Yttrande över samrådsremiss från vattenmyndigheten norra östersjön avseende Åtgärdsprogram för norra östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen Rev SID 1 (11) KS/2014:397 TJÄNSTESKRIVELSE Yttrande över samrådsremiss från vattenmyndigheten norra östersjön avseende Åtgärdsprogram för norra östersjöns vattendistrikt Sammanfattning Norra Östersjöns vattendistrikt omfattar hela eller delar av områden i Dalarnas län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län. Vattendistriktet omfattar totalt 7 länsstyrelser och 74 kommuner. Vattenmyndighetens norra Östersjön har på samråd skickat ut förslag till åtgärdsprogram för vattendistriktet för synpunkter. Det är ett omfattande material som inte är helt överskådligt och lite svårt att överblicka. Det gäller särskilt åtgärder som ska göras av statliga myndigheter, vars syfte i praktiken är att få andra att genomföra de konkreta uppgifterna. Övriga synpunkter omfattar hur de statliga myndigheternas råd och anvisningar kan komma att tolkas och om det innebär att kommunerna får nya uppgifter. Om det är nya uppgifter måste finansieringsprincipen gälla. Myndigheterna måste också, vid utformning av råd och anvisningar, ta hänsyn till att kommunerna organiserar sin verksamhet på många olika sätt för Solnas del återfinns exempelvis dricksvattenverksamheten i ett kommunalförbund och avloppsverksamheten i ett annat förbund. Båda dessa är formellt egna kommuner. En viktig fråga som Solna vill uppmärksamma är åtgärder på statliga väg- och järnvägar, där Trafikverket bör få tydligt uppdrag att vidta dagvattenåtgärder för att minska påverkan från statliga vägar och järnvägar. Underlaget till detta svar har tagits fram av miljö- och byggnadsförvaltningen. Avstämning har skett med plan och bygg, som har lämnat synpunkter rörande kopplingen till den fysiska planeringen, tekniska förvaltningen och representanter för Solna Vatten AB. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att som eget yttrande översända tjänsteskrivelsen. Anders Offerlind Förvaltningschef

2 2 (11) Bakgrund Norra Östersjöns vattendistrikt omfattar hela eller delar av områden i Dalarnas län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Östergötlands län. Vattendistriktet omfattar totalt 7 länsstyrelser och 74 kommuner. Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för det regionala arbetet i sina respektive län och ska i den rollen: Hjälpa till att samordna vattenförvaltningen i distriktet Stötta och medverka i bildandet av vattenråd Stödja vattenmyndigheten med att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram Samordna och genomföra åtgärdsprogram och miljöövervakningsprogram i distriktets delområden Vattenmyndigheten för norra Östersjön har tidigare antagit och lagt fast ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplan för norra Östersjöns vattendistrikt avseende åren Åtgärdsprogram och förvaltningsplaner innehåller uppgifter för olika aktörer, i huvudsak statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, men i vissa fall avser uppgifterna kommunala frågor. Nu har myndigheten tagit fram förslag till Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt , förslag till Förvaltningsplan för norra Östersjöns vattendistrikt, samt Förslag till miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt. Dessa förslag är nu ute hos myndigheter och kommuner på samrådsremiss. Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt innehåller förslag till åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Förslagen på styrmedel i åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner. Som bilaga till åtgärdsprogrammet finns sammanställningar av åtgärdsbehovet för 50 avrinningsområden i Norra Östersjöns vattendistrikt. Länk till åtgärdsprogrammet: Det är två områden som berör Solna specifikt. Åtgärdsprogrammet som omfattar Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden. Länk till det specifika åtgärdsprogrammet: och åtgärdsprogram för Fiskarfjärdens, Riddarfjärdens, Ulvsundasjöns och Årstavikens närområden. Länk till det specifika åtgärdsprogrammet:

3 3 (11) Vattenmyndigheten önskar i första hand få synpunkter på de föreslagna åtgärderna som berör respektive organisation. Förslag till förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt ska enligt vattenförvaltningsförordningen innehålla en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete i vattendistriktet. Länk till förvaltningsplanen Förslag till miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt baseras på statusklassificeringen samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. %20bilaga%201-3.pdf Samordning av underlaget till svar på samrådsremissen har skett genom Per Tholander, miljöhandläggare för vattenfrågor mm på miljö- och byggnadsförvaltningen. Avstämning har skett med plan och bygg, som har lämnat synpunkter rörande kopplingen till den fysiska planeringen, tekniska förvaltningen och representanter för Solna Vatten AB. Förvaltningens synpunkter Inledningsvis får förvaltningen konstatera att det är ett mycket omfattande material och många av åtgärderna är av nödvändighet redovisade på övergripande nivå. Ibland är det svårt att förutse vad det kan leda till när frågorna landar mer konkret och på vilken nivå som åtgärderna i praktiken hamnar på. Det är särskilt svårt att bedöma konsekvenserna av vissa förslag i förhållande till andra angelägna frågeställningar på nationell, regional och lokal nivå. Det kan konstateras att det finns många uppdrag och åtgärder som inriktar sig på att olika statliga myndigheter ska ge ut råd och anvisningar i frågor som rör fysisk planering i olika avseenden. Boverket, Naturvårdverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket och Länsstyrelserna får alla uppdrag som anknyter till detta. Huvudsakligen finns det redan i nuvarande lagstiftning regelverk att vattenfrågorna ska beaktas i den fysiska planeringen. Dessa regler följs därför redan i den fysiska planeringen. Solna stad vill framföra vikten av att det inte kommer nya och mer detaljerade regelverk, som med nödvändighet kommer att förlänga de redan långa processerna för den fysiska planeringen, utan att det i praktiken leder till att planeringsarbetet utvecklas. Det bör bara ske i undantagsfall och där det är uppenbart att det saknas tillförlitliga underlag i nuvarande processer. Innan det ges ut råd och anvisningar bör konsekvenserna i tid och insatser bedömas mot nyttan av åtgärden, ställd mot de förseningar det kan innebära tex för att få till stånd ny bostadsbebyggelse. Här måste även de omfattande olikheter som gäller mellan olika kommuner i landet beaktas. Solna stad är däremot angelägen om att frågan om Trafikverkets åtgärder för att minska påverkan från vägar och järnvägar lyfts särskilt. Dagvatten är en betydande källa till

4 4 (11) övergödning och miljögifter. Det är viktigt att förtydliga att kommunerna inom ramen för tillsynen enligt miljöbalken behöver ställa sådana krav på dagvattenhantering så att miljökvalitetsnormerna följs. Förutsättningar för att ålägga Trafikverket att genomföra insatser och åtgärder på och i anslutning till de vägar och järnvägar som kommunerna har att acceptera då de utgör riksintressen, bör särskilt lyftas i åtgärdsprogrammet. Många av de uppgifter som läggs hos kommunerna avser olika tillsynsuppdrag. Det är viktigt att myndigheterna anger om det som föreslås är ett utökat uppdrag för kommunerna eller om det är redan befintliga uppgifter. Är det befintliga uppgifter kan kommunerna prioritera om i sin befintliga tillsynsorganisation, men om det är nya uppgifter måste nya resurser troligen skjutas till. Uppgifterna för kommunerna måste anpassas till förutsättningarna att kommunerna organiserar sin verksamhet på olika sätt. För Solnas del produceras allt vatten i ett kommunalförbund (formellt en egen kommun) tillsammans med 13 andra kommuner, medan avloppsverksamheten hanteras i ett annat kommunalförbund tillsammans med nio kommuner (således inte samma kommuner). Den lokala verksamheten bedrivs i bolagsform. Det är Solnas sätt att organisera verksamheten, men kommuner kan organisera sig på många olika sätt, allt från en eller flera ansvariga nämnder i kommunen till gemensamma bolag eller gemensamma nämnder eller andra former av samarbeten med andra kommuner. Det är viktigt att statliga myndigheter tar hänsyn till de olika formerna när ansvaret för åtgärdsprogrammen anges. Det är även angeläget att de statliga myndigheterna vänder sig till och involverar inte minst kommunalförbunden i det löpande arbetet med vattenfrågor där kommunerna formellt överlämnat uppgifterna till kommunalförbund. Solna stad vill avslutningsvis framföra att styrmedel som leder till nya uppgifter och kostnader för kommunerna till följd av statliga bestämmelser ovillkorligen måste behandlas enligt finansieringsprincipen, så att staten skjuter till medel för de ökade kostnaderna. Synpunkter på åtgärdsområdesvisa åtgärdsprogram Det är bra att åtgärdsprogrammet fördelats på en mera detaljerad nivå genom de åtgärdsprogrammen. Det måste trots det bli mer konkret för att bli användbart i det dagliga arbetet. Det skulle t.ex. vara bra om tabellerna i dokumentet som avser källor till påverkan, åtgärdsbehov och föreslagna åtgärder konsekvent redovisade informationen på vattenförekomstnivå. Exempelvis så redovisas förbättringsbehovet för miljögifter på vattenförekomstnivå, medan det inte framgår på motsvarande sätt för övergödning och fysisk påverkan. Samma sak gäller för källor till påverkan. Figurerna över status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln behöver minska är svåra att tolka. För att kunna komma tillrätta med övergödningsproblemet till följd av dagvattnet är Trafikverkets åtgärder på de nationella vägarna och järnvägarna en mycket viktig förutsättning. Detta bör särskilt tydliggöras i de områdesvisa åtgärdsprogrammen. I bilagor lämnas fler specifika kommentarer till de frågeställningar som vattenmyndigheten angett.

5 5 (11) BILAGA 1 Kommentarer till Vattenmyndighetens frågeställningar om åtgärdsprogrammet Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Det framgår till viss del men kopplingarna är inte alltid tydliga då informationen finns uppdelad i många olika tabeller. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? I fråga om styrmedelsåtgärder så framgår det relativt tydligt, men när det gäller fysiska åtgärder så är det inte lika tydligt, vilket påpekats inledningsvis. Särskilt gäller detta för miljögifter då det saknas detaljerade påverkansanalyser och källfördelningsberäkningar. Svårigheten i att veta vilka ämnen som är kopplade till respektive påverkanskällor samt hur stor betydelse respektive påverkanskälla har leder till svårigheter att bedöma vilka åtgärder som behöver genomföras och vem som behöver göra åtgärderna. Flera kommunala verksamheter såsom dricksvattenförsörjning, avloppsrening och brandförsvar (ansvar för t.ex. PFOS från brandövningsplatser) bedrivs av kommunalförbund. Det behöver förtydligas vilket ansvar för genomförandet av åtgärder som vilar på kommunalförbunden. Dessa bör likställas med kommuner. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? I fråga om ekologisk status och miljöproblem som övergödning och fysisk påverkan i form av exempelvis vandringshinder, så framgår det relativt tydligt. För dessa miljöproblem finns god tillgång till underlagsdata och kunskapen om problemens omfattning är relativt god. När det gäller t.ex. miljögifter är situationen en annan och kopplingen mellan de styrmedelsåtgärder som föreslås och konkreta åtgärder i vattenförekomsterna är mera otydlig. Det behövs ett bättre kunskapsunderlag om förekomst och spridningsvägar av miljögifter i vattenmiljön. Andra områden där kunskapen behöver förbättras avsevärt är t.ex. främmande arter och förändrade grundvattennivåer. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det föreslagna åtgärdsprogrammet är fortfarande allt för övergripande för att det ska vara konkret användbart på den nivå åtgärdsarbetet behöver bedrivas på. Underlaget till statusbedömningar och påverkansanalyser är för generellt och saknar i stora delar konkret koppling till de lokala förhållandena. Det tyder på att processen att ta fram åtgärdsprogrammet inte har kommunicerats i tillräcklig utsträckning med lokala aktörer kring vattenförekomster/avrinningsområden. För ett framgångsrikt genomförande behövs därför ytterligare detaljerade åtgärdsplaner och Vattenmyndigheten bör överväga att lägga till det som en åtgärd i åtgärdsprogrammet att ta fram lokala åtgärdsprogram. Sådana lokala åtgärdsplaner tas lämpligen fram av Länsstyrelsen, i samverkan med berörda kommuner. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Tidpunkterna för när respektive åtgärd ska vara genomförd anges i tabell 10 i åtgärdsbilagorna men dessa tidpunkter är endast angivna för genomförandet av styrmedelsåtgärderna. Det är inte tydligt när de fysiska åtgärderna behöver genomföras enligt åtgärdsprogrammet. Det framgår inte heller om behovet skiljer sig i olika områden/vattenförekomster beroende på de lokala förutsättningar som råder idag. Eftersom det även kan vara oklart vem som ska genomföra uppgiften är det ännu svårare att bedöma tidpunkterna.

6 6 (11) Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Se övrig text Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Det är svårt att se hur den samhällsekonomiska nyttan beräknas och framförallt är det oklart var de faktiska kostnaderna för olika insatser och åtgärder landar. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Det framgår i avsnittet Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande. Eftersom genomförandet av dessa aktiviteter anges vara förutsättningar för genomförandet av åtgärdsprogrammet borde detta avsitt få en mer framträdande plats i åtgärdsprogrammet. Det kan även göras ännu tydligare. Vattenmyndigheten bör också överväga att koppla dessa aktiviteter till en tidsplan med en prioriteringsordning där eventuella kopplingar mellan de olika aktiviteterna framgår.

7 7 (11) BILAGA 2 Åtgärdsprogram för Fiskarfjärdens, Riddarfjärdens, Ulvsundasjöns och Årstavikens närområden Vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön har idag bedömts ha måttlig ekologisk status på grund av övergödningsproblem samt att det finns en stark påverkan på vattenförekomstens morfologiska tillstånd. Den uppnår inte heller god kemisk status på grund av problem med förhöjda halter av kvicksilver, Antracen, bly och tributyltenn (TBT). För kvicksilver föreslås ett sänkt kvalitetskrav på grund av de höga bakgrundshalterna i Sverige. För atracen och bly föreslås tidsundantag till 2027 och för TBT föreslås tidsundantag till Den dominerande källan till fosforbelastningen i åtgärdsområdet som helhet anges vara dagvatten vilket med största sannolikhet är helt riktigt. Bällstaån uppges stå för den allra största belastningen av fosfor i åtgärdsområdet och ett beting för att uppnå god status har där angivits till 680 kg fosfor. Bällstaån är en mycket kraftigt påverkad vattenförekomst och en mycket stor del av avrinningsområdet utgörs av urban markanvändning. För Fiskarfjärden är påverkan mer kopplad till jordbruk och vad gäller t.ex. Riddarfjärden, Ulsundasjön och Bällstaån är det tätortsproblematiken med t.ex. stensatta, rätade och exploaterade strandzoner som påverkar status. Solna har för sin del avstått från nya detaljplaner i området som anknyter till Bällstaån. Den nyexploatering som skett utmed ån har främst skett i närliggande kommuner. Med tanke på det stora reduktionsbeting som föreligger och svårigheten att pga pågående markanvändning genomföra åtgärder i avrinningsområdet har frågan om tidsundantag diskuterats i Bällstaågruppen som är en kommunövergripande samarbetsgrupp (Järfälla, Stockholm, Sundbyberg och Solna). Bällstaågruppen har enats om ett gemensamt ställningstagande att tidsundantag för att uppnå god ekologisk status i Bällstaån bör medges till år Givet förutsättningarna i Bällstaån och den problematik som råder där, samt Bällstaåns betydande påverkan på vattenförekomsten Mälaren-Ulvundasjön och att dess status därmed är beroende av att åtgärder görs uppströms i Bällstaåns avrinningsområde, bör ett tidsundantag för ekologisk status kunna medges även där, åtminstone till år Det är ändå viktigt att tidpunkten för genomförandet av åtgärder uppströms inte senareläggs. Detta för att det tar tid innan åtgärderna ger effekt samt att åtgärderna som behöver genomföras i Bällstaån också är avgörande för möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna i Mälaren-Ulvsundasjön. När det gäller de föreslagna åtgärderna så saknas flertalet viktiga åtgärder, framförallt kopplat till påverkan från dagvatten och spillvattenledningsnät. Som dagvattenåtgärd så har Vattenmyndigheten förslagit anläggande av ca 8 ha dagvattendammar. Även om det anges att det ska ses som ett exempel så bör åtgärdsprogrammet innehålla även förslag på andra typer av åtgärder kopplade till dagvatten samt möjliga effekter av dessa. Det är inte rimligt att reduktionsbetinget i Vattenförekomsten ska kunna åtgärdas med hjälp av dammar då det råder stor brist på markutrymme. Vattenmyndigheten bör därför utöka åtgärdsförslagen till att även omfatta andra typer av åtgärder. Det kanske viktigaste av allt är att se till att lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas på den plats där det uppstår genom t.ex. anläggande av grönytor, växtbäddar, svackdiken, permeabla ytskikt osv. I det fallet har kommunerna en nyckelroll och det är avgörande att dessa frågor får en framträdande roll i den fysiska planeringen och i enskilda exploateringsprojekt. Solna stad lyfter fram dessa åtgärder som förslag i vår pågående revidering av stadens över-

8 8 (11) siktsplan, men det är inte troligt att öppna dammar är lösningen i alla områden. Dammar och större reningsanläggningar kan vara bra i vissa fall men det kan inte vara hela lösningen. Det är mycket viktigt att dagvattenfrågan hanteras så bra som möjligt i alla led från källan till recipient. När det gäller åtgärder bör fler åtgärder än anläggande av båtbottentvätt kunna anges, t.ex. sanering av målade båtar.. Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden Edsviken har bedömts ha dålig ekologisk status på grund av problem med övergödning och syrefattiga förhållanden samt att vattenförekomsten ej uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av kvicksilver, antracen, pentabromerade difenyletrar (PBDE) och tributyltennföreningar (TBT). Brunnsviken har bedömts ha otillfredsställande ekologisk status på grund av problem med övergödning och syrefattiga förhållanden samt att vattenförekomsten ej uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av kvicksilver, bly, kadmium, antracen, och tributyltennföreningar (TBT). Lilla Värtan har klassificerats som kraftigt modifierat vatten med måttlig ekologisk potential och bedöms ej uppnå god kemisk status på grund av för höga halter av kvicksilver, antracen och tributyltennföreningar (TBT). Igelbäcken har klassificerats som god ekologisk status och god kemisk status. I Solna finns två grundvattenförekomster, Stockholmsåsen-Haga och Stockholmsåsen- Solna. Båda dessa har bedömts ha god kemisk status och god kvantitativ status men att det finns risk för att kemisk status inte uppnås år Även i detta åtgärdsprogram föreslås dagvattenproblematiken lösas med anläggande av dammar vilket också här måste ses som orealistiskt. Då det konstateras att minskning av näringsämnen i dagvatten är den enskilt viktigaste åtgärden för både Edsviken och Brunnsviken så är det mycket viktigt att andra typer av lösningar också lyfts in i åtgärdsprogrammet. Solna stad lyfter fram lokala åtgärder som förslag i vår pågående revidering av stadens översiktsplan, men det är inte troligt att öppna dammar är lösningen i alla områden. När det gäller miljögifter så är det ett problem att det råder brist på data för miljögifter. I det område som omfattas av det här åtgärdsprogrammet så har tre stora avloppsreningsverk sina utsläppspunkter och dessa anges stå för 60 % av näringsbelastningen. Motsvarande källfördelning finns inte för miljögifter och det anges att påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuella påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet. Det behöver tydliggöras när och av vem dessa analyser ska göras då det är avgörande för att genomföra åtgärdsarbetet. När det gäller avloppsreningsverk så är förekomsten av läkemedel i det utgående vattnet en fråga som behöver lyftas upp betydligt i åtgärdsprogrammet. Det finns idag data som visar på olika läkemedelssubstansers reningsgrad i reningsverk och IVL har helt nyligen visat att vissa läkemedel förekommer i galla hos fiskar både i Mälaren och I Stockholms skärgård. Denna problematik framgår inte på ett tydligt sätt i åtgärdsprogrammet och det behövs specifikt riktade åtgärder mot detta miljöproblem för att

9 9 (11) minska halterna i det utgående vattnet från reningsverken. Dessa ämnen behöver också i mycket större utsträckning ingå i den löpande utsläpps- och recipientkontrollen. I fråga om förändrade habitat genom fysisk påverkan så har detta inte alls bedömts för kustvattenförekomster som Edsviken och Brunnsviken. Detta är en brist då t.ex. faktorer som morfologiska förändringar i vattenförekomsternas närområde och vandringshinder i biflöden sannolikt har betydelse för den ekologiska statusen. Igelbäcken har inte bedömts vara utsatt för fysisk påverkan annat än vad gäller konnektivitet som bedömts som måttlig, vilket kan ifrågasättas. I avsnitt finns text om återutläggning av sten och grus mm under rubriken flödesförändringar, denna text borde flyttas till avsnittet om morfologiska förändringar.

10 10 (11) BILAGA 3 Miljö- och byggnadsförvaltningens synpunkter på underlagsmaterialet i VISS Edsviken SE Växtplankton (totalbiovolym), makroalger och syrgasförhållanden har inte klassificerats. Data för dessa kvalitetsfaktorer finns tillgängliga genom den övervakning som bedrivs av Edsviken vattensamverkan. Det är en brist att hydromorfologi inte har bedömts för kustvattenförekomster. Igelbäcken SE Igelbäcken har klassificerats som god ekologisk status och god kemisk status och det har därmed inte heller föreslagits några åtgärder för Igelbäcken i åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheten har även gjort bedömningen att det inte finns någon risk för att god ekologisk status inte uppnås. Det anses inte heller finnas någon risk för att inte god kemisk status kan uppnås, annat än när det gäller kvicksilver som har sitt ursprung i generellt höga bakgrundshalter i Sverige. Det finns stora brister i bedömningen av Igelbäckens status då varken kvalitetsfaktorerna fisk eller bottenfauna inkluderats i bedömningen trots att tillgången på data är god. När det gäller förändrade habitat genom fysisk påverkan så skiljer sig materialet i samrådsunderlaget från det som finns inlagt i VISS. Inget av underlagen ger dock en bra bild av förhållandena i Igelbäcken. Vid Igelbäckens mynning har en faunapassage anlagts under 2014 och det finns därmed längre inget vandringshinder mellan Edsviken och Igelbäcken. Däremot finns vandringshinder i form av en regleringsdamm i Säbysjön. Igelbäckens hydrologiska regim har bedömts som hög status och det morfologiska tillståndet som god status, vilket måste ifrågasättas. I Igelbäcken finns idag problem med vattentillgången vilket härstammar från att stora delar av avrinningsområdet har hårdgjorts och dagvatten leds till andra avrinningsområden. Vattenbristen har till och med lett till att Stockholm Vatten under kritiska lågflödesperioder tillsätter dricksvatten för att förhindra att skador på det biologiska livet i bäcken uppstår. Igelbäcken är till stora delar dikad och rätad och det råder stor brist på ekologiskt funktionella kantzoner. Avsaknaden av beskuggning gör att det finns stora problem med igenväxning. Det är också brist på bottensubstrat av sten och grus samt död ved. Utöver denna påverkan så är Igelbäcken t.ex. också påverkad av trafikdagvatten från vägar, bl.a. både E18 och E4. Det saknas också data för de flesta miljögifter som ingår i bedömningen av kemisk status. För Igelbäcken finns en äldre biotopkartering genomförd, det underlaget verkar inte ha använts i bedömningarna. Brunnsviken SE De vattenkemiska bedömningarna verkar enbart vara baserade på data från Svealands kustvattenvårdsförbund. Stockholm Vatten AB och Solna Vatten AB genomför sedan en längre tid månadsvisa mätningar av bl.a. närsalter. Registrering av syrgasförhållanden sker kontinuerligt och växtplankton (biovolym) analyseras varje år. Äldre bottenfaunadata finns också. Det finns därmed god tillgång på mätdata som inte använts i bedömningarna. Syrgasmätningarna visar att mycket dåliga syreförhållanden uppstår under stora delar av året och det genomförs därför årligen kostsamma pumpningar av syrefattigt bottenvatten ut till Lilla Värtan för att lindra effekterna av syrebristen.

11 11 (11) För Brunnsviken så är sannolikt den mest betydande påverkanskällan dagvatten från vägar, järnvägsområden och industriområden mm. Det är i hög grad statliga vägar som står för detta dagvatten. I VISS anges jordbruk och enskilda avlopp vara källor till betydande vilket inte stämmer då dessa källor sannolikt nästan helt saknas i avrinningsområdet. Det är en brist att hydromorfologi inte har bedömts för kustvattenförekomster.