Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3 kap. 16 i diskrimineringslagen och 6 kap. 8 i skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar (enligt skollagen 14 a kap. 10 ) att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, korttidstillsyn Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Skola: Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Fortsätta med de påbörjade rastaktiviteterna: Rastaktiviteterna skedde som planerat hela året. Rekrytera en kurator till skolan som skall arbeta förebyggande och främjande en dag i veckan samt med utredningar: En kurator rekryterades för läsåret 15/16 för att täcka skolans behov. Kuratorn har dock avslutat sin tjänst och ny rekryteringsprocess har påbörjats. Prioritera rollfördelning och organisation kring AKK på skolan samt öka samverkan med habiliteringen: inför läsår 16/17 har ledningen omorganiserat personalgruppen och därmed utökat kommunikationsteamet för att kunna tillgodose skolans AKKbehov. Utarbeta assistentinformation som skall finnas tillgänglig på vår hemsida samt implementeras hos alla vårdnadshavare: Istället för att lägga ut information för assistenter på vår hemsida beslutade skolan att inleda intern assistentutbildning. Fritids Fortsätta arbetet för elevinflytandet via fritidsråden: Fritidsråden har genomförts som planerat och elevinflytandet på fritids och om dess aktiviteter har ökat bl.a. genom en mer individanpassad möjlighet till kommunikation. Jobba med integrering av eleverna i samhället och med elever utan funktionshinder:

2 Detta har skett till största del under lovfritids, där vi bl.a. haft sammarbete med andra fritidsverksamheter samt genomfört olika utflykter. Utarbeta assistentinformation som skall finnas tillgänglig på vår hemsida samt implementera hos alla vårdnadshavare: Istället för att lägga ut information för assistenter på vår hemsida beslutade skolan att inleda intern assistentutbildning. Dela upp eleverna under lovfritids för att tillgodose elevernas olika behov och kunna anpassa aktiviteterna efter deras förutsättningar, i synnerhet anpassning av gruppstorlek: Då elevantalet på fritids ökat, har behovet av gruppindelning blivit större. Elever har delats upp i olika konstellationer beroende på aktiviteternas innehåll. Utvärdering av årets planerade åtgärder Planerade åtgärder 2015/2016: Årets planerade åtgärder kommer att följas upp kontinuerligt på bl.a. teammöten, personalmöten, klassråd, föräldraråd, elevråd och fritidsråd. Första tillfället för diskussion i personalgruppen om likabehandlingsplan och värdegrund sker i samband med studiedagen den 17/8-16 med presentation av årets likabehandlingsplan. Utvärderingen börjar sedan i mitten av läsåret 2016/2017 genom samtal mellan personal på teammöten och en delanalys av lärare och konduktorer studiedagen 14/ Utvärdering görs av alla medarbetare på studiedagen den 12/6-17 i slutet av läsåret 2016/2017 genom presentation av diskussionerna som pågått i teamen under våren Även den årliga enkäten kommer att ligga till grund för utvärdering av åtgärderna. Ny plan fastställs i slutet av vårterminen Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Jorielskolans värdgrundsarbete syftar till att eleverna på skolan ska: lämna Jorielskolan med den kunskap och det självförtroende som behövs för att klara att leva i samhället med bästa möjliga livskvalitet. mötas med respekt där skolans medarbetare aktivt medverkar till att stärka elevens identitet. uppmuntras att utveckla och upprätthålla sin förmåga att göra egna val, ta egna initiativ och uttrycka sin åsikt. förstå vilka rättigheter samt skyldigheter de har, för att bli väl fungerande samhällsindivider. uppleva och känna en trygghet på skolan, att få uttrycka sin identitet och sina åsikter.

3 Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Undvika att särskilja pojkar och flickor i undervisningen Pojkar och flickor blandas naturligt i skolarbetet. Naturligt att eleverna möter medarbetare av båda könen. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Acceptans för elevernas könsidentitetsuttryck och könsöverskridande identitet. Ge eleven förståelse och kunskaper för olika identiteter och könsöverskridande uttryck. Att motverka diskriminering och kränkande beteende om det som är okänt för den enskilde eleven ingår i undervisningen specifikt i äldre årskurser. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Undervisning som tar hänsyn till elevernas etniska ursprung. Nej, till rasistiska uttryck, symboler och hållningar i skolan. Undervisningen innehåller mångfaldsarbete och tolerans. Arbeta aktivt i årskurs 9 mot rasistiska negationer/språkbruk. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Undervisning som tar hänsyn till elevernas olika trosuppfattningar. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Arbeta med begreppet funktionshinder i undervisningen. Stor öppenhet om elevernas olika funktionsmöjligheter. Väl fungerande och aktivt Elevhälsoteam som hjälper till med utredning och åtgärder för elever med inlärningsproblem, olika diagnoser, psykosociala problem etc. De vuxna på skolan erbjuds kontinuerligt fortbildning om funktionshinder. Arbeta aktivt med att integrera våra elever med funktionsnedsättningar i samhället och vice versa, ex tillgänglighet. Möte med elever utan funktionsnedsättningar från andra skolor. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Acceptans för elevernas identitetsuttryck hos alla på skolan. Rätten att älska den man vill, ingår i undervisningen.

4 Arbeta aktivt mot sexuellt relaterade negationer/språkbruk i alla årskurser. Ålder: uppnådd levnadslängd Arbeta med begreppet ålder som diskriminering enligt den lokala Pedagogiska planen för likabehandlingsarbetet på lämpliga sätt. Att i skolvardagen och klasserna arbeta åldersblandat Skolans friluftsdagar och Jorieldagen, eleverna fördelas på olika respektive aktivitet oberoende av ålder. Övriga främjande åtgärder förskoleklass, grundskola, grundsärskola Vi skapar möjligheter till möten genom att röra oss mycket ute i sociala sammanhang och eleverna får möta verkligheten och lära sig hantera den och reflektera utifrån varje situation. Utbyte med andra skolor och möta elever från dessa skolor. Vi arbetar med att stärka elevernas identitet genom att alltid utgå ifrån eleven och elevens lust och vilja och att bli stärkt i det sociala samspelet. T ex genom träning och samtal (om hur man ska vara mot varandra, hur man tar kontakt och upprätthåller kontakter, kort- och långsiktigt). Genom lektion i konduktiv pedagogik (KP) hjälpa eleverna bli mer självständiga att få möjlighet att använda sin kropp genom medvetna rörelser som i sin tur kan leda till att eleven kan sitta själv, äta själv, klä på sig en tröja. Att inte funktionsnedsättning behöver vara en begränsning att lära eleven lära utifrån sina egna möjligheter. Övriga främjande åtgärder fritidshemmet Genom att skapa olika forum där eleverna får möjligheten att bidra med sina åsikter samt göra val t.ex. samlingar och fritidsråd jobbar vi med att utveckla elevernas förmåga att lyssna, argumentera och diskutera. Genom vardagliga möten och samtal med elever ges möjligheter till att uttrycka medvetna etiska ställningstagande. Genom lek arbetar vi mot traditionella könsmönster t.ex. ledd rollek. Genom varierande utflykter ges möjligheter till eleverna att aktivt delta i samhällslivet. Eleverna ges möjligheten att ta personligt ansvar t.ex. genom att bestämma över sina färdhjälpmedel och planera dessa efter aktivitet. Men även genom att ge eleverna möjligheterna att ta ansvar över grupper under utflykten. Vi uppmärksammar och gör eleverna medvetna om samhällets tillgänglighet och uppmuntrar till ett ökat tillgängligt samhälle. Genom utvärdering som alla elever och vuxna gör efter varje utflykt arbetar vi för ett ökat inflytande och trygghet. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

5 Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits, som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar samt andra omständigheter av betydelse, för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara: om någon skickar elaka mail eller sms, om någon upprepade gånger blir retad för något om någon inte får vara med de andra våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Resultat av kartläggning: Kartläggningens genomförande: Skola: Kartläggningen grundas på NKI-undersökningen, samtal med eleverna på bl.a klassråd och elevråd och diskussion med medarbetare på teammötena som leds av teamledarna samt redovisning av teamens diskussioner på studiedagen 14/6-16. Fritids: Kartläggningen grundas på NKI-undersökningen, samtal med elever på fritidsråd och diskussion med medarbetare på resursmötena som leds av fritidsansvarig samt rektor eller biträdande rektor.

6 Resultat: Skola: Eleverna har behov av rastaktiviteter. De aktiviteter som eleverna haft har varit uppskattade och resulterat i att eleverna varit mer pigga på lektionerna efter lunch. Passiva situationer kan uppstå om inte elevens val uppmärksammas, samt att elevernas känsla för att kunna påverka behöver förstärkas. Skolan hade inga kända fall av upplevd kränkande behandling under förra året. Eleverna har enligt NKI en hög trivsel- och trygghetgrad. Skola har erhållit god respons på den interna assistentutbildningen. Eleverna har behov av större plats och lugnare miljö vid matsituationen. Skolan har en extern kurator som arbetar med utredningar och förebyggande vid behov i elevhälsoteamet på skolan. Skolan har behov av ytterligare en kurator som arbetar förebyggande och främjande en dag i veckan samt med utredningar. Då kuratorn på skolan slutat finns behovet en ny kurator till läsåret 16/17. Fritids: Fritidsverksamheten på skolan visar på oklanderligt NKI-resultat i fråga om grad av trygghet och meningsfullhet i aktiveteter som stimulerar elevernas utveckling. Fritidshemmet hade inga kända fall av upplevd kränkande behandling under förra året. Planerade åtgärder under läsåret 2016/2017 för respektive verksamhet: Skola: Fortsätta med rastaktiviteterna och involvera eleverna i planeringen av aktiviteterna. Bibehålla den höga graden av trivsel och trygghet. Fortsätta med den interna assistent utbilningen. Omorganisera matsalen och se över lunchmiljön. Rekrytera kurator. Fritids: Bibehålla de höga NKI-resultaten. Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Studiedagar, vardagliga undervisningen, föräldraråd, personalmöten, teammöten, resursmöten, projektmöten (ex. rastaktivitetsgruppen), handledning, skolråd, fritidsråd klassråd och elevråd.

7 Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Verksamheten har mycket stor vuxentäthet hela skoldagen, på fritidshemmet och korttidstillsyn genom att varje elev har stöd av antingen personlig assistent eller elevassistent anställd av skolan (resurs). Enligt skollagen 6 kap. 10 har rektor och all personal i verksamheten vid kännedom om kränkande behandling, anmälningsplikt till rektor/huvudman. Dokumentera: Utredning, kartläggning och samtal Jorielskolan har ett elevhälsoteam (EHT) som agerar och utreder vid kränkande behandling mot eleverna. I EHT ingår rektor, skolsköterska, klasslärare och specialpedagog, psykolog och kurator samt skolläkare. Anmälan av kränkning kan göras av alla till vuxenteamet som består av skyddsombud, rektor och biträdande rektor. Vid kännedom om kränkning så arbetar skolan utifrån modellen utredning, kartläggning, samtal samt åtgärder. Vid mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling över tid: Anmälan görs till vuxenteamet. EHT informeras för att kunna agera och ge stöd. Samtliga upplevda kränkningar ska anmälas till rektor samt till huvudman (Pysslingen Förskolor och Skolor AB) enligt webbformulär som finns på Pysslingen skolors intranät. Kontakt med Pysslingens centrala Pyssombudsman, PyssO förmedlas till elev/vårdnadshavare. Åtgärder när det handlar om kränkningar och eller diskriminering mellan elever och/eller assistenter (ej anställda av skolan): Anmälan görs till vuxenteamet. All personal vid Jorielskolan har skyldighet att reagera/agera omedelbart när de upptäckerkränkande behandling och/eller diskriminering av elever/assistenter samt rapportera till skolledning. Elev/assistent som är utsatt tas om hand, på en trygg plats där man kan få sitta ifred och prata. Kontakt med målsman och assistentbolag om det är en assistent. Om en part är elev kopplas EHT in. Åtgärder när parterna är elever och egen personal: Anmälan görs till vuxenteamet.

8 Vuxenteamet (Skyddsombud, rektor och biträdande rektor) utreder vad som har hänt och dokumenterar detta. Rektor håller i utredningen Vid situation där ledningen eller skyddsombud har kränkt elev/personal på skolan skall huvudmannen utreda händelsen. Vid kränkning kopplas EHT in. Åtgärder när det sker kränkningar och eller diskriminering mellan personal: Anmälan görs till vuxenteamet. Rektor skall kontaktas och informeras samt hålla i utredning. Vid situation där ledningen eller skyddsombud har kränkt elev/personal på skolan skall huvudmannen utreda händelsen. Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut kan huvudmannen behöva kopplas in. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis delade rasttider för olika elever/elevgrupper ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg. Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis tillfällig omplacering i skolenheten tillfällig förflyttning till annan skolenhet

9 tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Vuxenteamet anmäler samma dag till rektor som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar huvudmannen för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in. Rutiner om personal i samband med verksamheten känner sig kränkt av personal. 1) Vuxenteamet anmäler samma dag till rektor som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för personal att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Om personal känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar huvudmannen för utredningen. 4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.