Stöd till efterlevande inom palliativ vård
|
|
- Barbro Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bakgrund Stöd till efterlevande inom palliativ vård I Nationellt vårdprogram för palliativ vård beskrivs att palliativ vård inte slutar i och med att en patient har avlidit utan omfattar även att ge de närstående stöd efter dödsfallet. Alla enheter som vårdat en person i livets slutskede bör som uppföljande rutin kontakta efterlevande närstående och erbjuda ett samtal. Stöd till efterlevande inom palliativ vård kan omfatta: Efterlevandesamtal - Samtal mellan vård- och omsorgspersonal och den avlidnas närstående en tid efter dödsfallet (Socialstyrelsens termbank) Efterlevandestöd intervention i sorgeprocessen. En av kvalitetsindikatorerna i Svenska Palliativregistret är att efterlevandesamtal har erbjudits. Definitioner Närstående - person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. (Socialstyrelsens termbank). Former av stöd till efterlevande Kondoleanskort skickas från enheten strax efter dödsfallet eller en tid senare. Enbart som en hälsning från personalen där patienten vårdades när han/hon dog. Broschyr Att lämna i anslutning till dödsfallet. Kort beskrivning om att mista en nära anförvant kan vara en svår och omtumlande händelse. Kan stå var man kan ta kontakt om önskan om mer information eller stöd önskas. Stöd kan vara som ett efterlevandesamtal enbart eller som både efterlevandesamtal och efterlevandestöd beroende på vad som enheten kan erbjuda. Kontaktuppgifter med telefon nummer står tydligt i broschyren samt vem som tar kontakt, är det någon från sjukvården eller den närstående själv. Brev med erbjudande om ett efterlevnadssamtal. Det skickas till en av de närstående om att de kommer att erbjudas ett efterlevandesamtal. Vem av de efterlevande som brevet kommer att skickas till kan vara bra att informera om vid i anslutning till dödsfallet. Brevet innehåller tid och plats för efterlevandesamtalet samt vilka som kommer att delta. Brevet bör innehålla till vem man ska bekräfta om man kommer eller ej. Efterlevandesamtal ett tillfälle för vårdpersonal och efterlevande att samtala en tid efter dödsfallet. (se nedan vad samtalet kan innehålla). En engångsaktivitet. Om det finns behov av ytterligare samtal eller efterlevandestöd kan det erbjudas under samtalet om enheten har den möjligheten. 1
2 Efterlevandestöd aktiv hjälp i sorgeprocessen efter bedömning att den närstående har ett sådant behov. Ska ges av en professionell i teamet som har kompetens (se nedan nivåer i efterlevandestöd). Efterlevandesamtalets betydelse Efterlevandesamtal har också beskrivits av Svenska Palliativregistret och är en av parametrarna i registreringen efter ett dödsfall (Svenska Palliativregistret). Det har gjorts en del forskning och utvecklingsprojekt som beskriver efterlevandesamtalets betydelse och samtalets innehåll. Den sista tiden och särskilt dödsfallet kan vara en händelse som man aldrig glömmer utan finns kvar i minnet hos den efterlevande, liksom andra betydelsefulla händelser i livet. Det är unikt för en närstående att följa just den här patienten fram till döden. Även om de varit med om andra som har dött kan det finnas likheter men ingen händelse är identisk. En del av den information som getts under sjukdomstiden kommer den efterlevande att erinra sig först efter dödsfallet. Nya frågor kan då väckas som kanske kan redas ut under ett efterlevandesamtal. (Meert et al 2008,Benkel m.fl 2009) Det kan finnas behov av att tala om flera områden; att få direkt och klar information om sjukdomen, att få veta hur sjukhuspersonalen sett på sjukdomsprocessen och vilka bedömningar man gjort när olika beslut togs. De efterlevande kan berätta hur de upplevde sjukdomstiden, hur de såg på situationen under patientens sjukdom samt hur det känns nu och hur framtiden kan komma att bli. Ofta är det en kombination av alla delar. Man får tänka på om det finns minderåriga barn som närstående som också kan vara närstående och att de erbjuds att delta. (Lobchuck m fl, 2002,Cherlin m fl 2005, Clayton m fl 2005, Olsson-Doherty 2006, Milberg m fl 2008, Benkel m fl 2010, Sjölander m fl 2011, Kock m fl 2014). För personalen kan efterlevandesamtalet bli en möjlighet att få feed-back på hur de efterlevande har uppfattat den palliativ vård som givits vilket kan påvisa områden som behöver förbättras. Efterlevandesamtalet kan också ge personalen möjlighet att avsluta den relation de haft till de närstående och få se hur de anpassar sig till sin nya situation i livet. (Milberg m fl 2009, Meert m fl 2011) Alla närstående behöver inte ett efterlevandesamtal men att erbjudas uppfattas som ett stöd i sig; att någon bryr sig om och bekräftar att förlusten av någon som står dig nära är eller kan vara en stor händelse i livet. Av de som erbjudits och haft ett efterlevandesamtal är de allra flesta nöjda med samtalet (Olsson-Doherty 2006, Millberg m fl 2008, Kock m fl 2014) och tidpunkten 6-8 veckor efter dödsfallet är det som förefaller passa de flesta närstående. Det kan dock finnas individuella skillnader beroende på olika situationer som blir efter ett dödsfall där tidpunkten för samtalet kan behöva tidigareläggas eller skjutas framåt i tiden. Det är bra att förbereda för efterlevandesamtalet och ha en struktur som känns bra för den/de som genomför samtalet. (Eggly m fl 2011). När man väljer vilka yrkesprofessioner som ska delta i samtalet, kan det vara beroende av syftet (Kock m fl 2014) och den personal som har kompetens inom de områden som efterlevandesamtalet kommer att handla om. Följande kategorier kan delta; läkare, sjuksköterska, kurator, undersköterska. Dock inte för många 2
3 personer utan finns det andra frågor som inte kan diskuteras på efterlevandesamtalet kan hänvisning ske till andra professioner eller enheter där frågorna kan handhas. Det är bra att vara klar över syftet med och strukturen för att kalla till efterlevandesamtalet som enheten som erbjuder det har; Olika syften med efterlevandesamtalet Vill visa att vi bryr oss. Vill ge återkoppling om vad som hände. Vill få återkoppling av hur de närstående uppfattade patientens sjukdomstid och kvarstående medicinska, omvårdnadsmässiga frågor mm. Vill bedöma behov av ytterligare stöd. Struktur; Hur erbjuds efterlevandesamtalet? Per telefon, per brev eller redan vid dödsfallet. Var ska efterlevandesamtalet ske? På sjukhuset, i hemmet eller per telefon. Vem bjuder in? Finns det en rutin så att ingen glöms bort? Vilka ska vara med i samtalet? Vuxna och barn När i tiden? 6 8 veckor är vanligen en bra tid för att kunna tillgodogöra sig samtalet. Då är ofta begravningen över och de närstående har fått lite tid att kunna reflektera och hitta de frågor som kan vara viktiga. För en del närstående kan det finnas ett behov att få samtalet tidigare. Om någon inte kan komma den föreslagna tiden, hur långt efter dödsfallet kan efterlevandesamtalet ges och invänta att tid för samtal passar för de närstående (Olsson- Doherty m fl 2006, Milberg m fl 2008, Kock m fl 2014). Innehåll i efterlevandesamtalet Patientens senaste vårdtid. Vad var det som gjorde att patienten dog. Frågor kring sjukdomen och dödsfallet. Bekräfta att ett dödsfall är en händelse som påverkar livet för de efterlevande och att sorgen är en naturlig process. Höra hur de närstående har det nu. Bedöma om det finns ytterligare behov av stöd så fall hänvisa till olika former av stöd som kan finnas inom enheten eller i samhället (se nedan om stöd i samhället). Exempel på genomförande av efterlevandesamtalet En inledning beskriver samtalets ram och vad samtalet ska handla om, vilka som är med och tid till förfogande. Beskriv syftet med samtalet så att det inte råder olikheter om vad man ska tala om. Nu Då Framtid kan vara en struktur för samtalet. - Nu; Att fråga hur de närstående har det nu, om hur begravning varit och hur det gått. 3
4 - Då; Gå tillbaka till tiden när patienten kom till enheten, hur det var under vårdtiden, sjukdomens förlopp, när patienten dog. - Framtid; Hur ska de gå vidare vad finns det för stöd för dem. Låt det bli en dialog så att de närstående kan fråga igen om det är något de inte förstår. Viktigt för att undanröja om det finns missförstånd om möjligt. Finns det frågor som inte kan besvaras av de som är med i efterlevandesamtalet får hänvisas till annan kontakt. Det kan vara vid medicinska frågor som inte kan besvaras av egna enheten. Vid existentiella frågor och sorgeprocessens fortskridande, hänvisa till annat stöd beroende på behovets art. (se nedan om stöd i samhället) Som avslutning sammanfatta vad samtalet innehållit. Avsluta tydligt; om det finns möjlighet för de närstående att återkomma igen hur gör man då. Om inte den möjligheten finns så säg att nu tar vi adjö och skicka med en förhoppning att de ska gå bra för dem framöver. Några tips på frågar att använda för underlätta samtalet och ibland driva samtalet framåt. Använd frågorna som ett instrument för att kunna hålla tråden. Hur har du/ni det nu? Hur har det varit sedan XX dog? XX kom till oss för att få vård med xxxxxx. Hur tänkte du/ni när han/hon blev inlagd här? Vad hade du/ni fått veta om sjukdomen/ anledningen till att han/hon kom till vår enhet? När förstod/fick du/ni veta att sjukdomen skulle leda till döden? Vad tänker du/ni om tiden han/hon vårdades här? Är det något som är oklart om vården här? Är det något annat du/ni funderar på? Har du/ni några mer frågor kring detta? Hur går du/ni vidare nu? Finns det något stöd omkring dig/er? Efterlevandestöd Efterlevandestöd innefattar både emotionellt stöd och/eller praktisk hjälp i sorgeprocessen. De flesta personer har en normal sorgeprocess och det stöd de kan få från sin familj, släkt och 4
5 vänner är tillräckligt stöd.benkel m fl 2009, McGrath 2010, Breen m fl 2011, Gear 2014) Det finns numer ett växande utbud av stöd på Internet, bloggar mm som fön kännas som ett stöd. (Vanderwerker 2004, van der Houwen K et al 2010) I den normala sorgeprocessen har professionella interventioner inte någon effekt utan kan ibland vara kontraindicerat. Det emotionella stödet och olika former av interventioner från professionell personal behövs, när den efterlevandes sorg riskerar att bli komplicerad eller bedöms vara komplicerad. Love 2007Stroebe m fl 2005, Currier m fl 2008, Guldin m fl 2012, Aoun m fl 2015). Sorgeprocessen innebär att: - Få reagera på förlusten. - Få förståelse för vad som har hänt. - Kunna sammanfatta den relation man har haft med den avlidne. - Finna det nya livet utifrån de nya omständigheterna som dödsfallet orsakat. - Sorgeprocessen kan vara flerdimensionell och innefatta både fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. (Benkel m fl 2009, Stroebe m fl 2007, Hibberd 2013) Normal sorg: När sorgen fortskrider och den sörjande införlivar den nya situationen i sitt liv allt eftersom tiden går. Vissa dagar kan kännas värre än andra, men konsekvenserna av vad dödsfallet inneburit införlivas alltmer i livsmönstret. De dagar när sorgen känns starkare och påverkar vardagslivet på olika, sätt ska avta allt mer. Det finns ingen tidsgräns när sorgen är färdig utan kan vara olika lång för olika personer. Ibland kan det behövas stöd tidigt i den normala sorgen för att undvika att det blir en komplicerad sorg.(benkel 2015) Komplicerad sorg: När sorgeprocessen avstannar eller inte fortskrider och den sörjande inte kan införliva den nya situationen i sitt liv och livsmönster. För att kunna bedöma om det är en komplicerad sorg bör det ha gått omkring ett halvår, då det i den normala sorgens tidiga skede finns liknande känslor som den komplicerade sorgens kännetecken. Dessa känslor ska i den normala sorgeprocessen fasas ut men fortsätter de under lång tid kan det vara eller riskera att bli en komplicerad sorg. Kriterier för bedömning om det handlar om en komplicerad sorg; Det ska finnas en stark längtan efter den döde under lång tid. Det ska också finnas med ett par av följande symtom i livssituationen Bitterhet, svårt att acceptera dödsfallet, inte kunna lita på andra, oro vid tanken att gå vidare i livet, upplevelse av avstånd till andra, känslor av meningslöshet, minskad framtidstro, oro och ångest. Dessutom ska sorgen orsakat begränsningar under flera månader så att man ser att det inte verkar finnas en utveckling i att anpassa sig till den nya situationen. En komplicerad sorg kan behöva behandling enligt den tredje nivån. Se nedan. (Rando 1984, Pridgerson mfl 2001, Dyregrov 2006, Fyhr 2004, Love 2007, Guldin m fl 2012,Hibbered 2013). Efterlevandestöd kan vara i form av emotionellt eller praktiskt stöd. Inom sjukvården är det framför allt det emotionella stödet som kan erbjudas. 5
6 Praktiskt stöd Praktiskt stöd kan vara att handfast hjälpa till att underlätta i det dagliga livet med göromål som den sörjande just då inte klarar av att göra. Det kan vara åtgärder som handlar om den dagliga livsföringen den sörjande inte orkar göra just då. Finns det möjlighet för den sörjandes nätverk att hjälpa till med det, i annat fall kan hemtjänst behöva kopplas in och från sjukvårdens sida kan den praktiska hjälpen bli att hänvisa dit. När det gäller frågor kring begravning kan man lämna en bok Vad gör jag nu där allt står som man kan behöva veta. En hänvisning kan ges till begravningsbyrån om de närstående önskar hjälp med begravningens olika delar (vilket de flesta vill). Inom sjukvården får vi inte hänvisa till en specifik begravningsbyrå då de är affärsdrivande enheter, men hänvisning till begravningsbyrå i sin helhet kan vi göra. Undrar de över ekonomiska åtgärder efter dödsfallet så är det boutredningsman som kan behöva tillsättas och där kan också hänvisning göras till begravningsbyrå eller boutredningsfirma alternativt Boutredningsenheten och Socialtjänsten om ekonomiskt underlag inte finns att bekosta begravning. Till de rent praktiska stöd som sjukvården kan bistå de närstående med är att förklara hur sjukdomen förlöpt och förklara medicinska frågor. Det kan göras i ett efterlevandesamtal. Den åtgärden kan vara betydelsefull för sorgeprocessen då frågor om hur det gått till och varför det dödsfallet inträffade kan göra att sorgeprocessen stannar upp.(benkel 2015). Emotionellt stöd Emotionellt stöd är att få tala om det som har hänt, om hur man känner sig och upplevelsen av sorgen tillsammans med någon som orkar lyssna. För de flesta sörjande är det en normal sorg d v s det är sorgligt, det är en relation som bryts och det medför förändrade relationer och roller i de nätverk som den sörjande närstående och den döde har ingått i. (Fyhr 2004, Love2007, Lenneér-Axelsson 2010, Benkel 2015) Det emotionella stödet kan ges utifrån tre nivåer. Första nivån är när dödsfallet just har inträffat och den närmaste tiden därefter. Den hjälpen innefattar att lyssna och låta närstående få tala om det som för stunden känns viktigt. Det stödet kan all personal på sjukhuset ge i anslutning till dödsfallet. Till stor del klarar också nätverket den uppgiften när de närstående lämnat sjukhuset men hjälp kan eventuellt finnas bland andra instanser. Andra nivån är när dödsfallet förorsakat en livssituation som den närstående inte känner sig kunna hantera ännu och behöver få tala med och reflektera tillsammans med någon utanför det egna nätverket. Det kan innebära att få tala med en person (ofta kurator) som är utbildad i att samtala med personer i sorg. De samtalen kan handla om hur den närstående ska finna sina strategier för att kunna gå vidare i sorgeprocessen och om vad den nya situationen i livet kommer att innebära. Tredje nivån är en sorgeterapi när sorgen har blivit komplicerad och sorgeprocessen har stannat. Sorgeterapin syftar till att finna strategier till förändring i livssituationen och synen på det egna livets innehåll. Det kan vara en behandling som pågår under lång tid och kan skilja sig till viss del från behandling av en depression som inte härrör från sorg men kan ha liknande inslag som depressionsbehandling. Denna behandling ges av terapeutiskt skolad personal. 6
7 (Stroebe m fl 2005, Shut m fl 2005, Stroebe W m fl 2005, Dyregrov 2006, Dyregrov mfl 2008,Benkel m fl 2009, McGrath 2010, Benkel 2015 ). Stöd i samhället Vad det finns för stöd i samhället till sörjande varierar beroende var man bor. Det kan finnas stöd inom sjukvården, inom primärvården, kommunens verksamhet, religiösa samfund och inom frivilligverksamhet och föreningar. Till det finns idag en mängd sidor på internet där sörjande delar med sig av sina erfarenheter. Vilket stöd och på vilken nivå den efterlevande behöver/önskar varierar och varje sörjande får efterfråga eller bli hänvisad till om det stöd han/hon behöver finns tillgängligt. Inom den slutna sjukvården kan stöd finnas hos de verksamheter där den som dog vårdades ifall de har tillgång till professionell personal, främst för andra nivån och i vissa fall tredje nivån. Inom Primärvårdens vårdcentraler ska det finnas stöd i form av kurator psykolog för främst andra och tredje nivån. Inom kommunens verksamheter där anhörigstöd bedrivits kan även efterlevandestöd finnas tillgängligt på alla nivåer. För stöd inom religiösa samfund och frivilligverksamheter får varje enskild verksamhet svara för vilket stöd i de olika nivåerna som kan finnas tillgängligt. I vissa fall kan företagshälsovården ge stöd av beteendevetare och psykolog men det ska då ofta vara förknippat med någon form av svårighet att orka med sitt arbete. Specifikt för barn och ungdomar kan skolans elevhälsa och ungdomsmottagning vara till stöd. Inom alla verksamheter kan stödet vara utformat som enskilt samtalsstöd eller i form av gruppverksamheter. Avslutning: Varje verksamhet kan göra sin egen modell av efterlevandesamtal och efterlevandestöd. Att göra det till en rutin underlättar så att ingen glöms bort och ger möjlighet för verksamheten att planera för efterlevandesamtalen. Ett informationsblad med uppgifter om när och var efterlevandesamtalet kan komma att äga rum kan vara till hjälp för personal och närstående. Referenser: Aoun SM, Breen LJ, Howting DA, Rumbold B, McNamara B, Hegney D. Who needs Bereavement support: A population based survey of bereavement risk and support need PLOS one 2015;26:
8 Benkel I, Wijk H, Molander U. Managing grief and relationship roles influence which forms of social support the bereaved needs. Am J Hosp Palliat Care. 2009;26(4): Benkel I, Wijk H, Molander U Family and friends provide most social support for bereaved. Palliative medicine 13: Benkel I, Wijk H, Molander U. Using coping strategies is not denial: helping the loved ones adjust to living with a patient with a palliative diagnose. J Palliat Med. 2010;13(9): Benkel I. Att möta den som sörjer. Flera perspektiv på sorg efter dödsfall. Gävle: Meyers Cherlin E, Fried T, Prigerson H, Schulman-Green D, Johnson-Hurzeler R, Bradley E: Communication between doctor and family caregivers at the end of life: When do discussions occur and what is said. J Palliat Med 2005;8: Clayton J, Butow P, Tattershall M: The needs of terminally ill cancer patients versus those of caregivers for information regarding prognosis and end-of-life issues. Am Cancer Soc 2005;103: Currier J, Neimeyer R, Berman J. The effectiveness of psychotherapeutic interventions for bereaved persons: A comprehensive quantitative review. Psychological bullentine (5): Van der Houwen K, Stroebe M, Shut H, Stroebe W, vanden Bout J. Online mutual support in bereavement: An empirical examination. Computers in Human Behavior 2010; 26: Dyregrov, A Komplicerert sorg: teori og behandling. Tidskrift för norsk psykologforening.43: Dyregrov A & K Det sociala nätverkets stöd vid plötsligt dödsfall när livet måste gå vidare. Lund; Studentlitteratur. Eggly S, Meert K, Berger J, Zimmerman J, Anand K, Newth C, Harrison R, Carcillo J, Dean M, Willson D, Nicholson C. A framework for conducting follow-up meetings with parents after a child s death in a pediatric intensive care unit. Pediatric Crit Care Med. 2011;12(2): Fyhr, G Hur man möter människor i sorg. Stockholm: Natur och Kultur. Gear R. Bereaved parents perspective on informal social support: What worked for you?. Journal of loss and trauma. 2014;19: Guldin M-B, Vedsted P, Zachariae R, Olesen F, Bonde Jensen A. Complicated grief and need for professional support in family caregivers of cancer patients in palliative care: a longitudal cohort study. Support Crae Cancer 2002;20: Hibberd R. Meaning construction in bereavement: Sense and significance. Death studies;2013:37(7): Kock, C, Berntsson, Bengtsson A. A follow-up meeting post death is appreciated by family members of deceased patients. Acta Anaesthesiol Scand. 2014;58:
9 Lennéer-Axelson, B Förluster. Om sorg och Livsomställning. Stockholm: Natur och Kultur. Lobchuk M, Degner L: Symptom experiences: A perceptual accuracy between advancedstage cancer patients and family caregivers in the home care setting. J Clin Oncol 2002;20: Love, A Progress in understanding grief, complicated grief, and caring for the bereved. Contemporary Nurse.27: McGrath P Surviving spousal bereavement, Insight for GPs. Australian Family Physicians. 39(10): Meert K, Eggly S, Pollack M, Anand KJS, Zimmerman J, Carcillo J, Newth CJ, Dean M, Willson D, Nicholson C, The Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and human Development Collaborative Pediatric Critical Care research Network. Parents perspectives on physicians-parent communication near the time of a child s death in the pediatric intensive care unit. Pediatric Crit Care Med. 2008;9(1): 2-7 Meert K, Eggly S, Berger J, Zimmerman J, Anand KJS, Newth CJ, Harrison R,Carcillo J, Dean M, Willson D Nicholson C, The Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and human Development Collaborative Pediatric Critical Care research Network. Physicians experience and perspectives regarding follow-up meeting with parents after a child s death in the pediatric intensive care unit. Pediatric Crit Care Med. 2011;12(2): e64-e68 Milberg A, Olsson E-C, Jakobsson M, Olsson M, Friedrichsen, M. Family Members Perceived Needs for Bereavement Follow-Up. Journal of Pain and Symptom Management. 2008;35(1): Milberg A, Appelquist G, Hagelin E, Jakobsson M, Olsson E-C, Olsson M, Friedrichsen, M. A rewarding conclusion of the relationship : staff members perspective on providing bereavement follow-up. Supportive Care Cancer. 2011;19: Olsson-Doherty, E-C. Behov av eftyerlevandesamtal inom ppalliativ vård: anhörigs perspektiv. 2006; D-uppsats Linköpings Universitet, Hälsouniversitetet. Prigerson H, Jacobs S Traumatic grief disorder: A rationale, consensus criteria, and a preliminary empirical test. In Stroebe M, Hansson W, Stroebe W & Shut H. Handbook of bereavement research Baltimore; United press. Rando, T Grief, Dying and death. Clinical intervention for caregivers. Illinois; Research Press. Shut H, Stroebe M. Interventions to enhance adaption to bereavement. Journal of palliative medicine. 2005;8: Sjolander C, Hedberg B, Ahlstrom G: Striving to be prepared for the painful: Management strategies following a family member s diagnosis of advanced cancer. BMC Nursing 2011;10:18. Stroebe W, Shut H, Stroebe M Grief work, disclosure and counselling: Do they helped the bereaved? Clinical Psychology Review. 25:
10 Stroebe M, Shut H, Stroebe W Health outcomes of bereavement. The Lancet 370: Svenska Palliativregistret, Vanderwerker L, Prigerson H. Social support and technological connectedness as protective factors in bereavement. Journal of loss and trauma. 2004;9:
Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention
Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merEfterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd
Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra
Läs merEfterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland
Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merVÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE
EFTER DÖDSFALLET NVP DEL 3 MÅL MED NVP DEL 3 Att den avlidnes värdighet och integritet respekteras och att närstående känner sig väl omhändertagna. VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merBilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merNär patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merSTÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.
STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J. Öhlén Ingrid Hellström, leg sjuksköterska, biträdande professor,
Läs merSe till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merAtt vara närstående i intensivvårdsmiljön
Att vara närstående i intensivvårdsmiljön Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Ph D Akademin för vård, arbetsliv och välfärd I.Fh 2014
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merGod vård i livets slutskede i Simrishamns kommun
Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merPalliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?
Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen? Medverkande från: Ersta Sköndal Bräcke högskola Lilla Erstagården Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH) Astrid
Läs merFatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Läs merKvalitet i specialiserad palliativ vård
Kvalitet i vård Bakgrund: Tillgång till vård är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vård som försvarar jämförelse av olika enheter och dess resultat. Palliativ
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merKvalitet i specialiserad palliativ vård
Kvalitet i Bakgrund: Tillgång till är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vilket försvårar jämförelse av olika enheter och deras resultat. Palliativ medicin
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merHelle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Läs meratt lämna svåra besked
att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se
Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merBakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merVinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merRiktlinjer för efterlevandestöd
Riktlinjer för efterlevandestöd Syftet med dessa riktlinjer är att förmedla stöd och bemöta anhöriga efter ett dödsfall på ett strukturerat sätt. Ett gott bemötande av närstående under och efter sjukdomstiden
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merHÖGSKOLAN KRISTIANSTAD. examensarbete. Närståendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vård. Hkr
HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD examensarbete Närståendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vård Hkr 2013-11-06 Närstående kan ha behov av stöd efter dödsfall för att kunna hantera sin situation och
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merNär någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.
När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna. Vad händer nu? När en människa dör på ett sjukhus ska en läkare besöka den som dött, för att bekräfta dödsfallet. Personalen gör sedan
Läs merOmvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Läs merPalliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merAtt våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merAtt ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga
Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Palliativt kunskapscentrum 181210 Vad kan vara hinder? Den goda döden Familjens
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merInom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Läs merAnhörigstöd på akutmottagningen
Anhörigstöd på akutmottagningen sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstöd på akutmottagningen Sedan hösten 2011 finns ett fungerande anhörigstöd på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Stödet har
Läs merEn introduktion till patientcentrerat arbetssätt
1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska
Läs merMediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merErfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att
Läs merPalliativ vård i hemmet
Palliativ vård i hemmet Närståendes upplevelser FÖRFATTARE KURS Ann-Sofie Uppman Examensarbete i omvårdnad OM5250 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15 högskolepoäng Elisabeth Kenne Sarenmalm Ingela Henoch
Läs merPalliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)
Palliativ vård Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders) Pallium Ordet palliativ kommer från latinets pallium som betyder mantel. Omslutande helhetsvård
Läs merFörslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.
Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm. Andershed B (1998) Att vara nära anhörig i livets slut. Uppsala. Uppsala Universitet Akad. Avh. Andrae M (1994) Facing death: physicians difficulties
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merLiv i vårdens slut. Ellen Ekholm, sjuksköterska Inger Benkel, kurator, med.dr Palliativt centrum, SU
Liv i vårdens slut Ellen Ekholm, sjuksköterska Inger Benkel, kurator, med.dr Palliativt centrum, SU I motsats till döden som är universell, är livets slutskede individuellt Nationellt vårdprogram för palliativ
Läs merwww.nusjukvarden.se/nubiblioteket facebook.se/nubiblioteket @nubiblioteket Mitsumoto H. Amyotrophic Lateral Sclerosis : A Guide for Patients and Families [monograph on the Internet]. New York: Demos Health;
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merMAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs mer