Bildning av kolloidala partiklar ur en lösning och partikeltillväxt.
|
|
- Christian Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Bildning av kolloidala partiklar ur en lösning och partikeltillväxt. Vid bildning av en fast fas ur en lösning sker först nukleation och därefter partikeltillväxt. Om man önskar framställa kolloidala system måste man se till att nukleationen gynnas och undertrycka partikeltillväxt. För att underlätta nukleationen måste övermättnaden vara stor, då en snabb bildning av ett stort antal små kristaller av kolloidal storlek erhålles. Om ämnet som man önskar bilda kolloidala partiklar av är mycket svårlösligt t.ex AgI eller BaSO 4 är det lätt att åstadkomma en kraftig övermättnad och det är lätt att bilda kolloidala dispersioner. Om däremot ämnet är måttligt svårlösligt t.ex CaCO 3 bildas initialt få kristallgroddar. Relativt mycket material föreligger i lösning efter den första bildningen av groddar. Detta material kommer att deponeras på partiklarna som tillväxer och kan bilda stora makroskopiska kristaller. Under sådana betingelser är det naturligtvis svårt eller rent av omöjligt att bilda kolloidala system. För att bättre förstå detta kan vi betrakta Kelvins ekvation. S 2 vs ln S* rrt där S är lösligheten över en krökt yta med radien r. S* är lösligheten över en plan yta. v s är molvolymen av det fasta ämnet. är ytenergin för det fasta ämnet i kontakt med vätskan i dispersionsmediet. Av ekvation 1 ser vi att partiklar med liten en krökningsradie r har större löslighet än större partiklar. Dvs små partiklar löses upp och det upplösta ämnet kan därefter deponeras på större partiklar. Eftersom partikeldispersioner av detta slag undantagslöst har en storleksfördelning av partiklar kommer man att få en storlekstillväxt hos partiklarna om det finns tillräckligt material i lösning dvs partiklarna är måttligt svårlösliga. Denna storlekstillväxt av partiklar benämnes Ostwald-mogning, uppkallad efter Wolfgang Ostwald son till Wilhelm Ostwald som fick Nobelpriset (1) Nukleationsprocessen Man kan visa att ändringen i fria energin G vid bildningen av en liten kristall, modellerad som en sfär ges av
2 2 2 x 3 G nkt ln b n x (2) sat där n är antalet molekyler (atomer) i grodden, x är det aktuella molbråket av det upplösta ämnet, x sat är mättnadskoncentrationen (molbråk) över en plan yta. b är en positiv numerisk faktor och är ytenergin för partikeln. Vi ser att om det upplösta ämnet föreligger med koncentrationen, som är lika med mättnadskoncentrationen dvs x=x sat erhålles 2 3 G b n (3) G blir monotont ökande med kristallstorleken n. Det kan inte bildas några kristaller alls. Om däremot x>x sat kommer den första termen i ekvation 2 som är negativ att så 2 3 småningom (vid ett tillräckligt stort n) bli större än termen b n. G Låg övermättnad Hög övermättnad n c n c n Gibbs fria energi för bildningen av en kristallisationskärna som function av antalet molekyler (atomer). Från ovanstående figur som illustrerar ekv (2) ser vi att G går genom ett maximum med ökande n. Ju högre övermättnadsgraden är desto tidigare kommer maximet och det blir dessutom lägre med ökande övermättnadsgrad x. Partikelstorleken n vid maximet benämnes kritisk nukleationsstorlek n c, som också minskar med ökande övermättnadsgrad. Betrakta en situation där man låter det svårlösliga ämnet öka med tiden. T.ex en kemisk reaktion producerar successivt en svårlöslig substans. Vi kan som ett exempel betrakta guldpartiklar som bildas ur en HAuCl 4 -lösning genom reduktion. Nedanstående figur, ett s.k. LaMer-diagram, illustrerar processen.
3 3 Koncentration Nukleation Kritisk nukleationskoncentration Partikeltillväxt Mättnadskoncentration Tid För att kunna bilda groddar måste koncentrationen överskrida en s.k. kritisk nukleationskoncentration, som vida överskrider mättnadskoncentrationen. Monodispersa partiklar Polydispersitet är alltid en komplicerande faktor vid undersökningar av kolloidala system. Man strävar därför alltid, om möjligt, att använda monodispersa soler. Instrument för att mäta partikelstorlekar måste i de flesta fall kalibreras med en känd standard. Dessa standardsystem måste alltid bestå av monodispersa partiklar. Man har av dessa bägge orsaker gjort stora ansträngningar att utveckla metoder för framställning av monodispersa kolloidala system. Exempel på nära monodispersa soler som har framställts är följande: 1. Guldsoler. 2. Latex-partiklar 3. Silika-soler. (soler av SiO 2 ) Det finns en rad kommersiellt tillgängliga soler som är relativt monodispersa från Eka Chemicals, Dupont m.fl företag. 4. Många oorganiska svårlösliga substanser har använts för framställning av monodispersa soler. Det är huvudsakligen Egon Matijević och hans medarbetare (Clarkson University, Potsdam, N.Y.), som har utvecklat metoder för detta ändamål. Framställningsmetoder för monodispersa soler Då man önskar tillverka monodispersa soler ser man utgående från LaMerdiagrammet att det är viktigt att hålla nere tiden då partikelgroddarna bildas och att man måste se till att under denna korta tid det bildas ett tillräckligt antal groddar.
4 4 Därefter ser man till att koncentrationen inte överskrider den kritiska nukleationskoncentrationen utan man ligger mellan mättnadskoncentrationen och den kritiska nukleationskoncentrationen. Då kommer partiklarna att tillväxa likformigt och monodispersiteten kommer att approximativt bibehållas. Denna allmänna princip återfinns, låt vara något modifierad, i många andra situationer och vi skall nu illustrera dessa med några exempel. Zsigmondys metod att framställa monodispersa guldsoler: (Richard Zsigmondy , Nobelpris 1925). Guldsoler tillverkas genom reduktion av hexaklorguldsyra HAuCl 4. Eftersom HAuCl 4 reduceras mycket lätt kan man använda praktiskt taget ett godtyckligt reduktions-medel. Vid användning av ett starkt reduktionsmedel sker reaktionen snabbt och med ett svagt reduktionsmedel erhålles en långsam reaktion. Detta kan utnyttjas vid framställningen av monodispersa guldsoler. Som ett starkt reduktionsmedel kan man välja fosfor och som ett svagt reduktionsmedel kan formaldehyd HCHO användas. Först tillsättes fosfor som snabbt reducerar ut guld. Man får lokalt relativt höga lokala koncentrationer av guldatomer som snabbt bildar nukleationskärnor. När fosforn är slut (oxiderats) har man ett stort antal nukleationskärnor. Därefter tillsättes formaldehyd som leder till en långsam bildning av guldatomer. Koncentrationen av guldatomer blir aldrig särskild hög. Dvs det bildas inga nya nukleationskärnor. De guldatomer som bildas i långsam takt deponeras i stället på de redan befintliga guldpartiklarna. Man får således en ren partikeltillväxt. Då alla partiklarna tillväxer med samma hastighet blir solen relativt monodispers. Framställning av metallkarbonater och metalloxider De flesta metallkarbonater är mer eller mindre svårlösliga och kan därför bilda kolloidala dispersioner. Man börjar först att sätta till karbonatjoner (t.ex. i form av natriumkarbonat), så att ett stort antal nukleationskärnor bildas men man undviker partikeltillväxt. Därefter kan man långsamt alstra karbonatjoner genom att upphetta karbamid. Följande reaktion sker härvid. (NH 2 ) 2 CO + 2H 2 O CO NH 4 +
5 5 De bildade karbonatjonerna associeras med metalljonerna i lösningen och det sålunda bildade metallkarbonatet deponeras på de redan befintliga kolloidala partiklarna. Dessa tillväxer på så sätt med en jämn hastighet. Slutresultatet blir monodispersa partiklar. Då partiklarna av metallkarbonat upphettas (kalcineras) avgår CO 2 och man får metalloxidpartiklar, som likaledes blir monodispersa. Ovanstående omvandling av karbamid till ammoniumkarbonat katalyseras av enzymet ureas redan vid rumstemperatur. Fördelen med detta är att man slipper upphetta lösningen som kan vara ofördelaktigt i en del fall. Dessutom kan man reglera bildningshastigheten av karbonatjoner genom att variera ureaskoncentrationen. Man kan också på analogt sätt framställa sulfidjoner S 2- och sulfatjoner med genom att upphetta tioacetamid och dimetylsulfat. Följande reaktioner sker. CH 3 CSNH 3 + H 2 O S H + + CH 3 CONH 3 och (CH 3 O) 2 SO 2 + 2H 2 O SO CH 3 OH + 2H + På så sätt kan kan monodispersa kolloidala partiklar av metallsulfider och metallsulfater framställas. Framställning av latexpartiklar Latexpartiklar är kolloidala partiklar bestående av aggregat av polymerer. De är normalt sfäriska och det är lätt att framställa dessa så att de är likstora dvs mer eller mindre monodispersa. De har ett stort användningsområde både industriellt och som modellpartiklar i vetenskapliga undersökningar. Det finns ett flertal principiellt olika metoder för framställning av sådana partiklar. Vi skall nu kortfattat beskriva två sådana metoder. Emulsionspolymerisation och suspensionspolymerisation.
6 6 Emulsionspolymerisation Man kan utgå från ett stort antal olika monomerer. Se bifogade sida där visas några exempel på monomerer som kan användas. Dessa har det gemensamt att de har en dubbelbindning. Den monomer som användes i störst utsträckning är styren som har följande struktur. Denna molekyl har en relativt hög löslighet i vatten men så låg att den kan bilda en emulsion. Som ett första steg i framställningen emulgeras styrenet i vattenfasen. Ofta tillsättes en emulgator bestående av en tensid. Vid framställning av latexpartiklar som skall användas till kolloidala modellpartiklar brukar man undvika tensidtillsats. Tensider komplicerar systemen i onödan. För att sätta igång polymerisationsreaktionen tillsättes en initiator som bildar fria radikaler vid upphettning. En sådan är kaliumpersulfat K 2 S 2 O 8 Persulfatjonen S 2 O 8 bildar vid upphettning två sulfatradikaler med en oparad elektron S 2 O 8 2-2SO 4 - Kaliumpersulfatet är lösligt i vattenfasen men inte inuti emulsionsdropparna, vilket innebär att polymerisationen sker i vattenfasen. Polymerisationen fortskrider även här och det bildas polymerer i vars ena ända det finns en laddad sulfatgrupp. Polymeren är då i princip en tensid dvs ett ytaktivt ämne. Emulsionsdropparna fungerar som monomerreservoarer från vilka monomerer långsamt löses ut under reaktionens gång. Då polymerkedjornas längd ökar blir dessa alltmer hydrofoba och de blir då alltmer svårlösliga i vatten. Vid en viss kritisk nukleationskoncentration börjar de aggregera och det bildas nukleationskärnor. Dessa fortsätter dels att polymeriseras och dels fångar de in fler polymerkedjor. Man får då en partikeltillväxt. På så sätt kan man framställa praktiskt taget monodispersa partiklar, som har en väldefinierad sfärisk form.
7 7 Till stor del söker sig sulfatgrupperna till partikelytan och ger ytan en negativ ytladdning. Eftersom sulfatgrupperna har ett relativt lågt pk a kommer latexpartiklarna att vara laddade över ett stort ph-område. Genom hydrolys kan sulfatgrupperna lämna ytan och kvarlämna en hydroxyljon på ytan. reaktionen som sker är följande: R-SO 4 - +H 2 O R-OH +SO H + Alla sulfatgrupper kommer dock inte att försvinna under en relativt rimlig tid Hydroxylgrupperna oxideras lätt därefter till karboxylgrupper, som kan bidra till en negativ ytladdning vid högre ph. Det är sannolikt så att denna oxidationsprocess redan sker vid syntesen eftersom persulfatjonerna är starka oxidationsmedel. Emulsionsdropparna är normalt större än 1 m och latexpartiklarna ligger ofta i storleksintervallet nm, dvs mindre än emulsionsdropparna. Detta är ett starkt argument för att polymerisationen verkligen sker i vattenfasen. Emulsionspolymerisation användes också för att framställa polymert material t.ex. latexgummi. Eftersom dessa polymerisationsreaktioner är starkt exoterma är det mycket fördelaktigt att låta reaktionen ske i vatten som då fungerar som ett effektivt kylmedium. Suspensionspolymerisation Suspensionspolymerisation är benämningen på en latexsyntes där initiatorn är hydrofob och således löslig i emulsionsdropparna. Ett exempel på en sådan initiator är följande azoförening R-N=N-R, där R är en hydrofob grupp. Denna azoförening bildar vid upphettning två radikaler med en oparad elektron R-N=N-R 2R-N Dessa radikaler initierar reaktionen inne i emulsionsdropparna. Det är således hela emulsionsdroppar som polymeriseras och bildar en latexpartikel. Då emulsioner normalt är mycket polydispersa blir också latexpartiklarna polydispersa.
Reaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
Läs merMaterialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. [Mitchell ]
530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt [Mitchell 3.2.1 ] 5.4.1 Nukleation Nukleation (också kärnbildning på svenska, men nukleation används allmänt) är processen där en ny
Läs mer5.4.1 Nukleation Materialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. Nukleation av en fast fas. Nukleation av en fast fas
5.4.1 Nukleation 530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt [Mitchell 3.2.1 ] Nukleation (också kärnbildning på svenska, men nukleation används allmänt) är processen där en ny
Läs merReaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer
Läs merVilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Läs mer1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Läs merYtor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning
Ytor och gränsskikt, Lektion 1 Ytspänning, kapillaritet, ytladdning Uppgift 1:1 Vid 20 C är ytspänningarna för vatten och n-oktan 72,8 mn/m respektive 21,8 mn/m, och gränsskiktsspänningen 50.8 mn/m. Beräkna:
Läs mer1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs mer11. Allmänt om polymerer
11. Allmänt om polymerer När man hör ordet polymer, tänker man ofta på plasterna. De är viktiga men lim och målarfärger är också viktiga polymerer som gärna kan få komma med i en gymnasiekurs. I Finland
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merSökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?:
Nanotillämpning 1 Sökning på nano och poly i titeln på vetenskapliga artiklar under 2010 (1 jan- 15 mars) Gissa hur många?: T ex: Non-isothermal crystallization behavior of low-density polyethylene/copper
Läs merTotalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) måndagen den 29 maj 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna
Läs merViktiga målsättningar med detta delkapitel
Viktiga målsättningar med detta delkapitel Känna till begreppen ytenergi och ytspänning Förstå den stora rollen av ytor för nanomaterials egenskap Känna till storleksberoendet av nanopartiklars smältpunkt
Läs merTFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI
TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI 2006 Vad är Yt-och kolloidkemi? Papper Rengöring Livsmedel Färg Hur beskrivs systemen med termer från yt-och kolloidkemi? Ex livsmedel Margarin vattenkulor
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning
Kapitel 11 Innehåll Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar 11.1 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 11.7 Kolligativa
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merKapitel 11. Egenskaper hos lösningar
Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning
Läs merHur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)
entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merKEMISK TERMODYNAMIK. Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016
KEMISK TERMODYNAMIK Lab 1, Datorlaboration APRIL 10, 2016 ALEXANDER TIVED 9405108813 Q2 ALEXANDER.TIVED@GMAIL.COM WILLIAM SJÖSTRÖM Q2 DKW.SJOSTROM@GMAIL.COM Innehållsförteckning Inledning... 2 Teori, bakgrund
Läs merEnergi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merMolekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten
Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar
Läs merHur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas. Emma Björk Nanostrukturerade material
Hur en stoppar en handbollsplan i ett snapsglas Emma Björk Nanostrukturerade material 2 Vad är nanoteknologi? Nano betyder miljarddel, 1 nm= 0.000 000 001 m (ett hårstrå är ca 50 000 nm tjockt) Nanoteknologi:
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merF1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merNKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:
Läs merFÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM.
FÖRELÄSNING 9. YTAKTIVA ÄMNEN OCH SJÄLVASSOCIERANDE SYSTEM. Ytaktiva ämne (surfaktanter) Gibbs ytspänningsekvation (ytkoncentration av ett löst ämne) Bestämning av ytadsorptionsdensitet Bildning av miceller
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER YT-OCH KOLLOIDKEMI
Institutionen för fysik och mätteknik ht-06 Marianne Miklavcic/rev. NOP 061023 ÖVNINGSUPPGIFTER YT-OCH KOLLOIDKEMI Kolloidala system 1. Börja med ett en kub med sidan 1 cm och dela sedan upp denna i kuber
Läs merKemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 11 Intermolekylära krafter Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå samt beskriva
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2010-12-14 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merDå du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.
Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merUtveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering
Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner En orientering Nikodemus Karlsson Februari 00 . Bohrs Postulat Niels Bohr (885-96) ställde utifrån iakttagelser upp fyra postulat gällande väteatomen ¹:. Elektronen
Läs merKemi och energi. Exoterma och endoterma reaktioner
Kemi och energi Exoterma och endoterma reaktioner Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Ex på energiformer: strålningsenergi
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merKemiteknologsektionen. Plugghäfte KTKK105. Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren. Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi.
Kemiteknologsektionen Plugghäfte KTKK105 Lite studiehjälp för kursen yt- och materialkemi. Linus Ögren Del 1 av 2 Yt- och kolloidkemi. 13 1. Sammanfattning Detta studiehäfte kommer att sammanfatta kursen
Läs merHur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?
Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller
Läs merFö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar
Fö. 9. Laddade Kolloider Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar 1 De flesta partiklar (t.ex. kolloider) som finns i en vattenmiljö antar en laddning. Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Läs merÖvningar Homogena Jämvikter
Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs merTentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13
Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merTentamensskrivning i. Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK ) tisdagen den 6/ kl
Tentamensskrivning i Kolloid- och ytkemi (Kurskod: KFK 176 0106) tisdagen den 6/3 2012 kl. 08.30 12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny uppgift. Skriv inte namn och personnummer på arken. Använd
Läs merLöslighetsjämvikter - beräkningsexempel
Löslighetsjämvikter - beräkningsexempel ph = ½(pK a1 + pk a2 ) A&J sid 456 Erodering av kalksten i surt regn Tandemalj (apa4t) och ph KEMA02 VT2012, Kemiska Ins4tu4onen LU /KEBergquist F6 : 1 Huvudreak4onsmetoden
Läs merKapitel 6. Termokemi
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage
Läs merKromatografi. Kromatografi
Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet
Läs merKapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws
Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att
Läs merTentamen i allmän och biofysikalisk kemi
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen for farmaci Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi BionnedicUnprograrnnnet Datum: 2011-10-28 Slaivningstid: 8.00-14.00 Ansvarig lärare: Anders Ericsson, O 18-4 714126
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.
Läs merKEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16
KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merYTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt
YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt Under föreläsningarna 8 och 9 kommer vi att gå igenom ett antal koncept som är viktiga i ytkemi och försöka göra en termodynamisk beskrivning
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
29.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 230/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 816/2013 av den 28 augusti 2013 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets
Läs merREPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merFöreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011
Föreläsning 6 Ytaktiva ämnen, micellbildning m.m. NOP 2011 1 Ur Ytkemi om svårigheten att blanda (Akzo Nobel) Ytaktiva ämnen (Se även teorin till lab. 2) 2 3 4 5 Ytaktiva molekyler bildar strukturer i
Läs merKapitel V. Praktiska exempel: Historien om en droppe. Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki
Kapitel V Praktiska exempel: Historien om en droppe Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki Kapitel V - Praktiska exempel: Historien om en droppe Partiklar i atmosfa ren Atmosfa rens sammansa
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merEnergiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.
Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merTentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!
2006-12-22 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen
Läs merMaterialfysik vt Kinetik 5.4 Korrosion i keramer. Korrosion av keramer och glas
530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.4 Korrosion i keramer [ Mitchell 3.2.2.1] Korrosion av keramer och glas Keramer kan korroderas av vätskor som fungerar som lösningsmedel för materialet Reaktionsprodukten
Läs merMaterialfysik vt Kinetik 5.5 Korrosion i keramer. [ Mitchell ]
530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.5 Korrosion i keramer [ Mitchell 3.2.2.1] Korrosion av keramer och glas Keramer kan korroderas av vätskor som fungerar som lösningsmedel för materialet Reaktionsprodukten
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merPolymerers termodynamik Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik. Polymerer vs.
Polymerers termodynamik 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik [Mitchell 2.3] Polymerers termodynamik följer givetvis grundlagarna för termodynamik på samma
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik. Polymerers termodynamik
530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik [Mitchell 2.3] Polymerers termodynamik Polymerers termodynamik följer givetvis grundlagarna för termodynamik på samma
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merTentamen. TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN2 5 januari 2017 kl Skrivsal: TER3
Thomas Ederth IFM / Molekylär Fysik ted@ifm.liu.se Tentamen TFYA47 Ytor och gränsskikt, TEN2 5 januari 2017 kl. 14.00-18.00 Skrivsal: TER3 Tentamen omfattar 5 problem som vardera kan ge 10 poäng. För godkänt
Läs merSvar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent
Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena
Läs merKap. 7. Laddade Gränsytor
Kap. 7. Laddade Gränsytor v1. M. Granfelt v1.1 NOP/LO TFKI3 Yt- och kolloidkemi 1 De flesta partiklar som finns i en vattenmiljö antar en laddning Detta kan bero på dissociation av t.ex karboxylsyra grupper:
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik. [Mitchell 2.3]
530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.5 Polymerers termodynamik [Mitchell 2.3] Polymerers termodynamik Polymerers termodynamik följer givetvis grundlagarna för termodynamik på samma
Läs merAOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser
AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser Klas Hedman, Sweco Environment 1 H 2 HO 2 O/O 2 /O 3 /UV 3 H 2 O 2 /UV Fenton OH O 3 /UV Superkritisk vattenoxidation Fotokatalytisk oxidation H 2 O 2 /O 3 /UV 1987
Läs merTentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Läs merKap 6: Termokemi. Energi:
Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum
Läs merTEKNISK BULLETIN INFORMATION FRÅN VIRKON MEDICAL SCANDINAVIA AB Nr Sid 1/4
TEKNISK BULLETIN INFORMATION FRÅN VIRKON MEDICAL SCANDINAVIA AB Nr 10 1994 2009-02-09 Sid 1/4 DESINFEKTIONSMEDLET 'VIRKON' POPULÄRVETENSKAPLIG FRAMSTÄLLNING AV PRODUKTENS FUNKTION Innehållsdeklaration
Läs merAnge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.
Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen
Läs merTentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,
Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01, 2016-10-26 Lösningar 1. a Mängden vatten är n m M 1000 55,5 mol 18,02 Förångningen utförs vid konstant tryck ex 2 bar och konstant temeratur T 394 K. Vi har alltså
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.
Läs mer