Yttrande från Roslagsvatten om Förslaget till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 Datum: Sidan 1 (5) Yttrande från Roslagsvatten om Förslaget till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Här kommer Roslagsvatten samlade synpunkter på Förslaget till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. Roslagsvatten lämnar synpunkter på de åtgärdsprogram som påverkas av våra verksamheter i Knivsta, Vallentuna, Ekerö, Vaxholm och Österåkers kommun. Generella synpunkter Åtgärdsprogrammet fyller en viktig funktion och är i många delar mycket väl genomarbetat. Många av de föreslagna åtgärderna bedöms som rimliga och nödvändiga, medan andra inte är helt självklara. Materialet är mycket omfattande och därmed svårt att ta del av i sin helhet. Det finns också vissa brister som även anges i texten. Ytterligare synpunkter i stort och smått följer nedan. Det är högst relevant att jämföra vad den totala miljöpåverkan blir mellan att dosera ytterligare fällningskemikalie (brytning av råmaterial, anrikning, tillverkning, omhändertagande av avfall och transporter) i relation till den minskade övergödningen tack vara minskade utsläpp av fosfor. Ökad mängd fällningskemikalie bidrar också till förbrukning av ändliga resurser. Finns tillräckligt underlag för att göra bedömningen att en utgående fosforhalt på 0,1 mg/l är optimal ur ett globalt miljöperspektiv? Något generellt krav på efterfällning går inte att ställa eftersom reningsverken är utformade på olika sätt. I praktiken innebär ett skarpare krav en ökad förbrukning av fällningskemikalier samt i många fall större om- och utbyggnationer för att rymma extra slutsedimentation eller slutpoleringssteg. Kostnaderna som presenteras i åtgärdsprogrammet innebär förhöjda va-avgifter för abonnenterna som idag är mycket priskänsliga. Roslagsvattens kommuner är generellt uppbyggda av en centralort som är ansluten till kommunalt VA samt relativt stora områden som är glest befolkade där enskilda VAlösningar dominerar. Det pågår i dagsläget många exploateringar i delvis helt nya områden och delvis omvandling av fritidshusområden som innebär stora kostnader för VA-kollektivet. De enskilda anläggningar som kommer att omfattas av verksamhetsområdet ansluts i en hög takt. Det är i dagsläget inte rimligt att öka Roslagsvatten AB Sågvägen 2, Åkersberga telefon vxl fax Frida.Osterdahl@roslagsvatten.se

2 Sidan: 2 (5) anslutningstakten i någon nämnvärd omfattning och det är inte rimligt att tro att kommunalt VA kommer att bli lösningen i alla fall. Avstånden är långa och kostnaderna skulle inte bli rimliga att bära. Här krävs rimliga bedömningar från fall till fall och några generellt krav kan inte ställas. Det skulle vara intressant att se vilka separata anläggningar som är inräknade i de källor som påverkar exempelvis övergödningen. För Roslagsvattens del är det väsentligt vilka avloppsreningsverk som finns medräknade och de som eventuellt har missats. Åtgärdsprogram för Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde I sammanfattningen sid 4 nämns tre vandringshinder i texten, sedan i punkterna sid 5 nämns fem. Vad gäller? Se även sid 22, samma där. Figur 1 visar kommungränserna som streckad linje, vilka är områdena som begränsas av de heldragna linjerna som syns tydligare? Se t ex figur 5. Inget datum på beslut om MKN, sid 12. Saknar bild för grundvatten med förekomstkoder, eller finns inga? Ofullständig mening sid 18; kan belastningen minska med upp till Om de mindre Ordet Svämplanets börjar med versal mitt i meningen, sid 24 mitten I figur 6 sidan 18 anges källfördelning av P för området. ARV bidrar med 0 %. Samtidigt säger man att åtgärder riktade mot reningsverk ska avsevärt minska P- tillförseln. Varför ska man satsa på ARV när de enligt figuren 6 inte bidrar avsevärt till P-tillförseln? När det gäller årgärder för enskilda avlopp (EA) så är enda åtgärd man pratar om är anslutning till kommunalt VA. Visst kan det vara en del av åtgärder riktade mot EA, men man ska inte glömma att man även kan åtgärda EA så att de når upp till högskyddsnivå kraven. I tabell 2 (s. 19) föreslår man ökad rening av P i ARV och byggandet av dagvattendammar. Båda dessa källor har relativt liten påverkan på P-tillförseln, men man vill ändå planera in dyra åtgärder. D v s liten vinst till hög kostnad. Man borde satsa mera på jordbruket och speciellt på åtgärder som ger mycket valuta för pengarna. Man ska ta in även uppgradering av EA till högskyddsnivå utan att dessa ansluts till kommunalt VA. Man föreslår att bygga 4 ha dagvattendammar i Åkersberga. Man ska inte glömma att det är tätbebyggd område och plats för dammar ofta saknas. Man kan utreda utsläppspunkter mot kanalen och Trälhavet och där det behövs bygga marina skärmbassänger. Det blir ofta billigare och effektivare. Man nämner några lämpliga dagvattenåtgärder i texten, bl.a. dagvattenbrunnar och permeabel vägbeläggning. Dessa kan dock inte ses som reningsanläggningar.

3 Sidan: 3 (5) Enligt tabell 4 (s. 29) ska det finnas 2 allmänna vattentäkter i Vallentuna som är skyddade enligt vattenlagen. Detta stämmer inte. Det finns totalt 3 nödvattentäkter i Vallentuna som knappt kan ses som skyddade. Man ska titta på dess geografiska läge för att bedöma vilka som ligger inom Åkerströmmen, vilka som ligger inom Skarvens avrinningsområde (det anges även där att det finns 2 i Vallentuna). Vilka vattentäkter avses? Tabell 6 (s. 33), Åtgärd Dagvattendamm. Det ska vara Vallentuna och Österåker som ska stå för åtgärder. Det finns dock knappt någon samlad bebyggelse i Vallentuna inom Åkerströmmen. Fokus borde ligga på Åkersberga. Knivstaån samt Skarvens och Garnsvikens närområden Figur 4 visar fel bild, ser ut som figur 5? Inget datum på beslut om MKN, sid 17. Pågår fortfarande restaurering av Vallentunasjön sid 25? Figur 11 Vandringshinder partiellt avseende öring sid 33, exakt var? Morfologiskt tillstånd anges för Valloxen, Vallentunasjön och Norrviken. På sid 36 anges morfologiska förändringar föreligger för fyra sjöar, vilken är den fjärde? Figur 13 staplar sid 37 oklart vad diagrammet ska visa. Hade varit intressant att se hur stor andel som är påverkade jämfört med opåverkade sjöar och vattendrag. Tabell 8 Vattenskyddsområden för två allmänna vattentäkter, Västlunda nämns på sid 42, vilken är den andra? Det står på sidan 24 att Knivsta reningsverk släpper ut höga halter ammonium. Reningsverket klarar sina riktvärden så kommentaren tycks felaktig. Det står också att Knivsta reningsverket bidrar till att halterna av ammoniak periodvis blir toxiska. Är det fastställt att dessa halter inte skulle uppkomma även om reningsverkets utsläpp minskades? Tillståndet innehålls vid reningsverket. Vidare anges att reningsverket inom två år beräknas nå de antal personekvivalenter som medges i tillstånden. Detta är felaktigt. Idag är belastningen ca PE och tillståndet medger PE. Dagvattendamm KOM 1a och KOM 7 Våtmarkspark planeras i Vallentunasjöns norra del Utsläppsreduktion av miljögifter KOM 1a det framgår inte att Vallentunasjön har förbättringsbehov, se tabell 4

4 Sidan: 4 (5) Åtgärdsprogram för Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden Roslagsvatten påverkar området i östra Vallentuna inkl Garns-Ekskogen, Bergshamraåns åtgärdsområde samt i östra delarna av Österåker. Figur 5 ska illustrera de tre grundvattenförekomsterna som ej når god kemisk status Men endast en är knappt synbar vid Bergshamra. Tabell 8 verkar inte komplett avseende konnektivitet, enheten meter? Ingen kostnad? Dagvattenåtgärder KOM 8 VA-huvudmannen är med vid framtagandet av planer Flera av Roslagsvattens reningsverk i området levererade redan under 2014 fosforhalter på mindre än 0,3 mg/l varför effekten av det uppsatta målet inte torde bli så stor. Det anges att det finns 4 allmänna vattentäkter i Österåker. Det är oklart vilka som avses. Roslagsvatten lämnar gärna ut information om de vattentäkter som Roslagsvatten ansvarar för eller sköter driften på. Definitionen av allmän vattentäkt behöver förtydligas. Ingår t ex en vattentäkt som endast försörjer en kommunal verksamhet med ett vattenuttag på mindre än 10 m 3 /dygn? Fyrisån Liten bit i västra Vallentuna, försumbar. Ingen allmän VA-verksamhet av Vallentunas VA-huvudman i området. Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden Roslagsvattens påverkan utgörs av en liten bit i södra Vallentuna (försumbar), stora delar av Vaxholms kommun samt delar av Österåkers kommun (Rydbo). Dessa reningsverk är små i jämförelse med de tre stora inom området. I Tabell 3 sid 25 anges två åtgärder som är mycket lika ökade doseringen av P fällningskemikalier och öka reningen av fosfor till 0,1 mg/l det är oklart vad skillnaden avser. Siffrorna i tabell 3 sid 25 tycks inte heller stämma överens med texten ovanför.

5 Sidan: 5 (5) Björkö- Tjockö- och Lidöfjärden m fl Norr om Kårsta, försumbar. Ingen allmän VA-verksamhet av Vallentunas VA-huvudman i området. Åtgärdsprogram för Fiskarfjärdens, Riddarfjärdens, Ulvsundasjöns och Årstavikens närområden Av åtgärdsprogrammet nämns att ett reningsverk finns i områrådet. I ett annat stycke står det att Bromma reningsverk ligger i åtgärdsområdet men har sin utsläppspunkt i ett annat område. Det är oklart om Ekebyhovs reningsverk, som har sin utsläppspunkt i Fiskarfjärden, finns med i underlaget. Åtgärdsprogram för Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens, Marielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstensfjärdens och Tynnelsöfjärdens åtgärdsområden Roslagsvatten har 4 mindre reningsverk som har sina utsläppspunkter i åtgärdsområdet, ett i Långtarmen och tre i Hovgårdsfjärden. Reningsverken är små och har redan idag en relativt bra fosforrening. Effekten av att förbättra reningen till 0,1 mg/l på dessa fyra reningsverk skulle endast ge en minskning med 3-4 kg per år jämfört med utsläppen Roslagsvatten har inga allmänna vattentäkter i drift på Ekerö. I programmet står det att det är 4 st. Med vänliga hälsningar Frida Österdahl Miljö- och kvalitetschef Roslagsvatten AB