (13)

7 Mål för område Utbildning FN har utropat som dekad för utbildning och lärande för hållbar utveckling och Sverige har vid upprepade tillfällen uttalat en målsättning att vara ledande inom arbetet. Omskrivningen av högskolelagen den 1 februari 2006 var ett led i denna strävan. I den nya lydelsen fastslås att högskolorna skall främja hållbar utveckling i sin verksamhet. Under 2006 har fakulteterna utrett hur en integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen skulle kunna utformas. Universitetsgemensamt mål Universitetet skall integrera hållbar utveckling i alla relevanta kurser och program. Universitetsgemensamt nyckeltal/indikator Antal fristående kurser med inslag av hållbar utveckling. Nyckeltalet inrapporteras av kursansvariga direkt i kurskatalogen. Sammanställs av Miljöenheten. Antal utbildningsprogram med inslag av hållbar utveckling. Nyckeltalet inrapporteras av programansvariga direkt i programkatalogen. Sammanställs av Miljöenheten. Antalet examen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom hållbar utveckling. Nyckeltalet sammanställs av Miljöenheten, genom utdrag ur LADOK. Efter förändringen i högskolelagen har ett arbete påbörjats för att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Fakulteterna har fått ett verksamhetsuppdrag att utarbeta en rapport om integrering av hållbar utveckling i grundutbildningen samt att genomföra integrationen. har i en rapport inventerat vilka kurser och program som har inslag av hållbar utveckling. För närvarande genomförs en seminarieserie om hållbar utveckling riktad till lärare och studenter. Samtliga studenter skall beredas möjlighet att erhålla kunskap om hållbar utveckling Andel inrapporterade miljöpoäng på kursnivå för fristående kurser och program Andel deltagare i seminarier för doktorander Pedagogiska utvecklingskommittén skall anordna två seminarier om perspektiv i utbildningen (2008) utreda möjligheten kring utbildning inom hållbar utveckling på avancerad nivå (2008) Dekanus skall utvärdera seminarieserien Hållbar utveckling i utbildningen och därefter ta ställning till tidigare förslag om fakultetsgemensamma kurser, tvärande kurser, poänggivande fristående seminarieserier mm samt hur kompetensutvecklingen för lärare om hållbar utveckling i utbildningen skall genomföras, jmf Mål kompetensutveckling (2008) inbjuda till seminarier/presentation av forskning inom Hållbar utveckling för doktorander,se vidare mål för utbildning. (2008, 2009, 2010) 6 (13)

8 Mål för område Samverkan/kommunikation med omgivande samhälle Många institutioner driver sin verksamhet i tät samverkan med det omgivande samhället och arrangerar och deltar varje år i en stor mängd aktiviteter utanför den akademiska världen. De publika och populärvetenskapliga arrangemangen växlar i sin karaktär, allt från öppna föreläsningar och debattartiklar till Universitets-TV och utställningar. Miljöportalen ( är en populärvetenskaplig webbplats som presenterar forskning om miljö och hållbar utvecklin på ett överskådligt och lättförståeligt sätt. Universitetsgemensamt mål Universitetet ska erbjuda det omgivande samhället minst en publik aktivitet inom hållbar utveckling om dagen. Universitetsgemensamt nyckeltal Antalet unika besökare på Miljöportalen per månad. Sammanställs av GMV. Antal annonserade inslag/föreläsningar/seminarier, med fokus på hållbar utveckling, inom Universitetets kalendarium, GMV:s kalendarium, Universitets-TV samt fakulteternas inrapporterade inslag. Sammanställs av GMV. Samverkan med omgivande samhälle är en naturlig del inom samhällsvetenskap, såväl vad gäller forskning som utbildning, men även vad gäller extern kommunikation. Efterfrågan från det omgivande samhället på samhällsvetenskaplig kunskap och expertis kring globala miljöproblem väntas öka och det är fakultetens avsikt att öka forskningens tillänglighet gällande sådant samarbete. Det är viktigt att fakultetens miljöengagemang synliggörs i den externa kommunikationen, såväl vad det gäller forskning och utbildning om hållbar utveckling som fakultetens miljöcertifiering. Ökad samverkan med omgivande samhället kring hållbar utveckling Andel publika arrangemang med inslag av hållbar utveckling/inst (dels som vi arrangerar, dels som vi deltar i där annan arrangerar). Fakultetskansliet skall tillse att samhällsvetenskaplig forskning inom miljö och hållbar utveckling skall vara (del)tema vid 2 gånger under perioden vid arrangemanget Samhällsvetenskapens dag (2008, 2010) Fakultetsnämnden skall marknadsföra fakultetens miljöcertifiering i publika sammanhang (löpande under perioden) Fakultetskansliet skall vid framtagande av fakultetsgemensamma dokument informera om att fakulteten är certifierad (löpande under perioden) 7 (13)

9 Mål för område Klimatpåverkan Minska energiförbrukningen Om vi använder energin effektivare och byter till förnybara energikällor kan vi minska användningen av fossila bränslen. Fallstudier har visat att enskilda organisationer kan minska sin energianvändning med uppemot hälften. Universitetsgemensamt mål Minska användningen av el, värme och kyla i universitetets lokaler Universitetsgemensamma nyckeltal/indikatorer Antal kwh el, värme, kyla/m 2. Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. Fakulteten är inne i en period med omfattande förändringar av infrastrukturen. En ny fastighet har byggts och lokalerna renoveras. Samtidigt pågår en allmän teknisk upprustning av lärosalar. Det är viktigt att energivinster kan uppnås i samband med detta.. Minska användningen av el, värme och kyla i fakultetens lokaler med sex procent (jmf mål om tjänsteresor) Antal kwh el, värme, kyla/m 2. Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten. Fakultetsnämnden skall verka för att energisnål belysning installeras i samband med nybyggnad och renovering (2007, 2008) Fastighetsintendenten skall i samband med pågående hyresförhandlingar utreda förutsättningar att använda grön el i fakultetens verksamhet (2007) IT-samordnaren skall ingå i universitetsgemensamt projekt för att utreda IT och energi, vad gäller såväl teknisk prestanda som beteende (2008, 2009?) Miljösamordnaren skall vid den årliga uppföljningen av arbetet med miljö och hållbar utveckling samla in uppgifter om inställningar av datorer, skrivare och kopiatorer 8 (13)

10 Minska miljöpåverkan vid tjänsteresor, resor till och från arbetet, samt övriga transporter Resor är en av universitetets största utgiftsposter och har stor inverkan på den globala uppvärmningen. Genom att välja miljövänliga sätt att resa kan belastningen på omgivningen minskas betydligt. Att använda video-, data- och telekonferenser är också effektiva sätt att minska miljöpåverkan Universitetsgemensamt miljömål Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med fyra procent under tidsperioden Universitetsgemensamt nyckeltal/indikator Utsläpp av koldioxidekvivalenter från tjänsteresor per år/heltidsanställda. Sammanställs av Miljöenheten Antal video- och datakonferenser i förhållande till totalt antal resekilometer. Sammanställs av IT-avdelningen. Andelen tågkilometer av totala mängden inrikeskilometer med tåg och flyg samt antal kilometer med egen bil i tjänsten. Sammanställs av Upphandlingsenheten och Miljöenheten. är en fakultet som i sin verksamhet reser mycket, såväl inrikes som utrikes. Både forskning och viss undervisning bedrivs i andra världsdelar. Att resa är en viktig del av verksamheten. Det är därför angeläget att när resa är påkallad genomföra den med så liten klimatpåverkan som möjligt. Det är också viktigt att alternativ till resa övervägs. Vissa resor kan vara utbytbara mot olika former av IT-baserad kommunikation. Minska utsläppen av klimatpåverkande gaser med sex procent under tidsperioden Utsläpp av koldioxidekvivalenter från tjänsteresor per år/heltidsanställda. Sammanställs av Miljöenheten Andel video- och datakonferenser i förhållande till totalt antal resekilometer. Sammanställs av ITavdelningen. Andelen tågkilometer av totala mängden inrikeskilometer med tåg och flyg samt antal kilometer med egen bil i tjänsten. Sammanställs av Upphandlingsenheten och Miljöenheten. Dekanus skall tillsätta ett pilotprojekt med under 2007 om IT-baserad kommunikation: Miljörepresentanterna och IT-samordnaren provar Marratech, Skype och telefonkonferens. Studiebesök på t ex Pedagogen för fakultetens miljörepresentanter och IT-personal. Anordna visning av Marratech, Skype och telefonkonferens för personalen. Anordna en videokonferens inom något ämne, t ex miljö Dekanus skall utreda möjligheten att tillhandahålla tjänstecyklar, med serviceavtal (2008) Dekanus skall låta genomföra en ny resvaneundersökning under perioden vid en tid som inte krockar med andra enkäter till all personal (2009, 2010) 9 (13)

11 Mål för område Resursförbrukning Öka andelen produkter där miljökrav har ställts i samband med inköpet och/eller upphandlingen Inköparen har en nyckelroll i en organisations miljö- och hållbarhetsarbete och kan utöva stort inflytande på marknaden. När efterfrågan på miljöanpassade och etiska varor och tjänster ökar, så ökar också utbudet. Ju större kund desto större påverkan, men varje inköpare gör viktiga val och många inköp ger tillsammans en stor drivkraft. Det senaste årtiondena har visat många prov på både privata och offentliga konsumenters makt att skapa marknader för miljöanpassade varor och tjänster. Genombrott för klorfritt papper, ökad ekologisk livsmedelproduktion, freonfria kylskåp, rättvisemärkta livsmedel är några exempel. Universitetsgemensamt mål Universitets inköp är en förebild för andra organisationer när det gäller ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Universitetsgemensamt nyckeltal/indikatorer Antal ramavtalsupphandlingar där miljökrav/-frågor ställts på leverantörens interna miljöarbete, av totala antalet ramavtalsupphandlingar. Sammanställs av Upphandlingsenheten. Andel ramavtalsupphandlingar där miljökrav ställts på upphandlade varor respektive tjänster. Sammanställs av Upphandlingsenheten. har som offentlig konsument en stor miljöpåverkan. Det är viktigt att som miljöpolicyn anger överväga miljöhänsyn vid inköp. Kunskaper om miljömärkta produkter och tjänster är ett viktigt redskap för inköpare. Miljökrav skall ställas vid inköp när så är möjligt Andel inst som köper in olika typer miljömärkta varor, såsom kaffe, papper osv Andel Svanenmärkta trycksaker/framtagna fakultetsgemensamma trycksaker Fakultetskansliet skall beställa Svanenmärkning vid framtagande av fakultetsgemensamma trycksaker (löpande under perioden) Miljösamordnaren skall vid den årliga uppföljningen av arbetet med miljö och hållbar utveckling samla in uppgifter om miljömärkning av vissa produkter, såsom kaffe och papper samt om inställningar av datorer och skrivare Dekanus skall anordna en årlig utbildning för inköpare om miljömärkning samt informera prefekter om miljökrav vid inköp (2008, 2009, 2010) 10 (13)

12 Öka andelen avfall som går till materialåtervinning I ett hållbart Sverige kan vi inte bygga upp berg med onödiga och farliga sopor. Det nationella målet tar fasta på att den totala mängden avfall ska minska, att avfallet ska bli mindre farligt och att farligt avfall ska sorteras och återföras i kretsloppet. I Sverige, liksom i EU, gäller den s k avfallshierarkin. Den innebär att man i första hand ska förebygga att avfall överhuvudtaget uppkommer. Det avfall som trots detta uppkommer ska vara så ofarligt som möjligt. I andra hand ska avfallet återanvändas. Materialåtervinnas, eller utnyttjas energiproduktion. Återvinning ska prioriteras framför energiutvinning när detta är miljömässigt motiverat. I sista hand ska avfallet bortskaffas på ett säkert sätt. Universitetsgemensamt mål Andelen avfall som materialåtervinns, komposteras eller tas om hand som farligt avfall, skall sammantaget vara 75% av den totala mängden avfall. Universitetsgemensamma Nyckeltal/Indikatorer Andel avfall till materialåtervinning, kompost och farligt avfall av total mängd avfall (exkl. rivningsavfall och andra tillfälliga poster). Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten Mängd totalt avfall relaterat till antal anställda och antal studenter. Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten Införande av källsortering är en viktig del av fakultetens miljöcertifiering. Det är angeläget att avfall tas om hand på rätt sätt och kan återvinnas. Fakulteten ansluter sig till universitetets mål om materialåtervinning. Andelen avfall som materialåtervinns, komposteras eller tas om hand som farligt avfall, skall sammantaget vara 75 procent av den totala mängden avfall Andel avfall till materialåtervinning, kompost och farligt avfall av total mängd avfall (exkl. rivningsavfall och andra tillfälliga poster). Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten Mängd totalt avfall relaterat till antal anställda och antal studenter. Sammanställs av Fastighetsavdelningen och Miljöenheten Fastighetsintendenten skall utreda möjligheten att införa kompostering vid Campus Linné (2008) Fakultetsnämnden skall förbättra källsorteringsutrymmet i Haga i samband med ombyggnationen (2008) Miljösamordnaren och informatören skall låta översätta källsorteringsguiden till engelska (2007) 11 (13)

13 Mål för område Kompetensutveckling Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Eller som Rektor, Pam Fredman klargör: Alla som arbetar här och alla som kommer härifrån ska ha ett miljömedvetande med sig, oavsett om man ska arbeta med miljöfrågor eller inte. Kompetensutveckling är ett viktigt verktyg i det arbetet. Universitetsgemensamt mål All personal skall veta hur de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde. Universitetsgemensamma Nyckeltal/Indikatorer Antal deltagare på miljöutbildningar av totala antalet anställda. Antal personutbildningstimmar med miljöinriktning per år. En av de viktigaste insatserna för ständiga förbättringar i arbetet med miljö och hållbar utveckling är att ge berörd personal kompetensutveckling inom området miljö och hållbar utveckling inom sitt yrkesområde. All personal skall veta hur de kan bidra till en hållbar utveckling inom sitt ansvarsområde. Antal deltagare på miljöutbildningar av totala antalet anställda. Antal personutbildningstimmar med miljöinriktning per år. Miljörepresentanterna skall anordna miljöutbildning om elektronik ur miljösynpunkt, t ex anordna studiebesök/utbildning. Målgrupp: IT-personal, vaktmästare, miljörepresentanter. (2008) Dekanus skall anordna miljöutbildning om miljömärkta inköp. Målgrupp: Prefekter och inköpare (2008, 2009, 2010) anordna utbildning i IT-baserad kommunikationsteknik. Målgrupper: miljörepresentanter (2007), prefekter och forskare (2009) anordna utbildning för miljörepresentanterna om miljöpedagogik och presentation (2008) Pedagogiska utvecklingskommittén skall anordna två seminarier om införande av perspektiv i undervisningen. Målgrupp: lärare, jmf mål för utbildning (2008) 12 (13)

14 Vad kan jag som anställd eller student bidra med? Som anställd eller student vid samhällsvetenskapliga fakulteten kan du själv bidra till en bättre miljö och en hållbar utveckling. T ex kan du Källsortera ditt avfall Släcka ljuset efter dig Stänga av elektrisk apparatur helt när den inte används Kopiera dubbelsidigt Miljöanpassa dina tjänsteresor Ställa miljökrav när du köper in varor och tjänster 13 (13)